Bilder om inte annat anges: Mostphotos. Produktion: Riesbeck Reklam AB, Rättvik

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 Bilder om inte annat anges: Mostphotos Produktion: Riesbeck Reklam AB, Rättvik

3 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande...5 Förvaltningsberättelse Regionstaden Mora för ett aktivt liv...6 Måluppfyllelse enligt strategisk plan Ekonomisk analys...10 Personalredovisning...14 Energi- och klimatplan...16 Folkhälsoprogrammet...17 Mora kommuns organisation...19 Nämnderna i sammandrag Revisorerna...20 Kommunstyrelsen...22 Mora Brandkår...24 För- och grundskolenämnd...26 Socialnämnd...28 Kulturnämnd...30 Teknisk nämnd...32 Byggnadsnämnd (Mora)...34 Gemensamma nämnder i sammandrag Gymnasienämnd...36 Gemensam servicenämnd för IS/IT...38 Gemensam nämnd för social myndighetsutövning...40 Mora Orsa Miljönämnd...42 Gemensam servicenämnd för lön och ekonomi/fakturarutiner...42 Nämnden för kostsamverkan Mora...43 Bolagen i sammandrag Moraparken AB...44 Morastrand AB...46 Moravatten AB

4 INNEHÅLL Ekonomisk redovisning Driftredovisning...50 Investeringsredovisning...51 Resultaträkning...52 Kassaflödesanalys...53 Balansräkning...54 Noter...55 Finansiella nyckeltal...60 Stiftelseförvaltning...61 Redovisningsprinciper...62 Ord- och begreppsförklaringar...62 Bilagor Ordinarie ledamöter...64 Revisionsberättelse

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Verksamheten 2012 Regionstaden Mora för ett aktivt liv Under det gångna året har Mora kommun ansvarat för att förskolor, skolor, vård och omsorg till äldre och funktionshindrade samt skötsel av gator, parker och vägar, vatten, sophämtning kommer Moraborna till del. Detta har utförts väl. I Mora kommun finns ett flertal anläggningar för utövande av motion och idrott av allehanda slag. Under 2012 så invigdes äntligen den nya konstgräsplanen som varit efterfrågad under många år. Vasaloppet fortsätter att sätta nya deltagarrekord och genomföra förnämliga arrangemang. Den breda idrottsrörelsen i Mora visar på stor förmåga att erbjuda alla former av tävlingsarrangemang för både stora och små. Våra musikarrangemang Vinterfest och Musik vid Siljan fortsätter att dra en stor publik och får stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Köpstaden Mora fortsätter att öka sitt handelsutbud med nya butiksetableringar och ytterligare byggstarter förväntas under året. I en nyligen gjord undersökning med inflyttare till Mora så får vi genomgående ett gott betyg som bostadsort. Mora har under ett antal år haft en positiv nettoinflyttning. De flesta av våra nya Morabor kommer dessutom från kommuner utanför Dalarna. Sammantaget så ger det stöd för att vi kommer att nå vår gemensamma målbild om Regionstaden Mora för ett aktivt liv. Mora står alltjämnt på en stabil ekonomisk grund. Resultatet för 2012 är fortfarande gott trots att vår ökande genomsnittsålder medfört att behovet av hemtjänst ökar, och därmed kostnaderna, samt att vi belastat det med nedskrivning av lånet till Ishallsbolaget. Trots vår stabila grund finns det skäl att varna för våra utmaningar som en ökande ålderstruktur i kommunen medför. Framförallt kommande kostnadsökningar i äldreomsorgen. Mora är en fin kommun att leva i för både gammal och ung och så ska den fortsätta att vara. Bengt-Åke Rehn Kommunstyrelsens ordförande 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 6 Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden är i takt med tiden och erbjuder möjligheter för människor att trivas och utvecklas och framförallt leva ett aktivt liv Syftet med målbilden Regionstad Mora för ett aktivt liv är att vi tillsammans kommun, näringsliv, föreningsliv och andra aktörer under de kommande åren målmedvetet ska utveckla förutsättningarna för handel, utbildning, kulturliv, friluftsliv, näringsliv, bostäder, sjukvård, kommunal service, vägar, tåg och annan infrastruktur så att Mora inom tio år verkligen kan leva upp till epitet Regionstad. Regionstadsprojektet handlar om att förstärka Mora som ett regioncentrum inte bara för handel och besöksnäring utan även för arbete, utbildning och kultur. Stödet för målbilden är stark såväl inom näringsliv, föreningsliv och politik eftersom den har en bred förankring genom personer med olika bakgrund som varit med och utvecklat målbilden. En viktig förutsättning för en fortsatt positiv utveckling är att det är ett gott näringslivsklimat i kommunen. Resultatet från Svenskt Näringslivs enkät bland företagen visar en mindre försämring av företagsklimatet under 2012 (från 3,7 till 3,3). Resultatet innebär att Mora kommun nu ligger på rikssnittet. En annan viktig förutsättning för en fortsatt utveckling av Regionstaden är att kunna erbjuda en god kommunal service på alla områden (med bl a en skola som är bland de bästa i landet) och samtidigt kunna avdela resurser för utvecklingsprojekt i Regionstaden. Det ekonomiska resultatet för Mora kommun uppfyller de finansiella målen. Befolkningsutvecklingen i Regionstaden Kommunen reviderar årligen sin befolkningsprognos. Värt att notera är att de kommande 10 åren medför att två större demografiska förändringar fullbordas. För det första uppnår den stora 40-talist generationen en ålder över 65 år. Detta innebär inte alla 40-talister går i pension, men en betydande andel lämnar arbetsmarknaden de närmaste åren. För det andra uppnår den stora barnkull som föddes kring 1990 förvärvsaktiv ålder. De slutar gymnasieskolan och börjar i många fall att studera eller arbeta på annan ort. För bl a arbets- och bostadsmarknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna har detta stora konsekvenser vilket i sin tur ger effekter för den kommunala verksamheten. Enligt upprättad prognos ska Moras befolkning öka med ca 200 personer från 2010 till Ökningen sker genom att flyttnettot förväntas vara 50 personer per år och födelsenettot -32 personer per år. För att lyckas med detta är det viktigt att Mora uppfattas som en attraktiv kommun och kan ge god service för medborgarna i norra Dalarna. Utvecklingsprojekt i Regionstaden Under 2012 har detaljplan, utformning och upphandlingsunderlag för Moras nya resecentrum fastställts. Byggnationen startar under första halvåret Mora kommun äger fastigheten invid Siljans strand på det s k kajenområdet med tillhörande restaurangbyggnad. En omfattande renovering och ombyggnad skedde i samband med att kommunen år 2009 tecknade hyresavtal med Strands kök och bar AB. Hyresgästen framförde en tid därefter önskemål om att utveckla och utöka verksamheten som förutsätter en tillbyggnad till den befintliga byggnaden.kommunfullmäktige beslutade i september att godkänna en investering på totalt 6 mkr för om och tillbyggnad av restaurangen på kajenområdet. Restaurangen kommer att bidra till en attraktiv miljö vid Siljan i Regionstaden. Vasaloppet har slagit nytt deltagarrekord varje år under senaste åren och är mycket viktigt för Moras varumärke och attraktion. De tre Vasaloppskommunerna Mora, Älvdalen och Malung-Sälen har ett mångårigt samarbete ned Vasaloppsarenan som gemensamt tema. Syftet är att ytterligare öka regionens attraktionskraft till besökare och potentiella inflyttare. Under 2012 beviljades medel och beslutades att under perioden 2013 tom 2015 fortsätta detta utvecklingsarbete. En ny konstgräsplan som anlades under året på Prästholmens IP har skapat nya förutsättningar med bättre träningsförhållanden för fotbollsklubbarna i kommunen. Konstgräsplanen innebär också att det finns möjligheter att anordna träningsläger vilket kan ge positiva effekter för besöksnäringen. Avtal med Mora köpstad. Mora köpstad ek förening är ett samarbete mellan anslutna handlare och fastighetsägare i Mora. Föreningen har sedan 2007 haft ett samarbetsavtal med Mora kommun som syftar till att främja handeln i Mora. Kommunstyrelsen beslutade under året att förlänga avtalet med Mora köpstad från 2013 till Avtalet innebär att Mora kommun bidrar med 600 tkr/år i syfte att stärka Mora som Regionstaden och som ett handelscentrum i norra Dalarna. Kommunfullmäktige beviljade under 2012 ytterligare 3 miljoner kronor som medfinansiering för genomförande av projektet Bredband till byarna. Nu är projektet klart och har slutredovisats för Tillväxtverket. En fortsatt satsning av utbyggnaden av bredbandet i kommunen är en nödvändighet för att få befolkningen att kunna bo kvar och/eller flytta ut på landsbygden. Mora kommun har under en längre tid varit i behov av en ny återvinningsstation då den nuvarande är i dåligt skick och har en dålig logistik. Under 2012 inköptes mark och entreprenaden handlades upp och invigningen planeras till strax efter semestern Kommunsamarbeten i Regionen Under verksamhetsåret 2012 har kommunerna Orsa, Älvdalen och Mora fortsatt att utveckla samarbetet mellan kommunerna. Samarbetet skapar ett större underlag och samordningsvinster i de kommunala verksamheterna. Formerna för

