Ny standard Data om skog och brukande av skog. Johan Sonesson & Andreas Barth

Transkript

1 Ny standard Data om skog och brukande av skog Johan Sonesson & Andreas Barth

2 Introduktion Förstudie 2009 Svensk standard Informationsstandard Gränssnitt för kommunikation av geodata mellan skogliga planeringssystem Inte vad, men hur!

3 Data om skog och brukande av skog StanForD papinet Standarder i skogsbruket

4 Exempel på data: Markvegetationstyp Ståndortsindex Beståndsålder Virkesvolym Trädslagsfördelning Åtgärdsförslag Hänsynsobjekt Avdelningsregister Skogsägaren

5 Kommunikation mellan system Inventering Beslutsstöd Skogsägaren Åtgärder Ombud

6 Nyttor med en standard Gränssnitt för kommunikation Kvalitetssäkring av data Inventeringsdatum och framskrivningar Dokumenterad inventeringsmetod Främjar utveckling av ny system och tjänster Flera externa analysmöjligheter Uppdatera plan åt kund Källangivelse för åtgärdsförlag Bättre möjligheter att hålla ordning på utförda åtgärder Avdelningsregister kan skickas med vid försäljning av fastighet Lättare skicka data mellan olika system

7 Organisation Swedish standard institute TK538: Skoglig information Ordf. Johan Sonesson, Skogforsk Sekr. Katarina Widström, SIS Schema Arbetsgrupper Test Projektfinansiärer Skogforsks intressentföretag Skogsstyrelsen Inst. skoglig resurshushållning, SLU ESRI Sverige Triona pcskog SDC Lantmäteriet Logica Sverige OL Skogsinventering Lund Forest Redaktion

8 Arbetsmodell

9 Tidsplan Kommitté bildad: Februari 2010 Färdig för remiss: Höst SkogsGIS 2012 Godkänd SS-standard: Sommar 2013 Granskning Tester

10 Förslag till standard Flexibel standard + många kan använda den + enkel att anpassa överenskommelse krävs dålig interoperabilitet Rigid standard + interoperabilitet uppnås svår att anpassa svår att ta fram kräver täta revideringar fler missnöjda med lösning

11 Klassdiagram Inv entory +observation 0..* Observation +inventory activity 0..1 Activ ity_inv entory +ob s 1..* +object 1 Object 0..* Activ ity +place +locatedat 1 Plac e +activity 1..* {ordered} Occasion +alternative 0..* +place 1

12 Exempel skogsinventering bestämningar ståndortsindex stamantal höjdtillväxt höjdtillväxt skogsbruksåtgärder bestämningsobjekt inventeringsåtgärd population träd träd gallringsåtgärd påverkansfaktorer platser figur punkt punkt x,y biotopskydd

13 Objekt och egenskaper Enskilt träd Trädpopulation Ståndort Trädslag Dominerande trädslag Markvegetationstyp Höjd Övre höjd Jordart Diameter Diameterfördelning Målklass Grundyta Grundyta Lutning

14 Egenskaper för bestämning trädslag stamvolym diameter stamform stamkrök stubbdiameter barktjocklek krondiameter kronvolym stubbhöjd trädhöjd krongränshöjd, torr krona krongränshöjd, grönkrona brösthöjdsålder trädålder årsringar årsringar i stubbhöjd radietillväxt höjdtillväxt rotstockens kvalité stamkvalitet trädskada formtal, bas formtal, brösthöjd formtal, mitt formkvot, absolut formkvot, d60/d20 nedbrytningsgrad typ av död ved trädtyp planttyp grundyta beståndsgrundyta beståndsvolym, absolut beståndsvolym, per ytenhet biomassavolym, absolut biomassavolym, per ytenhet stamantal, absolut stamantal, per ytenhet kronslutenhet massaslutenheten trädslagsfördelning dominerande trädslag aritmetisk medelhöjd grundytevägd medelhöjd övre höjd grundytemedelstammens höjd höjdfördelning höjdkurva H-värde aritmetisk medeldiameter grundytevägd medeldiameter grundytemedelstammens diameter diameterfördelning aritmetisk beståndstotalålder aritmetisk beståndsbrösthöjdsålder grundytevägd totalmedelålder grundytevägd brösthöjdsmedelålder volymvägd totalmedelålder volymvägd brösthöjdsmedelålder likåldrighetsklass medelformkvot, absolut medelformkvot, d20/d60 medelkvalitet i rotstock beståndsskada ståndortsindex, SIS ståndortsindex, SIH bonitet aktuell löpande tillväxt huggningsklass målklass ägoslag tidigare markanvändning markfuktighetsklass markvegetationstyp bottenskikttyp jordart jordartens textur kornstorleksklass jorddjupsklass jorddjup torvmarksandel torvdjup humuslagerdjup rörligt markvatten dikad ståndort degenererad mark andel impediment andel hänsyn ASIO-klass blå målklass grundförhållandeklass ytstrukturklass lutningsklass lutning lutningsriktning, klass lutningsriktning, bäring terrängtransportavstånd stickvägsavstånd stickvägsbredd stickvägsandel senaste åtgärd föryngringsmetod lokalklimat altitud latitud avstånd till kust

15 Värdeförråd 1. Markfuktighetsklasser (RT): torr frisk frisk-fuktig fuktig blöt 3. Typ av död ved (Heureka) stående eller lutande liggande med rotdel Typ av död ved (egen) liggande utan rotdel stående död ved i hög lutande liggande Brösthöjdsdiameterklass : H15 Brösthöjdsdiameterklass H20 (egen) : H25 H15 H20 H25 H Huggningsklasser (SVS): K1 K2 Huggningsklasser (RT): R1 A1 R2 B1 G1 B2 B3 C1

16 Skogsbruksåtgärder Skogsbrukstillfälle: genomförandestatus föreslagen beslutad genomförd Skogsbruksåtgärd: område andel tidpunkt varaktighet

17 Skogsbruksåtgärder, exempel Grupper av åtgärder avverkning röjning föryngring dikning skogsskydd gödsling/kalkning bränning/brand annan Avverkning föryngringsavverkning gallring annan avverkning Gallring första gallring mellangallring sista gallring gallring till timmerställning förberedande skärmhuggning

18 Objektets plats

19 Objektets plats Geografiska placering kan uttryckas: med data om platsens geometrier i ett referenssystem som en relation till en annan större plats vilken den befinner sig inom som en relation till en annan plats vilken den befinner sig i närheten av

20 Subjektiv bedömning Metod (fältbesök, bildtolkning, luft) Stödmätningar Utförare Beskrivning Fjärranalysbaserad inventering Metod (spektralvärde, 3D-modell) Sensor (typ) Beskrivning Inventeringsmetod Fältbaserad mätning Metod (klave, marklaser, skördare, ) Stickprovsurval Stickprovsenhet Provpunkter Provträdsurval Beskrivning

21 Tack!