Avhandlingen är baserad på fyra delarbeten:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avhandlingen är baserad på fyra delarbeten:"

Transkript

1 Musculoskeletal pain in primary health care: A biopsychosocial perspective for assessment and treatment Anders Westman Centrum för klinisk forskning, Västerås Hälsoakademin, Örebro universitet Huvudhandledare: Professor Steven Linton, Örebro universitet Bihandledare: Professor Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet, Stockholm Professor Jerzy Leppert, Centrum för klinisk forskning, Västerås Avhandlingen är baserad på fyra delarbeten: I. Westman A, Linton S J, Theorell T, Öhrvik J, Wahlén P, Leppert J. Quality of life and maintenance of improvements after early multimodal rehabilitation: A 5-year follow-up. Disabil Rehabil, 6. 8(7): II. Westman A, Linton S J, Öhrvik J, Wahlén P, Leppert J. Do psychosocial factors predict disability and health at a 3-year follow-up for patients with non-acute musculoskeletal pain? A validation of the Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire. Eur J Pain, 8. (): III. Westman A, Linton S J, Theorell T, Öhrvik J, Wahlén P, Leppert J. Controlled 3-year follow-up of a multidisciplinary pain rehabilitation program in primary health care. Disabil Rehabil,. 3(4): IV. Westman A, Boersma K, Leppert J, Linton S J. Avoidance beliefs, catastrophizing and distress a longitudinal subgroup analysis on patients with musculoskeletal pain (MSP). Submitted to the Clinical Journal of Pain. Utredning och behandling av långvariga och ofta återkommande smärttillstånd är bland de svåraste områdena inom medicinen Det finns få områden där en holistisk ansats är så viktig som när det gäller att hjälpa människor med långvarig smärta Socialstyrelsen, 994 En stor grupp patienter som söker primärvården bär diagnoser där det föreligger en multifaktoriell bakomliggande problematik. Många cirkulerar i vården och löper stor risk för överbehandling och iatrogena skador. Detta innebär ofta ett ökat lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Muskelsmärta Prevalens i Sverige % - 4 % av besöken hos distriktsläkare utgörs av smärtpatienter 4 % av patienterna med långvarig smärta har besökt distriktsläkare senaste 3 månaderna 3 - % utvecklar långvariga besvär. Denna grupp tar % av vårdresurserna i anspråk Forskningsrådets rapport 95:8, Hälsa och existentiella frågor

2 Biomedicinsk modell Den totala kostnaden i Sverige för långvarig smärta enligt SBU 6 är 87.5 miljarder kronor per år René Descartes Det psykosomatiska perspektivet innebär att en persons biologiska och psykologiska karaktär, hennes livshistoria och sociala sammanhang är alla faktorer som påverkar etiologin och förloppet vid en sjukdom. Ekipaget Mats Rothman

3 Biopsykosocial modell Några förgrundspersoner: Modell för de biopsykosociala interaktiva processerna vid hälsa och sjuklighet BIO PSYCHO SOCIAL Biological Cognitive Melzack & Wall, 965 Somatic Affective George L Engel, 977 Efferent Feedback Afferent Feedback John D Loeser, 98 Autonomic Endocrine Immune Systems J. Gatchel, 4 Modell för smärtrelaterad rädsla och undvikande Vlayen & Linton, Delstudie I Quality of life and maintenance of improvements after early multimodal rehabilitation: 5-year follow-up Disability and Rehabilitation, April 6.8 (7): Syfte Utvärdera långtidseffekten av ett multimodalt rehabiliteringsprogram Belysa variabler som predicerar återgång i arbete. Deltagare Exkluderade n=9 Drop-outs n=8 Remitterade n= Inkluderade n=9 Uppföljning mån n=83 Drop-outs n= Uppföljning 5 år n=7 3

