RIU-KONFERENSEN SKINNSKATTEBERG 7-8 NOVEMBER 2012

Transkript

1 RIU-KONFERENSEN SKINNSKATTEBERG 7-8 NOVEMBER 2012

2 PROGRAM SKOGFORSK KURS&KONFERENS SKINNSKATTEBERG, 7-8 NOVEMBER 2012 RIU-konferensen Lunch & registrering Dag 1 Inledning Välkommen till RIU 2012 Lars Norman & Eric Sundstedt, SLU Forskningsfronten Dataförsörjning från fjärranalys: från medelvärden till diameterfördelningar Jörgen Wallerman, SLU Datafångst för miljö och naturvård. Hur kan vi skriva fram hänsyn? Tomas Lämås, SLU Utbytesberäkningar med Single Tree laserdata Andreas Barth, Skogforsk Fika & utställare Effektivare fältarbete med nya datakällor Johan Sonesson, Skogforsk Wet Areas Map traktplanerarens våta dröm? Johan Sonesson, Skogforsk Praktik SLU Skogskarta: dagsläget samt nya möjligheter med 3D-data Jörgen Wallerman, SLU Blå målklassning Johan Ekenstedt, Sveaskog Mingel & tilltugg & utställare MIDDAG Studentkårens pub öppnar Buss till Aspebo & Färna

3 PROGRAM SKOGFORSK KURS&KONFERENS SKINNSKATTEBERG, 7-8 NOVEMBER 2012 RIU-konferensen Buss från Färna Buss från Aspebo Till Systemair Dag 2 Inledning Summering av gårdagen Lars Norman & Eric Sundstedt, SLU forts. Praktik Heureka på Holmen Skog - Idag och i framtiden Jonas Eriksson, Holmen Skog Södras mobila lösningar nytt verktyg för tjänstemän och medlemmar Örjan Karlsson, Södra Skogsägarna Visioner Räkna med kontinuitetsskogsbruk? Peder Wikström, Peder Wikström Skogsanalys Virkesmätning för spårbarhet Bengt Sörvik, Otmetka AB Fika & utställare Skogsdata från fjärranalys och riktad fältinventering Magnus Nilsson, Finlands skogscentral Bergvik först ut med laserdata i stor skala Lars Sängstuvall, Bergvik Skog Skogsbruksplan 2.1 Jonas Kallin, Agima Management AB Mobila lösningar Torkel Zettergren, Handheld Scandinavia AB Summering av konferensen Lunch Avfärd RIU-busssen

4 Datafångst för miljö och naturvård - Hur kan vi skriva fram hänsyn? Tomas Lämås Inst. för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå Hela skogslandskapet

5 Hela skogslandskapet Vad finns i - frivilliga avsättningar? - lämnad hänsyn? - impedimenten? Hur utvecklas de? Vad har de för roll i landskapet? Impediment

6 Impediment De trädbärande impedimentens betydelse för rödlistade arter. Cederberg m.fl De trädbevuxna impedimentens betydelse som livsmiljöer för växt och djurarter. Jasinksi och Uliczka 1998 Impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald. Gessler 1998 Datafångst Företeelser av intresse för miljö- och naturvård: Gamla grova träd, lövträd av vissa arter, död ved Riksskogstaxeringen inventerar även impediment Fältinventeringsmetoder som avståndsmetoder, bältesinventering och adaptiv klusterinventering Relaskop-principen för att skatta volym stående och liggande död ved

7 Datafångst, hela landskapet Kartering av myr Flygbildtolkning Strömsjöliden och Kulbäcksliden

8 Laserskanning, Bergvik Skog Kartering inom impediment Vegetationshöjd inom impediment < 5 m öppet impediment m trädbevuxet imp. >14 m produktiv skogsmark Laserskanning, Bergvik Skog Detektering av lämnad hänsyn Belägen inom (tidigare känd) produktiv skogsmark Väsentligt högre trädhöjd än förväntat utifrån ålder och SI

9 Effekter av hänsyn Jonas Jonzén, Tomas Lämås, Håkan Olsson, Emma Sandström Nordvästra Strömsjöliden: Areal 533 ha Hänsynsområden (inkl. kantzoner): 32 ha (6 %), antal 163, min ha, max 6 ha Befintliga hänsynsområden i gallringsoch slutavverkningsskog fältinventerades Potentiell hänsyn i ungskog flygbildstolkades Analyser i Heureka PlanVis Framskrivning 100 år av hänsyn och bestånd: Bestånd enligt Sveaskogs indelning, särskild inventering utförd i försöksparkernas regi Produktionsinriktad skötsel av bestånden Hänsynsområden lämnas för fri utveckling

