FRAMTIDSBILD 2030 HALMSTADS KOMMUN program till ny kommunomfattande översiktsplan

Transkript

1 FRAMTIDSBILD 2030 HALMSTADS KOMMUN program till ny kommunomfattande översiktsplan godkänd av kommunstyrelsen SAMHÄLLSBYGGNADS- KONTORET 2

2 innehåll förord 2 inledning 3 att skapa en attraktiv kommun 4 drivkrafter och trender 6 kommunens vision och mål 10 halmstad i sverige & regionen 11 halmstads identitet 12 framtidsbilder - halmstads kommun en hållbar kommun med människan i fokus 16 en kommun i händelsernas centrum 18 en kommun med stor variationsrikedom 20 en livsplats för alla 22 en kommun med upplevelser för boende och besökare 24 konsekvenser 26 källor Framtidsbild 2030 Halmstads kommun program till ny kommunomfattande översiktsplan Styrgrupp: Projektledare: Arbetsgrupp: Layout: Bilder: Konsekvensanalys: Kommunstyrelsen Martina Pihl Fritsi, Planarkitekt, Johan Thein, Planarkitekt, Samhällsbyggnadskontoret Ann-Charlotte Abrahamsson, Kommunekolog, Samhällsbyggnadskontoret Sabina Andersson, Trafi kstrateg, Samhällsbyggnadskontoret Max Wehlin, Omvärldsanalytiker, Stadskontoret Martina Pihl Fritsi Sweco Architects Malmö Sweco Architects Malmö 2

3 förord inledning 2 De val vi nu gör handlar om hur kommunens markområden ska användas. Det är nu vi formar hur vi vill att framtidens Halmstad ska byggas ut, fungera och upplevas. Till vår hjälp och som stöd för kommande beslut om bostadsbyggande, industriområden, handel, fritid och rekreation m.m. har vi översiktsplanen. Dokumentet du håller i din hand är det första steget till en ny översiktsplan där vi målar upp ett tänkbart Halmstad år 2030 med hjälp av ett par framtidsbilder. Den övergripande framtidsbilden en hållbar kommun med människan i fokus är tänkt att genomsyra alla beslut gällande markanvändningen. Att ha människan i fokus innebär inte enbart att vi planerar för människan utan även med. Framtidsbild 2030 är startskottet för att ta fram en ny översiktsplan, så ta chansen och gör din röst hörd och påverkan denna framåtblickande plan som berör alla i kommunen! Översiktsplanen utgör kommunens långsiktiga bedömning av hur mark- och vattenområden bör användas och bebyggelsen utvecklas i stora drag. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men är ett viktigt strategiskt verktyg där framtida behov vägs mot tillgängliga resurser. Översiktsplanen är också en redovisning av de allmänna intressen som kräver hänsynstaganden vid användning av olika områden. Planens tidsperspektiv är år. Översiktsplanering lagregleras genom planoch bygglagen (PBL) och bestämmelserna i miljöbalken (MB). När ett planförslag är framtaget ska det enligt PBL formellt samrådas med bl.a. länsstyrelsen och andra berörda kommuner. Kommunen ska också ge invånare, olika myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Efter samrådet bearbetas planen, delvis utifrån inkomna synpunkter och den bearbetade versionen, utställningshandlingen, presenteras i den sk. utställningen återigen för berörda innan planen antas politiskt. Dokumentet du håller i din hand, Framtidsbild Halmstads kommun är ett inledande dokument i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Med utgångspunkt från rådande omvärldstrender, undersökningar av Halmstads identitet, kommunens egna visioner och beslutade mål har en bild av vår framtida kommun målats upp. Avsikten med Framtidsbild Carl Fredrik Graf Kommunstyrelsens ordförande 2030 är att den ska ligga till grund för en tidig och bred dialog med invånare, näringsliv, politiker, tjänstemän och andra berörda i kommunen. Dialogen ses som en mycket viktigt del i arbetet med att ta fram ett förslag till ny översiktsplan, en samrådshandling, med markanvändningskarta, beskrivande texter och konsekvensbeskrivning. 3 En ny översiktsplan är tillsammans med den fördjupade översiktsplanen för staden och handlingsprogrammet för hållbara transporter de viktigaste instrumenten för den långsiktiga planeringen av de fysiska strukturerna i kommunen. Arbetena är inriktningsmässigt tydligt integrerade och visar en önskvärd riktning för kommunens utveckling och hur den fysiska miljön, mark- och vattenområdena och infrastrukturen ska disponeras - helt enkelt vilken kommun vi vill bli!

4 att skapa en attraktiv kommun 4 Vad är en attraktiv kommun? Vad är det som gör att man väljer en kommun framför en annan när man som privatperson fl yttar eller som företag etablerar sig, och vad är det som gör att man stannar kvar? Idag hårdnar konkurrensen mellan olika städer allt mer och kommuner och regioner tävlar om både invånare och arbetstillfällen. Fler och fler kommuner jobbar aktivt med sin image och attraktionskraft för att stå sig i konkurrensen med andra. I vilken mån en kommun är attraktiv kan mätas utifrån många olika parametrar men några av de viktigaste är just i vilken mån som individer och företag lockas till platsen. Människor har under tidigare decennier flyttat nära sitt arbete och därmed låtit arbetet styra valet av bostadsort, idag är det tvärt om Nyckel till att locka till sig företag ligger till stor del i att locka till sig arbetskraften. Platser med tillgång till rätt arbetskraft lockar till sig fler företag. I och med att tjänstesektorn växer mer än den traditionella tillverkningsindustrin uppstår en situation där human- snarare än råvarukapitalet blir en allt viktigare faktor att ta hänsyn till. Människor har under tidigare decennier flyttat nära sitt arbete och därmed låtit arbetet styra valet av bostadsort, idag är det tvärt om. Generellt kan man se att det mer och mer svänger till att flyttströmmarna ändras och att allt fler i första hand väljer att bosätta sig i en livsmiljö som tilltalar dem, och om det behövs istället pendlar till arbetet. En attraktiv livsmiljö har alltså blivit en allt viktigare faktor vid valet av bostadsort. Ökade pendlingsmöjligheter och en bredare och mer flexibel arbetsmarknad skapar större valmöjligheter att bosätta sig där man finner en attraktiv livsmiljö. Vad olika människor finner attraktivt som livsmiljö är högst individuellt och beror mycket på i vilket skede av livet man är. Valmöjligheten och en bredd av olika boendetyper kan vara en av många framgångsfaktor för att vara attraktiv. Andra framgångsfaktorer för att vara attraktiv och faktorer som påverkar människors val av boendeort är bl.a. hög livskvalitet, attraktiva boendemiljöer, närhet, trygghet, urbana miljöer, rekreation, god offentlig service, mötesplatser och möjlighet till ett kulturliv, bred arbetsmarknad, goda möjligheter till pendling, effektiva transportsystem, integration och en mångfald av människor. Den allra viktigaste framgångsfaktorn för att skapa en attraktiv kommun är dock att hitta det unika för vår kommun och att bygga vidare på det positiva" En kommuns fysiska struktur, det vill säga hur olika funktioner som vi använder i vardagslivet ligger i förhållande till varandra är av central betydelse för möjligheterna att åstadkomma en hållbar utveckling och goda livsmiljöer för dess invånare. Den översiktliga, strategiska planeringen har därmed en central roll i skapandet av en attraktiv kommun. Medveten strategisk planering kan bidra till att skapa förutsättningar för olika aktörer att medverka till de framgångsfaktorer som beskrivits. Den allra viktigaste framgångsfaktorn för att skapa en attraktiv kommun är dock att hitta det unika och att bygga vidare på det positiva och värdefulla i bilden av vår kommun.

5 drivkrafter och trender 6 Vilka omvärldsfaktorer påverkar förutsättningarna för Halmstads kommuns utveckling till år 2030? Omvärlden och dess utveckling påverkar oss i större eller mindre omfattning, oavsett om vi vill eller kan ta hänsyn till det. För att kunna fatta kloka beslut om den framtida mark- och vattenanvändningen gäller det att veta vad som händer i omvärlden och hur det påverkar kommunen. Drivkrafter och trender i omvärlden utgör viktiga förutsättningar för planeringen av kommunens fysiska miljöer och vilka prioriteringar som behöver göras. DRIVKRAFTER En drivkraft skapar och driver på trender och mottrender i omvärlden. I den följande texten har vi identifierat några av de drivkrafter som påverkar Halmstads kommun och som översiktsplaneringen måste ta hänsyn till. Globalisering och urbanisering Världen binds samman allt mer genom ett ökat ömsesidigt beroende mellan världens folk i form av handel, informationsutbyte, värderingar etc. Globaliseringen har pågått så länge människan har funnits, men till följd av teknikutvecklingen har takten ökat. Nya kommunikationsmöjligheter och enklare och snabbare sätt att förflytta sig i världen har ökat rörligheten och det globala utbytet. Globaliseringen ställer nya krav på flexibilitet och omställningsförmåga men skapar också nya möjligheter till samarbeten över tidigare gränser. Människans rörelse från landsbygd till städer är nästa lika gammal som den mänskliga civilisationen. Processen har dock accelererat och idag bor en större del av världens befolkning i städer än på landsbygden. Urbaniseringen innebär utöver en rörelse från landsbygden till städerna, också en ökad rörelse från mindre orter och städer till storstadsregioner och högskoleorter. I Halmstad syns en allt större koncentration till huvudorten i kommunen. Teknikutveckling Den tekniska utvecklingen är kanske den drivkraft som får mest uppmärksamhet. Teknikutvecklingen har stor påverkan på samhället genom ökad rörlighet och digital kommunikation. Den ändrar förutsättningar för kultur, demokrati och arbetsliv. Den tekniska utvecklingen skapar också andra möjligheter inom t.ex. miljöområdet genom alternativa energikällor. Individualisering Den enskilda människans självförverkligande sätts allt mer i centrum. Det ställs allt högre krav på att omgivningen ska medverka till att människors drömmar förverkligas. Rent praktiskt innebär det att kraven på t.ex. valfrihet ökar. Detta ställer krav på bl.a. bostadsmarknaden, påverkar boendemönster och kan innebära utmaningar i form av ökade klyftor i samhället. Miljöpåverkan Människans påverkan på miljön och medvetenheten om denna är en global drivkraft. I dagsläget förbrukar människan årligen resurser som motsvarar ett och ett kvarts jordklot en utveckling som inte är hållbar i längden. Att arbeta med miljömässigt hållbar utveckling och resurshushållning blir allt viktigare. Uppmärksamheten kring miljöpåverkan tenderar att fokusera på klimatfrågan, som är en stor och viktig del av miljöpåverkan, men även frågor som ren luft och mark, rent vatten och biologisk mångfald har stor betydelse. På senare tid har också de urbana miljöerna uppmärksammats som allt viktigare för den biologiska mångfalden. Kännedom om miljöpåverkan gör att människor kan göra aktiva val i sin livsstil för att minska den negativa påverkan på miljön. Detta ger återspeglingar på bland annat boende- och resandemönster. TRENDER Trender definieras som långsiktiga förändringsmönster i omvärlden som kommer att vara av betydelse i framtiden. Trender ska vara långsiktiga och ha en riktning något som ökar eller minskar. Trenderna ska även vara tydliga och kunna beläggas med fakta. Klimatförändringar Det allt varmare klimatet är den mest uppmärksammade aspekten av miljöpåverkan de senaste åren. Förändringarna är en konsekvens av hur vi lever, reser och konsumerar. Ett varmare klimat medför ökade nederbördsmängder vilket leder till översvämningar, ökade rasrisker och erosion längs vattendrag, sjöar och kust. Mer nederbörd och allt oftare återkommande extrema nederbördstillfällen skapar belastningar på vatten- och avloppssystemen och kan orsaka skador på bebyggelse och infrastruktur. Dessutom kommer havsytan att höjas, vilket påverkar dagens strandlinje. Tillsammans kommer dessa förändringar ställa krav både på framtida fysisk planering och föranleda behov av åtgärder i befintlig bebyggelse och infrastruktur. Det faktum att klimatförändringarna till stor del beror på samhällets användning av fossila bränslen ställer höga krav på omställning till förnyelsebara bränslen och hållbara transportlösningar. 7

6 8 Andelen äldre ökar De äldre blir fler och vi lever allt längre. De som de närmaste åren går i pension tillsammans med en ökad inflyttning av äldre från omgivande län kommer att ge en ökning av befolkningen över 55 år. Särskilt den grupp som är över 70 år kommer att öka kraftigt i Halmstads kommun de kommande åren. Denna grupp består till stor del av friska och aktiva människor som är vana att ställa krav på sin omgivning. De förväntas också vilja bo kvar i sitt hem eller åtminstone sin hemort eller hemområde så länge som möjligt. En större andel äldre befolkning kommer att ställa nya krav på samhällsservice såsom hem- och åldringsvård, äldreboenden och kollektivtrafik i hela kommunen. Det kommer också att innebära ytterligare krav på en blandad bebyggelse med flera olika boendeformer i hela kommunen. Segregationen ökar Den snabba förändringstakten i samhället i kombinationen med strukturomvandlingen av näringslivet bidrar till att människor riskerar att hamna i arbetslöshet och utanförskap och därmed ökade socio-ekonomiska klyftor. Det syns tydligt bl.a. genom en ökad boendesegregation där områden med många välutbildade inkomst- och hälsomässigt kraftigt drar ifrån områden med lägre andel högutbildade. Enbart områdesspecifika åtgärder kan inte bryta boendesegregationen utan det krävs åtgärder som skapar en fungerande helhet som binder samman olika delar av staden, kommunen och omlandet. Livsstilsbaserat boende ökar En allt mer individualiserad befolkning ställer högre krav på boende anpassat till just dem. Att uttrycka sin identitet med boendet blir allt vanligare. Livsstilsboende eller konceptboende är en växande företeelse i Sverige. Det rör sig om boendeformer baserat på de boendes intressegemenskap och livsstilsbetonade önskemål. På grund av en allt mer åldrande befolkning kommer kraven på att hitta lösningar som passar gruppen äldre att öka. Ett tryggt boende med möjlighet till gemenskap och samhörighet och tillgång till olika typer av tjänster som förenklar eller sätter guldkant på vardagen kommer sannolikt efterfrågas av fler framöver. Fritidsboendet är en viktig del av Halmstads boendeutbud och dess betydelse kommer troligen öka ytterligare, inte minst genom ett ökat intresse för fritidsboende hos människor i våra närmaste grannländer. Livsmiljöns betydelse ökar Boendet och livsmiljön får en allt större betydelse i människors liv. Från att tidigare ha sökt sig till platser där det finns arbete är det idag viktigare för många att hitta en bra livsmiljö. Detta har i sin tur lett till att platser med bra livsmiljöer också drar till sig företag och arbetstillfällen då det är där den attraktiva kompetensen finns. Goda och varierade boendemiljöer har blivit en mycket viktig konkurrensfördel för kommunerna. Vi konsumerar allt mer upplevelser Allt fler värderar upplevelser och egen utveckling framför materiell trygghet. Detta mönster kallas ofta för upplevelseekonomi, eftersom drivkraften är jakten på nya upplevelser. Då upplevelser ofta är platsberoende innebär utvecklingen en ökad rörlighet såväl inom som utom landet. Upplevelseindustrin kommer sannolikt att öka i omfattning och betydelse och är viktig för Halmstad som boende- och besökskommun. Kultur och kreativitet spelar en avgörande roll för att locka till sig och behålla invånare. Nya företag i upplevelsebranschen bidrar till att skapa en attraktiv livsmiljö och en innovativ miljö i stort. Ny kommunikationsteknik Samhället blir mer och mer beroende av elektroniska kommunikationstjänster. Idag använder många företag och organisationer sociala medier för att kommunicera med sina målgrupper. Marknaden för elektronisk kommunikation förändras ständigt och nya innovationer etablerar sig på marknaden. Internet har utvecklats från en plats för statisk information till en plattform och ett verktyg för kommunikation och kreativitet. Den nya tekniken skapar möjligheter att arbeta helt eller delvis på en annan ort än där arbetsplatsen finns. Det innebär att företag kan vara verksamma längre från sina kunder än tidigare. För att underlätta detta krävs en fortsatt utbyggnad av it-infrastruktur. Strukturomvandlingen i näringslivet För Sverige innebär strukturomvandlingen ett arbetsliv i omvandling, stort nyföretagande och ökad konkurrens. Inte minst ser vi en ökad internationalisering av nästan hela näringslivet. Strukturomvandling i näringslivet är en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Genom att företag ständigt uppgraderar sina produkter och arbetssätt skapas ekonomisk tillväxt. Detta samband är ett av de viktigaste sambandet, när orsaker till ekonomisk tillväxt skall analyseras. Statistik över utrikeshandeln visar att den svenska exportens värde har mer än fördubblats de senaste 15 åren. Exporten utgjorde en femtedel av Sveriges bruttonationalprodukt 1989, jämfört med nästan hälften Även importen från utlandet ökade kraftigt och nästan fördubblades under samma period. Den kraftiga ökningen av utrikeshandeln visar att det svenska näringslivets integration med omvärlden ökat. Näringslivet präglas också av ökad tjänstefiering och varumärkesorientering. Företagen förväntas blir alltmer kunskapsintensiva och det handlar nu mer om rätt kunskap snarare än hög kunskap. Med sitt attraktiva läge borde Halmstad ha goda möjligheter att locka till sig både välutbildad arbetskraft och företag som söker kunskap. 9

7 kommunens vision och mål halmstad i sverige & regionen Som grund för översiktsplaneringens inriktning ligger kommunens vision och värdegrund, beslutade mål samt antagna handlingsprogram och pågående strategidokument. VISION HALMSTAD 2020 Kommunens vision, Halmstad 2020, speglar den långsiktiga viljeinriktningen för hela kommunens utveckling och bygger på en välkänd och inarbetad beskrivning av Halmstad, nämligen staden med tre hjärtan. Varje hjärta står för något som Halmstad ska vara eller sträva mot i framtiden: Halmstad Hemstaden, vi är en kommun där människor möts - med trygghet, respekt och kärlek. Halmstad Upplevelsestaden, vi skapar en atmosfär som ger livslust - genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. Visionen bygger på en värdegrund som innebär att: Alla halmstadsbor ska ha möjligheten till delaktighet och infl ytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla medborgare som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. ÖVERGRIPANDE MÅL Vision Halmstad 2020 preciseras i ett antal övergripande mål beslutade av kommunfullmäktige. Mål finns formulerade inom målområdena Barn och utbildning, Bygga och bo, Demokrati och dialog, Miljö och energi, Näringsliv och arbetsmarknad, Omsorg och stöd, Resor och trafik, Trygghet, säkerhet och folkhälsa samt Uppleva och göra. De övergripande målen är formulerade med ett tidsperspektiv på år och omprövas vart fjärde år. De övergripande målen ligger till grund för konkretiserade mål som är på en mer detaljerad nivå och med tidsperspektiv på 1-3 år. HANDLINGSPROGRAM I kommunen finns ett antal handlingsprogram inom olika områden framtagna. Handlingsprogrammen är strategiska dokument som uttrycker kommunfullmäktiges ambition och viljeinriktning och de ska bidra till att de övergripande målen uppnås. Följande handlingsprogram är av betydelse för den översiktliga planeringen: Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor Halmstads gröna värden Ekohandlingsprogram Stadsmiljöprogram Handlingsprogram för hållbar energi Förutom förhållandet till de kommunala ambitionerna ska det, enligt Plan- och bygglagen, av översiktsplanen även framgå hur kommunen avser ta hänsyn till och samordna planen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Följande nationella och regionala mål och strategiska dokument bedöms ha betydelse vid utformningen den nya översiktsplanen. NATIONELLA & REGIONALA MÅL Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål för att nå en mer hållbar samhällsutveckling. Miljömålen har konkretiserats på regional nivå för Halland och lokalt genom kommunens ekohandlingsprogram. STRATEGIER FÖR REGIONAL UTVECKLING Som grund för det regionala utvecklingsarbetet i Halland finns Halland bästa livsplatsen, en regional utvecklingsstrategi för perioden I den regionala utvecklingsstrategin redovisas en vision om att Halland skall bli platsen där bodrömmar förverkligas, företag byggs med kunskap och där fördelar skapas av vårt geografiska läge. I Regional infrastrukturplanen för Halland prioriteras hur de av regeringen beslutade ekonomiska medlen för infrastruktur ska användas regionalt. Utbyggnad av Västkustbanan till dubbelspår i hela sin sträckning står i fokus. Under perioden föreslås också åtgärder för att utveckla kollektivtrafiken enligt kollektivtrafikstrategin (se nedan) samt främja intermodalitet, dvs. kopplingar mellan Halmstad Kunskapsstaden, vi bygger För att förebygga eller åtgärda miljöproblem en stad där människor växer - genom utbildning, företagsamhet och nytänkande. olika transportsätt. Vidare föreslås satsningar finns miljökvalitetsnormer (MKN). Normerna är ett juridiskt bindande styrmedel och på utbyggnad av gång- och cykelvägar som har omfattar utomhusluft, vattenförekomster, fisk- stor betydelse för trafiksäkerhet, arbetspendlig och musselvatten och omgivningsbuller. och upplevelsenäring. PÅGÅENDE ARBETEN Förutom ovanstående handlingsprogram pågår för närvarande arbeten med att ta fram flera strategiska dokument som är viktiga för den översiktliga planeringen. En fördjupning av den hittills gällande översiktsplanen görs för staden Halmstad och ett kommunomfattande handlingsprogram för resor och transporter formuleras. Renhållningsordningen är dessutom föremål för omarbetning. För att skapa förutsättningar för bättre livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor finns nationella folkhälsomål formulerade. I Halland har dessa mål lett till en Folkhälsopolicy där Region Halland pekar ut prioriterade folkhälsoinsatser. För att skapa tillgänglighet för resor och transporter och för att ta hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa finns transportpolitiska mål. Förutom att visa de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken syftar de också till att vara ett stöd för och kunna inspirera såväl regional som kommunal planering. I Kollektivtrafikstrategi för Halland fastslås att det övergripande målet för kollektivtrafiken är att öka tillgängligheten. Den övergripande strategin för utveckling av kollektivtrafiken bygger på koncentration till stråk där förutsättningar för ökat resande är goda. De strategier som ligger till grund för Hallandstrafiken innebär att kollektivtrafiken skall fokuseras på i huvudsak fyra områden; skapa goda möjligheter till arbetspendling med kollektivtrafik, skapa goda resmöjligheter mellan större orter i länet och till angränsande regioner, underlätta resor med flera färdmedel samt garantera ett grundläggande trafikutbud som erbjuder en basnivå i hela länet.

8 halmstads identitet IDAG... Sommar Sol Stränder Segregerat Otryggt Bilden av vilken identitet Halmstads kommun har i dagsläget är en sammanvägning av ett antal undersökningar av kommunen. Sammanvägningen ger en komplex och lite spretig bild av kommunens identitet, men genom att renodla de mest framträdande identitetsvärdena framträder en tydligare bild av det centrala i Halmstads identitet. De tongivande delarna av kommunens identitet är ett antal positiva egenskaper som ställs mot ett fåtal negativa. Framför allt är det livsplatsen och sommarstaden Halmstad som träder fram som styrkor i kommunens identitet. Positivt Sommar, sol och stränder omvärldens kanske starkaste bild av Halmstad. Besjunget av Gyllene Tider och Per Gessle är det en mycket stark identitet. Centralt i begreppet finns Tylösand som en av Sveriges mest kända platser och en viktig faktor för att Halmstad får höga spontana betyg i olika intervjuundersökningar. Det andra, livskvalitet, är centralt för Halmstadsbornas egen uppfattning om kommunen. Halmstad ses som en bra plats att leva på med värden som natur och idrott. Att det upplevs vara nära till allt vittnar om kommunens goda läge. Det tredje är lugn och ro. Både som upplevelsekommun och hemkommun framträder bilden av det avslappnade och rofyllda Halmstad. Det är plats för avkoppling och trivsel. Känslan är vänlig och vi är nöjda med livet. Livskvalitet Nära till allt En bra plats att leva på HALMSTAD IDAG Huvudortsfokuserat Lugn och ro Trivsamt Vänligt Strand Kultur + Enkelt och nära _ HALMSTAD 2030 Anonym Tråkig Kunskapsstadens frånvaro Negativt Det första negativa klustret är otrygghet och segregation. Dessa egenskaper är mest påtagliga för Halmstadsborna och personer som känner platsen väl. Känslan av otrygghet är störst bland kvinnor och i de äldre åldersgrupperna. Detta står i kontrast till bilden av den goda livsplatsen. Halmstad som segregerad och otrygg stad är mycket påtagliga egenskaper när invånarna ser på sin ort men är inte särskilt framträdande för omvärlden eller den tillfällige besökaren. Det andra negativa klustret i Halmstads identitet är anonym och tråkig och kan ses som konsekvenser av det lugna och rofyllda. En lugn och rofylld plats riskerar lätt att uppfattas som trist och oinspirerande, med brist på nytänkande. Detta är inget som är speciellt för Halmstads kommun utan skulle kunna beskriva de flesta orter i Sverige utanför stortstadsregionerna. Kopplat till anonymiteten finns kunskapsstadens frånvaro som tydlig del av kommunens identitet. Framför allt i ett omvärldsperspektiv är kunskapsstaden den klart svagaste av de tre städerna som pekas ut i Vision Halmstad En annan påtaglig del av Halmstads identitet är den starka fokuseringen på huvudorten och i viss mån kustområdet. Invånare i de mindre orterna ser i huvudsak en identitet kring den egna orten snarare än en identitet som är kopplad till Halmstad som kommun. Natur och friluftsliv Livskvalitet...OCH I FRAMTIDEN Inför framtiden finns det mycket positivt att bygga vidare på men även ett antal utmaningar som handlar om att motverka de negativa delar som finns i kommunens identitet. Det positiva som framför allt bör stärkas och ytterligare utvecklas är identiteten kring livskvalitet och Halmstad som en god livsplats. I detta ingår både att skapa ett brett utbud av boenden och boendemiljöer men också att genom en varierad sammansättning av typer och upplåtelseformer bryta den utveckling som leder till segregation. För en hög livskvalitet behöver också förutsättningarna att kunna nå och utnyttja grundläggande samhällsservice förbättras. Kopplat till livskvalitet är Halmstad en plats som präglas av närhet, enkelhet och tillgänglighet. Till detta bidrar förutom en bra utbyggd service också god kollektivtrafik. En fungerande kollektivtrafik och goda möjligheter att gå och cykla spelar stor roll för Halmstads identitet som en ekologiskt hållbar kommun. Halmstad som kunskapsstad bör i framtiden utvecklas så att det blir en tydligare del av identiteten. Tyngdpunkten i utvecklingen av kunskapsstaden bör ligga i att stärka Halmstads profil kring näringsliv, forskning och högre utbildning samt kopplingarna mellan dessa. Sol Kust Tillgänglighet Kollektivtrafik Cykelstad Hållbarhet Kunskapsstaden Näringsliv Framtidstro Nytänkande Möjlighetsskapande Att skapa ett Halmstad präglat av framtidstro är centralt för kommunen. Halmstad ska vara en kommun som står för öppenhet och nytänkande. Att skapa möjligheter för invånare, företag och besökare är viktigt i framtidens Halmstad. I framtidstro ligger också att Halmstad är en kommun som utvecklas hållbart, såväl ekologiskt som socialt och ekonomiskt. Halmstads stränder och kust är idag starka identitetsbyggare som kommunen även i framtiden vill bygga vidare på och utveckla. Identiteten bör dock även breddas till att omfatta natur- och rekreationsvärden i hela kommunen Att ha ett brett kulturutbud och kultur som en del av samhället ska vara centralt i Halmstads framtida identitet. Kulturen fungerar som inspiration för kreativitet och som livskvalitetshöjare i vardagen. Kulturen är också central för att stärka Halmstads identitet som upplevelsestad året om.

9 14 framtidsbilder halmstads kommun 2030 Med Vision Halmstad 2020 och värdegrunden, beslutade mål, rådande omvärldstrender och Halmstads identitet som grund har fem framtidsbilder som visar en önskvärd inriktning för kommunens långsiktiga planering formulerats. Helt enkelt vilken kommun vi vill bli! EN HÅLLBAR KOMMUN MED MÄNNISKAN I FOKUS EN KOMMUN I HÄNDELSERNAS CENTRUM EN KOMMUN MED STOR VARIATIONSRIKEDOM EN LIVSPLATS FÖR ALLA Framtidsbilderna är de viktigaste utgångpunkterna i dialogen om kommunens framtida fysiska struktur och illustrerar ambitioner kring hur kommunens mark- och vattenområden bör användas i framtiden. Dina synpunkter är värdefulla så läs, begrunda och kommentera gärna! EN KOMUN MED UPPLEVELSER FÖR BOENDE OCH BESÖKARE 15

10 en hållbar kommun med människan i fokus Denna övergripande framtidsbild grundar sig på de delar av kommunens värdegrund som bygger på demokrati, alla människors lika värde och hållbar utveckling. Den övergripande framtidsbilden ska genomsyra de övriga fyra framtidsbilderna och vara något att ta hänsyn till i alla beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. HÅLLBARHET Begreppet hållbar utveckling bygger på samspelet mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Att planera hållbart innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Att planera hållbart innebär att utvecklingen tillgodoser Halmstad är 2030 en kommun där det är lätt att leva miljövänligt, ny bebyggelse är ekologiskt hållbar och infrastrukturen och servicen effektivt planerad. Kommunen och dess invånare tillgodoser sitt energibehov till övervägande del genom förnybar energi. I hela kommunen finns ett väl utbyggt nät av gångoch cykelvägar och kollektivtrafiken är ett självklart alternativ framför bilen. dagens behov utan att äventyra kommande generationers av värdefull jordbruksmark dess inverkan på samhällsekonomin. Genom att vara restriktiva med exploatering 16 Vid exploatering tas särskild 17 möjligheter att tillgodose sina MÄNNISKAN I FOKUS hänsyn till jordbruksmark av högt behov Vi ska hushålla med vattenresurserna Genom att vara restriktiva med exploatering produktionsvärde och strukturbild - inom områden viktiga för dricksvattenförsörjningen marken i kommunen halmstads fingrar används till det den är bäst Genom att planera så att fastställda miljökvalitetsnormer för vatten kan lämpad för. Kommunen hushåller med sina uppnås I kommunens ekohandlingsprogram uttrycks att allt samhällsbyggande ska stimulera och ge goda förutsättningar för en resurssnål och ekologiskt hållbar utveckling som utgår från ett hållbart nyttjande av mark, vatten och övrig fysisk miljö. Särskild hänsyn ska tas till miljöoch naturresursaspekterna när intressekonflikt föreligger. Kommunen ska också stimulera och underlätta för samhället att minska negativ miljöpåverkan och bidra till en bättre miljö. Traditionellt har samhällsplaneringen behandlat de miljömässiga aspekterna tydligt när risk för betydande miljöpåverkan ansetts finnas. På senare år har dock de ekologiska aspekterna som berör hushållning med naturresurser, biologisk mångfald, inverkan på ekosystemets funktioner och kulturmiljöer uppmärksammats allt mer. Insikten om att urbana miljöer t.ex. kan utgöra värdefulla livsmiljöer för hotade arter kommer att innebära nya utmaningar för samhällsplaneringen framöver. De sociala aspekterna av hållbart samhällsbyggande handlar t.ex. om goda boendemiljöer med tillgång till grönområden, kultur, service och kollektivtrafik men också upplevda värden som trygghet, gemenskap och delaktighet. Det är dock viktigt att komma ihåg att för flera av de frågor som är förutsättningar för social hållbarhet, som exempelvis integration och minskat utanförskap, utbildning och försörjning är den fysiska planeringen inte avgörande. Översiktsplanen och den fysiska planeringen kan dock i flera avseenden bidra till en positiv utveckling. När det gäller ekonomisk hållbarhet så handlar det exempelvis om sysselsättningsgrad, rättvis fördelning av resurser, ekonomisk tillväxt samt regional balans och Genom att utgå ifrån människan och människans behov är ambitionen att skapa en kommun med attraktiva och levande platser och orter. Genom att utgå från människan på individnivå kan vi skapa attraktivitet i en större skala. Kommunens attraktionskraft uppstår hos människorna, i de enskilda delarna och i tillgängligheten mellan dem. För att platser ska vara attraktiva måste folk gilla, och använda dem liksom att de behöver vara sammankopplade med andra platser och funktioner för att skapa förutsättningar för ett fungerande lokalt liv. Samtidigt måste kommunen också ha väl fungerande kopplingar mot omlandet för att kunna vara en del av en större region. Att ha människan i fokus betyder inte enbart att man planerar för invånarna utan även med dem. Delaktighet är centralt i kommunens värdegrund och därmed en viktig del i kommunens planering för morgondagens samhälle. Att ha människan i fokus betyder inte enbart att man planerar för invånarna utan även med dem mark- och vattenresurser genom att förtäta befintlig bebyggelse och utveckla utpekade stråk samtidigt som tillgången till goda närmiljöer säkerställs och områden viktiga för vattenförsörjningen skyddas. När beslut rörande markanvändningen tas är det självklart att de stödjer en långsiktigt hållbar utveckling! Beslut som rör markanvändningen i kommunen sätter människan i fokus och alla invånare känner sig delaktiga i utvecklingen av de fysiska miljöerna och i de beslut som fattas. Planeringsprocesserna främjar delaktighet för att minska känslan av utanförskap och bidra till trygghet och stolthet över sin kommun. SÅ HÄR JOBBAR VI MED DEN FYSISKA PLANERINGEN FÖR ATT 2030 VARA EN HÅLLBAR KOMMUN MED MÄNNISKAN I FOKUS: Vi ska skapa en långsiktigt hållbart kommun Genom att i den översiktliga planeringen jobba mot ett tidsperspektiv som sträcker sig över flera decennier Vi ska bygga en miljömässigt-, socialt- och ekonomiskt hållbar kommun Genom att i alla beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen kräva att miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser beskrivs för att utifrån det kunna välja det mest långsiktigt hållbara alternativet Vi ska hushålla med marken i kommunen Genom att komplettera med bebyggelse i befintliga områden och utpekade stråk Vi ska skapa ett robust samhälle Genom att identifiera risker och sårbarhet och genom att utgå ifrån framtida förhållanden till följd av bl.a. klimatförändringar Vi ska i den fysiska planeringen ha människan i fokus Genom att arbeta strukturerat med sociala aspekter och konsekvenser Vi ska verka för en öppenhet och en dialog gentemot invånarna Genom att i den översiktliga planeringen arbeta aktivt och brett med invånardialog

11 en kommun i händelsernas centrum 18 Halmstad är den största kommunen i Halland och staden har rollen som residensstad med allt vad det innebär i form av bland annat Länssjukhus, Länsstyrelse och säte för Region Halland. Kommunen har ett mycket gynnsamt geografiskt läge i anslutning till de båda tillväxtområdena Göteborgsregionen och Öresundsregionen och i ett närinslivsperspektiv, norra Europa. Halmstad ligger mitt i den mest befolkningstäta delen av Norden och är ett naturligt centrum för det regionala näringslivets utveckling och tillväxt. Viktiga beståndsdelar är den välutvecklade järnvägstrafiken, den dynamiska hamnen, den väl fungerande flygplatsen och den moderna IT-infrastrukturen. Tack vare de goda kommunikationerna har vi också tillgång till alla de fördelar som de två intilliggande regionerna erbjuder. Närheten till de dynamiska regionerna i norr och söder tillsammans med goda kommunikationer har lett till en utökad arbetsregion. Detta märks inte minst på arbetspendlingen de senaste åren. Inpendlingen till Halmstad har under åren ökat mer jämfört med riksgenomsnittet. Även utpendlingen från Halmstad har under samma tid ökat mer än snittet. SÅ HÄR JOBBAR VI MED DEN FYSISKA PLANERINGEN FÖR ATT 2030 VARA EN KOMMUN I HÄNDELSERNAS CENTRUM: Vi ska vara en tillväxtmotor i regionen och skaffa oss en stärkt roll som regionens residensstad Genom att ge förutsättningar för framtida utveckling av regionalt viktiga funktioner. Vi ska skapa möjligheter för människor och näringsliv att utnyttja fördelarna med vårt geografiska läge Genom att underlätta hållbart resande och transporter med anslutningar från huvudort och omland Vi ska skapa förutsättningar för ett blomstrande och livskraftigt näringsliv med mångfasetterad bredd Genom att planera och profilera verksamhetsområden så vi kan möta olika verksamheters behov Genom att effektivt utnyttja tekniska system och infrastruktur för kommunikationer Genom att skapa attraktiva livsmiljöer som lockar arbetskraft 1 Halmstad är 2030 en kommun som är ett naturligt centrum för det regionala näringslivets utveckling och tillväxt. Genom en tydlig ambition att profilera och utveckla verksamhetsområden har vi i kommunen ett diversifierat näringsliv som attraherar människor med olika former av kompetens. Fler och fler företag söker sig till vår kommun där det råder ett väl fungerande samarbete mellan kommun, region, näringsliv och högskola. Staden erbjuder urbana miljöer som bidrar till möten och kreativitet och de effektiva transportlösningarna gör att människor och gods lätt tar sig ut i världen. Så lätt det är att ta sig till högskolan från resecentrum med cykel! - mariam, 27 år Så smidigt att kunna jobba på tåget, så jag får tid över till annat! - Agnes, 35 år Varför inte etablera oss i halmstad också?! - Ann-Christin,42 år och vd för internationellt kunskapsföretag 2 När går tåget till paris? - yosef, 22 år och student När jag blir stor ska jag gå på högskolan i halmstad! - Magnus, 6 år Så bra att jag kan ladda cykeln vid resecentrum! - Måns, 48 år

12 en kommun med stor variationsrikedom 20 I Halmstads kommun har vi ett variationsrikt landskap med många kvaliteter. Från väst till öst finns havet och kusten, slättbygden och skogsbygden och längs åarna finns frodiga dalgångar och vackra sjöar. Det varierade och vackra landskapet bidrar starkt till kommunens attraktionskraft och är en tillgång som bör värnas och bevaras. Trycket på kusten är, jämfört med inlandet, högt. Det råder också starkt fokus på staden, till viss del på bekostnad av tätorterna och inlandets möjligheter att vara livskraftiga och utvecklas. Kommunens struktur med korridorer av orter längs kommunikationsstråk är dock en stor fördel, både för att kunna stödja utveckling i hela kommunen och för att ytterligare effektivisera transportsystemet. Halmstad är 2030 en kommun där hela kommunen lever. Attraktionsvärden finns såväl längs kusten och på slättbygden som i inlandets skogsbygd och längs vattendragens dalgångar. Naturvärdena värderas högt och värnas och bebyggelsen harmonierar väl med landskapet. Utveckling av nya beondemiljöer med tillhörande service samt områden för verksamheter sker, enligt tydliga riktlinjer, i hela kommunen. Satsningar görs där de är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv, t.ex. prioriteras en utveckling av de tätorter som har en strategisk placering längs kommunens kommunikationsstråk medan områden med höga natur- och kulturvärden skyddas. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer värnas och ses som en tillgång och identitetsbärare. SÅ HÄR JOBBAR VI MED DEN FYSISKA PLANERINGEN FÖR ATT 2030 VARA EN KOMMUN MED STOR VARIATIONSRIKE- DOM: Vi ska värna vårt variationsrika landskap med hav, kust, slättbygd och skog Genom att i översiktsplanen tydligt peka ut både områden med höga bevarandevärden och utvecklingsområden Vi ska skapa förutsättningar för ett livskraftigt och attraktivt inland Genom att identifiera områden viktiga för de areella näringarna samt förorda bebyggelseutveckling i utpekade stråk Genom att identifiera områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Vi ska särskilt värna de värden vi har längs kusten Genom att ha en tydlig och i vissa fall restriktiv strategi för vad som skall utvecklas var och hur längs kusten Vi ska värna havet för ett hållbart nyttjande av dess värden och resurser Genom att bedriva en aktiv och tydlig planering för havsområdet Vi ska underlätta för effektiva och hållbara resor och transporter Genom att planera för utveckling av de orter som ligger längs utpekade stråk Genom att planera för effektiv kollektivtrafik Genom att planera för ett väl utbyggt gångoch cykelvägnät På söndag ska vi promenera ut till gårdsbutiken och handla grönsaker. oskar tycker det är så kul att hälsa på kossorna... - Samuel, 29 år och pappa Så skönt att delar av kusten är oexploaterad, så alla kan njuta av den! - marie 44 år Schysst att man kan hyra metspö vid turist- och ekocentret vid Torvsjön! - Noah, 15 år 2 Finns det några lediga tomter i småorterna på landet? - lars, 26 år Kan jag ta bussen till skogen? - susanna, 58 år 1 Så skönt att det finns en särskild strand för oss surfare! - eva, 52 år

13 en livsplats för alla 22 Vad olika människor finner attraktivt som livsmiljö är högst individuellt och beror mycket på i vilket skede av livet man är. Valmöjligheten och en bredd av olika boendetyper kan vara en av många framgångsfaktor för att vara attraktiv. Andra framgångsfaktorer för att vara attraktiv och faktorer som påverkar människors val av boendeort är bl.a. hög livskvalitet, attraktiva boendemiljöer, närhet, trygghet, urbana miljöer, estetiskt tilltalande miljöer, god offentlig service, mötesplatser och möjlighet till ett kulturliv, bred arbetsmarknad, goda möjligheter till pendling, effektiva transportsystem, integration och en mångfald av människor. Halmstad är 2030 en kommun där bostäder, service och arbetsplatser fungerar som en helhet och underlättar livspusslet. Kommunen arbetar aktivt med att skapa tilltalande offentligt rum som inbjuder till att stanna upp och mötas i vardagen. En blandning av bostadstyper och upplåtelseformer eftersträvas och boendemiljöerna är utformade så att de gynnar ett aktivt liv där man med lätthet kan välja att gå, cykla eller åka kollektivt. Byggandet präglas av framsynthet och miljömedvetenhet både när det gäller energiförbrukning och val av material. Med hjälp av blandade upplåtelseformer och bostadstyper men även genom allas tillgång till, och trygghet i, det offentliga rummet främjas integration och utanförskap motverkas. Tillgänglighet och service för barn, unga och äldre prioriteras särskilt vid utformningen av de fysiska miljöerna vilket bidrar till en ökad trygghet och trivsel. Med unik, identitetskapande arkitektur av både byggnader och offentliga platser skapas identitet och stolthet. SÅ HÄR JOBBAR VI MED DEN FYSISKA PLANERINGEN FÖR ATT 2030 VARA EN LIVSPLATS FÖR ALLA: Vi ska vara en attraktiv boendekommun för alla människor, i alla åldrar Genom att erbjuda boenden för olika skeden av livet Genom att erbjuda boenden utifrån specifika intressen Genom att ge invånarna tillgång till bra rekreationsmöjligheter och naturmiljöer och till goda närmiljöer. Genom att skapa möjligheter för ett brett utbud av fritidsaktiviteter såsom idrott, föreningsliv och kultur Genom att stärka förutsättningarna för lokal kommersiell- och offentlig service Genom att skapa möjlighet för effektiva transporter och goda pendlingsmöjligheter så att såväl dagliga funktioner som fritidssysslor är lätta att nå Vi ska vara en kommun med en stark identitet och stolta invånare Genom att satsa på det som är unikt för staden, orterna och kommunen och jobba för särpräglad och spännande arkitektur, stadsoch parkmiljö och offentlig konst Genom att bevara och utveckla värdefulla kulturmiljöer Vi ska vara en kommun med spännande miljöer som främjar kreativitet Genom att skapa mötesplatser för människor med olika bakgrund och åldrar Vi ska vara en kommun för avkoppling och ledighet Genom att skapa oaser för rekreation och återhämtning Så bra att min dotter kan cykla själv till skolan! - fatima, 33 år Har du hört att det spännande nya bostadskvarteret fick internationellt arkitekturpris? - lucas, 25 år Jag trivs med att bo mitt i myllret! - eva, 70 år 2 Var kan jag odla mina tomater i stan? - Lisa, 9 år 1 Här finns bostäder för alla, till och med oss fåglar! - Boende i holken 2b Vi tar mötet på det vanliga kafét! - liam, 44 år

14 en kommun med upplevelser för boende och besökare 24 Halmstads vision är att skapa en atmosfär som ger livslust genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. Kommunen ska kunna erbjuda ett varierat och inspirerande utbud av aktiviteter och rika möjligheter att utöva kultur och idrott. Halmstad ska vara en ledande turistort med högt attraktionsvärde under hela året. Idag präglas bilden av Halmstad av sommar, sol och stränder men också av fokuseringen på huvudorten och det över året ojämna utbudet av evenemang och upplevelser. Strävan framöver bör vara att bredda utbudet av upplevelser till att även omfatta natur- och rekreationsvärden och kultur i hela kommunen. Att ha ett brett kulturutbud och kultur som en del av samhället ska vara centralt i Halmstads framtida identitet. Kulturen fungerar som inspiration för kreativitet och som livskvalitetshöjare i vardagen. Kulturen är också central för att stärka Halmstads identitet som upplevelsestad året om. Halmstad är 2030 en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av aktiviteter. Här finns möjligheter av utöva både kultur och idrott, samt att besöka och uppleva framstående och högklassiga kultur- och idrottsevenemang. De aktiviteter och upplevelser som erbjuds riktar sig till såväl besökare som till boende i kommunen och finns tillgängliga året om. Vi värnar, vårdar och utvecklar vårt varierade landskap och de naturtillgångar som är en av de attraktionskrafter som lockar besökare och invånare. Halmstads kommun är lika känt och uppskattat för sin kust som för sitt inland med slätt- och skogsbygd. SÅ HÄR JOBBAR VI MED DEN FYSISKA PLANERINGEN FÖR ATT 2030 VARA EN KOMMUN MED UPPLEVELSER FÖR BOEN- DE OCH BESÖKARE: Vi ska vara en kommun med turism och upplevelser som viktiga näringar Genom att aktivt jobba med att förädla de platser och värden som besöks- och upplevelsenäringens attraktivitet grundar sig på Vi ska vara en kommun med aktiviteter och upplevelser för både besökare och invånare Genom att skapa goda förutsättningar för ett brett utbud av idrott och kultur oberoende av säsong Vi ska ge förutsättningar för att utveckla natur-, kultur- och rekreationsvärden i inlandet Genom att öka tillgängligheten till områden med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden Genom att peka ut områden för landsbygdsutveckling Vi ska ytterligare öka attraktionen av kommunens kust och stränder Genom att profilera områden för olika grupper av användare och aktiviteter Vi ska värna och utveckla våra välkända och vida omtalade varumärken Genom att skapa goda förutsättningar för och associationer till semester, idrott och kultur Först en tur i parisershjulet, sen skåda fågel i naturen! - Nils, 32 år Äntligen vinter så man kan åka skridskor på torget igen! - Emma 15 år Var kan man köpa biljett till Har ni hört att det är landskamp på arenan imorgon? - Magnus, 58 år Nissan har verkligen blivit stans livsnerv! - Haochun, 42 år När börjar Qi gongen i skulpturparken vid biblioteket? - carlos, 75 år 2 tangofestivalen? - albert, 27 år 1

15 bedömning av konsekvenser De presenterade framtidsbilderna ger en utgångspunkt för kommande strategier för markoch vattenanvändningen i kommunens nya översiktsplan. För att bedöma om dessa strategier innebär en långsiktigt hållbar samhällsutveckling ska de konsekvensbeskrivas. Genom att tidigt och kontinuerligt i planerinsprocessen diskutera möjliga konsekvenser av förslagen kan mer hållbara lösningar identifieras och oundvikliga konsekvenser mildras. AVGRÄNSNING AV TRE ASPEKTER AV RELEVANTA FRÅGOR ÖP HÅLLBARHET För att ta ett helhetsgrepp kring konsekvenserna nollalternativ En hållbar utveckling bygger på samspelet ur ett hållbarhetsperspektiv kommer mellan ekologiska, sociala och ekonomiska inte de miljömässiga aspekterna att redovisas aspekter. De ekologiska aspekterna berör t.ex. separat i en miljökonsekvensbeskrivning, utan biologisk mångfald, kulturhistoriska värden de beskrivs tillsammans med ekonomiska och och hushållning med naturresurser såsom jordbruksmark. sociala konsekvenser. Kommunen redogör på De sociala aspekterna handlar bl.a. följande sidor sin bedömning av vilka konse- om att miljöer ska vara tillgängliga för alla, kvenser som behöver redovisas i det fortsatta FOKUS KUST goda boendemiljöer med tillgång till grönom- arbetet med översiktsplanen. Programmet Den stora attraktionskraften idag ligger i kustområdet och fokus i råden, möjlighet att välja olika boendeformer h Ekologisk Ekologisk hållbarhet social hållbarhet nom ekonomisk hållbarhet och god tillgång till service. Trygghet, gemenskap och delaktighet är också viktiga frågor som ingår i de sociala aspekterna. Även en god samhällsekonomi är en förutsättning för att uppnå en hållbar utveckling. Exempel på ekonomiska aspekter kan vara sysselsättningsgrad, rättvis fördelning av levnadsstandard, ekonomisk tillväxt samt regional balans och dess inverkan på samhällsekonomin. utgör på så sätt ett samråd med Länsstyrelsen, men även andra, om avgränsning av konsekvensbeskrivning och miljöbedömning. Miljöbalken ställer krav på redovisning av den betydande miljöpåverkan planen bedöms ge upphov till. Konsekvensbeskrivningen kommer därför att tydligt lyfta fram vilka förslag som kan ge särskilt stor miljöpåverkan, så kallad betydande miljöpåverkan, och vilka konsekvenser dessa kan medföra. Tillsammans med beskrivningen av framtidsbildernas konsekvenser uppfylls därmed lagkraven på miljöbedömning. ALTERNATIVA STRATEGIER En utveckling enligt framtidsbilderna jämförs med ett nollalternativ och ett utvecklingsalternativ. Resonemangen kring alternativen och effekterna av dem utökas till samrådet om översiktsplanen. ÖP NOLLALTERNATIV I nollalternativet (dvs om en ny översiktsplan inte antas) sker samhällsutvecklingen enligt den nu gällande översiktsplanen, Översiktsplan Detta alternativ innebär framförallt ett fortsatt fokus på exploatering av kusten. ÖP 2000 ger en otydlig prioritering vilket innebär att planen inte alltid följs. Kusten riskerar därför byggas igen allt mer och områden som Tylösand-Frösakull och Skedala växer samman med Halmstad till en sammanhängande stad. Det riskerar även växa fram såväl samlad som spridd bebyggelse utanför planlagda områden. Kommunen är positiv till bosättning i alla tätorter och kan inte styra bebyggelseutvecklingen på landsbygden. Översiktsplanens utpekade områden för verksamhetsområden är redan ianspråktagna och det finns ingen markberedskap för nya verksamhetsområden. detta alternativ ligger på att ytterligare utveckla och stärka kustens kvaliteter. Utbyggnad styrs för att särskilt värna om befintliga kvaliteter och landskapets värden. Inga strategiska satsningar görs i inlandet och kommunen är restriktiv till spridd bebyggelse på landsbygden samt i tätorter i inlandet. Det starka fokuset på kusten innebär att möjligheterna till utbyggnad är begränsad. FRAMTIDSBILD HALMSTADS FINGRAR Framtidsbilderna i detta program ska leda fram till ett förslag till framtida markanvändning. Den övergripande visionen för kommunens framtida utbyggnadsstruktur bygger på fingerstråk med tätorter i pärlband ut från Halmstad där tätortsutveckling och kollektivtrafik koncentreras. Tydliga släpp med grönstrukturkilar finns mellan fingrarna. Kommunen arbetar medvetet med satsningar i inlandet för att stärka attraktionskraften i denna del av kommunen. Kusten fortsätter att utvecklas, samtidigt som vissa kustpartier fredas från bebyggelse. Halmstad som residensstad utvecklas med en stark egen identitet. fokus kust tre aspekter av hållbarhet Kommunen har valt att gå vidare med alternativet Halmstads fi ngrar. Nollalternativet innebär att stora värden utmed kusten byggs bort, samt ger en bebyggelsestruktur med långa avstånd till service och kollektivtrafi k. Alternativet Fokus kust skulle innebära en begränsad utbyggnadsmöjlighet och en avfolkning av inlandet till följd av minskande service. Den ger även liten valfrihet vad gäller boendemiljö, då utbyggnaden fokuseras till kustlandskapet. framtidsbild Halmstads fingrar

16 KONSEKVENSER AV FRAMTIDSBILDERNA Framtidsbilderna kommer att omsättas till en översiktsplan för mark- och vattenanvändning i kommunen. En utveckling enligt planen kommer att medföra konsekvenser. Genom att tidigt uppmärksamma möjliga effekter av planeringen kan en del konsekvenser dock undvikas eller minimeras. Konsekvenserna kommer att bedömas parallellt med att kommunens förslag till framtida markanvändning utvecklas. I nuvarande skede görs bedömningen att följande aspekter av framtidsbilderna kan behöva beskrivas i översiktsplanens konsekvensbeskrivning: EN KOMMUN I HÄNDELSER- NAS CENTRUM attraktivitet för näringsliv, arbetsplatser och boende kommunens attraktionskraft för nya verksamheter påverkan på regionala handelsmönster påverkan på övriga orter i omlandet vid förstärkt residensstad effekter på behovet av transportinfrastruktursatsningar EN KOMMUN MED STOR VARIATIONSRIKEDOM konsekvenser för samhällen som inte ligger utmed prioriterade kommunikationsstråk effekter av att olika kommundelars särprägel/attraktivitet stärks ekonomiska konsekvenser till följd av bl.a. landsbygdsutveckling i strandnära lägen ianspråktagande av jordbruksmark och effektivt utnyttjande av mark och befintlig påverkan på resbehov genom utbyggnad infrastruktur förutsättningar för varierade boendemiljöer 28 konsekvenser för identiteten 29 av elektronisk infrastruktur påverkan på res- och transportbehov genom förstärkt region mellan Göteborgoch Öresundsregionerna och i förlängningen norra Europa effekter av logistikutbyggnad förändring av res- och transportbehov och påverkan på luftkvalitet, klimatpåverkan barriäreffekter till följd av infrastrukturutbyggnad effekter för jämställdhet och integration konsekvenser för biltrafik och kollektivtrafikförsörjning påverkan på natur- och kulturmiljö, biologisk mångfald i hav-, kust-, slätt och skogslandskapet påverkan på riksintressen påverkan på landskaps- och stadsbild konsekvenser för strandskyddade områden - tillgänglighet och biologisk mångfald påverkan på vattenkvalitet och vattenmiljöer klimatanpassning och begränsning av klimatpåverkan effekter för jämställdhet och integration EN LIVSPLATS FÖR ALLA effekter av unik identitetsskapande arkitektur och påverkan på stadsbilden tillgång till service i olika delar av kommunen konsekvenser för kulturmiljövärden förutsättningar för miljövänliga transporter kontra biltrafik tillgång till och kvalitet på grönområden och rekreation energibehov och förutsättningar för förnyelsebar energi konsekvenser för hälsa och säkerhet; risker, robust- och sårbarhet och störningar miljövänliga resalternativ mellan kollektivtrafikstråken möjlighet till aktivt liv konsekvenser av ökad odling i staden tillgänglighet för alla barns möjlighet att utforska sin närmiljö och boendeformer, genom hela livet konsekvenser av att bo och verka hemifrån effekter av ökade möjligheter till livsstilsboende effekter för integration och jämställdhet konsekvenser för identiteten EN KOMMUN MED UPPLEVEL- SER FÖR BOENDE OCH BESÖKARE konsekvenser av en breddad besöksnäring året runt effekter för näringslivets utvecklingsmöjligheter i stad och på landsbygd eventuell konflikt naturvärden och rekreationsintressen och risk för konflikt mellan olika aktiviteter möjligheter till fysisk aktivitet tillgänglighet miljövänliga transporter tillgänglighet för alla i transportsystemet tillgänglighet för alla i offentliga miljöer - olika åldrar, olika behov och olika förutsättningar upplevelser för alla - olika åldrar, olika behov och olika förutsättningar tillgång till attraktiva ickekommersiella mötesplatser för årets alla årstider

17 KONSEKVENSER UTIFRÅN HÅLLBARHETSMÅL Översiktsplanens konsekvenser kommer även att beskrivas utifrån de hållbarhetsmål som nationellt satts upp. Den övergripande framtidsbilden - En hållbar kommun med människan i fokus (se s.16-17) - kommer att bilda utgångspunkt för beskrivningen. EKONOMISK HÅLLBARHET - MÅL FÖR REGIONAL TILLVÄXT Det regionala tillväxtprogrammet för Halland ( ) syftar till att bidra till en hållbar tillväxt genom att använda hållbarhetsaspekterna som drivkrafter för affärs- och näringslivsutveckling. Insatser för jämställdhet, integration och mångfald används för att öka tillgången på arbetskraft och för att starta fler företag. Tillväxtprogrammet och även den regionala utvecklingsstrategin ( ) prioriterar områdena hälsoteknik, upplevelsenäring, livsmedel och miljö/energi. Konsekvensbeskrivningen kommer att innehålla en bedömning av om översiktsplanen ger fysiska förutsättningar för att stödja denna näringslivsutveckling. Landsbygdsutveckling, besöksnäring, infrastrukturförsörjning, plats för verksamheter och attraktiva livsmiljöer är exempel på översiktsplanefrågor som har bäring på målen i det regionala tillväxtprogrammet och utvecklingsstrategin. SOCIAL HÅLLBARHET - MÅL FÖR FOLKHÄLSAN De nationella folkhälsomålen fokuserar på att skapa samhälleliga förutsättningar för livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som ger en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det handlar om frågor som trygghet, gemenskap och delaktighet, om en sund boendemiljö och möjlighet till ett aktivt liv. En del av dessa mål är möjliga att påverka genom åtgärder på översiktsplanenivå och kommer därför beskrivas i konsekvensbeskrivningen: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor I konsekvensbeskrivningen kommer fokus att vara på de miljömål som är möjliga att påverka genom åtgärder på översiktsplanenivå. Då flera miljökvalitetsmål och -normer inriktar sig på liknande miljöproblem kommer de att redovi- 30 Miljöer (och produkter) sas samlat för att undvika dubbleringar: 31 Fysisk aktivitet Dessa mål stämmer väl överens med de prioriterade folkhälsoinsatser som Region Halland har lyft fram i sin folkhälsopolicy. EKOLOGISK HÅLLBARHET - MÅL OCH NORMER FÖR MILJÖKVALITET Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål för att nå en mer hållbar samhällsutveckling. Miljömålen har även konkretiserats på regional och lokal nivå för Halland och Halmstad. Det finns även antagna normer för miljökvaliteten (MKN) vilka inte får överskridas, och kommunerna ska redogöra för dem i sina planer. Kommunens översiktsplan utgör ett viktigt verktyg för att förbättra miljön och en hel del åtgärder i miljömålen är därför knutna till översiktsplanen. Luftkvalitet (MKN) och begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag (MKN ytvatten, fiskvatten) Ett rent grundvatten (MKN grundvatten) Hav i balans (MKN kustvatten) Ekologiska livsmiljöer (Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv) Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Bedömningen av vilka av översiktsplanens konsekvenser som kan medföra betydande miljöpåverkan görs med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. De största utmaningarna ur miljösynpunkt för Halmstads kommande översiktsplan bedöms vara: hushållning med jordbruksmark begränsad klimatpåverkan och anpassning till klimatförändringar, särskilt trafikalstring, översvämning och erosion. vattenkvalitet Dessa frågeställningar kommer att redovisas i ett separat avsnitt i konsekvensbeskrivningen. Andra viktiga miljöaspekter som tidigare nämnts kommer att beskrivas samlat med de ekonomiska och sociala konsekvenserna för respektive framtidsbild.

18 källor 32 Gehl Architects, Urban Quality Consultans, Öresundsregionen i ögonhöjd, 2010 Halmstads kommun, OPUS , del 3 bilaga, 2010 Halmstads kommun, Planeringsdirektiv med budget , 2011 Region Halland, Regional utvecklingsstrategi , Halland - bästa livsplatsen, 2005 Region Halland, Regional infrastrukturplan för Halland , 2010 Region Halland och Hallandstrafi ken, Hallands kollektivtrafikstrategi - Mål och strategier för kollektivtrafi ken i Halland i syfte att öka resandet med kollektivtrafi k, 2008 Region Skåne, Avdelningen för regional utveckling, Image och attraktionskraft i Skåne, 2010 Ullstad Erland, Hållbar stadsutveckling - En politisk handbok från Sveriges Arkitekter, 2008 Workshop om Halmstads identitet, Förvaltnings- och bolagschefer, Workshop om Halmstads identitet, Kommunstyrelsen, Workshop om Framtidsbilderna, Samhällsbyggnadskontorets planenhet, Workshop om Framtidsbilderna, Kommunstyrelsens samhällsbyggandsutskott, Källor för Halmstads identitet SCB:s Medborgarundersökning (2010) TUI (Turismens Utrednings Institut) positionering av Halmstad som destination ( ) Dagens Industris varumärkesbarometer (2011) Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i svenska kommuner (2011) SCB:s undersökning av företagsklimat och företagarservice (2010) TNS Sifos kommunranking (2010) Medieakademins undersökning kring bra livsplatser (2010) Tidningen Fokus stora boplats ranking Här är det bäst att bo (2011) reseguiden.se lista om hetaste sommarstäderna (2011) SKL Öppna jämförelser skola (2011) Humana Tillgänglighetsbarometer (2010) LUPP (2009) Halmstads kommuns omvärldsanalys Opus (2010) HUI:s mätning av detaljhandeln i Halmstad (2008) Miljöaktuellts kommunranking (2010) Gröna Bilisters kommunranking (2011) Naturskyddsföreningens Klimatindex (2010) Bilden av Halmstad Erichs kommunikation (2008) Resan till Sveriges destination No1 (2004) 1 2

19 fundera! diskutera! fråga! tyck till! Var med i diskussionen om hur vi gemensamt kan utveckla den fysiska miljön och de övergripande strukturerna i vår kommun - bli en samhällsbyggare! Framtidsbild 2030 visar utgångspunkter och kommunens ambitioner för den framtida planeringen av mark- och vattenanvändningen med syfte att informera, väcka intresse och skapa lust till diskussion. Genom en bred medborgardialog under början av 2012 är det kommunens ambition att bygga upp en så god kunskap som möjligt om vad som är viktigt för de som bor och verkar i kommunen. För information om hur man gör sin röst hörd och vilka aktiviteter som planeras hänvisas till kommunens hemsida