4 Inklusion Exklusion Metod Muskeloskeletal värk och dysfunktion Sjukskrivning: 3-9 dagar (3-8) Anställd eller arbetssökande Behov av ortopedisk kirurgi Psykiatriska tillstånd Missbruk/beroende Bristande kunskaper i svenska språket Multiprofessionell utredning Team diskussion Multidisciplinärt rehabiliteringsprogram (8 v grupp + individuell behandling) Arbetsplatsutredning Smärtintensitet (VAS) vid baslinje, och 5 år Disability Rating Index (DRI) vid baslinje, och 5 år Medelvärde 95% CI 4 3 N = 64 Baslinje Smärtintensitet 64 månader 64 5 år = p<.5 = p<. =p<. Medelvärde 95% CI 4 3 N = DRI 65 Baslinje 65 månader 65 5 år = p<.5 Quality of life (QL) vid baslinje, och 5 år 6, Distribution i procent av negativa hälsofaktorer ( risk ) vid baslinje, och 5 år. ( =p<.5, =p<., =p<.) 5, Medelvärde 95% CI 4, 3,,, Baslinje år 5 år N = 66 Baslinje 66 månader 66 5 år QL = p<.5 Brist på motion Bristfällig kost Symptom Stress Ensamhet Dålig hälsa Hög läkemedels- konsumtion 4

5 Prediktion för återgång i arbete Patienternas tillfredsställelse Upplevd hälsa OR 3. (95% CI,.-9.) Utbildningsnivå OR.3 (95% CI.-4.3) Projektet varit till hjälp : 8% Nöjd med omhändertagandet : 97% Rekommendera till vän : 9% Konklusion Konklusion Förbättringen efter år avseende smärta, självupplevd hälsa och psykosomatiska symptom kvarstod vid 5-årsuppföljningen. 8 % var tillbaka i arbete helt eller delvis efter år. Motsvarande siffra efter 5 år var 58 %. Det fanns signifikanta skillnader mellan den arbetande och den icke arbetande gruppen avseende de flesta psykosociala och hälsorelaterade variabler efter 5 år. Självupplevd hälsa och utbildningsnivå var viktiga prognostiska faktorer..muskuloskeletal smärta är vanlig bland primärvårdspatienter.de flesta tillfrisknar utan behov av större behandlingsinsatser.en mindre grupp utvecklar långvariga besvär hur kan vi fånga upp dessa i ett tidigt skede? Delstudie II Do psychosocial factors predict disability and health at a 3-year follow up for patients with non-acute musculoskeletal pain? A validation of the Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire European Journal of Pain, (8)

6 Syfte Validering av frågeformuläret Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire (ÖMPSQ) jämfört med andra relevanta formulär för icke akuta smärtpatienter (-6 månaders sjukskrivning) Funktion Smärta Distress Faktoranalys Rädsla / undvikande Förväntad arbetsåtergång Coping Resultat Sjukskrivning Funktion och Smärta var de bästa prediktorerna av sjukskrivning efter 3 år (p=. och.37) Mental hälsa Distress predestinerade självupplevd mental hälsa bäst (p<.) Fysisk hälsa Funktion och Smärta predestinerade självupplevd fysisk hälsa bäst (p=<. respektive p=.6) Konklusion Psykosociala faktorer mätt med ÖMPSQ är relaterade till nedsatt arbetsförmåga och självupplevd hälsa efter 3 år ÖMPSQ var en bra prediktor för utfallet avseende denna patientgrupp Delstudie III Syfte Controlled 3-year follow-up of a multidisciplinary pain rehabilitation program in primary health care Utvärdera effekterna av ett multidisciplinärt rehabiliteringsprogram jämfört med ett traditionellt omhändertagande för patienter i primärvården med muskuloskeletala besvär Disability and Rehabilitation, ; 3 (4):

7 Metod och material 58 patienter (8-65 år) Sjukskrivning -6 mån och/eller sökt familjeläkare minst 3 ggr för samma besvär senaste månaderna Experiment Två familjeläkarmottagningar 89 patienter Multidisciplinärt team (läkare, psykolog, sjukgymnast) Handledning Utbildning i samtalsmetodik och psykosomatik Kontroll Fyra familjeläkarmottagningar 69 patienter Traditionellt omhändertagande Multidisciplinär utredning Läkarundersökning, Psykologbedömning, Sjukgymnastbedömning Frågeformulär, Funktionstest Trepart- samtal Patient/läkare/psykolog Gruppbehandling Fysisk träning, kropps- kännedom, skapande aktiviteter, smärt- och stresshantering, livsstil, existentiella frågor Individuellt program Sjukgymnastik, psykoterapi (korttids), arbetsplatsutredning Det förelåg en allmän förbättring i både experiment- och kontrollgruppen efter 3 år Ingen signifikant skillnad mellan grupperna avseende Livskvalitet Coping Katastroftänkande Rörelserädsla Sjukskrivning Smärta Arbetsförhållande Resultat Resultat Patienterna i experimentgruppen har signifikant lägre sjukvårdskonsumtion mätt i form av besök hos familjeläkare och besök hos naprapat/ kiropraktor efter 3 år jämfört med kontrollgruppen Antal besök hos sjukgymnast efter 3 år är lägre i experimentgruppen men skillnaden är inte signifikant Resultat Analgetikakonsumtionen minskar i båda grupperna, mer hos experimentgruppen men skillnaden är inte signifikant. Risken att bli högkonsument efter 3 år avseende analgetika- konsumtion är 7 % högre i kontrollgruppen (OR =.7) Experimentgruppen har en något ökad återgång i arbete samt förbättrad självupplevd hälsa vid 3-årsuppföljningen jämfört med kontrollgruppen men skillnaderna är inte signifikanta inte alla smärtpatienter verkar tillgodogöra sig behandlingsprogrammen lika bra finns det subgrupper av patienter med psykologiska profiler av betydelse? 7

8 Delstudie IV Avoidance beliefs, catastrophizing and distress: A longitudinal subgroup analysis on patients with musculoskeletal pain Syfte Beskriva psykologiska subgruppsprofiler i form av katastroftänkade, rörelserädsla och distress hos smärtpatienter i primärvården samt att analysera dessa profilers stabilitet över tid Belysa eventuella samband för dessa variabler gentemot smärta, funktion och sjukskrivning efter 3 år Submitted to the Clinical Journal of Pain, December 9 Låga poäng på samtliga variabler Katastroftänkande och rörelserädsla Distress enbart Fem profiler Medium katastroftänkande Höga poäng på samtliga variabler. N=37 (34%), låga poäng på alla variabler,5,5 -,5 - -,5 Katastroftankar Rörelserädsla Distress Odds år.3; Odds 3 år.5. N=3 (8%), katastroftänkande och rörelserädsla 3. N=6 (4%), distress enbart,5,5,5 -,5 - -,5 Katastroftankar Rörelserädsla Distress,5 -,5 - -,5 Katastroftankar Rörelserädsla Distress Odds år.9; Odds fortsatt katastroftankar 3 år.9 Odds och 3 år.6 8

9 ,5,5 -,5 - -,5,5,5 -,5 - -,5,5,5 -,5 - -,5,5,5 -,5 - -,5 4. N=8 (6%), medium katastroftänkande 5. N=8 (7%), höga poäng på samtliga variabler,5,5 Katastroftankar Rörelserädsla Distress,5,5 -,5 - -,5 - Katastroftankar Rörelserädsla Distress -,5 -,5 Odds år.9; Odds ökad katastroftankar. Odds och 3 år 3. Icke risk vs Risk Prospektiva samband med utfall - årsuppföljning 3-årsuppföljning,5 Smärta Funktion Minskad sjukskrivning Smärta Funktion Minskad sjukskrivning,5 -,5 - -,5 Riskprofil vid baslinjen (N=55) 6, (,) 9, (8,3) 49% 6, (,) 9,9 (7,8) 48% N=55 N=55 Icke-risk profil vid baslinjen (N=55) 5,6 (,7) 6,7 (9,) 67% 5, (3,) 6,4 (9,4) 67% =p<.5 Ökad arbetsförmåga vid och 3 år baserad på risk vid baslinje Funktion (SF-36) för kluster med låga respektive höga värden för katastroftänkande, rörelserädsla och distress Ökad arbetsförmåga (procent) Riskprofil Icke riskprofil år 3 år =p < Funktion baslinje Funktion 3 år Låg risk kluster Hög risk kluster p=<. 9

10 Konklusion Konklusion Undergrupper med olika profiler Profilerna är relativt stabila, och skillnaderna blir mera påtagliga över en tre års period Profilerna är relaterad till framtida sjukskrivning och funktion men inte till smärta Det finns behov av att beakta psykologiska variabler som katastroftankar, rörelserädsla och emotional distress vid behandling av patienter med muskuloskeletal smärta Detta möjliggör en mera skräddarsydd behandlingsstrategi för denna patientgrupp Resultaten i avhandlingen Tidig riskfaktorscreening Hög High risk risk för for for långtids- prolonged problem disability Ger stöd för den biopsykosociala modellen och psykosociala faktorers betydelse för patienter med muskeloskeletal smärtproblematik Visar på värdet av att tidigt identifiera riskpatienter och deras behov av fördjupad utredning Låg risk för långtidsproblem Rutinmässig Standard guideline guideline-baserad based care vård Interdisciplinär Interdisciplinary utredning assessment Subgroup profiles Emotionell distress Emotional distress Katastroftänkande Catastrophizing Rörelserädsla Avoidance beliefs / undvikande Resultaten understryker behovet att mera individuellt anpassa evidensbaserade behandlingar till denna patientgrupps specifika behov och karaktär Råd Advice Graderad Graded Graded activity träning activity Sjukgymnastik Physiotherapy Multimodal intervention Matchning Matching evidence med evidens- based baserade treatmentsbehandlingar Farmakoterapi Pharmacotherapy Exponering CBT KBT CBT distress distress distress depression depression anxiety anxiety depression ångest / oro Stresshantering management Coping Coping Handledare Ett stort tack till Personal i rehabiliteringsprojekten STAR och SALUT Familjeläkarmottagningarna i Skinnskatteberg, Norberg, Fagersta, Servicehälsan Västerås, Åbågen i Arboga samt Munken i Enköping Landstinget Västmanland Försäkringskassan i Västmanland Arbetsmiljögruppen i Svealand AB Deltagande patienter

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Uppfattning om arbetsförmåga

Uppfattning om arbetsförmåga Uppfattning om arbetsförmåga - patientens uppfattning i jämförelse med ett multidisciplinärt rehabiliteringsteams bedömning Författare Lotta Janson Handledare Staffan Norlander Rolf Wahlström Kurs i grundläggande

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

REHSAM. REHSAM forskningsprogram REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN

PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN Vikten av psykologisk kompetens inom dagens hälso- och sjukvård Ida L Flink, doktorand i psykologi, leg. psykolog, Center for Health and Medical Psychology (CHAMP), Örebro

Läs mer

När kroppen möter själen och smärtan mest känns i kroppen

När kroppen möter själen och smärtan mest känns i kroppen 1 Sedan 2001 är mottagningen en privat aktör inom hälso- och sjukvård. I dagsläget har vi avtal med Landstinget Gävleborg om att utreda och behandla patienter med långvarig och svårbedömd smärta från rörelseapparaten.

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Psykiska och fysiska hälsofaktorer som prognostiserar rehabiliteringseffekt och sjukskrivningsgrad vid långvarig smärta

Psykiska och fysiska hälsofaktorer som prognostiserar rehabiliteringseffekt och sjukskrivningsgrad vid långvarig smärta Psykiska och fysiska hälsofaktorer som prognostiserar rehabiliteringseffekt och sjukskrivningsgrad vid långvarig smärta Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog RehabCenter Göteborg, Bräcke Diakoni Vetenskapligt

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

D-UPPSATS. Multidisciplinär rehabilitering av personer med långvarig smärta. En utvärdering. Ann Ledin. Luleå tekniska universitet

D-UPPSATS. Multidisciplinär rehabilitering av personer med långvarig smärta. En utvärdering. Ann Ledin. Luleå tekniska universitet D-UPPSATS 2006:120 Multidisciplinär rehabilitering av personer med långvarig smärta En utvärdering Ann Ledin Luleå tekniska universitet D-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer & Närståendeinsatser Tatja Hirvikoski Med dr, psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef för Habilitering&Hälsa, Stockholm

Läs mer

rörelseorganens sjukdomar

rörelseorganens sjukdomar Riktlinjer för sjukskrivning vid rörelseorganens sjukdomar Ett utvecklingsarbete inom MORSE-projektet Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings Årsmöte Tylösand 2 september 2008 MORSEs riktlinjearbete för

Läs mer

Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt

Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2009-09-07 Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan hälso-

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Ambulans och vårdcentral - samverkan då akutvård ej är indicerad

Ambulans och vårdcentral - samverkan då akutvård ej är indicerad INSTRUKTION 1 (7) INLEDNING Syftet med samverkan mellan ambulansverksamheten och vårdcentralerna är att omhändertagandet av patienter skall ske på rätt vårdnivå. Därigenom blir patientsäkerheten hög och

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

BILAGA till överenskommelse 2013-12-12 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Rehabiliteringsgaranti 2014

BILAGA till överenskommelse 2013-12-12 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Rehabiliteringsgaranti 2014 BILAGA till överenskommelse 2013-12-12 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Rehabiliteringsgaranti 2014 1 Innehåll BEHANDLINGAR ELLER REHABILITERING SOM BERÄTTIGAR TILL ERSÄTTNING INOM

Läs mer

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman RA och Smärta Långvarig och generaliserad smärta Stefan Bergman Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och emo=onell upplevelse =ll följd av en fak=sk eller möjlig vävnadsskada eller

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

När akut smärta blir långvarig

När akut smärta blir långvarig När akut smärta blir långvarig Svenskt barnsmärtsymposium 23-24 april 2015 Ulla Caverius, smärtläkare och barnanestesiolog Barn- och ungdomssmärtenheten Skånes universitetssjukhus i Lund Akut smärta =

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Du som är så ung kan väl inte ha så ont. Från hopplöshet till hopp

Du som är så ung kan väl inte ha så ont. Från hopplöshet till hopp Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken, Danderyds sjukhus Smärtrehab HUS 32 2014-12-19 1(33) Du som är så ung kan väl inte ha så ont Från hopplöshet till hopp KARTLÄGGNING AV DEN UNGA SMÄRTPATIENTEN

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin i Region Skåne Strategisk utveckling och utvärdering av behandlingsmodeller samt uppföljning av behandlingsresultat

Rehabiliteringsgarantin i Region Skåne Strategisk utveckling och utvärdering av behandlingsmodeller samt uppföljning av behandlingsresultat 1 Rehabiliteringsgarantin i Region Skåne Strategisk utveckling och utvärdering av behandlingsmodeller samt uppföljning av behandlingsresultat Nyberg A, Grahn B, Stigmar K, Strid C, Hallgårde U, Petersson

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod

Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod Internetbehandling med Mindfulness en forskningsbaserad metod Mål Ge patienten verktyg för att själv kunna hantera stress, smärta, ångest/oro och nedstämdhet samt öka sin livskvalitet Att erbjuda vården

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE

ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE Thomas Morgardt, spec. allm.med. Villa Qrera, Marierovägen 1 459 30 Ljungskile 0705 4290 20, thomas@morgardt.se Handledare: leg. psykolog Linda Nordling Nilson Projektarbete

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Anmäl dig före 4/9 och få 500 kr i rabatt Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Workplace Social Relations in the Return-to-Work process Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Översikt av avhandlingen Studiens fokus Syfte/Fråga Metod Artikel/resultat Implementering

Läs mer

Ska jag jobba som cirkusartist,

Ska jag jobba som cirkusartist, Ska jag jobba som cirkusartist, eller? Britta Berglund, vårdutvecklingsledare, Gastrocentrum Omvårdnad Med lic, Med dr, forskarassistent, KI britta.berglund@karolinska.se Villefranche Nosology (1998) Klassisk

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Beteendemedicin. Bio-psyko-sociala modellen. Centrala teorier inom beteendemedicin. Beteende. Beteende 2012-03-12. Beteende, definition

Beteendemedicin. Bio-psyko-sociala modellen. Centrala teorier inom beteendemedicin. Beteende. Beteende 2012-03-12. Beteende, definition medicin Bio-psyko-sociala modellen Bio- psyko- sociala + medicin Centrala teorier inom beteendemedicin Teorier bl.a. inom fysiologi (ex. tränings-, andnings-, smärtfysiologi), andra medicinska teorier

Läs mer

Sammanfattning av alla REHSAM projekt som fått finansiering

Sammanfattning av alla REHSAM projekt som fått finansiering Sammanfattning av alla REHSAM projekt som fått finansiering 2009-2011 Wiholm Clairy (4100) 2012-04-16 REHSAM-projekt 2009 Implementering av tidiga, arbetsplatsbaserade, preventiva insatser för personer

Läs mer

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Generation 1 Generation 2 Generation 3 1920 1970 1970 2010 På gång i Sverige, finns i USA Rubrik: Frisksport Hälsopedagogik Hälsoutveckling Fokus: Kul Aktiviteter

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Riktlinjer vid ländryggsbesvär Evidensbaserade metoder för företagshälsan

Riktlinjer vid ländryggsbesvär Evidensbaserade metoder för företagshälsan Forskning pågår Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se sammanfattning När företagshälsan möter anställda med ländryggsbesvär är utgångspunkten alltid att individens besvär och förmåga

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer FACT Varför? Mer och mer konsultationer sker i miljöer som primärvård, skolor, fthv, krishjälp, korttidsboenden,

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer