KVARTEREN MYGGAN OCH KNOTTET. - karakterisering och värdering av ett bostadsområde från 1970-talet
|
|
- Ann-Sofie Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KVARTEREN MYGGAN OCH KNOTTET - karakterisering och värdering av ett bostadsområde från 1970-talet
2 Beställare Kv Myggans Samfällighetsförening Skövde Bidrag till arbetet har utgått från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Rapport Allan Ahlman, arkitekt SAR/MSA Anna Lokrantz, bebyggelseantikvarie Datum Arb.nr Ateljé Arkitekten i Väst AB, Skolgatan 3, Skara, tel: ,
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 5 Historik och fakta 6 Tidstypiskt 8 Kvarteret Knottet och del av Myggan 12 Kvarteret Myggan 22 Slutord 29 Källor 30
4
5 I N L E D N I N G Det var en morgon i juni. Vi svängde in på Myggvägen med solen i ryggen, följde gatans mjuka kurva förbi de pastellfärgade husen och stannade för en kopp kaffe hos Anna-Pia. Sedan promenerade vi runt, antecknade och fotade hela dagen. På så sätt följde vi också Myggans och Knottets dygnsrytm. Till en början var det ganska tyst och stilla. Vi såg några barn som flög med drake, en och annan som promenerade eller rastade hunden, någon cyklist och några som arbetade i sina trädgårdar. Allting blommade den dagen. På avstånd anade man skogen. Trots lugnet kändes det levande. Framåt eftermiddagen kom människor hem från skolor och arbeten. De tittade nyfiket på oss och våra papper, pennor och den stora kameran. Vi pratade med några. Alla visste redan att vi skulle komma. Vi blev till och med inbjudna till ett par av husen. Under dagen funderade vi på varför det kändes så bra att gå runt här. Vad är det egentligen som gör en plats skön att vistas på? Det är förstås olika på olika ställen. I det här fallet är en stor del av förklaringen den sammanhållna bebyggelsen. Det finns enkelt uttryckt bara två hustyper - de faluröda husen och de gruppvis målade husen. Helhetsupplevelsen av ett sådant område blir viktig, mycket viktigare än de enskilda husen var för sig. Inom denna helhet finns sedan små variationer, exempelvis finns både radhus och kedjehus, och fasadfärgen varierar. Det är genomtänkta variationer, variationer som ryms inom den stora helheten. Enhetlighet är skönt att vila blicken på; man får en känsla av att någon verkligen har tänkt till, både när det gäller de breda penseldragen och de små detaljerna. Detta gör också att själva byggnadsstilen blir i det närmaste oviktig. Det spelar ingen roll om husen är byggda för hundra år sen, på 70-talet eller om det är ett nybyggt område så länge det är väl genomtänkt i helhet och detaljer, kommer det att uppfattas som harmoniskt och då blir det en behaglig plats. För att behålla det som är Myggans och Knottets karaktär, är det bra om ni som bor här kan enas om att följa en och samma linje. Eftersom arkitekturen redan från början vilar på klart uttalade tankar och intentioner, bör man förhålla sig till och hitta kvaliteterna i det som redan finns. Då är det lättare att renovera och förändra på ett varsamt sätt med respekt för originalidéerna. Förhoppningsvis kan våra synpunkter vara till hjälp för er som bor och lever i kvarteren Myggan och Knottet. Inledning 5
6 H I S T O R I K O C H FA K TA Flygfoto över området. 6 Historik och fakta
7 Kvarteren Myggan och Knottet ligger i stadsdelen Södra Ryd, ca en halvmil norr om Skövde centrum. Södra Ryd planlades i samband med byggandet av Kärnsjukhuset i Skövde ( ). Då skapades ett stort antal arbetstillfällen, och efterfrågan på bostäder ökade. Det planerades för invånare i den nya stadsdelen; skolor, bibliotek, folktandvård, bank, post, livsmedelsaffär och småbutiker etablerades. Bebyggelsen uppfördes med flerfamiljshus vid centrum och med radhus, kedjehus och villor längre ut. Detaljplan för kv Myggan och Knottet upprättades 1978, och är fortfarande gällande. Planen anger att användningen ska vara bostäder (kedjehus och radhus) samt samlingslokaler. Knottvägen och en liten del av Myggvägen ritades av Arne Rudberger Arkitektkontor. Myggvägen ritades av Arkitektgruppen H.-E. Heineman. Hela området bebyggdes Arne Rudbergers hus presenterades i ett nummer av tidskriften Arkitektur 1983, av Rudberger själv. Han skriver bl a att trä och falu rödfärg var material som passade in i detta område, som ju var röjd skogsmark. Enkelheten i fasaderna och framhävd ingång var andra viktiga karaktärsdrag. Kv Myggan och Knottet har föreslagits att ingå i det kulturmiljöprogram som Skövde kommun håller på att ta fram, och som upprättas av Västergötlands museum. I ett utkast framgår att museet anser att bebyggelsen inom kv Myggan och Knottet bör dokumenteras närmare, och att kommunen bör upprätta fördjupade riktlinjer för området. Ovan foto ur Arkitektur Nedan foto taget vid inventeringen i juni Historik och fakta 7
8 T I D S T Y P I S K T Husen i kv Myggan och Knottet byggdes i slutet av 1970-talet, efter miljonprogrammet men före det tidiga 1980-talets lågkonjunktur och nedgång i bostadsbyggandet. Under 1970-talet ökade småhusbyggandet. Många bostäder uppfördes som kedjehus och friliggande villor på små tomter. De markområden som togs i anspråk var ofta nedlagd åkermark eller skogsmark som låg en bit utanför städerna eller i direkt anslutning till stadsbebyggelsen. Man tog inte så stor hänsyn till den befintliga platsen, utan sprängde bort bergsklackar och fyllde ut svackor där det behövdes. Bostadsområdena fick ofta svängda gator, små förskjutningar av huskropparna, och husen grupperades i mindre delområden. Parkeringsplatsernas och garagens placering blev viktigare i och med att man bodde en bit från centrum. För att få en säker boendemiljö leddes biltrafiken runt områdena på större leder med mindre matargator in till bostäderna. Det kom nya krav på friytor, vilket ledde till att husen ofta placerades bredvid ett större grönområde. Om det var kuperad terräng sparade man hällmarker med stora träd. I områden med åkermark modellerade man istället fram pulkabackar och mindre sänkor för lekplatser. I trädgårdarna blev det mycket vanligt med buskar, framför allt barrväxter. Utmed fasaden hade man gärna en rabatt, ofta en rad med låga buskar av en och samma sort, t ex rosenspirea eller floribundaros (med små blommor i klasar). Trästaket var populärt. De var inte så höga, och med relativt breda spjälor. Ibland lade man ribborna i ett mönster som upprepade sig, t ex en bred, två smala osv. Det var också vanligt med liggande spjälor av rejäla dimensioner. Staketen var ofta omålade eller målade i en dov färgskala som brunt eller brunlaserat. Södra Ryd anlades på skogsmark, vilket är tydligt när man blickar ut från kv Myggan och Knottet. En av de två stora allmänningarna i området, här har man modellerat fram en höjdrygg. I sänkan är en bollplan. Rhododendron var ett populärt växtval i 70-talets trädgårdar, och är vanligt i kv Myggan och Knottet. 8 Tidstypiskt
9 Husen var ofta i 1 ½ plan utan källare. Tegel och träpanel var viktiga fasadmaterial, t ex tegel på nedervåningen och träpanel på övervåningen. Under sent 70-tal blev det populärt att blicka tillbaka mot svensk byggnadstradition med falu rödfärg, spröjsade fönster och markerade knutar. Vid 70-talets slut var trä helt dominerande på fasaderna, gärna liggande panel målad i brunt eller mörkt rött. Den vanligaste stående paneltypen var lockpanel. I områden med kedjehus färgsatte man i gröna, blå, gula eller röda kulörer för att få variation. Taken täcktes med betongpannor. Fönstren var ofta enkla ospröjsade enluftsfönster utan foder. Fönstrens utformning kom också att styras av isoleringsförmåga, och tre glas isoler- De faluröda husen i kv Knottet och del av Myggan är tydligt inspirerade av svensk byggnadstradition. Det var vanligt att färgsätta husen i olika kulörer för variation. Trästaket med liggande spjälor i kv Knottet. Tidstypiskt 9
10 vid en grupp människor som sitter under träden, sandlåda med redskap och (på en annan av Rudbergers ritningar) 4 st fasta parksoffor (kompletteras vid saml.tillfällen med de boendes egna möbler). Kombinarutor blev standard. Fönstren målades vita eller bruna. Grupperingar av flera fönster eller fönsterband användes för att skapa variation i fasaderna. DET SOCIALA LIVET MELLAN HUSEN En viktig del av kv Myggans och Knottets kulturhistoriska värde ligger i det enhetliga helhetsintrycket. Detta innebär att man måste värdera både byggnaderna i sig och det som finns mellan dem. Jan Gehl skrev boken Livet mellem husene (Köpenhamn 1980) om utemiljön i bostadsområden. Hans utgångspunkt var att man ska sträva efter att skapa många möjligheter till möten mellan människor. Gehls tankar är tydligt applicerbara i Arne Rudbergers område. Gehl talar om en så kallad halvprivat forareal, det vill säga en yta som ligger mellan bostaden och gång/bilvägen. Här finns möjlighet till umgänge, lek och visst arbete. På Arne Rudbergers ritning på nästa sida framgår att han arbetat med tankar och idéer kring det sociala livet i området. Människor rör sig över ritningen, och texter förtydligar vad de gör. Här står t ex samlingsplats festplats tionen av gemensamma vistelseytor och privata trädgårdar är viktig för hela det faluröda områdets karaktär och är ett bra exempel på 1970-talets sociala ambitioner i byggandet. 10 Tidstypiskt
11 En av Arne Rudbergers originalritningar, Gårdssektioner, GÅ 4, Tidstypiskt 11
12 K VA RT E R E T K N O TT E T O C H D E L AV M Y G G A N A B A/C 12 Kv Knottet och del av Myggan
13 Området ligger utmed Knottvägen och delvis utmed Myggvägen. Vi har gjort en indelning i tre olika hustyper - radhus med garage (A), radhus utan garage (B) samt kedjehus (C). KARAKTÄR Husen ligger utefter delvis svängda gator, vissa av längorna är uppbrutna eller förskjutna i förhållande till varandra, vilket ger variation och bildar mötesplatser i gaturummet. Byggnadernas placering är väl genomtänkt och viktig för karaktären. Gatusidan är känsligast för förändring, både vad gäller utemiljön och husen. Mot trädgårdarna kan man förhålla sig friare. Husen liknar varandra med små variationer. Hustyp A och C har garage och förråd, medan hustyp B har ett fristående förråd längst ned i trädgården, och garage vid sidan av området. Byggnaderna utgörs av kompakta kuber med tydlig inspiration av äldre svensk byggnadstradition, men knutarnas utformning, avsaknaden av fönsterfoder och avvägningen mellan rött, vitt och brunt ger området en unik karaktär som skiljer den från allmogens röda stuga med vita knutar. Entré- Kv Knottet och del av Myggan 13
14 erna, balkongerna och den digonallagda panelen på uthusen utgör de dekorativa elementen, och är mycket viktiga att bevara. Tänk på att: Byggnaderna har några få vita detaljer, övriga kulörer är rött och brunt. Gatusidan är känsligast för förändring, både med avseende på byggnaderna och utemiljöns utformning. Jämförelse mellan gatusidans enhetliga länga (ovan) och gårdssidans mer uppbrutna karaktär (nedan) där bostäder och förråd ligger som utplacerade klossar. Färgerna är rött och brunt samt vissa, väl genomtänkta vita detaljer. 14 Kv Knottet och del av Myggan
15 UTEMILJÖ Allmänningar Det finns två större gräsytor, där den norra ingår i område A, B och C. Här har man modellerat fram en höjdrygg, markerad som rutschbana på ritningen. Sänkan som bildas nedanför är markerad som bollplan. Det finns en gemensamhetslokal som är utformad på ett liknande sätt som bostadshusen. Gemensamhetslokal i samma stil som bostadshusen. Utmed gatan finns tre allmäna vistelseytor, en vid varje hustyp. De har olika form, och ramas in av olikstora naturstenar av typen rundad, större kullersten (fältsten). Innanför ramen finns oxlar och planteringar. Att det är samma trädslag som går igen i alla vistelseytor, är typiskt för 70-talsområden. Sittgrupp, gungor och sandlåda finns till varje uteplats. Tänk på att: Vistelseytan ska inramas av rundade naturstenar. Barn som leker på en av de större gräsytorna. Vistelseyta mellan husen. Förgårdar Till varje hus finns en liten förgård med en rabatt avgränsad med rundade naturstenar i fram- Arne Rudbergers ritning med anvisningar för utformning av utemiljön. Kv Knottet och del av Myggan 15
16 kant. Rhododendron är ett vanligt och tidstypiskt växtval i rabatten. Vid kedjehusen är förgårdarna större med en halvrund, naturstensbelagd yta framtill. Tänk på att: Rabatterna är viktiga för helhetsintrycket, och deras ram ska vara rundad natursten. Trädgårdar Trädgårdarna ligger på husens baksidor, och avgränsas från varandra med faluröda staket som utgör en förlängning av husen. Staketen har liggande, faluröda spjälor i två nivåer, högre närmast husen. Tänk på att: Staketens enhetliga utformning är viktig för helhetsintrycket. Staket och förrådshus är karaktärsskapande element. En liten halvprivat zon med växter och natursten mellan hus och gata. I trädgårdarna på baksidan är den individuella variationen stor. 16 Kv Knottet och del av Myggan
17 BYGGNADER Fasader Husen har liggande faluröd träpanel med sågad yta. Knutarna är utformade som en 1 tums fyrkantlist som fasadpanelen stöter emot. Förråd/ garage avviker från bostadshusen genom att de har snedställd panel på vissa sidor. Tänk på att: Ursprunglig färgsättning är viktig för helhetskaraktären - inga vita knutar eller foder. Panelbrädorna ska ha samma dimensioner i samma länga. Panelen ska vara diagonallagd på vissa delar av uthusen. Hustyp A, radhus med garage. Hustyp B, radhus utan garage. Kulörer Rött, vitt och brun/grå/svart förekommer. Inne i entrén till hus med garage är taket oftast ljust. Tänk på att: Fasaderna ska ha exakt samma nyans i samma länga. Äkta Falu rödfärg ska användas på fasaderna. Vitt ska begränsas till balkonger, entrédetaljer och vindskivor. Hustyp C, kedjehus. Diagonalställd panel på uthusen. Passagen mellan fram- och baksida skär in i huset. Kv Knottet och del av Myggan 17
18 Till v närbild på fasadpanelen. Till h ser man den karakteristiska tunna knutlisten. Huset utan markerade knutar uppfattas som en sammanhållen, kompakt volym. Om man sätter på vita knutar uppfattas fasaderna istället som avgränsade fält, avskilda av vita ramar. Karaktären blir helt annorlunda. Gavel med ursprunglig karaktär. Trots tillbyggnader (ett uterum och ett förråd integrerat i staketet) är helhetsintrycket fortfarande bra, eftersom förändringarna underordnar sig det ursprungliga huset och ligger på den helprivata baksidan. 18 Kv Knottet och del av Myggan
19 Tak Husen har sadeltak som täcks med mörka, tvåkupiga betongpannor. Tänk på att: Det ska vara samma takmaterial i samma länga. Betongpannor är tidstypiskt. Fönster Fönstren är en mycket viktig del av husens uttryck. Ett fönster i originalutförande är ospröjsat och målat i en mörkt brun kulör. Foder saknas. Endast på uthusen förekommer spröjsar. En intressant detalj är att fönstren på bottenvåningen öppnas utåt, medan de på övervåningen öppnas inåt för att de ska vara lättare att putsa. Tänk på att: Fönstren ska ha en mörk kulör, helst samma nyans på alla hus i samma länga. Fönstren ska vara ospröjsade. Dimensionerna på fönster och fönsterbåge är viktig. Fönstren ska inte ha foder. Fönster med och utan vita foder. Effekten av den vita balkongen och entrén förtas när den vita färgen även används på andra detaljer. Här framträder den vita entrén och balkongen tydligare. Man tänker först inte på att fönstren i det högra huset är förstorade. Kv Knottet och del av Myggan 19
20 Balkonger Balkongerna är ett av få byggnadselement som bryter upp den enhetliga, faluröda ytan. De är vitmålade med stående spjälor. De förekommer med viss oregelbundenhet utmed fasaderna, vilket indikerar att de var ett tillval då husen byggdes. Tänk på att: Balkongerna ska vara av trä med spjälor. Balkongerna ska vara vitmålade. Balkongernas storlek ska vara som originalet. Entréns omfattning ska vara vitmålad. Där husnummerskyltar finns kvar i original, bör dessa bevaras. Nummerskylt i originalutförande. Entréer Hustyp A och B har entréer som utgörs av stående vita brädor med ett ca 45 cm högt krön, rakt vid hustyp A och med tempelgavel vid hustyp B. Krönet är profilerat med husnumret mitt på. Många av husnummerskyltarna finns kvar i original. Entrén bidrar starkt till husens uttryck. Hustyp C (kedjehusen) binds samman av ett tak över entré och garage, med vita träpelare och överliggare. Tänk på att: Krönets dimensioner och utformning ska vara samma överallt och utformade som originalet. Närbild på entréns profilerade, vitmålade överliggaren. Balkongerna är en av få vita byggnadsdetaljer. 20 Kv Knottet och del av Myggan
21 Entré till hustyp C, kedjehus. Entré till hustyp A, radhus med garage. Ett fint exempel på ett av husen i område B. Den vita entrén och balkongen framhävs genom att fönstren är mörka och saknar foder. Även stuprören är mörka, vilket gör att de smälter in i fasaden. Originalnummerskylten finns kvar. Uppväxt rhododendron är också starkt karaktärsskapande. Kv Knottet och del av Myggan 21
22 K VA RT E R E T M Y G G A N D E 22 Kvarteret Myggan
23 Området ligger utmed Myggvägen. Vi har gjort en indelning i två olika hustyper - radhus med fristående förråd (D) och radhus med garage (E). KARAKTÄR Hustyp D ligger utmed gator utan biltrafik, och garagen är placerade vid sidan av området. Gatan är ca 3 m bred; ca 5 m mellan husen. De grå husen har förråd mot gatan. Området upplevs som slutet, och gaturummet för tankarna till äldre småstäder med sina plank mot gatan. Hustyp E ligger utefter den svängda delen av Myggvägen som fungerar som matargata in i området. Det är ca 6 m körbar yta samt ytterligare 1,5 m fram till husen. Område med hustyp D har ett tätt och smalt gaturum. De grå husen har sina förråd mot gatan. Byggnaderna är grupperade i längor med 2-9 bostäder i varje. De har en enkel utformning där olika höjder och byggnadsvolymer bryter upp och skapar variation. Husen är gruppvis färgsatta, vilket är ett viktigt karaktärsdrag. Den enda dekoren är en tvärgående lösspröjs på fönstren (som i många fall saknas). Hustyp E har fönster som går över hörn. I område med hustyp E är gatan bredare. Kvarteret Myggan 23
24 Tänk på att: Det ska vara olika färg på de olika längorna och en och samma färg i samma länga. Förgårdarna/rabatterna är viktiga för områdets karaktär. UTEMILJÖ Allmänningar Det finns två större gräsytor, där den södra ingår i område D och E. Här finns en lekplats och en gemensamhetslokal. En vistelseyta med sandlåda och gungor finns i område D. Utemiljön är inte lika omsorgsfullt utformad som i Knottet. Området domineras istället av vägen in till området. Även om detta också är typiskt för sin tid, finns det nackdelar med en såpass bred väg då det lätt leder till höga hastigheter. Det kulturhistoriska värdet skulle inte minska om körytorna krymptes något. På så sätt skulle också uteplatserna vid hustyp E bli större och få en bättre användning. Olika höjder och byggnadsvolymer skapar variation. Generös gräsyta inom området. De små förgårdarna är individuellt utformade. Vistelseyta i område D med sandlåda och gungor. Förgårdar Samtliga byggnader har en förgård mot gatan. De grå husen i område D har en uteplats på bak- Gemensamhetslokalen. Där gatan inte går för nära, finns utrymme för en uteplats. 24 Kvarteret Myggan
25 sidan, mot cykelvägen. I område E finns en separat utgång till förgårdarna, vilket upplevs som överflödigt eftersom förgårdarna är så smala att de ändå inte går att använda som uteplats. På ett fåtal ställen, där vägen svänger, finns det plats för en sittgrupp på framsidan. Rabatterna kantas av olika material, t ex natursten och betong. Rhododendron är ett vanligt och tidstypiskt inslag i rabatten. Tänk på att: Förgårdarna är ett viktigt inslag, men kan gärna utformas individuellt. En lummig och ombonad entré. Rhododendron är ett vanligt inslag i förgårdarna. Trädgårdar De grå husen i område D har sina trädgårdar placerade mellan förrådet och bostadshuset. På så sätt bildas en sluten atriumgård. Övriga hus i området har sina trädgårdar mot baksidan, och flera av dem vetter mot den stora allmänningen. Bakom förråden ligger skyddade trädgårdar. Kvarteret Myggan 25
26 BYGGNADER Fasader Fasaderna är klädda med stående locklistpanel. På vissa ställen finns vitmålade knutar, men från början har knutarna troligen inte varit markerade. Tänk på att: Panelbrädorna ska ha samma dimensioner i samma länga. De grå husens förrådsbyggnader mot gatan gör att trädgårdarna är helt slutna. Kulörer Husen är dels målade i ljusa pastellfärger - ljusgrått, blekgult, rosa och grönt, dels i murriga färger - mörkgult, brunt och rött. Oftast passar den ursprungliga kulören bäst till byggnadsstilen. Vi vet inte hur originalfärgsättningen såg ut här, men viktigast är ändå att man håller sig till principen om olika färg på de olika längorna och en Trädgårdarna vetter mot den stora allmänningen. På fasadritningarna framträder spänningen och variationen skapad av de olika byggnadsvolymerna. 26 Kvarteret Myggan
27 och samma färg i samma länga. Fönstren är vitmålade. Dörrar och garageportar förekommer i vitt och brunt. Tänk på att: Färgsättning på dörrar ska vara vit eller brun, och vit på fönster. Olika färg på de olika längorna och en och samma färg i samma länga. Tak Husen har flacka sadeltak som täcks med mörka, tvåkupiga betongpannor. På hustyp D är taket förlängt som ett väderskydd över entrén. Vid hustyp E fungerar istället garagets överbyggnad som väderskydd för entrén in till bostaden. Förråden har svarta papptak. Tänk på att: Det ska vara samma takmaterial i samma länga. Betongpannor är tidstypiskt. Kvarteret Myggan 27
28 Fönster Fönstren sitter indragna från fasadlivet och är vitmålade. De har två eller tre lufter. Sidolufterna är öppningsbara och har en lösspröjs (saknas i många fall). Hustyp E har fönster över hörn, vilket är viktigt för karaktären. Tänk på att: Fönstren ska vara vitmålade. Fönstren ska inte ha foder. Fönstren ska inte ha någon annan spröjsning än den enstaka lösspröjsen. Entréer Dörrar förekommer i brunt och vitt. Hustyp E har en altandörr mot gatans förgård. Funktionen är tveksam eftersom förgården i de flesta fall är så smal att den inte fungerar som en vistelseyta för de boende. På många ställen har lösspröjsen fallit bort. 28 Kvarteret Myggan
29 S L U T O R D I nybyggda villaområden ser alla hus olika ut. Här samsas traditionella trävillor med nyfunkishus och andra moderna stilar. Det finns färre tekniska eller materialmässiga begränsningar än vad det gjorde förr, och husens och tomternas utseende styrs inte längre av låneregler och normer som på 1970-talet. Detta har gett oss bostadshus som kan vara fint utformade var för sig, men som tillsammans ofta blir en rörig blandning av allt möjligt. Områden som kvarteren Myggan och Knottet byggs sällan nuförtiden. Den där speciella känslan av elegant enhetlighet med variation finns inte i nya villaområden där varje hus utformas och färgsätts personligt och placeras olika på tomterna. Det handlar om individualism i det moderna byggandet. Tidskrifter och tv-program förespråkar gärna det personliga, att hitta sin egen stil och att själv skapa sitt hem och sin trädgård utan att ta hänsyn till hur omgivningen ser ut. För den som bor i Myggan och Knottet krävs det mer än självförverkligande. Det krävs en vilja att förstå varför husen ser ut som de gör och att man respekterar och faktiskt i viss mån underordnar sig det ursprungliga utförandet. Det krävs att man ibland kompromissar, men inte överallt. Vi har poängterat att det framför allt är gatusidan som är känslig för förändring, och plockat ut vilka byggnadselement man bör vara särskilt varsam med. I Myggan och Knottet har man i hög grad lyckats bevara den ursprungliga enhetligheten som gör området så trivsamt att vistas i. Det är viktigt att slå vakt om dessa värden, också för att det ökar områdets status och ekonomiska värde. Vi vet att ni som bor här redan känner stolthet över era hus. Förhoppningsvis har vi nu kunnat hjälpa er att sätta ord på de värden som finns, och på så sätt ytterligare höja respekten och stoltheten. Tänk på att: Det ska vara samma färgnyans på husen i samma länga. Fönstren ska inte ha foder eller andra utsmyckningar. Gatusidan ska vara så fri från förändringar som möjligt. Utemiljön vid Arne Rudbergers faluröda hus är omsorgsfullt utformad och vilar på tankar om möten mellan människor. Enhetlighet är skönt att vila blicken på. /Allan Ahlman och Anna Lokrantz oktober 2011 Slutord 29
30 K Ä L L O R BÖCKER, RAPPORTER, TIDSKRIFTER Björk, Cecilia, Nordling, Lars, Reppen, Laila, Så byggdes villan - Svensk villaarkitektur från 1890 till 2010, Forskningsrådet Formas, Värnamo 2009 Rudberger, Arne, Kv Knottet och Myggan, Skövde, i: Arkitektur 1983:5 s Wilke, Åsa, Villaträdgårdens historia, Prisma, Stockholm 2006 SAR Arne Rudberger, GÅ 4, , s 11 SAR Arne Rudberger, del av ritning GÅ 1, , s 15 SAR Arne Rudberger, del av ritning KR 6 S, , s 18 Gehl, Jan, Livet mellem husene - udeaktiviteter og udemiljoer, Arkitektens forlag, Köpenhamn 1980 Larsson, Ulf och Molander, Lisa, Efterkrigstidens bostadsbebyggelse - Rapport från Etapp 1, Västergötlands museum, Byggnadshistorisk rapport 2009:14 Larsson, Ulf och Molander, Lisa, Moderna Skara - en guide till efterkrigstidens bebyggelse, Västergötlands museum, Nossebro 2010 Nordmark, Ulla (red.), Byggen och byggare i Skaraborg : Ett samlingsdokument, Skaraborgs Byggmästareförening, Skövde 2004 BILDER Alla foton är tagna av Allan Ahlman där inte annat anges Flygfoto tillhandahållet av Skövde kommun, s 6 Del av foto ur Arkitektur 1983:5 s. 33, s 7 RITNINGAR Ritningar från Skövde kommun: Arkitektgruppen H.-E. Heineman AB, del av ritning AA-30:2, , s 7, 27 Arkitektgruppen H.-E. Heineman AB, del av ritning AB 30:4, , s 26 Övriga ritningar Karta över kvarteren Myggan och Knottet tillhandahållen av Kv Myggans Samfällighetsförening, s 12 och s Källor
31
32 Ateljé Arkitekten i Väst AB, Skolgatan 3, Skara, tel: ,
Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Sadeltak: bruna alt röda betongpannor. Platta tak: svart takpapp Fasader, tegel och trä S 2030-Y S 4040-Y90R S 8505-Y20R, trä S 8505-Y20R Den tidsenliga utformningen och färgsättningen är karaktärsfull.
Läs mer11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren
178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN
GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram
Läs mer5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg
5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas
Läs merBEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag
BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid
Läs merRekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby
PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Carita Örnmark B 306/2008 Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby Allmänt om detaljer Byggnadsdetaljer som dörrar, fönster och
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör
Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,
Läs merGestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling Hpl. Hpl. 24 lgh.
1 Hpl Hpl N A 24 lgh C B 14 lgh Äng 17 lgh Varv Lek Småbåtsbryggor Strandpromenad Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling 2007-11-27 2 Flygbild
Läs merStoregårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.
12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.
Läs merBygga på landet. Avesta - Fagersta - Norberg
Bygga på landet Avesta - Fagersta - Norberg Denna skrift vänder sig till dig som planerar att bygga på landet i Avesta, Fagersta eller Norbergs kommun. Den innehåller information och rekommendationer som
Läs merRåd och riktlinjer för gestaltning. Kvarteret Tallbacken. Fastigheten Vicka 1:19. Antagen i BN 2008 06 04 210 1
Råd och riktlinjer för gestaltning Kvarteret Tallbacken Fastigheten Vicka 1:19 Antagen i BN 2008 06 04 210 1 Råd och Riktlinjer kvarteret Tallbacken BAKGRUND Bakgrund Behövs det bygglov? Byggnadsnämnden
Läs merGestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38
Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera
Läs merGestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen
Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet
Läs merRÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG. antagen i BN 2011.12.01
RÅD OCH RIKTLINJER VALLDA HEBERG antagen i BN 2011.12.01 innehållsförteckning inledning sid 3 när behöver jag bygglov? sid 3 arkitektens vision sid 4 bygga till i vallda heberg? sid 5 tomtavgränsning och
Läs merSalems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)
Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter
Läs merBJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E
BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring
Läs merRIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER
1454 C RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER för placering och utformning av bebyggelse i del av Överenhörna-Ekensberg 1:23 LUNDHAGEN P 03001, 2006-05-31 Syfte Denna handling utgör ett komplement till planbestämmelserna
Läs merInom planområdet förbereds även yta för ett gruppboende.
Detaljplan för Ekgården södra (Ritorp 1:1 mm) P 04015 planbeskrivning 7 Verksamhet Norr om och i direkt anslutning till planområdet ligger en mekanisk verkstad. Antal uppskattade transporter per dag med
Läs merPM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.
2016-03-01 PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco. Förslag till planbestämmelser som syftar till att skydda befintlig bebyggelse i kv Sicklaön 125:3, Nacka kommun.
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN
GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby
Läs merAnalys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1.
Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. INNEHÅLL ANALYSENS SYFTE. 1 OMRÅDESANALYS 2 Mångfalden inom området med bevarandeintresse. 3 Mångfalden gränsande till området med bevarandeintresse.
Läs mer6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Fasader, tegel Röda eller svarta betongpannor. Vindskivor, vita alternativt svarta. Vindskivor, fönster, carport och förråd S 2030-Y10R S 3040-Y50R S 4030-Y30R S 0500-N/slamn. Kulören på dörrar kan varieras
Läs merMORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG
fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts
Läs merViktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad
Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång
Läs merAstern och Blåklinten Lidköping
Astern och Blåklinten Lidköping Kulturhistorisk utredning Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg 2017 05 15 Framsidesbild: Hörnet Esplanaden Rudenschöldsgatan med bebyggelsen i de norra delarna av kvarteren
Läs merfastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.
fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå
Läs merSvartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO
fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt
Läs merRåd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7
Råd och riktlinjer för gestaltning Sintorps Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63 1 av 7 Bakgrund Byggnadsnämnden har till uppgift enligt Plan- och bygglagen att verka för en god och estetiskt tilltalande stads
Läs merHAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V
fastighet: HAAK SÖDRA 1, hus A. adress: Tobaksgatan 31. ålder: 1884. Ombyggt 1924, 1931, 1939, 1968, 1977. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1924), Kaj Björkqvist (1968)., 2 mot gård. Grå puts. Rött tegel,
Läs merSolenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09
Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi
Läs merKulturmiljöer i Landskrona. Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza
Kulturmiljöer i Landskrona Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza 1 Förord Esperanza är en värdefull kulturmiljö i Landskrona, ett område med många arkitektoniska kvaliteter ritat av den internationellt
Läs merPETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG
LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså
Läs merSalems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 2 Tomt nr 1-5, 27-42
Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 2 Tomt nr 1-5, 27-42 1 (6) X X X X X = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2-planshus Situationsplan
Läs merANTAGANDEHANDLING 2008-02-06
HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna
Läs merUtvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.
Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt
Läs merFörslag färgändring utan bygglov
Tak Takpapp och plåtavtäckning, svart. S 7020-Y70R, tegel S 7010-Y70R, träpanel S 8005-Y50R Alla färgändringar i denna väl sammanhållna bostadsgrupp kräver bygglov. I den väl bevarade yttre gestaltningen
Läs merTRÄGÅRDH N. 1 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 2, M = 3. TRÄGÅRDH N. 1 A från NV FRONTESPIS
fastighet: TRÄGÅRDH NORRA 1, hus A. adress: Hejdegatan 48. ålder: 1880. Ombyggt 1910, 1981. Henrik Nilsson (1910), Skånsk Byggkonsult (1981). antal våningar: 2 (mansard). Ljusbrun puts. Gul spritputs.
Läs mer950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN
STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 950-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Förslag färgändring utan bygglov
och vindskivor Bruna betongpannor och vita vindskivor. Gavelspetsar S 1000-N, kalksandsten S 8505-Y20R, träpartier S 8505-Y20R S 8505-Y20R Varje färgändring i detta intakta och tidstypiska bostadsområde
Läs merLINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne
LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO
Läs merFÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.
FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar
Läs merK = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO
fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för
GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad
Läs merfastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. ålder: arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad. antal våningar: 1½ (souterräng).
fastighet: TORGMADEN 1. adress: Alegatan 10. (souterräng). Grå puts. Gult fasadtegel. Valmat sadeltak, 1-kupigt rött tegel. Bruna 1- och 2-lufts fönster. Brun lamelldörr av ädelträ med fönster och kvadratmönster.
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Fasader Gula betongpannor. Vindskiva i plåt röd lika fönster och mörkt grå. Fönster och S 0530-Y20R S 3502-Y S 0500-N NCS 2010-Y30R NCS 2010-Y30R S 4550-Y90R S 2050-R90B Områdets sammanhållna karaktär
Läs merK = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.
fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,
Läs merK = 2, M = 3 (gata), K = 4, M = 5 (gård). Samhällshistoriskt värde, ett tidigt exempel på att bygga för service i bostadsområden.
fastighet: MEISSNER 1. adress: Bruksgatan 15, Norra Änggatan 4. ålder: 1930. Ombyggt 1936, 1946, 1957, 1966, 2005. arkitekt / byggm: Kooperativa Förbundet (Eskil Sundahl). Oscar Isberg (1936), Tore Json
Läs merFÖRSLAG TILL. UTAN BYGGLOV för 18 grupphusområden i Lomma tätort 2002-04-09
FÖRSLAG TILL FÄRGFÖRÄNDRINGAR UTAN BYGGLOV för 18 grupphusområden i Lomma tätort 2002-04-09 FÖRORD Miljö- och byggförvaltningen har utarbetat förslag till färgförändringar som kan accepteras utan bygglov
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Grå betongpannor Gavelspetsar, vindskivor, fönster och dörrar S 2030-Y, tegel S 8505-Y20R S 7020-Y80R, tegel Husgruppen hålls samman av de bruna gavelspetsarna och vindskivorna. För att ge ett mer varierat
Läs merGestaltningsprinciper för Hareslätt
Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i
Läs merMARTIN S. 7 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) MARTIN S. 7 A från NV. MARTIN S. 7 A från SO
fastighet: MARTIN SÖDRA 7, hus A. adress: Sektersgatan 19. ålder: 1877. Ombyggt 1882, 1886, 1938, 1961, 1967, 1978, 1985. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1938), Göran Johansson (1961 och 1967). ½, delvis
Läs merKvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b
Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca
Läs merLJUNGSTRÖM 1 A från SV
fastighet: LJUNGSTRÖM 1, hus A. adress: Blekegatan 10. ålder: 1911 (byggt som barnkrubba). Ombyggt 1930, 1942, 1954. arkitekt / byggm: Theodor Kellgren. Karl Erikson (1930), Åke Pettersson (1942), Rune
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län
Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping
GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte
Läs merGestaltningsprogram för Fjällvråken 1
FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.
Läs merKåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun
Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se
Läs merKulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862
1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.
Läs merLågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster. Dörromfattning av grå puts. Yttertrappa med gul klinker. ALEMADEN 2 A från NV K = 4, M = 4.
fastighet: ALEMADEN 2, hus A. adress: Björklidsgatan 14. ålder: 1944. Ombyggt 1977. arkitekt / byggm: Karl Erikson. Gustaf Lindskog (1977). Rött tegel. Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster.
Läs merMARTIN N. 7 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.
fastighet: MARTIN NORRA 7, hus A. adress: Tobaksgatan 26. ålder: 1883. Ombyggt 1890, 1965. arkitekt / byggm: Göran Johansson (1965). ½ Brunmålad puts. Rött fasadtegel. Valmat sadeltak, grå eternitplattor.
Läs merUPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.
fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med
Läs merK = 2, M = 1. Nybyggt, men mycket väl anpassat till omgivningen och framför allt till den byggnad som fanns här förut.
fastighet: YNGVE SÖDRA 2, hus A. adress: Trädgårdsgatan 2. ålder: 1998. arkitekt / byggm: NP arkitekter. Gråmålad puts. Ljust gul slät puts, röd dörromfattning och dekor. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel.
Läs mervärdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O
fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad
Läs merK R Ä G G A F Å G E L S Å N G E N O C H G R I N D S T U G A N bild? KRÄGGA FÅGELSÅNGEN & GRINDSTUGAN HÅBO G E S T A L T N I N G S P R O G R A M F Ö R D E T A L J P L A N S E P T E M B E R 2 0 0 9 K R Ä
Läs merVitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.
fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.
Läs merÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD
22 23 21 20 A 20 B 18 19 ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD , putsade och fönster Vindskivor och dörrar Röda betongpannor S 0500-N fotsinklädnader och uthus S 8505-Y80R S 8505-Y80R S 6030-R
Läs merFörslag färgändring utan bygglov
Röda betongpannor Fasader, tegel Dörrar, paneler och gavelspetsar Fönster och vindskivor S 3020-Y20R S 6030-Y80R S 2010-Y30R S 4030-B10G Varje färgändring kräver bygglov då områdets olika byggnader har
Läs merH3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.
5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen
Läs merfastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder.
fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. antal våningar: 2 Grågrön sprutputs. Valmat lågt sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Ljusgröna
Läs merKULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET
1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden
Läs merGråmålad betong. WIHLBORG N. 1 A från NV
fastighet: WIHLBORG NORRA 1, hus A. adress: Jennygatan 11. ålder: Ombyggt 1923, 1935, 1943, 1945, 1957, 2000. Henrik Nilsson (1923), Karl Erikson (1935), Oscar Isberg (1943 och 1945), K. Ericsson (1957),
Läs mer970-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN
STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 970-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,
Läs merBygglovshandling
Utvändig material- och kulörbeskrivning samt beskrivning av gestaltningsprinciper Antal sidor inkl denna: xx Bygglovshandling Dokumentnamn / 2014-12-09 LINK arkitektur AB / Lumaparksvägen 7, Box 92126,
Läs merPERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR
fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts
Läs merc/o 25 Klassisk & hög
c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån
Läs mermed balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.
fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.
Läs merPROGRAMSAMRÅDSHANDLING
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådshandling 1(10) DETALJPLANEPROGRAM tillhörande Detaljplan för kvarteret Hunden fastigheterna Hunden 2-6 och 8-17 Katrineholms kommun PROGRAMSAMRÅDSHANDLING Upprättad
Läs merGestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47
SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 15-02-23 rev 15-04-15 Dnr Bom 1997/300 Plan- och exploateringsenheten Conny Olsson 1 Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga
Läs merGESTALTNINGSVISION GLASBERGA SJÖSTAD. 1 sept 2014
GESTALTNINGSVISION GLASBERGA SJÖSTAD 1 sept 2014 GESTALTNINGSVISION Vad är en gestaltningsvision? BAKGRUND ANVÄNDNING ÖVERSIKT Glasberga Sjöstad är ett nytt bostadsområde vid Glasbergasjön i anslutning
Läs merDEL AV VÄXJÖ 12:10 M.FL. (TORPARÄNGEN), TELEBORG, VÄXJÖ KOMMUN
Dnr. 2013BN0921 FÖRTECKNING BILAGOR TILLHÖRANDE DETALJPLAN: DEL AV VÄXJÖ 12:10 M.FL. (TORPARÄNGEN), TELEBORG, VÄXJÖ KOMMUN - Bullerberäkning - Illustration dagvattenhantering - Volymstudie - Kulturvärdesbedömning
Läs merEgnahemsområdet Negerbyn
BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas
Läs merREGNER 1 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. REGNER 1 från S
fastighet: REGNER 1. adress: Liregatan 9. ålder: 1880. Ombyggt 1936, 1989. arkitekt / byggm: S. Persson (1936), Roger Stigsson (1989). Gråmålad puts. Ljusgrå puts. Valmat sadeltak, rött 1-kupigt tegel.
Läs merG E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08
G E S T A L T N I N G S P R O G R A M S Ä B Y H A G E 2015-04-08 Österåker, Åkersberga, Säby hage, del av Hagby 1:3 mfl. Strax utanför Åkersberga centrum kommer nya bostäder att uppföras på Stora Säbys
Läs merViksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Fasader, puts S 0502-Y S 1005-Y20R S 1010-Y10R S 8505-Y80R Kompletterande färgsättning på snickerier upplevs positivt i helhetsmiljön, liksom ljusa fasadputser. Kulörer enligt nedan. Fasader, puts Fönster
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom
Läs merT R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S
T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S EN VACKER TRÄDGÅRD KRÄVER OMSORG När du har skapat en trädgård precis som du vill ha den ger det en riktigt skön känsla - känslan att kunna slappna av
Läs merTolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Röda betongpannor. Vita vindskivor. Fönster S 3030-Y50R S 2030-Y30R Dörrar S 0500-N En större variation i färgsättning av skulle ge ett mer levande helhetsintryck. De bearbetade tegelfasaderna liksom de
Läs merfastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.
fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade
Läs merGranbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland
Granbomsstugan Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Byte av fasadpanel 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2010:23 INLEDNING... 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...
Läs mer8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.
fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd
Läs merKaraktärsprogram för 70 tals hus i Hörby (Wihlborgsområdet)
Karaktärsprogram för 70 tals hus i Hörby (Wihlborgsområdet) Knislinge 2018-10-09 Kristine Zetterström Syftet Viktigt att även det förhatliga 70- talet bevaras. Enda området i Hörby Karaktärsprogrammet
Läs merGestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950
1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas
Läs merMåla träfasad. Skydda och försköna ditt hus
Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.
Läs merBILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV
2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,
Läs merGestaltningsprogram Kv. Bollen Granskningshandling
Gestaltningsprogram Kv. Bollen Granskningshandling 2016-05-27 Innehållsförteckning s. 1 Platsen 2 Stadsbildsanalys 3 Kvarteret Bollen idag 4 Förslaget: Kvarteret Bollen 5 Ny gård, Montessori-förskolan
Läs merHur man målar röda och. ROSA VACKRA HUS så att de blir behagligt röda eller rosa.
Hur man målar röda och ROSA VACKRA HUS så att de blir behagligt röda eller rosa. Den röda stugan med vita knutar är sinnebilden av ett svenskt hus. Som fasadkulör har rött funnits lika länge som vi har
Läs merGestaltningsprogram för Kv. Lodjuret
Gestaltningsprogram för Kv. Lodjuret Upprättat i maj 2017 rev. februari 2018 Gabriella Hemme, Stadsarkitekt Astrid Bäckman, Bebyggelseantikvarie Stadsbyggnadsförvaltningen, Trollhättans Stad Gestaltningsprogram
Läs merKANDIDATARBETE i arkitektur
ACEX05 2018 Kandidatarbete i arkitektur Hedvig Aaro Ritsal 1 Situationsplan, 1:2000 Den gamla bebyggelsen syns i grått, den nya i vitt. Det utvalda huset har en mörkare grå nyans. Bevarade träd har en
Läs mer