Verksamhetsberättelse 2010

Transkript

1

2 Verksamhetsberättelse 2010 Bäste läsare! Detta är den elfte verksamhetsberättelsen för Centrum för klinisk forskning (CKF). År 2010 har varit ett händelserikt år med mycket intensivt arbete kring olika större forskningsprojekt, där man avslutat insamling av data och startat bearbetningsprocesser. Medarbetarna vid CKF tog del i olika vetenskapliga aktiviteter, både nationellt och internationellt. Under året har kolorektala sektionen vid kirurgkliniken i Västerås med hjälp av CKF förärats ett mycket prestigefyllt pris, den s.k. Guldskalpellen. Under 2010 har medarbetare vid CKF publicerat 34 artiklar i nationella och internationella tidskrifter med en medelimpaktfaktor på 3,2. Den vetenskapliga produktionen i form av artiklar visar en påfallande nedgång på cirka 40 % jämfört med året innan. De tänkbara förklaringarna är att: cirka 8-9 publikationer för 2009 kom i december månad, vilka likväl kunde ha kommit i januari månad Under 2010 har vi tappat ett antal seniora forskare som har gått över till andra verksamheter och kraftigt minskat sin vetenskapliga produktion vid CKF. Dessutom genom att bilda forskargrupper, får vi sampublikationer, vilket innebär att många av våra seniora forskare och doktorander publiceras i gemensamma artiklar. Vi räknar med att möjligheten till nyrekrytering av postdok kan ge oss ökat antal publikationer. Utöver publikationerna har våra medarbetare redovisat sina forskningsresultat, både med muntliga presentationer och postrar, vid internationella och nationella möten och kongresser. Under 2010 har vi haft fyra disputationer, samtliga doktorander har fått beröm för sina utomordentligt väl genomförda kliniska studier. CKF har ytterligare visat att man arbetar ekonomiskt effektivt. Vid stora nationella jämförelser när det gäller kostnad per publicerad artikel som Vetenskapsrådet gjort 2004 var den lägsta kostnaden för en publikation drygt en miljon kronor vid Uppsala universitet. CKF hade under 2009 motsvarande kostnader på kr/publicerad artikel med en medelimpaktfaktor som låg ungefär tre gånger högre än vid Uppsala universitet. En av de viktigaste uppgifterna som CKF har är att sprida kunskap, vilket vi har gjort genom att anordna stora nationella seminarier öppna för anställda inom landstinget och även för allmänheten. CKF förärades med landstingspris för en av de bästa enheterna i verksamheten, priset var på kr, vilket bl. a. utnyttjades till genomförande av ett gemensamt seminarium med forskarna vid medicinska fakulteten i Pisa, Italien. En av medarbetarna, docent Kent Nilsson, har fått ett individuellt pris. En annan av våra medarbetare, med dr Cecilia Åslund, har fått stora anslag från Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap i form av post doc-tjänst under två år är ett år med en hel del stora uppgifter som står framför oss, bl.a. försöka få CKF som ett center of excellens och även genomföra minst fyra disputationer, kurser i vetenskapsmetodik för anställda inom Landstinget Västmanland och publicera artiklar i nationell och internationell vetenskaplig press Jerzy Leppert Chef och föreståndare, professor 2

3 Innehållsförteckning BAKGRUND... 4 Centrumråd... 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kreativa luncher Landstingets dag utmärkelse till CKF... 9 Besök av landshövding... 9 Pandemivaccination... 9 Guldskalpellen... 9 Manuskriptresa till St Laurent d Aigouze sept Planeringsdagar och forskarmöte 5-9 oktober 2010, Pisa, Italien CKF:S FUNKTIONER VETENSKAPLIG KONSULTATION ÖPPET HUS VETENSKAPLIG HANDLEDNING DOKTORANDVERKSAMHET Halvtidskontroll/licentiatexamen Doktorsexamen UTBILDNING SEMINARIEVERKSAMHET Läkarmöten Vårdseminarium Doktorandseminarium Fortbildningsserie för personal och doktorander vid CKF Övriga seminarier FORSKNINGSVERKSAMHET VETENSKAPLIG PRODUKTION Internationella refereebedömda tidskrifter Nationella refereebedömda tidskrifter Övriga tidskrifter Föredrag/poster Internationella kongresser Nationella kongresser utomlands Nationella kongresser Sverige Övriga uppdrag FORSKNINGSANSLAG Doktorander med 50 % tjänst vid CKF Forskningsanslag doktorander Forskningsanslag postdok Forskningsanslag projekt med klinisk anknytning Externa forskningsanslag LÄKARKANDIDATVERKSAMHET ÖPPET HUS REGISTRERADE DOKTORANDER ANKNUTNA PROJEKT AVSLUTADE PROJEKT TELEFONLISTA PERSONAL

4 Bakgrund Centrum för klinisk forskning, Landstinget Västmanland - Uppsala universitet Den kliniska forskningen är en grundbult i en väl fungerande hälso- och sjukvård. Det främsta skälet till att det behövs forskning och forskarutbildad personal inom sjukvården är att nya medicinska rön snabbt ska kunna omsättas i den vardagliga sjukvården oavsett om upptäckterna har gjorts i Sverige eller omvärlden. Sjukvårdspersonal måste kunna förstå och tillämpa nya förklaringsmodeller för hur människokroppen fungerar (t ex molekylär biologi och genetik). De anställda inom sjukvården i Landstinget Västmanland bör kunna utvärdera nya metoder för sjukdomars diagnos och behandling. Hälso- och sjukvården ska vara evidensbaserad och detta mål kan inte uppnås utan att personalen får en vetenskaplig skolning. Landstinget har lagstadgat ansvar för klinisk forskning och utvecklingsarbete (HSL ; 26b). Syftet med inrättandet av Centrum för klinisk forskning (CKF) är att samla kompetens vad gäller vetenskapsmetodik, biostatistik, epidemiologi och datahantering på ett ställe och göra den lättillgänglig för samtliga anställda inom landstinget. CKF:s uppgift är att ge stöd och handledning i forskningsarbete i en kreativ miljö. Landstingsförbundet har gemensamt med kommunförbundet antagit överenskommelse att tillämpa evidensbaserad kunskap inom hälso- och sjukvården (Landstingsstyrelsebeslut sept 2004). CKF har en viktig roll i detta genom att stödja de anställda i arbetet med evidensbaserad vård. Målgruppen för CKF:s verksamhet är samtliga inom hälso- och sjukvården, vilka erbjuds möjligheter att inom CKF:s ramar driva/deltaga i vetenskapliga arbeten. Nuvarande organisation Mellan Landstinget Västmanland och Uppsala universitet finns sedan 1999 ett avtal om samarbete som förutom forskning och forskarutbildning även gäller grundutbildning av läkare. Avtalet avser att stärka forskning inom Landstinget Västmanland. Avtalet innebär vidare att den kliniska basen för Uppsala universitet breddas så att möjligheter till såväl forskning som grundutbildning förbättras. Avtalet ger oss den unika möjligheten att registrera doktorand vid CKF och disputationer kan ske i Västerås. Under 2010 startade verksamhet med klinisk undervisningsavdelning (KUA), som en del av ortopedavdelning, vilket öppnar nya möjligheter för ny utbildning. Universitetet lokaliserar också en del av den kliniska läkarutbildningen till Västerås. Enligt avtalet ska uppföljande diskussion av avtalets innehåll ske vart tredje år. Fig 1. CKF:s plats vid Uppsala universitet Uppsala universitets organisation Rektor, prorektor, tre vicerektorer, förvaltningschef Tre vetenskapsområden Medicin & Farmaci Teknik & Naturvetenskap Humaniora & Samhällsvetenskap 13 Storinstitutioner CKF Dalarna CKF Eskilstuna CKF Gävle CKF Västerås 4