7 de olika samarbetena är olika genom t ex de gemensamma nämnderna. Den nyinrättade gemensamma IS/IT-nämnden har under 2012 arbetat med att skapa förutsättningar för en bättre och utökad tjänsteleverans inom verksamhetsområdet IS/IT till verksamheterna. En tjänstekatalog har upprättats med prissättning av olika tjänster och den skall ligga till grund för den balans som måste finnas mellan verksamheternas behov av IS/IT-nämndens resurser. Inom nämnden har också inrättats ett projektkontor, vars uppgift är att samordna och utveckla IS/IT-stödet till verksamheterna. Under året har fullmäktige antagit ett samverkansavtal för den gemensamma nämnden. År 2012 var det första hela verksamhetsåret för den gemensamma gymnasienämnden. Verksamheten har inte lyckats med att anpassat sig till det sjunkande elevunderlag som inneburit minskade intäkter. Mora kommuns del av underskottet är 2,2 mkr. Ett annat samarbete som beslutats under 2012 och har för avsikt att starta upp under 2013 är ett s k samordningsförbund Finsam för Mora, Orsa och Älvdalen. Förbundets ändamål är att genom finansiell samordning underlätta eller förbättra möjligheterna till egen försörjning för individer som är i behov av samordnande rehabiliteringsinsatser. Ovanstående samarbeten och övriga mer inarbetade samarbeten mellan kommunerna kräver en samsyn och gemensam förståelse av tolkningar av avtal som behöver utvecklas. Under våren 2011 beslutade Landstinget Dalarna och Region Dalarna att utreda förutsättningarna för en förändring av huvudmannaskapet för hemsjukvården i länet från och med januari Kommunfullmäktige beslutade i september 2012 att godkänna upprättat avtal om övertagande av hälsooch sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i länet. Övertagandet innebär en skatteväxling mellan landstinget och kommunerna om 23 öre och innebär preliminärt att Mora kommun tillförs kronor i ökade skatteintäkter och skatteutjämning för att täcka kostnaderna för övertagen verksamhet. Motsvarande belopp kommer tillföras socialnämndens budgetram för Personalövergången innebär att vi bl a hälsar 11 st sjuksköterskor välkomna till sin nya arbetsgivare Mora kommun. Mora kommun har under flera år gjort betydande satsningar för att motverka den ökande ungdomsarbetslösheten. Genom aktiva och strukturerade insatser, kan man därmed motverka ett ökat bidragsberoende och att ungdomar kan ta ansvar för sitt liv och sin försörjning. Antalet arbetslösa och ungdomar i åtgärder är ändå på en besvärande hög nivå. Mora, Orsa och Älvdalen har en högre arbetslöshet en snittet både för riket och Dalarnas län. Under 2012 har ett projekt utarbetats en gemensam ingång som är ett operativt samarbete mellan aktörer, med målsättningen att skapa förutsättningar till arbete och egen försörjning. Beslut har också tagits om att inrätta ett s k finansiellt samordningsförbund. (Finsam), tillsammans med Orsa och Älvdalens kommuner, landstinget, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. MÅLUPPFYLLELSE ENLIGT STRATEGISK PLAN Ledorden närhet, trygghet, jämlikhet, trivsel och engagemang ska utgöra grunden i utvecklingen av Mora. Den strategiska planen fastställs för mandatperioden av kommunfullmäktige och den styr verksamheternas inriktning tillsammans med övriga styrdokument i kommunen. Den strategiska planen anger strukturen för målstyrningen. Kommunfullmäktige har fastställt fyra målområden som brutits ner i nio strategiska mål med ett antal tillhörande prioriterade mått som ska ge kommunfullmäktige svar på måluppfyllelse och för flyttning under verksamhetsåret och under mandatperioden Den utgör grunden för den årliga kommunplanen och följs upp i årsredovisningen. Genom nämndmål åtar sig nämnderna att uppnå de i den strategiska planen uppsatta målen. Nedan följer uppföljning av mål och mått för 2012 enligt strategisk plan: Strategiskt mål Moras grundskola ska utvecklas och tillhöra de bästa i landet Nämndmål Kunskapsresultaten skall förbättras i grundskolan Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Andel elever som uppnår målen i skolans alla ämnen år 6 Andel elever som uppnår 85 80,2 94% målen i skolans alla ämnen år 9 Kommentar: Måttet Andel elever som uppnår målen i skolans alla ämnen år 6 är inte aktuellt (%) Målet kan bedömas från och med Utfallet för måttet Andel elever som uppnår målen i skolans alla ämnen år 9 har förbättrats i förhållande till 2011, då procenttalet uppgick till 72,2. Förvaltningen har vidtagit en rad åtgärder för att nå ett bättre resultat Målet är inte uppfyllt. Strategiskt mål Mora ska ha en stark gymnasieskola med bredd och topp Nämndmål Ökad andel elever skall uppnå målen i de studieoch yrkesförberedande programmen. Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Andel elever med slutbetyg % från studieförberedande program inom 3 år Andel elever med slutbetyg % från yrkesförberedande program inom 3 år Kommentar: Andelen elever med slutbetyg inom tre år från de studieförberedande programmen är egentligen lägre, 79%, än det uppgivna utfallet på 86%. Det beror på att 15 elever på NA, SP och TE är skidelever, som valt att förlänga sin ordinarie studiegång med ett år. Dessa elever oräknade är utfallet således 86%. För elever som går på yrkesförberedande program har målet 85% med slutbetyg inom tre år uppnåtts. I jämförelse med genomsnittet för riket som 2011 låg på 78,8% för de studieförberedande programmen och 74,3% för de yrkesförberedande så ligger vi högt. 7

