Redovisning av humankapital. Human Capital Accounting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av humankapital. Human Capital Accounting"

Transkript

1 ISRN-nr: LIU-IEI-FIL-A-08/00000-SE Redovisning av humankapital en studie över tiden Human Capital Accounting a study over time Maria Palmberg Gunilla Skoglund Magisteruppsats, VT 2008 Handledare: Stefan Schiller LINKÖPING UNIVERSITY Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Ekonomprogrammet / Redovisning

2 ~Förord~ ~Förord~ Vi vill tacka alla de som hjälpt oss med uppsatsen under arbetets gång. Vår handledare, Stefan Schiller, och opponentgrupper för tid, intresse och engagemang. Ett tack även till våra intervjupersoner som ställt upp med sin tid och sin kunskap. Maria Palmberg och Gunilla Skoglund

3 ~Sammanfattning~ Sammanfattning Titel: Redovisning av humankapital en studie över tiden Författare: Maria Palmberg och Gunilla Skoglund Handledare: Stefan Schiller Bakgrund: I många företag har det sedan början av 1990-talet skett en förändring till att kunskaper och erfarenheter hos ett företags anställda börjat spela en större roll än tidigare. Hur de anställda, humankapitalet, ska redovisas har diskuterats livligt de senaste två decennierna. En del av redovisningen är reglerad men en stor del är fortfarande frivillig. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med en egen utvecklad scoreboard göra en kartläggande undersökning om hur och i vilken omfattning humankapital redovisas i årsredovisningar från företag i tre olika sektorer under en tioårsperiod. Uppsatsen syftar även till att undersöka om sektorerna skiljer sig åt och vad sakkunniga inom området har för uppfattning om utvecklingen av redovisningen av humankapital. Avgränsningar: Av tidsskäl har vi avgränsat oss till att undersöka tre år och 24 företag i tre sektorer på Stockholmsbörsen under en tioårsperiod, 1996, 2001 och Vi intervjuar även endast tre stycken sakkunniga inom området av samma skäl som ovan. Genomförande: Uppsatsen har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats då informationen i årsredovisningarna sammanställts statistiskt samt även att intervjuer har gjorts. I uppsatsen har även humankapital definierats och en historisk utveckling getts. Resultat: Studiens resultat visar att under den undersökta tioårsperioden har redovisningen av humankapitalet ökat i omfattning. Resultatet visar även att under undersökningsperioden är det sektorn sällanköpsvaror och -tjänster som ökat sin redovisning mest. Nyckelord: Redovisning, humankapital, scoreboard, kartläggning, Skandiamodellen.

4 ~Sammanfattning~ Abstract Title: Human Capital Accounting a study over time Authors: Maria Palmberg and Gunilla Skoglund Advisor: Stefan Schiller Background: Since the early 1990 s it has been a change in many companies towards a larger focus on knowledge and experiences of the employees. How to account the employees, the Human Capital, has been discussed frequently during the last two decades. A part of the accounting is regulated by law but a large part is still voluntary. Aim: The aim with the essay is to make a survey of how and in which range the Human Capital is accounted in financial reports from three different sectors during a ten-year period. To do this an own developed scoreboard is used. The essay also aims to examine if there is any differences between the sectors and what experts apprehension is about the development of Human Capital Accounting. Demarcation: For time reason we have delimited us to examine three years and 24 companies in three sectors on the Swedish Stock Exchange during a ten-year period, 1996, 2001 and We interviewed three experts within the area for the same reason as above. Methods: The essay has both a quantitative and a qualitative research method while the information in the annual reports has been put together statistically and there have also been interviews done. Human capital has also been defined and a historical development has been given. Results: The study s results show that during the examined ten-year period the human capital accounting increased in scope. The result also shows that during the survey period the sector random goods and -services has increased their accounting the most.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsningar Målgrupp Disposition Metod Undersökningsansats Urval Tillvägagångssätt Tillförlitlighet Källkritik Referensram Definitioner Immateriell tillgång Historisk utveckling Modeller Konradgruppen Skandiamodellen Danska modellen Scoreboard Reglerad och frivillig redovisning Reglerat Frivilligt Intressenter Empiri Industri Företag inom Large Cap Företag inom Mid Cap Industrisektorns resultat Sällanköpsvaror och -tjänster Företag inom Large Cap Företag inom Mid Cap Sällanköpsvaror och -tjänster sektorns resultat Finans och fastighet Företag inom Large Cap Företag inom Mid Cap Finanssektorns resultat Intervjuer Gunnar Rimmel Karl-Erik Sveiby Leif Edvinsson Analys Industri... 35

6 5.2. Sällanköpsvaror och -tjänster Finans Jämförelse av sektorer per kategori Lag Personal Utbildning Övriga Styrelse Ledning Totalt Slutsats Framtida forskning Källförteckning Bilageförteckning Bilaga 1: Rimmels scoreboard Bilaga 2: Vår scoreboard Bilaga 3: Intervjufrågor Bilaga 4: Industrisektorn Bilaga 5: Sällanköpsvaror och tjänstesektorn Bilaga 6: Finanssektorn Figurförteckning Figur 1: Skandianavigatorn Figur 2: Företagets intressenter... 24

7 ~Inledning~ 1. Inledning Detta kapitel börjar med en bakgrundbeskrivning av ämnet. Därefter förs en problemdiskussion om ämnet som övergår till ett antal frågeställningar och ett syfte Bakgrund I takt med utvecklingen av dagens samhälle har företagens förutsättningar och intressenternas krav på information förändrats. Globalisering, konkurrens och kundkrav har förändrat affärsvärlden och ställt högre krav på företagen ur både ett finansiellt och ett intressentperspektiv. Lagar och förordningar har i takt med utvecklingen stiftats för att kunna reglera informationsflödet till intressenterna. 1 Företagens redovisning har utvecklats för att möta omvärldens behov. På internationell nivå finns International Accounting Standards Board (IASB) och Financial Accounting Standards Board (FASB). På nationell nivå har rådet för finansiell rapportering, före detta Redovisningsrådet (RR), och Bokföringsnämnden (BFN) bildats för att reglera och ge rekommendationer och därmed skapa en enhetlig och jämförbar finansiell rapportering för företag. Organisationer och företag består av en eller flera människor vilka arbetar mot att nå mål. De arbetar inom olika områden, exempelvis byggnadsarbete, konstruktion, sjukvård och försäljning. Det alla har gemensamt är att de kräver finansiering av olika slag för att kunna bedriva sin verksamhet. För att kunna skapa incitament till att vara effektiva behöver de anställda veta hur finansieringen sker och hur de själva bidrar till den. Finansiärerna behöver ha viss information om organisationen för att kunna ta finansiella beslut. För att få fram informationen till olika intressentgrupper behövs redovisning. 2 Informationens utseende och innehåll skiljer sig mycket mellan olika typer av organisationer, men intressenternas behov och krav på information från dessa är i stort sett likadan. Informationen kan antingen vara kvantitativ eller icke-kvantitativ. Redovisningen är en del av den kvantitativa informationen men skiljer sig från andra delar inom densamma genom att den oftast uttrycks i monetära termer. Icke-monetär information, till exempel statistik över 1 Rimmel Anthony, Hawkins & Merchant

8 ~Inledning~ anställdas ålder och antal år i företaget, tas med i årsredovisningen när det hjälper läsaren att bättre förstå rapporten Problemdiskussion I många företag har det sedan början av 1990-talet skett en förändring till att kunskaper och erfarenheter hos de anställda har kommit att spela en allt större roll. Globaliseringen har påverkat affärsstrukturen, ökat konkurrensen och kundernas efterfrågan. Detta har lett till att företag börjat värdera immateriella tillgångar och göra dem synliga för intressenter i olika rapporter. Redan i början av 1960-talet började det laboreras med humankapital och hur det skulle redovisas. 4 Chicagoskolan är ett välkänt begrepp inom forskning om humankapital. Vid University of Chicago forskade och forskar många välkända och prisade ekonomer, såsom Theodore W Schultz och Gary S Becker om humankapitalteorin. Det är en teori vilken utvecklades av Schultz och fick stort genomslag vid publiceringen av hans artikel Investment of Human Capital i American Economic Review Därefter har andra forskare, bland annat den tidigare nämnda Gary S Becker, utvecklat denna teori ur olika inriktningar såsom den mikroekonomiska grunden. Humankapitalet är en del av det intellektuella kapitalet i ett företag. Det finns olika definitioner av humankapital men en vanlig och mycket använd är Edvinsson och Malones: Humankapital. Kombinationen av kunskap, skicklighet, innovativ förmåga och förmågan hos företagets enskilda anställda att utföra sina aktuella uppgifter. 6 År 2000 kom en guideline från Danish Agency for Trade and Industry vilken behandlade utvecklingen av det intellektuella kapitalets redovisning. Intresset för humankapitalets redovisning har ökat med åren och nuvarande redovisning och finansiella rapporter har kritiserats från olika håll. 7 Även i Sverige har olika modeller framarbetats för redovisning av humankapital. En av dem är Skandiamodellen, utvecklad av Edvinsson och publicerad Anthony, Hawkins &Merchant Rimmel Nationalencyklopedin 6 Edvinsson & Malone 1997 sid Rimmel

9 ~Inledning~ via Skandias årsrapport 8. En annan är Konradgruppens framarbetade nyckeltal för kunskapsföretag vilka offentliggjordes i början av 1990-talet 9. Även Karl-Erik Sveiby utvecklade ett sätt att mäta kunskapsflöden i ett kunskapsföretag vilken publicerades i mitten av 1990-talet 10. Gunnar Rimmel, docent vid Göteborgs Universitet, gjorde under början av 2000-talet en doktorsavhandling vilken var en komparativ studie av två företags årsredovisningar med fokus på humankapital. Han använde sig vid den studien av en scoreboard, en lista med olika faktorer, vilken utvecklats ända från 1960-talet och använts i olika omfattning i flera olika forskares studier. 11 Idag ses humankapital som en kostnad istället för en investering i många företags årsredovisningar. Men personalen är även en tillgång för företagen vilket borde tas upp i redovisningen på ett eller annat sätt. Att det endast tas upp som en kostnad kan ge svårigheter för företag då det påverkar vinsten långsiktigt. Humankapitalets redovisning är till stor del oreglerad och idag är det upp till företagen själva hur de väljer att informera sina intressenter om företagets humankapital. 12 Tidigare har företagens ekonomiska värden varit hårt knutna till deras materiella innehåll. Idag är det människors kunskap, kompetens, värderingar med mera som är en stor del av det ekonomiska värdet i en organisation. Det immateriella är svårt att mäta och hantera i ett företag. Idag redovisas delar som goodwill, men det har varit mycket omdiskuterat på vilket sätt och hur det ska värderas under hela 1900-talet. 13 Många forskare arbetar numera med att försöka hitta ett sätt att mäta humankapitalet på. Ett sätt, vilket Leif Edvinsson förespråkar, är att mäta företagets förädlingsvärde per anställd. 14 Andra sätt att mäta på är vinst per anställd eller resultat per anställd. 15 Hur och i vilken utsträckning humankapital skulle redovisas i företagen diskuterades livligt på 1990-talet och början av 2000-talet. Till viss del är redovisningen reglerad, exempelvis i 8 Edvinsson & Malone Sveiby, red Sveiby Rimmel Rimmel Bern Edvinsson Hult

10 ~Inledning~ Årsredovisningslagen (ÅRL), men en stor del är fortfarande oreglerad och frivillig. Detta betyder att informationen från företagen till intressenterna påverkas av hur och vad företagen väljer att redovisa. Hur viktigt humankapitalets redovisning är kan skilja sig beroende på vad för slags företag det är. Det är mer fokus på anställda i ett konsult- eller tjänsteföretag än vad det är i ett industriföretag. Marknaden går mot mer kunskapsintensiva organisationer och även skillnaden mellan marknadens uppfattning och redovisningens realitet har ökat. Traditionella redovisningsmått kan idag inte bestämma de verkliga värdena på många företag, då de består mer av immateriella tillgångar än av inventarier och byggnader. En del av dessa immateriella tillgångar är företagets intellektuella kapital. 16 I konsultföretag är de anställda en stor tillgång då det är deras kunskaper, erfarenheter och kompetens som hyrs ut och är inkomstbringande för företaget. Inom industrin sker produktionen till stor del maskinellt och i vissa fall krävs endast övervakning av detta. Dock fordras vid vissa maskiner en specialistkompetens, som eventuellt endast några få innehar, vilket gör att humankapitalet spelar en stor roll. I detaljhandeln är varorna och dess försäljning basen i företagets tillgångar. Samtidigt påverkar personalens bemötande och kunskap om produkten hur försäljningen går. I finansvärlden spelar den anställdes bemötande gentemot kunden en avgörande roll på det lokala bankkontoret och vid förvaltning av, exempelvis aktieportföljer, krävs en gedigen kunskap om marknader och uppdatering av informationsflöden hos den anställde. Det är sådan kunskap som ej finns i maskiner och program utan i personalens kompetens och kunskap. Som tidigare nämnts är den anställde en av de större tillgångarna i ett konsultbolag. Så är dock inte fallet i alla branscher utan det finns ofta andra materiella och immateriella tillgångar som väger tyngre. Det kan därför vara intressant att se hur den anställde som tillgång redovisas i andra branscher, som finans, industri och sällanköpsvaror och -tjänster utifrån Stockholmsbörsens klassificering. Diskussionen om humankapitalets redovisning, vilken var extra stark under 1990-talet då IT-företagen var på uppgång, kan ha gett avtryck och möjligtvis lett till en förändring i redovisningen. Det kan vara intressant att undersöka om det går att se någon skillnad i årsredovisningarna fram till idag från att modellen publicerades, genom att göra en undersökning och jämföra 1996 års årsredovisningar med 2001 och med 16 Edvinsson & Malone

11 ~Inledning~ En del av redovisningen av humankapital är som sagt reglerad enligt olika förordningar och rekommendationer och en del är frivillig vilket leder till ett intresse att undersöka om den frivilliga delen förändrats i omfattning. Har diskussionen påverkat företag till att uppge mer frivillig information idag än vad de gjorde för tio år sedan? En annan intressant aspekt är att få reda på hur några av de som under 1990-talet var aktiva i diskussionen ser på en möjlig förändring av redovisningen. Att få en uppfattning av deras tankar om hur diskussionen påverkat utvecklingen av informationen i årsredovisningar samt hur de ser på denna uppsats undersökningsresultat ökar intresset ytterligare Problemformulering Hur har undersökta företags redovisning av humankapital, i deras årsredovisningar, förändrats under de senaste tio åren? - Hur skiljer sig redovisningen av humankapital åt mellan sektorerna industri, sällanköpsvaror och tjänster och finans? - Vad är sakkunnigas uppfattning om undersökningens resultat? 1.3. Syfte Syftet med uppsatsen är att med en egen utvecklad scoreboard göra en kartläggande undersökning om hur och i vilken omfattning humankapital redovisas i årsredovisningar från företag i tre olika sektorer under en tioårsperiod. Uppsatsen syftar även till att undersöka om sektorerna skiljer sig åt och vad sakkunniga inom området har för uppfattning om utvecklingen av redovisning av humankapital Avgränsningar Av tidsskäl har vi avgränsat oss till att undersöka tre år och 24 företag i tre sektorer på Stockholmsbörsen under en tioårsperiod, 1996, 2001 och Vi intervjuar även endast tre stycken forskare inom området av samma skäl som ovan. 5

12 ~Inledning~ 1.5. Målgrupp Uppsatsens målgrupp är redovisningsstudenter på högskole- och universitetsnivå samt andra som är intresserade av utvecklingen av humankapitalets redovisning i praktiken Disposition Inledning Kapitel ett ger en bakgrundsbeskrivning till ämnet, vilken sedan mynnar ut i en problemdiskussion och ett antal frågeställningar, samt syfte och avgränsningar. Metod Följande kapitel behandlar metodval och tillvägagångssätt för att uppnå syftet. Även scoreboarden och val av företag samt år diskuteras, liksom källkritik, reliabilitet och validitet. Referensram Det tredje kapitlet, referensramen, definierar humankapital, ger en historisk tillbakablick på humankapitalredovisningens utveckling samt tar upp aktuella teorier och modeller inom ämnet. Empiri I kapitel fyra redovisas de olika företagens resultat vad gäller scoreboarden samt vad som framkommit under de tre intervjuerna. Analys I femte kapitlet analyseras empiri och kopplas samman med referensram. Slutsats I det avslutande kapitlet dras de slutsatser vi kommit fram till samt ges förslag på fortsatt forskning kring ämnet. 6

13 ~Metod~ 2. Metod I det här kapitlet beskrivs hur vi har gått tillväga för att utföra undersökningen. De olika val vi ställts inför motiveras med hjälp av olika teorier vilka finns inom området metod Undersökningsansats Vi visste från början att uppsatsen skulle handla om humankapital i någon bemärkelse. Idén till uppsatsen samt hur och vad vi ville undersöka kom efter research bland tidskrifter, litteratur och andra tidigare gjorda uppsatser vid Sveriges olika universitet. Efter att ha upptäckt tidigare mindre omfattande studier, valde vi att utveckla dessa i vår egen uppsats. Då ämnet var klart inleddes en informationsinsamling av litteratur, för både teorin, metoden och empirin. Tanken med denna uppsats var att undersöka om det skett någon förändring av hur humankapital redovisas i företags årsredovisningar under de senaste tio åren samt att få kommentarer gällande uppsatsens resultat av kända forskare inom området. Detta ledde till att vår uppsats hade en deskriptiv undersökningsansats då vi ville beskriva istället för att förklara 17. Vår ambition var inte att ta reda på varför redovisningen såg ut som den gjorde utan att undersöka hur diskussionen om humankapitalets redovisning påverkat företagens årsredovisningar och om det gick att se någon skillnad mellan olika sektorer. Vi utgick från referensramen om humankapitalets redovisning för att sedan se hur företagen gjorde i verkligheten genom att studera deras årsredovisningar, vilket gjorde att uppsatsen fick en deduktiv ansats 18. Vi använde oss till mesta del av sekundärdata då denna uppsats till stor del byggde på redan kända teorier och officiella årsredovisningar. Viss primärdata användes och det var den informationen som framgick ur gjorda intervjuer Patel & Tebelius Patel & Davidsson Dahmström

14 ~Metod~ 2.2. Urval Vid urvalet av vilka företag som skulle undersökas valde vi företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap och Mid Cap, ur sektorerna Industri, Finans och Sällanköpsvaror och -tjänster. Detta för att vi ansåg att de sektorerna var intressanta för undersökningens syfte då konsultföretag redan fått mycket uppmärksamhet i andra undersökningar. Large Cap och Mid Cap valdes för att vi ville ha minst fem företag i varje sektor och då var det inte tillräckligt att välja endast en av dem. Detta påverkade även urvalet av sektorer. Det fanns inte fem företag i alla sektorer som var noterade redan 1996 vilket fick följden att endast 24 företag undersöktes, vilka presenteras närmare i empiriavsnittet. Vi inte använde oss av Small Cap beroende på att vi inte ville få för stor urvalspopulation samt att ytterst få företag inom Small Cap var noterade på Stockholmsbörsen redan De år som undersöktes i denna uppsats var 1996, 2001 och Vi valde att börja med 1996 eftersom det var året efter Skandiarapporten och vi ville ha det året som bas att utgå ifrån för att se hur årsredovisningarna har förändrats. Att börja undersökningen med 1994 eller 1995 hade möjligtvis varit bättre, men det var mycket svårt att hitta företag vilka var börsnoterade redan då och fortfarande var det År 2006 valdes eftersom det var de aktuellaste årsredovisningarna vilka fanns att få tag på då vi på grund av tidsaspekten inte kunde vänta på publicering av årsredovisningarna för Sedan kändes det naturligt att välja år 2001 vilket ligger mittemellan dessa två årtal. Det fanns även en tidsaspekt i det hela då vi hade begränsat med tid och vi valde därför att avgränsa oss till att endast jämföra och undersöka tre årtal men ändå få en tioårsperiod. Vid urvalet av intervjupersoner valde vi att få kommentarer om vårt resultat av tre kända, kompetenta och insatta sakkunniga inom området för uppsatsen. Leif Edvinsson startade gruppen som arbetade fram Skandiamodellen. Han är idag professor inom intellektuellt kapital vid Lunds Universitet och en framstående person inom detta område. Karl Erik Sveiby var den ledande gestalten inom Konradgruppen och är idag professor vid Helsingfors Universitet inom humankapital. Gunnar Rimmel är numera verksam som docent vid Handelshögskolan i Göteborg med humankapital som specialområde. Det kändes naturligt att intervjua Edvinsson, Sveiby och Rimmel då vi använde oss av deras forskning i uppsatsen. 8

15 ~Metod~ 2.3. Tillvägagångssätt Årsredovisningarna insamlades genom kontakt via e-post med de olika aktuella bolagen och skickades i möjligaste mån via post hem till oss. De som ej gick att få tag på i tryckt form laddades ned från företagens hemsidor och skrevs ut. Övrig tryckt litteratur insamlades på bibliotek och artiklar hämtades hem från olika databaser. I denna uppsats undersöktes företags årsredovisningar och delar av dem, vilka scoreboarden berör, sammanställdes statistiskt. Det blev numerära värden från olika årtal vilka jämfördes med varandra. Detta ledde till att en kvantitativ metod användes och i huvudsak kvantitativ information 20. Uppsatsen innehåller även kvalitativ information, i form av frivilliga upplysningar i årsredovisningen. Den informationen kvantifierades för att kunna användas i undersökningen 21. Uppsatsen är även till viss del kvalitativ då vi använt oss av intervjuer för att samla in information. Den statistiska sammanställningen gjordes genom att vi vidareutvecklade en befintlig och välkänd scoreboard till en egen. Vi använde oss av Rimmels scoreboard (se bilaga 1) som utgångspunkt vilken även använts i andra undersökningar gjorda av studenter vid andra universitet. Vi listade upp ett antal faktorer, med fokus på humankapital, vilka Rimmels scoreboard nämnde i ett excelblad med tillhörande motiveringar till tillägg och borttag (se bilaga 2). Därefter gick vi igenom alla årsredovisningar och överförde dess information om varje faktor genom att koda om till ettor och nollor i scoreboarden. Ett betydde att informationen fanns med och noll att den saknades. Detta gjordes för varje aktuellt år och sedan vid summering fick vi fram en förändring på antalet faktorer vilka var med vid de olika årtalen för att kunna dra relevanta slutsatser. Kontakt med intervjupersonerna togs via e-post ett par veckor innan empirin var sammanställd med en fråga om de skulle vara intresserade av att kommentera vårt resultat. När empirin var sammanställd skickades scoreboarden, resultatet, en kort sammanfattning av syfte och problemformulering samt intervjufrågorna ut till respondenterna via e-post. Därefter 20 Patel & Tebelius Dahmström