5 Landstinget Västmanlands organisation 2010 Under 2009 ändrades Landstinget Västmanlands organisation med uppdelning av verksamheten i fem divisioner. CKF är tillsammans med Smittskyddsenheten, Vårdval Västmanland, Kompetenscentrum för hälsa och Läkemedelsenheten av landstingsövergripande karaktär och är organisatoriskt direkt underställd landstingsdirektören (fig 2). Fig 2. CKF:s plats vid Landstinget Västmanland 5

6 Centrumråd Enligt instruktionen för CKF Västerås utfärdad i april 1999 av Uppsala universitets rektor (UVF 1999/688) skall CKF ha ett råd bestående av fyra personer. Landstinget Västmanland utser två personer och den medicinska fakultetsnämnden i Uppsala två personer. Detta råd skall stödja föreståndaren för CKF. Föreståndare för CKF under 2010 var prof Jerzy Leppert. Biträdande föreståndare var prof Håkan Ahlström, prefekt för institutionen för ORKI (onkologi, radiologi och klinisk immunologi) vid medicinska fakulteten. Rådets platser innehades av med dr Anders Hellberg och med dr Åke Tenerz, som representanter för Landstinget Västmanland samt prof Lars Påhlman, institutionen för kirurgiska vetenskaper, och prof Bertil Lindahl, Uppsala Research Centre, som representanter för Uppsala universitet. Utöver de av instruktionen bestämda medlemmarna ingår med enbart närvarorätt även kanslichefen vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet, samt landstingsdirektör och divisionscheferna inom diagnostik, kirurgi, medicin, närsjukvård och bitr chef för CKF, Landstinget Västmanland. Fig 3. Centrumråd Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Föreståndare Jerzy Leppert Bitr föreståndare Håkan Ahlström Centrumråd Uppsala universitet Bertil Lindahl, Lars Påhlman Landstinget Västmanland Anders Hellberg, Åke Tenerz Närvarorätt Uppsala universitet Kanslichef, Medicin och Farmaci Landstinget Västmanland Landstingsdirektör Divisionschefer vid: diagnostik, kirurgi, medicin, närsjukvård, bitr chef vid CKF Centrumrådet sammanträdde under 2010 vid två tillfällen, där företrädare för Landstinget Västmanland och Uppsala universitet diskuterade gemensamma frågor av administrativ/ekonomisk och vetenskaplig natur. 6

7 7

8 Verksamhetsberättelse 2010 Personal (hel- eller deltid) Jerzy Leppert, leg läk, prof, chef för CKF (100 %) Leif Bergkvist, leg läk, prof, bitr chef för CKF (50 %) Mats Enlund, leg läk, doc, univ. lektor (50 %) Ulrika Fagerberg, leg läk, med dr (50 %) Ann-Christin Johansson, leg sjukgym, med dr (50 %) Kent Nilsson, sociolog, doc (100 %) Andreas Rosenblad, biostatistiker, fil dr (100 %) Marie-Louise Walker-Engström, biomedicinsk analytiker, med dr (20 %) Anders Westman, leg läk, med dr (20 % fr.o.m ) Cecilia Åslund, beteendevet, med dr (100 %) Tommy Ahlström, leg läk, doktorand, studierektor läkarkandidater (20 %) Göran Nilsson, leg läk, prof (30 %) Hanna Gustavsson, dietist, forskningsassistent (100 %) Hanna Jönsson, dietist, forskningsassistent (40 %, fr.o.m ) Annika Kärnsund, leg sjuksköt, forskningsassistent (75 %) Eva Nohlert, leg tandläk, forskningsassistent (75 %) Marja-Leena Ojutkangas, leg sjuksköt, forskningsassistent (100 %) Eva Strand, leg sjuksköt, forskningsassistent (50 %) Lisa Söderström, dietist, forskningsassistent (100 % - föräldraledig fr.o.m ) Marie-Louise Södersved-Källestedt, leg sjuksköt, forskningsassistent (50 %) Tony Wiklund, leg sjuksköt, forskningsassistent (75 %) Lena Axelsson, personalsekr (20 %) Maria Dell' Uva Karlsson, centrumsekreterare (80 %) Michaela Eriksson, sekreterare (80 %) Katarina Ringström, sekreterare (100 %) Doktorander anställda vid CKF - 50 % Anders Westman, leg läk, enh för psykosomatisk medicin Maziar Hosseinali-Khani, leg läk, kirurgklin Abbas Chabok, leg läk, kirurgklin Helena Granstam-Björneklett, leg läk, onkologklin Elisabet Rodby Bousquet, leg sjukgymn, hjälpmedelscentrum Visstidsanställda forskare som har en del av sin verksamhet förlagd till CKF, men med anställning på moderkliniken: Pär Hedberg, leg läk, med dr (20 %) Adjungerade forskare Lars Lööf, prof Rickard Sjöberg, doc Magnus von Unge, prof Till CKF har externa konsulter knutits: David de Boniface, översättare, Stockholm Bengt Starrin, prof, Inst för samhällsvetenskap, Karlstad universitet John Öhrvik, doc, KI Följande aktiviteter bör särskilt omnämnas: 8