8 Strategiskt mål Vård och omsorg i Mora ska stärka människors trygghet och vara av hög kvalitet Nämndmål Upplevd känsla av trygghet och bra bemötande som äldre och personer med funktionshinder har i sitt boende Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Nöjd Kund Index % äldreomsorgen hemtjänst (socialstyrelsens undersökning) Nöjd Kund Index % Äldreomsorgen säbo (socialstyrelsens undersökning) Kommentar: Värdet (2012) 91 avser de äldres bedömning av hemtjänsten i dess helhet. Medelvärde för riket 88 och länet 90. Kan som högst vara 100. Kan ej helt jämföras med värdet Värdet (2012) 84 avser de äldres bedömning av särskilt boende i dess helhet. Medelvärde för riket 80 och länet 80. Kan som högst vara 98. Kan inte helt jämföras med värdet Strategiskt mål Mora ska vara ett hållbart samhälle Nämndmål Mora kommun ska verka för ett ökat antal resande med kollektivtrafik Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Antal resande med buss % Kommentar: Resande har ökat i tätorten Nämndmål Koldioxidutsläppen från energianvändningen i kommunens byggnader och kommunkoncernens resor ska minska med 25% till 2014 Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Mängd koldioxid från % energianvändningen i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand AB Mängd koldioxid från % Mora kommuns och de kommunala bolagens resor Andel miljöbilar % (personbilar) i koncernens bilpark Kommentar: Målet Mängd koldioxid från energianvändningen i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand AB är med råge uppfyllt och det goda utfallet beror framförallt på en minskad oljeanvändning (-97 procent) och användningen av förnybar el från det egna vindkraftverket. Användningen av fossila drivmedel har ökat med 13 procent sedan Vi har idag 150 personbilar varav 21 procent drivs av förnybart bränsle. Målet blir svårt att nå med nuvarande trend. 50 procent av våra personbilar är miljöbilar enligt definitionen för skattebefrielse. Målet är uppnått men nivån kan ifrågasättas. I Gröna bilisters Kommunranking 2012 är det sexton kommuner som har en miljöbilsandel som är 90 procent eller högre. I den totala Kommunrankingen hamnar Mora på plats 126 av 147 deltagande kommuner. I en djupare granskning av vårt arbete med att minska bilismens miljöpåverkan, genomförd av Gröna bilister, får Mora kommun 19 poäng av 100 möjliga. Nämndmål Fler aktörer ska bygga i trä istället för betong Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Andel påbörjade lägenheter % i flerfamiljshus med trästomme Andel påbörjade lägenheter % med höga energikrav på kommunal tomtmark Kommentar: Inga påbörjade lägenheter med trästomme under Arbetet med hur lägenheter med höga energikrav på kommunal tomtmark skall genomföras/planeras är inte förankrat/beslutat. Handlingsplan saknas i avvaktan på beslut om betänkande Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökravgenom enhetliga och förutsägbara byggregler, SOU 2012:86 Strategiskt mål Mora kommuns verksamheter ska bedrivas med god ekonomisk hushållning Nämndmål Kommunens ekonomi ska vara i balans Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Årets resultat i andel av % skatteintäkter och generella statsbidrag Andel investeringar % i skattefinansierad verksamhet som sker med egna medel Låneskuld i koncernen % per invånare Kommentar: Årets resultat på lite längre sikt ska uppgå till tre procent av skatteintäkter och statsbidrag. Tanken med det något högre resultatkravet än den nivå som brukar användas för god ekonomisk hushållning, två procent, är att skapa utrymme för nödvändiga investeringar och skapa en reserv för den pensionsskuld som redovisas som en ansvarsförbindelse. Över de senaste sju åren har resultatet i genomsnitt uppgått till fem procent av skatteintäkter och statsbidrag. Målet är väl uppfyllt. Investeringar i skattefinansierad verksamhet har skett utan upplåning. Målet bedöms vara uppfyllt. Låneskulden har ökat under året men riskerar inte at gå över det tak som fullmäktige har antagit i form av låneskuld per invånare. Strategiskt mål Mora ska vara knutpunkt och motor i regionen Nämndmål Mora ska ta ansvar för regionens utveckling Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Förvärvsfrekvens i 79,2 - - Mora kommun Antal nystartade företag % Antal företag i % Mora kommun Kommentar: Uppgifter om förvärvsfrekvens, andel förvärvsarbetande i åldern år och boende i kommunen. Har stor eftersläpning. Senaste uppgifter är från 2010 och visar att förvärvsfrekvensen höjts i Mora från Vi låg då på 79,4%. Anledning till våra höga tal och ökning är bl.a. kvinnornas värden. Arbetstillfällen på Mora Lasarett och andra vårdinstitutioner höjer våra siffror. Förvärvsfrekvensen i Dalarna var ,2 och i riket 75,9. Mora ligger bra till och måluppfyllelsen är 103%. (Källa: Länsstyrelsen Dalarna) Antal nystartade företag ligger på samma nivå som Antal konkurser har ökat, 21 st., medeltalet är 10,2 räknat sju år tillbaka i tiden. Antal upphörda företag har minskat sedan 2011 men ligger fortsatt betydligt högre än tidigare år. Det kan förklaras av att företag utan verksamhet de senaste åren i statistiken numera räknas som nedlagda i SCBs statistik. 8

9 Nämndmål Kommunstyrelsen ska driva, samordna och följa upp kommunens övergripande fysiska planering Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Antal påbörjade % nyproducerade lägenheter Kommentar: Målet antal påbörjade nyproducerade lägenheter är inte uppnått, till stor del beroende av finansieringsproblem och höga produktionskostnader. Tre markområden för lägenheter i flerfamiljshus samt kedjehus återlämnat till kommunen av byggföretag. Nämndmål För att minska försörjningsstödet ska arbetslinjen gälla Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Antal hushåll som uppbär < % försörjningsstöd Kommentar: Försörjningsstödet har legat på ett snitt på ca 143 st. under hösten I december låg det på 153 st. Det är normalt att december visar ett förhöjt antal ärenden. Målet är också att de som har försörjningsstöd längre än sex månader ska vara oförändrat. Målet är uppfyllt. Strategiskt mål Mora ska vara kultur-, upplevelse- och aktivitetscentrum Nämndmål Alla som bor i Mora ska ha tillgång till ett kulturutbud med kvalitet och mångfald Mått Mål Utfall Måluppfyllelse NMI - Nöjd Medborgar % Index Kulturutbud Strategiskt mål Mora kommuns verksamheter ska präglas av delaktighet och inflytande Nämndmål Medborgarna skall ges möjlighet att delta i kommunens utveckling Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Medborgarnas upplevda % inflytande över kommunens verksamheter Medborgarnas möjligheter % att delta i kommunens utveckling Kommentar: Index för medborgarnas upplevda inflytande är oförändrat för Mora sen Medelvärdet för måttet i Sverige är 40, lägsta värdet är 27 och det högsta 54. Det finns alltså potential även om vi ligger något högre än genomsnittskommunen. Måluppfyllnad 91%.(Källa: SCB:s Medborgarundersökning) Måttet medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling visar en samlad bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. Moras delaktighetsindex har stigit från 58 till 63 och måluppfyllelsen är därmed 94%. Värdena varierar i riket från 13 till 77. Högst värde har Piteå. Medelindex för Sveriges kommuner är 49. (Källa: Kommunernas kvalitet i korthet, KKIK) Kommentar: Mora har sedan den senaste medborgarundersökningen ökat Nöjd Medborgarindex för kulturutbudet från index 59 till index 62. Lägst uppmätta index 2012 ligger på 39 och högsta på 76 för de 120 i undersökningen ingående kommunerna. Det är främst Moras betygsindex för teaterföreställningar och konserter som ökat sedan senaste undersökningen Strategiskt mål Mora ska vara ett tryggt samhälle för alla Nämndmål Medborgarna skall känna sig trygga i kommunen Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Medborgarnas upplevda % trygghet Kommentar: Index har höjts från 67 till 70 och målet är uppnått till 100%. Index varierar från 37 som lägst till 85 som högst i Sveriges kommuner. Medelvärdet är 61 och Mora man kan därmed konstatera att Mora upplevs som en relativt trygg kommun att bo och leva i. (Källa: Kommunernas kvalitet i korthet, KKIK) 9

10 EKONOMISK ANALYS 10 ÅRETS RESULTAT Årets resultat blev positivt med 22 mkr och innebar en positiv avvikelse mot budget med 11 mkr. Avvikelserna mot budget fördelar sig enligt följande: Belopp mkr Budgeterat resultat 11 Ökade skatteintäkter och statsbidrag 3 Förbättrat finansnetto 5 Strukturmedel och planeringsreserv, ej utnyttjad del 13 Reserv för investeringar 11 Förändring semesterlöneskuld -5 Minskat personalomkostnadspålägg, avtalsförsäkring 23 Ökade pensionskostnad -3 Nedskrivning lån -18 Nämndernas resultat -18 Årets resultat 22 När budgeten för 2012 antogs var de prognoser som Sveriges kommuner och landsting gjorde att skatteintäkterna förväntades öka, om än långsamt, men att priser och löner ökade i snabbare takt. Ser man nu tillbaka kan man konstatera att skatteintäkterna ökade lite mer än förväntat, totalt 3 mkr. På grund av den osäkerhet som var så tydlig i kommunens omvärldsanalys reserverades även medel i planeringsreserven och strukturmedelsreserven för att det skulle kunna bli ett sämre utfall för Moras del. I takt med att Moras stora infrastrukturinvesteringar genomförs kommer avskrivningskostnaden att öka och i pågående EU-projekt finns en eftersläpning i utbetalning av bidrag vilket en reserv skapats för att täcka. Sammantaget innebar året att det sämsta scenariot inte föll ut och 13 mkr av reserverna behövde inte utnyttjas. Skuldkrisen i Europa dämpade utsikterna för svensk tillväxt under året vilket ledde till sänkningar av reporäntan och den prognostiserade räntebanan som använts i budgeten blev lägre. Detta bidrog till lägre räntekostnader och ett förbättrat räntenetto med 1 mkr. Det största bidraget till ett positivt finansnetto kom dock från reavinster och utdelningar från omplaceringar i pensionsportföljen motsvarande ca 4 mkr. Sammantaget innebar det ett bättre utfall om 5 mkr för finansiella poster. Året avslutades med en arbetstagarjul då helgdagarna i stor utsträckning inföll på vanliga veckodagar varför mindre uttag av semesterdagar och ökade antal timanställda bidrog till att försämra resultatet med 5 mkr. Liksom föregående år sänktes premierna för avtalsförsäkringen och i år med hela 18 mkr på grund av överskott inom verksamheten för AFA försäkring. En nedskrivning på 90% av lånet till Mora IK Fastighets AB belastar årets resultat med 17,8 mkr. Orsaken till nedskrivningen är osäkerheten kring Mora IK Fastighets AB s framtida betalningsförmåga. Det som var mindre bra i årets resultat var överdrag inom nämndernas verksamheter med totalt 18 mkr, jämfört med föregående år då verksamheterna lämnade ett mindre underskott med 4 mkr. Det största överdraget återfinns inom Socialnämndens verksamhet där underskottet uppgick till 20 mkr. Det berodde till största delen på ökat antal hemtjänsttimmar och ökade kostnader inom särskilda boenden. Gymnasienämnden redovisade underskott med drygt 2 mkr. Orsakerna är bland annat högre lokalkostnader än budgeterat samt lägre interkommunala ersättningar. Tekniska nämnden hade ett underskott på drygt 4 mkr bland annat på grund av stadsnätsverksamheten och mindre intäkter än budgeterat från vindkraftverket. Nämndernas verksamhetsresultat är viktigt för kommunens resultat som helhet. Arbetet fortsätter med att effektivisera rutiner och processer samt att förbättra uppföljningen. Nämndernas budgetföljsamhet är och kommer alltid att vara avgörande för kommunens totala resultat. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 2%. Det innebär att målet att nå ett resultat på minst 2% av skatteintäkter och statsbidrag uppnåddes. Årets öronmärkning i det egna kapitalet för kommande pensioner begränsas till den budgeterade nivån om 6 mkr. Årets resultat de senaste sju åren (mkr): ,6 48, Kommunen Sammanställda kommunkoncernen 28,2 32, ,0 59, ,3 39, ,5 60, ,0 46, ,7 5,7 2012

11 AVSTÄMNING AV BALANSKRAVET I resultatet på 22,7 mkr ingår reavinster från pensionsportföljen med 2,3 mkr som inte ska inräknas i balanskravet. Det innebär att det resultat som ska ställas mot balanskravet uppgår till 20,4 mkr och innebär ett resultat som överstiger den generella tumregeln för god ekonomisk hushållning. Det finns inte några negativa resultat att återställa från tidigare år. DEN SAMMANSTÄLLDA REDOVISNINGEN FÖR KOMMUNKONCERNEN Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på nästan 6 mkr. Jämfört med föregående år är det en försämring med 40 mkr. Investeringarna i koncernen uppgick till 174 mkr och den långfristiga upplåningen ökade med 28 mkr. Soliditeten ligger på samma nivå som förra året, 36%. Räknas hela pensionsskulden in uppgår soliditeten till 9%. Mora kommun är ägare till fyra helägda dotterbolag, Morastrand AB som är kommunens bostadsföretag och som sköter stora delar av kommunens fastigheter, Moravatten AB som handhar vattenoch avloppsfrågor samt Moraparken AB som äger och driver hotell, restaurang och konferensanläggning, och slutligen Siljansutbildarna AB som för närvarande är ett vilande bolag. Det är enbart de helägda bolagen som ingår i den sammanställda redovisningen och då ingen verksamhet bedrivits i Siljansutbildarna AB har inte bolaget tagits med i den sammanställda redovisningen. En sammanfattning av bolagens arbete under året framgår längre fram under respektive bolags verk-samhetsberättelse. Resultat efter finansiella poster (mkr) Morastrand AB -17,6 6,7-8,7 Moravatten AB -1,6 3,6 3,0 Moraparken AB -2,7-0,4 0,2 Övriga företag och organisationer där kommunen är delägare eller har intressen är; Siljan Turism AB, Region Dalarna, AB Dalatrafik, Musik vid Siljan, Inlandsbanan AB, AB Dalaflyget, Dalhalla förvaltnings AB och Siljan Båttrafik AB. Därutöver förvaltar kommunen ett antal stiftelser. Morastrand AB äger Lundskruven AB. Kommunalförbundet Region Siljan är under avveckling. PENSIONSÅTAGANDET Från och med år 2006 gäller ett nytt pensionsavtal, KAP-KL (PFA 98/PFA 01), hos kommuner och landsting. Avtalet innebär ytterligare ett steg mot en mer avgiftsbestämd pension. Den avgiftsbestämda delen ökar och den förmånsbestämda delen minskar. Syftet med det nya avtalet är främst att uppnå ett mer långsiktigt finansiellt stabilt och ekonomiskt förutsägbart avtal. Från och med 1998 har de anställda själva placerat sin pensionsrätt. Men för pensioner intjänade före 1998 har den återlånats i verksamheten och redovisas som en ansvarsförbindelse. Kommunens resultat belastas därför under en övergångsperiod både av årets intjänade pensioner samt pensionsutbetalningar för intjänande före Finansieringen av kommunernas pensionsåtagande har tidigare byggt på tilliten till en ständig tillväxt och möjligheten att finansiera dessa pensioner via kommunalskatten. Dagens situation ser väsentligt annorlunda ut då den offentliga sektorns ekonomiska problem tillsammans med ett växande behov av ökad kommunal service innebär att pensionsutbetalningar från intjänande före 1998 ytterligare belastar utrymmet för kommunal verksamhet. I syfte att lindra belastningen under de år då pensionsutbetalningarna blir som högst, har Mora kommun sedan år 2000 öronmärkt delar av resultatet och placerat medel i en pensionsfond. Årets öronmärkning i det egna kapitalet har begränsats till den budgeterade nivån på 6 mkr och uppgår totalt till 122 mkr. PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING Det övergripande förvaltningsmålet med policyn för pensionsmedelsförvaltningen är att fonden ska finansiera pensionsutbetalningarna hänförliga till det totala pensionsåtagandet. Den aktuella fonderingen kan således användas för att kapa topparna och jämna ut kassaflödena till dess utbetalningarna avtar. Riskerna i fonden ska begränsas så att medlen alltid täcker minst 90% av det övergripande målet (säkerhetsgolvet). En viktig del i förvaltningsuppdraget är etiska aspekter på pensionsfondens placeringar. Placeringar eller köp av aktier, får ej ske i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol-, tobaks- eller vapentillverkning. Pensionsförpliktelser Årets kostnader för utbetalning av pensioner intjänade före 1998 samt för årets intjänade pensioner blev 23 mkr respektive 30 mkr inklusive löneskatt. Kommunens sammanlagda pensionsskuld uppgick vid årsskiftet till 597 mkr där ansvarsförbindelsen utgör 88% av det totala pensionsåtagandet. Pensionsfonden täcker enbart 20% av det totala pensionsåtagandet och marknadsvärdet uppgick till 119 mkr vid årsskiftet. Förvaltningsresultat Kommunens portfölj fördelar sig på nominella räntor, svenska och utländska aktiefonder samt strukturerade produkter med kapitalskydd. Försäljningar under året har genererat reavinster på 2,3 mkr och utdelningar med 0,7 mkr. I samband med bokslutet skedde en återföring av en tidigare nedskrivning av tillgångarna enligt portföljmodellen med cirka 0,6 mkr. I bokslutet uppgår det bokförda värdet av innehavet till 115 mkr har varit ett bra år på aktiemarknaden med en uppgång på 17% på den svenska börsen medan den globala har ökat med 10% i svenska kronor. Detta har bidragit till en positiv avkastning för fonden med 7,1% för Ett sammansatt jämförelseindex utifrån portföljens genomsnittliga allokering har under året gett 7,0%. 11

12 Pensioner Pensionsförpliktelser, Mkr Pensioner som redovisas som kortfristig skuld Avsättning inkl löneskatt Ansvarsförbindelse inklusive löneskatt Summa åtagande Bokfört värde av förvaltade pensionsmedel Återlånat i verksamheten Kostnader (inkl löneskatt), Mkr Intjänad individuell del Intjänad förmånsbestämd ålderspension 3 4 Pensionsutbetalningar intjänade före Summa Pensionsförvaltning Pensionsfond, Mkr Likvida medel 0 0 Räntebärande Svenska aktier 2 2 Globala aktier 8 5 Strukturerade produkter Summa Tillförda medel 0 0 Årets avkastning 8-5 Marknadsvärde RÖRELSEKAPITAL, LIKVIDITET OCH FINANSNETTO Med likviditet menas betalningsförmåga på kort sikt. För att säkerställa betalningsberedskapen vid tillfälliga likviditetsbelastningar har kommunen en checkkredit på koncernkontot som uppgår till 50 mkr. Krediten har inte nyttjats under året och likviditeten har varit god. Betalningsberedskapen mätt i antal dagar var 16 dagar jämfört med 29 dagar föregående år. Likviditeten har även varit god på det samlade koncernkontot där kommunens helägda bolag ingår. Finansnettot blev negativt med 16 mkr jämfört med +1 mkr föregående år. Att finansnettot blev negativt beror på nedskrivningen av lånet till Mora IK Fastighets AB. Finansnettot exklusive nedskrivningen blev positiv med 5 mkr och beror bland annat på reavinster i pensionsportföljen samt det fortsatta låga ränteläget. I koncernen ligger den genomsnittliga räntenivån något högre på grund av några längre räntederivat i Morastrand AB. Ett arbete med att strukturera om låneportföljen pågår för att nå bättre positioner och därmed lägre ränta på sikt. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna periodiseras så att preliminärt inbetalda skatteintäkter korrigeras med en prognos över beräknad slutavräkning för bokslutsåret samt den slutliga avräkningen för skatteintäkter avseende året före bokslutsåret (2011). Sammantaget gav de båda årens skatteavräkning en ökning av skatteintäkterna med 9 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften betalas även den ut med preliminära belopp som sedan justeras med det slutliga utfallet med två års eftersläpning och den kortfristiga fordran uppgår till 26 mkr. INVESTERINGAR Investeringarna uppgick till 86 mkr och var därmed i linje med föregående år (87 mkr). Investeringar med skattefinansierad verksamhet kunde finansieras med egna medel. Av investeringar med pågående entreprenad som löper under flera år har ombyggnaden av socialförvaltningens kontor, Säbbenbo, belastats med 15 mkr samt Utmelands-, Norets- och St.Mikaelsskolan med 13 mkr. Förskolan på Canadaområdet färdigställdes med 6 mkr under året. På kajen påbörjades en tillbyggnad av Strandrestaurangen på motsvarande 4 mkr. Byggnationen av ny återvinningscentral påbörjades enligt plan där 15 mkr belastades. För övrigt investerades i en konstgräsplan på Prästholmen om 5 mkr och bredband till byarna och statsnät med 9 mkr respektive 2 mkr. Resecentrum som skulle ha byggstart under året har blivit framflyttad till 2013 vilket även gäller ny gång- och cykeltunnel samt cirkulationsplats vid noret handel. LÅNESKULD OCH SOLIDITET Låneskulden uppgick vid årets slut till 130 mkr och ingen upplåning har gjorts under året. Låneskuld per invånare uppgick därmed till kr. För låneskulden finns en målsättning att låneskulden i balansräkningen inte ska överstiga kr per invånare. I koncernen är den övervägande delen av kostnaden för lånen finansierade av taxor, avgifter och hyror. Låneskulden per invånare i koncernen uppgår till kr varför målet har nåtts. 12 Förhållningssättet gällande lånefinansiering av investeringar är att det främst ska ske i affärsmässig verksamhet eller där investeringen innebär minskade driftkostnader. Om investe-

13 ringar sker genom upplåning i skattefinansierad verksamhet kommer ökade räntekostnader att innebära ett minskat utrymme för kärnverksamheten. Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan i kommunen. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Det innebär att ju högre soliditet, desto mindre lånefinansierade tillgångar och därmed stabilare ekonomi. Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunerna inte räkna in anställdas pensionsåtagande intjänade för 1998 som en skuld eller avsättning i balansräkningen. Förfarandet strider mot god redovisningssed och ger en för positiv bild av soliditeten. Med redovisningslagens sätt att räkna blir soliditeten 37%, men den verkliga soliditeten inklusive hela pensionsskulden uppgår till 10% i kommunkoncernen. på leveranser från välfärdsektorn. Sammantaget är de svenska statsfinanserna fortfarande mycket starka i jämförelse med andra länder. Men en fortsatt relativt svag utveckling i omvärlden innebär att återhämtningen i svensk ekonomi försvåras och fördröjs då exporten via efterfrågan från omvärlden normalt brukar lyfta landet ur tidigare lågkonjunkturer. Sammantaget gör vi bedömningen att Mora kommun har ett gott utgångsläge med ett antal år med goda resultat och en ekonomi i balans, men att det kommer att krävas nya sätt att hantera de utmaningar som kommunen står inför med ett ökat krav på service med minskande resurser. KÄNSLIGHETSANALYS Kommunens resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan beskrivs vilken inverkan några av dessa faktorer har utifrån 2012 års förutsättningar: Påverkan i mkr Löneökning med 1% 8 Prisökning varor och tjänster med 1% 4 10 årsarbetare invånares påverkan på skatt, inkomstutjämning, generella statsbidrag mm 5 OMVÄRLDSANALYS Året har präglats av olika finanspolitiska stimulanser från centralbanker världen över för att komma till bukt med oron kring skuldkrisen i Europa. Europeiska centralbanken och EU etablerade en permanent stödfond som betalar ut nödlån till länder med behov med skuldsanering som villkor. Även den amerikanska centralbanken tillförde likviditet genom att annonsera nya obligationsköpprogram. Dessa åtgärder resulterade i ett ökat förtroende hos finansmarknaden för statsfinanser och banker i Europa, och med stigande börskurser som följd. Under årets sista kvartal syntes tecken på att de genomförda stimulanserna började få effekt. Återhämtningen globalt drevs av USA men även av bättre konjunktursiffror från Kina och flera tillväxtmarknader. Sverige, som stod emot Europas skuldkris väl under det första halvåret, drabbades under hösten. Företagsförtroendet minskade och exportefterfrågan vek. Varsel ökade och även inhemska sektorer påverkades negativt. Riksbanken tvingades sänka styrräntan tre gånger under året till 1%, trots att inflationstakten föll tillbaka. Tittar man framåt förväntas Sydeuropa bli kvar i lågkonjunkturen medan Frankrike/Tyskland möter låg tillväxt. Europa dras fortfarande med stora problem men det värsta av recessionen kan ligga bakom oss. Att Europa går svagt tyder på att det kommer bli en långsam återhämtning i den svenska ekonomin då Europa är Sveriges största exportmarknad. Exporten hotas också av en fortsatt kronförstärkning som försvagar svenska företags konkurrenskraft mot företag i andra länder. Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas och arbetslösheten förväntas sjunka tillbaka först under Trots vikande sysselsättning beräknas skatteunderlaget utvecklas positivt under 2013 i reala termer. En bidragande orsak är att pensionsinkomsterna ökar relativt kraftigt. De största utmaningarna för kommu-ner de närmaste åren är strukturella i form av ofördelaktig demografi och växande krav 13

14 PERSONALREDOVISNING Kompetensförsörjning syftar till att ha rätt person på rätt plats vid rätt tidpunkt för att kunna utföra det uppdrag som Mora kommun har, såväl på kort som på lång sikt. Kommunens roll som attraktiv arbetsgivare är en viktig del i regionens utveckling och under 2012 har ett flertal strategiska projekt initierats, bl.a. ett projekt i samverkan med Orsa och Älvdalen om att utarbeta en strategisk kompetensförsörjningsplan med sikte på Som arbetsgivare verkar Mora kommun i linje mot uppsatt målbild om ett aktivt liv genom att satsa på strategiskt hälsofrämjande arbete som benämns Mora i rörelse. År 2012 kunde Mora i rörelse fira tio år som aktiv part i att motivera till hälsa hos såväl enskilda medarbetare som kommunen som helhet genom att erbjuda ett brett och varierat utbud av hälsofrämjande aktiviteter. Som ett av många resultat av målmedvetet arbete kan särskilt uppmärksammas att Mora kommun under året slog eget deltagarrekord då 270 medarbetare vid samma tillfälle deltog i ett stort motionslopp. Med fokus på att motivera ett hälsofrämjande aktivt ledarskap har tre föreläsningar erbjudits bl.a. chefer och kommunens 120 hälsoinspiratörer under året, dvs. Den moderna synen på fysisk aktivitet, hälsa och kost. - Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap. Att bli sedd, behövd och tagen i anspråk. - Pär Johansson, initiativtagare och ledare för Glada Hudikteatern. Rollen som hälsoinspiratör i Mora kommun. - Tommy Ljusenius, samhälls- och beteendevetare, författare och föreläsare. Ledarskapets uppdrag och kompetenskrav har också varit i fokus då kommunstyrelsen under 2012 beslutat om ett antal strategiska chefsprofiler som underlag till fortsatt rekryteringsprocess av bl.a. kommundirektör, ekonomichef och chef för socialförvaltningen. För att möta framtidens behov av ledare inleddes en fjärde programomgång av Talangjakten som genomförs i samverkan med Orsa och Älvdalens kommuner. Programmet syftar till att identifiera medarbetare inom kommunernas olika verksamheter som kan vara tänkbara kandidater till ledaruppdrag och ge de en introducerande utbildning i kommunalt ledarskap. För att följa upp hur Mora kommun uppfattas som arbetsgivare och mäta medarbetarnas upplevelse av ledarskap, arbetsplats och arbetssituation genomfördes under april maj 2012 en medarbetarundersökning. Det var första gången som enkäten distribuerats enbart digitalt och i denna mätning uppnåddes en svarsfrekvens på 80%, vilket kan jämföras med 73% vid föregående undersökning (2010). Resultatet redovisade särskilt goda betyg för kommunens hälsofrämjande arbete. Höga betyg får även kundorienteringsfrågor som berör frågor kring eget ansvar för att nå verksamhetens gemensamma mål, prestationsnivå, servicenivå och till vilken grad medborgaren är i fokus. Som utvecklingsområden identifierades framförallt kommunikation och såväl interna som externa kommunikationskanaler. Resultatet utgör underlag för fortsatt utveckling av såväl organisationen som helhet, förvaltningarna samt alla arbetsplatser inom Mora kommun. ANTAL TILLSVIDAREANSTÄLLDA Totalt antal Varav kvinnor 81,4% 80,9% 80,3% Varav män 18,6% 19,1% 19,7% Jämför antal tidsbegränsat anställda vid mättillfället: VIKARIAT AVA* Totalt antal Kvinnor 87% 87% 46% 50% Män 13% 13% 54% 50% Antalet anställda motsvarar 84 personer per 1000 kommuninvånare. I antal årsarbeten motsvarar det 80 personer per 1000 kommuninvånare, dvs. en ökning jämfört med Antal anställda har ökat vilket till stor del kan förklaras med uppbyggnad av nya verksamheter såsom öppnande av en ny förskola, ett särskilt boende inom omsorgen och ny verksamhet inom integration. Den sammanlagda utförda arbetstiden under året motsvarar 1601 årsarbeten. Av detta motsvarar den månadsanställda personalens mer- och övertid 20,6 årsarbeten (varav endast övertid motsvarar 7,6 årsarbeten), vilket är en mindre ökning jämfört med (Årsarbete = genomsnittligt mått om 1700 timmar per år). *AVA = allmän visstidsanställning 14

15 ÅLDERSFÖRDELNING TILLSVIDAREANSTÄLLDA år 6,4% 5,7% 4,2% år 42,8% 42,7% 43,4% 50 år 50,8% 51,6% 52,4% Jämför åldersfördelning för visstidsanställda vid mättillfället: ÅLDERSFÖRDELNING VISSTIDSANSTÄLLDA Medelåldern är 49 år för kommunens tillsvidareanställda och 34 år för tidsbegränsat anställda (vid mättillfället). Av kommunens tillsvidareanställda är 272 personer 60 år eller över, vilket i princip motsvarar antal personer i åldersgruppen år. En viktig planeringsfaktor för kommunens framtida kompetensförsörjning är att hälften av kommunens totala antal tillsvidareanställda år 2012 är 50 år eller äldre. Mellan åren uppstod dock en viss åldersförskjutning där tillsvidareanställda yngre än 30 år ökade med 1,5% och under 2012 fortsatte ökningen med 0,7%. För motsvarande åldersgrupp som var visstidsanställda mellan åren kan konstateras en ökning med 4,2%. 29 år 33,7% 29,5% år 37,0% 54,1% 50 år 29,3% 16,4% SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaro 4,1% 3,7% 4,2% Utbetald sjuklön tkr TOTAL SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV AVTALAD ARBETSTID Totalt 4,1% 3,7% 4,2% Varav > 60 dagar 42,3% 42,2% 47,5% Ett trendbrott vad gäller sjukfrånvaron kan noteras då den ökar något för första gången på fem år. Kommunens förändring speglar visserligen en samhällsövergripande utveckling och kan för Mora kommun till stor del förklaras med ökad korttidssjukfrånvaro. Dock får kommunen som arbetsgivare vägledning i att man upplevs verka för hållbar utveckling då 2012 års medarbetarundersökning redovisar att mer än två tredjedelar av medarbetarna upplever att kommunen som arbetsgivare stimulerar hälsofrämjan. Kvinnor 4,5% 4,0% 4,5% Män 2,4% 2,5% 2,9% 29 år 2,8% 2,0% 2,5% år 3,7% 3,4% 3,5% 50 år 4,7% 4,2% 5,0% SYSSELSÄTTNINGSGRAD OCH MEDELLÖN Andel tillsvidareanställda som har heltidstjänst är 64,3% och fördelas på kön enligt följande: Meddellön för anställda Kvinnor 60,1% 59,8% 58,7% Män 82,7% 81,3% 79,3% För att vara en framtidsorienterad arbetsgivare för hållbar utveckling ämnar kommunen framöver att aktivt försöka skapa förutsättningar för att möjliggöra heltid för en ökad andel medarbetare. MEDELLÖN FÖR ANSTÄLLDA (tillsvidare, visstid och timanställda) Kvinnor Män Samtliga VIKARIAT AVA* Kvinnor Män Samtliga *AVA = allmän visstidsanställning 15

