Avhandlingen är baserad på fyra delarbeten:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avhandlingen är baserad på fyra delarbeten:"

Transkript

1 Musculoskeletal pain in primary health care: A biopsychosocial perspective for assessment and treatment Anders Westman Centrum för klinisk forskning, Västerås Hälsoakademin, Örebro universitet Huvudhandledare: Professor Steven Linton, Örebro universitet Bihandledare: Professor Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet, Stockholm Professor Jerzy Leppert, Centrum för klinisk forskning, Västerås Avhandlingen är baserad på fyra delarbeten: I. Westman A, Linton S J, Theorell T, Öhrvik J, Wahlén P, Leppert J. Quality of life and maintenance of improvements after early multimodal rehabilitation: A 5-year follow-up. Disabil Rehabil, 6. 8(7): II. Westman A, Linton S J, Öhrvik J, Wahlén P, Leppert J. Do psychosocial factors predict disability and health at a 3-year follow-up for patients with non-acute musculoskeletal pain? A validation of the Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire. Eur J Pain, 8. (): III. Westman A, Linton S J, Theorell T, Öhrvik J, Wahlén P, Leppert J. Controlled 3-year follow-up of a multidisciplinary pain rehabilitation program in primary health care. Disabil Rehabil,. 3(4): IV. Westman A, Boersma K, Leppert J, Linton S J. Avoidance beliefs, catastrophizing and distress a longitudinal subgroup analysis on patients with musculoskeletal pain (MSP). Submitted to the Clinical Journal of Pain. Utredning och behandling av långvariga och ofta återkommande smärttillstånd är bland de svåraste områdena inom medicinen Det finns få områden där en holistisk ansats är så viktig som när det gäller att hjälpa människor med långvarig smärta Socialstyrelsen, 994 En stor grupp patienter som söker primärvården bär diagnoser där det föreligger en multifaktoriell bakomliggande problematik. Många cirkulerar i vården och löper stor risk för överbehandling och iatrogena skador. Detta innebär ofta ett ökat lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Muskelsmärta Prevalens i Sverige % - 4 % av besöken hos distriktsläkare utgörs av smärtpatienter 4 % av patienterna med långvarig smärta har besökt distriktsläkare senaste 3 månaderna 3 - % utvecklar långvariga besvär. Denna grupp tar % av vårdresurserna i anspråk Forskningsrådets rapport 95:8, Hälsa och existentiella frågor

2 Biomedicinsk modell Den totala kostnaden i Sverige för långvarig smärta enligt SBU 6 är 87.5 miljarder kronor per år René Descartes Det psykosomatiska perspektivet innebär att en persons biologiska och psykologiska karaktär, hennes livshistoria och sociala sammanhang är alla faktorer som påverkar etiologin och förloppet vid en sjukdom. Ekipaget Mats Rothman

3 Biopsykosocial modell Några förgrundspersoner: Modell för de biopsykosociala interaktiva processerna vid hälsa och sjuklighet BIO PSYCHO SOCIAL Biological Cognitive Melzack & Wall, 965 Somatic Affective George L Engel, 977 Efferent Feedback Afferent Feedback John D Loeser, 98 Autonomic Endocrine Immune Systems J. Gatchel, 4 Modell för smärtrelaterad rädsla och undvikande Vlayen & Linton, Delstudie I Quality of life and maintenance of improvements after early multimodal rehabilitation: 5-year follow-up Disability and Rehabilitation, April 6.8 (7): Syfte Utvärdera långtidseffekten av ett multimodalt rehabiliteringsprogram Belysa variabler som predicerar återgång i arbete. Deltagare Exkluderade n=9 Drop-outs n=8 Remitterade n= Inkluderade n=9 Uppföljning mån n=83 Drop-outs n= Uppföljning 5 år n=7 3

4 Inklusion Exklusion Metod Muskeloskeletal värk och dysfunktion Sjukskrivning: 3-9 dagar (3-8) Anställd eller arbetssökande Behov av ortopedisk kirurgi Psykiatriska tillstånd Missbruk/beroende Bristande kunskaper i svenska språket Multiprofessionell utredning Team diskussion Multidisciplinärt rehabiliteringsprogram (8 v grupp + individuell behandling) Arbetsplatsutredning Smärtintensitet (VAS) vid baslinje, och 5 år Disability Rating Index (DRI) vid baslinje, och 5 år Medelvärde 95% CI 4 3 N = 64 Baslinje Smärtintensitet 64 månader 64 5 år = p<.5 = p<. =p<. Medelvärde 95% CI 4 3 N = DRI 65 Baslinje 65 månader 65 5 år = p<.5 Quality of life (QL) vid baslinje, och 5 år 6, Distribution i procent av negativa hälsofaktorer ( risk ) vid baslinje, och 5 år. ( =p<.5, =p<., =p<.) 5, Medelvärde 95% CI 4, 3,,, Baslinje år 5 år N = 66 Baslinje 66 månader 66 5 år QL = p<.5 Brist på motion Bristfällig kost Symptom Stress Ensamhet Dålig hälsa Hög läkemedels- konsumtion 4

5 Prediktion för återgång i arbete Patienternas tillfredsställelse Upplevd hälsa OR 3. (95% CI,.-9.) Utbildningsnivå OR.3 (95% CI.-4.3) Projektet varit till hjälp : 8% Nöjd med omhändertagandet : 97% Rekommendera till vän : 9% Konklusion Konklusion Förbättringen efter år avseende smärta, självupplevd hälsa och psykosomatiska symptom kvarstod vid 5-årsuppföljningen. 8 % var tillbaka i arbete helt eller delvis efter år. Motsvarande siffra efter 5 år var 58 %. Det fanns signifikanta skillnader mellan den arbetande och den icke arbetande gruppen avseende de flesta psykosociala och hälsorelaterade variabler efter 5 år. Självupplevd hälsa och utbildningsnivå var viktiga prognostiska faktorer..muskuloskeletal smärta är vanlig bland primärvårdspatienter.de flesta tillfrisknar utan behov av större behandlingsinsatser.en mindre grupp utvecklar långvariga besvär hur kan vi fånga upp dessa i ett tidigt skede? Delstudie II Do psychosocial factors predict disability and health at a 3-year follow up for patients with non-acute musculoskeletal pain? A validation of the Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire European Journal of Pain, (8)

6 Syfte Validering av frågeformuläret Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire (ÖMPSQ) jämfört med andra relevanta formulär för icke akuta smärtpatienter (-6 månaders sjukskrivning) Funktion Smärta Distress Faktoranalys Rädsla / undvikande Förväntad arbetsåtergång Coping Resultat Sjukskrivning Funktion och Smärta var de bästa prediktorerna av sjukskrivning efter 3 år (p=. och.37) Mental hälsa Distress predestinerade självupplevd mental hälsa bäst (p<.) Fysisk hälsa Funktion och Smärta predestinerade självupplevd fysisk hälsa bäst (p=<. respektive p=.6) Konklusion Psykosociala faktorer mätt med ÖMPSQ är relaterade till nedsatt arbetsförmåga och självupplevd hälsa efter 3 år ÖMPSQ var en bra prediktor för utfallet avseende denna patientgrupp Delstudie III Syfte Controlled 3-year follow-up of a multidisciplinary pain rehabilitation program in primary health care Utvärdera effekterna av ett multidisciplinärt rehabiliteringsprogram jämfört med ett traditionellt omhändertagande för patienter i primärvården med muskuloskeletala besvär Disability and Rehabilitation, ; 3 (4):

7 Metod och material 58 patienter (8-65 år) Sjukskrivning -6 mån och/eller sökt familjeläkare minst 3 ggr för samma besvär senaste månaderna Experiment Två familjeläkarmottagningar 89 patienter Multidisciplinärt team (läkare, psykolog, sjukgymnast) Handledning Utbildning i samtalsmetodik och psykosomatik Kontroll Fyra familjeläkarmottagningar 69 patienter Traditionellt omhändertagande Multidisciplinär utredning Läkarundersökning, Psykologbedömning, Sjukgymnastbedömning Frågeformulär, Funktionstest Trepart- samtal Patient/läkare/psykolog Gruppbehandling Fysisk träning, kropps- kännedom, skapande aktiviteter, smärt- och stresshantering, livsstil, existentiella frågor Individuellt program Sjukgymnastik, psykoterapi (korttids), arbetsplatsutredning Det förelåg en allmän förbättring i både experiment- och kontrollgruppen efter 3 år Ingen signifikant skillnad mellan grupperna avseende Livskvalitet Coping Katastroftänkande Rörelserädsla Sjukskrivning Smärta Arbetsförhållande Resultat Resultat Patienterna i experimentgruppen har signifikant lägre sjukvårdskonsumtion mätt i form av besök hos familjeläkare och besök hos naprapat/ kiropraktor efter 3 år jämfört med kontrollgruppen Antal besök hos sjukgymnast efter 3 år är lägre i experimentgruppen men skillnaden är inte signifikant Resultat Analgetikakonsumtionen minskar i båda grupperna, mer hos experimentgruppen men skillnaden är inte signifikant. Risken att bli högkonsument efter 3 år avseende analgetika- konsumtion är 7 % högre i kontrollgruppen (OR =.7) Experimentgruppen har en något ökad återgång i arbete samt förbättrad självupplevd hälsa vid 3-årsuppföljningen jämfört med kontrollgruppen men skillnaderna är inte signifikanta inte alla smärtpatienter verkar tillgodogöra sig behandlingsprogrammen lika bra finns det subgrupper av patienter med psykologiska profiler av betydelse? 7

8 Delstudie IV Avoidance beliefs, catastrophizing and distress: A longitudinal subgroup analysis on patients with musculoskeletal pain Syfte Beskriva psykologiska subgruppsprofiler i form av katastroftänkade, rörelserädsla och distress hos smärtpatienter i primärvården samt att analysera dessa profilers stabilitet över tid Belysa eventuella samband för dessa variabler gentemot smärta, funktion och sjukskrivning efter 3 år Submitted to the Clinical Journal of Pain, December 9 Låga poäng på samtliga variabler Katastroftänkande och rörelserädsla Distress enbart Fem profiler Medium katastroftänkande Höga poäng på samtliga variabler. N=37 (34%), låga poäng på alla variabler,5,5 -,5 - -,5 Katastroftankar Rörelserädsla Distress Odds år.3; Odds 3 år.5. N=3 (8%), katastroftänkande och rörelserädsla 3. N=6 (4%), distress enbart,5,5,5 -,5 - -,5 Katastroftankar Rörelserädsla Distress,5 -,5 - -,5 Katastroftankar Rörelserädsla Distress Odds år.9; Odds fortsatt katastroftankar 3 år.9 Odds och 3 år.6 8

9 ,5,5 -,5 - -,5,5,5 -,5 - -,5,5,5 -,5 - -,5,5,5 -,5 - -,5 4. N=8 (6%), medium katastroftänkande 5. N=8 (7%), höga poäng på samtliga variabler,5,5 Katastroftankar Rörelserädsla Distress,5,5 -,5 - -,5 - Katastroftankar Rörelserädsla Distress -,5 -,5 Odds år.9; Odds ökad katastroftankar. Odds och 3 år 3. Icke risk vs Risk Prospektiva samband med utfall - årsuppföljning 3-årsuppföljning,5 Smärta Funktion Minskad sjukskrivning Smärta Funktion Minskad sjukskrivning,5 -,5 - -,5 Riskprofil vid baslinjen (N=55) 6, (,) 9, (8,3) 49% 6, (,) 9,9 (7,8) 48% N=55 N=55 Icke-risk profil vid baslinjen (N=55) 5,6 (,7) 6,7 (9,) 67% 5, (3,) 6,4 (9,4) 67% =p<.5 Ökad arbetsförmåga vid och 3 år baserad på risk vid baslinje Funktion (SF-36) för kluster med låga respektive höga värden för katastroftänkande, rörelserädsla och distress Ökad arbetsförmåga (procent) Riskprofil Icke riskprofil år 3 år =p < Funktion baslinje Funktion 3 år Låg risk kluster Hög risk kluster p=<. 9

10 Konklusion Konklusion Undergrupper med olika profiler Profilerna är relativt stabila, och skillnaderna blir mera påtagliga över en tre års period Profilerna är relaterad till framtida sjukskrivning och funktion men inte till smärta Det finns behov av att beakta psykologiska variabler som katastroftankar, rörelserädsla och emotional distress vid behandling av patienter med muskuloskeletal smärta Detta möjliggör en mera skräddarsydd behandlingsstrategi för denna patientgrupp Resultaten i avhandlingen Tidig riskfaktorscreening Hög High risk risk för for for långtids- prolonged problem disability Ger stöd för den biopsykosociala modellen och psykosociala faktorers betydelse för patienter med muskeloskeletal smärtproblematik Visar på värdet av att tidigt identifiera riskpatienter och deras behov av fördjupad utredning Låg risk för långtidsproblem Rutinmässig Standard guideline guideline-baserad based care vård Interdisciplinär Interdisciplinary utredning assessment Subgroup profiles Emotionell distress Emotional distress Katastroftänkande Catastrophizing Rörelserädsla Avoidance beliefs / undvikande Resultaten understryker behovet att mera individuellt anpassa evidensbaserade behandlingar till denna patientgrupps specifika behov och karaktär Råd Advice Graderad Graded Graded activity träning activity Sjukgymnastik Physiotherapy Multimodal intervention Matchning Matching evidence med evidens- based baserade treatmentsbehandlingar Farmakoterapi Pharmacotherapy Exponering CBT KBT CBT distress distress distress depression depression anxiety anxiety depression ångest / oro Stresshantering management Coping Coping Handledare Ett stort tack till Personal i rehabiliteringsprojekten STAR och SALUT Familjeläkarmottagningarna i Skinnskatteberg, Norberg, Fagersta, Servicehälsan Västerås, Åbågen i Arboga samt Munken i Enköping Landstinget Västmanland Försäkringskassan i Västmanland Arbetsmiljögruppen i Svealand AB Deltagande patienter

2013-11-22. Biomedicinsk modell

2013-11-22. Biomedicinsk modell Smärtrehabilitering ur ett primärvårdsperspektiv Jönköping 3- Anders Westman, Överläkare, Med dr. Biomedicinsk modell Den grekiske filosofen Epikuros (347 f Kr) menar att det goda livet, är ett liv som

Läs mer

Multimodal rehabilitering av patienter med långvarig smärta i rörelseapparaten

Multimodal rehabilitering av patienter med långvarig smärta i rörelseapparaten Multimodal rehabilitering av patienter med långvarig smärta i VÅRDPROGRAM 2 (15) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 UPPDRAG... 3 3 MMR I VÄSTMANLAND, FÖRARBETE... 4 3.1 Definitioner av begrepp...4 3.2 Vårdnivå

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Artrosskola i praktiken

Artrosskola i praktiken Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Uppfattning om arbetsförmåga

Uppfattning om arbetsförmåga Uppfattning om arbetsförmåga - patientens uppfattning i jämförelse med ett multidisciplinärt rehabiliteringsteams bedömning Författare Lotta Janson Handledare Staffan Norlander Rolf Wahlström Kurs i grundläggande

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

REHSAM. REHSAM forskningsprogram

REHSAM. REHSAM forskningsprogram REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

C-UPPSATS. Upplevelsen av teamträffar hos patienter med långvarig smärta

C-UPPSATS. Upplevelsen av teamträffar hos patienter med långvarig smärta C-UPPSATS 2009:083 Upplevelsen av teamträffar hos patienter med långvarig smärta - en kvalitativ studie Susanne Bengtsson Petter Nilsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen

Läs mer

PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN

PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN PSYKOLOGENS ROLL I PRIMÄRVÅRDEN Vikten av psykologisk kompetens inom dagens hälso- och sjukvård Ida L Flink, doktorand i psykologi, leg. psykolog, Center for Health and Medical Psychology (CHAMP), Örebro

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte med föreliggande rapport... 2 Slutsatser... 3 Kommentarer

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

När kroppen möter själen och smärtan mest känns i kroppen

När kroppen möter själen och smärtan mest känns i kroppen 1 Sedan 2001 är mottagningen en privat aktör inom hälso- och sjukvård. I dagsläget har vi avtal med Landstinget Gävleborg om att utreda och behandla patienter med långvarig och svårbedömd smärta från rörelseapparaten.

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Multimodal rehabilitering vid långvarig ländryggssmärta

Multimodal rehabilitering vid långvarig ländryggssmärta Multimodal rehabilitering vid långvarig ländryggssmärta sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska kunskapsöversikter 12 augusti 2015 www.sbu.se/2015_07 Smärta i ländryggen är vanligt och

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare Måndag 12 februari Tid Ämne Talare 09.00-09.45 Registrering Vänligen kom inte i sista stund! 09.50-10.00 Seminariet öppnas Ej klar 10.00-10.40 Hela människan - en holistisk syn på patienten Vad är en holistisk

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Psykiska och fysiska hälsofaktorer som prognostiserar rehabiliteringseffekt och sjukskrivningsgrad vid långvarig smärta

Psykiska och fysiska hälsofaktorer som prognostiserar rehabiliteringseffekt och sjukskrivningsgrad vid långvarig smärta Psykiska och fysiska hälsofaktorer som prognostiserar rehabiliteringseffekt och sjukskrivningsgrad vid långvarig smärta Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog RehabCenter Göteborg, Bräcke Diakoni Vetenskapligt

