Svensk standard för redovisningstjänster, Reko Extern remiss

Transkript

1 Svensk standard för redovisningstjänster, Reko Extern remiss 1

2 Innehållsförteckning Avsnitt Sida Ordlista 5 Inledning 10 Ramverk I Allmänt om standarden 11 II Ska-krav i standarden 13 III Definition av och mål för ett redovisningsuppdrag 16 Regelverk 1. Målsättningar och ansvar Mål och generella principer Redovisningskonsultens ansvar Redovisningskonsultens tystnadsplikt Byrårutiner och kvalitetssäkring Kvalitetssäkring av redovisningstjänster Redovisningskonsultens dokumentation Antagande och bibehållande av uppdrag Antagande och bibehållande av uppdrag Förståelse av verksamheten Uppdragsavtal Kombiuppdrag Planering Planering Principer för uppdragets utförande Områden i redovisningen som kräver särskild uppmärksamhet 54 2

3 Avsnitt Sida 5. Utförande Redovisningskvalitet Skyldighet att ta hänsyn till lagar och regler Felaktigheter i redovisningen Uppskattningar i redovisningen Löpande bokföring Betalningsuppdrag Löneuppdrag Användning av annans arbete Bokslut och årsbokslut/årsredovisning Periodbokslut Rådgivningsuppdrag Budgetar och prognoser Insourcinguppdrag Rapportering Mottagare av rapporter Löpande rapportering Årsbokslut/årsredovisning Rapportering vid väsentliga händelser Företagets fortsatta drift Skattedeklaration Inkomstdeklaration Nyckeltal Kassaflöden Bokslutsrapport Periodbokslutsrapport Upplysning om bokslutsrapport 123 3

4 Avsnitt Sida 7. Avslut av uppdrag Avslut av uppdrag 126 Översättningstabell 129 4

5 Ordlista Nedan definieras ett antal viktiga uttryck som förekommer i den löpande texten. I de fall inte något annat sägs där uttrycket förekommer gäller de definitioner som framgår nedan. Auktoriserad redovisningskonsult Med auktoriserad redovisningskonsult avses en redovisningskonsult som är kvalificerad för och har uppfyllt de krav som ställs för auktorisation hos FAR eller SRF, som är de branschorganisationer som auktoriserar redovisningskonsulter. Auktorisationen upprätthålls genom aktivt medlemskap hos FAR eller SRF. Bestyrkande Med bestyrkande avses att en yrkesutövare (revisor) uttalar en slutsats avsedd att användas för att vitsorda ett förhållande eller öka graden av förtroende för uppdragsgivaren gentemot extern part. Bokföring Med bokföring menas fullgörande av bokföringsskyldigheten enligt bokföringslagen. Bransch Med bransch menas de verksamheter som FAR och SRF organiserar medlemmar inom, dvs redovisning, revision och rådgivning. Branschorganisation Med branschorganisation avses här FAR och SRF. Byrå Med byrå avses ett företag eller en grupp av företag som utför redovisningstjänster. Byråjäv Med byråjäv avses att revisorn, eller någon som är verksam i samma företag som revisorn, inte får biträda uppdragsgivaren vid grundbokföring eller medelsförvaltning. Dokumentation Med dokumentation menas det material (arbetspapper, tjänsteanteckningar, kopior m.m.) som upprättats av och för redovisningskonsulten, eller som redovisningskonsulten inhämtat och bevarat i samband med genomförandet av redovisningsuppdraget. Dokumentationen kan vara i fysisk eller elektronisk form. Extern bekräftelse Med extern bekräftelse menas ett förhållande som bekräftas av extern part. Extern part Med extern part menas en fysisk eller juridisk person som inte är en part i ett uppdragsavtal. 5

6 FAR Med FAR avses branschorganisationen för revisorer och rådgivare. Fel Med fel menas sådana felaktigheter i redovisningen och/eller i de finansiella rapporterna som inte är avsiktliga utan uppstår av misstag eller bristande kunskap. Finansiella rapporter Med finansiella rapporter avses förutom årsredovisning/årsbokslut även balansräkningar, resultaträkningar, finansieringsanalyser (presenterade som t ex analys av kassaflöde eller finansiering), tilläggsupplysningar samt andra sammanställningar och upplysningar som är en integrerad del av de finansiella rapporterna. Förbjudet lån Med förbjudet lån avses lån lämnat i strid med bestämmelserna i aktiebolagslagen. Företagsledning Med företagsledning avses den eller de personer som har verkställande ansvar för hur företagets verksamhet bedrivs. Förståelse av verksamheten Med förståelse av verksamheten menas en redovisningskonsults allmänna kunskap om samhällsekonomin och den bransch som företaget verkar i, samt mer specifika kunskaper om det aktuella företagets struktur, ekonomiska samband och beroendeförhållanden. God redovisningssed God redovisningssed baseras på ordalydelsen i lagar och regler inom redovisning, och utgör en tolkning av hur dessa bör tillämpas utifrån de syften och de allmänna principer som reglerna ger uttryck för. Bokföringsnämnden har ansvaret för utvecklingen av normgivning som ger vägledning för den faktiska tillämpningen. I avsaknad av uttalanden från normgivande organ ska vägledning hämtas från förekommande praxis. God yrkessed för redovisningstjänster God yrkessed för redovisningstjänster innebär att följa Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, samt de yrkesetiska regler som följer av medlemskapet i den branschorganisation som redovisningskonsulten är ansluten till (FAR eller SRF). Ingående balanser Med ingående balanser avses de saldon som finns vid periodens början. Ingående balanser baseras på de utgående balanserna för föregående period och återspeglar konsekvenserna av transaktioner under tidigare perioder och de redovisningsprinciper som använts under föregående period. Insourcing Med insourcing menas ett uppdrag som utförs i uppdragsgivarens system och miljö i uppdragsgivarens lokaler, dvs ett bemanningsuppdrag hos uppdragsgivaren (t ex ekonomichef att hyra). 6

7 Kombiuppdrag Med kombiuppdrag avses att samma företag biträder en uppdragsgivare med både redovisningstjänster och utför bestyrkandeuppdrag. För kombiuppdrag gäller särskilda regler om s.k. byråjäv. Kvalitetskontroll Med kvalitetskontroll avses den granskning av utfört arbete och uppfyllande av krav som följer av medlemskapet i den branschorganisation som redovisningskonsulten är ansluten till (FAR eller SRF). Kvalitetssäkring Med kvalitetssäkring avses de riktlinjer och rutiner som en byrå har för att ge betryggande säkerhet för att alla redovisningsuppdrag utförs enligt god yrkessed för redovisningstjänster. Löpande bokföring Med löpande bokföring avses den bokföring inklusive avstämningar som utförs löpande under redovisningsperioden. Normgivande organ Med normgivande organ avses Bokföringsnämnden, Rådet för finansiell rapportering och International Accounting Standards Board, IASB. Oegentlighet Med oegentlighet menas sådana fel i redovisningen och/eller i de finansiella rapporterna som hänför sig till en medveten och avsiktlig handling. Outsourcing Med outsourcing menas att en redovisningskonsult ansvarar för uppläggning och genomförande av en eller flera processer i uppdragsgivarens verksamhet. Ett outsourcinguppdrag kan utföras på byrån eller hos uppdragsgivaren. Periodbokslut Med periodbokslut menas ett bokslut för en avgränsad del av ett räkenskapsår som tar sin utgångspunkt i det registrerade räkenskapsårets början. Ett periodbokslut ska innehålla en resultaträkning och en balansräkning som är uppställda enligt 9 Kap 3 årsredovisningslagen. Tilläggsupplysningar ska ingå om det krävs för att mottagaren ska förstå företagets ekonomiska utveckling, resultat och ställning för den aktuella perioden. Planering Med planering menas att utarbeta en handlingsplan och rutinbeskrivning för redovisningsuppdraget, samt ett arbetsprogram för den förväntade strukturen, omfattningen och förläggningen i tiden av redovisningsuppdraget. Redovisningsbyrå Se byrå. 7

8 Redovisningskonsult Med redovisningskonsult menas, om inte något annat anges i denna standard, en person som yrkesmässigt tillhandahåller redovisningstjänster. Redovisningssystem Med redovisningssystem menas den serie av aktiviteter och dokument hos ett företag med vars hjälp företaget behandlar transaktioner som utgör en ekonomisk redovisning. Sådana system identifierar, samlar, analyserar, beräknar, klassificerar, registrerar, sammanställer och rapporterar transaktioner och andra affärshändelser. Reko Med Reko avses Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, såsom den uttrycks i denna skrift. Revisionsföretag Med revisionsföretag avses antingen ett företag som utför revision eller en enskild utövare av revisionsverksamhet. Ska-krav Med ska-krav avses obligatoriska krav som utgör grunden för Reko och som redovisningskonsulten alltid måste följa för att anses uppfylla standarden. SRF Med SRF avses Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. System för intern kontroll Med system för intern kontroll menas alla de riktlinjer och rutiner (interna kontroller) som företagsledningen har infört för att uppnå målet att, så långt det är praktiskt möjligt, säkra att verksamheten sköts väl och effektivt. Häri ingår rutiner för att säkerställa att de riktlinjer som ledningen lagt fast följs, att tillgångar skyddas, att oegentligheter och fel upptäcks och förhindras, att redovisningen är riktig och fullständig samt att tillförlitlig ekonomisk information upprättas i rätt tid. Uppdragsbeskrivning Med uppdragsbeskrivning menas en skriftlig beskrivning av uppdragets omfattning samt rutiner som klargör vilka överenskommelser som gjorts med uppdragsgivaren. Uppdragsbeskrivningen är normalt en del av uppdragsavtalet. Uppdragsavtal Med uppdragsavtal menas det avtal som tecknas mellan en redovisningsbyrå och en uppdragsgivare (kund). Uppdragsavtalet består av ett uppdragsbrev med allmänna villkor samt eventuella bilagor. Uppdragsgivare Med uppdragsgivare menas det företag, den person eller den grupp av personer som byrån har tecknat ett uppdragsavtal med. 8

9 Uppskattningar i redovisningen Med uppskattningar i redovisningen avses beloppsmässig bestämning av en post när det inte är möjligt att exakt bestämma postens värde. Väsentliga brister Med väsentliga brister avses en avsaknad av fullständig information om ett förhållande som kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Väsentliga fel Med väsentliga fel avses en utelämnad eller en felaktig information som kan påverka de beslut som användaren av de finansiella rapporterna fattar på basis av informationen i rapporterna. Årsbokslut Med årsbokslut avses den finansiella rapport som definieras i 6 kap. 4-5 bokföringslagen, vilket innebär att ett årsbokslut består av en resultaträkning och en balansräkning samt vissa notupplysningar. Årsredovisning Med årsredovisning avses den finansiella rapport som definieras i 2 kap. 1 årsredovisningslagen, vilket innebär att en årsredovisning består av en balansräkning, en resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse samt i större företag även en finansieringsanalys. Överlämningsbart skick Överlämningsbart skick är ett uttryck för omfattningen av den dokumentation som redovisningskonsulten ska upprätta. Med detta avses att dokumentationen ska vara tillräckligt uttömmande, informativ och överskådlig så att en annan redovisningskonsult kan förstå och överta uppdraget samt fortsätta arbetet. 9

10 Inledning Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, har som målsättning att vara en metodik som leder till hög kvalitet på det arbete som utförs av en redovisningskonsult. Standarden fokuserar enbart på hur själva arbetet ska utföras och den innehåller inte några redovisningsregler. Syftet med att tillämpa standarden, i kombination med goda kunskaper inom de arbetsområden som standarden omfattar, är att skapa en hög kundnytta baserat på en underliggande redovisning som är rätt från början. Rapporteringen ska vara tydlig och lättförståelig och bidra till ett bra beslutsunderlag i uppdragsgivarens verksamhet. För att målsättningen ska uppnås är standarden indelad i två delar, varav den ena utgörs av ett ramverk med grundläggande principer och den andra av regelverk med tillämpningsanvisningar som ger vägledning om hur regelverket kan tolkas och tillämpas i praktiken. Detta innebär att varje avsnitt har sin regeldel som direkt följs av tillämpningsanvisningar för avsnittet. Framställningen är uppbyggd enligt ett processtyrt synsätt med början i grundläggande principer för ansvar och organisation, som följs av de olika stegen i arbetsprocessen i den ordning dessa normalt uppstår. Regeldelen utgörs av ett antal Reko som anger hur ett visst arbetsmoment ska eller bör utföras. Dessa delar är oftast mera formellt framställda. Tillämpningsdelen till varje regel är mera resonerande kring hur respektive regel bör eller kan tillämpas i det praktiska arbetet, ibland med stöd av något exempel. Sambandet mellan de båda delarna är dock hela tiden att regelverket alltid har prioritet framför tillämpningsdelarna. De senare är enbart till för att vägleda om hur regeln bör tolkas och kan aldrig ges företräde så att en skrivning i tillämpningsdelen åsidosätter den avsikt som uttalas i det Reko som tillämpningen avser. Utöver tillämpningsdelen finns ett antal FAQ (vanliga frågor och svar) kring standardens olika delar publicerade på FARs och SRFs hemsidor. Syftet med dessa är samma som för tillämpningsdelen, att ge vägledning om en tänkbar tolkning av regelverket i enskilda situationer, och aldrig att utgöra något regelverk i sig som får företräde framför standardens olika Reko. Till regelverket hör även ett antal obligatoriska ska-krav som utgör grunden för standarden. Det innebär att prioritetsordningen vid tolkning och tillämpning av standarden kan beskrivas på följande sätt: 1. Ska-kraven i ramverket 2. Reko i regeldelen 3. Tillämpningsanvisningar till enskilda Reko 4. FAQ som har publicerats av branschorganisationerna Skulle några oklarheter uppstå kring tolkningen i enskilda situationer hänvisas till sakkunniga inom den branschorganisation som den enskilde medlemmen tillhör (FAR eller SRF). 10

11 Reko Ramverk för redovisningstjänster I. Allmänt om standarden 1. Denna standard definierar och beskriver ett redovisningsuppdrags beståndsdelar och mål samt identifierar uppdrag där Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, är tillämplig. De grundläggande principerna beskrivs i ramverket, som ger en referensram för: a. Auktoriserade redovisningskonsulter som i sin yrkesutövning utför redovisningsuppdrag och andra närliggande konsultuppdrag. b. Medarbetare som arbetar på en byrå med auktoriserade redovisningskonsulter och som deltar i redovisningsuppdrag och andra närliggande konsultuppdrag. Även andra redovisningskonsulter rekommenderas att beakta denna standard i sitt arbete. I standarden kallas, av förenklingsskäl, alla som deltar i ett redovisningsuppdrag för redovisningskonsult, om inte någon annan benämning anges särskilt. 2. Reko är en vägledning för redovisningskonsultens yrkesutövning. Standarden består av ett ramverk som ger en beskrivning av grundläggande principer och enskilda Reko med tillämpningsanvisningar. För att förstå och tillämpa enskilda Reko är det nödvändigt att beakta hela texten i standarden. Målsättningen med standarden är att bidra till en hög kvalitet på de redovisningstjänster som utförs, samt att vara ett stöd i redovisningskonsultens verksamhet. Standarden ska även förtydliga för näringsliv och andra intressenter vad som kan förväntas av en redovisningskonsults yrkesutövning. För att trygga kvaliteten på tjänsterna förbinder sig den som är auktoriserad redovisningskonsult att genomgå den vidareutbildning och de kvalitetskontroller som föreskrivs av branschorganisationerna FAR och SRF, samt att följa dessa organisationers yrkesetiska regler. 3. Målet med ett redovisningsuppdrag är att redovisningskonsulten ska medverka till att skapa en hög kvalitet på redovisningen och rapporteringen, samt att bidra till ett bra beslutsunderlag i uppdragsgivarens verksamhet. Användare av den sammanställda finansiella informationen kan genom redovisningskonsultens medverkan enligt standarden utgå från att tjänsten utförts med vederbörlig professionell kompetens och omsorg. De tillvägagångssätt som beskrivs i detta ramverk och enskilda Reko är dock inte utformade med syfte att redovisningskonsulten ska bestyrka den finansiella informationen. 4. I undantagsfall kan en redovisningskonsult finna det nödvändigt att avvika från en Reko för att uppnå målet på ett mer effektivt sätt. När en sådan situation uppstår ska redovisningskonsulten motivera och dokumentera skälen till avvikelsen. 5. Det är i praktiken omöjligt att utarbeta en standard som ger uttryck för god sed för redovisningstjänster som kan tillämpas överallt och som täcker alla situationer och omständigheter som en redovisningskonsult kan möta i ett redovisningsuppdrag. Redovisningskonsulter ska därför betrakta standarden som grundläggande principer som de ska följa när de utför ett redovisningsuppdrag. Exakt vilka åtgärder som måste vidtas för att tjänsterna ska utmärkas av hög kvalitet och motsvara kraven i Reko i det enskilda fallet måste lämnas till varje enskild redovisningskonsult att professionellt bedöma. 11

12 6. Ramverket består av följande kapitel: I. Allmänt om standarden : Ramverket behandlar redovisningsuppdrag som utförs av redovisningskonsulter. Det ger en referensram för redovisningskonsulter och andra som är intressenter i ett redovisningsuppdrag, som t ex den som anlitar en redovisningskonsult (uppdragsgivaren). II. Ska-krav i standarden: Denna del anger de ska-krav som utgör grunden för Reko. III. Definition av och mål för ett redovisningsuppdrag: Denna del definierar olika typer av redovisningsuppdrag och identifierar målet för ett redovisningsuppdrag. 7. Styrande för redovisningskonsulten är denna standard samt de yrkesetiska regler som följer av medlemskapet i den branschorganisation redovisningskonsulten är ansluten till (FAR eller SRF). En redovisningskonsult ska utföra samtliga uppdrag med integritet och vara objektiv i sina ställningstaganden. En redovisningskonsult ska verka för att uppdragsgivarens behov tillgodoses i varje enskilt uppdrag. 12

13 II. Ska-krav i standarden Standarden ger uttryck för god yrkessed för redovisningstjänster och hur en redovisningskonsult bör förhålla sig till olika situationer samt utforma sitt arbete. I vissa fall ger standarden inget utrymme för egen tolkning utan anger istället krav som redovisningskonsulten ska följa. Dessa har formulerats i ett antal övergripande krav som framgår av punkterna nedan och utgör grunden för Reko. Standarden innehåller följande ska-krav: 1. Redovisningsverksamhetens organisation Redovisningsverksamheten ska vara ändamålsenligt organiserad med avseende på: ledning av verksamheten bemanning vidareutbildning arbetsprocesser och IT-stöd processer för kvalitetssäkring hantering av uppdragsgivarens material Det ska finnas rutiner och riktlinjer för verksamheten som på ett tydligt sätt uttrycker hur ovanstående krav kan uppnås. 2. Antagande, bibehållande och avslut av uppdrag En redovisningskonsult ska bara anta ett uppdrag när en bedömning av uppdragets krav visar att redovisningskonsulten har nödvändig kompetens och tillgängliga resurser för att uppfylla uppdragsgivarens behov. Bedömningen ska också omfatta att relevanta yrkesetiska krav, såsom integritet och objektivitet, samt att god redovisningssed kommer att kunna uppfyllas. Uppdraget ska omprövas när något uppdragsförhållandeförhållande väsentligen förändras. Avslut av uppdrag ska bekräftas skriftligen till uppdragsgivaren med information om orsaken till avslutet. 3. Uppdragsavtal Redovisningskonsulten ska upprätta ett uppdragsavtal som beskriver uppdragets omfattning och arbetsfördelningen mellan redovisningsbyrån och uppdragsgivaren, samt i övrigt tydliggör villkoren för uppdraget. Uppdragsavtalet ska vara skriftligt och skrivas under av båda parter. 13

14 4. Parternas ansvar Det är alltid uppdragsgivaren som har det formella ansvaret för företagets redovisning, även om redovisningskonsultens biträde är långtgående. Redovisningskonsulten får genom uppdragsavtalet ett ansvar mot uppdragsgivaren, för att utföra de arbetsuppgifter som anges i uppdragsavtalet enligt kraven i Reko. 5. Planering av arbetet Redovisningskonsulten ska planera och genomföra redovisningsuppdraget på ett professionellt sätt, med utgångspunkt i uppdragsgivarens behov, och i tillämpliga delar i samråd med denne. Planeringen ska bl. a. omfatta uppdragets: bemanning kompetensbehov tidsåtgång leveransplaner områden som kräver särskild uppmärksamhet Planeringen ska uppdateras vid väsentliga förändringar i uppdraget. 6. Förståelse av uppdragsgivarens verksamhet Redovisningskonsulten ska agera proaktivt utifrån uppdragsgivarens behov. Detta kräver kunskap om uppdragsgivarens verksamhet för att redovisningskonsulten ska kunna identifiera och förstå de händelser, transaktioner och förhållanden som kan ha en betydande påverkan på uppdragsgivarens verksamhet. 7. Utförande En redovisningskonsult ska utföra redovisningsuppdrag och andra närliggande konsultuppdrag enligt kraven i bokföringslagen, årsredovisningslagen och andra för uppdraget tillämpliga lagar och regler, enligt Reko samt med beaktande av god redovisningssed. 8. Dokumentation Redovisningskonsultens egen dokumentation ska innehålla väsentlig information om: uppdragets antagande hur uppdraget har utförts viktiga kontakter med uppdragsgivaren viktiga slutsatser om uppdragsgivarens verksamhet Dokumentationen ska vara skriftlig och så omfattande att det går att följa hur uppdraget har utförts (överlämningsbart skick). 14

15 9. Rapportering Vid avrapportering till uppdragsgivaren ska redovisningskonsulten se till att rätt information når rätt mottagare vid rätt tidpunkt. Rapporterna ska rimlighetsbedömas innan de överlämnas till uppdragsgivaren och vid behov kompletteras med skriftliga kommentarer. 10. Tystnadsplikt Redovisningskonsulten ska se till att uppdraget utförs enligt uppdragsavtalet, i enlighet med yrkesetiska regler samt med tystnadsplikt mot utomstående. Undantag från tystnadsplikten gäller enbart som följd av avtal, lagstiftning eller myndighetsbeslut som medför rätt till sådan information. 15

16 III. Definition av och mål för ett redovisningsuppdrag 1. Med ett redovisningsuppdrag avses i denna standard ett uppdrag där en redovisningskonsult biträder en uppdragsgivare med att sammanställa affärshändelser till en samlad ekonomisk information om företaget. Uppdraget kan ha olika inriktning, t ex: a. Bokföringsuppdrag: redovisningskonsulten biträder vid bokföring av affärshändelser, avstämningar och löpande rapportering av företagets resultat och ställning. b. Bokslutsuppdrag: redovisningskonsulten biträder vid upprättandet av bokslut för en avgränsad period av räkenskapsåret (periodbokslut), eller för hela räkenskapsåret som underlag för årsbokslut/årsredovisning. c. Årsbokslutsuppdrag: redovisningskonsulten biträder vid upprättande av årsbokslut utifrån ett färdigställt bokslut. d. Årsredovisningsuppdrag: redovisningskonsulten biträder vid upprättandet av årsredovisning utifrån ett färdigställt bokslut. e. Koncernredovisningsuppdrag: redovisningskonsulten biträder i arbetet med koncernredovisning. f. Övriga redovisningsuppdrag och därmed närliggande konsultuppdrag: Detta omfattar uppdrag som t ex: löneserviceuppdrag övriga processhanteringsuppdrag (kund-/leverantörsreskontra) budgetar och prognoser nyckeltal och kassaflöden inkomstdeklarationer skatterådgivning rådgivning till företagsledningen insourcinguppdrag Standarden uttrycker ett förhållningssätt som redovisningskonsulten ska följa. Vilka direkta åtgärder som krävs för att följa standarden i ett enskilt uppdrag är upp till redovisningskonsulten att bedöma. 2. Ett redovisningsuppdrag ska utföras med omsorg och på ett sådant sätt att tillämpliga lagar och regler från myndigheter kan följas. Bearbetningen av räkenskapsinformation ska omfatta sådana kontroller att den information som tillhandahållits redovisningskonsulten i allt väsentligt blir korrekt behandlad. Ett viktigt syfte med arbetet ska vara att ge uppdragsgivaren ett bra beslutsunderlag i sin verksamhet. Rapportering ska ske löpande och vara utformad så att den är lättförståelig för uppdragsgivaren. 16

17 Reko Regelverk och tillämpningsanvisningar Reko uttrycker rutiner och arbetssätt som utgör svensk standard för redovisningstjänster genom att definiera ett arbetssätt som styr uppdragets utförande. Regelverket formuleras enligt ett processtyrt synsätt genom att arbetet delas in i olika faser från målsättningar och ansvar till avslut eller överlämning av ett uppdrag. Under de olika faserna redovisas enskilda Reko som innehåller den standard som föreskrivs tillsammans med tillämpningsanvisningar och i förekommande fall exempel och hänvisningar. 1. Målsättningar och ansvar Syftet med denna del av regelverket är att beskriva målsättningen med redovisningskonsultens arbete samt de generella principer som ska beaktas när ett redovisningsuppdrag utförs. Detta regleras av följande Reko: o o o Reko 100 Mål och generella principer Reko 120 Redovisningskonsultens ansvar Reko 130 Redovisningskonsultens tystnadsplikt Regelverk och tillämpning inom detta område framgår av respektive Reko samt avsnittet som helhet. 17

18 Reko 100 Mål och generella principer 1. Syftet med denna Reko är att lägga fast standarder för och ge vägledning om ett redovisningsuppdrags målsättningar och de generella principer som styr uppdragets utförande. 2. Redovisningskonsulten ska iaktta god redovisningssed, god yrkessed för redovisningstjänster och de etiska regler som styr redovisningskonsultens professionella ansvar, enligt vad som följer av medlemskapet i den branschförening som redovisningskonsulten är ansluten till (FAR eller SRF). God redovisningssed uttrycks genom bokföringslagen och dess förarbeten, samt Bokföringsnämnden som genom sina anvisningar ger vägledning om vad som är god redovisningssed. God yrkessed för redovisningstjänster vid utövande av redovisningsverksamhet uttrycks genom Reko. Här anges de grundläggande principerna och viktiga tillvägagångssätten för utförande av redovisningsuppdrag. Yrkesetiska regler som styr redovisningskonsultens professionella ansvar. 3. Redovisningskonsulten ska planera och genomföra uppdraget med integritet och på ett professionellt sätt med utgångspunkt i uppdragsgivarens behov. 4. All rapportering till uppdragsgivaren syftar till att utgöra ett bra beslutsunderlag i uppdragsgivarens verksamhet. 5. Uppdragsgivaren har ett självständigt ansvar för redovisningen. Uppdragsgivaren ska upplysas om sitt självständiga ansvar för företagets redovisning och de rapporter som baseras på denna, även då redovisningskonsultens biträde är långtgående. Ansvarsfördelningen och uppdragets omfattning ska preciseras genom ett uppdragsavtal. 18

19 Tillämpningsanvisningar 100 All rapportering som redovisningskonsulten lämnar ifrån sig ska syfta till att utgöra ett bra beslutsunderlag för uppdragsgivaren. Alla tjänster ska utföras med god kvalitet och det ska vara möjligt att kontrollera och följa upp arbetet. Det behövs därför system och rutiner för hur arbetet med kvalitetssäkring ska bedrivas, både för det enskilda uppdraget och för redovisningsverksamheten i stort. Uppdragsgivaren har alltid ett självständigt ansvar för den ekonomiska redovisningen, även då redovisningskonsultens biträde är långtgående. Redovisningskonsulten ska upplysa uppdragsgivaren om dennes ansvar och förklara vad det innebär. Hur ansvaret fördelar sig mellan redovisningskonsulten och uppdragsgivaren ska preciseras i ett uppdragsavtal. Ett uppdrag ska utföras med integritet och objektivitet. God yrkessed för redovisningstjänster ska följas, vilket uttrycks genom Reko samt de yrkesetiska regler som följer av medlemskapet i den branschorganisation redovisningskonsulten är ansluten till (FAR eller SRF). Nedanstående punkter är en sammanställning av branschorganisationernas yrkesetiska regler. a. God yrkessed innebär att utföra sina arbetsuppgifter med gott omdöme och en hög integritet. En redovisningskonsult får inte främja handlingar som strider mot lagar och regler. Yrkesutövningen ska bedrivas under ordnade former och med sund ekonomi. En ansvarsförsäkring anpassad till verksamheten ska finnas. b. Professionellt uppträdande innebär att samtliga uppdrag ska utföras med integritet och objektivitet. Integritet tar här sikte på att formulera sin egen uppfattning. Objektivitet innebär en skyldighet att vara saklig och opartisk samt att det inte får förekomma väsentliga intressekonflikter med uppdragsgivaren. c. Organisation av verksamheten. Hur verksamheten organiseras beror på respektive byrås förutsättningar och storlek. Byråer med flera medarbetare ska utse en person som har till uppgift att se till att byråns verksamhet är organiserad så att alla uppdrag kan utföras enligt god yrkessed och med professionellt uppträdande. Denna person har även ansvaret för att rutiner och riktlinjer för redovisningsverksamheten har tagits fram. d. Arvodesdebitering. Arvodet för ett uppdrag ska vara skäligt med hänsyn till uppdragets natur och omfattning och med hänsyn till de kunskaper och den erfarenhet som kan utnyttjas. e. Tystnadsplikt. En redovisningskonsult får inte yppa vad som framkommit om en uppdragsgivare och dennes verksamhet för någon utomstående, såvida det inte finns en upplysningsplikt enligt lag eller myndighetsbeslut. En redovisningskonsult får inte heller använda information från uppdraget på ett sätt som är till fördel, nytta eller skada för sig själv eller någon utomstående. f. Vidareutbildning. En redovisningskonsult ska löpande genomgå vidareutbildning för att upprätthålla sin kompetens. Vidareutbildning kan delas in i fördjupning, uppdatering och specialisering. Vid val av utbildning ska hänsyn tas till den roll redovisningskonsulten verkar i, vilken typ av uppdrag som han eller hon arbetar med, redovisningskonsultens planer om framtida uppdrag samt vilka utbildningar som genomgåtts tidigare. g. Yrkesutövning. En redovisningskonsult ska utföra sina uppdrag med omsorg och bara åta sig uppdrag som han eller hon har nödvändig kompetens och tillgängliga resurser för. Risken i uppdraget ska bedömas och riktlinjer för att begränsa risken ska upprättas och följas. 19

20 h. Dokumentation. Den dokumentation som upprättas ska vara relevant för uppdraget. Dokumentationen ska vara så utförlig att det utan svårighet i efterhand går att följa hur uppdraget har utförts (överlämningsbart skick). Utöver dokumentation av bedömningar, beslutade åtgärder samt resultatet av de åtgärder som har utförts, ska bl.a. även väsentliga kontakter med uppdragsgivaren och erhållna tilläggsuppdrag dokumenteras. i. Hantering av räkenskapsinformation. Räkenskapsinformation som tagits emot av uppdragsgivaren ska förvaras så att bokföringslagens krav på bevarande följs, dvs det ska förvaras betryggande och på ett sådant sätt att obehöriga inte har tillgång till materialet. Materialet ska bearbetas och lämnas tillbaka utan onödigt dröjsmål. j. Uppdragsavtal. Redovisningskonsulten ska upprätta ett uppdragsavtal som beskriver vad uppdraget innebär och vad som ska levereras, samt hur ansvaret fördelar sig mellan uppdragsgivaren och redovisningskonsulten. k. Förhållande till kollegor. En redovisningskonsult ska verka för att upprätthålla goda relationer både till sina kollegor inom samma byrå och till övriga kollegor inom branschen. l. Publicitet och marknadsföring. I sin marknadsföring ska redovisningskonsulten ta sikte på sin egen professionella kompetens och de tjänster som han eller hon kan leverera. Marknadsföringen får inte misskreditera kollegor inom branschen eller vara utformad på sådant sätt att utomstående intressenter kan få en felaktig bild av yrkeskåren. En redovisningstjänst som utförs enligt standarden innebär således en tydlig ansvarsfördelning, lägre risk i uppdraget, proaktivitet från redovisningskonsultens sida och en tät kontakt omfattande bl a rapporter som är lätta att förstå för uppdragsgivaren. 20