Årsredovisning 2013 MORA KOMMUN

Transkript

1 Årsredovisning MORA KOMMUN

2

3 INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens ordförande 4 Förvaltningsberättelse 5 Måluppfyllelse 7 Ekonomisk analys 12 Personalredovisning 17 Energi- och klimatplan 19 Mora kommuns organisation 21 NÄMNDERNA I SAMMANDRAG Revisorerna 22 Kommunstyrelsen 23 Överförmyndare 25 Valnämnd 25 Mora brandkår 26 För- och grundskolenämnd 28 Socialnämnd 30 Teknisk nämnd 32 Byggnadsnämnd (Mora) 33 Kulturnämnd 34 GEMENSAMMA NÄMNDER I SAMMANDRAG Gymnasienämnd 36 Gemensam servicenämnd IS/IT 38 Gemensam nämnd för social myndighetsutövning 40 Gemensam servicenämnd för lön och ekonomi/fakturarutiner 41 Nämnd för kostsamverkan Mora 42 Mora Orsa Miljönämnd 43 BOLAGEN I SAMMANDRAG Moraparken AB 44 Morastrand AB 45 Moravatten AB 46 EKONOMISK REDOVISNING Driftredovisning 47 Investeringsredovisning 48 Resultaträkning 49 Kassaflödesanalys 50 Balansräkning 51 Noter 52 Finansiella nyckeltal 60 Stiftelseförvaltning 61 Redovisningsprinciper 62 Ord- och begreppsförklaring 64 BILAGOR Ordinarie ledamöter 65 Revisionsberättelse

4 REGIONSTADEN MORA FÖR ETT AKTIVT LIV Mora har en stolt och intressant historia, som har en stor betydelse för vad Mora är idag. Den gemensamma visionen för Mora talar till våra hjärtan, och skapar en känsla av mening, helhet och engagemang inför framtiden. Ambitionen är att fortsätta våra strävanden att bygga Regionstaden Mora. År var händelserikt för Mora, flera stora projekt färdigställdes och påbörjades i Regionstadens anda. Under året invigdes en ny återvinningscentral (ÅVC) i Mora. Den gamla återvinningscentralen har i många år utgjort en lindrigt sagt, dyster syn. Ett annat större investeringsprojekt var Moras nya resecentrum, en satsning i 50-miljonersklassen. Kommunens del är knappt hälften av kostnaden. Projektet har också fått stöd av EU med 11 mkr. Mora med sitt nya resecentrum kommer att vara en tydlig knutpunkt för allt resande. Här byter man färdsätt på ett enkelt, smidigt och effektivt sätt. Invigningen sker i november En av de stora utmaningarna för Mora är att öka inflyttningen. Vi ska bygga fler bostäder för att klara bostadsförsörjningen, som lockar både folk att flytta hit och gör att våra ungdomar stannar kvar i Mora. Kommunstyrelsen har därför tagit initiativ till ett projekt som syftar till att öka bostadsbyggandet, bland annat genom att kartlägga intressant exploateringsmark för bostäder. Det har hänt mycket inom skolan under de senaste åren med en ny läroplan och nytt betygssystem. Mora kommun har under året utvecklats positiv och stigit i flera olika mätningar. I Lärarförbundets ranking gick Mora från plats 118 till plats 19 bland landets 290 kommuner. I SKL:s öppna jämförelser mäter man genom elevenkäterna hur eleverna i årskurs 5 och 8 trivs i skolan. För Moras del var det glädjande resultatet plats 11 för femteklassarna och plats 9 för åttondeklasserna. De långsiktiga värdegrundssatsningarna har gett goda resultat. Framtidens Mora bygger också på en flexibel och dynamisk kommunal organisation. En modern kommunal organisation som effektiviserar samt tänker service och bemötande, samtidigt som den ska upprätthålla viktiga myndighetsutövande uppgifter. För att renodla verksamheten i vårt bostadsbolag Morastrand och för att skapa ytterligare möjligheter för bostadsbyggande beslutade vi under året att konkurrensutsätta den lokalvård samt gatu- och parkförvaltning som tidigare utförts av bolaget. I slutet av 2009 togs historiska beslut om samverkan inom ett stort antal områden mellan Mora, Orsa och Älvdalen. Formerna för samarbetet har under åren utvecklats och fördjupats. En gemensam utmaning är att möta den generationsväxling som kommer att äga rum bland de anställda, ca 40 procent av medarbetarna kommer att behöva ersättas på grund av pensionsavgångar fram till I och med att de tre kommunerna har en gemensam arbetsmarknad så har kommunerna enats om att ta fram en gemensam kompetensförsörjningsstrategi. Svenskt Kvalitetsindex mäter i vilken utsträckning invånarna i Sverige kan rekommendera sin kommun. Årets mätning visar att 95 procent av invånarna kan tänka sig att rekommendera andra att flytta till Mora. Mora är därmed bäst i Dalarnas län och hamnar på 20:e plats i landet. Detta visar att Mora har ett mycket starkt varumärke och är en fin plats att leva, bo och arbeta i. Mora kommun är stolt över att leverera en fortsatt stark ekonomi och bra verksamhet. Detta ger oss fortsatt goda möjligheter att genomföra de planerade framtidssatsningarna för Regionstaden Mora. BENGT-ÅKE REHN KOMMUNSTYRELSE ORFÖRANDE 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden är i takt med tiden och erbjuder möjligheter för människor att trivas, utvecklas och framför allt leva ett aktivt liv. Syftet med målbilden Mora, regionstaden för ett aktivt liv är att kommun, näringsliv, föreningsliv och andra aktörer tillsammans under de kommande åren målmedvetet ska utveckla förutsättningarna för handel, utbildning, kulturliv, friluftsliv, näringsliv, bostäder, sjukvård, kommunal service, vägar, tåg och annan infrastruktur så att Mora inom tio år verkligen kan leva upp till epitetet regionstad. Regionstadsprojektet handlar om att förstärka Mora som ett regioncentrum, inte bara för handel och besöksnäring utan även för arbete, utbildning och kultur. Stödet för målbilden är stark. Inom såväl näringsliv och föreningsliv som politik eftersom målbilden har utvecklats av personer med olika bakgrund. En viktig förutsättning för en fortsatt positiv utveckling är att kommunen har ett gott näringslivsklimat. Resultatet från Svenskt Näringslivs enkät bland företagen visar att näringslivsklimatet förbättrats (från 3,3 till 3,4). Resultatet innebär att Mora kommun ligger över rikssnittet. En annan viktig förutsättning för en fortsatt utveckling av regionstaden är att Mora kan erbjuda en god kommunal service på alla områden, bland annat en skola som är bland de bästa i landet, och samtidigt kunna avdela resurser för utvecklingsprojekt i regionstaden. BEFOLKNINGSUTVECKLING Enligt kommunens befolkningsprognos sker två större demografiska förändringar de kommande tio åren. För det första har den stora 40-talistgenerationen uppnått en ålder över 65 år. Det innebär ett växande behov inom kommunens vård- och omsorgsverksamhet. För det andra uppnår den stora barnkull som föddes kring 1990 yrkesverksam ålder. De slutar gymnasieskolan och många börjar studera eller arbeta på annan ort. För bland annat arbets- och bostadsmarknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna får dessa förändringar stor påverkan på den kommunala verksamheten. Mellan 2012 och minskade folkmängden i kommunen med 84 personer. Födelsenettot var 71 och flyttnettot 13, det vill säga kommunen hade fler avlidna än födda och fler flyttade från än till kommunen. Sista december hade Mora invånare. Visionen Regionstad Mora har som mål att folkmängden ska öka. För att lyckas med det är det viktigt att Mora uppfattas som en attraktiv kommun och kan ge god service för medborgarna i norra Dalarna. UTVECKLINGSPROJEKT Fler bostäder är en viktig förutsättning för kommunens fortsatta tillväxt. Kommunstyrelsen tog under året initiativ till ett projekt för ökad bostadsutveckling i Mora. Syftet med projektet är att kartlägga intressant exploateringsmark för bostäder i Mora och sedan marknadsföra detta till tänkbara aktörer. Boende är en förutsättning för leva och växa i Mora. Under året gjordes en konkurrensutsättning av rollen som kommunikationsoperatör i Mora stadsnät. Kommunikationsoperatören är den som ska hantera bredbandstjänsterna och se till att dessa tjänster levereras till användarna. Kommunstyrelsen beslutade att tilldela Open Universe/Telenor Sverige AB uppdraget att verka som kommunikationsoperatör i Mora stadsnät under åren I juni antog kommunstyrelsen en centrumutvecklingsplan som ska ligga till grund för fortsatt utveckling av centrum. Centrumutvecklingsplanen har utarbetats i samråd med fastighetsägare, köpmän, Vasaloppet, Trafikverket med flera. Under hösten påbörjades arbetet med ett gestaltningsprogram för gågatan och Fridhemsplan. Arbetena beräknas starta hösten Flera större handelsetableringar har genomförts och påbörjats under året på Norets handelsområde (till exempel Biltema, Jula, Elgiganten och Rusta). För att förbättra trafiksituationen på Noret har kommunen påbörjat arbetet med en ny rondell där vägen 5

6 till Färnäs ansluter till riksväg 70. Kommunstyrelsen har också initierat projektering av en utbyggnad och ombyggnad av flygterminalen på Mora/Siljan flygplats, som också ger plats för en placering av en ambulanshelikopter. Mora ska vara en knutpunkt och motor i regionen en regionstad med drivkraft. Mora kommun har ett starkt föreningsliv. Föreningarnas verksamhet bidrar till en positiv samhällsutveckling och ger invånarna möjlighet till ett aktivt liv. Under året gjorde kommunen en utredning om hanteringen av föreningsbidrag. Utredningens förslag som kommunfullmäktige har ställt sig bakom är att tekniska förvaltningen ska ansvara för huvuddelen av föreningsbidragen förutom kulturföreningar och vissa ideella föreningar med social inriktning. Bidragskonstruktionen har förändrats och ett förvaltningsövergripande föreningsråd har bildats som ska säkerställa ett samlat förhållningssätt från kommunen och en bra dialog med föreningslivet. Tidningen Sport och Affärer gör varje år en kommunrankning där Mora placeras som nummer tio bland alla Sveriges kommuner. Vasaloppet, Sveriges mest medieexponerade evenemang, bidrar naturligtvis kraftigt till denna placering med sina idag nästan deltagare förutom anhöriga som följer med och som bidrar till regionens besöksnäring. Den totala konsumtionen i regionen är omkring 250 miljoner kronor bara i anslutning till Vasaloppsevenemangen. I övrigt finns elitlag inom innebandy (Kais Mora), ishockey (Mora IK) och skidåkning (IFK Mora). Mora ska fortsätta vara ett kultur-, upplevelse- och aktivitetscentrum en regionstad med drivkraft. Hösten 2012 startade kommunen en utredning om eventuella förändringar i ansvaret för ägande och förvaltning av kommunkoncernens verksamhetsfastigheter och bostäder. Utredningen mynnade ut i förslaget att Morastrand AB ska äga och förvalta bostäder och vissa särskilda boenden och fastigheter. Tekniska nämnden ska äga och förvalta kommunens verksamhetsfastigheter samt vara beställare vid konkurrenssättning av den uppdragsverksamhet som Morastrand tidigare utfört åt Mora kommun. Kommunfullmäktige har ställt sig bakom detta beslut och bildat en politisk referensgrupp som ska samordna genomförandet av förslaget. Mora kommuns verksamheter ska bedrivas med ekonomisk hushållning hållbara Mora. I februari godkände kommunfullmäktige ett treårigt energitjänsteprojekt. Åtgärderna kräver en investering på 78,9 mkr under åren Målet med projektet är att minska energianvändningen, åtgärda lokaler utifrån myndighetskrav och sänka koldioxidutsläppen. Projektet omfattar totalt 390 åtgärdspaket. Mora ska vara ett hållbart samhälle hållbara Mora. SAMARBETE Ett landsomfattande projekt Psynk (psykisk hälsa barn och unga) har startats för att förbättra samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Psynk Mora syftar till att samordna insatser och ta fram arbets- och samverkansmodeller. I projektet deltar kommunen tillsammans med primärvården, habiliteringen samt barn- och ungdomspsykiatrin. Genom att organisera En gemensam ingång i egen regi kan kommunen arbeta med aktiva och strukturerade insatser för att motverka att framför allt unga personer hamnar i utanförskap som ofta leder till ett bidragsberoende. En gemensam ingång möjliggör också ett strukturerat arbete med kommunens information om insatser för unga som varken arbetar eller studerar. Genom att olika myndigheter och kommunen samverkar skapas bättre förutsättningar för att stödja individen till arbete och egen försörjning. Ett så kallat Finsamförbund (finansiellt samordningsförbund) för Mora, Orsa, Älvdalen, Landstinget Dalarna, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen bildades under året. Samordningsförbundets uppgifter är att stödja samverkan mellan parterna, finansiera insatser inom ansvarsområdet och besluta hur budgeterade pengar ska användas. Målet är att personer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser når eller förbättrar sin förmåga att arbeta och kan undvika ett bidragsberoende. Vård och omsorg i Mora ska stärka människors trygghet och vara av hög kvalitet leva och växa i Mora. Mora kommun och landstinget har sedan 2009 en gemensam nämnd för kostsamverkan. Nämndens kostnader har fördelats utifrån en prissättningsmodell som bygger på vissa årsvolymer. Landstinget begärde under året omförhandling av avtalet, vilket ledde till en reviderad prissättningsmodell. Det nya avtalet innebär att parterna betalar för sin faktiska förbrukning. 6

7 MÅLUPPFYLLELSE ENLIGT STRATEGISK PLAN Mora kommuns mål- och resultatstyrning utgår från den strategiska planen Planen har ett långsiktigt perspektiv och pekar ut inriktningen för kommunens planering, uppföljning och redovisning. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra målområden med nio strategiska mål. Förutom de strategiska målen har fullmäktige antagit 13 nämndmål med tillhörande mått, totalt 25 mått. Måtten anger vad kommunen ska prioritera politiskt och följa upp i arbetet för att nå respektive nämndmål. Måtten är inte till för att mäta andra åtgärder som bidrar till att nå nämndmålen, utan är indikatorer för bedömning av bidrag till måluppfyllelse för nämndmålen och de strategiska målen. Nedan redovisas kommunfullmäktiges 25 mått tillsammans med måluppfyllelse. Sammantaget gör kommunen en övergripande bedömning av utvecklingen i förhållande till målen på nämndnivå och strategisk nivå. Eftersom många övergripande mål är strävansmål bygger bedömningen av måluppfyllelsen på både måtten och genomförda, pågående och planerade aktiviteter. De strategiska målen bedömer kommunen genom att analysera om kommunen är på rätt väg att uppnå målets avsikter eller om man behöver göra andra aktiviteter eller ändra inriktningen. God ekonomisk hushållning uppnås när resultatet är positivt samtidigt som de finansiella och verksamhetsmässiga målen är uppfyllda. var resultatet positivt och större delen av de finansiella målen och nämndernas verksamhetsmål uppfylldes. Det innebär att nämndernas genomförda aktiviteter motsvaras av budgeterade kostnader. De nämnder som gick med underskott täcktes upp av kommunens budgeterade reserver. Kommunen arbetar med att utveckla och fördjupa modellen för mål- och resultatstyrning för att förbättra styrning och uppföljning av de politiska målen. Det innebär utveckling av alla mål och mått samt en anpassning av systemstöd som underlättar uppföljning och redovisning av resultat och måluppfyllelse. Bedömningen av måluppfyllelse visas med följande symboler i grönt, gult och rött. z Uppfyllt z Delvis uppfyllt J JInte uppfyllt N/A Inte relevant STRATEGISKT MÅL MORAS GRUNDSKOLA SKA UTVECKLAS OCH TILLHÖRA DE BÄSTA I LANDET KUNSKAPSRESULTATEN SKA FÖRBÄTTRAS I GRUNDSKOLAN Mått Mål Utfall Måluppfyllelse J J J J Andel elever som uppnår målen i skolans alla ämnen år % Andel elever som uppnår målen i skolans alla ämnen år % Kunskapsresultaten i Moras grundskolor ska fortsätta förbättras. Resultaten för grundskolan ligger i nivå med riket men resultaten i matematik behöver förbättras. Resultaten är hämtade från betygsstatistiken för vårterminen. Elever i procent som nått målen i respektive ämne visar på goda resultat, dock något lägre i matematik, svenska och engelska. Den låga andelen för elever i åk 6 kan delvis bero på att det är första läsåret som årskursen fick betyg sedan Betyg i årskurs 6 ligger över riksgenomsnittet, måttet gäller genomsnittligt betyg per ämne. Skillnaden i betyg mellan kommunens båda högstadieskolor är stor och måste utredas. Prio-projektet som påbörjades hösten kommer under 2014 att fördjupa arbetet på dessa skolor. Meritvärdena har ökat från 2010 till från 204,7 till 214,4. I åk 3 var andelen elever som uppnår målen i skolans alla ämnen 92 procent, enligt lärarnas övergripande bedömning som gjordes inför utvecklingssamtalen hösten. Trots indikatorernas lägre måluppfyllelse är resultaten i nivå med riket och med beaktande av ett 7

8 omfattande utvecklingsarbete och pågående aktiviter bedöms pågående verksamhet bidra till det strategiska målet. STRATEGISKT MÅL MORA SKA HA EN STARK GYMNASIESKOLA MED BREDD OCH TOPP ÖKAD ANDEL ELEVER SKA UPPNÅ MÅLEN I DE STUDIEFÖRBEREDANDE OCH YRKESFÖRBEREDANDE PROGRAMMEN Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Andel elever med slutbetyg zfrån studieförberedande program inom 3 år % z elever med slutbetyg program inom 3 år % Resultaten för visar fortsatt goda resultat för eleverna både på de studieförberedande programmen och på yrkesprogrammen, med en förbättring från Andelen elever med slutbetyg från de studieförberedande programmen var egentligen lägre, 83 procent, än det angivna resultatet 92 procent. Det beror på att 16 elever på de studieförberedande programmen är skidelever som valt att förlänga sin ordinarie studiegång med ett år. Räknar man bort dessa elever är resultatet 92 procent. Andelen elever med slutbetyg inom tre år från de yrkesförberedande programmen var 88 procent. Därmed nåddes målet 86 procent med marginal. I övrigt var måluppfyllelsen 101 procent för andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Måluppfyllelsen var 100 procent vad gäller andelen elever som har sysselsättning klar (arbete eller daglig verksamhet) när de slutar gymnasiesärskolan. Måluppfyllelsen av ovanstående indikatorer tillsammans med pågående aktiviteter bedöms bidra till utveckling mot det strategiska målet. STRATEGISKT MÅL VÅRD OCH OMSORG I MORA SKA STÄRKA MÄNNISKORS TRYGGHET OCH VARA AV HÖG KVALITET UPPLEVD KÄNSLA AV TRYGGHET OCH BRA BEMÖTANDE SOM ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSHINDER HAR I SITT BOENDE Mått Mål Utfall Måluppfyllelse z z Nöjd-Kund-Index (NKI) Hemtjänst % Nöjd-Kund-Index (NKI) Särskilt boende % Värdet hämtas årligen ur Öppna jämförelser, vård och omsorg av äldre, från SKL och Socialstyrelsen. Måttet visar de äldres helhetsbedömning av omsorgen. Mora fick en något sämre kommunrankning än Inom hemtjänsten har Mora fallit från plats 122 till 167 och inom särskilt boende från plats 87 till 166 av totalt 290 kommuner. 90 procent av brukarna inom hemtjänsten var mycket eller ganska nöjda med den hjälp de får, vilket var bättre än målet. Brukarnas nöjdhet i sin helhet försämrades dock sedan En orsak kan vara att brukaren träffar många olika medarbetare, vilket kan göra brukare mindre nöjda. Upplevelsen av trygghet förbättrades från Det kan bero på att kommunen tog över hemsjukvården. 82 procent av brukarna i särskilt boende var mycket eller ganska nöjda med sitt boende och den hjälp de får. Andelen har dock minskat sedan 2012, vilket kan bero på att vårdtyngden har ökat utan att personaltätheten ökat i samma takt. Trots det har andelen nöjda ökat när det gäller sociala aktiviteter, möjligheten att komma ut samt möjlighet att påverka tider. Av Sveriges kommuner har Mora kommun högst andel nöjda, 86 procent, när det gäller sociala aktiviteter i särskilt boende. Indikatorer och en sammantagen bedömning av pågående och genomförd verksamhet visar på bidrag till uppfyllelse av det strategiska målet. STRATEGISKT MÅL MORA SKA VARA ETT HÅLLBART SAMHÄLLE MORA KOMMUN SKA VERKA FÖR ETT ÖKAT ANTAL RESANDE MED KOLLEKTIVTRAFIK Mått Mål Utfall Måluppfyllelse zantal resande med buss % Resultatet visar att kollektivtrafikresandet minskat i Mora, liksom även på regional nivå. Dalatrafik bytte 8

9 biljettsystem och enligt dem har det medfört att resandestatistiken inom kollektivtrafiken inte är helt tillförlitlig för. Det nya biljettsystemet innebar att alla resor inte registrerats under året. De verkliga antalet resande är därför troligen högre än statistiken visar men har sannolikt minskat lite från Planeringen att flytta busstationen till Moras nya resecentrum pågår och väntas förenkla resande och byte mellan färdsätt. KOLDIOXIDUTSLÄPPEN FRÅN ENERGIANVÄNDNINGEN I KOMMUNENS BYGGNADER OCH KOMMUNKONCERNENS RESOR SKA MINSKA MED 25 PROCENT TILL 2014 Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Mängd koldioxid från energianvändningen i byggnader zägda av Mora kommun och högst Morastrand AB % Mängd koldioxid från Mora J Jkommuns och de kommunala bolagens resor högst % Andel miljöbilar (personbilar) i minst koncernens bilpark 40% 50% 125 % z Målet för koldioxidutsläpp från byggnader uppfylldes, men tyvärr ökade utsläppen från koncernens resor. Effektivare energianvändning, utfasning av olja för uppvärmning samt el från kommunens eget vindkraftverk gör att resultatet utvecklas väl mot målet och minskningen är drygt 70 procent jämfört med Målet för 2014 är redan nu uppfyllt med god marginal. års uppgifter är preliminära och kan komma att justeras något. En tydlig trend är att Morastrand fortsätter minska sin drivmedelsanvändning och därmed även koldioxidutsläppen. Vad gäller kommunen ökar däremot användningen av fossila drivmedel igen och var lika hög som Måttet bygger på drivmedelsanvändningen i Mora kommun, Morastrand AB och Moraparken AB och är korrigerat jämfört med tidigare då även Moravatten AB ingick. Från och med 2007 ingår även resor med egen bil. års uppgifter är preliminära och kan komma att justeras något. Vid årsskiftet 2014 fanns 151 personbilar i den kommunala organisationen, inklusive bolagen. Hälften uppfyller miljöfordonskraven från 2007 och 21 procent drivs med förnybart drivmedel. Som miljöfordon 2007 räknas fordon som uppfyller den nationella definitionen om skattebefrielse för miljöbilar. FLER AKTÖRER SKA BYGGA I TRÄ ISTÄLLET FÖR BETONG Mått Mål Utfall Måluppfyllelse J J J J Andel påbörjade lägenheter i flerfamiljshus med trästomme % Andel påbörjade lägenheter med höga energikrav på kommunal tomtmark % byggdes väldigt lite i Mora kommun. De hus som byggts är framför allt småhus och inga flerfamiljshus byggdes eller påbörjades under året. Den största orsaken är att det saknas aktörer som är beredda att investera i flerbostadshus i Mora, till stor del beroende på finansieringsproblem och höga produktionskostnader. Kommunen har inte beslutat hur lägenheter med höga energikrav på kommunal tomtmark ska genomföras och planeras. En handlingsplan behövs, men inför denna väntar kommunen på beslut om betänkandet Ökat bostadsbyggande och samordnande miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86). Redovisningen av indikatorers måluppfyllelse visar en positiv utveckling för enskilda mått och några mått visar på mycket låg måluppfyllelse. Bedömningen är att nuvarande prioriterad verksamhet inte bidrar till att nå det strategiska målet. Bedömningen är att nuvarande mål och mått behöver ses över för en mer rättvis bild av måluppfyllelsen av det strategiska målet. STRATEGISKT MÅL MORA KOMMUNS VERKSAMHETER SKA BEDRIVAS MED GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING KOSTNADSEFFEKTIV VERKSAMHET OCH ORGANISATION Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Årets resultat i andel av zskatteintäkter och generella minst statsbidrag 2% 2,2 % 110 % z investeringar i skattefinansierad verksamhet som sker med egna medel 100 % 100 % 100 % Låneskuld i koncernen per högst invånare % z 9

10 Kommunen planerar på längre sikt att nå ett resultat på 3 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet beräknas enligt balanskravet. De senaste fem åren har resultatnivån i snitt varit 4 procent. Målet uppfylldes. Årets investeringar var självfinansierade till 100 procent och målet är därmed uppfyllt. Alla bolag har minskat sina skulder och kommunens låneskuld är oförändrad. Låneskulden i koncernen per invånare har därmed minskat och målet är uppfyllt. Måluppfyllelsen av fastställda indikatorer innebär att det strategiska målet är uppfyllt. STRATEGISKT MÅL MORA SKA VARA KNUTPUNKT OCH MOTOR I REGIONEN MORA SKA TA ANSVAR FÖR REGIONENS UTVECKLING Mått Mål Utfall Måluppfyllelse z Förvärvsfrekvens i Mora minst kommun 79,2 % 80,6 % 102 % Antal nystartade företag % z zantal företag i Mora kommun % Förvärvsfrekvensen visar hur stor andel av befolkningen i åldern år som förvärvsarbetar. Under var andelen förvärvsarbetande över målnivån och Mora kommun var bland de 20 kommuner i landet som minskade sin arbetslöshet mest. Antalet nystartade företag visar en tendens att minska mot nivån (90 100) före rekordåren ( företag). En förklaring kan vara att det är fler i arbete nu än då många företag i Mora varslade personal och många av dem valde att starta företag, samt att det finns större möjligheter att få anställning. Antalet företag i Mora var över målnivån. Det beror bland annat på att Moras företag stått sig relativt bra i konkurrensen och inte heller påverkades så kraftigt under förra lågkonjunkturen. KOMMUNSTYRELSEN SKA DRIVA, SAMORDNA OCH FÖLJA UPP KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE FYSISKA PLANERING Mått Mål Utfall Måluppfyllelse N/A J J Antal kvadratmeter nytillkommen etableringsbar mark Mål saknas N/A Antal påbörjade nyproducerade lägenheter % I slutet av påbörjade kommunen arbetet med viktiga underlag för planering av markförsörjning, näringslivs- och befolkningstillväxt genom en markstrategi, fördjupad översiktsplan, VA-plan. Kommunen påbörjade även ett strategiskt arbete med ett underlag för att öka bostadsbyggandet i Mora. Framtagandet av nya detaljplaner för bland annat industrimark pågår, men är inte slutfört. Arbetet med bostadsförsörjningsprogram och markstrategi återupptogs hösten och pågår. Målet för antal påbörjade nyproducerade lägenheter uppfylldes inte, till stor del på grund av finansieringsproblem och höga produktionskostnader. Planlagd etableringsbar mark finns tillgänglig. FÖR ATT MINSKA FÖRSÖRJNINGSSTÖDET SKA ARBETSLINJEN GÄLLA Mått Mål Utfall Måluppfyllelse z Antal hushåll som uppbär försörjningsstöd Högst % Antalet hushåll som har försörjningsstöd i mer än tio månader ökade. En orsak är att många unga personer inte kommit in på arbetsmarknaden samtidigt som de inte har rätt till arbetslöshetsersättning. Planen för att åtgärda detta är ett mer aktivt arbete av handläggare som ska hjälpa den enskilde till rätt ersättning. Sammantaget är bedömningen att pågående aktiviteter bidrar till det strategiska målet, men det finns behov av översyn av nuvarande indikatorer. STRATEGISKT MÅL MORA SKA VARA KULTUR-, UPPLEVELSE- OCH AKTIVITETSCENTRUM ALLA SOM BOR I MORA SKA HA TILLGÅNG TILL ETT KULTURUTBUD MED KVALITET OCH MÅNGFALD Mått Mål Utfall Måluppfyllnad z NMI - Nöjd-Medborgar- Index - Kulturutbud minst % gjorde kommunen ingen medborgarundersökning. Redovisat utfall är 2012 års siffra. Nästa medborgarundersökning görs SCB:s medborgarundersökning 2012 visade en ökad nöjdhet med kultur jämfört med Moraborna är minst nöjda med teaterutbudet. gavs dock flera teaterföreställningar i Mora, arrangerade av ideella föreningar. I och med Vattnäs konsertlada, Vinterfest, Musik vid Siljan, Zornsamlingarna och de många ideella kulturaktörerna måste kulturutbudet i Mora sägas ha både kvalitet och mångfald. Kulturförvaltningen arbetar med att göra kulturutbudet mer synligt och lättill- 10

11 gängligt, bland annat genom fler kommunikationskanaler. Förvaltningen arbetar även med att öka inflytandet och delaktigheten i det egna utbudet. ingick kulturnämnden en överenskommelse med Landstinget Dalarna utifrån den regionala kulturplanen. Överenskommelsen fokuserar på barnoch ungkultur, samordning och synliggörande av det rika musiklivet samt utveckling av kulturarvet runt Siljan. Samtliga aktiviteter bedöms bidra till att det strategiska målet uppnås. STRATEGISKT MÅL MORA SKA VARA ETT TRYGGT SAMHÄLLE FÖR ALLA MEDBORGARNA SKA KÄNNA SIG TRYGGA I KOMMUNEN Mått Mål Utfall Måluppfyllelse z Medborgarnas upplevda trygghet % Mätningarna av medborgarnas upplevda trygghet visar att målet inte uppfylldes fullt ut, men Mora ligger stabilt på ett gott resultat med index 70 (av 100). Det högsta värdet bland Sveriges kommuner var 83 och snittet i riket var 63. Kommunens arbete bedöms bidra till det strategiska målet. STRATEGISKT MÅL MORA KOMMUNS VERKSAMHETER SKA PRÄGLAS AV DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE MEDBORGARNA SKA GES MÖJLIGHET ATT DELTA I KOMMUNENS UTVECKLING Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Medborgarnas upplevda J Jinflytande över kommunens verksamheter % z - i kommunens utveckling minst 69 % % Värdet 42 i Mora kommun var något över medelvärdet i Sverige som var 39. Det lägsta var 27 och det högsta 56. Nöjd-Inflytande-Index är ett helhetsbetyg på hur invånarna upplever sina möjligheter till insyn och inflytande. Helhetsbetyget mäts med tre specifika frågor som ska spegla den övergripande uppfattningen om inflytande utifrån de fyra perspektiven kontakt, information, påverkan och förtroende. Indexet visar enkelt uttryckt medborgarnas betyg på möjligheten till inflytande i Mora kommun. (Källa: SCB:s medborgarundersökning, del Nöjd-Inflytande-Index.) Måttet, medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling, ska ge en samlad bild av Mora kommuns satsning på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. Metoden (enligt Kolada) är att kommunen gör en egen värdering och bedömning av olika aktiviteter som bidrar till att öka dialogen med medborgarna. Alla aktiviteter som gjorts har också gjorts. Kommunen har inte gjort någon ny självskattning för. Redovisat utfall är 2012 års siffra. Under året inrättades en ny stabsenhet, kommunikationsenheten, som ska utveckla den externa kommunikationen och informationen för att öka dialogen och delaktigheten gentemot medborgarna var Moras delaktighetsindex 63,vilket gav en måluppfyllelse på 94 procent. Tidigare års måluppfyllelse och fortsatt utveckling för ökad tillgänglighet och dialog bedöms bidra till det strategiska målet. 11

12 EKONOMISK ANALYS ÅRETS RESULTAT Årets resultat blev 30 mkr, vilket var ett överskott på 19 mkr mot budget. Avvikelserna mot budget redovisas i tabellen nedan. Belopp mkr Budgeterat resultat 11 Ökade skatteintäkter och statsbidrag 5 Förbättrat finansnetto 2 Strukturmedel och planeringsreserv, ej utnyttjad del 12 Reserv för investeringar 13 Förändring semesterlöneskuld 1 Minskat personalomkostnadspålägg, avtalsförsäkring 19 Ökade pensionskostnader 4 Nedskrivning aktier 9 Nämndernas resultat 20 Årets resultat 30 Kommunens största intäktskälla är skatter och generella statsbidrag som uppgick till mkr (drygt 1 miljard). Det var en ökning med 4 procent jämfört med Inför redovisade SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, prognoser där tillväxten förutspåddes vara fortsatt svag och arbetslösheten skulle öka något. Även om tillväxten i svensk ekonomi varit svag har den, tillsammans med växande pensionsinkomster, bidragit till ett ökat skatteunderlag. Liksom sänktes premierna för avtalsförsäkringen med 18 mkr på grund av överskott för AFA Försäkring. Återbetalningen från AFA avser premier för åren 2005 och En nedskrivning/värdereglering av aktier i Moraparken AB belastade årets resultat med 9,1 mkr. Bolaget har de senaste åren haft en svag lönsamhet, underskott och svagt kassaflöde. Utvecklingen tillsammans med en svag lönsamhet innebar att en kontrollbalansräkning upprättades som visade att mer än halva aktiekapitalet var förbrukat. Utifrån bolagets finansiella svagheter och sannolika behov av rekonstruktion bedöms värdet som mycket osäkert. Även redovisade nämnderna totalt ett underskott på totalt 21 mkr mot budget var nämndernas underskott 18 mkr. Det största underskottet återfinns inom socialnämndens verksamhet, nästan 15 mkr. Övriga nämnder med underskott var gymnasienämnden samt för- och grundskolenämnden. Det är allvarligt att nämnderna inte kan hålla sina budgetramar. Under året fanns det utrymme att täcka underskotten med pengar inom kommunens beslutade reserver. Därför redovisade kommunen totala driftkostnader i balans. Nämnderna har gjort handlingsplaner och åtgärdsprogram för att nå en ekonomi i balans. Nämndernas verksamhetsresultat och budgetföljsamhet är viktigt för kommunens resultat som helhet. Arbetet fortsätter med att effektivisera rutiner och processer samt förbättra uppföljningen. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgick till 2,2 procent. Kommunen nådde därmed målet, ett resultat på minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Av kommunens eget kapital har totalt 18 mkr öronmärkts för kommande pensioner: 6 mkr för år men även 6 mkr per år för de kommande två åren då det budgeterade resultatet inte kommer att vara tillräckligt för att tillåta en öronmärkning. ÅRETS RESULTAT DE SENASTE SJU ÅREN (MKR): Kommunen Sammanställda kommunkoncernen

13 AVSTÄMNING AV BALANSKRAVET I resultatet på 30,0 mkr ingår reavinster med 7,5 mkr som inte ska inräknas i balanskravet. Det innebär att det resultat som ska ställas mot balanskravet uppgick till 22,5 mkr och överstiger den generella tumregeln för god ekonomisk hushållning. Med anledning av att räntorna har sjunkit under senare år beslutade den så kallade Rips-kommittén att sänka diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen med 0,75 procentenheter. Detta innebär en ökning av pensionsskulden och påverkar resultatet med 4,0 mkr. Det finns inga negativa resultat att återställa från tidigare år. DEN SAMMANSTÄLLDA REDOVISNINGEN FÖR KOMMUNKONCERNEN Kommunkoncernen redovisade ett positivt resultat på 36 mkr. Jämfört med 2012 var det en förbättring med 30 mkr. Investeringarna i koncernen uppgick till 150 mkr och den långfristiga upplåningen minskade med 11 mkr. Soliditeten var på samma nivå som 2012, 37 procent. Räknar man in hela pensionsskulden var soliditeten istället 10 procent. Mora kommun har fyra helägda dotterbolag, Morastrand AB som är kommunens bostadsföretag och som sköter stora delar av kommunens fastigheter, Moravatten AB som sköter vatten- och avloppsfrågor, Moraparken AB som äger och driver hotell, restaurang och konferensanläggning, och slutligen Siljansutbildarna AB som för närvarande är ett vilande bolag. Det är enbart de helägda bolagen som ingår i den sammanställda redovisningen och eftersom ingen verksamhet bedrivits i Siljansutbildarna AB finns inte bolaget med i den sammanställda redovisningen. En sammanfattning av bolagens arbete under året finns i respektive bolags verksamhetsberättelse. RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER (mkr) 2011 Morastrand AB 8,0 17,6 6,7 Moravatten AB 3,6 1,6 3,6 Moraparken AB 4,2 2,7 0,4 Övriga företag och organisationer där kommunen är delägare eller har intressen är; Siljan Turism AB, Region Dalarna, AB Dalatrafik, Musik vid Siljan, Inlandsbanan AB, AB Dalaflyget, Dalhalla Förvaltnings AB och AB Siljans Båttrafik. Därutöver förvaltar kommunen ett antal stiftelser. Morastrand AB äger Lundskruven AB. Kommunalförbundet Region Siljan är under avveckling. PENSIONSÅTAGANDET Från och med 2006 gäller ett nytt pensionsavtal, KAP-KL (PFA 98/PFA 01), hos kommuner och landsting. Avtalet innebär ännu ett steg mot en mer avgiftsbestämd pension. Den avgiftsbestämda delen ökar och den förmånsbestämda delen minskar. Syftet med det nya avtalet är främst att uppnå ett mer långsiktigt stabilt och ekonomiskt förutsägbart avtal. Från och med 1998 har de anställda själva placerat sin pensionsrätt. Men för pensioner intjänade före 1998 har dessa pengar återlånats i verksamheten och redovisas som en ansvarsförbindelse. Kommunens resultat belastas därför under en övergångsperiod både av årets intjänade pensioner och pensionsutbetalningar som intjänats före Finansieringen av kommunernas pensionsåtagande har tidigare byggt på tilliten till en ständig tillväxt och möjligheten att finansiera dessa pensioner via kommunalskatten. Dagens situation ser väsentligt annorlunda ut eftersom den offentliga sektorns ekonomiska problem tillsammans med ett ökat behov av kommunal service innebär att pensioner intjänade före 1998 ytterligare belastar utrymmet för kommunal verksamhet. För att lindra belastningen under de år då pensionsutbetalningarna blir som högst har Mora kommun sedan 2000 öronmärkt delar av resultatet och placerat medel i en pensionsfond. Årets öronmärkning i det egna kapitalet är 18 mkr och uppgår till totalt 145,7 mkr. PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING Det övergripande målet med den långsiktiga kapitalförvaltningen är att fonden ska skapa en buffert för att finansiera stigande pensionsutbetalningar. Fonden kan alltså användas för att kapa topparna och jämna ut kassaflödena tills utbetalningarna avtar. Riskerna i fonden ska begränsas så att förlustrisken är maximalt 10 procent av årets ingående kapital. En viktig del i förvaltningsuppdraget är etiska aspekter på pensionsfondens placeringar. Kommunen får inte placera eller köpa aktier i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol-, tobaks- eller vapentillverkning. PENSIONSFÖRPLIKTELSER Årets kostnader för utbetalning av pensioner intjänade före 1998 samt för årets intjänade pensioner blev 22 mkr respektive 31 mkr inklusive löneskatt. Kommunens sammanlagda pensionsskuld uppgick vid årsskiftet till 631 mkr där ansvarsförbindelsen utgjorde 88 procent av det totala pensionsåtagandet. 13

14 Pensionsfonden täcker enbart 19 procent av det totala pensionsåtagandet och marknadsvärdet för fonden uppgick till 128 mkr vid årsskiftet. FÖRVALTNINGSRESULTAT Kommunens portfölj fördelar sig på nominella räntor, svenska och utländska aktiefonder samt strukturerade produkter, exempelvis aktieindexobligationer, med kapitalskydd. Försäljningar under året gav reavinster på 5,5 mkr och utdelningar på 0,5 mkr. I bokslutet uppgick det bokförda värdet inklusive likvida medel till 121 mkr. var ett mycket starkt år på aktiemarknaden med en uppgång på 21 procent på den svenska börsen, medan den globala har ökat med 19 procent i svenska kronor. Det har bidragit till en avkastning på 7,7 procent för fonden. Ett sammansatt jämförelseindex utifrån portföljens genomsnittliga allokering har under året gett 12,1 procent vilket är bättre än fonden, men beror framför allt på att fonden innehåller en stor del strukturerade produkter med kapitalskydd. PENSIONER PENSIONSFÖRPLIKTELSER mkr 2011 Pensioner som redovisas som kortfristig skuld Avsättning inklusive löneskatt Ansvarsförbindelse inklusive löneskatt Summa åtagande Bokfört värde av förvaltade pensionsmedel Återlånat i verksamheten KOSTNADER (INKLUSIVE LÖNESKATT) mkr 2011 Intjänad individuell del Intjänad förmånsbestämd ålderspension Pensionsutbetalningar intjänade före Summa PENSIONSFÖRVALTNING PENSIONSFOND mkr Likvida medel 0 0 Räntebärande Svenska aktier 4 2 Globala aktier 23 8 Strukturerade produkter Summa Tillförda medel 0 0 Årets avkastning 9 8 Marknadsvärde RÖRELSEKAPITAL, LIKVIDITET OCH FINANSNETTO Med likviditet menas betalningsförmåga på kort sikt. För att säkerställa betalningsberedskapen vid tillfälliga belastningar har kommunen en checkkredit på 50 mkr. Krediten har inte använts under året och likviditeten har varit god. Betalningsberedskapen var 14 dagar jämfört med 16 dagar Likviditeten har även varit god på det samlade koncernkontot där kommunens helägda bolag ingår. Finansnettot blev negativt, 8,9 mkr ( 16 mkr 2012). Kostnaderna blev 14,3 mkr högre än budgeterat, främst på grund av sänkningen av pensionsskuldens diskonteringsränta, nedskrivning av aktier i Moraparken AB samt en infriad borgen på 2 mkr. Dessa täcks dock till viss del av ökade intäkter från reavinster och utdelningar på 6,0 mkr i pensionsfonden. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna periodiseras så att preliminärt inbetalda skatteintäkter korrigeras med en prognos över den beräknade slutavräkningen för bokslutsåret samt den slutliga avräkningen för skatteintäkter avseende året före bokslutsåret (2012). Sammantaget gav de båda årens skatteavräkning en minskning av skatteintäkterna med 4,4 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften betalas också ut med preliminära belopp som sedan justeras med det slutliga resultatet med två års eftersläpning, och denna kortfristiga fordran uppgick till 32 mkr. INVESTERINGAR Investeringarna uppgick till 102 mkr och var därmed högre än 2012 (86 mkr) och 32 mkr mer än budgeterat. Investeringar inom skattefinansierad verksamhet kunde finansieras med egna medel. 14

15 Av investeringar som pågått i flera år har ombyggnad av socialförvaltningens kontor i kvarteret Säbbenbo kostat 3 mkr och ombyggnaden av Strandrestaurangen på kajen 3 mkr. Dessa är nu färdigställda och avslutade. Även byggnationen av ny återvinningscentral är klar och kostade 13 mkr under året. Kommunens bolag Moravatten, som tagit över renhållningsverksamheten från kommunen, har köpt återvinningscentralen till bokfört värde under början av Årets kostnader för den påbörjade byggnationen av resecentrum var 11 mkr och totalkostnaden beräknas bli närmare 20 mkr enligt ursprunglig plan. För att sänka energi- och driftkostnader för kommunens byggnader startade kommunen under året ett energitjänsteprojekt (EPC) som omfattar investeringar på 60 mkr fördelade på tre år, varav 19 mkr belastade årets investeringskonto. För övrigt investerade kommunen 9 mkr i stadsnätsutbyggnad och 26 mkr i köpet av Mora ishall inklusive renoveringar. LÅNESKULD OCH SOLIDITET Låneskulden uppgick vid årets slut till 130 mkr, liksom vid årets början. Vårens tillkommande investeringar medförde en påfrestning på likviditeten och kommunen tog ett nytt lån på 20 mkr. Men tack vare återbetalning av AFA-premierna även detta år kunde lånet återbetalas under hösten. Låneskulden per invånare var kronor. Målet är att låneskulden i balansräkningen inte ska överstiga 55 tkr per invånare. I koncernen är den största delen av lånekostnaden finansierad av taxor, avgifter och hyror. Målet nåddes eftersom låneskulden per invånare i koncernen var kronor. När det gäller att finansiera investeringar med lån är kommunens förhållningssätt att det främst ska ske i affärsmässig verksamhet eller där investeringen leder till minskade driftkostnader. Om man lånar till investeringar i skattefinansierad verksamhet kommer ökade räntekostnader att försämra ekonomin i kärnverksamheten. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Det innebär att ju högre soliditet, desto mindre lånefinansierade tillgångar och därmed stabilare ekonomi. Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunerna inte räkna in anställdas pensionsåtaganden intjänade före 1998 som en skuld eller avsättning i balansräkningen, eftersom det inte ger en rättvisande bild av soliditeten. Med redovisningslagens sätt att räkna var soliditeten 37 procent, men den verkliga soliditeten inklusive hela pensionsskulden uppgick till 9 procent i kommunkoncernen. KÄNSLIGHETSANALYS Kommunens resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Tabellen nedan visar vilken inverkan några av dessa faktorer har utifrån års förutsättningar. Förändring Påverkan i mkr (+/ ) Löneökning med 1 % 8 Prisökning varor och tjänster med 1 % 4 10 årsarbetare invånares påverkan på skatt, inkomstutjämning, generella statsbidrag med mera 5 OMVÄRLDSANALYS var det de utvecklade ekonomierna som ledde återhämtningen i den globala tillväxten, medan tillväxtmarknaderna drabbats av finansoro som följd av stigande amerikanska räntor samt politisk oro i Brasilien och Turkiet. I USA har optimistiska siffror från industrin och en starkare arbetsmarknad gjort att den amerikanska centralbanken beslutat att börja trappa ner sina obligationsköp, men med fortsatt låga styrräntor väntas tillväxten fortsätta öka även framöver. Samtidigt har euroområdet lyckats ta sig ur sex kvartal i rad med fallande ekonomisk aktivitet där Tyskland har varit tillväxtmotor, men konjunkturen har även förbättrats i krisländerna i takt med stabilare statsfinanser. På lite längre sikt kvarstår dock, förutom budgetunderskotten, en del strukturella obalanser i regionen. Ett land som överraskat positivt är Storbritannien, vilket är bra för svensk export. Sammantaget väntas Europa växa långsamt framöver, men åt rätt håll, med en centralbank som är beredd på stimulanser om det behövs. Den svenska ekonomin fortsatte utvecklas svagt som följd av vikande export och investeringar. En starkare konjunktur framöver i både Europa och USA gynnar svensk export, men räcker inte för att lyfta den svenska ekonomin ur lågkonjunkturen. Det som krävs är även en ökad inhemsk efterfrågan, vilket är fullt möjligt då ökade disponibla inkomster gynnar konsumtionen. Antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin fortsatte öka trots den i övrigt svaga utvecklingen. Mätningar pekar på en fortsatt växande sysselsättning 2014 och även minskad arbetslöshet mot slutet av Det som förutspås inom kommunsektorn generellt gäller även för Mora kommun. Det innebär att de befolkningsmässiga förändringarna ökar kraven på kommunen. Behoven som uppstår då åldersfördelningen förändras tar allt mer resurser i anspråk. Slutligen ökar behoven av investeringar. 15

16 För att klara ökade behov inom till exempel skolan, till följd av fler barn i grundskoleåldern, och kostnadsökningar inom vård och omsorg krävs att kommunen klarar att anpassa kostnaderna inom de verksamheter där behoven minskar. Sammantaget ställer det krav på en god resultatutveckling. Skatteintäkter är osäkra eftersom de beror mycket på samhällsutvecklingen. En sänkning av rikets skatteintäkter slår mycket hårt mot varje kommun, eftersom intäkterna minskar direkt medan kostnaderna kvarstår. Budgettilldelningen för nämnderna styrs i hög grad av kommunens utveckling av skatter och bidrag. Beroende på konjunkturen och befolkningsutvecklingen påverkas kommunens framtida intäkter relativt mycket. FÖRVÄNTAD UTVECKLING Prognosen för 2014 är ett resultat på 3 mkr baserat på SKL:s senaste skatteprognos. Prognosen innebär ett drygt 3 mkr sämre resultat än kommunens budgeterade resultat, 6 mkr för Skatteunderlagsprognoser som SKL redovisat efter att kommunen gjorde budgeten för år 2014 visar i första hand minskande intäkter från den statliga inkomstutjämningen mellan kommuner. Kommunen prioriterar arbetet med att komma till rätta med nämndernas underskott och vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Nämnderna arbetar med löpande åtgärder för att utveckla och effektivisera verksamheterna. Det pågår även ett antal större utredningar som kan innebära större förändringar i organisation eller verksamhet. Utredningarna ska redovisa en plan för framtida skolorganisation, en plan för framtida gymnasieskola och åtgärder utifrån kommunens lokalöversyn. En lokalöversyn av kommunens samtliga fastigheter har under året genomförts i syfte att ta fram en långsiktig lokalförsörjningsstrategi för att anpassa resurserna i förhållande till verksamhetens behov. Resultatet av lokalanpassningen kommer att ge en bättre överblick av drift- och underhållskostnader, minska akuta anpassningsåtgärder samt ligga till grund för kommunens energitjänsteprojekt. Flera av kommunens fastigheter som byggdes upp under 60- och 70-talet har även ett betydande reinvesteringsbehov, såsom kommunens simhall. Kommunen har i flera år haft en finansiell beredskap för ökade kapitalkostnader med anledning av att man räknar med nya investeringar av exempelvis centrumutveckling, stadsnätsutbyggnad och behovet av ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Investeringsbehoven kräver en god planering och kommunen ska se över investeringsprocessen och även göra en fördjupad översyn av framtida investeringsbehov. Trots att kommunen under senare år byggt upp en god likviditet kan en ökning av låneskulden förväntas. Under året beslutades en förändrad verksamhetsinriktning inom ramen för strategisk fastighetsförvaltning. Tekniska nämnden har tagit över ansvaret för upphandling av fastighetsdrift, skötsel av gata/park samt lokalvård för kommunens verksamhetsfastigheter, vilket tidigare utfördes av Morastrand. En annan verksamhetsförändring är att Moravatten AB har tagit över avfallshanteringen från Mora kommun. I samband med detta har Mora kommuns återvinningscentral sålts till Moravatten AB i början av Den pågående översynen av kommunens modell för resursfördelning, som baseras på demografiförändringar, kan ändra förutsättningarna för alla nämnder i arbetet med att nå en ekonomi i balans. Det är av stor vikt att prognoserna för befolkningsutvecklingen är tillförlitliga, då det är avgörande för planering av den ekonomiska utvecklingen. För att råda bot på bostadsbristen i Mora planläggs exempelvis området Noret Norra. De största behoven är dock lägenheter där ett nybygge på mindre ort är en riskabel investering för privata bolag med en osäker marknad. Efter den nya lagen om allmännyttiga bostadsbolag har det även blivit svårt för de kommunala bolagen på orten att bygga nytt då risken för nedskrivning ökar och kan få ekonomiska konsekvenser för kommunkoncernen. Det finns tecken på ytterligare återbetalning från AFA Försäkring, men det är ännu inte klart vilket år återbetalningen sker. Det är däremot ett mycket mindre belopp än tidigare återbetalningar. Som en försiktighetsåtgärd har kommunen inte räknat med motsvarande intäkter i planeringen. 16

17 PERSONALREDOVISNING PERSONALREDOVISNING Kompetensförsörjning syftar till att ha rätt person på rätt plats vid rätt tidpunkt för att kunna utföra det uppdrag som Mora kommun har, såväl på kort som på lång sikt. Den strategiska planeringen av arbetsgivarfrågorna är därför inriktad på att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare och ha en hållbar kompetensförsörjning. Inom det området genomförde kommunen under året ett antal aktiviteter som redovisas nedan. Kompetensförsörjningsstrategi med sikte på 2022 är ett projekt som Mora driver i samverkan med Orsa och Älvdalen. Projektuppdraget är att ta fram en strategisk plan för att kunna försörja kommunernas verksamheter med den kompetens de behöver för att klara det kommunala uppdraget. Inom projektet genomfördes i november en lärkonferens där kommunledningarna för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner gemensamt identifierade de viktigaste utmaningarna i en gemensam strategi för den framtida kompetensförsörjningen. Projektets slutrapport presenteras våren Kommuncampus Mora var en stor utbildningssatsning under två veckor i september där alla kommunens anställda hade möjlighet att delta. Drygt 600 medarbetare deltog i något av de 30 olika arrangemangen inom områdena kommunkunskap, ekonomi och verksamhetsstyrning, kommunikation, organisations- och personalfrågor samt it. Utbildningssatsningen var uppskattad och över 95 procent av deltagarna beskrev i utvärderingen att Kommuncampus Mora har gett dem nya eller fördjupade kunskaper. Som arbetsgivare strävar Mora kommun efter att nå målbilden att medarbetarna ska ha ett aktivt liv. Det strategiskt hälsofrämjande arbetet kallas Mora i rörelse. Det hälsofrämjande arbetet ska motivera till hälsa hos såväl enskilda medarbetare som kommunen som helhet. Ett exempel under året var att Mora kommun för andra året i rad slog sitt eget deltagarrekord då 400 medarbetare vid samma tillfälle deltog i ett stort motionslopp. För att ge medarbetarna goda förutsättningar att kunna arbeta i en miljö som främjar hållbar arbetshälsa beslutade kommunstyrelsen under året om tre policyer: En om kränkande särbehandling, en om alkohol och droger och en om rökfria arbetsplatser och rökfri arbetstid. Kommunen har utvecklat sin lönebildning enligt kollektivavtalens ambitioner, som handlar om att knyta samman arbetstagarens resultat och löneutveckling till ett positivt samband mellan lön, motivation och resultat. har kommunen utvecklat dialogen mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, resultat och lön. En ny guide för medarbetarsamtal lanserades och såväl chefer som medarbetare har erbjudits målgruppsanpassad utbildning i lönesättning. Rekryteringar gjordes till ett antal strategiska chefstjänster: förvaltningschefer för barn- och utbildningsförvaltningen respektive gymnasieförvaltningen, chef för Mora Brandkår, ekonomichef, kommunikationschef samt näringslivs- och utvecklingschef. Alla tillsattes i konkurrens. Tre av tjänsterna tillsattes med interna sökande och tre med externa sökande. Erfarenheterna av rekryteringarna är att kommunen har ett starkt varumärke och att strategisk chefsförsörjning måste bli en prioriterad fråga i verksamhetsplaneringen framöver då kommunen står inför en stor generationsväxling. ANTAL ANSTÄLLDA TILLSVIDAREANSTÄLLDA 2011 Totalt antal Varav kvinnor 81,2 % 81,4 % 80,9 % Varav män 18,8 % 18,6 % 19,1 % VIKARIAT ALLMÄN VISSTIDS- ANSTÄLLNING Totalt antal Varav kvinnor 79 % 87 % 87 % 55 % 46 % 50 % Varav män 21 % 13 % 13 % 45 % 54 % 50 % Antalet anställda motsvarar 83,6 personer per kommuninvånare. I antal årsarbeten motsvarar det 80 personer per kommuninvånare. Siffrorna var desamma som

18 Den sammanlagda utförda arbetstiden under året motsvarade årsarbeten. Av det totala antalet årsarbeten omfattade mer- och övertiden för de månadsanställda 17,4 årsarbeten (varav övertid 7,4 årsarbeten), vilket var en minskning jämfört med (Årsarbete är ett genomsnittligt heltidsmått på timmar per år.) ÅLDERSFÖRDELNING ÅLDERSFÖRDELNING TILLSVIDAREANSTÄLLDA år 30,6 % 6,4 % 5,7 % år 38,8 % 42,8 % 42,7 % 50 år och äldre 30,6 % 50,8 % 51,6 % ÅLDERSFÖRDELNING TIDSBEGRÄNSAT ANSTÄLLDA år 30,6 % 33,7 % 29,5 % år 38,8 % 37,0 % 54,1 % 50 år och äldre 30,6 % 29,3 % 16,4 % Snittåldern är 49 år bland kommunens tillsvidareanställda och 34 år bland dem som har tidsbegränsad anställning (vid mättillfället), vilket är samma siffror som Av kommunens tillsvidareanställda är 269 personer 60 år eller äldre, vilket är i stort sett lika många som de anställda i åldersgruppen år. Kommunen behöver planera den framtida kompetensförsörjningen utifrån att hälften av kommunens tillsvidareanställda är 50 år eller äldre och att fördelningen mellan åldersgrupperna varit konstant de senaste åren. Det är därför viktigt att attrahera yngre människor för arbete inom kommunen framöver. Sjukfrånvaron ökade inom alla kommunens verksamheter i varierande grad. Kommunen hade lika hög sjukfrånvaro som Sjukfrånvaron har ökat för båda könen men mest bland kvinnor. Förändringen i Mora kommun speglar visserligen en samhällsövergripande utveckling och kan för Moras del till stor del förklaras med ökad korttidssjukfrånvaro. I SKL:s, jämförelse mellan landets kommuner framgår att Mora kommun hade näst lägst sjukfrånvaro av kommunerna i Dalarna och ingår i den fjärdedel av landets kommuner som hade lägst sjukfrånvaro. SYSSELSÄTTNINGSGRAD OCH MEDELLÖN Andelen tillsvidareanställda som har heltidstjänst var 65,5 procent (64,3 procent 2012). Andelen med heltidstjänst skiljer sig dock markant åt mellan män och kvinnor, som tabellen nedan visar. SYSSELSÄTTNINGSGRAD FÖR ANSTÄLLDA 2011 Kvinnor 61,1 % 60,1 % 59,8 % Män 84,3 % 82,7 % 81,3 % Andelen tillsvidareanställda som arbetar heltid ökar sakta men säkert. För att vara en framtidsorienterad arbetsgivare med hållbar utveckling fortsätter kommunen att utveckla förutsättningarna för att erbjuda heltid till så många medarbetare som möjligt. MEDELLÖN TILLSVIDAREANSTÄLLDA (KR/MÅN) 2011 Kvinnor Män Alla SJUKFRÅNVARO SJUKFRÅNVARO 2011 MEDELLÖN VIKARIER OCH VISSTIDSANSTÄLLDA (KR/MÅN) VIKARIAT ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING Sjukfrånvaro 5,3 % 4,1 % 3,7 % Utbetald sjuklön tkr SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV AVTALAD ARBETSTID Kvinnor Män Alla Totalt 5,3 4,1 3,7 Varav 60 dagar eller mer 41,5 42,3 42,2 Kvinnor 5,8 4,5 4,0 Män 3,2 2,4 2,5 29 år 5,2 2,8 2, år 4,9 3,7 3,4 50 år och äldre 5,6 4,7 4,2 18

19 ENERGI- OCH KLIMATPLAN Kommunens energi- och klimatplan innehåller bland annat långsiktiga mål för Mora till och med 2020 och 2050 samt delmål till och med För såväl kommunen som organisation som för det geografiska området innehåller planen 19 delmål inom områdena byggnader, transporter, övriga energifrågor samt klimat. Nedan sammanfattas årets uppföljning och den fullständiga versionen finns på under rubriken Miljö och trafik. BYGGNADER I kommunens och Morastrand AB:s byggnadsbestånd har den totala energianvändningen minskat med 22 procent sedan För det geografiska området är energistatistiken svårbedömd, men 2011 var energianvändningen 10 procent lägre än 2009 enligt SCB:s statistik. EXEMPEL PÅ ENERGIEFFEKTIVISERING I KOMMUNÄGDA BYGGNADER I samarbete med Caverion har Mora kommun och Morastrand AB påbörjat en långsiktig satsning på energieffektivisering och underhåll. Bland annat fick Klockarhagens bostadsområde nya yttertak, lösullsisolering på vindarna samt ventilation med värmeväxling under. I kommunens lokaler installerades ny ventilation på Lomsmyren, Färnäs skola samt delar av S:t Mikaelsskolan LED-lampor har installerats och drygt 200 motorvärmare har bytts ut. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER INOM TRANSPORTOMRÅDET Byggandet av resecentrum påbörjades under året. Borttagandet av en zon längs sträckan Mora Orsa har förbättrat förutsättningarna för att resa med kollektivtrafik på sträckan. För att stimulera till kollektivresande erbjuds kommunanställda att köpa årskort hos Dalatrafik till ett förmånligt pris. En workshop om planering av attraktiva cykelvägar genomfördes och två nya gångoch cykelvägar (Skålmyrsvägen, Saxnäs Tomtebo) byggdes. En cykel- och gångmätning med manuell räkning genomfördes under två dagar på tre platser i centrala Mora. Totalt färdades under dessa två dagar cyklister och 468 gående på de tre platserna. ÖVRIGA ENERGIMÅL Säliträdbergets åtta vindkraftverk producerade 50 GWh och Kyrkbergets tio vindkraftverk producerade 68 GWh. Det innebär att andelen förnybar energi bedöms vara omkring 50 procent av Moras energiförsörjning. Det innebär också att elproduktionen i kommunen är något större än elanvändningen. Det kommunala vindkraftverket producrade 6,5 GWh, vilket var bättre än under ett normalår. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER INOM ÖVRIGA ENERGIMÅL Bygget av nio vindkraftverk på Bösjövarden startade under året och ska tas i drift under hösten TRANSPORTER Av kommunens och de kommunala bolagens 151 personbilar är 50 procent miljöbilar. Dalatrafik bytte biljettsystem och enligt dem är resandestatistiken inom kollektivtrafiken inte tillförlitlig för året. KLIMAT Koldioxidutsläppen från energianvändningen i kommunens och Morastrands byggnader har minskat med 73 procent sedan 1998, vilket innebär att kommunen uppfyllt målet med råge. Koldioxidutsläppen från kommunens och de kommunala bolagens resor har ökat med 16 procent sedan Målet för 2014 är en minskning med 10 procent. Koldioxidutsläppen för det geografiska området har minskat och för 2011 var 19

20 utsläppen 4,8 ton per invånare och år, vilket var 10 procent lägre än 1990 års värden. Motsvarande statistik för transporter i Mora visar att koldioxidutsläppen är 2,9 ton per invånare och år, vilket är strax över målnivån för KOMMUNALA ORGANISATIONENS KOLDIOXIDUTSLÄPP (ton) Energianvändning byggnader Mora kommun, Morastrand EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER INOM KLIMAT Åtgärderna inom klimat omfattar minskningen av koldioxidutsläpp från energianvändningen i kommunens och Morastrands byggnader, effektivare energianvändning genom minskad oljeanvändning och förnybar el från det egna vindkraftverket Drivmedel Mora kommun, Morastrand, Moraparken