9 Kreativa luncher 2010 Centrum för klinisk forskning inbjuder ca två gånger om året all personal, inklusive alla anslutna doktorander, till gemensam lunch. En extern, kreativ gäst är inbjuden som föredragshållare. Vanligtvis har gästen ingen anknytning till CKF:s verksamhet, utan tanken är att gästen skall inspirera med sin kreativitet från helt andra verksamhetsfält. Under 2010 ordnades en kreativ lunch vid CKF. Den 1 nov var barnsköterska Birgitta Kerstis inbjuden lunchgäst. Hon höll föredrag om sin resa under hösten 2010 till Etiopien, med organisationen Operation Smiles. Operation Smiles består av 4000 volontärer vilka är läkare, sjuksköterskor, tandläkare, logopeder, lekterapeuter och fotografer från hela världen och verksamheten är inriktad på att operera barn med läpp- och gomspalt i 50 länder. Sedan organisationen startade 1982 har barn opererats. Landstingets dag utmärkelse till CKF CKF erhöll utmärkelse utmärkt verksamhet vid landstingets dag den 8 juni Motiveringen löd: CKF erbjuder en miljö som stimulerar till och stödjer kunskapsutveckling och forskning i det vardagsnära, kliniska arbetet. Har en omfattande vetenskaplig produktion och bidrar till att stärka landstingets varumärke i omvärlden. Utmärkelsen bestod av en diplom och ett pris på kr för kompetensutveckling. Besök av landshövding Den 11 maj besökte landshövding Ingemar Skogö CKF. Avsikten var att presentera verksamheten och hitta eventuella samverkanspartner inom länet, ett annat syfte var att sprida kännedom om CKF:s forskning i Västmanland och även utanför länets gränser. Vid besöket deltog även landstingsrådet Tomas Högström och landstingsdirektör Monica Berglund. Program Presentation av Centrum för klinisk forskning (J Leppert) Kan vi frälsa ungdomar? (K Nilsson) Ont i ryggen psykosociala aspekter på ett stort folkhälsoproblem (A Westman) Kan narkosmedel påverka överlevnaden efter cancer-kirurgi? (M Enlund) Patientsäkerhetskultur på akutmottagningen (L Burström) Nya diagnostiska metoder hos barn med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (U Fagerberg) SAVa ett nytt stort projekt bland västmanländska patienter med hjärtinfarkter (J Leppert) Personlighetstyp och åderförkalkning (E Condén) Sentinel node (L Bergkvist) Lustgårdsprojektet (H Granstam-Björneklett) Multidisciplinär behandling av ändtarmscancer (M Hosseinali Khani) Gemensam diskussion Pandemivaccination På uppdrag av landstingsledningen blev CKF delaktig i arbetet med pandemivaccineringen av svininfluensan A(H1N1) genom den IT-teknologi vi använder, där vi skannade och databearbetade journalerna. Resultatet blev inskannade journaler i datafil, som även sparats som sökbara bildfiler via personnummer. Under april månad hade Västmanland, som ett av få landsting i Sverige, alla journaler sökbara i databas samt fullständig statistik till berörda myndigheter. Guldskalpellen Dagens Medicins utmärkelse Guldskalpellen tilldelades i år kolorektala teamet vid Landstinget Västmanland. I hård konkurrens med 22 andra nominerade projekt utsågs det kolorektala teamet, under ledning av docent Kennet Smedh, vid kirurgkliniken på centrallasarettet i Västerås till vinnare. Med Guldskalpellen vill Dagens Medicin lyfta fram förnyare och goda exempel i svensk sjukvård. Utmärkelsen består av ett utbildningsstipendium, ett hedersdiplom och en vinnarpokal som delades ut vid en officiell ceremoni vid centrallasarettet i Västerås. Priset överlämnades av socialminister Göran Hägglund. 9

10 Manuskriptresa till St Laurent d Aigouze sept 2010 I mitten av september lämnade vi det begynnande höstrusket i Sverige, för att i stället tillbringa en vecka i södra Frankrike, där sommaren fortfarande dröjde sig kvar. Vi lämnade Västerås mitt i natten, och flög från Arlanda via München till Marseille. Det var sen söndagseftermiddag när vi, efter några timmars bilresa (inkluderande en snabb, oavsiktlig sightseeing av hamnområdet i Marseille samt lunch) kom fram till vår hemby (åtminstone för en vecka); Saint Laurent d Aigouze. Vi togs emot av värdparet Jean och Monica, och därefter installerade vi oss i våra respektive hus (Maison Jaune och La Reinette). Det blev en intensiv vecka. Dagarna började med tidiga morgonpromenader före frukosten, och ägnades sedan mestadels åt artikelförfattande med stöd av våra handledare. Sent på eftermiddagarna samlades vi för gemensamma genomgångar, där varje doktorand fick berätta om sitt projekt. Under dessa framföranden fick vi veta mer om livskvalitet, rehabilitering och sentinel node-biopsi vid bröstcancer, bröstrekonstruktion efter profylaktisk mastektomi, recidiv efter rektalcancerkirurgi, uppföljning av kolorektalcancer, AVOD-studien (divertikulit) samt rörelseförmåga och hållning hos barn med CP-skada. Leif Bergkvist berättade översiktligt om hur man skriver en artikel. Det finns olika åsikter om detta, t.ex.vad som ska stå i metod-delen och vad som ska stå bland resultaten, och hur en artikel ska vara disponerad. Vi fick rådet att titta på tidigare artiklar som publicerats i den tidskrift, i vilken man vill få sin egen artikel publicerad, och sedan är det bara att anpassa sig. Jerzy Leppert pratade om powerberäkning och höll också en presentation om CKF:s imponerande historia (vilket man väl ändå får kalla det, efter 11 år). Känns såklart bra att få vara del i detta! Claudia Lampic, som är psykolog och docent vid KI (tidigare Uppsala), höll ett föredrag om livskvalitet. De av oss som inte hållit på med livskvalitetsstudier fick nog en lite annan (kanske mer positiv) syn på nyttan av dessa. Claudia redogjorde lite för olika mätinstrument, och en del av svårigheterna med subjektiva mått. Ett exempel är det som kallas response shift, d v s att man ändrar sina referensramar med tiden, och kanske också ändrar sina värderingar, vilket kan göra att skalan (t ex VAS-skala vid trötthet) inte är samma före och efter en behandling. Vi fick också lite tips om hur man bäst skriver ansökningar om forskningsmedel. Det ska vara så kortfattat som möjligt, förstås utan att man utelämnar betydelsefull information. Statistikdelen är viktig (med powerberäkning om det är tillämpligt), samt att man visar att studien faktiskt är genomförbar. Man bör också ha gjort en litteratursökning och veta vad som publicerats inom området tidigare. Slutligen hade vi en diskussion om medförfattarskap. Visade sig att det inte är så enkelt, trots att det faktiskt finns ganska klara riktlinjer om vad som krävs för att man ska få stå som medförfattare. Enligt dessa riktlinjer krävs att man ska ha: 1. Deltagit i design, utförande alternativt analysarbete 2. Bidragit till manus 3. Godkänt manus Men hur gör man med t.ex. statistiker? Patologer? Kennet Smedh påtalade vilka svårigheter det kan vara att få en multicenterstudie till stånd om man inte erbjuder medförfattarskap. Slutsatsen blev väl att man ska försöka hålla sig till riktlinjerna, men ibland måste man anpassa sig till verkligheten. Åtminstone i början av veckan var det strålande sol och gassande värme, så det blev några besök till badstranden. Det visade sig dock ha sina risker. Det var planerat att vi skulle ha kursmiddag i Nîmes på onsdagskvällen. Tyvärr fastnade hälften av oss på vägen från stranden då trafiken stängts av efter att några gasflaskor exploderat i ett lager som förvarade flera hundra gasbehållare. Halva gruppen blev alltså sittande i nästan fem timmar, utan mat och utan information. Så det var en kraftigt decimerad skara som kunde njuta av en god middag i Nîmes. Som tur var blev det fler tillfällen till god mat. Traditionsenligt bjöd husen varandra på flerrättersmiddag två av kvällarna. Mycket trevliga tillställningar, och ett bra tillfälle att öva på samarbete. Sådant som vi inte hann prata om under eftermiddagsträffarna hänvisades till middagarna, då det blev en hel del - mer eller mindre - vetenskapliga diskussioner. En eftermiddag åkte vi på tjurrusning i Grau de Roi. Tjurarna drevs av ryttare längs stadens gator medan unga fransmän sprang efter och hängde sig på tjurarna för att försöka brotta ner dem. Det fanns höga grindar som skydd för publiken, men om man ville se något fick man ställa sig framför grindarna, eftersom det var så mycket folk. Dessa tjurrusningar är en del av de tjurlekar som pågår i olika städer och byar i Camargue större delen av sommaren, folkfester som sträcker sig över nästan hela dygnet. 10