10 Aktivering av hänsyn Hänsyn anses aktiverad då omkringliggande bestånd (intilliggande om kantzon) slutavverkas Period (5-års) Areal "aktiverad" hänsyn 6 % av arealen Utveckling av åldrar för hänsynsområden och bestånd (5- årsperioder, dvs period 20 = 100 år) Areal (ha)

11 Förekomst av grova träd 9 8 Barr 40+ cm Med hänsyn Utan hänsyn Volym (m 3 sk/ha) Hela området, produktionsbestånd såväl som hänsyn 0.25 Löv 40+ cm Med hänsyn Utan hänsyn Volym (m 3 sk/ha) Period(5-års) Äldre lövrik skog Hela området, produktionsbestånd såväl som hänsyn Äldre lövrik skog: Lövandel > 30 % och ålder > 90 år Period (5-års) Med hänsyn Utan hänsyn Areal (ha)

12 Utvecklingsbehov Modeller och metodik Modeller för avgång i hänsynsytor Koppla händelser i hänsynsytor till avverkningstidpunkt för avdelningen Indata Mer detaljer om olika trädslag Data om död ved i utgångsläget Skogliga Hållbarhetesanalyser, SHa

13 Effektivare fältarbete med nya Syfte datakällor Hur kan tillgång till nya datakällor förbättra prestation och kvalitet i skogsbruksplanläggning Johan Sonesson & Henrik von Hofsten

14 Metod Ett område, fem planläggare Förhandsavfattning med olika dataskikt Beräkning av laserdata i förhandsavfattning Fältarbete med tids- och metodstudie Intervjuer Objektiv cirkelytetaxering i utvalda bestånd Gemensam diskussion i dessa utvalda bestånd

15

16

17

18 GPS-spår GPS-spår

19 GPS-spår Tidsfördelning Förflyttning Provyta Karta Gräns Rek Tomgång Övrigt A B C D E

20 Prestation Planläggare Prestation (ha/effektiv timme) Areal per avdelning (ha) A 12 3,1 B 18 3,3 C 18 3,7 D 18 3,0 E 18 3,3 Kvalitet Virkesförråd skattat (m 3 sk/ha) Klav Laser A B C D E Virkesförråd klavat (m 3 sk/ha)

21 Intervjuer Sammanfattning

22 Tack Studien finansierad av Stiftelsen Skogssällskapet

23 Utbytesberäkningar med Single Tree laserdata Andreas Barth, Johan Möller och Lars Wilhelmsson Bättre data för utbytesberäkningar Enskilda träd: position höjd DBH volym trädslag FORAN SingleTree Method

24 Flexwood projektet Laserdata över ett ha område Markägare: Bergvik Skog Avverkning: Korsnäs Planeringssystem: Logica VSOP (Skogforsk Aptan) Laserdata: Foran Single Tree Method Utvärderingsmetod Laserdata Skördardata Trädhöjd DBH Trädslag Stamvolym (Näslund 1947) Stocklängd > Trädhöjd (Kiljunen 2003) DBH Trädslag Stockvolym > Stamvolym

25 Slutavverkningar m 3 fub träd 139 ha Noggrannhet Single Tree Egenskap Mean Std Dev RMSE Höjd (GV) 0,9% 2,7% 2,9% Grundyta 0,7% 9,1% 9,2% Diameter (DBH) 1,3% 8,1% 8,2% Diameter (DGV) -3,2% 3,8% 4,9% Stamantal 0,1% 15,2% 15,2%

26 Diameterfördelning stamantal (n) diameterklass (cm) Laserdata Skördare Diameterfördelning, exempel Objekt 12 Objekt 11 Objekt 20 Laserdata Skördardata Diameterklass (DBH) Stamantal (n)

27 Volymuppskattning Metod Mean Std Dev RMSE Laserdata - Näslunds funktioner 6,2% 7,6% 9,8% - Lokala funktioner 1,9% 7,9% 8,1% Fältinventering 0,6% 12,3% 12,3% Register 4,1% 17,2% 17,7% Diameterfördelning volym (m3sk) diameterklass (cm) Laserdata Skördardata

28 Apteringssimulering Datakrav för utbytesberäkning Trädlista Stamform (höjd och diameter) Trädslag Stamfelsved Beståndsdata DBH fördeln. Träddata Stamform Stamform Apteringssimulering Datakrav för utbytesberäkning

29 Utvärdering av utbytesberäkningar Laserdata Apteringssimulering Stamfelsved Fältinventering Skördardata Stamfelsved

30 Diameterfördelning (flöde) Laserdata Fältinventering Skördare Toppdiameterklass (cm) Laserdata 0,11 Fältinv. 0,08 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Diameterfördelning (per objekt) Laserdata Fältinventering Objekt Laserdata 0,15 Fältinv. 0,18 Antal stockar (n) Error index

31 100% 80% 60% 40% 20% 0% Trädslagsfördelning (volym) Löv Gran Tall Skördare Laserdata Fältinventering Sortimentsfördelning (flöde) Skördare Laserdata Fältinventering m 3 fub

32 100% 80% 60% 40% 20% 0% Sortimentsfördelning Tall Skördare Laserdata Fältinventering Tallmassa Tallklen Talltimmer 100% 80% 60% 40% 20% 0% Sortimentsfördelning Gran Skördare Laserdata Fältinventering Granmassa Granklen Grantimmer

33 Slutsatser Österbybruk Med Näslunds volymfunktioner överskattar laserdata virkesförrådet Laserdata ger bättre information om fördelningar Trädslag Sortiment För enskilda objekt kan exempelvis dålig trädslagsklassificering ge dåliga prognoser på utbyte

34 Wet Areas Map traktplanerarens våta dröm? Johan Sonesson, Isabelle Bergkvist & Sima Mohtashami STIG - Skoglig terränganalys i GIS Digital terrängmodell Digital terrängmodell från laserdata Höjdlager Lutning Lutningens riktning Jordartskarta 1

35 2

36 Wet Areas Map 3

37 Vatten rinner nedåt 4

38 Vatten rinner nedåt

39 6

40 UNB Fredricton Har utvecklat metodiken Har karterat större areal än hela Sveriges yta Senaste projektet 10 milj. ha i Alberta Kartering kostar ca 70 öre per ha Har karterat två testområden åt Skogforsk 7

41 Validering planeras 8

42 Utvärdering av körskador Procent av skotarvägens längd som skadats 9

43 Sammanfattning WAM används operativt i skoglig planering i Kanada Stora arealer karterade till låg kostnad Två testområden finns i Sverige Validering planeras Tänkbara användningsområden i Sverige: Traktplanering Vägprojektering Planering av föryngringsåtgärder Ståndortsindex Naturvårdsplanering 10

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59 Heureka på Holmen Skog Idag och i framtiden Jonas Eriksson, RIU Planeringsprocessen på Holmen Skog 1. Indelning 2. Taxering/inventering 3. Strategisk avverkningsberäkning 4. Taktisk avverkningsberäkning

60 Taxering - Taxering på MoDo/Iggesund/Holmen vart 10e år sedan IPAK dominerande metod. - Skogstillstånd, nivåläggning av beståndsregister, AVB Taxering IPAK cirkelytemetod - ca 1100 bestånd, 9000 provytor.

61 47/49 55/56 65/66 75/ /49 55/56 65/66 75/ Taxering AVB-prognos M3sk/ha 114 År Strategisk avverkningsberäkning (Planwise) års sikt - Ägarens mål med skogsinnehavet är styrande - Ökat virkesförråd, stigande avverkningsnivå Taxering AVB-prognos M3sk/ha 114 År Erfarenheter från strategisk analys - IPAK-indata går bra att använda för analyser i Planwise - Inga prestandaproblem (ca 1100 bestånd) - Saknar möjlighet att justera indata i systemet

62 Taktisk avverkningsberäkning (Planwise) - Prioritering av avverkningsbestånd (slutavverkning och gallring). - 3st 5års-perioder. - Strategisk AVB ger målvolym per period. - Prioritering efter nuvärde med vissa restriktioner. Erfarenheter från taktisk avverkningsberäkning - Gränsfall ur prestandasynpunkt att hantera helt distrikt (uppemot bestånd). - Ren nuvärdesmaximering ger låg gallringsvolym.

63 Vart är vi på väg? - Ökad användning av fjärranalys/laserscanning i taxering. - Fältinsamling av kompletterande data (naturvård, vegetation, trädslag, ålder mm), och för validering av datakällor. - Beståndsbegreppet luckras upp. Ståndorter och åtgärdsskikt. Vad önskar vi av Heureka i framtiden? - Framtidens standard för taxering/avb baserat på nya datakällor. - Inventeringsrutin för kompletterande fältuppgifter. - Prestanda att klara avverkningsberäkning och prioriteringar av bestånd med ett stort antal bestånd/åtgärdsenheter. - Helhetssyn på objektsvalet bärighet, vägar, gödsling etc.

64 Bakgrund Mobilt arbetssätt en nyhet? Kravspec 2006 Hårdvara Vikt/format Ljusstark/högupplöst skärm Fukttålig (ruggad) Batterikapacitet Enkel installation + ominstallation Enkelt handhavande GPS koppling Funktionalitet Navigeringsstöd i skogen (GPS + ortofoto) Nätverksåtkomst Rita ytor med gps-stöd, koppla attributdata till ytan Digitalt kontrakt Integration mot verksamhetssystemen Offline funktionalitet Verksamhetsnytta Tid: Gränsletande, minskat dubbelarbete Kostnad: Färre resor, allt klart vid första besöket Information: Alltid tillgång till aktuell information Kvalité : Högre kvalitet på insamlat data Renommé: Proffsigt intryck Verksamhetskrav Mobilt arbetssätt Viss information måste fångas med stöd av GPS Crm + outlook funktionalitet, Inköpsprocessen

65 Strategiska beslut 2008 Ambition att hitta en enhet som klarar allt ( Smartphone, PDA, ruggade bärbara) Misslyckades 2011 Hårdvara som bäst motsvarar kraven Enkel telefon att ringa med Mobilt bredband till laptop Ipad Appar (offlinefunktionalitet) Målgrupper: Inköpare, medlemmar, entreprenörer Mobilt arbetssätt Läsplatta CRM / CWR Fält-App Södra Skogs inköpsprocess Verksamhetssystem

66 Intressent information Besöksbokning Laddning av fältapp Välj fastighet

67 Registrera Åtgärd

68 Inventering

69 Appen Skogsägare Prioritering / framgångsfaktorer Se din skogbruksplan Se dina fastighetsgränser Senaste flygfotot över din fastighet GPS och offlinestöd Hålla nere antal funktioner Mobil nytta inget annat Datakonsumtion och viss insamling Kartan i centrum Rätt information vid rätt tid Använda information vi redan har Nyheter från Södra Källa: Standish Group 11

70 Räkna med kontinuitetsskogsbruk? RIU 8 nov 2012 Peder Wikström Peder Wikström Skogsanalys 1 Modell Tillväxt Inväxning Mortalitet Åtgärder 10 SVL Höggallring, min 15 cm Priser Kostnader Upprepning av sista intervall Peder Wikström Skogsanalys 2

71 Hur jämföra? Måste naturligtvis starta från samma tillstånd oavsett bestånd eller helt innehav. Att olika skogsbrukssätt kan komma att ge upphov till olika tillstånd på sikt betyder inte att det ena tillståndet kan användas som startläge för det ena sättet, och det andra tillståndet för det andra sättet (). Peder Wikström Skogsanalys 3 Lång tidshorisont? Två investeringar som ska jämföras måste ha samma tidshorisont Blädning: Sista huggningen antas upprepas efter år 100 Trakthygge: Nästa generation antas upprepas i det oändliga Heureka räknar alltså med oändlig horisont Peder Wikström Skogsanalys 4

72 Tillämpbara modeller? Peder Wikström Skogsanalys 5 Peder Wikström Skogsanalys 6

73 Testdatat Granskog SIS = 22, lat = 61, alt = 200 Fall 1: All skog fullskiktad, 100 årig Vf = 223 m 3 sk/ha Fall 2: Likformig åldersfördelning, varav 5 % fullskiktad Vf = 172 m 3 sk/ha Peder Wikström Skogsanalys 7 Peder Wikström Skogsanalys 8

74 Skiktad skog q=0.8 q= q=0.8 q=0.7 V N/ha Dgv N över 20 cm Peder Wikström Skogsanalys 9 Planeringsproblemet Maximera nuvärde (2.5%) Jämn avverkningsnivå Peder Wikström Skogsanalys 10