16 ~Metod~ avtalades det om en tid för telefonintervju där några korta frågor ställdes och respondenterna fick ge sina åsikter om uppsatsens resultat (se bilaga 3). Telefonintervjuer valdes dels på grund av att alla respondenterna ej fanns i Sverige och dels på grund av att intervjuerna var väldigt korta, mellan 10 och 20 minuter, med endast några få frågor. Att genomföra telefonintervju var ändå ett bättre alternativ än endast via e-post då missförstånd och möjlighet till att ställa följdfrågor är mindre. Problemet med telefonintervju, att inte kunna visa upp grafer och bilder på resultatet, minskade då vi skickade ut allt i förväg 22 Intervjuerna gick till på det sättet att en av oss intervjuade medan den andra lyssnade. Alla intervjuerna spelades in, efter godkännande av respondenten. Då respondenterna fick bestämma tid för intervjuerna hade de även möjlighet att bestämma vart de skulle befinna sig vid intervjutillfället. En intervju skedde i hemmet medan övriga två utfördes på arbetsplatsen. Därefter transkriberades de och sammanfattades i textform för att skickas ut för godkännande av intervjupersonerna innan det ingick i uppsatsen. Kritik mot intervjuerna kan riktas på så sätt att alla respondenter inte studerat hela undersökningens material och resultat innan intervjun vilket kan ha påverkat deras svar på ställda frågor. Däremot är alla respondenter väl insatta i ämnet och då vi kunde förklara vissa oklarheter under intervjuns gång ansåg vi att de kunde svara på frågorna på ett tillfredsställande sätt Tillförlitlighet Denna uppsats anser vi ha hög validitet då vi endast mätt det som har med humankapital att göra i årsredovisningar. Detta skedde med hjälp av en genomarbetad scoreboard vilken utarbetades med Rimmels scoreboard som utgångspunkt. Endast årsredovisningar och intervjuer användes som empirisk källa och hänsyn togs ej till annan information om företagen vilket ökade validiteten då vi i syftet endast avsåg att undersöka redovisning av humankapital i årsredovisningar. Vid urvalet av företag valde vi endast de bolag vilka var 22 Eriksson & Wiedersheim-Paul

17 ~Metod~ noterade på Stockholmsbörsen redan 1996 för att kunna stärka jämförelsen över tiden. Ambitionen var att undersökningen skulle ske av det som avsågs att undersökas, således få en hög validitet 23. För att vår uppsats skulle bli reliabel prövade vi vår utformade scoreboard med fyra företags årsredovisningar för två år, 2001 och Först gick vi igenom två företag gemensamt, därefter varsitt företag för oss själva. Sedan bytte vi företag med varandra och jämförde våra resultat för att se om vi använde scoreboarden på samma sätt och för att se att den verkligen gav oss de mätningar vi ville ha. För att öka reliabiliteten ytterligare vid den riktiga undersökningen, det vill säga att se till att mätningarna genomfördes så noggrant och tillförlitligt som möjligt 24, gick vi igenom alla årsredovisningar var och en för sig och jämförde sedan våra resultat för att se att de stämde överens. Dock behövs hänsyn tas till att ingen av oss tidigare har granskat och tolkat årsredovisningar vilket kan ha påverkat undersökningen Källkritik De tryckta empiriska källor vi använder oss av, årsredovisningarna, anser vi vara källkritiskt granskade. Det är lagstadgat att lämna årsredovisningar och de är utgivna från de bolag vi valt att undersöka och eftersom de är granskade av revisorer kan de därför anses vara en tillförlitlig källa. Det finns dock en invändning mot detta och den är att till stor del är redovisning gällande humankapital frivillig. Om området varit mer lagstadgat hade informationen varit mer tillförlitlig eftersom alla företag då varit mer eller mindre tvingade att redovisa på samma sätt. Vid uppsatsskrivande måste alla källor som används granskas kritiskt för att kunna ställa det empiriska resultatet mot de teoretiska begreppen. Vid granskning ska validiteten och reliabiliteten prövas. De källor som används ska även ha väsentlighet och relevans för frågeställningen. 25 Den källkritiska granskningen av Internetkällor är extra viktig idag då informationen flödar fritt och vem som helst kan publicera en text utan granskning 26. Då vi använde oss av Internetkällor kontrollerade vi sidan och valde endast att hämta texter från uppslagsverk, företags egna hemsidor och myndigheter, vilka är sidor med egen 23 Andersen Andersen Eriksson & Wiederscheim-Paul Eriksson & Wiederscheim-Paul

18 ~Metod~ granskning innan några texter publiceras. Dock finns här ett problem gällande subjektivitet med tanke på företagens egna hemsidor. Företags hemsidor ska vara till deras fördel vilket kan leda till att de möjligtvis är vinklade och förskönande. Speciell information verifierade vi även på flera olika Internetsidor för att öka tillförlitligheten ytterligare. Vad gäller den utarbetade scoreboarden vilken användes vid undersökningen kan den kritiseras. Den har utformats efter våra förkunskaper och vår definition av humankapital. Emellertid har en tidigare använd scoreboard legat till grund för utformningen och inga stora avsteg har tagits från den vilket gör att den ändå kan anses som tillförlitlig utifrån denna undersöknings syfte och utförande. 12

19 ~Referensram~ 3. Referensram I detta kapitel definierar vi humankapital, förklarar vad en immateriell tillgång är, ger en historisk bakgrund till humankapitalets redovisning samt aktuella modeller över redovisningen. Därefter tar vi upp vad som är reglerat respektive frivilligt att redovisa samt vilka intressenter det finns till humankapitalsredovisning Definitioner Kapital är ett begrepp vilket i vid bemärkelse betyder tillgång som ger avkastning. Med kapitalisering menas en värdering av innehåll i verksamheter i kronor såsom ledning och patent. Det finns många olika slags kapital, exempelvis eget, finansiellt och lånat kapital, och alla har de sin egen plats i balansräkningen och är väl definierade. Det kapital vilket dock inte syns i balansräkningen är det intellektuella vilket enligt Hansson och Andersson kan delas in i humankapital, strukturkapital och affärskapital. 27 Humankapitalet är kompetensen hos de anställda i företaget och definieras enligt dem som: summan av all kompetens i verksamheten som bidrar till värdeskapandet 28. Humankapital, definierat enligt Hansson och Andersson, är en del av det intellektuella kapitalet i ett företag. Roos, Fernström och Pike definierar istället mänskliga resurser som en del av det intellektuella kapitalet förutom organisationsresurser och relationsresurser. Enligt dem har ekonomin förändrats vilket skapat ett annat fokus på det intellektuella kapitalet, de mänskliga resurserna. Ökad konkurrens, en ökad betydelse av kundrelationer och ökat utbud av tjänster i samband med fysiska produkter har krävt ett avbrott från företagens traditionella metoder att hantera sina fysiska och finansiella resurser. Skillnaden i hur de olika kapitalen beter sig kräver olika styrsätt. Detta har lett till att företagen har behövt ta fram nya strategier och styrsätt för att utveckla och styra det intellektuella kapitalet. En skillnad är att de fysiska resurserna blir oftast mindre värda och mindre finns kvar till framtida nyttjande ju mer de används. Humankapital däremot ökar mer och mer i värde ju mer de används eftersom de 27 Hansson & Andersson Hansson & Andersson 1999 sid

20 ~Referensram~ anställda får erfarenheter och ökad kompetens ju längre de är inom sin bransch och ju mer de utbildas. 29 Enligt Edvinsson består intellektuellt kapital av humankapital och strukturkapital. Strukturkapitalet är det som finns kvar då personalen gått hem, exempelvis datorer, patent och varumärken, vilket går att värdera och kan ägas av företaget. Humankapitalet kan däremot inte ägas av företaget och definieras enligt Edvinsson och Malone såsom: Kombinationen av kunskapen, skicklighet, innovativ förmåga och förmågan hos företagets enskilda anställda att utföra sina aktuella uppgifter. 30 Humankapital är svårt att redovisa då det är svårt att veta när och om satsningen, på exempelvis kompetensutveckling, påverkar företagets resultat och i så fall hur det påverkar. Det görs stora investeringar i humankapital men dessa redovisas endast som kostnader och ändå är tanken bakom dessa investeringar att de ska skapa ett framtida värde. 31 Gröjer och Johansson har en liknande definition som de andra av humankapital: Den kunskap och förmåga som en människa besitter kan ge upphov till framtida produktion och nyttigheter i form av varor och tjänster. Det samlade värdet av dessa varor och tjänster kan ses som människans värde i ekonomisk mening, som humankapital. 32 Även Konradgruppen arbetade fram en definition av humankapital vilken de hade som bakgrund i sitt arbete: Individkapitalet, som varje människa alltid bär med sig, utgörs av hans eller hennes formella utbildning, förvärvade erfarenheter och färdigheter, social kompetens och förmågan att omsätta allt detta i handling Roos, Fernström & Pike Edvinsson & Malone 1997 sid Edvinsson & Malone Gröjer & Johansson 1984 sid Sveiby red sid

