Inventering av utsläpp till luft från småskalig vedeldning i Kronobergs län

Transkript

1 Inventering av utsläpp till luft från småskalig vedeldning i Kronobergs län Daniel Hagberg 30 september 2002

2 Förord Vedeldningens utsläpp av flyktiga organiska kolväten (VOC) till luft antas, utöver trafikens utsläpp, vara en av de större källorna till störning för människor och miljö. Ökad kunskap kring detta är önskvärd. Eftersom en inventering av småskalig vedeldning i Växjö kommun är gjord sedan tidigare fanns det önskemål om motsvarande studie på länsnivå. Rapporten har arbetats fram av Energikontor Sydost på uppdrag av Länsstyrelsen i Kronobergs län.

3 Inventering av luftutsläpp från småskalig vedeldning i Kronobergs län Sammanfattning Småskalig vedeldning i sju studerade kommuner i Kronobergs län ger årligen upphov till utsläpp av flyktiga organiska kolväten, VOC, i ett intervall av ton med ett uppskattat emissionsvärde på ton. Motsvarande utsläpp av tjära finns i intervallet ton per år där tjäremissionerna skattas till ca 400 ton. Partikelutsläppen uppskattas till ca 840 ton per år omkring år Kväveeoxiderna är relativt begränsade och uppgår till drygt 60 ton. Totalt tillfördes ca 300 GWh värmeenergi från vedpannor och lokaleldstäder i de sju studerade kommunerna, fördelat på nästan vedpannor och drygt lokaleldstäder. Av vedpannorna är ca st av äldre modell utan. Drygt hushåll har ett bra värmesystem med en miljögodkänd panna kopplat till. Oljepannorna i regionen bedöms till drygt st. Av VOC-utsläppen orsakar vedeldning i äldre pannor utan 75 % av utsläppen men står bara för en tredjedel av värmetillförseln. Totalt sett står äldre pannor (med eller utan ackumulator) för 95 % av VOC-utsläppen. Miljögodkända pannor med står för 25 % av energitillfördeln men bara för 0,5 % av VOC-utsläppen. Samma mönster återkommer vad gäller tjär- och partikelutsläppen. Äldre vedpannor utan står för knappt 80 % av utsläppen av tjära och 95 % av partikelutsläppen. Motsvarande siffror för miljögodkända pannor är 0,2 % för tjära och 0,7 % för partiklar. I arbetet noteras behovet av enhetliga register och koder i sotningsdistrikten. Olika protokolleringar och praxis gör sammanställning och bearbetning oerhört tidsödande, dessutom minskar tillförlitligheten i uppgifterna. För att få kontinuitet i statistikinhämtning, enkelhet i uppföljning krävs utveckling av datainsamling samt samarbete mellan sotningdistrikt och mellan sotningsväsendet och myndigheter 2

4 Innehåll 1. Syfte Mål Metod Felkällor Resultat Flyktiga organiska kolväten (VOC), tjära och partiklar Kväveoxider (NOx) Utsläpp per objektstyp Flyktiga organiska kolväten, VOC Tjära Partiklar Antal pannor och lokaleldstäder Tillförd värme Diskussion Referenser...14 Bilaga 1 Kommuner och orter Kronobergs län Bilaga 2 Värmebehov, panntyper och eldstäder, verkningsgrad och sotningsintervall Bilaga 3 Emissionsfaktorer från olika eldstadstyper Tabellförteckning Tabell 1. Utsläppen av flyktiga organiska kolväten (VOC), tjära, kväveoxider (NOx), och partiklar från vedeldning, pellets-och oljeeldning i småhus i 7 kommuner i Kronobergs län enligt sotningsdistriktens register år Tabell 2. Olika vedpannors/eldstäders utsläpp av flyktiga organiska kolväten, VOC... 8 Tabell 3. Olika vedpannors/eldstäders utsläpp av tjära Tabell 4. Olika vedpannors/eldstäders utsläpp av partiklar Tabell 5. Olika vedpannors/eldstäders utsläpp av kväveoxider, NOx Tabell 6. Antalet vedpannor, lokaleldstäder och oljepannor i småhus i 7 kommuner i Kronobergs län enligt sotningsdistriktens register år Tabell 7. Uppskattad tillförd värmeenergi från ved, pellets och olja i småhus i 7 kommuner i Kronobergs län enligt sotningsdistriktens register år

5 1. Syfte Projektets huvudsyfte är att kartlägga omfattningen av småskalig vedeldning i sju kommuner i Kronobergs län. Vedeldningens utsläpp av flyktiga organiska kolväten (VOC) till luft antas, utöver trafikens utsläpp, vara en av de större källorna till störning för människor och miljö. Ökad kunskap kring detta är önskvärd. Rapporten ingår som underlag för framtagande av och i synnerhet för framtida uppföljning av regionala mål för Kronobergs län. Ett annat syfte är att möjliggöra geografisk koppling av parametrar i gemensam emissionsdatabas för Sydostlänen. Under projektets gång har det framkommit att ett viktigt syfte med inventeringen är att förbättra och göra sotningsdistriktens insamling av statistik enhetligt. 2. Mål Målet med projektet är att identifiera hur mycket utsläpp som sker från vedeldade pannor och lokaleldstäder genom att vikta olika pannors egenskaper och bränsleanvändning. 3. Metod Uppgifter om vilka hushåll som eldar med ved har samlats in i sju av länets åtta kommuner. Inventeringen har avsett Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge samt Älmhults kommuner. Inventering av Växjö kommun är gjord tidigare och ingår inte i studien. Insamlingen har skett genom att sotningsdistrikten ombetts redovisa varje fastighets typ av panna, bränsle, lokaleldstäder i tätort (>500 inv) respektive landsbygd. Kvalitén och detaljnivån på uppgifterna har varierat från sotningsdistrikt till sotningsdistrikt. Vissa distrikt har skickat en fil med alla uppgifter som sedan jag fått bearbeta i access för att identifiera panna/eldstad samt postadress. Då har indelningen blivit relativt grov eftersom gränserna för tätort resp landsbygd inte kunnat fastställas geografiskt utan endast genom databashantering av postadresser. Vissa distrikt har sorterat ut antalet fastigheter inom tätort, vilket höjt kvaliteten på uppgifterna. Vilka tätorter som studerats framgår av bilaga 1. Vidare har i princip varje distrikt sina egna koder för sotningsintervall och panntyper/lokaleldstäder. En del skiljer på kodning t ex för pannor med eller utan, kombipannor och rena ved- resp oljepannor medan en del låter huvudsakligt bränslet helt och hållet avgöra vilken panntyp det är. Man kan säga att upplösningen på statistiken varierar betydligt mellan distrikten. Detta är i sin tur beroende på om distriktet har protokollering av sotningsuppgifterna eller inte. Utsläppen från vedpannor beror starkt på om en panna har en installerad eller inte. Detta har varit en viktig parameter i arbetet och framförts till sotningsdistrikten. De som inte systematiskt protokollför om pannan har eller inte i sin kodning har uppskattat andelen pannor som har. Vilka panntyper och sotningsintervall som använts i modellen framgår av bilaga 2. En schablon har antagits för energibehov för varje fastighet, sedan har det viktats visavi panntyp (kombipanna olja/el/ved och ren vedpanna) och lokaleldstäder. Varje panntyp har tilldelats en verkningsgrad och totalt energibehov har därefter slutligen multiplicerats med ett utsläppsvärde (emissionsfaktor) beroende på pannans förbränningsegenskaper (/miljögodkänd panna/gammal panna/pellets/lokaleldstad). Miljögodkänd panna är det samma som vedpanna med keramisk eldstad. 4

6 Emissionsfaktorerna i denna rapport är tagna från, förutom en viss bearbetning, rapporten Småskalig uppvärmning i Växjö kommun uttagen energi och emissioner från Miljökontoret i Växjö. En principformel för emissionerna kan beskrivas så här. Utsläpp (U) i kg = energibehov (E) / verkningsgrad (h) x emissionsfaktor (F), där F är emissionsfaktor för respektive ämne, t ex kg VOC per MWh. Energibehov och verkningsgrader beskrivs i bilaga 2, emissionsfaktorer beskrivs i bilaga 3. Energibehovet har satts till kwh vilket är normalt för en villa för behov av värme och tappvarmvatten. Varje lokaleldstad, oavsett om det är en köksspis, braskamin, eller kakelugn har givits samma egenskaper beroende på sotningsintervall. Lokaleldstäder med sotningsintervall 1 år eller tätare antas svara för 25 % av värmebehovet och övriga, sotningsintervall var tredje år, antas svara för 5 % av värmebehovet. Även om de flesta lokaleldstäder som eldas sällan (sotningsintervall 3 år) inte ger något betydande energitillskott så ger myseldningen naturligtvis upphov till utsläpp. Sotningsintervall redovisas i bilaga Felkällor I de sju kommunerna finns tusentals objekt. Utsläppen från eldstäder och pannor beror oerhört mycket på andra faktorer än själva utrustningen. Vedkvalitet och lufttillförsel är två viktiga faktorer som, förutom eldningsutrustning, starkt påverkar förbränningen och därmed utsläppen. Dessa två parametrar går inte att registrera varför osäkerheten kring resultatens träffsäkerhet ökar. Dålig förbränning resulterar emellertid i snabbare igensotning och tätare mellan sotningsintervallen vilket på sätt och vis syns i sotningsstatistiken. Svårigheten ligger dock i att en igensotad skorsten både kan bero på lite eldning under dåliga förhållanden eller mycket eldning i goda förhållanden. En annan svårmätlig parameter är energibehovet. Alla har olika vanor har olika energisnåla hus etc, men eftersom vedvolymen sällan mäts exakt och det inte är möjligt att veta varje hus vedförbrukning måste man anta en schablon och utgå från den. Till detta kommer avsaknad av enhetlighet i bokföring av statistik. En del sotningsdistrikt bokför t ex kombipannor, om pannan har ackumulator inkopplat till sig eller inte, och flera sotningsintervall. Andra registerar bara efter vilken panntyp och huvudsakligt bränsle pannan eldas med. 5

7 5. Resultat Flyktiga organiska kolväten, VOC, är den enskilt största föroreningen, emissionerna uppskattas till ton totalt i de sju studerade kommunerna. Utsläppen av partiklar uppskattas till drygt 800 ton och tjärutsläppen uppskattas till 400 ton. Utsläppen från pellets är mycket små. Oljeeldningens omfattning i tillförd energi är knappt två tredjedelar av vedeldningen och det enda utsläpp från oljeeldning som visavi vedeldning något sånär står i proportion till energitillförsel är kväveoxider, NOx. Vedeldning ger upphov till uppskattningsvis 60 ton kväveoxider, jämfört med oljepannors NOx-utsläpp som uppskattas till drygt 30 ton. Partikelutsläpp från oljeeldning är drygt 20 ton. Inventeringen visar relativt stora skillnader lokalt. Nedanstående tabell visar utsläppen i ton från vedeldning av flyktiga organiska kolväten (VOC), tjära, kväveoxider (NOx) och partiklar. Som en jämförelse visas pellets- och oljeeldningens utsläpp till luft av VOC, NOx och partiklar. Tjärutsläppen är små för pellets-och oljeeldning och redovisas inte. Emissionerna redovisas i tabellform per tätort med fler än 500 invånare respektive landsbygd för de sju kommunerna. Ljungbys landsbygd är det delområde som har de största utsläppen av samtliga beräknade emissioner vilka uppskattas till ca 160 ton VOC, 50 ton tjära, 14 ton NOx och 100 ton partiklar. Markaryds, Älmhults, Tingsryds och Alvestas kommuners landsbygd följer därefter i fallande storleksordning vad gäller VOC och ungefär samma ordning gäller för övriga emissioner. Utsläppen på landsbygd är sannolikt ett mindre problem eftersom de stora problemen med vedeldning är hälsostörningar på människor mer än miljöpåverkan. Därför är utsläpp i tätort kanske viktigare att beakta även om utsläppen i absoluta tal är större på landsbygden än i tätort Flyktiga organiska kolväten (VOC), tjära och partiklar Ryd är den tätort som belastas med de största utsläppen av flyktiga organiska kolväten, VOC. De uppgår enligt modellen årligen till uppskattningsvis 45 ton. Åseda, Ljungby västra och Markaryd ligger i samma härad och släpper uppskattningsvis ut runt 40 ton. Ungefär samma ordning gäller tjära där vedeldning i Ryd antas släppa ut 15 ton, medan Åseda, Markaryd och Ljungby västra släpper ut runt 13 ton tjära vardera. Lessebo, Ljungby östra och Urshult följer därefter med ca 12 ton. Bland tätorterna toppar Ryd även statistiken från partikelutsläppen som uppgår till 32 ton årligen, tätt följt av Ljungby västra (31 ton), Markaryd (30 ton), Ljungy östra (29 ton), Åseda och Lessebo (27 ton). Samtliga ligger inom felmarginalen Kväveoxider (NOx) Vedeldningens utsläpp av kväveoxider är förhållandevis små, totalt ca 60 ton för de sju kommunerna. InkluderasVäxjö blir Kronoberg läns utsläpp av NOx från vedeldning ca 80 ton att jämföra mot trafikens utsläpp på ca ton 1 Bland tätorterna orsakar enligt studien vedeldning mest kväveoxidutsläpp i Alvesta, där NOx-emissionerna beräknas till 2 ton. Åseda, Ljungby västra, Hovmantorp och Ryd ligger alla uppskattningsvis mellan 1,5 och 1,8 ton. Nio tätorter får värden över 1 ton. Undersökningen ger vid handen att avseende NOx borde inte småskalig vedeldning vara ett prioriterat arbetsfält. 1 Energibalans Kalmar och Kronobergs län 1995, Eckerberg och Hagberg, april 2000, samt bearbetade uppgifter från 2000 års uppgifter från SCBs uppgifter om energibalans för Kronobergs län

8 Tabell 1. Utsläppen av flyktiga organiska kolväten (VOC), tjära, kväveoxider (NOx), och partiklar från vedeldning, pellets-och oljeeldning i småhus i 7 kommuner i Kronobergs län enligt sotningsdistriktens register år utsläpp i ton ved pellets olja kommun tätort VOC Tjära NOx partiklar VOC NOx partiklar VOC NOx partiklar Alvesta Alvesta 26,5 8,8 2,0 13, ,06 1,53 1,02not 1 Grimslöv 6,6 2,2 0,5 3, ,01 0,23 0,15 Moheda 12,0 4,0 0,8 6, ,02 0,56 0,38 Vislanda 12,8 4,4 0,9 6, ,02 0,56 0,38 övrigt/landsbyg d 51,0 16,5 4,0 29, ,06 1,49 1,00 summa ,2 4 3 Uppvidinge Alstermo 23,5 7,9 0,8 15,7 0,023 0,03 0,01 0,02 0,64 0,43not 2 Lenhovda 26,1 8,6 1,3 17,6 0,072 0,09 0,05 0,03 0,68 0,46 Norrhult- Klavreström 20,1 6,6 0,8 13,5 0,036 0,04 0,02 0,04 1,02 0,68 Åseda 40,6 13,4 1,8 27,3 0,018 0,02 0,01 0,05 1,39 0,92 Älghult 19,8 6,6 0,7 13,3 0,014 0,02 0,01 0,01 0,36 0,24 övrigt/landsbyg d 18,3 6,0 0,8 12,3 0,023 0,03 0,01 0,02 0,50 0,34 summa ,2 0,2 0,1 0,2 5 3 Lessebo Hovmantorp 19,1 6,0 1,5 11,5 0,09 0,12 0, not 3 Kosta 12,0 3,8 0,6 8,4 0,05 0,06 0, Lessebo 37,2 12,1 1,1 26,8 0,06 0,07 0, Skruv 19,4 6,3 1,2 12,0 0,02 0,03 0, övrigt/landsbyg 3,3 1,1 0,2 2,1 d ,12 3,15 2,10 summa ,2 0,3 0,1 0,1 3 2 Tingsryd Konga 8,2 2,7 0,2 5, ,01 0,35 0,23not 4 Linneryd 27,6 9,2 1,0 20, ,01 0,37 0,25 Ryd 44,9 15,0 1,5 32, ,04 0,94 0,63 Tingsryd 13,4 4,5 0,6 9, ,04 0,95 0,64 Urshult 35,4 11,8 1,4 25, ,02 0,57 0,38 Väckelsång 21,2 7,0 0,9 15, ,02 0,49 0,33 övrigt/landsbyg d 91,2 30,3 3,3 64, ,05 1,35 0,90 summa ,2 5 3 Älmhult Diö/Liatorp 8,7 3,0 0,5 4,6 0,06 0,08 0,04 0,02 0,63 0,42not 5 Älmhult 12,5 4,1 0,9 6,6 0,06 0,08 0,03 0,08 2,16 1,44 övrigt/landsbyg d 114,3 39,0 6,5 61,0 0,14 0,17 0,09 0,10 2,48 1,65 summa ,3 0,3 0,2 0,2 5 3 Ljungby Ljungby västra 40,5 13,1 1,7 31,1 0,21 0,27 0,13 0,10 2,66 1,77not 6 Ljungby östra 36,8 11,9 1,3 28,5 0,16 0,20 0,10 0,05 1,20 0,80 Ryssby 12,0 3,7 1,0 7,7 0,07 0,09 0,04 0,03 0,76 0,50 Lagan 19,3 6,1 0,9 14,5 0,04 0,05 0,03 0,01 0,29 0,19 Lidhult 19,7 6,1 1,1 14,8 0,07 0,09 0,04 0,02 0,43 0,29 övrigt/landsbyg d 158,0 52,4 14,1 97,4 0,55 0,69 0,35 0,09 2,34 1,56 summa ,7 0,3 8 5 Markaryd Markaryd 40,5 13,3 1,2 30,3 0,11 0,14 0,07 0,05 1,29 0,86not 7 Strömsnäsbruk 31,2 10,2 0,8 23,9 0,10 0,12 0,06 0,04 1,12 0,75 Traryd 22,5 7,4 0,6 17,2 0,03 0,04 0,02 0,01 0,31 0,20 Timsfors 12,5 4,1 0,4 9,4 0,03 0,04 0,02 0,02 0,54 0,36 övrigt/landsbyg d 117,5 38,6 3,1 89,4 0,01 0,01 0,01 0,02 0,61 0,41 summa ,3 0,4 0,2 0,2 4 3 Summa (avrundat)

9 Not 1. Ej protokollering, pellets ej särredovisat, kombipannor ej särredovisat, klassat efter huvudsakligt bränsle. Lokaleldstäderna är 90 % av tot antal då antaget att 10% finns hos vedeldare som annars skulle räknats dubbelt Not 2. uppskattat andel vedpannor med acktank till 50%. Kombipannor bokförs ej, endast efter huvudsakligt bränsle. Not 3. Lokaleldstäderna är 90 % av tot antal då antaget att 10% finns hos vedeldare som annars skulle räknats dubbelt. Oljepannor är totalt i kommunen, ej uppdelat på tätorter. Not 4. not 4 vedpannor med acktank uppskattat till 30%. Få 1-års eldstäder, de flesta G är sommarstugor; antaget halva antalet ungefär Not 5. Tätorterna Diö och Liatorp är ihopslagna. Andelen vedpannor med acktank uppskattas till 70%. Eldstäder med 3-årsintervall finns inte med i statistiken. Utöver vad som redovisas i tabellen finns ca 80 gasolpannor. Not 6. Totalt antal eldstäder utanför Ljungby tätort är schablonmässigt reducerade med 10%, baserat på att 12 %av eldstäderna i Ljungby tätort fanns hos redan vedeldare med (vedpanna) som annars hade räknats dubbelt. Not 7. Kombipannor bokförs ej, utan efter huvudsakligt bränsle Utsläpp per objektstyp Flyktiga organiska kolväten, VOC Vedeldningens utsläpp av flyktiga organiska kolväten, VOC, antas ligga i intervallet ton per är med ett uppskattat avrundat värde på 1300 ton totalt i de sju kommunerna. Av dessa härrör sig tre fjärdedelar från äldre vedpannor utan. En tredjedel, MWh, av total tillförd vedenergi, MWh, eldas i gamla pannor utan och VOC-utsläppen är både i absoluta tal och relativt sätt betydligt högre än för andra pannor/eldstäder där ved är bränsle. Ungefär 15 % av VOC-emissionerna kommer från äldre pannor med där energitillförsel står för ca 20 %. En bättre siffra men inte tillräckligt bra. Flitigt använda lokaleldstäder, som sotas 1 gång per år eller oftare och anses vara en viktig del av husets värmeförsörjning uppskattas tillföras 17 % av den totala vedeldningen eller MWh per år i de sju kommunerna. Den siffran kan vara hög. VOCutsläppen från flitigt eldade lokaleldstäder uppgår till knappt 3 % av VOC-utsläppen. En osäkerhet finns också kring de lokaleldstäder som används nästan enbart till s k myseldning. De sotas var tredje år och tillförs enligt modellen MWh per år. Det är drygt 5 % av tillförd ved och utsläppen av VOC uppskattas till ca 1 %. Miljögodkända vedpannor står för en fjärdedel av vedeldningen men släpper bara ut en halv procent av de flyktiga organiska kolvätena. I absoluta tal motsvaras det av att MWh eldad ved i miljögodkända vedpannor med ackulmulator ger upphov till 7 ton VOC. Totalt sett står äldre pannor för 95 % av utsläppen men bara för drygt hälften av energitillförseln. Tabell 2. Olika vedpannors/eldstäders utsläpp av flyktiga organiska kolväten, VOC. utsläpp per objektstyp, ton äldre ved/kombipannor med äldre ved/kombipannor utan miljögodkända vedpannor med * lokaleldstäder flitigt eldade (del av värmesystemet) lokaleldstäder sällan eldade ("myseldning") total tillförd energi per objektstyp (MWh/år) VOC emissionsfaktor (g/mwh) typvärde intervall emissionsintervall (ton/år) uppskattad emission per objektstyp (ton/år) , summa ** *) De få miljögodkända pannor utan som finns redovisade räknas ihop med äldre pannor utan tank. 8

10 **) Summan är avrundad därför kanske inte summeringen av delposterna stämmer Tjära Vedeldningen i de sju studerade kommunerna orsakar utsläpp av tjära i ett intervallet ton. Utsläppen uppskattas till ca 400 ton. Knappt 80 % kommer från äldre pannor utan och knappt 20 % från äldre pannor med. 3 % orsakas av lokaleldstäder. Endast 1 ton eller 0,2 % kommer från miljögodkända vedpannor med. Tabell 3. Olika vedpannors/eldstäders utsläpp av tjära. utsläpp per eldstad, ton äldre ved/kombipannor med äldre ved/kombipannor utan * miljögodkända vedpannor med * lokaleldstäder flitigt eldade (del av värmesystemet) lokaleldstäder sällan eldade ("myseldning") total tillförd energi per objektstyp (MWh/år) emissionsfaktor (g/mwh) intervall Tjära typvärde emissionsintervall (ton/år) uppskattad emission per objektstyp (ton/år) , summa ** Partiklar Partikelutsläppen från småskalig vedeldning i de sju kommunerna uppskattas till ca 840 ton per år. 95 % eller 790 ton av utsläppen orsakas av äldre pannor utan. Äldre pannor med och flitigt använda eldstäder släpper ut ungefär lika mycket vardera, 2 % eller 20 ton/år. Miljögodkända pannor med släpper ut ca 6 ton partiklar, mindre än 1 %, ungefär lika lite som sällan använda lokaleldstäder, enligt modellen 7 ton per år. Tabell 4. Olika vedpannors/eldstäders utsläpp av partiklar. utsläpp per eldstad, ton total tillförd energi per objektstyp emissionsfaktor (MWh/år) (g/mwh) partiklar uppskattad emission per objektstyp (ton/år) äldre ved/kombipannor med äldre ved/kombipannor utan * miljögodkända vedpannor med * lokaleldstäder flitigt eldade (del av värmesystemet) lokaleldstäder sällan eldade ("myseldning") summa **

11 äldre ved/kombipannor utan * miljögodkända vedpannor med * lokaleldstäder flitigt eldade (del av värmesystemet) lokaleldstäder sällan eldade ("myseldning") NOx Tabell 5. Olika vedpannors/eldstäders utsläpp av kväveoxider, NOx. utsläpp per eldstad, ton total tillförd energi per emissionsfaktor objektstyp (g/mwh) (MWh/år) Typvärde intervall äldre ved/kombipannor med emissionsintervall (ton/år) uppskattad emission per objektstyp (ton/år) summa ** Kväveoxidutsläppen från småskalig vedeldning är små. Miljögodkända vedpannor med orsakar de relativt största utsläppen av kväveoxider något mindre än 40 % eller ca 24 ton, vilket beror på den bättre förbränningen i dessa pannor orsakar högre temperatur i pannan vilket i sin tur är orsaken till relativt större bildning av kväveoxider. kommun 5.4. Antal pannor och lokaleldstäder Tabellen nedan visar rådata på antalet vedpannor, äldre och miljögodkända, med och utan, lokaleldstäder samt oljepannor. Tabell 6. Antalet vedpannor, lokaleldstäder och oljepannor i småhus i 7 kommuner i Kronobergs län enligt sotningsdistriktens register år antal pannor tätort inv äldre pannor med utan ved miljögodkända pannor INDEX lokaleldstäder antal utan summa vedpannor ackumulatortanpannor ved- utan acktank 1-års 3-års av befolkning intervall intervall med Summa lokaleld städer Alvesta Alvesta ,48% Grimslöv ,71% Moheda ,00% Vislanda ,19% övrigt/landsbyg ,21% summa ,9 % Uppvidinge Alstermo ,13% Lenhovda ,33% Norrhult- Klavreström ,44% Åseda ,56% Älghult ,56% övrigt/landsbyg ,37% summa ,3% Lesseb Hovmantorp ,00% Kosta ,69% Lessebo ,79% Skruv ,49% övrigt/landsbyg ,65% summa ,1% olja 10

12 kommun antal pannor tätort inv med ackumul atortank äldre pannor utan ved miljögodkända pannor INDEX lokaleldstäder antal utan summa vedpannor ackumulatortanpannor ved- utan acktank 1-års 3-års av befolkning intervall intervall med 11 summa lokaleldst Tingsryd Konga ,94% Linneryd ,03% Ryd ,27% Tingsryd ,00% Urshult ,31% Väckelsång ,05% övrigt/landsbyg d ,73% summa ,4% Älmhult Diö/Liatorp ,96% Älmhult ,23% övrigt/landsbyg d ,37% summa ,5% Ljungby Ljungby västra ,72% Ljungby östra ,66% Lagan ,63% Lidhult ,58% Ryssby ,87% övrigt/landsbyg ,22% d summa ,3% Markaryd Markaryd ,67% Strömsnäsbruk ,05% Timsfors ,02% Traryd ,30% övrigt/landsbyg ,95% summa ,9% Totalsumma (avrundat) ,6% Pelletspannor I tabell 6 finns inte antalet pannor med pelletsbrännare med. Studien tyder på otillförlitliga uppgifter. Enligt inventeringen uppgår antalet till ca 450 pannor och är en alltför låg siffra. Det totala antalet pannor med pelletsbrännare i länet torde enligt pelletsbranschen ligga på ca per aug 02. Avvikelsen kan dels bero på att en del distrikt inte har kodat sina pelletsanläggingar men sannolikt även på att statistiken inte är uppdaterad Fjärr/närvärme I de sju studerade kommunerna finns fjärr- eller närvärme i Alvesta, Moheda, Lenhovda, Åseda, Linneryd, Ryd, Tingsryd, Urshult, Ljungby, Lagan, Älmhult, Markaryd och Strömsnäsbruk. Flera anläggningar är på på gång t ex i Vislanda, Timsfors och Lessebo. De flesta värmeverken försörjer lokaler och flerbostadshus men villor har ofta också möjligheten att anslutas till fjärrvärmenätet och villaanslutningen byggs successivt ut. Anslutning av villor till fjärrvärme minskar utsläppen av luftföroreningar eftersom de flesta går från olja och ved, men detta är svårt att kvantifiera i dagsläget Tillförd värme Totalt tillfördes ca 300 GWh värmeenergi från vedpannor och lokaleldstäder i de sju studerade kommunerna, fördelat på nästan vedpannor och drygt lokaleldstäder. Mängden tillförd värmeenergi beror naturligtvis liksom emissionerna i första hand på antalet småhus i kommunerna men också dels på boendestrukturen, dvs hur många i resp kommun som bor i tätort resp landsbygd, dels beroende på pann-/eldstadstyp (objektstyp). Tingsryd kommun har 56 % boende i tätorterna medan Lessebo kommun har 87 % boende där. Äldre vedpannor utan har olja

13 sämre verkningsgrad än en modern miljögodkänd panna med keramisk eldstad, vilket ökar behovet av tillförd energi i relation till vad som blir nyttig värme. 12

14 Tabell 7. Uppskattad tillförd värmeenergi från ved, pellets och olja i småhus i 7 kommuner i Kronobergs län enligt sotningsdistriktens register år tillförd värme (MWh) ved pellets olja Miljögodkända äldre pannor pannor lokaleldstäder brännare kaminer Kommuntätort med utan 13 utan ackumul atortank 1-års intervall 3-års intervall Alvesta Alvesta Grimslöv Moheda Vislanda övrigt/landsbygd summa med Uppvidinge Alstermo Lenhovda Norrhult- Klavreström Åseda Älghult övrigt/landsbygd summa Hovmantorp Lessebo Kosta Lessebo Skruv övrigt/landsbygd summa Konga Tingsryd Linneryd Ryd Tingsryd Urshult Väckelsång övrigt/landsbygd summa Älmhult Diö/Liatorp Älmhult övrigt/landsbygd summa Ljungby Lagan Lidhult Ljungby västra Ljungby östra Ryssby övrigt/landsbygd summa Markaryd Markaryd Strömsnäsbru k Timsfors Traryd övrigt/landsbygd summa Totalsumma (avrundat)

15 Landsbygden i de folkrikaste kommunerna har flest antal småhus som eldar med ved. Ljungby glesbygd, den del som orsakar största emissionerna, eldar följaktligen mest med ved där över 57 GWh värme tillfördes fördelat på vedpannor och lokaleldstäder. Älmhults, Alvestas, Markaryds och Tingsryds landsbygd följer därefter i storleksordning. Den tätort som har tillförs mest energi från vedeldning är Alvesta med 9,7 GWh följt av Åseda (9,2 GWh), Ljungby västra (8,8 GWh), Hovmantorp (8,2 GWh), Ryd (7,4 GWh) och Ljungby västra (6,6 GWh). Ett frågetecken för Hovmantorp som sticker ut med mer energi från lokaleldstäder än vedpannor. 6. Diskussion Arbetet med inventeringen av vedeldningen i Kronobergs län har inte bara visat hur vedeldningen ser ut i Kronoberg utan gett vissa insikter om vilken kunskap som måste kompletteras för ett bra bedömningsunderlag i framtiden. Detta kan handla både om forskning, mätning och nödvändig lagstiftning. Även om upplösningen i grunddata för undersökningen är bra, uppgifterna är på fastighetsnivå, är osäkerheten i träffsäkerheten stor. Vedeldning beror oerhört mycket på hur man eldar och vilken ved man eldar, sannolikt mer än på panna och utrustning i övrigt. Dessutom varierar volymen från hushåll till hushåll. Storlek på huset, ventilation och isolering antalet personer i hushållet beteenden (spara eller slösa) är viktiga faktorer som styr volym ved som åtgår i ett hus. I undersökningen har ett schablonvärde på nettobehovet kwh värme- och tappvarmvatten används. Trots osäkerheten i inmatade värden i matematiska modellen så är detta den mest tillförlitliga metod som i dagsläget förekommer för att mäta emissioner från vedeldning i ett större geografiskt område. Metoderna kan utvecklas vidare men detta är en bra indikation på luftutsläppen från vedeldning i sju kommuner i Kronobergs län. Vill man ha en bra bedömning av vedeldningens utsläpp till luft måste uppgifterna om varje sotningsobjekt göras enhetliga för varje sotningsdistrikt. En standard som alla distrikt har att följa. Annars blir jämförelser mellan distrikt alltför omständlig och sannolikt även otillförlitlig. Om detta kan ske på frivillig väg genom ökade anslag från kommuner/länsstyrelser eller om det krävs lagstiftning är svårt att svara på idag. Detta bör naturligtvis ske i dialog med sotningsväsendet. 7. Referenser Uppgifter ur sotningsdistriktens register hösten 2001 till våren 2002 med adresser, postnummer och sotningskoder från Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge och Älmhult kommuner. Från Alvesta kommun och Ljungby (delvis) och Lessebo kommun (delvis) har sammanställningen av sotningskoder gjorts av skorstensfejarmästaren själv. Muntliga och skriftliga uppgifter, bearbetningar och kompletteringar av statistiken har inhämtats från skorstensfejarmästarna. Uppdelningen mellan tätort och landsbygd har gjorts genom sökning på postnummer i databas, i kombination med manuell identifiering av postnummer och karta i telefonkatalogen. Ljungby och Älmhults geografiska indelning gjordes uteslutande med skorstensfejarmästarens hjälp. Speciellt tack till Arne Friberg i Ljungby, Patrik Berg i Lessebo, Ulf Kaiser i Älmhult och Patric Lindberg i Alvesta. Maria Widholm, Miljökontoret i Växjö för hjälp med metod och angreppssätt. Litteratur Småskalig uppvärmning i Växjö kommun, M. Widholm, Miljökontoret Växjö, aug 2002: huvudsaklig källa till emissionsfaktorer och verkningsgrader 14

16 Bilaga 1 Kommuner och orter i Kronobergs län. kommun tätort Invånare år 2000 Alvesta Alvesta Vislanda Grimslöv 644 kommunen tot % i tätort Moheda % övrigt/landsbygd Uppvidinge Lenhovda Norrhult-Klavreström Åseda Älghult 514 kommunen tot % i tätort Alstermo % övrigt/landsbygd Lessebo Lessebo Skruv 539 Hovmantorp kommunen tot % i tätort Kosta % övrigt/landsbygd Tingsryd Tingsryd Linneryd 522 Väckelsång Konga 507 Urshult 834 kommunen tot % i tätort Ryd % övrigt/landsbygd Älmhult Älmhult Diö 931 kommunen tot % i tätort Liatorp % övrigt/landsbygd Ljungby Ljungby västra Ljungby östra Ryssby 684 Lagan kommunen tot % i tätort Lidhult % övrigt/landsbygd Markaryd Markaryd Strömsnäsbruk Traryd 711 kommunen tot % i tätort Timsfors % övrigt/landsbygd summa varav i tätorter andel i tätort 66% Växjö hela Kronoberg

17 Bilaga 2. Värmebehov, panntyper och eldstäder, verkningsgrad och sotningsintervall. Värmeenergibehov per småhus = kwh per år = 100% kod 2 Panntyp vedens andel av verkningsgrad värmebehovet V Vedpanna med 100 % 70 % Vv Vedpanna med, vinterved = ved 75 % 75 % höst-vår, elvärme sommar Vu Vedpanna utan 100 % 55 % Vvu Vedpanna utan, vinterved = 75 % 55 % ved höst-vår, elvärme sommar K Keramisk vedpanna med ack.tank 100 % 85 % Kv Keramisk panna med, vinterved= 75 % 85 % ved höst-vår, elvärme sommar Ku Keramisk vedpanna utan ack.tank 100 % 60 % Kom Kombipanna olja/ved 35% 50 % lok1 Lokaleldstad med sotningsfrist 1 år eller oftare 25 % 70 % lok3 Lokaleldstad med sotningsfrist 3 år 5 % 50 % P Pelletsbrännare (i panna) 100 % 80 % Pk Pelletskamin 60 % 90 % olja oljepanna 100% 80 % Sotningsintervall intervall Typisk eldstad för undersökningen även förekommande typ av eldstad 8 v Vedpannor utan Vedpannor med ack.tank, miljögodkända pannor (keramik) utan tank, lokaleldstäder 16 v äldre vedpannor med och Miljögodkända vedpannor utan miljögodkända (keramik) pannor ½ år Oljepannor och frekvent eldade kombipannor lokaleldstäder: kaminer, köksspisar och kakelugnar etc 1 gång/år frekvent eldade lokaleldstäder, kombipannor pelletspannor, oljepannor, 2 år lokaleldstäder 3 år Sällan eldade lokaleldstäder 2 Rapportens egen internkod, koderna varierar mellan sotningsdistrikten 16

18 Bilaga 3 Emissionsfaktorer från olika eldstadstyper kod Panntyp V Vu K Ved/kombipanna med Ved/kombipanna utan Keramisk vedpanna med ack.tank Ku Keramisk vedpanna utan ack.tank Utsläpp g per/mwh tillförd energi, mg/mj inom parantes VOC Typvärde Tjära Typvärde NOx Typvärde ( ) ( ) (10-25) ( ) 3330 (925) 9900 (2750) 90 (25) 6500 (1800) 1250 (350) ( ) 3-50 (1-15) ( ) 3250 (900) 10 (3) 2150 (600) 220 (60) (35-50) (80-100) 180 (50) 150 (43) 325 (90) Partiklar (pm 10) 320 (89) 7900 (2190) 80 (22) 3800 (1050) lok1 Lokaleldstad med sotningsfrist 1 år eller oftare lok3 Lokaleldstad med sotningsfrist 3 år (50-500) (50-500) 750 (200) 900 (250) (22-80) (40-80) 150 (40) 220 (60) 150 (40) 150 (40) 400 (110) 400 (110) olja oljepannor samt kombipannor som eldas med olja THC=7 (THC = 2) P Pelletsbrännare THC= (THC=2-100) (50) Pk Pelletskamin THC = 50 (THC = 15) 7 (2) 3-70 (1-19) 3-7 (1-2) 35 (10) 7 (2) 180 (50) (50-70) 220 (60) (33) 115 (32) - 17

19 Adress Adress E-post PG Vejdes väg 15 Hantverksgatan VÄXJÖ OSKARSHAMN Tel Tel Fax Fax