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Feedback för Förändring

Feedback för Förändring FORSKNINGSPROGRAM Feedback för Förändring Tillämpning inom primärvården. Utvärdering av en modell för kvalitetssäkring av behandlingsförlopp för patienter med psykiatrisk problematik och patienter med

Läs mer

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

REHSAMkonferens. När teori omsätts i praktik. Clarion Stockholm, 10 februari 2016. Rehabilitering för tidigare återgång i arbete

REHSAMkonferens. När teori omsätts i praktik. Clarion Stockholm, 10 februari 2016. Rehabilitering för tidigare återgång i arbete REHSAMkonferens Clarion Stockholm, 10 februari 2016 Rehabilitering för tidigare återgång i arbete När teori omsätts i praktik Uppdraget till REHSAM var att bidra till hållbar rehabilitering, omsätta forskning

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Att arbeta med KBT i primärvården

Att arbeta med KBT i primärvården Att arbeta med KBT i primärvården Socialstyrelsens nya riktlinjer om KBT hur påverkas du i primärvården? Hur kan primärvårdsteamet samarbeta och ha ett kognitivt förhållningssätt gentemot patienterna?

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin

Läs mer

D-UPPSATS. Multidisciplinär rehabilitering av personer med långvarig smärta. En utvärdering. Ann Ledin. Luleå tekniska universitet

D-UPPSATS. Multidisciplinär rehabilitering av personer med långvarig smärta. En utvärdering. Ann Ledin. Luleå tekniska universitet D-UPPSATS 2006:120 Multidisciplinär rehabilitering av personer med långvarig smärta En utvärdering Ann Ledin Luleå tekniska universitet D-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

rörelseorganens sjukdomar

rörelseorganens sjukdomar Riktlinjer för sjukskrivning vid rörelseorganens sjukdomar Ett utvecklingsarbete inom MORSE-projektet Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings Årsmöte Tylösand 2 september 2008 MORSEs riktlinjearbete för

Läs mer

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer & Närståendeinsatser Tatja Hirvikoski Med dr, psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef för Habilitering&Hälsa, Stockholm

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt

Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2009-09-07 Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan hälso-

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis

Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis Helena Lööf Affilierad forskare vid Institutionen för klinisk

Läs mer

Ambulans och vårdcentral - samverkan då akutvård ej är indicerad

Ambulans och vårdcentral - samverkan då akutvård ej är indicerad INSTRUKTION 1 (7) INLEDNING Syftet med samverkan mellan ambulansverksamheten och vårdcentralerna är att omhändertagandet av patienter skall ske på rätt vårdnivå. Därigenom blir patientsäkerheten hög och

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Kartläggning av poäng enligt Maastricht Vital Exhaustion hos personalen på ett bank och finansbolag i Stockholm

Kartläggning av poäng enligt Maastricht Vital Exhaustion hos personalen på ett bank och finansbolag i Stockholm Kartläggning av poäng enligt Maastricht Vital Exhaustion hos personalen på ett bank och finansbolag i Stockholm Samy Hellerstedt Quality Care Riddargatan 16 Stockholm Handledare Bodil Carlstedt-Duke Projektarbete

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt?

Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Kan Åreklinikens rehabilitering vid stress och utmattning öka arbetsförmågan långsiktigt? Författare: Ann-Sofie Gumaelius Handledare: Karin Osterman, docent i lungmedicin, tidigare läkare vid Årekliniken,

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Personlighet och omgivningsfaktorer samverkar med tandvårdsrädsla

Personlighet och omgivningsfaktorer samverkar med tandvårdsrädsla vetenskap kajsa henning & abrahamsson klinik kajsa henning abrahamsson kajsa henning abrahamsson, odont dr, fil mag psykologi, leg tandhygienist, Avdelningen för endodonti & oral diagnostik, Odontologiska

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

BILAGA till överenskommelse 2013-12-12 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Rehabiliteringsgaranti 2014

BILAGA till överenskommelse 2013-12-12 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Rehabiliteringsgaranti 2014 BILAGA till överenskommelse 2013-12-12 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Rehabiliteringsgaranti 2014 1 Innehåll BEHANDLINGAR ELLER REHABILITERING SOM BERÄTTIGAR TILL ERSÄTTNING INOM

Läs mer