21 ~Referensram~ 3.2. Immateriell tillgång Immateriella tillgångar definieras och dess redovisning regleras i RR:s rekommendation nummer 15 och International Accounting Standard (IAS) 38. RR 15 bygger på IAS 38 och därför återges endast IAS 38:s regler här. Definitionen av en immateriell tillgång är enligt IAS 38: en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form. Det finns två krav för att en tillgång ska kunna klassas och redovisas som en immateriell tillgång, identifierbarhet och kontroll. För att uppfylla kriteriet för identifierbarhet krävs att tillgången är avskiljbar eller uppkommen ur avtalsenliga eller andra juridiska rättigheter. För att kravet kontroll ska vara uppfyllt krävs att företaget kan säkerställa att tillgången kommer att kunna ge framtida ekonomiska fördelar vilka endast kommer företaget tillgodo. 34 Att se personalen, humankapitalet, som en immateriell tillgång kan vara svårt. Detta på grund av att kontrollkravet brister. Även om yrkesutbildad personal kan ge ekonomiska fördelar för företaget äger inte företaget personalen och däri brister kontrollen. Personalen kan välja att byta jobb och gå över till en konkurrent vilket även gör att företagets framtida förväntade ekonomiska fördelar går förlorade och kommer konkurrenten till godo. 35 Däri försvinner möjligheten att redovisa humankapital som en immateriell tillgång. Ett problem med humankapital och investeringar i det, är svårigheten att styra. Andra aktörer kan utnyttja det enkelt genom att den anställde byter företag och då tar med sig den kompetens och erfarenhet vilket ett företag investerat i till ett annat. Företaget äger inte de mänskliga resurserna per definition utan de anställda låter ett företag dra nytta av deras kunskap i utbyte mot lön. Det viktiga är att det är den anställde själv som kontrollerar företagets resurs. Den anställde i företaget är således av stor betydelse, värdeskapande och viktig för företaget, men förtaget har ingen kontroll över den resursen IFRS/IAS IFRS/IAS 2006 p Roos, Roos, Dragonetti & Edvinsson

22 ~Referensram~ Humankapital genererar både inkomster och kostnader men bokförs endast som kostnader då det inte betraktas som en investering enligt nuvarande ekonomiska redovisningsprinciper Historisk utveckling Utvecklingen av humankapitalets redovisning kan delas in i olika tidsstadier. Det första stadiet var från Då började intresset i humankapitalredovisning och ett nytt perspektiv föddes. 38 Nobelpristagaren Theodore W Schultz anses vara humankapitalteorins fader då han 1961 publicerade artikeln Investment of Human Capital i American Economic Review. 39 Schultzs intresse i humankapital byggde till viss del på hans försök att förstå vad som ligger bakom ekonomisk tillväxt. 40 Nästa stadium pågick då det forskades kring det grundläggande inom området. Det utvecklades olika modeller för att mäta humankapitalkostnader och en av de tidiga forskarna var Roger Hermanson vid Michigan State University. Hans studie behandlade problemet med att mäta humankapitalet som en del av företagets goodwill. Det tredje stadiet, , innebar en snabb ökning av intresset att forska inom området. Det spreds över världen till Europa, Australien och Japan. Man fortsatte även med att försöka utveckla ett system för att mäta humankapitalets historiska kostnader, en forskning som hade påbörjats redan under föregående stadium men som nu fick sitt stora genombrott. Företaget bakom forskningen publicerade nu för första gången en finansiell rapport som innehöll mänskliga tillgångar. Under detta stadium tillsattes även kommittéer om humankapitalsredovisning av The American Accounting Association räknas som det fjärde stadiet, en tid då intresset för humankapital minskade. Detta beroende på att det blev väldigt komplicerat och krävde att organisationer samarbetade inom forskningen. Ett annat problem var att endast några få individer hade kunskapen för att kunna forska inom området. Kostnaderna för att forska blev stora medan vinstens storlek var väldigt osäker. Det femte stadiet sträckte sig från 1980 till slutet av 90-talet vilket innebar en 37 Hansson & Andersson Flamholtz Nationalencyklopedin 40 Johnson Flamholtz

23 ~Referensram~ nytändning för intresset inom forskningen kring humankapital. Många nya studier gjordes och delar av dem är beskrivna i andra delar i referensramen Modeller Ett antal modeller, över hela världen, har utvecklats för att hjälpa företag att redovisa sitt humankapital. Här beskrivs några av dem Konradgruppen I slutet av 1980-talet samlades sju personer från näringslivet med olika kompetens inom revision, ekonomijournalistik och konsultarbete med Sveiby i spetsen för att framarbeta praktiska metoder för kunskapsföretag att redovisa sitt humankapital. De arbetade fram och definierade över 35 stycken olika nyckeltal vilka skulle hjälpa företagen i dess redovisning. Arbetsgruppen kom till för att kunskapsföretagens årsredovisningar behövde kompletteras så att intressenterna kunde få grepp om företagens viktigaste tillgång, personalen. Nyckeltalen är uppbyggda efter indelningar av företaget i delar exempelvis kundkapital, kunskapskapitalets avkastning och företagets stabilitet Skandiamodellen I maj 1995 gav Skandia ut världens första offentliga årsredovisning innehållande intellektuellt kapital som ett tillägg till den finansiella rapporten. Bakom detta låg flera år av nyskapande arbete och redan 1991 startade Edvinsson en grupp med specialister inom redovisning och finansiering. Denna grupp skulle utveckla det intellektuella kapitalet inom den snabbt växande delen Skandia AFS, enheten för livförsäkring och finansiell service. Målet var att lyfta fram och mäta de immateriella tillgångar vilka annars inte syns i balansräkningen. Gruppen arbetade fram en modell vilken användes av Skandia i dess årsredovisning Flamholtz Sveiby, red Edvinsson & Malone

24 ~Referensram~ Tanken bakom Skandias modell angående intellektuellt kapital är att: det verkliga värdet hos ett företags prestationer ligger i dess förmåga att skapa uthålliga värden genom att sträva efter en företagsvision och den strategi som hör hit. 45 Ur detta kom fyra fokuseringsområden; finansiellt, kund, process samt förnyelse och utveckling. Ett femte gemensamt område blev human. De fem områdena i kombination skapade en rapporteringsmodell vilken av Edvinsson fick namnet Navigator. Skandianavigatorn Finansfokus Historia Kundfokus Humanfokus Processfokus Idag Fokus för förnyelse och utveckling Imorgon Omgivning Figur 1: Skandianavigatorn (Källa: Edvinsson och Malone s. 91) Modellen kan ses som ett hus eller som själva företagandet. Finansfokus, taket, inkluderar balansräkningen vilken visar företagets ställning vid en viss tidpunkt och det förflutna. Kundfokus och Processfokus tillhör det intellektuella kapitalet och utgör husväggarna. Detta speglar nuet. Framtiden hittas längst ner i Fokus för förnyelse och utveckling, vilket motsvarar grunden i huset och tillhör det strukturella kapitalet. Här hittas personal- och produktutveckling, produktomsättning och olika strategiska handlingar. Företagets och husets hjärta, själ och intelligens finns mitt i centrum och påverkar alla andra fokuseringsområden, nämligen Humanfokus. Här finns personalens kompetens och kunskap, hur företaget engagerar sig för att utveckla detta och sammansättningen av erfarenhet och innovation som 45 Edvinsson & Malone 1997 sid

25 ~Referensram~ finns hos de anställda samt företagets strategi för att hitta en så bra sammansättning som möjligt av dessa Danska modellen I Danmark startades 1998 ett arbete med att få fram en riktlinje för att hjälpa de danska företagen med dess redovisning av det intellektuella kapitalet, där humankapitalet ingår. Den första upplagan kom ut år 2000 och en omarbetad version publicerades Arbetet leddes av Danish Agency for Trade and Industry och de arbetade bland annat tillsammans med 17 danska företag, organisationer och myndigheter. Initiativet till riktlinjen var att hjälpa företagen med ett ramverk för redovisningen i denna föränderliga värld samt ett sätt att förmedla informationen i externa rapporter. 47 Den nya omarbetade versionen har utvecklats efter att omkring hundra företag använt sig av den första publikationen och fått ge åsikter. Strukturen är densamma men den nya versionen är tydligare och mer konkret efter att de som använt sig av den fått dela med sig av sina erfarenheter. Riktlinjen är uppbyggd av fyra delar där första delen fokuserar på det intellektuella kapitalets redovisning som ett arbetsverktyg. Den ger även två förslag på hur redovisningen kan se ut samt vilka beståndsdelar den ska bestå av. Andra delen går in djupare på hur redovisningen ska förberedas genom att varje del i arbetet genomarbetas för att identifiera, bygga upp och utveckla företagets kunskapsresurser. Den tredje och näst sista delen behandlar hur den externa redovisningen ska utformas samt ger råd om hur den ska kommuniceras. Sista delen ger praktiska tips på hur redovisningsarbetet ska läggas upp Scoreboard Ett internationellt sätt att mäta företagens redovisning av humankapital är en form av en disclosure scoreboard, en lista bestående av olika faktorer att mäta med, vilken har utvecklats med tiden av forskare och olika studier men hela tiden byggt på samma bas. Att använda sig av en scoreboard har utvecklats ända från början av 1960-talet. Först ut var ekonomen Cerf som mätte den öppna informationsgivningen i 527 amerikanska bolags årsredovisningar. I 46 Edvinsson & Malone Guideline Guideline

26 ~Referensram~ denna studie låg fokus på vilken information som behövde finansiell analysering. Totalt var scoreboarden på 31 olika punkter vilka värderades från ett till fyra och viktades därefter. Nästa decennium gjorde två andra forskare, Singhvi och Desai, en ny studie på 155 amerikanska bolag. I grunden använde de sig av den scoreboard vilken utvecklats av Cerf men deras hade 34 olika punkter vilka kontrollerades i företagen. Fokus i deras studie låg på att mäta olika faktorer i årsredovisningarna för att hjälpa potentiella investerare med deras finansiella beslut. 49 Därefter har Cerfs scoreboard använts som bas i många andra studier på företag från hela världen. Sverige låg i fokus då forskaren Cooke genomförde sin studie i slutet av 80-talet, vilken studerade skillnader i den frivilliga redovisningen i börsnoterade och icke börsnoterade bolag. Cookes scoreboard byggde på hela 224 faktorer vilka inte var viktade, till skillnad från Cerfs studie. 50 Även Meek, Roberts and Gray, tre amerikanska forskare, undersökte den frivilliga redovisningen i en studie i mitten av 90-talet. De använde sig av en scoreboard byggd på 85 olika faktorer för att se om det fanns någon skillnad på den ickefinansiella redovisningen mellan olika världsdelar. 51 Nästa stora studie av svenska bolag skedde av Adrem, en svensk doktorand, i slutet av 1990-talet. Han undersökte 213 bolag noterade vid Stockholmsbörsen med hjälp av en scoreboard, vilken hade över 100 punkter. Den byggde på Meek, Roberts och Grays scoreboard och totalt gjorde Adrem fyra olika studier. En av dem behandlade hur olika strategier av frivillig redovisning influerade årsredovisningarna. 52 År 2003 publicerades Rimmels doktorsavhandling vilken var en komparativ studie av två företags årsredovisningar med fokus på humankapital. Den scoreboard vilken Rimmel använde sig av byggde även den på Meek, Roberts och Gray och hade totalt 151 faktorer. Det hans studie visade var att det mer erfarna bolaget redovisade mindre om sina anställda än det mindre erfarna Rimmel Rimmel Rimmel Adrem Rimmel

27 ~Referensram~ 3.5. Reglerad och frivillig redovisning Vad företagen tar upp i sin årsredovisning är delvis reglerat genom lag medan andra delar är frivilliga. Här beskrivs vad som är reglerat och vad som är frivilligt Reglerat Vad som är reglerat vad gäller humankapital i ett företags årsredovisning går att hitta i Årsredovisningslagen 1995:1554 (ÅRL) kapitel fem 18-23, Tilläggsupplysningar samt även vidare utvecklat i redovisningsrekommendationer. 54 Årsredovisningslagen trädde i kraft 1 januari Då fanns inga paragrafer vilka reglerade humankapital. De första tillkom 1 januari 2000 och de var 18, 19, 20, 21, 22 och 23. Först 1 juli 2003 tillkom paragrafen 18a vilken handlar om sjukfrånvaro. Nästa förändring skedde 1 januari 2004 då 18b tillkom. 55 Följande är en sammanfattning av tidigare nämnda paragrafer från kapitel fem som behandlar tilläggsupplysningar. Uppgift ska lämnas om: 18 Medelantalet anställda under räkenskapsåret samt även könsfördelning. Har företaget anställda i flera länder skall samma uppgifter för varje land lämnas. 18a Sjukfrånvaro ska anges i procent av anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid, även andel som avser frånvaro av sammanhängande tid av 60 dagar eller mer, sjukfrånvaro för kvinnor respektive män, samt sjukfrånvaro för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, år, och 50 år eller äldre. 18b Könsfördelningen mellan ledande befattningshavare. 19 Av personalkostnader ska löner och andra ersättningar samt sociala kostnader med särskild uppgift om pensionskostnader finnas med. 20 För styrelseledamöter och VD samt andra anställda ska det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner anges för sig. 21 Räkenskapsårets ersättning till revisorer och revisionsföretag. Om del av ersättning ej avser revisionsuppdrag skall det anges. 22 Kostnader för pensioner och liknande till VD och styrelseledamöter skall anges. 54 Artsberg Årsredovisningslagen 21

28 ~Referensram~ 23 Avtal om avgångsvederlag och liknande förmåner till personer i företagets ledning ska anges samt ska även uppgifter om de väsentligaste villkoren lämnas Frivilligt Den reglerade delen av redovisningen anger den lägsta nivån av det som måste finnas med i årsredovisningen. Företag kan därutöver välja att frivilligt redovisa fler faktorer kring humankapital. Detta görs för att underlätta beslutsfattandet för investerare, analytiker och andra intressenter. 56 Ett flertal forskare har försökt, med hjälp av olika modeller, förklara den frivilliga redovisningen och många av dem faller tillbaka på intressenternas behov av information för en eventuell investering. Flera anledningar till att företag väljer att redovisa fler frivilliga faktorer är exempelvis att det sparar in investerarens kostnad för att ta fram information, gör informationsflödet mera homogent och ökar riskfördelningen mellan de olika aktieägarna. En annan anledning är att företagen genom att publicera viss information, vilket inte krävs enligt lag, kan slippa att konkurrenter hävdar en osanning och då slipper de även kostnaderna för denna smutskastning. 57 För att få fram den frivilliga informationen finns det många informationsvägar företagen kan använda sig av, dels muntlig kommunikation och dels skriven kommunikation. Den muntliga kommunikationen sker exempelvis vid möten, företagsbesök och telefonkonferenser. Men denna form av kommunikation är inte lika publik som den skrivna vilken kan publiceras på många olika sätt exempelvis företagets hemsida, årsredovisning, prospekt och pressmeddelanden Adrem Meek, Roberts & Gray Adrem

29 ~Referensram~ Holland, en brittisk professor inom redovisning 59, skapade under 1990-talet tre olika argument till att proaktiva företag redovisade mer frivillig information i sina årsredovisningar än reaktiva företag. De tre argumenten var: 1. Plattformsargumentet 2. Det legitima argumentet 3. Argumentet om företagets bild Plattformsargumentet bygger på att årsredovisningen spelar den centrala rollen i företagets informationsvägar. Årsredovisningen ger en fortlöpande systematisk rapport om företaget och dess ställning, och skapar en grund för diskussioner bland analytiker och finansiella institutioner. På grund av den centrala rollen tenderar proaktiva företag att ha en mer utökad årsredovisning i investerarrelationens syfte, än de reaktiva. 60 Det legitima argumentet bygger på att årsredovisningen har gränser och regler av respekt till investerarrelationerna. En begränsning är att årsredovisningen riktar sig till flera intressentgrupper vilket gör att det blir problem att få fram relevant information till de huvudsakliga intressenterna, nämligen finansiella institut och analytiker. 61 Det tredje argumentet handlar om att årsredovisningen riktar sig till, förutom ägare och professionella investerare, även till andra aktieägargrupper. Social information, exempelvis miljöredovisning, riktar sig till allmänheten och kunder och visar att företaget är miljömedvetet och värnar om framtida generationer. Empiriska studier har visat att stora företag med en stor miljöpåverkan tenderar att ha en redovisning vilken omfattar mer miljöinformation än företag med mindre påverkan. Proaktiva företag vill framstå som proaktiva i alla delar av sin verksamhet, av alla intressenter. Då är den sociala redovisningen viktig för att få fram information vilken inte finns i den finansiella rapporten och därmed skapa den bild och det rykte de vill uppnå Holland Adrem Adrem Adrem

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

Humankapitalet - den gömda skatten på kunskapsföretaget, faktiskt!

Humankapitalet - den gömda skatten på kunskapsföretaget, faktiskt! MAGISTERUPPSATS (61-80 P) I FÖRETAGSEKONOMI VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH AFFÄRSVETENSKAP 2007:MF08 Humankapitalet - den gömda skatten på kunskapsföretaget, faktiskt! Carina Nordefjäll Lundberg Eve Ohlsson

Läs mer

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken?

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa Och Samhälle Arbetsvetenskapligt Program 120 p Sociologi C 41-60 p Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? En studie om snickare

Läs mer

Utformning, Utförande och Uppföljning

Utformning, Utförande och Uppföljning Kandidatuppsats FEKK01:Corporate Governance HT 2010 Företagsekonomiskainstitutionen Utformning,UtförandeochUppföljning Enfallstudieomstyrelsensrollvidstrategiskutveckling Handledare: Författare: ClaesSvensson

Läs mer

Redovisning av humankapital

Redovisning av humankapital Företagsekonomiska institutionen Redovisning av humankapital en studie av fem IT-företag Magisteruppsats i företagsekonomi Extern redovisning och Företagsanalys Höstterminen 2003 Handledare: Gunnar Rimmel

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

RR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET

RR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET RR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET NOVEMBER 2005 2 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 4 SYFTE 7 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 7 TILLÄGG TILL IFRS/IAS 7 IAS 1 Utformning

Läs mer

Social innovation - en potentiell möjliggörare

Social innovation - en potentiell möjliggörare Social innovation - en potentiell möjliggörare En studie om Piteå kommuns sociala innovationsarbete Julia Zeidlitz Sociologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

Redovisning och värdering av humankapital i idrottsklubbar kan detta överföras till traditionella företag?

Redovisning och värdering av humankapital i idrottsklubbar kan detta överföras till traditionella företag? Magisteruppsats ht -10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling - IEI Redovisning och värdering av humankapital i idrottsklubbar kan detta överföras till traditionella företag? Handledare:

Läs mer

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,

Läs mer

Vilka och vilken mängd frivilliga personalupplysningar redovisas i företagens årsredovisningar?

Vilka och vilken mängd frivilliga personalupplysningar redovisas i företagens årsredovisningar? Handelshögskolans Civilekonomprogram Bachelor Thesis, ICU2006:09 Vilka och vilken mängd frivilliga personalupplysningar redovisas i företagens årsredovisningar? En studie av 16 företags årsredovisningar

Läs mer

Redovisning av HUMANKAPITAL i IT-företag - En studie i två företags sätt att redovisa humankapital under en tidsperiod

Redovisning av HUMANKAPITAL i IT-företag - En studie i två företags sätt att redovisa humankapital under en tidsperiod HANDELSHÖGSKOLAN vid Göteborgs universitet Företagsekonomiska institutionen Redovisning av HUMANKAPITAL i IT-företag - En studie i två företags sätt att redovisa humankapital under en tidsperiod Kandidatuppsats

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29 PRESSMEDDELANDE www.billerud.com 2005-03-29 Effekter till följd av övergång till IFRS Billerud AB (publ) tillämpar från och med den 1 januari 2005 de av EG-kommissionen godkända International Financial

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

GETUPDATED SWEDEN AB (PUBL) HALVÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2000

GETUPDATED SWEDEN AB (PUBL) HALVÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2000 1 GETUPDATED AB (PUBL) HALVÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2000 Koncernens nettoomsättning uppgick till 0,8 MSEK (7,0 MSEK). Förändringen beror på att omsättning hänförlig till avyttrat dotterföretag ingick

Läs mer

RFR 1.1. december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1.1. december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1.1 december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 2 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS/IAS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 205 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23 Redovisning Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 22-23 1 Årsredovisningens innehåll Förvaltningsberättelse (FB): Väsentliga upplysningar Balansräkning (BR): Finansiell ställning vid periodens slut Resultaträkning

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för SchoolSoft Svenska AB Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01 -- 2010-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Företagens presentation av intellektuellt kapital

Företagens presentation av intellektuellt kapital Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Redovisning Höstterminen 2008 Företagens presentation av intellektuellt kapital då och nu Av: Micaela Arvidsson & Jennie

Läs mer

Humankapital, hur redovisas det och varför redovisas det?

Humankapital, hur redovisas det och varför redovisas det? Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö Humankapital, hur redovisas det och varför redovisas det? Examensarbete G3 i företagsekonomi, 15 hp Ekonomistyrning, 2FE90E, Vårterminen 2010 Författare:

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2016 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2016 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad januari 2016 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 10 Koncernredovisning 6 IAS 1

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

INTELLEKTUELLT KAPITAL DESS VARA ELLER ICKE VARA

INTELLEKTUELLT KAPITAL DESS VARA ELLER ICKE VARA INTELLEKTUELLT KAPITAL DESS VARA ELLER ICKE VARA Magisteruppsats i Företagsekonomi Emma Johansson Jenny Johansson VT 2008:MF09 Svensk titel: Intellektuellt kapital - Dess vara eller icke vara Engelsk titel:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2019 INNEHÅLL 03 FÖRORD Dags att öka takten 12 KVALITATIV UNDERSÖKNING Intervjuer med 400 företagare 04 STYRELSEKARTLÄGGNINGEN

Läs mer

www.qicon.se Årsredovisning 2011

www.qicon.se Årsredovisning 2011 www.qicon.se www.qicon.se Årsredovisning 2011 Styrelsen och verkställande direktören för QI Construction AB (556521-7352) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet Metod PM Turordningsregler moment 22 Charbel Malki 811112-1599 Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet 2014 09-29 Inledning LAS lagen är den mest debatterade reformen i modern tid

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad

Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad Örebro Universitet Handelshögskolan Företagsekonomi C, HT 2011 Uppsats, 15 Hp Handledare: Claes Gunnarsson Examinator: Mari-Ann Karlsson Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad Författare:

Läs mer

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag Företagens anseende i Sverige 2011 Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag 1 TNS SIFOs Anseendeindex 2011 Denna rapport innehållet Fakta om studien och kontaktuppgifter

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2005

Delårsrapport januari juni 2005 Delårsrapport januari juni 2005 April-juni 2005 Nettoomsättningen ökade med 43 % till 10,6 (7,4) mkr Resultatet efter skatt uppgick till 0,5 (-0,8) mkr Resultatet per aktie uppgick till 0,17 (-0,25) kr

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Golden Heights. 29 maj 2015. Bolaget bedriver detaljhandelsförsäljning av smycken och guldsmedsvaror i Sverige och Finland.

Golden Heights. 29 maj 2015. Bolaget bedriver detaljhandelsförsäljning av smycken och guldsmedsvaror i Sverige och Finland. 29 maj BOKSLUTSRAPPORT FÖRSTA KVARTALET Bolaget bedriver detaljhandelsförsäljning av smycken och guldsmedsvaror i Sverige och Finland. Förändring Omsättning, TSEK 305 477 285 539 19 938 Bruttomarginal

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Kvartalsrapport januari mars 2016

Kvartalsrapport januari mars 2016 Stockholm 2016-05-10 Kvartalsrapport januari mars 2016 1 jan 31 mars 2016 Nettoomsättningen ökade till 5,9 (0,2) MSEK Rörelseresultatet uppgick till 1,1 (-0,1) MSEK Resultatet efter skatt uppgick för perioden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; Utkom från trycket den 10 februari 2009 utfärdad den 29 januari 2009. Enligt riksdagens

Läs mer

Bemanningsföretag vs. Revisionsbyråer

Bemanningsföretag vs. Revisionsbyråer Bemanningsföretag vs. Revisionsbyråer - En studie om hur humankapital presenteras i fyra bemanningsföretag samt fyra revisionsbyråer. Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning Vårterminen 2013

Läs mer

- RFR 2.2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER -december 2008

- RFR 2.2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER -december 2008 Ändringar publicerade av EU: mars augusti 2009 REVIDERING EU har i mars 2009 antagit IFRIC 12 Koncessioner för samhällsservice, i juni 2009 antogs IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet,

Läs mer

Redovisning av immateriella tillgångar

Redovisning av immateriella tillgångar REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter

Läs mer

Hur ska företag redovisa sitt intellektuella kapital?

Hur ska företag redovisa sitt intellektuella kapital? EXAMENSARBETE 2004:231 SHU Hur ska företag redovisa sitt intellektuella kapital? Ett bidrag till möjlig redovisningsmetod samt empirisk prövning av denna ANNA HENRIKSSON GUSTAV KARLSSON Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter i samarbete med Arbetsterapeutprogrammen i Sverige Nacka

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2010

Årsredovisning för räkenskapsåret 2010 1(12) Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2010 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 4 - balansräkning 5 - noter 7 Om inte annat särskilt

Läs mer

finansiell rapportering

finansiell rapportering Rådet för finansiell rapportering RFR 1 Uppdaterad januari 2017 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SYFTE... 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 5 TILLÄGG TILL IFRS...

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22?

IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22? ISRN: LIU-IEI-FIL-A--10/00771--SE IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22? IFRS 3 (R) More relevant and comparable than IAS 22? Emil Myrberg Andreas Pergefors Vårterminen 2010 Handledare: Rolf

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDEN Rekommendation BFN R 4 (Lydelse fr.o.m. 2007-01-01)

BOKFÖRINGSNÄMNDEN Rekommendation BFN R 4 (Lydelse fr.o.m. 2007-01-01) BOKFÖRINGSNÄMNDEN Rekommendation BFN R 4 (Lydelse fr.o.m. 2007-01-01) UPPGIFTER OM MEDELANTALET ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR (2007-01-01) Bakgrund och omfattning 1. Enligt 5 kap. 18 årsredovisningslagen

Läs mer

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services i maj 2015 Andra AP-fondens Kvinnoindex 2015 - Sammanfattning

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012 Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Intellektuellt kapital - En teoretisk introduktion till ämnet

Intellektuellt kapital - En teoretisk introduktion till ämnet Intellektuellt kapital - En teoretisk introduktion till ämnet Författare: Ida Kreutzfeldt Lisa Linh Ena Ombasic Handledare: Thomas Karlsson Program: Turismprogrammet/Fristående Ämne: Företagsekonomi Nivå

Läs mer

Analytikers användning av frivilliga personalupplysningar vid värdering

Analytikers användning av frivilliga personalupplysningar vid värdering Integrerad civilekonomutbildning Bachelor Thesis, ICU2005:41 Analytikers användning av frivilliga personalupplysningar vid värdering en studie av den kunskapsintensiva IT-konsultbranschen Kandidatuppsats

Läs mer

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx Sida 1(5) 2005-09-19 Regeringsrätten Box 2293 103 17 Stockholm Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx YTTRANDE Den avsättning för gratifikationer som xxxxxxxx xxxxxxxxx XX gjort i bokslutet för räkenskapsåret

Läs mer

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut.

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut. Bilaga 2 Dnr 14-28 Konsekvensutredning - Förslag till nya bestämmelser om att årsbokslutet får upprättas med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan Räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30 Stiftelsen Sophiaskolan 1(8) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30.

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Svensk dagspress en betydande källa för VDs beslutsfattande

Svensk dagspress en betydande källa för VDs beslutsfattande Svensk dagspress en betydande källa för VDs beslutsfattande Regi har nyligen genomfört en undersökning hos viktiga beslutsfattare i Sverige, en av frågorna var Bortsett från interna och/eller externa rådgivare.

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Hundstallet i Sverige AB

Hundstallet i Sverige AB Årsredovisning för Hundstallet i Sverige AB Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hundstallet i Sverige AB, får härmed avge årsredovisning för 2014 Allmänt om verksamheten

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

1 Principer för inkomstbeskattningen

1 Principer för inkomstbeskattningen 19 1 Principer för inkomstbeskattningen m.m. 1.1 Allmänt Kapitlet innehåller en översikt över de grundläggande regler som gäller för inkomstbeskattningen av näringsverksamhet. För fysisk person och dödsbo

Läs mer

Utökad extern rapportering vad är det?

Utökad extern rapportering vad är det? Utökad extern rapportering vad är det? Och kommer revisorerna kunna kvalitetssäkra sådan rapportering? Utökad extern rapportering är ett samlingsnamn för ett antal olika rapporter och uppgifter som har

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2016:947 Utkom från trycket den 15 november 2016 utfärdad den 3 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

ÅRSREDOVISNING för. Svenska Orienteringsförbundet Årsredovisningen omfattar:

ÅRSREDOVISNING för. Svenska Orienteringsförbundet Årsredovisningen omfattar: ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 -- 2007-12-31 för Årsredovisningen omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Tilläggsupplysningar 6 Sid 2 (9) ÅRSREDOVISNING FÖR SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Redovisning av humankapital

Redovisning av humankapital Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Niklas Myrén Ulf Emanuelsson Redovisning av humankapital - en studie över svenska börsbolags årsredovisningar. Företagsekonomi C-uppsats Datum/Termin: VT-08

Läs mer

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar

Läs mer

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Omsättningen uppgick till 25,4 MSEK (18,6), en ökning med 37 procent. Rörelseresultatet ökade med 37 procent till 3,3 MSEK (2,4), motsvarande en rörelsemarginal

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Examensarbete i Företagsekonomi

Examensarbete i Företagsekonomi Examensarbete i Företagsekonomi Humankapitalsredovisningens påverkan på finansiell lönsamhet En kvantitativ studie på svenska börsnoterade Medicin- och Bioteknikbolag Författare: Helena Andersson 920101

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Värdering av förvaltningsfastigheter

Värdering av förvaltningsfastigheter Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats Vårterminen 2009 Värdering av förvaltningsfastigheter - Hur tillförlitlig är verkligt värdemetoden? Författare: Frida Clausén Sofia

Läs mer

PRI OCH IAS 19 / IFRS

PRI OCH IAS 19 / IFRS PRI OCH IAS 19 / IFRS IAS 19 / IFRS ett nytt sätt att beräkna och redovisa pensionsåtaganden Det svenska redovisningsrådets rekommendation RR 29 som grundar sig på IAS 19 / IFRS infördes vid årsskiftet

Läs mer

Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin.

Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin. Examensarbete Magisterprogrammet Digital Affärsutveckling, kurs uppgift 3 teori-reflektion. Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin. Författare: Magnus

Läs mer

Delårsrapport januari september 2005

Delårsrapport januari september 2005 Delårsrapport januari september 2005 Januari-september 2005 Nettoomsättningen ökade med 32 % till 29,5 (22,4) mkr Resultatet efter skatt uppgick till 1,5 (-2,8) mkr Resultatet per aktie uppgick till 0,47

Läs mer

CWS Comfort Window System AB (publ) Halvårsrapport för tiden 2011-09-01 till 2012-02-29. Org. nr 556574-9826

CWS Comfort Window System AB (publ) Halvårsrapport för tiden 2011-09-01 till 2012-02-29. Org. nr 556574-9826 Comfort Window System AB (publ) Org. nr 556574-9826 Halvårsrapport för tiden 2011-09-01 till 2012-02-29 Perioden i sammandrag: Rörelsens intäkter och lagerförändring uppgick till 0 (64) tkr. Periodens

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 1.1 2,5 62,5 4 Frågan avser hur styrelsen bör agera när det två veckor innan publicering av bokslutskommunikén för ett bolag noterat på NGM Equity har

Läs mer