11 Förutom de svarta tjurarna är Camargue också känt för sina vita hästar och rosa flamingos, som man kunde se längs vägarna. Vi hade också förmånen att få se en liten skorpion som var på väg in i La Maison Jaune. Vi tyckte dock att den passade bättre utomhus och förpassade den till rabatten utanför. Den årliga skrivarkursen i Camargue var även denna gång en trevlig, produktiv och lärorik upplevelse, och kursen rekommenderas varmt. I år fick vi, förutom nya vetenskapliga kunskaper, också lära oss att man inte ska bada i saltvatten med sin mobiltelefon, samt att det är högertrafik i Frankrike. Planeringsdagar och forskarmöte 5-9 oktober 2010, Pisa, Italien Årets planeringsdagar var sammankopplade med gemensamt seminarium med företrädare för Pisa universitet och var förlagda till Toscana i Italien. Resan startade tisdagen den 5/10 med flyg från Skavsta till Pisa. Väl framme på hotell Bologna fanns under kvällen tid för promenad i Pisa och middag på valfri restaurang. Nästa morgon, onsdagen den 6/10 började med en promenad till Scuola Medica, Pisa Universitet. Förmiddagen ägnades åt gemensamt forskningsmöte, där aktuell forskning från CKF i Västerås respektive från medicinska fakulteten vid Pisa Universitet presenterades i anrika Aula Magna. Möjliga samarbetsprojekt diskuterades också. På eftermiddagen fick vi möjlighet att besöka internmedicinska kliniken och Dr Maria Chiaras stamcellsforskningslaboratorium på universitetssjukhuset Ospedale di Cisanello. Sjukgymnasterna vid CKF gjorde studiebesök vid neurorehabiliteringskliniken på samma sjukhus och guidades runt av dr Maria Elisabetta Gir. Senare på eftermiddagen ordnades en gemensam guidad stadsvandring i området kring det lutande tornet och dagen avslutades med en traditionell italiensk middag tillsammans med representanter från Universitetet i Pisa. På torsdag förmiddag fortsatte resan med buss till Forte dei Marmi och hotell Il Negresco, där planeringsarbetet startade efter lunch. Fokus för årets planeringsdagar var CKF:s utveckling i framtiden och alla fick under fyra minuter presentera en egen analys av sina starka sidor, vad man har tillfört och i framtiden kan tillföra CKF. Ovant för många men nyttigt! Mot kvällen, före den gemensamma middagen på hotellet, fanns tid för egna aktiviteter som promenad, jogging, cykeltur eller bad i Medelhavet. Planeringsmötet fortsatte nästa dag med gruppdiskussioner som avslutades med redovisning och gemensamma diskussioner vid fredag lunch. Därefter väntade bussresa till kurorten Montecatini. Denna stad är känd för sitt brunnsvatten och CKF personalen fick möjlighet att göra studiebesök på termalanläggningen och även prova brunnsvattnet. Lördagen den 9/10 var en dag för återhämtning och de som ville kunde prova på olika spa-behandlingar som lerinpackning, massage och hälsobad. Resan hem påbörjades sent på eftermiddagen och natten mellan den 9:e och 10:e oktober återvände alla till Västerås. Sammanfattande intryck av planeringsdagarna: Vi kunde alla konstatera att Toscana hade varit en ultimat miljö för planeringsdagar och vi hade också sått något frö för samarbetsprojekt med Universitetet i Pisa. Resan var mycket välorganiserad och innehållsrik, mycket tack vare sekreteraren Maria Dell Uva Karlssons kunskaper om Italien och det italienska språket. Planeringen av det interna arbetet vid CKF var givande och alla deltog engagerat, diskussionerna kan bli ett avstamp för de kommande årens arbete vid CKF. 11

12 CKF har följande huvudfunktioner: - Vetenskaplig konsultation Öppet hus - Vetenskaplig handledning - Doktorandverksamhet - Forskarutbildning - Seminarieverksamhet - Egen forskningsverksamhet CKF:s funktioner Vetenskaplig konsultation Öppet hus En av CKF:s mycket uppskattade och nationellt uppmärksammade verksamheter är den s k öppet husverksamheten. Till öppet hus kan alla anställda inom hälso- och sjukvården komma med sina idéer till projekt och få hjälp med utformning av t.ex. en projektplan. De projekt som bedöms bärkraftiga uppmanas att söka anknytning till CKF och får då hjälp av utsedd handledare/kontaktperson och en dataansvarig forskningsassistent för fortsatt arbete. Under 2010 hölls 54 vetenskapliga konsultationer (redovisas i bilaga 1). Vetenskaplig handledning Följande fyra nivåer för handledning och anknytning till CKF har överenskommits: Nivå 1: Doktorandprojekt Nivå 2: Projekt som har hög vetenskaplig bärighet och förväntas publiceras i internationell vetenskaplig tidskrift Nivå 3: Projekt med vetenskapligt nyhetsvärde med ambition för publicering i tidskrift utan refereebedömning Nivå 4: D-uppsatser eller motsvarande som resulterar i interna rapporter C-uppsatser och lägre akademisk nivå har vi inte resurser att åtaga oss. Vid årets början fanns 44 projekt anknutna vid CKF. Åtta av de anknutna projekten avslutades under året och sju nya projekt har tillkommit (se bilagor 3-4). Vid årets slut var totalt 43 projekt anknutna. Doktorandverksamhet Doktorandverksamheten omfattar två huvuddelar: direkt handledning och vetenskapliga seminarier. Vid årets början var 15 doktorander registrerade vid CKF. Fem doktorander har genomgått halvtidskontroll och fyra doktorander har disputerat. Tre doktorander registrerades under 2010 vid CKF. Vid årets slut var 14 doktorander registrerade (se bilaga 2). Halvtidskontroll/licentiatexamen 2010 Erika Comasco, 22 jan 2010: Risk factors for alcohol abuse biochemical and molecular studies Betygsnämnd: Prof Ingemar Åkerlind, Mälardalens högskola, prof Lars Terenius, Karolinska Institutet, med dr Erika Roman, Uppsala universitet. Doktorandprojektet handlar om alkoholkonsumtionen bland ungdomar, och hur genetiska och psykosociala faktorer samspelar. Vid halvtidskontrollen presenterades två publicerade arbeten och ett manuskript färdigt att sändas till tidskrift. I första arbetet studeras validiteten i självrapporterade alkoholkonsumtionsuppgifter. I arbete två redovisas varför ungdomar dricker. I arbete tre studeras en ny kandidatgen med relation till alkoholkonsumtionen i relation till både sömn och alkoholkonsumtion bland ungdomar. Framöver ska genmiljöinteraktion i relation till alkoholkonsumtion hos ungdomar undersökas. 12

13 Abbas Chabok, 29 sept 2010: Colonic diverticulits: aspects on diagnosis and treatment Betygsnämnd: Peter Matthiessen, docent, Örebro Universitetssjukhus, Tomas Vikerfors, docent, Centrallasarettet Västerås, Claes Rudberg, docent, Centrallasarettet Västerås. Doktorandprojektet handlar om diagnostik och behandling vid kolon divertikelsjukdom. Vid halvtidskontrollen presenterades två publicerade arbeten, ett manuskript för det tredje arbetet och data för ett fjärde arbete. Betygsnämnden var nöjda med projektets inriktning och några ändringar ansåg man inte behövdes. Eva Nohlert, 25 okt 2010: Differentiated treatment intensity in smoking cessation: Outcome and costeffectiveness Betygsnämnd: Agneta Hjalmarsson, leg psykolog, docent, Göteborg; Gunilla Bolinder, leg läk/tandläk, docent, Stockholm; Lars Lindholm, leg socionom, professor, Umeå. Doktorandprojektet handlar om behandlings- och kostnadseffektivitet av rökavvänjningsprogram med olika intensitet, dels inom tandvården i Västmanland och dels på Sluta-röka-linjen. Vid halvtidskontrollen presenterades ett publicerat arbete, ett manuskript färdigt att sändas till tidskrift samt tre arbeten som samtliga är pågående. Betygsnämnden ansåg inte att några större ändringar av projektets inriktning behöver göras. Däremot ansåg Lars Lindholm att ämnesspecifika kurser i hälsoekonomi bör ingå om en så stor andel som två eller tre av delarbetena kommer att innefatta hälsoekonomiska beräkningar. Yvette Andersson, 26 nov 2010: Sentinel node in clinical practice implications for breast cancer treatment and prognosis Betygsnämnd: Per Hellman, prof, Uppsala universitet, Sam Rothstein, doc, Danderyd/Karolinska Insitutet, Dorthe Grabau, med dr, Lunds Universitet. Halvtidkontrollen inleddes med en sammanfattning av bakgrund och redogörelse för de olika delprojekten. Diskussionen, som också involverade handledarna, handlade till stor del om svårigheter med t.ex. patologbedömningar, vilket medför en del osäkerhetsfaktorer och hur man bäst ska handskas med dessa. Det blev också en del statistiska frågor. Slutligen diskuterades en framtida studie angående behov av axillutrymning hos patienter med positiv sentinel node, som vi hoppas att vi kan få till. Elisabet Rodby Bousquet, 21 dec 2010: Posture, postural ability and mobility in cerebral palsy Betygsnämnd: Magnus Tägil, doc, Ortopedi, Skånes universitetssjukhus Lund samt Reidun Jahnsen, sjukgymnast, PhD, Rikshospitalet Oslo. Vid halvtidskontrollen presenterades två publicerade studier, ett manuskript och tre pågående studier. Betygsnämnden var nöjd med projektets inriktning och rekommenderade att de två redan publicerade arbeten samt två pågående delstudier tas med i avhandlingen. 13

14 Doktorsexamen 2010 Leg läk Johan Knutsson, Karolinska Institutet, 31 mars 2010, Stockholm Morphology and biochemistry of the tympanic membrane in relation to retraction pathology ISBN: Fakultetsopponent: Sten Hellström, prof, Karolinska Institutet Betygsnämnd: Diana Berggren, doc, Umeå Universitet, Ann-Christin Johnsson, doc, Karolinska Institutet, Ulla Lindqvist, doc, Uppsala Universitet Handledare: Magnus von Unge, doc, Karolinska Institutet/CKF Västerås Bihandledare: Dan Bagger-Sjöbäck, prof, Karolinska Institutet En viktig pusselbit i förståelsen av örats sjukdomar Genom att studera friska och sjuka trumhinnor har leg läk Johan Knutsson, öron-näsa-halskliniken, kartlagt biokemiska processer vid den deformation av trumhinnan som på sikt kan leda till pärlcystebildning i örat. Pärlcystor drabbar inte stora befolkningsgrupper men varje år måste ett tjugotal patienter opereras i Västerås för att rädda hörseln. Utan behandling, som i många utvecklingsländer, kan pärlcystor leda till döden. Vuxna patienter som får en så kallad pärlcysta i trumhinnan har i större utsträckning haft vätskeansamling innanför trumhinnan som barn, jämfört med vuxna med normal trumhinna. I doktorsavhandlingen har Johan Knutsson gjort jämförande laboratorieanalyser av friska trumhinnor, trumhinnor som utsatts för längre tids vätskepåverkan och trumhinnor som bildat pärlcystor. Trumhinnan består av tre lager; ett starkare mellanskikt och två ytskikt. Som en vägg med en tapet på vardera sidan, förklarar Johan Knutsson. Ibland försvagas mellanskiktet och fickbildningar kan uppkomma. Doktorsavhandlingen visar att mellanskiktet inte på något tydligt sätt förändras biokemiskt av vätska innanför trumhinnan medan pärlcystetrumhinnorna har förändrats. Det vore intressant att studera fickbildning utan pärlcysteutveckling, d v s ett mellansteg mellan de studerade sjukdomarna. Avhandlingen rör också trumhinnans ytskikt vilket har många likheter med huden. Från allas trumhinnor lossnar det kontinuerligt fjäll som hos friska trumhinnor automatiskt leds bort. Finns det fickbildningar kan fjällen fastna där och resultera i pärlcystor. Johan Knutssons forskning visar också att det kan finnas stamceller på vissa platser i trumhinnan, men mer forskning behövs för att kunna slå fast att så är fallet. Tvärtemot vad många kanske tror är örat ett långtifrån färdigforskat organ och det finns nya upptäckter att göra. Det handlar om att lägga ytterligare bitar i pusslet för att kunna få bättre förståelse kring öronsjukdomarna och därigenom finna bättre behandlingsmetoder, säger Johan Knutsson. 14

15 Leg läk Anders Westman, Örebro Universitetssjukhus/CKF Västerås, 23 april 2010, Västerås Musculoskeletal pain in primary health care: A biopsychosocial perspective for assessment and treatment ISBN: Fakultetsopponent: Bengt Mattsson, prof, Göteborgs universitet Betygsnämnd: Tatjana Sivik, doc, Inst för psykosomatisk medicin, Göteborg, Maria Mullersdorf, doc, Mälardalens högskola, Kristina Sundquist, prof, KI, Stockholm Handledare: Steven Linton, prof, Örebro universitet Bihandledare: Töres Theorell, prof, Stockholms universitet, Jerzy Leppert, prof, CKF Västerås Muskuloskeletal smärta i primärvården: ett biopsykosocialt perspektiv vid utredning och behandling. Huvudsyftet med denna avhandling var att analysera ett biopsykosocialt arbetssätt vid omhändertagande av patienter med muskuloskeletal smärta i primärvården. Långvariga muskuloskeletala smärttillstånd är ett omfattande hälsoproblem i befolkningen med stora konsekvenser för både individ och samhälle. Psykosociala faktorer har visat sig vara betydelsefulla prediktorer avseende långtidsproblem och dessa faktorer spelar även en viktig roll i övergången från akut till långvarig smärta. Tidig identifiering av och behandlingsinsatser för de personer som löper risk att utveckla långtidsbesvär skulle ge betydande möjligheter att reducera såväl samhällets kostnader som individens lidande. Två skilda populationer av smärtpatienter blev föremål för utredning och behandling. Resultatet visar att uppnådda förbättringar i livskvalitet och arbetsförmåga ett år efter tidig multimodal rehabilitering kvarstod till stor del efter fem år. De mest betydelsefulla prognostiska faktorerna för återgång i arbete var utbildningsnivå och individens självupplevda hälsa (Studie I). Psykosociala faktorer mätt med Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire (ÖMPSQ) var relaterade till arbetsförmåga och självupplevd hälsa tre år efter behandling av subakuta smärtproblem (Studie II). Experimentgruppen i ett kontrollerat multimodalt rehabiliteringsprogram visade lägre grad av sjukvårdskonsumtion och en minskad risk för konsumtion av stora mängder smärtstillande läkemedel efter tre år jämfört med kontrollgruppen. Det var emellertid inga signifikanta skillnader mellan grupperna avseende arbetsförmåga, funktion, katastroftänkande och smärta (Studie III). Vid subgruppsanalys av patientgruppen framkom tydliga profiler i form av katastroftänkande, rädsla/undvikande och distress och dessa profiler var relaterade till sjukskrivning och funktion tre år senare (Studie IV). Våra resultat ger stöd för den biopsykosociala modellen och framhåller de psykosociala faktorernas betydelse ur ett långtidsperspektiv. Resultaten understryker också behovet av tidig identifiering av patienter som löper risk att utveckla långtidsproblem. Multimodal behandling, som täcker inte bara biologiska utan även psykosociala faktorer, verkar vara en nyckel till framgångsrik behandling och det vore önskvärt att dessa behandlingsinsatser matchades mot den enskilde patientens specifika behov. Nyckelord: muskuloskeletal smärta, biopsykosocial, multimodal, rädsla/undvikande, katastroftänkande, distress, sjukskrivning, funktion 15

16 Erika Comasco, CKF Västerås, 10 juni 2010, Västerås Alcohol consumption among adolescents: Psychosocial and genetic influences ISBN: Fakultetsopponent: Rainer Spanagel, prof, Central Institute of Mental Health, University of Heidelberg Betygsnämnd: Viveka Sundelin, doc, Uppsala universitet, Erika Roman, doc, Uppsala universitet, Fred Nyberg, prof, Uppsala universitet Handledare: Kent W Nilsson, doc, CKF Västerås Bihandledare: Lars Oreland, prof, Uppsala universitet Doktorandprojektet handlar om alkoholkonsumtionen bland ungdomar, och hur genetiska och psykosociala faktorer samspelar. I första arbetet studeras validiteten i självrapporterade alkoholkonsumtionsuppgifter. I arbete två redovisas varför ungdomar dricker. I arbete tre studeras en ny kandidatgen med relation till alkoholkonsumtionen i relation till både sömn och alkoholkonsumtion bland ungdomar. I arbete fyra undersöks en kandidatgen i samband med både alkoholmissbruk och psykiatrisk sjuklighet bland tungt alkoholmissbrukande kvinnor och ungdomar. Styrkan i avhandlingen är att resultaten bygger på normalpopulationen med hög generaliserbarhet. 16

17 Leg läk Annika Rhodin, Kirurgiska och medicinska vetenskaper, Farmaceutisk biovetenskap/ckf Västerås, Uppsala universitet, 25 sept 2010, Uppsala The long-term use of opioids in chronic pain. Problems and hazards from clinical, biochemical, cellular and genetic aspects. ISBN: Fakultetsopponent: Prof Harald Breivik, Oslo Universitet Betygsnämnd: Margareta Hammarlund-Udenaes, prof, Uppsala universitet, Zsusanna Wiesenfeld-Hallin, prof, Karolinska Institutet, Britt Edén-Engström, Uppsala universitet Handledare: Torsten Gordh, prof, Uppsala universitet Bihandledare: Fred Nyberg, prof, Uppsala universitet, Mats Stridsberg, doc, Uppsala universitet, Mats Enlund, doc, CKF Västerås Efter två decenniers liberal förskrivning av starka opioider har man uppmärksammat förekomst av problematiskt bruk i samband med behandling av kroniska smärttillstånd. Syftet med denna avhandling var att utforska några av konsekvenserna vid långtidsbehandling av kronisk smärta med opioider som problematiskt bruk, endokrina störningar, tolerans för opioid-effekt över tid och genetiska variationer av smärtupplevelse och opioid-respons. Sextio patienter med svår smärta och problematisk opioid-användning behandlades med ett strukturerat metadonprogram. Riskfaktorer för detta var muskuloskeletal smärta, psykiatrisk samsjuklighet och tidigare beroendeproblem. Metadonbehandlingen gav god smärtlindring och förbättrad livskvalitet, men funktionaliteten begränsades av biverkningar inkluderande hormonstörning. I den andra studien undersöktes hormonstatus på 40 smärtpatienter behandlade med starka opioider och 20 jämförbara smärtpatienter utan opioidbehandling. De opioidbehandlade patienterna hade signifikant högre frekvens symptomgivande rubbning av halten köns- och binjurebarkhormon samt prolaktin. I cellkultur studerades funktionaliteten av den opioida -receptorn efter långtidsbehandling med morfin, naloxon och placebo (natriumklorid). Efter en och fyra veckor testades funktionen hos receptorn för morfin, metadon, fentanyl och DAMGO med hjälp av GTP -assay. Efter 4 veckor var funktionaliteten för den fulla agonisten DAMGO signifikant sänkt i de celler som behandlats med morfin jämfört med de som behandlats med naloxon eller placebo. Variationen av tre gener med postulerat funktionellt samband avseende opioidrespons och smärtkänslighet studerades på 80 patienter med kronisk ländryggssmärta och jämfördes med 56 friska kontrollpersoner. Resultaten indikerade en högre frekvens av opioid-biverkningar och könsskillnader hos patienter med den muterade varianten av ABCB1-genen, en korrelation mellan hög opioidkänslighet och normalvarianten av CACNA2D2-genen och en tendens till korrelation mellan sänkt smärtupplevelse och innehav av varianten av genen OPRM1. 17

18 Utbildning CKF har under 2010 anordnat följande kurser: Introduktionskurs - Vetenskapsmetodik och evidensbaserad medicin, 7,5 poäng Kursansvarig: Doc Mats Enlund Antal kurstillfällen: 17 onsdagar mellan 20 jan 26 maj 2010 (uppehåll för sport- och påsklov) Antal deltagare: 12 deltagare Syfte: Ge en introduktion till planering, genomförande, analys och rapportering av projekt inom forskning och utveckling med i första hand klinisk inriktning. Målgrupp: Högskoleutbildade inom vården. Förkunskaper: Grundläggande behörighet för högskolestudier och särskild behörighet, högskoleutbildning inom vårdområdet (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, dietist). Innehåll: Studiedesigner i klinisk forskning. Introduktion till statistiska metoder. Introduktion till epidemiologisk metodologi. Att finna / läsa / tolka / skriva vetenskapliga rapporter. Praktisk träning på dator i att söka evidensbaserad information från webben. Seminarier kring vetenskapliga artiklar och evidensbaserad medicin. Etik i klinisk forskning inklusive ansökningsförfarande till etiknämnden. Att upprätta personregister - legala aspekter och praktiska överväganden. Den vetenskapliga rapporten. Praktisk träning på dator med design av poster. Att skriva en projektplan projektarbete med framtagande av projektplan samt muntlig och skriftlig presentation som en del av examinationen. Utbildning ST-läkare i primärvården: Vetenskapsmetodik och evidensbaserad medicin 2010 Kursansvarig: prof Jerzy Leppert, kursamanuens: med dr Anders Westman Antal kurstillfällen: Föreläsningar 4 heldagar (9-10 september, oktober) samt handledning 4 halvdagar under september-oktober Antal deltagare: 16 deltagare Syfte: Att förmedla ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt, kunskap om forskningsmetodik, inklusive epidemiologiska grundbegrepp, samt metoder för evidensbaserad medicin och granskning av vetenskaplig information. Målgrupp: ST-läkare i allmänmedicin. Innehåll: Vetenskapsmetodik, Evidensbaserad medicin, Litteratursökning, Studiedesign, Biostatistik, Artikelgranskning, Hur skrivs en projektplan och vetenskaplig rapport?, Kvalitativa forskningsmetoder, Etikprövning, Epidemiologi Seminarieverksamhet Läkarmöten Mötena har karaktär av minisymposier som tar 45 minuter i anspråk första fredagsmorgonen i månaden. Ämnet väljs av arrangörerna i samarbete med vidtalade moderatorer. Syftet med mötena är att nå det breda kollektivet av läkare och tandläkare som är verksamma i Västmanland. Deltagarantalet har varit cirka 120 per tillfälle. Programgruppen bestod under 2010 av: Jerzy Leppert, Åke Tenerz, Anna Berglund, Johan Carlander, Tommy Ahlström, Lars Lööf, Kenneth Lindahl (t.o.m. oktober 2010), Margareta Reuterwall och Karin Alverlind (fr.o.m. oktober 2010). Program januari Demenssjuka i focus - en process att minnas Moderator: Jerzy Leppert, prof, centrum för klinisk forskning Medverkande: Gunilla Brissman, leg läk, geriatrik, och Fredrik Tjulander, leg sjuksköt, geriatrik 5 februari Regionala cancercentra (RCC) vad händer med länsonkologin? Moderator: Leif Bergkvist, prof, kirurgkliniken /centrum för klinisk forskning Medverkande: Bengt Westermark, prof, Cancerfonden och Lennart Hellqvist, ordförande i beredningsgruppen vid samverkansnämnden 18

19 12 mars Svensk läkare i U-land en berikande kulturkrock! Moderator: Kenneth Lindahl, leg läk, kirurgkliniken Medverkande: Martin Ljungman, leg läk, kirurgkliniken 9 april Strategier för lipidsänkning målvärden eller standarddosering? Moderator: Lars Lööf, prof, läkemedelskommittén Medverkande: Arne Martinsson, med dr, St Görans sjukhus 7 maj 1177 en ny mäktig hjälpreda inom sjukvården Moderator: Kenneth Lindahl, leg läk, kirurgkliniken Medverkande: Margareta Bergåker, Lars-Olof Hensjö och Kristina Stensson-Ljungdahl, sjukvårdsupplysningen 4 juni Musiksoaré Ansvarig: Jerzy Leppert, prof, centrum för klinisk forskning Medverkande: Agnes Lundin på cello och Olga Tomilina på piano 3 september Behöver även sjukvården kompetent ledning? Moderator: Kenneth Lindahl, leg läk, kirurgkliniken Medverkande: Karin Båtelson, leg läk, Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg 1 oktober Etik i vården Moderator: Johan Carlander, leg läk, kirurgkliniken Medverkande: Erik Secher, leg läk, kirurgkliniken Ersta sjukhus 12 november - Framtidens läkemedelsordinationer det nya tänkandet efter gamla pappersreceptet och hur byggs framtidens förutsättningar idag? Moderator: Lars Lööf, prof, läkemedelskommittén Medverkande: Mikael Hoffman, doc, Universitetssjukhuset Linköping, chef för NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi 3 december - Den nya vårdbyggnaden hur ska vi arbeta med processer? Moderator: Åke Tenerz, med dr, medicinkliniken Medverkande: Ann-Christin Ahl, projektledare, Gunilla Brissman, leg läk, geriatrik och Ingemar Lönnberg, leg läk, medicinkliniken Vårdseminarium Vårdseminarierna har varit av karaktären minisymposier och hållits en gång per månad. Under våren 2010 har deltagarantalet stagnerat och programgruppen har uppmanat arbetsplatserna att ha ett ombud för Vårdseminarier på arbetsplatsen. Ombudets uppgift är bland annat att göra reklam för seminarierna. Avsikten med seminarierna är att presentera ny kunskap inom vårdområdet, skapa intresse och nyfikenhet för att söka mer kunskap inom presenterat område och förstås en möjlighet att träffa kollegor inom andra divisioner. Seminariet har utökats till att omfatta även sjukgymnaster och arbetsterapeuter under hösten Seminarierna kommer att fortgå med intervallet 2-3 seminarier per termin och då vara längre. Programgruppen består av Annette Daneryd, Division Kirurgi, Birgitta Mälberg, Division Diagnostik, Eva Söderling, Division Närsjukvård, Jerzy Leppert, CKF, Katarina Holmström-Engevik, Division Medicin, Lena Burström, Ledningsstab/CKF, Marie-Louise Södersved Källestedt, CKF, Ann-Christin Johansson, CKF samt Per Andersson och Gabriella Engström, Mälardalens Högskola. Program 2010 Februari Mars April Asyl och Integrationshälsan en vanlig familjeläkarmottagning med ett ovanligt uppdrag Lina Stenbacka och Pia Carlsson, moderator Eva Söderling Inställt Nytta - Risk - ett perspektiv som alltid skall beaktas vid all läkemedelsbehandling Kerstin Jorsäter-Blomgren, moderator Lena Burström 19

20 Maj Juni November Genusperspektiv inom hälso- och sjukvård Per Ekstrand, moderator Marie-Louise Södersved Källestedt Inställt Vård och behandling av benamputerade patienter Jacob Lykke-Olesen, Sara Jerrgård, Magdalena Kolsmyr, Hanna Carlsson, Andreas Pransjö, Stefan Sternemar, Ulrika Jönsson, Elin Johansson, Maria Engström, moderator Ann-Christin Johansson Doktorandseminarium Doktoranden Marie-Louise Södersved Källestedt har varit ansvarig för doktorandseminarierna, torsdagar kl Doktorander som deltar vid 16 tillfällen under två år av sin doktorandperiod får 4.5 högskolepoäng. Anslag för seminarierna sker via Puls och . Torsdagar kl , Mullvaden, CKF 28 januari Etikprövning, Göran Nilsson, CKF 25 februari SPSS grunder, Kent Nilsson, Andreas Rosenblad, CKF 25 mars Bootstrap, Andreas Rosenblad, CKF 22 april Doktorander har läst utsänd artikel och diskuterar vilken statistisk metod som är lämplig för studien, experthjälp av Andreas Rosenblad, CKF 27 maj Doktorander föreläser om sin statistik, experthjälp av Andreas Rosenblad, CKF 9 september Ickeparametrisk statistik, Kent Nilsson, CKF, - inställt 12 oktober Ickeparametrisk statistik, Andreas Rosenblad, CKF 4 november Manuskriptgenomgång, Kristina Sundquist, Malmö 30 november Layout av tabeller och diagram, Katarina Ringström, CKF Fortbildningsserie för personal och doktorander vid CKF 3:e tisdagen varje månad kl januari - Andrew Walker, tekn dr: Ultraljudapparater - Mäter de rätt 16 mars - Johan Knutsson, med dr: Trumhinnans histologi och biokemi i relation till retraktionssjukdom 20 april - Gabriella Engström, med dr, MdH: Erfarenheter av att införa nya rutiner för UVI och inkontinens inom rehabiliteringsvård - inställd 18 maj Anders Berglund, doktorand, KI: Socioekonomiskt status och komorbiditet vid handläggning av och överlevnad i lung- och prostatacancer 25 maj Erika Comasco, doktorand: Risk alcohol consumption among adolescents: psychosocial and genetic factors 21 september - Tomas Vikerfors, med dr: Erfarenheter från arbete med kvalitetsregister 19 oktober - Anders Berglund, doktorand: Datasortering - inställd 16 november - Lennart Edmark, doktorand: Varför får man lungkollaps under anestesi och har det någon betydelse för patienten postoperativt? 20

21 Övriga seminarier 31 januari Västmanlandsakademien Plats: Rikssalen, Västerås slott Målgrupp: Allmänheten Medverkande från CKF: Kent Nilsson, doc, Cecilia Åslund, med dr, Karin Sonnby, doktorand CKF medverkade vid årets Västmanlandsakademi i Rikssalen, Västerås Slott. Årets tema Sex drugs & rock n roll Hur går det för ungdomarna i Västmanland? belyste det omfattande utanförskapet bland länets ungdomar. Tillgång till arbete, frånvaro av psykisk och fysisk hälsa, biologisk ärftlighet, föräldrars yrke och utbildningsbakgrund samt social status i kamratkretsen är faktorer som har betydelse för ungdomars utveckling och deras tillgång till vuxenlivets olika arenor. CKF var inbjudna för att berätta om sin aktuella forskning om ungdomars hälsa. Med dr Cecilia Åslund inledde med att berätta om social status och skams betydelse för hälsa och beteende. Docent Kent Nilsson förklarade därefter samband mellan arv och miljö gällande t ex hög alkoholkonsumtion och antisocialt beteende bland ungdomar. Karin Sonnby, ST-läkare i barn- och ungdomspsykiatri och doktorand, berättade om de två vanliga barn- och ungdomspsykiatriska tillstånden depression och ADHD, och beskrev skillnader mellan pojkar och flickor. Övriga medverkande under dagen var Björn Nordén från YOU-projektet och Maria Löfgren från Unga Teater Västmanland. Dagen avslutades med en paneldebatt ledd av journalist Ann Lystedt gällande ungdomars förutsättningar i Västmanland. 23 april Muskuloskeletala besvär hos patienter inom primärvårdenpatogenes, diagnos, behandling och resultat Plats: Aulan, ing 21, centrallasarettet, Västerås Målgrupp: familjeläkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer och övrig intresserad personal inom primärvård, ortopedi och smärtrehabilitering vid Landstinget Västmanland Medverkande: Jerzy Leppert, prof, Tatjana Sivik, doc, Göteborg, Steven Linton, prof, Örebro, Mats Rothman, leg läk, enheten för psykosomatisk medicin Symposiet behandlade problematiken kring patienter med långvarig smärta, ca 80 personer deltog. Interaktionen av fysiska, emotionella, kognitiva och beteendemässiga faktorer vid långvarig smärta belystes. Psykosomatiska aspekter på sjukskrivning var ytterligare en punkt på dagordningen och symposiet avslutades med en presentation av hur patienter med långvarig muskuloskeletal smärta omhändertas i Västmanland. 28 maj Forskardagen 2010 Plats: Aulan, ing 21, centrallasarettet, Västerås Målgrupp: Anställda vid Landstinget Västmanland Medverkande: Prof Jerzy Leppert, med dr Jana de Boniface, med dr Arne Eklund, tekn dr Andrew Walker, med dr Cecilia Åslund, prof Lars Wallentin, Uppsala Research Centre, landstingsråd Tomas Högström, 2:e vice ordf i landstingsstyrelsen Denise Norström, klinikchef/överläkare Inger Andreasson, prof Leif Bergkvist. CKF anordnade traditionsenligt en forskardag i maj. Dagen inleddes med gemensam lunch för alla deltagare och posteruställning. Efter välkomsthälsning av landstingsråd Tomas Högström presenterade prof Jerzy Leppert verksamheten vid CKF. Därefter redogjorde tidigare doktorander vid CKF för sin forskning. Jana de Boniface berättade om sentinel node vid bröstcancer. Arne Eklund redogjorde för fördelar med olika operationstekniker vid ljumskbråck. Andrew Walker berättade om utveckling av ultraljud doppler. Cecilia Åslund berättade om mekanismer bakom antisocialt beteende och depression bland ungdomar. Därefter höll professor Lars Wallentin från Uppsala kliniska forskningscentrum en föreläsning om utveckling av hjärtsjukvård med nätverksbaserad forskning. Dagen avslutades med en paneldebatt ledd av prof Leif Bergkvist enligt temat Klinisk forskning ett lyft för sjukvården. Stämmer det i Västmanland?. Medverkade i paneldebatten gjorde prof Lars Wallentin, landstingsråd Tomas Högström, 2:e vice ordf i landstingsstyrelsen Denise Norström, och klinikchef/överläkare Inger Andreasson. Samtliga medverkande var överens om att klinisk forskning vid centrallasarettet är nödvändig för att garantera en evidensbaserad och effektiv vård. Dock är det lätt att forskningen bortprioriteras i tider av besparingar, och när forskning inte upplevs som meriterande för sjukvårdspersonalen. Efter detta följde sedvanlig middagsbjudning och fest på Västerås slott med tal, sång, musik och dans. 21