Bilder om inte annat anges: Sven-Erik Nilsson, Mora kommun. Produktion: Riesbeck Reklam AB, Rättvik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilder om inte annat anges: Sven-Erik Nilsson, Mora kommun. Produktion: Riesbeck Reklam AB, Rättvik"

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2 Bilder om inte annat anges: Sven-Erik Nilsson, Mora kommun Produktion: Riesbeck Reklam AB, Rättvik

3 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande...5 Förvaltningsberättelse Regionstaden Mora för ett aktivt liv...6 Måluppfyllelse enligt strategisk plan Ekonomisk analys...10 Personalredovisning...14 Miljö- och naturvårdsplan...16 Energi- och klimatplan...17 Folkhälsoprogrammet...18 Mora kommuns organisation...20 Nämnderna i sammandrag Revisorerna...21 Kommunstyrelsen...22 Mora Brandkår...24 För- och grundskolenämnd...26 Gymnasienämnd...28 Socialnämnd...30 Kulturnämnd...32 Teknisk nämnd...34 Byggnadsnämnd (Mora)...36 Gemensamma nämnder i sammandrag Gemensam servicenämnd för IS/IT...38 Gemensam nämnd för social myndighetsutövning...39 Mora Orsa Miljönämnd...40 Gemensam servicenämnd för lön och ekonomi/fakturarutiner...40 Nämnden för kostsamverkan Mora...41 Bolagen i sammandrag Moraparken AB...42 Morastrand AB...44 Moravatten AB

4 INNEHÅLL Ekonomisk redovisning Driftredovisning...49 Investeringsredovisning...50 Resultaträkning...51 Kassaflödesanalys...52 Balansräkning...53 Noter...54 Finansiella nyckeltal...59 Stiftelseförvaltning...60 Redovisningsprinciper...61 Ord- och begreppsförklaringar...62 Bilagor Ordinarie ledamöter...64 Revisionsberättelse

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Verksamheten 2011 Mora kommun befäster sin starka utveckling genom att återigen leverera ett bokslut som överträffar förväntningarna verksamhetsmässigt och resultatmässigt. Trots en nyss genomgången lågkonjunktur och en fortsatt finansiell oro som tilltog på världsmarknaden under 2011 har kommunen under en sjuårsperiod lyckats att genomföra en balanserad verksamhet som lett till en förstärkt utveckling inom flera områden för Mora. Vi är återigen bästa dalakommun på rankingen av kommunernas näringslivsklimat. Projekt Wajrum, som är ett samarbete mellan teknikföretagen i Mora och kommunen, har sedan 2008 drivit ett industriprojekt påbörjades ett fortsättningsprojekt som sträcker sig till och med Detta kommer att medverka till en fortsatt stabil utveckling för företagen i regionen. Ett ytterligare projekt med inriktning på en kompetensförsörjningsmodell har startats under verksamhetsåret. Syftet är att stärka regionens konkurrenskraft. Handeln och besöksnäringen har under 2011 visat en fortsatt stabilitet som stärker Moras och regionen utveckling. Den positiva bilden av Mora och regionen stärks av de årliga genomförandena av musikarrangemangen Vinterfest och Musik vid Siljan. Vinterfest röner stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Under 2011 har samverkansprojekten mellan Mora, Orsa och Älvdalen, som i huvudsak genomförs som gemensamma nämnder, utvärderats. Därutöver har en gemensam överförmyndarorganisation bildats, med säte i Mora, för 6 stycken medverkande kommuner. Ekonomiskt utfall Mora kommun gör 2011 återigen ett mycket bra ekonomiskt resultat. Resultatet är plus 40 miljoner vilket är 23 miljoner mer än budget. Orsakerna är främst att skatteprognoserna är något bättre än de prognoser som gällde vid budgettillfället. Styrelse och nämnder har visat stor förmåga i sitt arbete med att klara både verksamhet och ekonomi inom fastställda ramar. Detta trots att antalet hemtjänsttimmar ökat, ökat tryck på äldreboenden och att försörjningsstödet fortsatt ligger på en högre nivå. Totalt sett har vi en organisation som bidrar till en fortsatt stark ekonomi och bra verksamhet. Detta ger oss fortsatt goda möjligheter att genomföra de planerade framtidssatsningarna för Regionstaden Mora. Bengt-Åke Rehn Kommunstyrelsens ordförande 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE REGIONSTADEN MORA FÖR ETT AKTIVT LIV "Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden är i takt med tiden och erbjuder möjligheter för människor att trivas, utvecklas och framför allt leva ett aktivt liv." Syftet med målbilden "Regionstad Mora - för ett aktivt liv" är att vi tillsammans - kommun, näringsliv, föreningsliv och andra aktörer - under de kommande åren målmedvetet ska utveckla förutsättningarna för handel, utbildning, kulturliv, friluftsliv, företagande, bostäder, sjukvård, kommunal service, vägar, tåg och annan infrastruktur, så att Mora om tio år verkligen förtjänar epitetet Regionstad! Regionstad-projektet handlar om att förstärka bilden av Mora som ett regioncentrum, inte bara för handel och besöksnäring som Mora redan är, utan även för arbete, utbildning och kultur. Det handlar både om hur vi som redan bor i Mora och i grannkommunerna ser på Mora, och hur den som skulle kunna tänka sig att etablera en verksamhet, eller flytta hit till regionen, uppfattar Mora. Stödet för målbilden är stark inom såväl näringsliv, som föreningsliv och politik då en lång rad aktörer och personer med olika bakgrund varit med och utvecklat målbilden. MÅLUPPFYLLELSE ENLIGT STRATEGISK PLAN Ledorden närhet, trygghet, jämlikhet, trivsel och engagemang ska utgöra grunden i Moras samhällsarbete. Den strategiska planen fastställs för mandatperioden av kommunfullmäktige och den styr verksamheternas inriktning tillsammans med övriga styrdokument i kommunen. Den strategiska planen anger strukturen för målstyrningen. Kommunfullmäktige har fastställt fyra målområden som har brutits ner i nio strategiska mål med ett antal tillhörande prioriterade mått som ska ge kommunfullmäktige svar på måluppfyllelse och förflyttning under verksamhetsåret och under mandatperioden Den utgör grunden för den årliga kommunplanen och följs upp i årsredovisningen. Genom nämndmål åtar sig nämnderna att uppnå de i den strategiska planen uppsatta målen. Nedan följer uppföljning av mål och mått för 2011 enligt strategisk plan: Strategiskt mål Medborgarna är delaktiga och har inflytande Nämndmål Medborgarna skall känna sig trygga i kommunen Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Medborgarnas upplevda % trygghet (index) Nämndmål Medborgarna skall ges möjlighet att delta i kommunens utveckling Mått Mål Utfall Måluppfyllnad Medborgarnas upplevda % inflytande över kommunens verksamheter Medborgarnas möjligheter % att delta i kommunens utveckling Kommentar: När det gäller medborgarnas upplevda inflytande över kommunens verksamheter, så är resultatet oförändrat sedan 2010 med index 42. Medelvärdet för måttet är 41 och högst index har Danderyd med index 55. (Medborgarundersökningens del "Trygghet" i SKL's projekt Kommunens Kvalitet i Korthet). Mål är inte uppfyllt. När det gäller måttet "Medborgarnas möjligheter att delta i kommunens utveckling" så är syftet med måttet att kunna visa en samlad bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. Redovisningen sker i form av kommunens sammanlagda poäng i procent av totalt möjliga poäng som är 60 poäng. Mora hade index 58 för 2011 och målsättningen var 65. Medelvärdet är 47 och högst index har Uddevalla med 75. Målet är inte uppfyllt. Strategiskt mål Mora skall vara knutpunkt och motor i regionen Nämndmål Mora ska ta ansvar för regionens utveckling Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Förvärvsfrekvens i 79,2 79,4 100% Mora kommun.(%) Antal påbörjade % nyproducerade lägenheter (st) Antal nystartade företag (st) % Antal företag i Mora kommun (st) % Kommentar: När det gäller förvärvsfrekvensen avser siffrorna året Informationen är hämtat från Länsstyrelsen och det är nästan 1 års fördröjning på rapporteringen. Den totala förvärvsfrekvensen i Mora har ökat från 78,4% till 79,4% mellan 2009 och Största anledningen till ökningen är att kvinnornas förvärvsfrekvens ökat från 76,6% till 78,5%. Kvinnornas förvärvsfrekvens är i Mora högre än i Dalarna och landet i övrigt. Det förklaras till stor del av arbetstillfällena på Mora lasarett. Målet är uppfyllt. Måttet antal påbörjade nyproducerade lägenheter avser kvarteret Valhall i Morastrand AB's regi, vilket för övrigt byggs för energieffektivitet. Målet är uppfyllt. Antal nystartade företag har minskat i jämförelse med de två senaste åren, och är tillbaka på den nivån som var innan aktiekapitalet sänktes till kronor. Det har också varit lättare att få en anställning under 2011 än 2010 och Målet är uppfyllt. Antal företag har ökat mycket tack vare att många valt att ligga kvar med sin enskilda näringsverksamhet samtidigt som man startat aktiebolag. Målet är uppfyllt. 6 Kommentar: När det gäller hur trygga medborgarna i Mora känner sig så ligger index oförändrat från år Medelvärdet för måttet är 60 och högst index har Robertsfors med 80. (Undersökning - Kommunens Kvalitet i Korthet) Målet är uppfyllt.