16 ENERGI- OCH KLIMATPLAN Planen antogs under 2011 och som namnet antyder finns numer en tydligare koppling till klimatfrågan. Planen innehåller bl a långsiktiga mål för Mora till år 2020 och 2050 samt delmål fram till år För såväl kommunen som organisation som för det geografiska området är 19 delmål formulerade inom områdena byggnader, transporter, övriga energi samt klimat. En kortversion av årets uppföljning följer nedan och den fullständiga versionen finns på OMRÅDE BYGGNADER I kommunens och Morastrand AB:s byggnadsbestånd har den totala energianvändningen minskat med 18 procent resp 19 procent sedan För det geografiska området är energistatistiken svårbedömd men elanvändningen har en ökande tendens. Fjärrvärmeanslutningarna i Mora har ökat med 13 stycken under Exempel på Energieffektivisering i kommunägda byggnader I samarbete med YIT har Mora kommun och Morastrand AB tagit fram ett förslag på investeringar för energieffektivisering och underhåll, ett så kallat Energy Performance Contract (EPC). Mora kommun avvaktar politiskt beslut om att gå in i en genomförandefas medan Morastrand har startat upp åtgärdsplanen som pågår under 4,5 år. Flerbostadshuset Valhall är byggt som ett lågenergihus med en beräknad energiåtgång på 48 kwh/år och kvadratmeter. 42 solvärmepaneler för tappvarmvatten är installerade och har sedan starten gett ca 6 MWh. Ombyggnaden av Utmelands skola ( ) har bl a resulterat i att den totala uppvärmningsenergin under 2012 minskade med 37 procent jämfört med OMRÅDE TRANSPORTER Av kommunens och de kommunala bolagens 150 personbilar är 50 procent miljöbilar. På busslinjerna inom Mora har resandet ökat med drygt resor (6%) jämfört med 2011, där tätortstrafiken (linje 501, 505 och 506) står för en ökning med drygt resor. På linjerna mellan Mora och Orsa har resandet ökat med drygt resor (8%) jämfört med Exempel på åtgärder inom transportområdet Borttagande av en zon längs sträckan Mora-Orsa (projektnamn MORSA) har förbättrat förutsättningarna för att resa med kollektivtrafik på sträckan. Under året har tre viktiga dokument med anknytning till trafiksystemet arbetats fram; Centrumutvecklingsplanen, Trafikstrategi samt Handlingsplan Hållbara resor. ÖVRIGA ENERGIMÅL Säliträdbergets åtta vindkraftverk producerade 47 GWh och Kyrkbergets 10 vindkraftverk producerade 56 GWh under Detta innebär att andelen förnybar energi i Moras energitillförsel bedöms ha ökat till drygt 40 procent. Det innebär också att elproduktionen i kommunen, i stort sett, är i nivå med elanvändningen. Det kommunala vindkraftverket producerade 5,5 GWh vilket är bättre än beräknat. Exempel på åtgärder inom övriga energimål Vindbruksplanen är godkänd och antagen av KF men överklagad och prövning kommer att ske under våren Som en del i arbetet inom Pilotlän Dalarna har projekten "Energismarta företag" och "Energismarta landsbygdsföretag" dragit igång. 15 av landets främsta energikonsulter har anlitats för att besöka cirka 300 av Dalarnas företag. Ett femtontal företag har fått besök i Mora och två har gjort energianalyser. OMRÅDE KLIMAT Koldioxidutsläppen från energianvändningen i kommunens och Morastrands byggnader har minskat med 68 procent sedan Koldioxidutsläppen från kommunens och de kommunala bolagens resor har ökat med 13 procent sedan Koldioxidutsläppen för det geografiska området har minskat något mellan 2009 och 2010 och för 2010 ligger värdet på 5,3 ton/pers och år, där drygt hälften härrör från transportsektorn. Exempel på åtgärder inom klimat Minskningen av koldioxidutsläppen från energianvändningen i kommunens och Morastrands byggnader beror framförallt på en minskad oljeanvändning och användningen av förnybar el från det egna vindkraftverket. Tio hushåll deltar i projektet Klimatpiloter Mora och Orsa som genomförts med medel från Energimyndigheten, Mora och Orsa kommuner samt Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet. Projektet ska stimulera hushållen ska komma ner mot 2,5 ton koldioxid per person och år Kommunala organisationens koldioxidutsläpp (ton) 16 En cykel- och gångmätning med manuell räkning genomfördes under två dagar på tre platser i centrala Mora. Totalt färdades under dessa två dagar cyklister och 518 gående på de tre platserna Energianvändning byggnader Mora kommun, Morastrand Drivmedel Mora kommun, Morastrand, Moraparken

17 FOLKHÄLSOPROGRAMMET SAMMANFATTNING Mora ska vara ett hållbart samhälle och för att nå dit behövs en helhetssyn på samhällets utveckling. Ekonomiska, ekologiska och sociala perspektiv behöver samverka. Ett gott exempel är Centrumutvecklingsplanen som lyfter människors villkor och det sociala samspelet. Ett annat exempel är Psynk Mora, en satsning på barns och ungas psykiska hälsa, i samverkan mellan viktiga huvudmän inom kommun och landsting. Målet är att barn, unga och deras närstående ska få den hjälp de behöver, när de behöver det. Insatser för att stärka barns och ungas psykiska hälsa är fortsatt viktiga, och folkhälsorådet kommer fortsatt att medverka i arbetet, dels genom kunskap och medverkan i styrgruppen, dels via dialog och möten med viktiga aktörer och kanske också ta andra initiativ. Hälsoveckan är en satsning som gått hem och intresset ökar hos både arrangörer och besökare. Hälsoveckan utvecklas i en positiv riktning, men det förutsätter arrangörernas intresse och engagemang och en hållbar organisation som kan härbärgera det intresse som grundlagts. Ett förslag har nu lagts till kommunstyrelsen om att utreda möjligheter om ett samgående mellan Mora och Orsa folkhälsoråd. Den samverkan som sker med grannkommunerna Orsa och Älvdalen idag, genom till exempel Hälsoveckan, är oerhört värdefull. Folkhälsorådet ser framtiden an med tillförsikt. Då folkhälsofrågorna växer och blir allt viktigare är det avgörande hur vi lyckas skapa en hållbar organisation, men de initiativ som folkhälsorådet tagit till att utveckla politisk samarbete och samverkan är steg i rätt riktning. PRIORITERADE MÅLOMRÅDEN Barns och ungas uppväxtvillkor Aktiviteter Psynk Mora Folkhälsorådet bidrog till ett informationsmöte om barns och ungas psykiska hälsa i februari, vilket ledde till en seminariedag för berörda aktörer i Mora, Orsa och Älvdalen under våren. Styrgruppen, där chefspersoner från skola, socialförvaltning, primärvård, BUP, HAB och folkhälsoplanerare ingår, har genomfört tre arbetsdagar med verksamhetsnära personer. I projektet kartläggs aktörernas olika insatser för att senare ta fram praktiskt fungerande metoder för arbete och synkronisering. Till exempel ska skola, socialtjänst och sjukvård tillsammans kunna ge rätt hjälp på rätt nivå. Dialogmöten Folkhälsorådet beslutade att kartlägga drogsituationen och inbjöd polis, socialtjänst och elevhälsa till ett möte under våren. Ungdomsombud från Rosa huset liksom representant från BRÅ, Brottsförebyggande rådet, huset har medverkat på temat social trygghet och brottsförebyggande arbete. Skrivelse- Fritidsaktiviteter för Moras skolelever Folkhälsorådet föreslog för-och grundskolenämnden i en skrivelse, som bifölls, att utreda möjligheten att erbjuda skolelever i åk 1 9 att gratis prova på olika fritidsaktiviteter enligt en modell som prövats i Orsa kommun. Föräldrastöd Etableringen av Familjens hus är skjuten på framtiden. Under 2012 har 99 föräldrar varit aktiva i föräldrastödsutbildning (Komet och Connect). 35 pedagoger har också getts möjlighet till utveckling genom Pedagog- Connect, en ny metod där Mora medverkar vid framtagandet. Mora samarbetar även fortsättningsvis med grannkommunerna, och med bistånd från Mora har man i Orsa fått bra fart på föräldrastödsarbetet. Mått Andel flickor och pojkar som upplever sitt hälsotillstånd som ganska/mycket bra 70% av flickor och 84% av pojkar i åk 7 9 i Mora upplever sitt allmänna hälsotillstånd ganska/mycket bra. Andelen flickor som mår bra/ganska bra har minskat. För pojkar i Mora, liksom i riket, är utvecklingen den motsatta, och andelen som mår bra ökar. Andelen unga i åk 7 9, Mora som blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret Andelen som mobbats eller blivit utfrysta har sjunkit sedan förra mätningen, från 16% (år 2009) till 13%, år Den negativa tendens vi såg då har mattats av. Moras värde år 2012 är något lägre än rikets (14%). I underlaget, men inte i tabellen, kan man se att andelen som blivit mobbade eller utfrysta är högre bland tjejer än killar. Antalet olycksfallsskador för flickor och pojkar, 6 12 år I Mora är andelen olycksfall fortsatt hög, bland såväl pojkar (Mora 179/1000 invånare) som flickor (Mora 135/1000 inv.). Länet pojkar 126/1000 inv., flickor 94/1000 inv. Fysisk aktivitet Aktiviteter Hälsoveckan Den nionde Hälsoveckan, och hittills största i nuvarande samarbets-konstellation Malung-Sälen, Älvdalen, Mora och Orsa - genomfördes planenligt. I samarbete med föreningsliv, företag, kyrkor, kommuner och landsting m.fl. skapar Hälsoveckan mötesplatser där människors hälsa står i centrum. I Mora genomförde 60-tal arrangörer över 200 programpunkter. Hälsoveckan skapar förutsättningar för samverkan, lyfter hälsoföretag på orten och den visar att det finns många vägar till hälsa och välbefinnande. Tillsammans skapar vi genom Hälsoveckan förutsättningar för befolkningen att leva ett gott och hälsosamt liv. Skrivelse Fysisk aktivitet i grundskolan - en kartläggning Folkhälsorådet har, med rektorernas hjälp, genomfört en kartläggning av skolans arbete för att främja fysisk aktivitet bland barn och unga. För-och grundskolenämnden ser positivt på att fysisk aktivitet i grundskolan kan öka. 17

18 Hela Mora cyklar Syftet med cykelsatsningen är att förbättra miljön och stärka hälsan brett i samhället. Genom Mora cyklar lyfter vi fram cyklingens positiva effekter för att på sikt öka cyklandet i Mora. Deltagarna har cyklat mil under perioden, vilket innebär cirka 19 ton i minskade koldioxidutsläpp om resorna i stället hade skett med bil. Möjlighet att ta sig fram till fots, på cykel och med kollektivtrafik Gång-och cykelvägar i Mora har utökats med 1000 meter (Norets handelsområde) och den sammanlagda sträckan är nu 36,3 km. Utbyggnaden följer den plan som finns. Skolor är viktiga målpunkter och här samarbetar gatuansvarig och skola genom Säker skolväg. Under året har tre viktiga dokument med anknytning till trafiksystemet arbetats fram; Centrumutvecklingsplanen, Trafikstrategi samt Handlingsplan Hållbara resor. De har sin grund i projektet Stadsutvecklande åtgärder och överenskommelsen med Trafikverket. På kollektivtrafikens område har ändrad zonindelning (lägre biljettpris) Mora-Orsa skapat bättre villkor för resande. Åtgärder, i form av förstärkt turtäthet och 15- minuterstrafik, ska utvärderas. Mått Antal kilometer gång- och cykelväg i kommunen Förutsättningarna för fysisk aktivitet förbättras genom successiv utbyggnad av gång- och cykelvägar och totalt finns i Mora kommun 36,3 kilometer. Andel flickor och pojkar, åk 7 9, som tränar så att man blir andfådd eller svettig varje dag/flera gånger per vecka Andelen flickor som tränar så att man blir andfådd eller svettas varje dag/flera gånger per vecka har minskat sedan förra mätningen, och även i ett längre perspektiv Mora år 2012 flickor 58%, pojkar 68%. Jämförelser med riket visar att det är avsevärt färre i Mora än i riket, både bland pojkar och flickor riket flickor 63%, pojkar 73%. Andel kvinnor och män, år, som har en stillasittande fritid Den största risken för ohälsa är att ha en stillasittande fritid. I Mora minskar stillasittande, om än långsamt, framför allt bland kvinnor - år 2011 kvinnor 10%, män 10%. I riket är det 13% av kvinnorna, 14% av männen som är stillasittande. Övrigt Hälsofröet Mora Folkhälsoråd har skapat Hälsofröet att för att stimulera utvecklingen av ett gott och hälsosamt liv i Mora. Prioriterade områden 2012; Barns och ungas uppväxtvillkor och Fysisk aktivitet. Under 2012 har 14 ansökningar behandlats, varav sex har beviljats. Folkhälsoarbete samarbete och samverkan Mora kommun och Landstinget Dalarna har ingått avtal om folkhälsoarbete Folkhälsoråden i Mora och Orsa önskar fördjupa sin samverkan och har föreslagit kommunstyrelserna att utreda möjligheterna till gemensamt folkhälsoråd. Ytterligare ett inslag i samverkan är den skaderapport för kommunerna i Mora, Älvdalen och Orsa som folkhälsoplanerarna sammanställt. Tillgänglighet Handikappolitiskt program anger mål och insatsområden. Målet, att genomföra analyser och åtgärder av Mora kommuns publika lokaler, nåddes redan Vissa justeringsarbeten återstår, men arbetet har skjutits fram och sker under Handikapprådet har genomfört ett flertal aktiviteter; möten med arbetsgrupper, föreläsning, information i media, möte med fastighetsägare och köpmän. 18

19 MORA KOMMUNS ORGANISATION Politiker Helägda kommunala bolag Kommunfullmäktige 41 ledamöter Ordförande: Bengt Jernhall (C) Valberedning Revision Kommunstyrelse tillika Räddningsnämnd 11 ledamöter Ordförande: Bengt-Åke Rehn (S) Finansutskott Planutskott Överförmyndare Arbetsgivarutskott Gemensam gymnasienämnd i Mora Valnämnd Socialnämnd För- och grundskolenämnd Byggnadsnämnd Kulturnämnd Gemensam servicenämnd för IS/IT i Mora Gemensam servicenämnd för lön och ekonomi i Älvdalen Gemensam nämnd för social myndighetsutövning i Mora Gemensam miljö- och hälsoskyddsnämnd i Orsa Nämnden för kostsamverkan (Landstinget Dalarna) Teknisk nämnd Moravatten AB Morastrand AB MoraParken AB 19

20 REVISORERNA ORDFÖRANDE: LEDAMÖTER: FÖRVALTNING: Christina Tomth Susanne Halén, Bernt Hägg, Mats Leijon, Torbjörn Carlsson, Morgan Gustafsson och Bengt Nordin Revisionen MÅL OCH AKTIVITETER Revisionens roll och ansvar är fastställda i kommunallagens 9 kapitel, det av fullmäktige fastställda revisionsreglementet samt det av Sveriges kommuner och landsting (SKL) utarbetade God revisionssed i kommunal verksamhet Den kommunala verksamhetens mål, inriktning och omfattning fastställs varje år av kommunfullmäktige i budgeten. Vår roll är att granska om nämnder, styrelsen och de enskilda ledamöterna i dessa uppfyller fullmäktiges målsättningar och direktiv. Syftet med våra granskningar är att se om verksamheterna bedrivs på ett ändamålsenligt samt ekonomiskt tillfredsställande sätt, samt om räkenskaperna är rättvisande och den interna kontrollen tillräcklig inom nämnderna och styrelsen. Dessa granskningar ger oss underlag för våra uttalanden i revisionsberättelsen som vi lämnar till fullmäktige. Granskningsverksamheten har under 2012, i enlighet med kommunallagen, bedrivits utifrån en fastställd revisionsplan. Vi har under revisionsåret träffat samtliga kommunens nämnder och kommunstyrelsen. Samtliga revisorer i Mora är även lekmannarevisorer i kommunens bolag Moraparken AB, Morastrand AB samt Moravatten AB. Revisionens ambition är att tillsammans med kommunens nämnder, kommunstyrelsen och bolag medverka till att positivt utveckla verksamheterna inom hela kommunkoncernen. I samband med avlämnandet av revisionsberättelsen kommer vi att lämna en redogörelse för vår verksamhet under revisionsåret Ekonomisk jämförelse (tkr) Budget 2012 Redovisat 2012 Avvikelse Revisorerna Summa