75 Med och utan jämnhetskrav här 2 % nuvärdesförlust Peder Wikström Skogsanalys 11 Fall 1: 100 % skiktad skog Fall 1: 100 % skiktad skog Alt 1: Blädning Alt 2: Trakthygge med överhållning Peder Wikström Skogsanalys 12

76 Peder Wikström Skogsanalys 13 Potentiell förmögenhetsutveckling före skatt (100 ha) Fall 1: 100 % skiktad skog 100 % blädning 100 % trakthygge 100 ha ,5 7,5 12,5 17,5 22,5 27,5 32,5 37,5 42,5 47,5 52,5 57,5 62,5 67,5 72,5 77,5 82,5 87,5 92,5 97, ,5 7,5 12,5 17,5 22,5 27,5 32,5 37,5 42,5 47,5 52,5 57,5 62,5 67,5 72,5 77,5 82,5 87,5 92,5 97,5 Pengar på banken Nuvärde Peder Wikström Skogsanalys 14 Fall 2: 5 % skiktad skog Alt 1: Trakthygge 95 % och blädning 5 % Alt 2: Trakthygge 100 % Fall 2: 5 % skiktad skog

77 Fall 2: 5 % skiktad skog Potentiell förmögenhetsutveckling före skatter Pengar på banken Nuvärde ha Peder Wikström Skogsanalys 15 Nuvärde Fall 1: 100 % skiktad skog Fall 2: 5 % skiktad skog % 98.6% 100 % % Blädning Trakthygge 0 Blädning 5% + trakthygge 95% Trakthygge 100% Peder Wikström Skogsanalys 16

78 Avverkning och förråd efter avv Avverkning (m3sk) Fall Blädning Trakthygge ,5 7,5 12,5 17,5 22,5 27,5 32,5 37,5 42,5 47,5 52,5 57,5 62,5 67,5 72,5 77,5 82,5 87,5 92,5 97, Virkesförråd efter avverkning (m3sk) Blädning Trakthygge ,5 7,5 12,5 17,5 22,5 27,5 32,5 37,5 42,5 47,5 52,5 57,5 62,5 67,5 72,5 77,5 82,5 87,5 92,5 97,5 Peder Wikström Skogsanalys 17 Fall 2: 5 % skiktad skog Tillväxt Stor andel ungskog Underskattning p g a överdrivet åldrande? Blädning Trakthygge 1 0 2,5 7,5 12,5 17,5 22,5 27,5 32,5 37,5 42,5 47,5 52,5 57,5 62,5 67,5 72,5 77,5 82,5 87,5 92,5 97,5 Peder Wikström Skogsanalys 18

79 Kostnad per avverkad m 3 sk Samma sak här: Inte relevant jämföra start från gammalt bestånd med start från kalmark Kostnad för alla åtgärder utslaget på avverkad volym: Blädning Trakthygge ,5 7,5 12,5 17,5 22,5 27,5 32,5 37,5 42,5 47,5 52,5 57,5 62,5 67,5 72,5 77,5 82,5 87,5 92,5 97,5 Peder Wikström Skogsanalys Död ved Fall 1: 100 % fullskiktat 6 Fall 2: 5 % fullskiktat 5 Trakthygge Blädning ,5 7,5 12,5 17,5 22,5 27,5 32,5 37,5 42,5 47,5 52,5 57,5 62,5 67,5 72,5 77,5 82,5 87,5 92,5 97,5 Högre mortalitet i äldre och mer sluten skog => med död ved Peder Wikström Skogsanalys 20

80 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Rekreationsindex Fall1: 100% fullskiktat Fall2: 5% fullskiktat 0,3 Blädning 0,25 Trakthygge 0,2 0,15 0,1 0, Peder Wikström Skogsanalys 21 Uthålligt? Peder Wikström Skogsanalys 22

81 Slutord Blädning lönade sig inte, oavsett om hela skogen eller en del av den var blädningsskog Acceptabla nuvärdesförluster vid 5 % blädning? Död ved och rekreation högre vid blädningsbruk Prislistan kan avgöra Peder Wikström Skogsanalys 23

82 OTMETKA Teknik för spårbarhet av timmer OTMETKA Ökade krav för redovisning av skogsråvarans ursprung EUs Timmerförordning 3 mars 2013 EUs Hållbarhetskriterier för fasta biobränslen 2013 Verksamhetsutövare självverksamma skogsägare, virkesköpare och importörer skall lämna information om leverantörer och ursprung i flera led

83 Prövade metoder för att skapa unik kod OTMETKA Kemiska komponenter (DNA) Bildmatchning (årsringar) Matrisskrivning, färgmärkning (matriskod) RFID (transponder) Etikett (tryckt kod, RFID) Stansning (märkningshammare) återkommer Woodpecker en modern stämpelyxa OTMETKA Unika koder i oändlig mängd, (trovärdigt system) Säker och repeterbar teknologi (gjord för skogsmaskiner) Kombineras med enkel färgmärkning för att underlätta skotning Kan kombineras med RFID vid önskemål (utökad version) Lågkostnad(garanterat billigaste lösningen) Ingen produktionsförlust (extremt snabb stämpling) Tåltuff behandling, snö och lera men ändå läsbar (visionteknik) Kan långtidslagras, t.ex. ien Gudrunvälta (många handelsled) Stör inte fortsatta processer (ingen metall, plast etc.) Inbyggt system i skördaraggregat (inga högre stubbar)

84 OTMETKA Vad är det vi vill märka? OTMETKA OTMETKA Data bas säker het Ansluter till en skoglig standard (StanForD) Fungerar både On line som Off line (jmf Spotify) Transaktioner med symmetriska nycklar (banksäkerhet) Virtuell kod och enbart ett unikt nummer (enkel logistik) Enkel administration (en server hanterar alla koder) Personuppgifter kan skyddas (EU krav och kundskydd) Kunden bestämmer innehållet (anpassningsbart?) GIS koppling på koder (KML) 100 % spårbart (äkta spårbarhet)

85 OTMETKA Hur långt har vi kommit? Version 9.3 strax klar ( Proof of Concept ) Version 10 tas fram efter detta (Beta version, längre fälttest) Dessutom flera reservalternativ En titt in i verkstan OTMETKA

86 OTMETKA? Med Woodpecker koden kan sågverken dra full nytta av en XRay ram. Woodpecker koden fastställer: WP koden kopplar samman rätt leverantör med rätt kundorder WP koden minns stocken genom hela sågprocessen, vilket minskar behovet att bygga extra timmerfack WP koden vrider stocken rätt innan sågning utan extra XRay ram WP koden skapar möjlighet för automatisk klassning av kvalitet WP koden återför XRay ramens mätdata till skogen, ett lärande GIS system (WP koden säkerställer skördarmätning ) (WP koden säkerställer skördarens apteringsutrusning frekvent ) OTMETKA SPÅRBARHET skapar många nya möjligheter

87 Finlands skogscentral OFFENTLIGA TJÄNSTER RIU-konferens Magnus Nilsson Innehåll Finlands Skogscentral Skogsdata från fjärranalys och riktad fältinventering

88 Från länsvisa skogsnämnder till Finlands skogscentral Från länsvisa skogsnämnder till Finlands skogscentral SKOGSCENTRALER Centralskogsnämnderna blir Skogscentraler 1991 Underställs Jord- och skogsbruksministeriet 1996 FINLANDS SKOGSCENTRAL 2012 Offentliga tjänster och Skogstjänster Huvudkontoret för Offentliga tjänster i Lahtis 13 regionenheter Finlands skogscentral 5

89 Offentliga tjänster vid Skogscentralen

90 Välfärd och hälsa från skogen Leder skogspolitiken i Finland Erbjuder tjänster som främjar skogsbranschen finansiering och granskning skogsdatatjänster rådgivning och utbildning Finlands skogscentral 8 Nyckeltal för Offentliga tjänster SKOGSÄGARE ANSTÄLLDA INTRESSENTGRUPPER 1 HUVUDKONTOR I LAHTIS 13 VERKSAMHETS- OMRÅDEN

91 Tjänster för skogsägare Förmedling av arbetsobjekt på webben (MinSkog - Ägor och Jobb) MinSkog ABC för nya skogsägare MinSkog-grundkurs Annan skogsägarutbildning Aktuella frågor Praktisk vägledning Skogsdagar och mässor Programmet för skydd av skogens biologiska mångfald (METSO), t.ex. miljöstödsavtal Finlands skogscentral 10 MinSkog.fi För skogsägare och aktörer inom skogsbranschen Öppnas i november 2012 Baserar sig på databasen över skogstillgångar Det räcker med internetförbindelse för att man ska kunna använda tjänsten Kräver ingen fackkunskap om skogsbranschen Innehåll Uppgifter om skogstillgångar Förslag om skogsvårdsarbete och avverkning Kontakt med myndigheter och konkurrensutsättning av arbeten kommer senare att ingå Byggs upp med statsmedel, men vi uppbär en årsavgift för användning Finlands skogscentral 11

92 Skogsdatatjänster Skogsdatatjänster Samlar data om skogstillgångar i privata skogar Uppdaterar informationen Ger ut uppgifter inom ramen för lagen om skoglig information Främjar utnyttjandet av skogsdata Finlands skogscentral 13

93 Skogsdata från fjärranalys och riktad fältinventering

94 Bakgrund Finlands yta är ca 34 milj. ha 23 milj. ha skogmark 14 milj. ha skogsmark är i privat ägo ( skogsägare) Skogsdata från områdesvisa skogsinventeringar i fält 1 milj. ha per år inventerades De sista inventeringarna utfördes under år 2011 Står för största delen av uppgifterna i skogsdatabasen Skogsdata från fjärranalys och riktad fältinventering Inventeringssystemet togs i bruk år Finlands skogscentral 16 Strategi för insamling och upprätthållande av skogsdata Skogsdatan skall vara tillgänglig för alla. Data som kan kopplas till en enskild fastighet ges åt utomstående bara med skogsägarens tillstånd. Krav på skogsdatabasen Geografiskt täckande (hela Finland) Datan är tillräckligt färsk och Kvalitet: inventeringens noggrannhet motsvarar nuvarande inventeringsmetod, vilket möjliggör operativ verksamhet Inventeringsarealen höjs (mål 1,5 milj. ha), men kostnaderna per areal sjunker (mål 40%) Inventeringens produktivitet och kostnadseffektivitet förbättras Samarbetet mellan organisationerna förbättras (materialanskaffning, data för uppdatering) Mera resurser kan användas för rådgivning och kundbetjäning Man började planera ett nytt inventeringssystem (ny databas och nya mjukvaror) Finlands skogscentral 17

95 Skogsinventering, laser-foto-provyta Inventeringsprocessen Val av invent.omr (sc) Fjärranalys-material (köptjänst) Förhandsfigurdrag-ning (sc) First Referensprov-ytor (sc) Tolkning av beståndsdata (köptjänst) Second Third Sammanställning av figuruppgifter (sc) Riktad fältinventering (sc) Last All Returns Field sample plot, aerial photo and laser points. Picture Blom Kartta Oy. IBRUKTAGNING OCH INFORMATION Finlands skogscentral Finlands skogscentral 19

96 Inventering och uppdatering Aerial photography, laser scanning and sample plot measurements Forest interpretation, stand delineation and field check data ready to use Aerial photography, laser scanning and sample plot measurements Forest interpretation, stand delineation and field check data ready to use Continuous updating of cuttings or other operations and growth modeling Aerial photography and stand delineation update n n + 1 n + 5 n + 9 n + 10 years Inventering baserad på fjärranalys. Målsättningen är ett inventeringsintervall på 10 år med ständig uppdatering av uppgifterna mellan inventeringarna Finlands skogscentral 20 Provytor väljs och placeras ut med hjälp av tidigare skogsdata Finlands skogscentral 21

97 Provytemätningar Exakt GPS positionering Cirkel provytor med en radie på 9 m Sammanlagt provytor mäts inom ett inventeringsområde Pictures Masser Oy Finlands skogscentral 22 Provytemätning Finlands skogscentral 23

98 Fjärranalysbaserad skogsinventering Området flygfotograferas och laserskannas Inventeringsområdets storlek är ha skogsbruksmark Stora områden är kostnadseffektiva för fjärranalys, provytemätning och beståndstolkning Flygfotografier behövs främst för estimering av trädslagsfördelningen Arealbaserad metod: vi använder gles laserpuls (0,5-1 punkter/m 2 ) 2 km 1 km Finlands skogscentral 24 Fjärranalysbaserad skogsinventering Skattningsfunktioner för provytorna görs upp utgående från laserdatans höjdnoteringar och flygbildernas färg och texturvariation Efter det kan man generalisera uppgifter till hela inventeringsområdets skogar (knn) Finlands skogscentral 25

99 Höjdmodeller (CHM) och flygbilder användas vid den automatiska segmenteringen av skogsfigurer Finlands skogscentral Pictures Blom 26 Kartta Oy Tolkningsmaterialet levereras som ett raster; rutstorlek 16*16 m. Rasterdatan överförs till beståndsfigurerna (rastergeneralisering) Finlands skogscentral 27

100 Trädslagsvisa data uppskattas för tall, gran och lövträd. Kalkylprogrammet räknar ut beståndets uppgifter till nuläget och simulerar skogsvårdsmässiga åtgärdsförslag Finlands skogscentral 28 Resultat från den fjärranalysbaserade inventeringen Kuva Joensuun yliopisto, metsätieteellinen tdk Metod Vtot, RMSE% G, RMSE% N, RMSE% Dgm, RMSE% Hgm, RMSE% Figurvis inv. i terräng Laserskanning + flygbild <22 < <15 < Finlands skogscentral 29

101 Kvalitetskrav på skogsdatan H: +/-2 m 80% av fallen D1.3: +/-3 cm 80% av fallen G: +/- 3 m2 80% av fallen V: +/- 20% 80% av fallen N: +/- 50% i plantbestånd Skötselförslag och skogsvårdsåtgärder Finlands skogscentral 30 Riktad fältinventering En del inventeras fortfarande i fält Plantbestånd Metoden ger inte tillförlitliga uppgifter Oklara figurer Totalt inventeras ca % i fält Största flaskhalsen Finlands skogscentral 31

102 Skogscentralens inventeringsområden er/index.html?appid=16dd47bbfd084dbe951e1f9 08e219c8c Finlands skogscentral 32 FINLANDS SKOGSCENTRAL OFFENTLIGA TJÄNSTER Skogsdatachef Magnus Nilsson Tfn

103 Laserinventering på Bergvik Skog RIU 2012 Lars Sängstuvall Disposition Sammanfattning/slutsatser Om Bergvik Skog Skogar Beståndsregister och dataförsörjning Bergviks laserprojekt Översiktlig beskrivning Exempel på tillämpningar Sammanfattning/slutsatser

104 Sammanfattning/slutsatser Beståndsregistrets indelning har uppdaterats Beståndsregistrets träddata har uppdaterats med laserinventeringsdata Skogliga data på beräkningsytor 15*15 m används i taktisk och operativ avverkningsplanering Kostnaden för laserprojektet täcks av minskade fältmätningar för ajourhållning Terrängmodeller värdefullt stöd i fältplanering Om Bergviks skogar ha produktiv skogsmark, 8,4% av Sveriges skogsmark 120 m 3 /ha Genomsnittligt bestånd 7,4 ha Dålig kvalité på indelningen Skogliga data i beståndsregistret: Fångade med olika metoder En del information är år gammal Medelfelet för virkesförråd per ha är ~ 25-40%

105 Exempel på datakvalitet i ett gallringsbestånd: Medelfel/relativa standardavvikelser: 68% konfidensintervall Registervärden - Höjd 17% - Grundyta 35% Dataförsörjningsstrategi före laserinventering Medelålder år Åtgärd Föryngring Röjning Gallring Gallring Föryngringsavverkning Taktisk åtgärdsplanering Operativ åtgärdsplanering och uppföljning - OBJ SUBJ/OBJ OBJ SUBJ/OBJ OBJ SUBJ/OBJ OBJ SUBJ/OBJ OBJ = objektiv provytetaxering SUBJ = subjektiv inventering eller skattning/hoftning Guesstimate + Företagstaxering vart ~10 år -

106 Bergviks laserprojekt Mål: Förbättrad beståndsindelning Heltäckande träddata på beräkningsytor för taktisk och operativ avverkningsplanering Förbättrade träddata på beståndsnivå för strategisk och taktisk planering samt analyser Förändrad dataförsörjningsstrategi Minskade inventeringskostnader Bergviks laserprojekt Översikt: Laserdata från Lantmäteriets NNH-scanning : ha Bergvik-landareal bearbetats av COWI (+ OL Skogsinventering, Arbonaut) Ny beståndsindelning, Träddata, Trädhöjds- och täthetsraster, Terrängmodeller (höh, lutning, skuggning, höjdkurvor : > ha, COWI och BLOM

107 Ny beståndsindelning 1. Gamla beståndsgränser rättas upp utifrån höjdskillnader längs beståndsgränserna Ny beståndsindelning 1. Gamla beståndsgränser rättas upp utifrån höjdskillnader längs beståndsgränserna 2. Gamla bestånd delas genom automatisk segmentering och höjdskillnader inom de gamla bestånden