7 Nämndmål Så många som möjligt av Moras invånare ska ha ett eget arbete Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Antal hushåll som uppbär < % försörjningsstöd (st) Kommentar: Försörjningsstödet har under hösten stabiliserat sig på en nivå, där genomsnittet ligger på runt 140 aktuella ärenden per månad. December visar dock ett högre utfall än övriga månader, men har gjort så under de senaste åren. Arbetet med att människor ska vara beroende av försörjningsstöd under så kort tid som möjligt fortsätter. Mål är uppfyllt. Strategiskt mål Utveckla Mora som upplevelseoch aktivitetscentrum Nämndmål Alla som bor i Mora ska ha tillgång till ett kulturutbud med kvalitet och mångfald Kommentar: Enkätundersökningen från SCB rörande "Nöjd Medborgar Index rörande kulturutbudet" genomförs vartannat år, nästa gång i slutet av Målet kan inte bedömas. Strategiskt mål Mora skall vara en attraktiv kommun för barn och unga att bo och leva i Nämndmål Kunskapsresultaten skall förbättras i grundskolan Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Andel elever som uppnår 80 72,2 90% målen i skolans alla ämnen år 9 (%) Kommentar: Måttet "Andel elever som uppnår målen i skolans alla ämnen år 6" är inte aktuellt (%) Målet kan bedömas från och med Utfallet för måttet "Andel elever som uppnår målen i skolans alla ämnen år 9" har försämrats något i förhållande till 2010, då procenttalet uppgick till Förvaltningen har vidtagit en rad åtgärder för att nå ett bättre resultat Målet är inte uppfyllt. Nämndmål Ökad andel elever skall uppnå målen i de studieförberedande och yrkesförberedande programmen Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Andel elever med slutbetyg 86 85,6 100% från studieförberedande program inom 3 år (%) Andel elever med slutbetyg 85 84,8 100% från yrkesförberedande program inom 3 år (%) Kommentar: 2010 fick 84,4% av eleverna slutbetyg på de studieförberedande programmen. En höjning till 85,6% till 2011 får anses vara en god höjning. Målet är uppfyllt. Motsvarande siffra för de yrkesförberedande programmen var ,7%. En höjning till 84,8% får anses vara en mycket stor förbättring. Förklaringen till dessa förbättringar ligger framför allt i att stödet till elever har förbättrats bl.a. genom att programmen fick resurser till att hantera stödet ute på programmen, vidare att bättre rutiner kring åtgärdsprogram utarbetades. Målet är uppfyllt. Strategiskt mål Ett tryggt och värdigt åldrande Nämndmål Upplevd känsla av trygghet och bra bemötande som äldre och personer med funktionshinder har i sitt boende (NKI) Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Nöjd Kund Index % äldreomsorgen - hemtjänst - (socialstyrelsens undersökning) Nöjd Kund Index % äldreomsorg - säbo - (socialstyrelsens undersökning) Kommentar: Utfallet bygger på socialstyrelsens årliga undersökningar. Andelen svarande för Moras del är väldigt lågt, 50 respektive 54%, vilket gör resultatet osäkert. Inom äldreboendena har NKI sjunkit sedan föregående års mätning. De faktorer som drar ner resultatet är information, inflytande, maten och den sociala samvaron, (60, 63, 64 respektive 63). Faktorer som får ett enskilt högre värde än NKI är trygghet, bemötande och utförandet av omvårdnaden (81, 76 respektive 76). Målet är inte uppfyllt. NKI inom hemtjänsten är i stort sett oförändrat sedan föregående års mätning. Även inom hemtjänsten får de enskilda faktorerna information och social samvaro lågt betyg (54 respektive 58), samtidigt som trygghet, bemötande, hjälpens omfattning och utförande får högre NKI än det sammanvägda (79, 81, 82 respektive 79). Målet är inte uppfyllt. De faktorer som har ett lågt NKI kommer verksamheten att arbeta med för att få till en förbättring. Strategiskt mål Hållbar utveckling Nämndmål Koldioxidutsläppen från energianvändningen i kommunens byggnader och kommunkoncernens resor ska minska med 25% till 2014 Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Mängd koldioxid från < % energianvändningen i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand AB Mängd koldioxid från < % Mora kommuns och de kommunala bolagens resor Andel miljöbilar % (personbilar) i koncernens bilpark Kommentar: När det gäller koldioxid energianvändning så är energistatistiken klar men koldioxidvärden för fjärrvärme och el grundar sig på 2010 års utsläppssiffror. Det är osäkert om det ger en förändring uppåt eller nedåt men troligtvis ger det endast en mindre förändring. Målet är uppfyllt. Gällande koldioxid från resor är statistiken i stort sätt färdig, bensinförbrukning för Moravatten saknas dock. Detta kommer att ge en något ökad siffra. Vad gäller tjänsteresor med egen bil inom Moravattens distrikt kommer dessa uppgifter att utgå då all personal numer tillhör NODAVA och inte särredovisas. Målet är inte uppfyllt. När det gäller miljöbilar så är. Målet är förhållandevis lågt satt för året, men alla personbilar som köps in eller leasas ska vara miljöfordon. Mora ligger på 138 plats bland landets kommuner, Hedemora ligger högst i länet med 87,5% miljöfordon bland personbilar. Målet är uppfyllt. 7

8 Nämndmål Mora kommun ska verka för ett ökat antal resande med kollektivtrafik Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Antal resande med buss % Kommentar: Andelen resenärer med skolbusskort har minskat, vilket har påverkat utfallet. Målet är inte uppfyllt. Nämndmål Fler aktörer ska bygga i trä istället för betong Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Andel påbörjade lägenheter i flerfamiljshus med trästomme (%) Andel påbörjade lägenheter med höga energikrav på kommunal tomtmark (%) Kommentarer: Målsättningen att påbörja byggnation av lägenheter med höga energikrav ligger kvar. Information och planering för hur detta ska förverkligas är under utredning. Strategiskt mål God ekonomisk hushållning för fortsatt utveckling Nämndmål Kommunens ekonomi ska vara i balans Mått Mål Utfall Måluppfyllelse Årets resultat i andel av > % skatteintäkter och generella statsbidrag (%) Andel investeringar i % skattefinansierad verksamhet som sker med egna medel Låneskuld i koncernen < % per invånare Kommentar: Årets resultat på lite längre sikt ska uppgå till tre procent av skatteintäkter och statsbidrag. Tanken med det något högre resultatkravet än den nivå som brukar användas för god ekonomisk hushållning, två procent, är att skapa utrymme för nödvändiga investeringar och skapa en reserv för den pensionsskuld som redovisas som en ansvarsförbindelse. Över de senaste sju åren har resultatet i genomsnitt uppgått till fem procent av skatteintäkter och statsbidrag. Målet är väl uppfyllt. Investeringar i skattefinansierad verksamhet har skett utan upplåning om ägarbidraget till Morastrand AB räknas som en investering som finansieras av hyreskollektivet och att bredband till byar på lång sikt finansieras med anslutningsavgifter och intäkter från operatörer i nätet. Målet bedöms vara uppfyllt. Låneskulden har ökat under året men riskerar inte att gå över det tak som fullmäktige har antagit i form av låneskuld per invånare. Morastrand kommer att öka upplåningen i takt med att nybyggnationen i kvarteret Valhall färdigställs. Målet är uppfyllt. 8

9 9

10 EKONOMISK ANALYS ÅRETS RESULTAT Årets resultat blev positivt med 40 mkr jämfört med + 65 mkr för år 2011 och innebar en positiv avvikelse mot budget med 23 mkr. I jämförelsen med föregående års resultat är den stora skillnaden framför allt det tillfälliga konjunkturstödet under 2010 som uppgick till nära 20 mkr. Det tillfälliga konjunkturstödet var ett engångsbidrag från staten för att mildra effekterna efter finanskrisen hösten Avvikelserna mot budget fördelar sig enligt följande: Belopp mkr Budgeterat resultat 17 Ökade skatteintäkter och statsbidrag 16 Strukturmedel och planeringsreserv, ej utnyttjad del 7 Förbättrat finansnetto 4 Förändring semesterlöneskuld 2 Minskat personalomkostnadspålägg, avtalsförsäkring 2 Ökade pensionskostnad beroende på ändrad kalkylränta - 4 Nämndernas resultat - 4 Årets resultat 40 När budgeten för 2011 antogs var de prognoser som Sveriges kommuner och landsting gjorde för tillväxten i Sverige svagt positiva men man manade samtidigt till försiktighet i och med den tudelade ekonomin i omvärlden med stark utveckling i tillväxtländer och svag återhämtning för USA, det traditionella loket i världsekonomin. Även om skatteintäkterna förväntades öka, så bedömdes pris och löner öka i snabbare takt. Ser man nu tillbaka kan man konstatera att skatteintäkterna ökade långt mer än förväntat och står för den större delen av resultatförbättringen mot budget, totalt 16 mkr. På grund av den osäkerhet som var så tydlig i kommunens omvärldsanalys inför budgeten reserverades även medel i planeringsreserven och strukturmedelsreserven för att klara ett sämre utfall för Moras del. Reserverna ska också täcka ökade avskrivningar från de större infrastrukturinvesteringar som genomförs. Sammantaget innebar året att det sämsta scenariot inte föll ut och 7 mkr av reserverna behövde inte utnyttjas. ökad kostnad i resultatet med 4 mkr. Den största förändringen ligger inom ansvarsförbindelsen och den uppgår till 48 mkr men redovisas inte i resultatet i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Året avslutades med en arbetsgivarjul då helgdagarna inte i så stor utsträckning inföll på vanliga veckodagar varför ökat uttag av semesterdagar och mindre antal timanställda bidrog till att förbättra resultatet med 2 mkr. Liksom föregående år sänktes premierna för avtalsförsäkringen på grund av överskott inom verksamheten för AFA försäkring totalt med 2 mkr. Det som var mindre bra i årets resultat var överdrag inom nämndernas verksamheter med totalt 4 mkr, jämfört med föregående år då nämnderna lämnade ett positivt överskott med 0,5 mkr. Socialnämndens verksamhet lämnade ett underskott som uppgick till 3,6 mkr. Det berodde till största delen på ökat antal hemtjänsttimmar och ökade kostnader inom särskilda boenden. Till de ökade kostnaderna för försörjningsstöd tillfördes nämnden 3,8 mkr i enlighet med beslut i samband med att budgeten för 2011 fastställdes. Den nybildade gymnasienämnden redovisade ett underskott med knappt 3 mkr. Orsakerna var bland annat ökat antal elever som behöver komplettera bristande grundskolebetyg, ökade IT-kostnader samt fler elever som sökt till andra gymnasieskolor än beräknat. Även den gemensamma IS/IT-nämnden redovisade ett underskott med drygt 1 mkr. Det hade sin grund i störningar i driften och därmed ökade konsultkostnader och kostnader från investeringar i ökad driftsäkerhet. Tekniska nämndens verksamhet redovisade ett överskott med 1,7 mkr bland annat på grund av förseningen med konstgräsplanen, vakanta tjänster, minskat underhåll och intäkter från vindkraftverket. Nämndernas verksamhetsresultat är viktigt för kommunens resultat som helhet. Arbetet fortsätter med att effektivisera rutiner och processer samt att förbättra uppföljningen. Nämndernas budgetföljsamhet är och kommer alltid att vara avgörande för kommunens totala resultat. 10 Den finansiella oron som tog ny fart under året innebar samtidigt att placerare sökte sig till "trygga hamnar" vilket innebar att ränteläget för länder med goda statsfinanser sjönk och den stegrande räntebana som Riksbanken förutspådde besannades inte. Det bidrog till att räntenettot kunde hållas nere trots stor upplåning till investeringar under året. Därutöver skedde omplaceringar i pensionsportföljen som resulterade i några mindre reavinster. Sammantaget innebar det ett bättre utfall om 4 mkr för finansiella poster. Samtidigt gjorde det låga ränteläget att den kalkylränta som används för att beräkna nuvärdet av pensionsskulden sänktes och därmed ökade såväl skulden i balansräkningen som ansvarsförbindelsen. Den beräknade förändringen av pensionsskulden i balansräkningen på grund av ändrad kalkylränta innebar en

11 Årets resultat de senaste sju åren (mkr) ,9 54, Kommunen Sammanställda kommunkoncernen 39,6 48, ,5 28, ,0 56, ,0 42, ,0 61, AVSTÄMNING AV BALANSKRAVET I resultatet på 40 mkr ingår reavinster från pensionsportföljen med 3,7 mkr som inte ska räknas med i avstämningen mot balanskravet. Det innebär att det resultat som ska ställas mot balanskravet uppgår till 36,3 mkr. Det finns inte några negativa resultat att återställa från tidigare år. DEN SAMMANSTÄLLDA REDOVISNINGEN FÖR KOMMUNKONCERNEN Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 46 mkr. Jämfört med föregående år är det en försämring med 14 mkr, men liksom för kommunen beror den största skillnaden på det konjunkturstöd som betalades ut under 2010 med nära 20 mkr. Investeringarna i koncernen uppgick till 133 mkr och den långfristiga upplåningen ökade med 46 mkr. Soliditeten uppgår till 36% i balansräkningen, men räknas den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse in uppgår soliditeten till 11%. Mora kommun är ägare till fyra helägda dotterbolag, Morastrand AB som är kommunens bostadsföretag och som sköter stora delar av kommunens fastigheter, Moravatten AB som handhar vatten- och avloppsfrågor samt Moraparken AB som äger och driver hotell, restaurang och konferensanläggning, och slutligen Siljansutbildarna AB som för närvarande är ett vilande bolag. Det är enbart de helägda bolagen som ingår i den sammanställda redovisningen och då ingen verksamhet bedrivits i Siljansutbildarna AB har inte bolaget tagits med i den sammanställda redovisningen. En sammanfattning av bolagens arbete under året framgår längre fram under respektive bolags verksamhetsberättelse. Resultat efter finansiella poster (mkr) Morastrand AB 6,7-8,7 1,6 Moravatten AB 3,6 3,0 2,4 Moraparken AB -0,4 0,2 0,2 40,0 46, Övriga företag och organisationer där kommunen är delägare eller har intressen är; Siljan Turism AB, Region Dalarna, AB Dalatrafik, Musik vid Siljan, Inlandsbanan AB, AB Dalaflyget, Dalhalla förvaltnings AB och Siljan Båttrafik AB. Därutöver förvaltar kommunen ett antal stiftelser. Morastrand AB äger Lundskruven AB. Kommunalförbundet Region Siljan är under avveckling. PENSIONSÅTAGANDET Från och med år 2006 gäller ett nytt pensionsavtal, KAP-KL (PFA 98/PFA 01), för kommuner och landsting. Avtalet innebär ytterligare ett steg mot en mer avgiftsbestämd pension. Den avgiftsbestämda delen ökar och den förmånsbestämda delen minskar. Syftet med det nya avtalet är främst att uppnå ett mer långsiktigt finansiellt stabilt och ekonomiskt förutsägbart avtal. Från och med 1998 har de anställda själva placerat sin pensionsrätt. Men för pensioner intjänade före 1998 har den återlånats i verksamheten och redovisas som en ansvarsförbindelse. Kommunens resultat belastas därför under en lång övergångsperiod både av årets intjänade pensioner samt pensionsutbetalningar för intjänande före Finansieringen av kommunernas pensionsåtagande har tidigare byggt på tilliten till en ständig tillväxt och möjligheten att finansiera dessa pensioner via kommunalskatten. Dagens situation ser väsentligt annorlunda ut då den offentliga sektorns ekonomiska problem tillsammans med ett växande behov av ökad kommunal service innebär att pensionsutbetalningar från intjänande före 1998 ytterligare belastar utrymmet för kommunal verksamhet. I syfte att lindra belastningen under de år då pensionsutbetalningarna blir som högst, har Mora kommun sedan år 2000 öronmärkt delar av resultatet och placerat medel i en pensionsfond. Årets öronmärkning i det egna kapitalet har begränsats till den budgeterade nivån på 6 mkr och uppgår totalt till 122 mkr. PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING Det övergripande förvaltningsmålet med policyn för pensionsmedelsförvaltningen är att fonden ska finansiera pensionsutbetalningarna hänförliga till det totala pensionsåtagandet. Den aktuella fonderingen kan således användas för att "kapa topparna" och jämna ut kassaflödena till dess utbetalningarna avtar. Riskerna i fonden ska begränsas så att medlen alltid täcker minst 90% av det övergripande målet (säkerhetsgolvet). En viktig del i förvaltningsuppdraget är etiska aspekter på pensionsfondens placeringar. Placeringar eller köp av aktier, får ej ske i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol-, tobaks- eller vapentillverkning. Pensionsförpliktelser Årets kostnader för utbetalning av pensioner intjänade före 1998 samt för årets intjänade pensioner blev 23 mkr respektive 27 mkr inklusive löneskatt. Kommunens sammanlagda pensionsskuld uppgick vid årsskiftet till 599 mkr där ansvarsförbindelsen utgör 90% av det totala pensionsåtagandet. Pensionsfonden täcker enbart 18% av det totala pensionsåtagandet och marknadsvärdet uppgick till 111 mkr vid årsskiftet. Förvaltningsresultat Kommunens portfölj fördelar sig på nominella räntor, svenska och utländska aktiefonder samt strukturerade produkter med kapitalskydd. 11

12 Försäljningar under året har genererat reavinster på 3,7 mkr och utdelningar med 0,4 mkr. I samband med bokslutet skedde en nedskrivning av tillgångarna enligt portföljmodellen med 0,6 mkr på grund av den negativa utvecklingen på aktiemarknaderna under I bokslutet uppgår det bokförda värdet av innehaven till 111 mkr. Värdeförändringen på portföljen blev -4 procent under 2011, ett sammansatt jämförelseindex utifrån portföljens genomsnittliga allokering har under året gått ned med -0,8 procent. Pensioner Pensionsförpliktelser, Mkr Pensioner som redovisas som kortfristig skuld Avsättning inkl löneskatt Ansvarsförbindelse inkl löneskatt Summa åtagande Bokfört värde av förvaltade pensionsmedel Återlånat i verksamheten Kostnader (inkl löneskatt), Mkr Intjänad individuell del Intjänad förmånsbestämd ålderspension 4 2 Pensionsutbetalningar intjänade före Summa Pensionsförvaltning Pensionsfond, Mkr Likvida medel 0 9 Räntebärande Svenska aktier 2 7 Globala aktier 5 8 Strukturerade produkter Summa Tillförda medel 0 0 Årets avkastning -5 6 Marknadsvärde RÖRELSEKAPITAL, LIKVIDITET OCH FINANSNETTO Med likviditet menas betalningsförmåga på kort sikt. För att säkerställa betalningsberedskapen vid tillfälliga likviditetsbelastningar har kommunen en checkkredit på koncernkontot som uppgår till 30 mkr. Betalningsberedskapen mätt i antal dagar var 31 dagar jämfört med 33 dagar föregående år. Likviditeten har varit god på det samlade koncernkontot där kommunens helägda bolag ingår. Finansnettot blev positivt med 1 mkr jämfört med + 3 mkr föregående år. Att finansnettot återigen blev positivt beror bland annat på reavinster i pensionsportföljen samt det fortsatt låga ränteläget. I koncernen ligger den genomsnittliga räntenivån något högre på grund av några längre räntederivat i Morastrand AB. Ett arbete med att strukturera om låneportföljen pågår för att nå bättre positioner och därmed lägre ränta på sikt. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet minskade med 50 mkr vilket påverkade kassaflödet negativt, främst beroende på ökning av kortfristiga fordringar. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna periodiseras så att preliminärt inbetalda skatteintäkter korrigeras med en prognos över beräknad slutavräkning för bokslutsåret samt den slutliga avräkningen för skatteintäkter avseende året före bokslutsåret (2010). Sammantaget gav de båda årens skatteavräkning en ökning av skatteintäkterna med 16 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften betalas även den ut med preliminära belopp som sedan justeras med det slutliga utfallet med två års eftersläpning och den kortfristiga fordran uppgår till 21 mkr. INVESTERINGAR Investeringarna uppgick till 87 mkr jämfört med 116 mkr föregående år. Investeringar i skattefinansierad verksamhet kunde finansieras med egna medel. Bland större investeringar kan nämnas förskola på Canadaområdet 13 mkr, Bredband till byar inkluderande köp av nät och teknikbodar om 19 mkr, stadsnätet 2 mkr, investering i IT-utveckling 9 mkr samt slutförande av ombyggnation av Utmelands skola 5 mkr. För projektet Bredband till byar kommer 7 mkr att återfås i EUmedel. I december 2010 beslutade kommunfullmäktige att lämna ett aktieägartillskott till Morastrand AB på 30 mkr för att stärka bolaget inför framtida investeringar, bland annat i nytt hyreshus i kvarteret Valhall i centrala Mora. Aktieägartillskottet betalades ut i början av 2011 och redovisas som finansiell investering. 12 LÅNESKULD OCH SOLIDITET Låneskulden uppgick vid årets slut till 130 mkr och upplåningen under året till 60 mkr. Anledningen till att upplåningen blev så hög var bland annat att den budgeterade upplåningen 2010 inte genomfördes då likviditeten förstärktes med det särskilda konjunkturstödet samt att stora projekt med EU-finansiering innebär att kommunen ligger ute med förskotterade medel. Det aktieägartillskott som betalades till Morastrand finansierades med motsvarande upplåning på 30 mkr och betraktas som att lånekostnaden finansieras med hyror. Låneskuld per invånare uppgick till kr och upplåning skedde inte för investering i skattefi-

13 nansierad verksamhet. När det gäller låneskulden i koncernen finns en målsättning att låneskulden i den sammanställda balansräkningen inte ska överstiga kr per invånare. I koncernen är den övervägande delen av kostnaden för lånen finansierade av taxor, avgifter och hyror. Låneskulden per innevånare i koncernen uppgår till kr varför målet har nåtts. Förhållningssättet gällande lånefinansiering av investeringar är att det främst ska ske i affärsmässig verksamhet eller där investeringen innebär minskade driftkostnader. Om investeringar sker genom upplåning i skattefinansierad verksamhet kommer ökade räntekostnader att innebära ett minskat utrymme för kärnverksamheten. Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan i kommunen och koncernen. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Det innebär att ju högre soliditet, desto mindre lånefinansierade tillgångar och därmed stabilare ekonomi. Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunerna inte räkna in anställdas pensionsåtagande intjänade för 1998 som en skuld eller avsättning i balansräkningen. Förfarandet strider mot god redovisningssed och ger en för positiv bild av soliditeten. Med redovisningslagens sätt att räkna blir soliditeten 36 %, men den "verkliga" soliditeten inklusive hela pensionsskulden uppgår till 11% i kommunkoncernen. KÄNSLIGHETSANALYS Kommunens resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan beskrivs vilken inverkan några av dessa faktorer har utifrån 2011 års förutsättningar: Påverkan i mkr Löneökning med 1% 7 Prisökning varor och tjänster med 1% 4 10 årsarbetare invånares påverkan på skatt, inkomstutjämning, generella statsbidrag mm 5 OMVÄRLDSANALYS MED BEDÖMNING OM FRAMTIDEN I början av 2011 rådde en betydande optimism och världen verkade ha lämnat finanskrisen bakom sig, men kort därefter hopade sig orosmolnen. Efter tsunami och kärnkraftsolycka i Japan kom den latenta skuldkrisen, främst i södra Europa, i ett akut skede när Grekland inte kunde omsätta sina lån utan stöd från Eurozonens länder. Finansmarknaderna reagerade med stora fall och kraftiga svängningar. I takt med att kapital flytt från osäkra länder har räntorna fallit till historiskt låga nivåer i länder med mera stabila utsikter såsom Sverige. Det gynnar även landets kommuner direkt då Kommuninvest har högsta kreditbetyg och därmed möjlighet att låna till fördelaktiga villkor. De senaste åren har inneburit en god ekonomisk utveckling inom kommunsektorn trots det branta fallet i konjunkturen efter finanskrisen. Även 2011 kan läggas till raden av goda år även om bilden mellan kommuner är mera tudelad. Sveriges kommuner och landsting är fortsatt positiva i sin bedömning av utvecklingen men betonar också att det kräver värdesäkrade statsbidrag. Även om 2012 bedöms bli något sämre är det fortfarande en relativt positiv bild som målas upp med ökad tillväxt. I den prognosen förutsätts att skuldkrisen i framför allt södra Europa hanteras under ordnade former. Positivt är ändå att de svenska statsfinanserna fortfarande är mycket starka vid en jämförelse med andra länder. Mora kommun har klarat sig relativt bra genom krisen tack vare den breda strukturen inom näringslivet. Det sker nya etableringar inom handel och besöksnäring. En viktig faktor för kommunens ekonomi är att antalet invånare och det tapp i invånarantalet som skedde under slutet av 2011 är oroväckande. Den kraftsamling som nu görs i arbetet med bilden av Mora syftar till att förstärka den positiva bild som redan finns och locka nya invånare till kommunen. Investeringstakten har varit hög och en rad stora investeringar ligger också framåt i tiden. Men för att samtidigt garantera en god ekonomisk hushållning måste prioriteringarna ske noggrant mellan olika investeringar och anpassas i tid till det utrymme som skapas. Lånefinansiering ska främst ske till taxefinansierad verksamhet eller där investering medför besparing. Investeringsnivån för de kommande åren har budgeterats till en något lägre nivå för att klara de finansiella målen. En utmaning under de senaste åren har varit att anpassa verksamheten till den förändring som sker av antal invånare i olika åldersgrupper. Den viktigaste förändringen på kort sikt är den stora minskningen av invånare i gymnasieålder och ökat antal äldre vilket fångas upp i en resursfördelningsmodell som bygger på befolkningsprognoser. I budgetprocessen vägs förändringen i demografi in vilket inneburit mindre resurser för gymnasieverksamhet och utökade resurser för äldreomsorgen. I slutet av året ökade behovet av platser i särskilt boende drastiskt och behov av utbyggnad håller på att förberedas. En plats i ett särskilt boende beräknas kosta över en halv miljon kronor per år vilket gör att förutom investeringen måste det även skapas utrymme för driftkostnader. Sammantaget gör vi bedömningen att Mora kommun har ett gott utgångsläge i och med ett antal år med goda resultat och en ekonomi i balans, men vi ser även att det finns en rad utmaningar att hantera. En god ekonomi skapas genom långsiktigt arbete men kan lätt raseras om inte anpassning till förändringar sker löpande. 13

14 PERSONALREDOVISNING Kompetensförsörjning syftar till att ha rätt person på rätt plats vid rätt tidpunkt för att kunna utföra det uppdrag som Mora kommun har, såväl på kort som på lång sikt. Under 2011 har ett utvecklingsarbete påbörjats för att beskriva kompetensförsörjning som en kommunövergripande process och identifiera strategiskt viktiga utvecklingsområden utifrån kommunens målbild för 2022 och strategiska mål. Som en förberedelse inför kommande generationsskifte har delar av kommunen också tagit del av projektet "Kompetensförsörjningsmodell för näringslivet" som är finansierat av Europeiska socialfonden. För hållbar utveckling har Mora kommun under 2011 fortsatt som tidigare att ha fokus på strategiska hälsofrämjande frågor, bl.a. genom en aktivt hälso- och friskvårdsarbete som benämns Mora i rörelse. Inom ramen för detta finns ca 120 hälsoinspiratörer utsedda bland kommunens medarbetare med uppdrag att inspirera och motivera till hälsofrämjande aktiviteter. Mora i rörelse har 2011 erbjudit samtliga medarbetare bl.a. en omväxlande flora av fysiska aktiviteter, livsstilsarrangemang såsom sluta-röka-program, föreläsningsserier i samarbete med Mora kulturhus och Mora föreläsningsförening samt strukturerade former för att motivera till rörelse och uppnåelse av egna motionsmål. Med syfte att ge ökade förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap har Mora i rörelse erbjudit två större föreläsningar med rubrikerna "Arbetsglädje" och "Hur skapar vi en vinnande arbetsplats". För att utveckla ledarskapet i kommunen genomförs också sedan tre år ett ledarutvecklingsprogram som syftar till att kommunens chefer ska få goda förutsättningar att skapa en hälsosam psykosocial arbetsmiljö där medarbetares fulla potential tas tillvara. Vid utgången av 2011 hade totalt 82 chefer och 31 medarbetare med kommunövergripande arbetsuppgifter deltagit i programmet sedan starten För att möta framtidens behov av ledare genomför Mora kommun tillsammans med Orsa och Älvdalens kommuner ett gemensamt program - Talangjakten - som syftar till att identifiera medarbetare inom kommunernas olika verksamheter som kan vara tänkbara kandidater till ledaruppdrag och ge dem introduktion i kommunalt ledarskap. År 2011 genomfördes den tredje programomgången. För nya chefer har också en längre arbetsrättsutbildning genomförts under 2011 i samverkan mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner. Med syfte att fortsätta utveckla sig som attraktiv arbetsgivare har kommunen under 2011 kommit överens med fackliga organisationerna om ett nytt flextidsavtal. Ett partgemensamt arbete har också inletts att utvärdera samverkansavtalet med syfte att skapa en fortlöpande utvecklings- och lärandeprocess om samverkan och delaktighet i takt med verksamhetens förutsättningar och utveckling. ANTAL TILLSVIDAREANSTÄLLDA Totalt antal Varav kvinnor 80,9% 80,3% 80,4% Varav män 19,1% 19,7% 19,6% Jämför antal visstidsanställda vid mättillfället: ANTAL VISSTIDSANSTÄLLDA 2011 Totalt antal 63 Varav kvinnor 87,3% Varav män 12,7% Antalet anställda vid mättillfället motsvarar 80,7 personer per 1000 kommuninvånare. I antal årsarbeten motsvarar det 78 personer per 1000 kommuninvånare, en marginell förändring jämfört med Den sammanlagda utförda arbetstiden under året motsvarar 1561 årsarbeten. Av detta motsvarar den månadsanställda personalens mer- och övertid 19,18 årsarbeten (varav endast övertid motsvarar 6,39 årsarbeten), ingen förändring jämfört med (Årsarbete = genomsnittligt mått om 1700 timmar per år). 14

15 ÅLDERSFÖRDELNING TILLSVIDAREANSTÄLLDA år 5,7% 4,2% 4,9% år 42,7% 43,4% 43,8% 50 år 51,6% 52,4% 51,3% Jämför åldersfördelning för visstidsanställda vid mättillfället: ÅLDERSFÖRDELNING VISSTIDSANSTÄLLDA 2011 Medelåldern är 48,6 år för kommunens tillsvidareanställda och 37,1 för kommunens visstidsanställda (vid mättillfället). Av kommunens tillsvidareanställda är 250 personer 60 år eller över, vilket är samma antal personer i åldersgruppen år. En viktig planeringsfaktor för kommunens framtida kompetensförsörjning är att en tredjedel av kommunens totala antal tillsvidareanställda (547 personer) år 2011 är i åldersgruppen år. Mellan åren har dock en viss åldersförskjutning uppstått där tillsvidareanställda yngre än 30 år har ökat med 1,5% och de äldre åldersgrupperna minskat med samma procent. 29 år 29,5% år 54,1% 50 år 16,4% SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaro 3,7% 4,2% 5,4% Utbetald sjuklön tkr TOTAL SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV AVTALAD ARBETSTID Totalt 3,7% 4,2% 5,4% Varav < 60 dagar 42,2% 57,5% 59,4% Kvinnor 4,0% 4,5% 5,9% Män 2,5% 2,9% 3,2% Sjukfrånvaron har de senaste fyra åren visat en positiv trend som fortsatt under Den fortsatta minskningen beror till stor del på ett strategiskt och organiserat hälsofrämjande arbete där kommunens friskvårdsprogram "Mora i rörelse" motiverar till en aktiv livsstil och erbjuder olika hälsofrämjande aktiviteter som en stor del av kommunens anställda deltar i. Den positiva utvecklingen beror också till stor del på ett medvetet ledarskap där aktiva åtgärder i tidigt skede vid rehabilitering har gett resultat. Mora kommuns positiva utveckling uppmärksammas också i jämförelse med andra kommuner. I Sveriges kommuner och landstings jämförelse av sjukfrånvaron 2011 är Mora kommun på plats 10 i lägst redovisad sjukfrånvarotid av 264 redovisade kommuner. Snittet för landets kommuner ligger på 5,1%. 29 år 2,0% 2,5% 3,6% år 3,4% 3,5% 4,3% 50 år 4,2% 5,0% 6,5% SYSSELSÄTTNINGSGRAD OCH MEDELLÖN Andel anställda som har heltidstjänst är 64% och fördelas på kön enligt följande: Meddellön för anställda Kvinnor 59,8% 58,7% 57,0% Män 81,3% 79,3% 80,0% För att vara en framtidsorienterad arbetsgivare för hållbar utveckling ämnar kommunen framöver försöka skapa förutsättningar för att möjliggöra heltid för en ökad andel medarbetare. MEDELLÖN FÖR ANSTÄLLDA (tillsvidare, visstid och timanställda) Kvinnor Män Samtliga Den sammanlagda medellönen har minskat med 1,6% mellan 2010 till Detta kan förklaras med att antalet medarbetare yngre än 30 år ökat under samma tidsperiod. En annan förklaring är att 2011 års löneöversyn för flera arbetstagarorganisationer såväl genomfördes som gav utfall redan år genomfördes en kommunövergripande lönekartläggning och 2011 var andra året av tre då de osakliga löneskillnader som identifierades gav ekonomiskt resultat för berörda grupper. 15

16 MILJÖ- OCH NATURVÅRDSPLAN Moras miljömål innehåller 26 delmål och bygger på de nationella och regionala miljömålen. Moras miljömål ska revideras men vi inväntar den revidering som pågår av de regionala miljömålen. En kortversion av årets uppföljning av delmålen följer nedan och den fullständiga versionen kommer att finnas på Mål och indikatorer för klimatpåverkan redovisas i uppföljningen av Energi- och klimatplan. Genom Dalarnas luftvårdsförbund har det genomförts mätningar under tre vintrar (01/02, 05/06, 09/10) av kvävedioxid och bensen. Under 2010 genomfördes även mätning av partiklar. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdena överskris ej, dock kan det vid vissa tidpunkter ligga på höjda halter t ex vid stort trafikflöde och av partiklar under våren där uppvirvling av vägdamm är den främsta orsaken kalkades sju sjöar och sju vattendrag, med måluppfyllelsen 100% resp 43%. I länet liksom i Mora minskar antalet sjöar och vattendrag som behöver kalkas. Den positiva trenden beror framförallt på att nedfall av svavel har minskat. Enligt de beräkningar som Svenska Miljö Emissions Data (SMED) gör, har även utsläppen till luft av kväveoxider minskat. Enligt de beräkningar som SMED gör har utsläppen till luft av bly, kadmium och kvicksilver minskat i Mora. Alla slamvärden från reningsverket understiger riktvärden med mycket god marginal. I Mora har markundersökningar gjorts på 11 nedlagda bensinstationer. Inventering enligt Naturvårdsverkets modell har gjorts på flera fastigheter och två större företag har tagit prov och sanerat påvisade föroreningar. En genomgång av användningen av kemiska produkter i den kommunala organisationen genomfördes under Solvikens reningsverk har en fosforreningsgrad på 97procent. Målet är att överstiga 95 procent. Inga exploateringar har skett i vattendrag ej heller områdesskydd genomfördes under Inga restaureringar gjordes men inventering är gjord av Våmån och Mångån inför restaurering. Under perioden har Länsstyrelsen utarbetat en regional vattenförsörjningsplan där varje kommun i länet behandlas. I Mora finns sex myrar upptagna i Myrskyddsplanen. Fyra stycken är skyddade (Lövvasselkölen, Gåstjärnskölen, Våmhuskölen/Anjosvarden och Näcksjövarden). För två områden pågår arbete (Karlsmyren, Fåsmyr/Myrkloksmyren). Arealen brukad jordbruksmark ligger sedan 2005 på drygt ha och åkermark på knappt ha. Andelen åker med stöd för ekologisk odling låg år 2005 på ca 40 procent och 2011 är andelen 34 procent. Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala köken var under ,3 procent. 16

17 ENERGI- OCH KLIMATPLAN Den nya energi- och klimatplanen antogs under 2011 och som namnet antyder finns numer en tydligare koppling till klimatfrågan. Planen innehåller bland annat långsiktiga mål för Mora till år 2020 och 2050 samt delmål fram till år För såväl kommunen som organisation som för det geografiska området är 19 delmål formulerade inom områdena byggnader, transporter, övriga energi samt klimat. En kortversion av årets uppföljning följer nedan och den fullständiga versionen finns på OMRÅDE - BYGGNADER Kommunens och Morastrand AB:s byggnadsbestånd fortsätter minska sin energianvändning, -19 procent respektive -17 procent sedan För det geografiska området är energistatistiken ganska svårbedömd men elanvändningen verkar ha en ökande tendens. Fjärrvärmeanslutningarna i Mora har endast ökat med två stycken under Exempel på Energieffektivisering i kommunägda byggnader I samarbete med YIT har Mora kommun och Morastrand AB inventerat i princip alla byggnader med fokus på energieffektivisering och underhåll, även belysning ingår i genomgången. LSS-boendet vid Ängsvägen är byggt med krav på energieffektivitet samt med solvärme för både tappvarmvatten och uppvärmning. Kommunen har sökt och erhållit energieffektiviseringsstöd för från Energimyndigheten. Under våren 2011 bedrevs ett energisparprojekt på Hånåkni förskola. Exempel på åtgärder Kommunens eget vindkraftverk togs i bruk under mars Vindbruksplanen är godkänd och antagen av kommunfullmäktige, men är överklagad. OMRÅDE KLIMAT Koldioxidutsläppen från energianvändningen i kommunens och Morastrands byggnader har minskat med 51 procent sedan Koldioxidutsläppen från kommunens och de kommunala bolagens resor har ökat med 10 procent sedan Koldioxidutsläppen för det geografiska området ökar. Cirka hälften av utsläppen härrör från transportsektorn. Exempel på åtgärder inom klimat Genom projektet "Uthålliga energisystem" kvarstår nu endast ett fåtal objekt (Järnvägsstationen, Mora telecom) att konvertera. Oljeanvändningen till uppvärmning av kommunala byggnader har därmed minskat med 97 procent jämfört med I projektet "Klimatpiloter Mora och Orsa" som startades under året deltar elva hushåll. Målet är att hushållen ska komma ner mot 2,5 ton koldioxid per person och år. OMRÅDE TRANSPORTER Av kommunens och de kommunala bolagens 133 personbilar är 38 procent miljöbilar. Busslinjerna inom Mora fortsätter tappa resande totalt sett, vissa linjer ökar dock. Exempel på åtgärder inom transportområdet Utredning och beslut kring distributionscentral gemensam för Mora och Orsa. Införandet av 15-minuterstrafik i Moras centrala delar och förstärkt turtäthet längs sträckan Mora- Orsa. Planerandet av ett regionalt resecentrum i Mora pågår. Arbetet med att ta fram en trafikstrategi för Mora inleddes under året i samarbete med Trafikverket. ÖVRIGA ENERGIMÅL Säliträdbergets åtta vindkraftverk producerade 54,7 GWh och Kyrkbergets 10 vindkraftverk producerade 68,4 GWh under Detta innebär att andelen förnybar energi i Moras energitillförsel bedöms ha ökat till drygt 40 procent. Det innebär också att elproduktionen i kommunen nästan är i nivå med elanvändningen. Det kommunala vindkraftverket producerade 5,3 GWh vilket är långt bättre än beräknat. 17

18 FOLKHÄLSOPROGRAMMET Folkhälsoarbetet i Mora kommun syftar till att främja Morabornas hälsa. God folkhälsa för alla är en viktig dimension i ett hållbart samhälle. Folkhälsoarbetet integreras i arbetet med Hållbara Mora. Folkhälsoutvecklingen används som underlag för prioritering och planering av det framtida folkhälsoarbetet. Folkhälsorådet, som är ett organ för samverkan och ömsesidig information, har under året haft fokus på barns och ungas fysiska och psykiska hälsa. Kommunen avser att utveckla Mora till en uthållig kommun, och där har folkhälsofrågorna en allt större betydelse. Det är dock viktigt att anpassa resurserna efter ambitionsnivån. Hälsoveckan har blivit en viktig del i folkhälsoarbetet, och den genomgår ständig utveckling. Veckan genomfördes i år för åttonde gången. Hälsoveckan erbjuder ett rikt och omfattande utbud av aktiviteter och budskapet är att vägen till hälsa är tillgänglig, attraktiv, lustfylld och utan pekpinnar. Samverkan mellan olika företrädare behövs för att nå goda resultat i folkhälsoarbetet. Folkhälsorådet har medverkat till att skapa ett projekt som skapar bättre förutsättningar för dem som drabbas av plötsliga hjärtstopp utanför sjukhus. Målet är att öka antalet hjärtstartare i vår kommun, sprida dem geografiskt och öka kunskap genom utbildningsinsatser. Hälsofröet startades Mora Folkhälsoråd har skapat Hälsofröet för att ge möjlighet att stödja idéer för ett gott och hälsosamt liv i Mora. Under 2011 har studieförbund och föreningar ansökt om medel. Folkhälsoarbetet har sedan starten vuxit i omfattning och folkhälsofrågorna blir allt viktigare. Folkhälsorådets arbete har under året inriktats på att utveckla en hållbar organisation genom samverkan: gemensamma möten och prioriteringar med Orsa folkhälsoråd och översyn av möjligheter till samverkan även med Älvdalen. området. Två forskningsstudier bedrivs i samarbete med Örebro universitet, varav den ena avslutades i december. Studierna visar att föräldrastödsutbildning har goda effekter i form av stressreducering och minskad beteendeproblematik hos barn. Kommunerna i Malung-Sälen, Älvdalen, Mora och Orsa har erhållit medel från Länsstyrelsen för att bygga upp fungerande strukturer för föräldrastöd i kommunerna, anordna gemensamma utbildningar av handledare och skapa samarbetsvinster genom en gemensam organisation. Projektmedlen har skapat möjligheter att bygga en plattform, vilket lett till att föräldrastödsarbetet i kommunerna tagit fart. Målsättning Möjlighet att ta sig fram till forts, på cykel och med kollektivtrafik Under 2011 har gång- och cykelvägar i Mora utökats med 800 meter och den sammanlagda sträckan är nu 35,3 km. Utbyggnaden följer den plan som finns. För att fysiska investeringar ska få bättre effekt har man inlett ett arbete för att påverka trafikanters beteenden för ett hållbart resande. Införandet av 15-minuterstrafik i Moras centrala delar och förstärkt turtäthet längs sträckan Mora-Orsa har förbättrat förutsättningarna för medborgare att nyttja kollektivtrafik. Dessa förbättringar ska nu utvärderas. 18 UPPFÖLJNING KOMMUNPLAN 2011 Målsättning Förutsättningar för tillgänglighet Samtliga lokaler, 50 av 50, är inventerade och åtgärdade, och målet, att kommunens samtliga lokaler/anläggningar ska vara tillgänglighetscertifierade är 2012, får därmed anses vara uppnått redan 2011.Utomhus återstår vissa justeringsarbeten som åtgärdas under våren 2012, när det blir barmark. Målsättning Främja föräldraskap genom olika former av föräldrastöd Etableringen av Familjens hus är skjuten på framtiden, eftersom bra lokaler saknas för närvarande. Under 2011 har 200 föräldrar varit aktiva i föräldrastödsutbildning i Mora. Föräldrastödet till nysvenskar, för vilka man hittills inte byggt någon organisation, ska utvecklas. Personal inom förskola, skola och socialtjänst har erbjudits utbildning inom ämnes-

19 19

20 MORA KOMMUNS ORGANISATION Politiker Helägda kommunala bolag Kommunfullmäktige 41 ledamöter Ordförande: Bengt Jernhall (C) Valberedning Revision Kommunstyrelse 11 ledamöter Ordförande: Bengt-Åke Rehn (S) Pensionärsråd Finansutskott Plan- och serviceutskott Arbetsgivarutskott Överförmyndare Handikappråd Ungdomsråd Folkhälsoråd Gemensam gymnasienämnd i Mora Valnämnd Socialnämnd För- och grundskolenämnd Byggnadsnämnd Kulturnämnd Gemensam servicenämnd för IS/IT i Mora Gemensam servicenämnd för lön och ekonomi i Älvdalen Gemensam nämnd för social myndighetsutövning i Mora Gemensam miljö- och hälsoskyddsnämnd i Orsa Nämnden för kostsamverkan (Landstinget Dalarna) Teknisk nämnd Moravatten AB Morastrand AB MoraParken AB 20

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer Revisionsrapport 2010-09-15 Hans Stark Hans Gåsste Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Bilder om inte annat anges: Mostphotos. Produktion: Riesbeck Reklam AB, Rättvik

Bilder om inte annat anges: Mostphotos. Produktion: Riesbeck Reklam AB, Rättvik Årsredovisning 2012 Bilder om inte annat anges: Mostphotos Produktion: Riesbeck Reklam AB, Rättvik INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande...5 Förvaltningsberättelse Regionstaden Mora för ett aktivt liv...6

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan 1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-04-07 Mottagare: Kommunstyrelse Ekonomi/finans Rubrik: Kommunernas resultat-

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av delårsrapport. Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap. Vänersborgs kommun. oktober 2oi7.

Revisionsrapport. Granskning av delårsrapport. Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap. Vänersborgs kommun. oktober 2oi7. Revisionsrapport Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap oktober 2oi7 Granskning av delårsrapport 2017 Pwc nnehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning i 2 nledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor

Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor Ystads kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016 Daniel Lantz Auktoriserad revisor Övergripande analys Ystad kommuns totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 50,1 33,6

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008-06-30 Krokoms kommun 3 september 2008 Anneth Nyqvist 2008-09-08 Anneth Nyqvist Maj-Britt Åkerström Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Personalstatistik Bilaga 1

Personalstatistik Bilaga 1 Personalstatistik Bilaga 1 2016 2015 2014 Arbetad tid Antal årsarbetare* 678 681 691 Antal anställda per december Totalt antal anställda (inkl timanställda) 681 690 702 varav tillsvidareanställda 655 666

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2017

Delårsrapport 31 augusti 2017 Datum 28 september 2017 Till Revisionen Från Susanne Lindberg och Lena Brönnert Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2017 1 Sammanfattning EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Oxelösund granskat

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer