ARBETSMATERIAL, ej granskat

Transkript

1 Gräsö och Singö skärgårdar en sammanställning av kända marina natur- och kulturmiljövärden samt beskrivning av hotbild och bristanalys ARBETSMATERIAL, ej granskat 1

2 Omslagsbild. Vy över Rosten mot NV. Foto Henrik Forsblad 2

3 Förord 3

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 4 Inledning... 6 Sammanfattning... 6 Områdesbeskrivning... 6 Naturgeografi och geologi... 6 Hydrologi och isutbredning Vattenkvalitet Naturvärden Landmiljöer Havsmiljöer Rev Utsjöbankar Grunda havsvikar Laguner Stora grunda vikar och sund Djupare mjukbottnar Fisksamhällen Däggdjur Gråsäl Mink Utter Fåglar och fågelkolonier Växter och djur vid sina utbredningsgränser Diversitet och resiliens Sällsynta och hotade arter Främmande arter Samhällshistoria och kulturhistoriska bevarandevärden Gräsö östra skärgård Singö skärgård Vrak Aktuell samhällsinformation Gräsö östra skärgård Singö skärgård Ekonomiska och sociala värden Fiske Gräsö östra skärgård Singö skärgård Jakt Övrig rekreation och friluftsliv Bevarandevärden som referenslokal och för forskning Revmiljöer Grunda vikar Fiskfaunan Bottenfauna och sedimentanalyser Fågelfaunan Övriga undersökningar Regional, nationell och internationell betydelse Hotbilder Lokala hot

5 Regionala, nationella och internationella hot Nuvarande skydd Naturreservat Natura Landskapsbildsskydd Riksintressen Strandskydd Djurskyddsområden Fredningsområden för fisk Nyckelbiotoper Övrigt skydd Plan- och Bygglagen (PBL) Vattenverksamhet Naturvårdande insatser Naturvårdsprogram för Uppsala län Områden för odlingslandskapets bevarande Roslagshagar Strandbete Rubrik Fiskevård Mink- och säljakt Åtgärder för att främja spridning av utter Analys Målbild Behov av ytterligare skydd, inklusive föreskrifter eller andra åtgärder Behov av undersökningar och annan information Gräsö östra skärgård Singö skärgård Referenser Inventeringar, undersökningar, tillståndsbeskrivningar Underlag, tidigare sammanställningar för Gräsö Nationellt och internationellt underlag Övrigt underlag Litteraturlista Data Kontakter

6 Inledning Denna rapport beskriver kända natur- och kulturmiljövärden i Gräsö och Singö skärgårdar. Länsstyrelsen i Stockholms och Uppsala län har samarbetat i framtagandet av rapporten i syfte att identifiera betydelsefulla värden som på ett eller annat sätt kan behöva skyddas eller vårdas, tänkbara hot mot värdena samt vilka kunskapsluckor som finns. Förhoppningen är att vi på sikt, tillsammans med boende och andra intressenter i området, kan bibehålla ett hållbart brukande av naturresurserna och bevara natur- och kulturmiljövärdena i de mest värdefulla miljöerna. Sammanfattning Skärgårdsområdenas variationsrikedom med en stor sammanhängande grund arkipelag med tusentals öar och skär, stora antal och arealer grunda vikar, rev, såväl som en exponerad ytterskärgård och en mycket låg exploateringsgrad gör området mycket speciellt. De enorma grundområdena i Uppsala län saknar motstycke i Sverige. Den snabba landhöjningen skapar även en pågående naturlig succession med intressanta naturgeografiska formationer i havsbandet. Området hyser även en för Östersjön rik flora och fauna samt sällsynta eller hotade biotoper och arter. Det utgör dessutom ekologisk gräns mellan Bottenhavet och Egentliga Östersjön. Den marina floran och faunan följer den relativt skarpa salthaltsgradienten, och zoneringen går från mer marina arter i SO till mer brackvattenarter i NV. Ett flertal marina växt- och djurarter har sin nordligaste utbredningsgräns i området. De fiskeribiologiska värdena utgörs främst av bra lek- och uppväxtområden för ett flertal fiskarter av ekonomisk betydelse. Öarna och de grunda skärgårdsområdena är också värdefulla för sjö- och kustfågel samt som rastställen för flyttande fåglar. Det finns även stora kolonier med säl i eller i områdets närhet. Grunden för skärgårdsområdets naturvärden är till stor del dess lågexploaterade karaktär, och värdena förstärks samtidigt av att huvudöarna alltjämt präglas av ett levande småskaligt skogs- och jordbruk där byarna ofta samfällt äger skärgårdens öar och vatten. Detta utgör grunden för de kulturmiljövärden som finns i området. Eftersom det småskaliga brukandet fortfarande bedrivs på ett skonsamt sätt förhöjer det bara områdets bevarandevärden. Det stora antalet vrak i området utgör en ytterligare kulturskatt som kan behöva skyddas. Områdesbeskrivning Naturgeografi och geologi Området som beskrivs omfattar de två utredningsområden som länsstyrelsen i Uppsala respektive Stockholms län har valt ut för projektet (karta 1). Gräsö östra skärgård i Uppsala län är beläget i Östhammars kommun och omfattar skärgårdsområdet från Gräsös östra sida och hela Örskär ut till Grundkallens fyr samt skärgårdsområdet sydost om Gräsö österut ut till Understens fyr. I öster avgränsas utredningsområdet i enlighet med SMHI:s indelning av svenska kustvatten. Singö skärgård i Norrtälje kommun i Stockholms län omfattar området öster om Singö ut till Understens fyr samt skärgårdsområdet söder och sydväst om fyren. Området avgränsas i söder av Singsundet mellan Singö och Fogdö. Sammantaget har 6

7 utredningsområdena för Gräsö östra skärgård och Singö skärgård en maximal längd i nordsydlig riktning på nära 50 km, och det största avståndet i öst-västlig riktning är nästan 30 km. Karta 1. Utredningsområdena för Gräsö östra skärgård och Singö skärgård Totalarealen är ha varav 85 % i Uppsala län och 15 % i Stockholms län. Havsytan utgör ca 94 % och landområden (öar och skär) resterande 6 %. I utredningsområdena finns sammanlagt ca öar och skär varav ca i Gräsö östra skärgård och ca 600 i Singö skärgård. Ungefär hälften av öarna (i båda länen) är mindre än 100 m 2. Sex öar, Örskär, Sladdarön, Ormön, Vässarö och Stora Risten, alla i Uppsala län, är större än 100 hektar. Fördelningen av öar och skär i olika storleksklasser i de två utredningsområdena redovisas i tabell 1a och 1b. 7

8 antal % av totalantal totalareal Tabell 1a. Fördelningen av öar och skär i utredningsområdet för Gräsö östra skärgård uttryckt som antal och areal för olika storleksklasser samt andel i förhållande till totalantal och totalareal. Storleksklass totalareal % av totalareal (m 2) (m 2 ) (ha) , ,91 0, , ,13 0, , ,83 0, , ,52 0, , ,72 6, , ,43 16, , ,58 33,54 > , ,38 42,24 Total antal % av totalantal totalareal Tabell 1b. Fördelningen av öar och skär i utredningsområdet för Singö skärgård uttryckt som antal och areal för olika storleksklasser samt andel i förhållande till totalantal och totalareal. Storleksklass totalareal % av totalareal (m 2) (m 2 ) (ha) , ,0616 0, , ,2977 0, , ,6049 0, , ,4276 0, , ,7297 5, , , , , , ,69 Total ,3 100 Skärgårdsområdet öster om Gräsö består av en relativt skyddad innerskärgård, en grund mellanskärgård samt en hårt exponerad ytterskärgård med huvudsakligen kala öar och skär. Singöskärgården består nästan enbart av kala klippöar och skär av typisk ytterskärgårdskaraktär. I karta 2 och tabell 2 redovisas den huvudsakliga markanvändningen i utredningsområdet. I Gräsö östra skärgård är ca 69 % av landarealen skogsklädd och 31 % är öppen mark. I Singöområdet är förhållandet det omvända då 36 % av landarealen skogsklädd och 64 % är öppen mark. Tabell 2 Markanvändning (översiktlig) från fastighetskartans markyteskikt Markslag Utredningsområde Area (ha) Area (%) Barr- och blandskog Gräsö östra skärgård ,9 Öppen mark Gräsö östra skärgård ,1 Barr- och blandskog Singö skärgård ,7 Öppen mark Singö skärgård ,3 Barr- och blandskog Gräsö östra skärgård & Singö skärgård ,1 Öppen mark Gräsö östra skärgård & Singö skärgård ,9 8

9 Karta 2. Markanvändning i Gräsö östra skärgård och Singö skärgård. Grå färg visar öar och skär utan vegetation, röd = bebyggd mark, grön = skog och grönområden samt gult = öppen mark Jordarterna på öarna i utredningsområdet presenteras i karta 3 och utgörs i huvudsak av kristallint berg med inslag av morän. På några av öarna i Singöområdet, bl. a. Alskäret och Viten, består berggrunden till stor del av kalksten. Även moränerna på öar och skär i undersökningsområdet är kalkhaltiga vilket gynnar en speciell flora. 9

10 Karta 3. Jordartsgeologi i Gräsö östra skärgård och Singö skärgård Utredningsområdena karaktäriseras av stora områden med små vattendjup (karta 4). Öster om Örskär, Gräsö och Singö finns ett stort sammanhängande grundområde med vattendjup mellan 0 och 10 m, men även djupare partier i form av sprickor ner till 30 m djup förekommer. 10

11 Karta 4. Vattendjup (djupintervall) i Gräsö östra skärgård och Singö skärgård. Inom grundområdet finns ett stort antal öar och skär. Ett stort långsträckt grundområde av utsjöbankskaraktär finns i nordost mellan Grundkallens fyr och Västerbådan-Lågagrundet. Vattendjupet i skärgårdsområdet ökar successivt mot sydost, och särskilt i den sydöstra delen av Gräsö östra skärgård norr om Understens fyr och i området öster om Måssten i Singö skärgård är vattendjupet stort (230 m som djupast). Farleden väster om Gräsö förbi Öregrund och mot sydost genom Singöarkipelagen löper längs en förkastningsspricka med vattendjup mellan 25 och 100 m med de största djupen nordost om Singö. Noggrann djupinformation 11

12 saknas emellertid för en stor del av utredningsområdet. För Gräsö östra skärgård har en beräkning av fördelningen av olika djupintervall genomförts. Huvuddelen eller 91 % av Gräsö östra skärgård är grundare än 50 m, nära 60 % är grundare än 25 m och i 21 % av området är vattendjupet mindre än 10 m (tabell 3). Tabell 3 Procentuell fördelning av arealen av olika vattendjupintervall i Gräsö östra skärgård Djupintervall (m) % av totalarealen 0-3 4, , , , , , , , , , , , , , , , , Landhöjningen i området med omkring sex mm per år är påtaglig och där havsområdet är grunt sker en relativt snabb förändring av skärgårdslandskapet. Genom landhöjningen förvandlas kontinuerligt öppna havsvikar genom olika successionsstadier till vegetationsdominerade avsnörda sjöar eller våtmarker. Maringeologiska karteringar utförda av SGU (karta 5) visar att berggrunden i havsområdet utanför Gräsö och Singö i huvudsak är kristallin (graniter och gnejsgranitoider med spridda mindre förekomster av diorit och kristallin kalksten) och som delvis är överlagrad av morän och postglacial lera, silt, sand och grus. Små områden med sedimentär berggrund förekommer i den nordvästra samt sydligaste delen av utredningsområdet. De öppna kustområdena domineras av hårda transportbottnar. 12

13 Karta 5. Maringeologi i Gräsö östra skärgård och Singö skärgård Hydrologi och isutbredning Utredningsområdet ligger i den sydligaste delen av Bottenhavet på gränsen till Ålands hav och Egentliga Östersjön och omfattar både inre och yttre kustvatten enligt SMHI:s klassning av vattenförekomster. De grunda skärgårdsområdena österut i Åland och Finland fungerar som en tröskel mellan Bottniska viken och den något saltare och näringsrikare egentliga Östersjön. Vattenutbytet mellan Bottenhavet och egentliga Östersjön sker främst genom 13

14 Ålandshav, där medeldjupet är över 80 m. Vatten lämnar Bottenhavet som ytströmmar genom Ålandshav och ner längs den svenska kusten (karta 6). Karta 6. Dominerande vattenströmmar i Södra Kvarken och Bottenhavet. Röda pilar anger dominerande ytvattenströmmar och blå bottenvattenströmmar. Östhammars och Norrtäljes kuster och skärgårdar är därför starkt präglade av Bottenhavsvatten. Inströmning av saltare och mer näringsrikt bottenvatten söderifrån sker främst under hösten i samband med stormar som pressar bottenvattnet över trösklarna, eller vintertid då vattnet i egentliga Östersjön kyls av, sjunker och pressas norrut. Vanligtvis är skärgården islagd en period under vintern (normalt är isutbredningen störst i mars), vilket påverkar växt- och djurliv genom stranderosion, minskad solinstrålning och minskad vågverkan. Vattenkvalitet Salthalten i ytvattnet varierar normalt mellan 5 och 6.5 ppm, och saliniteten stiger med ökat vattendjup. Det stora utflödet av Dalälvsvatten ger en lägre salthalt i skärgårdens inre delar, speciellt under vårens avsmältning. I jämförelser med studier från 1970-talet har både yt- och 14

15 bottenvattnet blivit mindre salt (ca -0,5 ppm) till följd av ökad nederbörd och ökad vattenföring. Skärgårdens öppenhet mot det utanförliggande havsområdet bidrar till en god vattenomsättning, vilket gör att bottnarna i stor utsträckning är syresatta, framförallt i den yttre delen av Gräsö östra skärgård och den mer exponerade Singöarkipelagen. Tyvärr saknas undersökningar av vattenkvalitén inom de båda utpekade utredningsområdena. Det närmsta provtagningsområdet ligger vid Norra randen ca 6 sjömil öster om Grisslehamn (söder om utredningsområdet), där halterna av närsalter är mycket låga och siktdjupet stort, ibland nära 10 m. Sedan 1970-talet har dock totalfosforhalten ökat kraftigt i bottenvattnet vid Norra randen, vilket sannolikt beror på inflöde av fosforberikat djupvatten från den egentliga Östersjön. Totalkvävehalten har också ökat, både i botten- och ytvattnet, vilket man tror kan förklaras med ökad avrinning från land och kväveläckage från skogsmark. Ökningen av närsalter kan dock till viss del bero på skillnader i analysmetoder. Klorofyllhalten vid Norra randen verkar vara konstant sedan 1970-talet, vilket kan bero på att fosforökningen ännu bara har skett i bottenvattnet. Växtplanktonsamhället har emellertid genomgått storskaliga förändringar i alla havsområden under senare tid. Förändringarna syns i vissa fall på totalbiomassan, men mest på grupp- eller artnivå. I norra egentliga Östersjön har cyanobakterier minskat både i utsjön och i kustområdet. I Bottenhavet har cyanobakterier däremot visat en tendens till ökning i utsjö- och kustområden. Man tror att minskad salthalt till följd av ökad avrinning kan vara en bidragande orsak till förändringarna. En ökad exploatering av markområdena runt havsvikar och muddring av vikar leder ofta till ökade utsläpp av näringsämnen som kan orsaka lokala algblomningar och dålig lukt, framförallt sommartid. Förändringar i makroskopisk bottenfauna (bottendjur som är större än 1 millimeter) används ofta som indikator på syrebrist, ändrad organisk belastning, olika typer av föroreningar mm. Baserat på fördelningen mellan känsliga och toleranta arter bottenfauna har ett kvalitetsindex, BQI utvecklats. BQI för Singöarkipelagen låg år 2007 runt 5.5, och för Gräsö området år 2004 på i genomsnitt 5,05. Båda värdena motsvarar god ekologisk status, vilket tyder på ett friskt havsområde. Mindre lokala avvikelser förekommer, där statusen för någon station bara uppvisar måttlig ekologisk status. Undersökningar av vegetationsklädda bottnar i Singö skärgård tyder också på en god vattenkvalitet låg blåstångens djuputbredning och siktdjupet runt 10 m, samma nivå som på 1940-talet. På 1970-talet låg blåstångens djuputbredning bara på runt 7 m, vilket sannolikt var ett resultat av ökad näringsbelastning och minskat siktdjup. Nu verkar tillståndet alltså ha förbättrats. Enligt vattendirektivets gränsvärden för vegetationsklädda havsbottnar uppnår Singö havsområde högsta klass. På samma sätt visar resultaten från undersökningarna av vegetationsklädda bottnar som genomfördes i Gräsö östra skärgård under 2008 på god eller hög ekologisk status. Naturvärden Landmiljöer Vegetationen på öar och skär i utredningsområdet ändrar karaktär i nord-sydlig riktning från en mer barrskogsdominerad (tall och gran) nordlig typ i den norra delen av utredningsområdet till den maritima lövskogsregionen i Stockholms skärgård. Öarna i de inre delarna av skärgårdsområdet är oftast skogsklädda, längre ut i skärgården minskar skogen och busk- och 15

16 gräsvegetation dominerar. I utredningsområdet förekommer allt från primärskogar, dvs. första generationens skog efter att marken stigit över havsytan, till äldre skogar, där skogsbruk har förekommit i varierande omfattning. Gammalskog på Idön. Foto Lars-Thure Nordin Landmiljöerna i skärgårdsområdet hyser ett rikt växt- och djurliv, mycket tack vare en småskalig markanvändning, frånvaro av storskaligt skogs- och jordbruk, kalkrik jordmån samt varierande topografi. På några av de större öarna i utredningsområdet finns rester av ett ålderdomligt präglat jordbrukslandskap med betade strandängar, hamlade träd och skogsbete. Huvuddelen av de trädklädda öarna i Gräsö östra skärgård bär spår av skogsbete och på ett fåtal öar bedrivs fortfarande ett lågintensivt bete med får. Strandängarna är viktiga födosöksoch häckningsplatser för flera fågelarter. Tack vare den långvariga hävden lever här flera arter som minskat eller försvunnit från andra områden. Speciellt fjärilsfaunan är rik och flera sällsynta arter förekommer, i synnerhet på öppna marker som strandängar, torrbackar och inägor. I områden där skogsbete förekommer eller har förekommit finns glesa skogar med ett artrikt gräs- och örtskikt med flera sällsynta marksvampar. Skogsbete Foto Cecilia Lundin 16

17 På flera öar finns mindre vattensamlingar i form av gölar och hällkar. Dessa oftast fisklösa miljöer är betydelsefulla eftersom de utnyttjas av de fridlysta arterna gölgroda och större vattensalamander för sin reproduktion. I flera gölar påträffas också den rödlistade blodigeln. Göl på Digelskäret. Foto Erik Törnblom Blodigel Foto Erik Törnblom 17

18 Havtorn, en karaktärsart längs stränderna. Foto Erik Törnblom I exponerade lägen i den yttre skärgården är vegetationen sparsam eller saknas helt. Naturtypen som ingår i Natura 2000-systemet kallas skär och små öar i Östersjön. Enligt definitionerna för skär och små öar i Östersjön i Natura 2000 finns 4722 skär och små öar med en sammanlagd areal på 319 ha i utredningsområdet. Landvegetationen består vanligen av arter som är anpassade till torka, saltpåverkan och vindexponering samt frånvaro av egentlig jordmån. Lavfloran är artrik och särpräglad. Vegetationen på vissa öar är starkt påverkad av kväve från fågelspillning. Öarna utgör viktiga häckningsplatser för fåglar och uppehållsplatser för sälar. Även här finns tillfälliga eller permanenta hällkar med speciellt anpassade växt- och djursamhällen. Även undervattensvegetation ingår i naturtypen, och den karaktäriseras vanligen av revmiljöer (beskrivs nedan). Andra naturtyper som prioriteras i arbetet men Natura 2000 är skogstyperna Västlig taiga och Skogar på landhöjningskust. Dessa naturtyper förekommer i mindre arealer på öar i hela utredningsområdet. Antal samt areal av prioriterade terrestra Natura 2000-habitat i Gräsödelen av utredningsområdet visas i tabell 4. Fluttu, utsikt mot Fluttuskären. Foto Erik Törnblom 18

19 Tabell 4. Antal samt areal av prioriterade terrestra Natura 2000-habitat i Gräsödelen av utredningsområdet Habitatnamn Habitatkod Totalareal (ha) Antal områden Västlig taiga ,8 27 Skogar på landhöjningskust ,3 51 Havsstrandängar av Östersjötyp ,6 217 Havsmiljöer I utredningsområdet finns flera olika marina livsmiljöer representerade, bl.a. de inom Natura 2000-systemet utpekade naturtyperna Rev, Laguner, Stora grunda vikar och sund. Nedan beskrivs dessa samt några andra för området viktiga och karakteristiska miljöer (djupa mjukbottnar och utsjöbankar). Rev Rev är topografiskt avskilda enheter som höjer sig över havsbotten i kust- och strandbälten. De består av geologiska formationer och/eller biogena bildningar, och miljön karaktäriseras ofta av en zonering av växt- och djursamhällen på botten. Revens tredimensionella struktur över havsbotten gynnar den biologiska mångfalden som påverkar ekosystemets funktion och stabilitet. Beroende på lokala miljöbetingelser och vilka arter som lägger grunden till revet utvecklas olika typsamhällen, ex makroalgsbälten eller musselbankar, med skilda strukturer och funktioner. I utredningsområdet finns framförallt vegetationsklädda hårdbottensamhällen i form av makroalgsbälten med fläckvisa musselsamhällen. Blåstång. Foto Peter Hansson, Kustfilm Nord AB Blåstång är en nyckelart för de vegetationsklädda hårdbottnarna i Östersjön. Liksom på 40- talet växer återigen blåstången på exponerade hårdbottnar ner till nära 10 m djup, t.ex. vid Västerskär och Stora Korsten. Blåstången i Östersjön tål varken uttorkning eller infrysning, vilket påverkar deras överlevnad i strandzonen. Substrat, sedimentation och siktdjup är sannolikt begränsande på vissa platser, ex. vid Granskär och Gåsskären där blåstång bara finns på grunt vatten (1-3 m djup) och med lägre täthet. Blåstång behöver först och främst ett hårt substrat som häll, block eller sten att växa på, vilket begränsar utbredningen i skyddade havsvikar med mycket mjukbotten. Även om blåstång också kan fästa vid musselskal påverkas överlevnaden eftersom underlaget är rörligt och plantan kan flyttas runt, vilket kan 19

20 ge upphov till friliggande algtäcken och eventuellt vara förklaringen till runda morfologier. Blåstången föredrar miljöer där sediment inte ansamlas på vegetation eller botten eftersom det minskar tillväxt och rekrytering av nya individer. Detta begränsar utbredningen i skyddade och exploaterade havsvikar. Vid lokaler med välmående blåstångsbälten observerar man ofta fertila plantor som bidrar till nyrekryteringen, framförallt lokalt eftersom spridning är mycket begränsad, vanligen till några få meter från moderplantan. Smaltång och röd havsstenhinna. Foto Peter Hansson, Kustfilm Nord AB Åtminstone i Gräsöskärgården finns även en närbesläktad art, smaltång, som ersätter blåstången norröver i Gävlebukten och längs kusterna i Bottenhavet. Smaltång finns antagligen bara i Östersjön, där man tror att den har uppstått nyligen. De sydligaste fynden är från Värmdö-området i Stockholms län. Smaltången har utvecklat ett alternativt sätt att föröka sig genom kloning, då små utskott av smaltången lossnar, faller ner till botten och fäster med utväxande fästorgan. Detta sätt att föröka sig gör att arten sprider sig lättare, men samtidigt kan den enhetliga populationen vara känslig för miljöförändringar. Även andra alger reproducerar sig vegetativt eller med sporer under vissa säsonger, vilket underlättar både spridning och upprätthållande av befintliga populationer. Sådana arter brukar på motsvarande sätt dominera i hårt exploaterade miljöer. Blåstången tillför både substrat och komplexitet som gynnar epifyter och smådjur. Kring detta initiala komplex byggs så ett helt ekosystem upp. I exponerade lägen hittar man förutom blåstång vanligen stora mattor av rödalgerna ullsleke, gaffeltång och rödris samt fickor med ex sudare. I algbältena lever smådjur som kantnålar, tånggråsugga, pungräkor, schackmönstrad snäcka mm. Blåmusslor och platt sötvattenssvamp växer fläckvis på botten eller ibland epifytiskt på algerna. Vegetationen breder ut sig till drygt 20 m djup där ektofsingen ofta växer djupast. Närmst ytan växer nästan alltid ett grönslicksbälte och ibland även tarmtång. På hällen ovanför vattenytan bildar svart bältesbakterie, även kallad halkalg, ofta en hal hinna. På sand- och lerbotten nära tångbältena finns exempelvis sandstubb, hjärtmussla, slemmask och fjädermyggslarver. Alla dessa smådjur utgör föda åt större djur som abborre, mört, simpa och en del sjöfågel. De stora grundområdena mellan öar i Gräsöarkipelagen består av en blandning av tångbälten varvat med grus-, sand- och lerbottnar med fläckvis vegetation. På något djupare bottnar finns tusensnäckor och dammsnäckor som betar på bottens sediment. 20

21 På mer skyddade platser är sedimentationen vanligen större, och sten och häll är ofta täckt med ett tunt lager sediment. På sina ställen får man intrycket att där nästan inte växer någonting; möjligtvis en och annan havstulpan på den i övrigt så kala botten. Där kan dock finnas mindre blåstångsbälten med inslag av olika kärlväxter och alger. En lista över de djur och växter som har hittats på rev och andra undervattenshabitat i utredningsområdet finns i tabell 5 och 6. Tabell 5. alger och akvatiska kärlväxter påträffade inom utredningsområdet Svenskt namn Latin Organismgrupp Miljö Axslinga Myriophyllum spicatum Kärlväxter G, R Bergborsting Cladophora rupestris Grönalger R Bladvass Phragmites australis Kärlväxter G Blåstång Fucus vesiculosus Brunalger R, G Blåsäv Schenoplectus tabernaemontanii Kärlväxter G Borstnate Potamogeton pectinatus Kärlväxter G, R Borststräfse Chara aspera Kransalger G Brunslick Pilayella littoralis Brunalger R Ishavstofs Sphacelaria arctica Brunalger R Fjäderslick Polysiphonia fucoides Rödalger R, G Grönslick Cladophora glomerata Grönalger G, R Grönsträfse Chara baltica Kransalger G Havsnajas Najas marina Kärlväxter G Havsrufse Tolypella nidifica Kransalger G, R Havssäv Schoenoplectus maritimus Kärlväxter G Hjulmöja Ranunculus circinatus Kärlväxter G Hornsärv Ceratophyllum demersum Kärlväxter G Knoppslinga Myriophyllum sibiricum Kärlväxter G, R Hornsärv Ceratophyllum demersum Kärlväxter G Hårslinga Myriophyllum alterniflorum Kärlväxter G, R Krulltrassel Stichtyosiphon tortilis Brunalger R Hårsträfse Chara canescens Kransalger G Hårsärv Zannichellia palustris Kärlväxter G Hästsvans Hippuris vulgaris Kärlväxter G Höstlånke Callitriche hermaphroditica Kärlväxter G, R Kräkel/Gaffeltång Furcellaria lumbricalis Rödalger R, G Natingarter Ruppia spp. Kärlväxter G Svartkula Rivularia atra Cyanobakterier R Rödblad Phyllophora sp. Rödalger R Rödsträfse Chara tomentosa Kransalger G Rödris Rhodomela confervoides Rödalger R Rödtång Phyllophora brodiaei alt. Coccolytus truncatus Rödalger R Skruvnating Ruppia marina Kärlväxter G Smal näckmossa/dalkarlsmossa Fontinalis dalecarlica Mossor G Stenhinna Hildenbrandia rubra Rödalger R Skäggalg Dictyosiphon foeniculosus Brunalger R Skörsträfse Chara globularis Kransalger G Smaltång Fucus radicans Brunalger R, G Snärjtång/sudare Chorda filum Brunalger R, G Spädnate Potamogeton pusillus Kärlväxter G Svart bältesbakterie Calothrix spp. Cyanobakterier R Svartskinna Vaucheria sp. Gulgrönalger G Tarmtång Enteromorpha spp Grönalger R, G Trådnate Potamogeton filiformis Kärlväxter G Trådslick Pylaiella littoralis Brunalger R Tuvsträfse Chara connivens Kransalger G Tångludd Elachista fucicola Brunalger R 21

22 Ålnate Potamogeton perfoliatus Kärlväxter G Ullsleke Ceramium tenuicorne Rödalger R Ulva sp. Grönalger G, R Violettslick Polysiphonia fibrillosa Rödalger R Vitstjälksmöja Ranunculus peltatus ssp. baudotii Kärlväxter G, R Tabell 6. Akvatisk fauna i olika miljöer i Gräsö-Singöområdet. R (rev), G (grunda vikar), D (djupare mjuka och hårda bottnar) samt P (pelagial, fria vattenmassan). Under kommentar anges arter som lever på eller i närheten av gränsen för sina utbredningsområden med U. Främmande arter anges med F. Artnamn Latinskt namn Organismgrupp Miljö Kommentar Amerikansk havsborstmask Marenzellaria neglecta havsborstmaskar D, R Blåmussla Mytilus edulis blötdjur R, D Brackvattenshydroid Cordylophora lacustris nässeldjur Dammsnäckor Lymnea sp. blötdjur R Fjädermyggor Chironomidae insekter R, D Fjällmask Harmothoe sarsi havsborstmaskar U Glattmaskar Oligochaetae glattmaskar D Havstulpan Balanus improvisus kräftdjur R Havsborstmask Bylgides sarsi havsborstmaskar D Hjärtmussla Cerastoderma glaucum/lamarcki blötdjur D Korvmask Halicryptus spinulosus priapuloider D U Mjölkvit virvelmask Dendrocoelum lacteum virvelmaskar Märla Gammarus spp. kräftdjur D Mörk planarie Planarie torva virvelmaskar Nordlig hjärtmussla Cerastoderma glaucum blötdjur D Pungräkor Mysida kräftdjur R Rovborstmask Hediste diversicolor havsborstmaskar D Sandräka Crangon crangon kräftdjur R, G U Schackmönstrad snäcka Theodoxus fluviatilis blötdjur R Skorv Saduria entomon kräftdjur D, R Slamdamsnäcka Radix peregra blötdjur D, G Slammärla Corophium volutator kräftdjur D Slemmask Prostroma obscurum slemmaskar D Slemmask Nemertini slemmaskar R Strandvattengråsugga Jaera albifrons kräftdjur R Kuddartad sötvattensvamp Ephydatia fluviatilis svampdjur R Tusensnäckor Hydrobia spp. blötdjur D, R Tångbark Electra crustulenta mossdjur R Tånggråsugga Idothea baltica kräftdjur R Tånggråsugga Idothea viridis kräftdjur R Tånggråsugga Idothea chelipes kräftdjur D Tångräka Palaemon adspersus kräftdjur R, G U Vandrarsnäcka Potamopyrgus antipodarum blötdjur D F Vitmärla (sötvattens-) Monoporeia affinis kräftdjur D, R Öronmanet Aurelia aurita nässeldjur P U Östersjömussla Macoma baltica blötdjur D Utsjöbankar Utsjöbankar är upphöjningar från berggrunden, som skiljer sig från grundare liggande kustområden genom att de omges av djupare vatten. Mellan 8 och 20 km öster om Gräsö, löper en runt 16 km lång och mellan 1 och 3 km bred grundrygg från Grundkallens fyr via Romediasgrund, Grundkallegrund, Klacken, Sydbrottet ner till öarna vid Västerbådan och 22

23 Lågagrunden (karta 7). Karta 7. Utsjöbanken mellan Grundkallen och Västerbådan Lågagrunden. Grundryggen har ett vattendjup mellan 0 och runt 20 m, och omges av betydligt djupare vatten (30-70 m). I ytterskärgården mellan Grundkallebanken och Gräsö finns andra områden av utsjöbankskaraktär. Ofta fungerar utsjöbankar som tillflyktsområden (refugier) 23

24 för organismer som tidigare varit vanliga i grunda mer kustnära områden, men som har minskat eller försvunnit där till följd av ökad exploatering och föroreningar. Utsjöbankarna rymmer därför ofta arter och habitat som är karaktäristiska för mer opåverkade habitat närmre kusten. Områdets utsjöbankar har inte blivit undersökta än, men det kommer att göras under 2009 av Umeå marina forskningscenter inom den nationella utsjöbanksinventeringen. Grunda havsvikar Östersjöns grunda havsvikar är mycket variabla och bidrar väsentligt till kust- och skärgårdslandskapets morfologiska och biologiska diversitet. I Natura 2000, ett EU-nätverk för värdefull natur har de grunda miljöerna delats in i typerna laguner, stora grunda vikar och sund samt långa och smala vikar i Östersjön. Av dessa förekommer naturtyperna laguner och stora grunda vikar och sund i utredningsområdet. De ofta närings- och vegetationsrika grunda vikarna utgör gynnsamma reproduktions-, uppväxt- och livsmiljöer för ett stort antal växt- och djurarter. Vikarna som ofta har täta bestånd av olika arter av vattenväxter och höga biomassor av många olika arter av smådjur är särskilt viktiga för fiskarter som är beroende av varma vegetationsklädda bottnar för sin reproduktion och som uppväxtplats med skydd och rikligt med föda åt fiskynglen (mer om detta under rubriken fisksamhällen nedan). De grunda vikarna är också av stor betydelse som födosöksplatser för många fågelarter (mer om detta under rubriken fåglar och fågelkolonier nedan). De växt- och djurarter arter som har påträffats i undersökningarna finns listade i tabell 5 och 6 ovan. Laguner Laguner är helt eller delvis avsnörda grunda havsvikar, skilda från havet genom trösklar. Naturtypen är rikligt förekommande i utredningsområdet, framför allt längs Gräsö, Singö och de större öarna men även i mellanskärgården. Naturtypen utgörs av mosaikartade biotopkomplex med olika typer av växt- och djursamhällen. I Östersjöns landhöjningsområden uppvisar Laguner ett antal successionsstadier med avseende på morfologi och vegetation: förstadium till flada, flada, gloflada och glo. I det första stadiet, förstadium till flada, är ytvattnet i direkt kontakt med havet men vattenutbytet begränsas delvis av en tröskel i mynningsområdet. I det andra stadiet, flada, är tröskeldjupet och vattenutbytet mindre än i förstadiet. Det tredje stadiet, gloflada, karaktäriseras av att mynningen är igenvuxen med vass, men vattenutbyte med havet pågår fortfarande mer eller mindre kontinuerligt. I det fjärde stadiet, glo, är viken helt avsnörd från havet vid medelvattenstånd och vattenutbyte med havet sker endast vid högt vattenstånd. Lagunernas mynningsområden mot havet kan alltså ha många olika morfologiska karaktärer, som reglerar vattenomsättningen och tillförsel av havsvatten. De kan även ha varierande salthalt och vattenvolym beroende på avdunstning, nederbörd samt inflöden av havsvatten. I många laguner ansamlas på naturlig väg näringsrika organiska sediment vilket tillsammans med en relativt hög vattentemperatur under vår och sommar ger upphov till en hög bioproduktion. Undervattenvegetationen består av kärlväxter, kransalger och makroalger. Artsammansättning och täckningsgrad varierar mellan olika vikar och även mellan olika år. I strandzonen förekommer ofta täta bestånd av vass- och sävarter. Enligt definitionerna för Laguner i Natura 2000 finns 306 laguner i Gräsö östra skärgård med en sammanlagd areal på 120 hektar (karta 7, tabell 7). I Singö skärgård finns 23 laguner med en sammanlagd areal på 5 hektar. 24

25 Karta 7. Förekomst av Natura 2000 habitaten laguner och stora grunda vikar och sund - Gräsö östra skärgård och Singö skärgård Stora grunda vikar och sund Stora grunda vikar och sund är habitatkomplex som innehåller olika typer av bottensubstrat med artrika växt- och djursamhällen. De är oftast större än laguner och saknar en tydlig tröskel. Mynningsområdena är vanligen starkt påverkade av exponeringen mot havet och är därför inte så sötvattenspåverkade. De värms heller inte upp lika fort på våren. I exponerade 25

26 lägen växer ofta täta bestånd av blåstång, kransalger, natearter och slingor. I skyddade lägen domineras botten vanligen av mjuka substrat med en vegetationssammansättning som liknar den i laguner. Stora grunda vikar och sund kantas oftast av säv- eller vass. Enligt definitionerna för Stora grunda vikar och sund i Natura 2000 finns 153 stora grunda vikar och sund i Gräsö östra skärgård med en sammanlagd areal på 791 hektar (tabell 7). I Singö skärgård finns 25 stora grunda vikar och sund med en sammanlagd areal på 130 hektar. Tabell 7. Antal och arealer av olika marina Natura 2000-naturtyper i utredningsområdena för Gräsö östra skärgård och Singö skärgård Naturahabitat Habitatkod Singö skärgård Gräsö östra skärgård Stora grunda vikar och sund 1160 Antal Areal (ha) 130,5 790,7 Delvis avsnörda laguner 1150 Antal Areal (ha) 4,5 117,1 Avsnörda laguner 1150 Antal områden 5 89 Areal (ha) 0,4 3,4 Öar och skär 1620 Antal områden Areal (ha) 38,4 281,3 Djupare mjukbottnar Djupare mjukbottnar inkluderas inte bland Natura 2000 habitaten, men de är ändå den geografiskt mest dominerande naturtypen i Östersjön. Habitatet finns däremot med i den s k EUNIS klassificeringen EUNIS är ett system för att klassificera naturtyper som tas fram av Europeiska miljöbyrån EEA. EUNIS en förkortning av European Nature Information System och är under utveckling just nu pågår arbete med att förfina klassificieringarna för miljöer i Östersjön.. Mjukbottnar är sällsynta i undersökningsområdet eftersom transportbottnar med sten- och grus dominerar. I den inre delen av Gräsö östra skärgård (Gällfjärden) samt på några platser i Singö skärgård finns emellertid områden med mjuka bottnar. I utredningsområdets utkant finns dessutom helt outforskade områden med vattendjup ner till över 200 m djup som skulle kunna innehålla mjukbottnar. Mjukbottnar är biologiskt/ekologiskt intressanta eftersom där ansamlas ekosystem uppbyggda av olika filtrerande och depositionsätande organismer som lever på eller i sedimenten. Antalet arter (faunan i sedimenten) är normalt lågt på kustnära icke-vegetationsklädda bottnar på Sveriges ostkust, ca 10 gånger lägre jämfört med västkusten. Det låga antalet arter beror framförallt på låg salthalt och lägre syrenivåer jämfört med den svenska västkusten. Dock visar prover från Singöområdet normal till hög diversitet för habitattypen med ända upp till 14 arter per van Veen-hugg (0.1 m 2 ). I prover från 1992 dominerades biomassan på bottnarna av den relativt tåliga östersjömusslan ned till 25 m djup. Vitmärla och skorv var också vanliga på alla djup, och tillsammans dominerade de bottensamhällena från 25 m djup. Undersökningarna 2007 visade också att Östersjömusslan dominerade individtätheten (uppåt dryga 800 per m 2 ), följt av sötvattensvitmärla (knappt 700 per m 2 ) amerikansk havsborstmask (knappt 500 per m 2 ). Det fanns även en hel del glattmask, skorv, korvmask mm. På grusigare bottnar hittades blåmussla. I Gräsöarkipelagen utfördes bottenfaunaundersökningar

27 Högsta individtätheten uppvisade den amerikanska havsborstmasken (750 per m 2 ), östersjömussla (ca 700 per m 2 ), sötvattensvitmärla (170 per m 2 ) och glattmaskar (120 per m 2 ). Djupa mjukbottnar har betydelse som födolokal för många fiskarter, bla gös, simpor, torsk och vissa plattfiskar. Under vintern simmar även abborren ner på djupare vatten liksom skrubbskädda med flera arter. Fisksamhällen Skärgårdsområdets heterogena karaktär och de många och stora grundområden skapar stora förutsättningar för en art- och individrik fiskfauna. Områdets geografiska läge mellan Bottniska viken och egentliga Östersjön utgör sydgräns för några sötvattensarter och nordgräns för flera marina arter. I utredningsområdet förekommer ett 50-tal olika fiskarter (vilket är ungefär 1/3 av alla fiskarter som förekommer i svenska vatten), varav ca 40 fortplantar sig i området, 5 arter utnyttjar enbart området för födosök eller uppväxt, och ytterligare några arter förekommer endast tillfälligt eller sällsynt (samtliga fiskarter presenteras i tabell 8). Tabell 8. Fiskarter som förekommer i Gräsö-Singöområdet för sin reproduktion och/eller uppväxt alternativt fiskarter som på annat sätt uppträder regelbundet i området. R (rev), G (grunda vikar), D (djupare mjuka och hårda bottnar) samt P (pelagial, fria vattenmassan). Arter markerade med * lever vid eller i närheten av gränsen för sina utbredningsområden. Artnamn Latinskt namn Reproduktion Uppväxt Miljö Abborre Perca fluviatilis X X R, G, M, P Bergsimpa Cottus poecilopus X X R, G Björkna Blicca bjoerkna X X G, P Braxen Abramis brama X X G Elritsa Phoxinus phoxinus X X G, R Flodnejonöga Lampetra fluviatilis X R, G, P Gädda Esox lucius X X R, G, P Gärs Gymnocephalus cernuus X X R, G, D Gös Stizostedion lucioperca X X G, D, P Havsöring Salmo trutta X R, P Hornsimpa Triglopsis quadricornis X X R, G, D, P Id Leuciscus idus X X R, G, P Kusttobis Ammodytes tobianus X X R, G, P Lake Lota lota X X R, G, D Lax Salmo salar X P, R Lerstubb* Pomatoschistus microps X X R, G Löja Alburnus alburnus X X P, G Makrill Scomber scombrus P Mindre havsnål Nerophis ophidion X X R, G Mört Rutilus rutilus X X G, R, P Nors Osmerus eperlanus X X P Näbbgädda* Belone belone P Oxsimpa* Taurulus bubalis X X R, G Piggvar* Psetta maxima X X R, D, P Regnbåge Oncorhynchus mykiss R, P Ringbuk Liparis liparis X X R, D Ruda Carassius carassius X X G Rötsimpa Myxocephalus scorpius X X R, G, D, P Sandstubb Pomatoschistus minutus X X R, G, D Sarv Scardinius erythrophthalmus X X G Sik Coregonus lavaretus X X R, G, D, P Sjurygg Cyclopterus lumpus X X R, P Sjustrålig smörbult* Gobiusculus flavescens X X R, G, P 27

28 Skarpsill Sprattus sprattus X X P Skrubbskädda Platichthys flesus X X R, G, D Småspigg Pungitius pungitius X X R, G Spetsstjärtat långebarn Lumpenus lampretaeformis X X D Stensimpa Cottus gobio X X R, G Storspigg Gasterosteus aculeatus X X R, G, P Strömming Clupea harengus X X P Stäm Leuciscus leuciscus X R, G, P Sutare* Tinca tinca X X G Svart smörbult* Gobius niger X X R, G, D, P Tejstefisk Pholis gunnellus X X D, R, P Tobiskung Hyperoplus lanceolatus X X D, P Torsk Gadus morhua X D, P Tånglake Zoarces viviparus X X R, G Tångsnälla Syngnathus typhle X X R, G Tångspigg Spinachia spinachia X X R, G Vimma Vimba vimba X R, G, P Ål Anguilla anguilla X R, G, P Vid Fiskeriverkets årliga nätprovfisken i ytterskärgårdsområdet utanför Söder-Gåsgrund och Stor-Lågbådan i Gräsö östra skärgård mellan 1989 Och 2001 dominerades fångsterna av strömming följt av abborre, mört, nors, sik, gers och hornsimpa. De marina arter som fångades var strömming, tånglake, skarpsill, torsk och rötsimpa. Övriga fiskar var sötvattensarter. Provfiskena visar en ovanligt hög biodiversitet och relativt många rovfiskar i området, vilket framförallt tyder på ett lågt fisketryck och till viss del även låg närsaltsbelastning. Fångsterna av sik och torsk visar dock en tydlig minskning under provfiskeperioden. Fiskeriverkets provfisken i Galtfjärden väster om Singö, strax utanför utredningsområdet, tyder också på att antalet gösar har minskat kraftigt. Rödlistade fiskarter som förekommer i området är flodnejonöga, vimma, piggvar, tånglake och ål. Ål har tidigare varit vanlig i området och den har fiskats kommersiellt längs stora delar av Roslagskusten. Ålen har emellertid minskat kraftigt i hela Europa och så även i Sverige. Nyrekryteringen av ålyngel till kusterna beräknas vara ca 1% av motsvarande antal på 1970-talet. I skärgårdens yttre och mer exponerade områden förekommer en ökande andel kallvattenarter. I exponerade vikar med vegetationsklädda hårdbottnar leker småspigg, storspigg, sik, strömming, sandstubb, svart smörbult och sjustrålig smörbult. Utredningsområdets fiskarter och deras livsmiljöer sammanfattas i tabell 8 ovan. I de inre och skyddade delarna av skärgården dominerar normalt abborre, gädda, mört, gers, björkna och gös. Grunda varma havsvikar med undervattensvegetation är viktiga lek- och uppväxtplatser för dessa varmvattensarter. Detta tydliggjordes nyligen i forskningsprojektet BALANCE där Fiskeriverket deltog. Forskningsprojektet har baserat på fysikaliska och biologiska variabler modellerat förekomsten av olika fiskarters reproduktions- och uppväxtmiljöer. Resultaten visar att många grunda skyddade platser längs östra sidan av både Gräsö och Singö samt runt öarna i Gräsö södra skärgård kan vara viktiga lekplatser för abborre (karta 10 a). Abborrens årsyngel förekommer ofta i direkt anslutning till lekplatserna men ynglen sprider sig även utåt till andra grundområden i skärgården (karta 10 b). Forskningsresultaten visar också att gäddans årsyngel har bäst förutsättningar i de allra grundaste och mest skyddade vikarna (karta 10 c). De förekommer endast undantagsvis längre ut i skärgårdsområdet och då i mycket skyddade lägen mellan öar. Resultaten visar däremot att mörtens årsyngel kan förekomma i större delen av skärgårdsområdet på grundområden runt öar och skär (karta 10 d). Förutsättningarna för årsyngel av gös är mest fördelaktiga i 28

29 några av de stora grunda vikarna på Gräsös östra sida samt i skärgården mellan Gräsö och Singö (karta 10 e). Karta 10a. Modellerad förekomst av lämpliga lekplatser för abborre i Gräsö östra skärgård och Singö skärgård 29

30 Karta 10b. Modellerad förekomst av årsyngel av abborre i Gräsö östra skärgård och Singö Skärgård 30

31 Karta 10c. Modellerad förekomst av årsyngel av gädda i Gräsö östra skärgård och Singö Skärgård 31

32 Karta 10d. Modellerad förekomst av årsyngel av mört i Gräsö östra skärgård och Singö skärgård 32

33 Karta 10d. Modellerad förekomst av årsyngel av gös i Gräsö östra skärgård och Singö skärgård 33

34 Däggdjur Gråsäl Gråsälen förekommer i hela Östersjön, den är mycket rörlig och kan förflytta sig miltals på några få dagar. Skärgården utanför Gräsö med stora produktiva grundområden med gott om fisk borde vara idealisk för sälarna. Antalet gråsälar i utredningsområdet är svårt att uppskatta, men det rör sig sannolikt om några hundratal djur i Gräsö-Singö arkipelagen. Emellertid ligger en av Östersjöns talrikaste lokaler för gråsäl (med runt 2000 individer) vid ön Märket, ca 12 km öster om Understens fyr på gränsen mellan Sverige och Finland. Gråsäl och gråtrut. Foto Erik Törnblom Antalet gråsälar minskade kraftigt i Östersjön under 1900-talet på grund av jakt och påverkan från miljögifter. Den allmänna säljakten upphörde 1974, men fram till 1987 var skyddsjakt vid fiskeredskap tillåten för yrkesfiskare. Skyddsjakt på gråsäl förekommer idag både i Stockholms- och Uppsala län (max 25 respektive 20 sälar för 2008). Tidigare har jakt bara tillåtits från land, is eller förankrade jakttorn, men från och med 2008 kan yrkesfiskare ansöka om att skjuta gråsäl från båt. Yrkesfiskare kan även använda levandefällor (som vittjas varje dag) att fånga gråsäl. Ersättning för skador på fiskeredskap orsakade av säl (viltskademedel) kan sökas hos länsstyrelsen. Under de senaste decennierna har antalet gråsälar ökat kraftigt, sannolikt till följd av att både miljögifter och jakttrycket har minskat. Forskarna beräknar att det fanns uppemot gråsälar i hela Östersjön år 2006, vilket kan jämföras med ca djur som beräknas ha funnits i början av 1900-talet. Populationsökningstakten i Sverige beräknas nu vara runt ca 8 % per år. Den ökande sälstammen upplevs av en många fiskare som ett problem pga skador på fiskeredskap och konkurrens om fiskresursen. I en enkätundersökning om fisket i Gräsö skärgård 2005 uppgav 40 % av de fiskande skador på redskap orsakade framför allt av säl men även skarv och mink. Bland yrkes- och binäringsfikarna uppgav 93% av de tillfrågade skador på redskap och framför allt orakade av säl. 34

35 Mink Den Nordamerikanska minken infördes som pälsdjur till Skandinavien i början av 1900-talet. Många djur rymde eller släpptes ut från minkfarmar och efterhand bildades frilevande minkstammar. Minken är en skicklig simmare som koloniserade skärgårdarna utanför Gräsö och Singö under senare delen av 1900-talet. År 2007 rapporterade Länsstyrelsen i Uppsala län att minken var allmänt förekommande i större delen av skärgårdsområdet. Mink. Foto Kenneth Johansson Utter Utter förekom regelbundet utmed kusterna i hela Sverige fram till början av 1950-talet, sedan minskade arten drastiskt i både antal och utbredning orsakat av förstörda livsmiljöer, miljögifter, jakt, fiske och trafik. Sedan den kraftiga nedgången har uttern börjat återhämta sig. Den är vanligast längs Norrbottens outbyggda älvar, men jämfört med övriga Sverige har Uppland en ganska stark stam på cirka 50 djur. Inventeringar utförda under 1990-talet och framåt tyder på en återhämtning av bestånden, och den svenska populationen skattas i dagsläget till mellan djur. Arten är upptagen på rödlistan som sårbar (VU). Bestånden i Gräsöområdet inventerades 2006 av Länsstyrelsen i Uppsala län. Med undantag för Vidbuskskär på ön Tålingen saknades då spår av utter längs Gräsö östra kust och skärgård. En utter observerades på Örskär. Trots att uttern fortfarande är ovanlig i området kan den tänkas återkolonisera de större öarna med ostörda vatten och riklig tillgång på fisk. Utter. Foto Kenneth Johansson 35

36 Fåglar och fågelkolonier Gräsö östra skärgård och Singö skärgård är viktiga häckningsområden för fåglar. Den stora variationen av olika miljöer tillsammans med grundområdenas höga produktivitet samt områdenas orördhet gör att det finns många och olika häckningsmiljöer av bra kvalitet. I Gräsö östra skärgård häckar över 30 % av de par kustfågel som räknades vid länets kustfågelinventering och området utgör en särskilt viktig miljö för fågelarter som är knutna till ytterskärgården. Alla typiska "skärgårdsfåglar" häckar i Gräsö östra skärgård, och även ovanliga, sällsynta eller på annat sätt sårbara arter förekommer (tabell 11).Bland annat har många öar större kolonier med tobisgrissla, tordmule, silvertärna och eller silltrut (karta 11). Karta 11. Naturvärdesbedömning av häckande kustfågel i Gräsö östra skärgård och Singö skärgård Gräsö östra skärgård är dessutom av särskild regional betydelse som häckningsmiljö för större strandpipare, strandskata och rödbena, och området är av både regional och nationell betydelse för labb (48 par) och skärpiplärka (23 par). Den sistnämnda blir mer och mer 36

37 sällsynt runt Östersjön. Flera öar i utredningsområdet, bland annat Örskär, är också viktiga som rastplats för flyttande fåglar under vår och höst. Storskarv som har ökat kraftigt längs den svenska Östersjökusten de senaste åren häckar ännu inte i Gräsö östra skärgård. Tabell 11. Häckfåglar och ungefärligt antal kolonier för vissa arter i Gräsö östra skärgård vid kustfågelinventeringen 2002 och I (innerskärgård), M (mellanskärgård) och Y (ytterskärgård). Artnamn Latinskt namn Antal kolonier Antal par Miljö Bläsand Anas penelope 1 Y Brunand Aythya ferina 2 I Drillsnäppa Actitis hypoleuca 73 I, M Ejder Somateria mollissima 2179 I, M, Y Fiskmås Larus canus I, M, Y Fisktärna Sterna hirundo I Gravand Tadorna tadorna 2 M, Y Grågås Anser anser 115 I, M, Y Gråtrut Larus argentatus I, M, Y Gräsand Anas platyrhynchos 213 I, M, Y Havstrut Larus marinus 9 69 I, M, Y Havsörn Haliaeetus albicilla 2 I, M Kanadagås Branta canadensis 7 I Knipa Bucephala clangula 88 I, M Knölsvan Cygnus olor 94 I, M, Y Kricka Anas crecca 20 I, M, Y Labb Stercorarius parasiticus 48 M, Y Roskarl Arenaria interpres 117 M, Y Rödbena Tringa totanus 91 I, M, Y Silltrut Larus fuscus M, Y Silvertärna Sterna paradisaea I, M, Y Skedand Anas clypeata 16 I, M, Y Skrattmås Larus ridibundus I, M, Y Skräntärna Sterna caspia i.u. 11 M, Y Skäggdopping Podiceps cristatus 123 I Skärpiplärka Anthus spinoletta 23 M, Y Småskrake Mergus serrator 98 I, M, Y Sothöna Fulica atra 7 I Stjärtand Anas acuta 2 I, M, Y Storskarv Phalacrocorax carbo I, M, Y Storskrake Mergus merganser 486 I, M, Y Storspov Numenius arquata 7 I, M, Y Strandskata Haematopus ostralegus 167 I, M, Y Större strandpipare Charadrius hiaticula 33 M, Y Svarthakedopping Podiceps auritus 4 I Svärta Melanitta fusca 57 M, Y Tobisgrissla Cheppus grylle Y Tofsvipa Vanellus vanellus 4 I Tordmule Alca torda Y Vigg Aythya fuligula I, M, Y Årta Anas querquedula 2 I Växter och djur vid sina utbredningsgränser Eftersom Östersjön har en mycket lägre salthalt än de stora världshaven är Östersjön ett marginalområde för både marina- och sötvattensarter. I utkanterna av arters utbredning finns 37

38 ofta genetiska skillnader mot huvudpopulationerna, och ibland pågår artbildning i dessa randpopulationer. Randpopulationer kan därför vara särskilt skyddsvärda. Flera akvatiska arter har sina utbredningsgränser i Gräsö-Singö området, exempelvis ålgräs, piggvar, sjurygg, lerstubb, oxsimpa, sandmussla, blåmussla, fjällmask och korvmask. På öarna i skärgården finns också flera landväxter vid sin nordgräns, exempelvis bunge, lundskafting, mjuknäva, Adam och Eva, rödsäv, glesstarr och segstarr. Arters utbredningsområden är till viss del dynamiska och kan flyttas på grund av förändringar i miljön och att arter kan anpassa sig. Marginalområden och randpopulationer är därför särskilt intressanta för forskningsstudier av just lokala anpassningsmekanismer. Diversitet och resiliens Trots anpassningsmekanismer och artbildning är ekosystem i marginella miljöer som den bräckta Östersjön ofta artfattiga jämfört med kärnområden i sjöar eller hav med hög salinitet. Östersjön är dessutom ett evolutionärt sett ungt hav som har koloniserats under de senaste 8000 åren. Alla inventeringar tyder dock på att Gräsö/Singö-området är ovanligt artrikt för regionen, vilket säkert har att göra med den heterogena miljön som kommer av en skarp salthaltsgradient, snabb landhöjning, varierad land- och bottentopografi i skärgårdslandskapet liksom den relativt oexploaterade miljön med låg belastning av föroreningar. Storleken på de enorma grundområdena i Gräsö arkipelagen gynnar dessutom förekomsten av de artrika biotoper som knyts till just dessa typer av bottnar. Lokala naturvårdande insatser, exempelvis strandbete har eventuellt också hjälpt till att diversifiera den strandnära miljön. Utan populationsgenetiska studier i området får man nog anta att den genetiska diversiteten generellt sett är god. Populationerna är sannolikt starka, även om de ofta förekommer på gränsen till sin geografiska utbredning. En naturligt varierad och frisk miljö borde bidra till lokala anpassningar och unika delpopulationer, vilket även gynnar den genetiska diversiteten. Exempelvis tror man att smaltången har sitt ursprung i vanlig blåstång som har divergerat i regionen, vilket skulle vara en effekt av stor diversitet och ett selektionstryck. Med livskraftiga populationer och hög diversitet på olika nivåer (genetisk, art och funktion) följer att ekosystemen i området sannolikt har hög resiliens, dvs återhämtningsförmåga. Detta förstärks av skärgårdsområdets storlek. Samtidigt får man komma ihåg att arkipelagen (Gräsö -Singö) ligger relativt långt från liknande naturtyper längs östersjökusten, vilket gör att områdets långsiktiga hållbarhet måste säkerställas internt (inom arkipelagen), dvs man kan inte förlita sig på återkolonisering av organismer genom långdistansspridning från Stockholms skärgård eller Bottenhavet Sällsynta och hotade arter Från Gräsö östra skärgård finns uppgifter om fynd av 83 olika rödlistade arter. Området är inte systematiskt inventerat och för vissa växt- och djurgrupper finns bättre uppgifter. Fynden av rödlistade arter domineras av fåglar och fjärilar men också en del svampar, lavar och fiskar, samt några kärlväxter, skalbaggar, kransalger och däggdjur förekommer. En komplett lista över påträffade rödlistade arter finns i tabell 12. Vissa arter har dessutom särskilt god förekomst i området och kan betraktas som särskilda ansvarsarter. Fågelarten roskarl är ett exempel liksom skräntärna, gölgroda, större vattensalamander och blodigel. 38

39 Tabell 12. I utredningsområdet påträffade rödlistade arter enligt Artdatabankens rödlista Arterna är klassificerade i kategorierna Kunskapsbrist (DD), Försvunnen (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU) och Missgynnad (NT). I tabellen anges också påträffade arter som omfattas av Natura 2000 (Habitatdirektivet annex 2 och bilaga 4 samt Fågeldirektivet annex 1). Grupp Artnamn Latinskt namn Kategori Däggdjur utter Lutra lutra VU gråsäl Halichoerus grypus Fiskar flodnejonöga Lampetra fluviatilis NT vimma Abramis vimba DD piggvar Psetta maxima NT tånglake Zoarces viviparus NT ål Anguilla anguilla CR Fjärilar allmän bastardsvärmare Zygaena filipendulae NT bergmynteminerarmal Stephensia brunnichella NT bredbrämad bastardsvärmare Zygaena lonicerae NT brunbinkefjädermott Oidaematophorus rogenhoferi NT fyrpunkterad plattmal Agonopterix quadripunctata NT hylsnejlikesäckmal Coleophora adelogrammella VU jungfrulinpraktmal Hypercallia citrinalis NT karelskt trågspinnarfly Nola karelica VU kungsmyntefjädermott Merrifieldia baliodactylus NT leverplattmal Levipalpus hepatariella VU liten bastardsvärmare Zygaena viciae NT nejliksäckmal Coleophora dianthi VU prydlig vårgråvecklare Doloploca punctulana NT allmän ängssmygare Hesperia comma NT stor klintsäckmal Coleophora brevipalpella NT strandveronikemal Acompsia subpunctella NT strätteblomvecklare Aethes fennicana NT violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe NT Fåglar alfågel övervintrande Clangula hyemalis VU backsvala Riparia riparia NT bergand Aythya marila VU bivråk Pernis apivorus EN flodsångare Locustella fluviatilis VU fiskgjuse Pandion haliaetus fisktärna Sterna hirundo göktyta Jynx torquilla NT havsörn Haliaeetus albicilla NT höksångare Sylvia nisoria NT jorduggla Asio flammeus NT kornknarr Crex crex VU lundsångare Phylloscopus trochiloides VU mindre flugsnappare Ficedula parva NT mindre hackspett Dendrocopos minor NT nattskärra Caprimulgus europaeus VU nötkråka Nucifraga caryocatactes NT ortolansparv Emberiza hortulana VU roskarl Arenaria interpres VU rördrom Botaurus stellaris NT silltrut Larus fuscus VU silvertärna Sterna paradisaea 39

40 skedand Anas clypeata NT skogsduva Columba oenas NT skräntärna Sterna caspia VU stjärtand Anas acuta NT storspov Numenius arquata NT svarthakedopping Podiceps auritus VU svärta Melanitta fusca NT tretåig hackspett Picoides tridactylus VU törnskata Lanius collurio NT årta Anas querquedula VU Grod- och kräldjur gölgroda Rana lessonae VU Större vattensalamander Triturus cristatus Iglar och planarier blodigel Hirudo medicinalis NT Brunalger smaltång Fucus radicans U Kransalger mellansträfse Chara intermedia NT raggsträfse Chara horrida VU tuvsträfse Chara connivens VU Kärlväxter Dvärglåsbräken Botrychium simplex EN hällebräcka Saxifraga osloënsis NT korskovall Melampyrum cristatum NT paddfot Asperugo procumbens NT saffransmaskros Taraxacum crocinum NT Lavar lunglav Lobaria pulmonaria NT mörk kraterlav Gyalecta truncigena NT träspricklav Acarospora anomala CR ädellav Megalaria grossa NT Mossor stor klipptuss Cynodontium jenneri NT Skalbaggar alpraktbagge Agrilus biguttatus VU reliktbock Nothorhina punctata NT svartbent sköldbagge Cassida murraea NT Svampar blek fingersvamp Ramaria pallida VU brandtaggsvamp Hydnellum auratile VU flattoppad klubbsvamp Clavariadelphus truncatus NT olivjordtunga Microglossum olivaceum s.lat. NT olivspindling Cortinarius melanotus VU stinklerskivling Camarophyllopsis foetens NT svart taggsvamp Phellodon niger NT violgubbe Gomphus clavatus VU I Gräsö östra skärgård finns också några lokaler för kransalgen tuvsträfse som i Sverige bara påträffats på några ställen längs Uppsala läns kust. Den ovanliga kransalgen raggsträfse har tidigare påträffats i den södra delen av Gräsö skärgård men har inte återfunnits vid inventeringar under senare tid. 40

41 Tuvsträfse (Chara connivens). Foto Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson I Gräsö östra skärgård förekommer också några arter som förekommer i EU:s fågel- och habitatdirektiv (tabell 13). Tabell 13. I utredningsområdet påträffade arter som omfattas av Natura 2000 (Habitatdirektivet annex 2 och bilaga 4 samt Fågeldirektivet annex 1). Grupp Artnamn Latinskt namn Habitatdirektivet Annex 2 Artkod Habitatdirektivet Bilaga 4 Fågeldirektivet Annex 1 Artkod Däggdjur utter Lutra lutra 1355 X gråsäl Halichoerus grypus 1364 Fjärilar allmän ängssmygare Hesperia comma 1933 Fåglar bivråk Pernis apivorus A072 fiskgjuse Pandion haliaetus A094 fisktärna Sterna hirundo A193 havsörn Haliaeetus albicilla A075 kornknarr Crex crex A122 mindre flugsnappare Ficedula parva A320 rördrom Botaurus stellaris A021 silvertärna Sterna paradisaea A194 skräntärna Sterna caspia A190 svarthakedopping Podiceps auritus A007 törnskata Lanius collurio A338 Grod- och kräldjur gölgroda Rana lessonae X Större vattensalamander Triturus cristatus 1166 Kärlväxter Dvärglåsbräken Botrychium simplex 1419 X hällebräcka Saxifraga osloënsis 1973 I Singö skärgård finns ett antal sällsynta fjärilar och de hotade fågelarterna skräntärna, roskarl och silltrut. Havsörn som ingår också i EU:s fågel- och habitatdirektiv finns dessutom. Andra sällsynta eller hotade arter är smalgrynsnäcka, silverlav liksom örten hällebräcka. Den numera rödlistade ålen finns också i området. En fullständig genomgång av de rödlistade arterna i området har dock inte gjorts. 41

42 Främmande arter Eftersom Östersjön är ett ungt hav är alla förekommande arter relativt nyinvandrade. Huvuddelen av arterna har invandrat från omgivande hav, floder och sjöar, men relativt många arter har också spridits oavsiktligt till området av människan, bl.a. genom transport av barlastvatten, fastsittande på fartygsskrov eller i samband med odling av fisk eller musslor. Några arter har dessutom tillkommit genom avsiktliga inplanteringar. Under de senaste hundra åren har ett hundratal främmande arter påträffats i Östersjön. De nya arterna kan orsaka störningar, t.ex. genom att de konsumerar stora mängder resurser och kan konkurrera ut inhemska arter. Hela ekosystem kan påverkas. De nya arterna kan även medföra nackdelar för människan, t ex genom giftiga algblomningar. Några exempel på främmande arter i området är den nordamerikanska havsborstmasken, ullhandskrabba från Korea/Kina, slät havstulpan från Nordamerika samt rovvattenloppan från Svartahavsområdet. Alla dessa har fått starkt fäste i hela Östersjön. Emellertid vet man bara att två av dessa, havstulpanen och rovvattenloppan, har fått negativa konsekvenser. Havstulpanen, som sätter sig på båtskrov, är ett stort problem för båtägare och den största anledningen till att giftiga båtbottenfärger används i Östersjön. Rovvattenloppan konkurrerar med andra planktonätande organismer och den kan eventuellt orsaka allergiska reaktioner vid hudkontakt. En för Östersjön ny art, den amerikanska kammaneten ökar kraftigt. Maneten äter plankton och fiskyngel och är ett stort hot mot flera av Östersjöns fiskarter. Kransalgen tuvsträfse som i Sverige endast är känd från ett begränsat område i Upplands skärgård anses numera vara en för Östersjön främmande art. Eftersom de flesta lokalerna ligger nära hamnar antar man att arten har kommit in i Östersjön med båtar. Det är inte troligt att arten har någon negativ påverkan på ekosystemet, snarare tvärtom. Därför kommer inom kort åtgärdsprogram för arten som syftar till att skydda och stärka populationen. Övriga främmande arter i området är bl.a. En utförlig lista över främmande arter som påträffas, eller som kan förväntas påträffas, i utredningsområdet redovisas i tabell 14. Tabell 14. Främmande arter förekommande eller förväntade i utredningsområdet Svenskt namn Latin Grupp Förekomst Ursprung Amerikansk Marenzellaria neglecta Havsborstmaskar ja Nordamerika havsborstmask Amerikansk kammanet Mnemiopsis leidyi Nässeldjur sannolik Nordamerika Kanadagås Branta canadensis Fåglar ja Nordamerika Klubbpolyp Cordylophora caspia Nässeldjur ja? Mink Mustela vison däggdjur ja Nordamerika Kölad tusensnäcka/ Potamopyrgus Blötdjur ja Nya Zeeland Nyzeeländsk tusensnäcka antipodarum Regnbåge Oncorhynchus mykiss Fiskar ja Nordamerika Rovvattenloppa Cercopagis pengoi Kräftdjur Svartahavsområdet Sandmussla Mya arenaria Blötdjur ja Nordamerika Skeppsmask Teredo navalis Blötdjur? Slät havstulpan Balanus improvisus Kräftdjur ja Nordamerika Svartmunnad smörbult Neogobius melanostomus Fiskar nej Svarta och Kaspiska havet Tuvsträfse Chara connivens kransalg ja Europa, Nordafrika Ullhandskrabba Eriocheir sinensis Käftdjur ja Kina Röd pungräka, immigrantpungräka Hemiomysis anomala Kräftdjur sannolik Svarta och Kaspiska havet Ålnematod Anguillicola crassus Rundmaskar ja Asien Acartia tonsa Hoppkräftor sannolik Nordamerika Boccardia redeki Havsborstmaskar sannolik Nordsjön 42

43 Samhällshistoria och kulturhistoriska bevarandevärden De kulturhistoriska bevarandevärdena i skärgårdsområdena är starkt kopplade till samhällshistoriken och de traditionella skärgårdsnäringarna, ex jordbruk, fiske och jakt samt under vissa tidsperioder gruvdrift. De kulturhistoriska bevarandevärdena är huvudsakligen beroende av ett framtida levande skärgårdssamhälle, där traditionella näringar hålls vid liv och det småskaliga värnas. Gräsö östra skärgård Det är osäkert hur länge människor har bott på Gräsö. Vid Gräsö gård finns ett gravfält från järnåldern vilket tyder på en fast befolkning. En del lämningar och fynd talar för att folk under vikingatiden utnyttjat både den södra och norra delen av ön, till viss del för jordbruk men kanske mest för jakt och fiske. Under och 1600-talen skedde en markant förändring i markanvändandet då odlingsmarkerna utökades. På några öar har gruvdrift bedrivits under kortare perioden. I början av 1900-talet hade Gräsö ett invånarantal på ca 1300 personer. Under talen började ungdomar lämna ön för att söka sig arbete i städerna och obrukbara marker började säljas till sommargäster. I övärlden finns spår av verksamheter framför allt från 1700-, 1800-, och 1900-talen. Kulturmiljövärdena i Gräsö östra skärgård är starkt kopplade till utvecklingen på Gräsö och övriga bebyggda öar. Det är människorna där som under århundraden har nyttjat skärgården och som alltjämt nyttjar den, främst för fiske och jakt. Riksantikvarieämbetets fornminnesregister för Gräsö socken omfattar endast ett fåtal objekt på öarna utanför själva Gräsö. Än färre är de lämningar som klassificerats som fast fornlämning. På Norrsten finns en labyrint och på Tålingen en kompassros av lagda stenar och en sådan finns också på Gränören Som fast fornlämning klassas också ett gränsröse på Björnören och ett gruvhål på Sladdarön Därutöver finns spår av järnhantering hamnverksamhet, båtlänningar, husgrunder, notdragning, gistplatser och skårar med mera vilka i registret klassas som övriga kulturhistoriska lämningar. Sedan ett par år inventeras Gräsö socken inom ramen för Skogsstyrelsens projekt Skog och historia. Av preliminära resultat från inventeringen framgår att åtskilligt fler kulturhistoriska lämningar har dokumenterats, exempelvis vid Vargskär och på Lilla Risten. Bristen på registrerade äldre lämningar i skärgården beror delvis på att den exponerade skärgården i stort sett inte medgett fast bosättning men också på avsaknad på systematiska inventeringsinsatser. Sedan 2003 pågår en systematisk inventering av kulturhistoriska lämningar i Gräsö skärgård. Inventeringen sker på ideell basis och med en noggrannhet som inte är möjlig i offentlig regi. Resultaten ger inblickar i ett kulturlandskap som når ända ut till de yttersta öarna ut mot havet. Hittills har ca 90 öar eller delar av öar från Tröskesbådan i norr till Garpen i söder och ända ut till de kala skären Grunna (kartornas Lågagrunden) längst ut i öster genomsökts systematiskt. (De inventerade områdena framgår av karta). Ungefär fyrahundra spår av mänsklig verksamhet har dokumenterats. Den talrikast företrädda gruppen lämningar är skårar, dvs. stenar uppstaplade som en skärm bakom vilken man gömde sig vid jakt på sjöfågel. Till fisket kan knytas ryssjegårdar (stensträngar från stranden ut i vattnet, vid vilkas ände ryssjor fästes), notbryggor, gistvallar (nättorkningsplatser) mm. Ett antal båtlänningar, båthusgrunder, bodgrunder och tomtningar, kan även räknas hit. Till sjöfarten hör olika slags siktmärken för den lokala trafiken och för militärens behov: bondfyrar, kummel av sten och 43

44 cement, stångmärken, trätavlor mm. Lämningar efter gruvbrytning samt kalkbrytning och kalkbränning har även registrerats liksom spår av åkerbruk och boskapsskötsel. Med studien som utgångspunkt kan man kunna bilda sig en uppfattning om vad som finns att vänta i kulturhistoriskt hänseende också i övriga delar av Gräsö östra skärgård och Singö skärgård. Lämningarna ger tillsammans med skriftliga källor, kartor, ortnamn, folkminnen och naturen själv en levande bild av människans närvaro i skärgården under de senaste århundradena fram till vår tid Karta 12. Kulturhistoriskt inventerade öar i utredningsområdet för Gräsö östra skärgård 44

45 Singö skärgård Man vet inte heller med säkerhet när Singö befolkades eftersom det saknas säkerställda fornminnen. Genom beräkning av strandlinjens historiska läge (med hjälp av dagens landhöjningstakt) tror man att det har funnits möjlighet att bedriva jakt, fiske och jordbruk på Singö åtminstone sedan 1000-talet (kanske långt före dess), framförallt i Tranvik och Söderbyn. Från medeltiden finns säkra folkbokföringsuppgifter för Singö. Det småskaliga skärgårdsjordbruket var en även viktig del av försörjningen på Singö, vilket har satt sin prägel på öarnas natur. Fram till 1700-talet fanns ca 30 jordbruksfastigheter på Singö-Fogdö, men mot slutet på 1700-talet hade delningar av gårdar lett till att antalet hade ökat till 85. Fisket var också viktigt och Singöborna förvaltade tidigt resurserna gemensamt trots att man inte hade ensamrätt till fisket som officiellt tillhörde kronan. Under 1800-talet skedde en utveckling av sjöfarten. Fartygen blev större och ett många Singöbor blev andelsägare i större båtar. År 1900 fanns 684 bofasta och 20 registrerade fartyg på Singö-Fogdö, varav hälften fraktade trä och kol på världshaven. I slutet av 1800-talet började dessutom sommargästerna komma med ångbåt invigdes bron som har ökat områdets tillgänglighet, exploatering mm. Sedan 1930-talet har Försvarsmakten bedrivit verksamhet på skjutplats Roten (karta) i Singöarkipelagen. Under andra världskriget utgjorde Roten en mycket aktiv försvarsanläggning som avvisade främmande flygplan och ubåtar och som även varnade handelsfartyg i minerade områden i Ålands hav. Karta 13. Skjutplats Roten 45

46 Riksantikvarieämbetet har registrerat ett antal kulturvärdesobjekt i Singöområdet. Sjöbodarna vid Backbyfjärden som ännu är i bruk är en kulturhistoriskt värdefull miljö av länsintresse. Både Svartklubbens fyrtorn (uppfört ) och fyrtornet vid Understens fyr (uppfört ) är statliga byggnadsminnen från senare tid. De odaterade fornlämningsliknande stenrösena på NV delen av Kyrkogårdsskäret, nära Kalvskäret, är också utpekade, liksom vårdkasen på Örsten. Mer information om kulturlämningarna på Singö finns i riksantikvarieämbetets databas. Vrak Skärgårdsområdet runt Gräsö och Singö är grunt och eller svårnavigerat och har genom historien utgjort ett mycket olycksdrabbat förlisningsområde. Karta 14. Kända fartygs- och båtlämningar inom eller i direkt närhet till utredningsområdet för Gräsö östra skärgård och Singö skärgård 46

47 Det finns vittnesbörd om tragedier i form av detaljerade redogörelser av såväl förlisningsförlopp som bärgningsinsatser. Vattnen inom utredningsområdet har aldrig inventerats systematiskt av arkeologer, så det faktiska antalet fartygslämningar inte är känt. I Riksantikvarieämbetets databas Fornsök finns uppgifter om 36 vrak och båtlämningar i Gräsö östra skärgård och 25 i Singö skärgård (karta 14). I Svenskt marinarkeologiskt arkiv, SMA, finns dokumenterade uppgifter om 7 fartygslämningar i Gräsö östra skärgård och 9 i Singö skärgård. Därutöver finns uppgifter om cirka 50 fartygsförlisningar i Gräsö östra skärgård under tiden samt drygt 30 förlisningar kring Singö under samma period. ) Flera av fartygslämningarna är välbevarade och utgör populära besöksmål för dykare. Området norr och öster om Gräsö har i rapporten Värdefulla undervattensmiljöer i svensk kust och skärgård samverkanspotential mellan natur och kulturmiljövård pekats ut som kulturhistoriskt värdefullt med anledning av alla vrak. Lokaliserade fartygslämningar inom utredningsområdena I Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA) uppgifter om följande fartygslämningar: Gräsö östra skärgård: Oidentifierad fartygslämning i trä. Uppgifter finns om position, karakteristika och bevarandestatus Cornelis, holländskt ångfartyg, förlist 1922 på resa mellan Uleåborg och Holtenau med last av gruvstöttor. Samtliga besättningsmän, man omkom. Uppgifter finns om fartygsdata, tidningsexcerpter rörande förlisningen, en teckning av Cornelis signerad Jean M. Otten, fartygets position, bevarandestatus samt bärgade föremål. Bardowie, norsk fullriggare förlist 1910 på resa mellan Svartvik och Sydney med hyvlat trävirke. Besättningen bestod av 23 man, till stor del unga skeppsgossar. 8 personer omkom vid förlisningen. Uppgifter finns om fartygsdata, kopior på Lotsstyrelsens underdåniga berättelse, besättningslista, dikten Efter stormen diktad av lärarinnan Anna Nordkvist från Norrboda på Gräsö, fartygets position samt bevarandestatus. I Sjöhistoriska museets fotoarkiv finns fotografier tagna ombord på fartyget när det stod på grund, fotografi av skeppsporträtt. Fylgia, svenskt lastfartyg förlist 1924 på resa mellan Härnösand och Malaga, Sevilla men last av trävaror. Samtliga ombordvarande 21 besättningsmän och en passagerare omkom. Uppgifter finns om fartygsdata, tidningsexcerpter rörande förlisningen, excerpter ur E. Lindblads Gräsö minnen kring en skärgård, fartygets position samt bevarandestatus. Estonia, skonertskepp från Mariehamn förlist 1936 på resa mellan Härnösand och Portsmouth med splitved (korta bräder och plankstumpar som användes som förpackningsmaterial). Hela besättningen räddades av Örskärs sjöräddningsstation. Uppgifter finns om fartygsdata, tidningsexcerpter rörande förlisningen, excerpter ur Gräsöbulletinen nr 33 dec 2000, fartygets position samt bevarandestatus. I Sjöhistoriska museets fotoarkiv finns fotografier av haveristen på grund samt bärgningsarbetet. Bärgad del av oidentifierad fartygslämning. Uppgifter finns om vrakdelens karakteristika och position. Singö skärgård: Nord, tyskt lastångfartyg förlist 1898 på resa mellan Tyskland och Norrland i barlast. Uppgifter finns om fartygsdata, fartygets position samt bevarandestatus. 47

48 Oidentifierad bogserbåt. Uppgifter finns om fartygets position karaktäristika samt bevarandestatus Amalia av Gävle, svenskt skepp förlist Uppgifter finns om fartygets position, bevarandestatus samt bärgade föremål. I Sjöhistoriska museets fotoarkiv finns fotografier av föremål bärgade från fartygslämningen Sofia, galeas från Singö förlist 1891 på resa mellan Oaxen och Piteå med kalklast. Uppgifter finns om fartygslämningens position karaktäristika, bevarandestatus och bärgade föremål. Excerpter ur lotsdirektörens årsrapport till Lotsöverstyrelsen nr 51. Elder, norsk bark förlist 1890 på resa mellan Antwerpen och Domsjö i barlast. Uppgifter finns om fartygslämningens position, bevarandestatus karakteristika samt bärgade föremål. ur lotsdirektörens årsrapport till Lotsöverstyrelsen nr 42. Oidentifierad fartygslämning i trä. Uppgifter finns om position, karakteristika och bevarandestatus Oidentifierad fartygslämning, ångfartyg. Uppgifter finns om fartygslämningens position, bevarandestatus, karakteristika samt bärgade föremål. Segelfartyg från Risör förlist 1883 på resa mellan Grimsby och Iggesund med kollast. Uppgifter finns om fartygslämningens position, bevarandestatus karakteristika samt bärgade föremål. Excerpter från lotsverket, rapport 42. Oidentifierad fartygslämning i trä. Uppgifter finns om fartygslämningens position, bevarandestatus, karakteristika samt bärgade föremål. Samhällsinformation Gräsö östra skärgård Utredningsområdet för Gräsö östra skärgård omfattar helt eller delvis 918 olika fastigheter. Gräsö har en landyta på 93 km 2 och en permanentboende befolkning på runt 800 personer. Till Gräsö kommer man med Vägverkets bilfärja MS Pluto som går från Öregund. Bussförbindelse finns från Öregrund till norra Gräsö (Örskärssund) och till Äspskärs brygga på södra Gräsö. På ön finns ett stort antal gårdar (615 lantbruksenheter i hela området), såväl i byar som ensamliggande, och många används fortfarande för aktivt jordbruk. Vidare finns det flera torp, skolhus, missionshus m.m. från äldre tider. Vissa öar i, och i närheten av, utredningsområdet har äldre jordbruksbebyggelse, bl.a. Örskär, Rävsten, Lilla och Stora Risten, Högsten, Hälsingen, Fårön, Sladdarön, Ormön, Vässarö, Fälön, Slätön och Alnön. I tabell 15 visas fördelningen av olika fastighetstyper inom utredningsområdet för Gräsö östra skärgård. I jämförelse med många andra skärgårdsområden är Gräsö endast måttligt exploaterat för fritidsbebyggelse (153 fritidsfastigheter vilket motsvarar ca 17 % av fastigheterna) och till större delen är området fortfarande en genuin skärgårdsbygd med markområden som präglas av jordbruk och skog. Det stora flertalet av de mindre öarna är också opåverkade av bebyggelse. Där bebyggelse förekommer är den i allmänhet spridd och av relativt anspråkslös karaktär. Örskär i den norra delen av utredningsområdet är främst känt som fyrplats. Denna bebyggelse används numera för en vandrarhemsrörelse som är välbesökt. Förutom fyrvaktarbebyggelsen, äldre torp och lotsbostäder samt båthus vid Örskärshamn finns ett fåtal nyare fritidshus i detta område. Ön nås med båt och är beroende av parkeringsmöjligheter vid Örskärssund på Gräsö. Ormö by i den södra skärgården är en genuin skärgårdsby med bevarade gårdslägen och värdefulla timrade byggnader. Byns gårdar ligger på södra delen av ön omgivna av ett småbrutet odlingslandskap med små långsmala åkrar mellan barrskogsklädda hällmarker. 48

49 Tabell 15. Sammansättning och fördelning av olika fastighetstyper i Gräsö östra skärgård. Fastighetstyp Antal Bebyggd lantbruksenhet 470 Hyreshusenhet, bostäder och lokaler 1 Industrienhet med värde < 1000 kr 4 Lantbruksenhet för skol- eller vårdändamål 39 Lantbruksenhet med värde < 1000 kr 17 Lantbruksenhet, tomtmark med byggnad, byggnadsvärde < kr Obebyggd lantbruksenhet 65 Samfälligheter 35 Småhusenhet med byggnadsvärde < kr 29 Småhusenhet med värde < 1000 kr 50 Småhusenhet, fritidsbostad för 1-2 familjer 153 Småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer 23 Småhusenhet, Skattefri enligt 3Kap 4 FTL 3 Småhusenhet, tomtmark till fritidshus 4 Specialenhet, skolbyggnad 1 Total 918 Förutom byggnaderna i byn finns främst utmed den sydöstra stranden ca 15 fritidshus på egna fastigheter. Vässarön i den södra skärgården skänktes i början av 1940-talet till Stockholms sjöscouter och har byggnader för scoutlägerverksamhetens behov, bland annat matsal, kapell, konfirmandstugor, bastu och olika ekonomibyggnader. På Stora Risten fanns kring sekelskiftet fyra gårdar på den centrala delen av ön samt ett torp vid Tjockudden. Denna bebyggelse har efter hand kompletterats med ett tiotal fritidshus på avstyckade fastigheter, några med strandläge. På Sladdarön finns 5 hus och ett 10-tal uthus. På Rävsten finns en stugby som besöks av familjer, lägerskolor, mindre konferensgrupper samt sportfiskare. Strändernas exploateringsgrad (hus och bryggor) i området varierar. Längs Gräsös östra sida och sydvästra Örskär finns på några ställen en samlad fritidshusbebyggelse, några av öarna i den södra skärgården har också en viss fritidshusbebyggelse, medan skärgårdsområdet öster om Gräsö till största delen är nära på oexploaterat. Bryggförekomsten följer generellt sett närvaron av hus. Singö skärgård Inom utredningsområdet för Singö skärgård finns ca 260 fastigheter och samfälldheter registrerade. Lika många fastigheter ligger längs strandlinjen på Singö (200 m från strandlinjen). Bebyggelsen är fördelad på ett antal gamla byar där kärnan utgörs av äldre byggnader, ofta bebodda av den bofasta befolkningen som uppgår till ca 370 personer inräknat de som bor på Fogdö. Det bedrivs fortfarande en del skogs- och jordbruk och trots att kustlinjen präglas av bryggor och båthus upplevs bebyggelsen inte som påträngande av de flesta. Fritidsbostäderna, som kompletterar de gamla byarna eller bildar egna byar, ligger framförallt koncentrerade till strandnära lägen i vikarna på Singö, och endast ett fåtal hus påträffas på någon mindre ö utanför. Sannolikt har byggandet av den fasta landförbindelsen 1955 bidragit till ökad bebyggelse och strandexploatering. Exploatering försvåras dock av Försvarsmaktens skjutplats (Roten), där man ägnar sig åt övningsverksamhet som består av skjutövningar och sprängningar. 49

50 Singö församling har en av de äldsta befolkningarna i Norrtälje kommun och andelen äldre förväntas öka eftersom många fritidsboende vill bosätta sig permanent efter pensioneringen. Målsättningen är att fördubbla antalet bofasta i området. En lokal enkätundersökning som genomfördes 2006 visade att det finns ett stort behov av nya bostäder på Singö och att många markägare är beredda att ställa mark till förfogande. Det saknas dock ett kommunalt VA nät på Singö, och kommunen har inga planer på utbyggnad under de närmsta årtiondena. För att göra den lokala elförsörjningen mindre sårbar driver hembygdsföreningen också frågan om etablering av vindkraftverk i närområdet. Man vill även på andra sätt stödja bygdens fortlevnad, och därför behöver man utveckla olika verksamheter som ökar utbudet av arbetstillfällen. Utöver jordbruk finns även andra verksamheter, t.ex. bedriver man fiskodling i sundet mellan Singö och Fogdö och ett par företag bedriver fisketurism i området. Fler verksamhetsgrenar borde dock kunna utvecklas. Ytterligare förutsättningar för en levande bygd är fortsatt tillgång till skolor, sjukvård och annan service. Det finns en skola på Singö idag, men den är nedläggningshotad. I och med den fasta broförbindelsen kan man resa med lokal busstrafik till Singö, men fortfarande är turtätheten inte bra och de bofasta måste i praktiken ha egen bil för att klara transporter. Ett cykel- och gångvägsnät håller på att utarbetas för att främja friluftslivet på Singö. Genom havsområdet går även ett antal farleder, men idag finns ingen reguljär båttrafik till ön som det gjorde innan bron byggdes. Antalet privata båtar är relativt stort liksom behovet av båtplatser. Skolan, affären, kyrkan och ett ganska rikt föreningsliv knyter samman människor. Den i särklass största och mest tongivande lokala föreningen är Singö hembygdsförening som har varit pådrivande i allt från bevarande av skola till byggandet av bron. Ekonomiska och sociala värden Fiske Gräsö östra skärgård Fisket som näring och binäring och framför allt strömmingsfisket har under lång tid haft mycket stor betydelse för livet i skärgårdarna. Än idag betraktas fisket och rätten till att fiska av boende längs kusten som någonting avgörande för livskvaliteten. Det fria handredskapsfisket, som inrättades 1985, ses av en del fiskerättsägare som ett stort ingrepp i deras gamla rättigheter. Fiskodling har bedrivits i området och tre tillstånd finns. Stora Risten Fisk AB ett har tillstånd till odlingsverksamhet men ingen odling pågår sedan några år tillbaka. Framöver kan det dock bli aktuellt att åter bedriva odling. Tillståndet gäller odling av 30 ton regnbåge sydväst Gränskäret, nordost om Stora Risten. Uno och Peter Andersson har ett äldre tillstånd (1981) till en årlig produktion av 10 ton regnbåge vid Gränören mellan Norr-Gället och Söder-Gället i mellanskärgården. Ingen odling har dock bedrivits på många år. Väster om Ormön i Gräsö södra skärgård finns kassar för fördröjd utsättning av lax och havsöring i regi av Fiskeriverkets försöksodling i Älvkarleby. Verksamhet pågår. För att förbättra kunskaperna om fisket och möjligheterna att lösa eventuella problem genomförde länsstyrelsen i Uppsala län 2006 en enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 50

51 över 900 fastighetsägare på Gräsö och övriga öar i området. Enkäten som besvarades av 70 % innehöll frågor om betydelsen av fisket för fastighetsägarna, om var man fiskar i området och en uppskattning av fångsten fördelat på olika arter. Enkäten innehöll också frågor om förvaltningen av fisket i området (ägande, konflikter och hur förvaltningen kan förbättras). Nästan alla (94 %) av de tillfrågade strand- eller vattenägarna fiskade i området. Två tredjedelar anser att fiskets betydelse är av avgörande betydelse eller betyder ganska mycket för valet av boendeort eller sommarstuga. Femton (4 %) av de svarande såg sig som yrkeseller binäringsfiskare, 153 (32 %) som husbehovsfiskare och 110 (27 %) som husbehovs- och sportfiskare. De redskap som användes mest var handredskap och nät. I mindre utsträckning användes även ryssja/mjärde, långrev och sax. Fisketillsynen i Gräsö östra skärgård genomförs av tillsynsmän förordnade av Länsstyrelsen Singö skärgård Fisket har alltid varit viktigt för Singöborna, och man har varit mån om att bedriva ett både rättvist och hållbart fiske. Regler för både strömmings- och sikfiske finns beskrivet redan från 1800-talet. Singö Fiskevårdsområde (Singö FVO) bildades 1989 genom att alla enskilda och samfällda vatten slogs samman till ett samfällt FVO. Området består av ca 4400 ha fiskevatten runt ett 20-tal öar och ett stort antal kobbar och skär. Förvaltningen sköts av en förening med årlig stämma och en styrelse som sköter löpande ärenden. Till stämman kallas alla ca 120 fiskevattenägare dvs. markägare och i några fall tomtägare på Singö. Yrkesfiske är förbjudet inom Singö FVO. Fisket med handredskap (metspö, kastspö, pilk etc.) är fritt för alla, men det finns minimimått för flera fiskarter, exempelvis lax, öring, gös, gulål och piggvar. Man rekommenderar alla som fångar ål att släppa dem fria igen. Alla som fiskar med nät och långrev inom området måste lösa fiskekort årligen, vilket ger rätt att lägga två nät och ett långrev. 7 utvalda områden (Backbyfjärden, Djupviken, Tranviksfjärden, Dalviken, Bodaviken, Ramsan och Själgrundet) är avsatta som särskilda föryngringsområden med förbjudet fiske med nät och långrev året runt. Områdena är enligt lag fredade för allt fiske mellan 1 april och 15 juni. Fiskeförbuden syftar till att skydda lekande fisk och att bedriva ett långsiktigt och hållbart fiske. Föreningen bekostar och driver även fiskevård för inkomsterna från fiskekortsförsäljningen. Fisketillsyn bedrivs genom av länsstyrelsen förordnade tillsynsmän. Det finns också ett samarbete med övriga 9 FVO runt Singöfjärden för gemensam kontroll av att föreskrivna regler efterlevs. Enligt Håkan Drevin, en av tre fisketillsynsmän på Singö, fiskas det mindre nu än för år sedan. Populationerna bedöms som livskraftiga och utan problem med överfiske. Tjuvfiske förekommer, men det är tämligen ringa i omfattning. Området runt Storskarpen Långörarna är/har varit viktigt för ålfisket, och de mer näringsrika vatten närmre kusten, exempelvis Galtfjärden, är viktigt för gösfisket. Jakt Jakten i området regleras av jaktlagen och utför av personer med jakträtt. På Gräsö och i den östra skärgården är jakten en viktig tradition som framför allt bedrivs efter sjöfågel men även rådjur och älg jagas. Frågan om hur en hållbar jakt på sjöfågel ska kunna ske i framtiden är en fråga som kan komma att behöva diskuteras. 51

52 Övrig rekreation och friluftsliv Den oexploaterade skärgården i relativ närhet av storstadsregionen lämpar sig för naturstudier och rörligt friluftsliv, men nyttjas endast i begränsad omfattning. Öarna öster om Singö är vilande skyddsobjekt där allmänheten inte har tillträde när Försvarsmaktens verksamhet pågår. Vissa år är verksamheten ganska intensiv, men andra år ringa. Det finns ingen reguljär båttrafik men man kör förbeställda rundturer med båt i skärgården, och det finns goda möjligheter till segling och kanoting. Ett antal dykklubbar finns i närområdet och även klubbar från ex. Stockholm och Uppsala ägnar sig ibland åt dykning i den vraktäta Gräsö- Singöarkipelagen. På sommaren håller scouterna till ute på Vässarö, och en hel del fågelskådare rör sig i skärgården exempelvis på Örskär. Efter sommarsäsongen bedrivs jakt på sjöfågel i området, och på vintern kommer ibland långfärdsskridskoåkare. Bevarandevärden som referenslokal och för forskning Gräsö/Singö området med sin höga grad av ursprunglighet och låga påverkansgrad i kombination med att det är relativt väl undersökt, och att de första undersökningarna gjordes för ungefär 70 år sedan, gör att området är av betydelse som referenslokal både regionalt och nationellt, och kanske även internationellt sett. Följande undersökningar av naturvärden har genomförts i området: Revmiljöer Professor Mats Waern undersökte algvegetation på rev i området redan i mitten av talet, vilket ger unika möjligheter till studier av långsiktiga förändringar. I början av 1990-talet gjorde Stockholms universitet en miljökvalitetsbeskrivning för Norrtälje kommuns räkning. Bl.a. återbesöktes några av Mats Waerns lokaler, där man studerade algvegetation och 2007 gjorde länsstyrelsen i Stockholm nya inventeringar av vegetationsklädda bottnar i Singö havsområde, bl. a återbesökte man några av Waerns lokaler. Ytterligare undersökningar har även gjorts av Stockholms universitet i samband med detta. Grunda vikar Upplandsstiftelsen har i flera olika studier och specialprojekt mellan 1995 och 2007 besökt och inventerat ett stort antal grunda vikar i Gräsö skärgård med avseende på undervattensvegetation och i en del fall fiskyngel. Under 2007 genomfördes en samlad naturvärdesbedömning av alla inventerade vikar. År 2007 inventerades också några grunda havsvikar längs Singö östra sida. En sammanfattande naturvärdesbedömning för Gräsö östra skärgård och Singö skärgård visas i karta

53 Karta 15. Naturvärdesbedömningar av grunda havsvikar i Utredningsområdet för Gräsö östra skärgård och Singö skärgård 53

54 Fiskfaunan I Utredningsområdet och dess närhet har flera olika fiskundersökningar genomförts. Fiskeriverket har genomfört årliga nätprovfisken i området utanför Söder-Gåsgrund och Stor- Lågbådan i Gräsö östra skärgård mellan 1989 och Fiskeriverket har fram till 2002 utfört nätprovfisken i Galtfjärden väster om Singö utanför utredningsområdet Upplandsstiftelsen och Fiskeriverket har genomfört sprängningar efter årsyngel av fisk i ett stort antal vikar i Gräsö östra skärgård samt i vikar norr om Singö samt längs Singös östra sida. Fiskeriverket har 2004 utfört notningar efter fiskyngel på 12 platser i grunda vikar i Gräsö södra skärgård. Bottenfauna och sedimentanalyser Bottenfaunaundersökningar har genomförts i Gräsö östra skärgård vid flera tillfällen (1974/75, 1990/91, 1999/2000 och 2004). I miljökvalitetsbeskrivning för Norrtälje kommuns räkning i början av 1990-talet undersökte bl.a. makroskopisk bottenfauna och metaller i sediment (resultat redovisas kort i stycket om djupare mjukbottnar på sid. 10) inventerade Länsstyrelsen i Stockholms län makrofaunan på djupare sand-, ler- och grus bottnar, och det gjordes även metall- och sprängmedelsanalyser på sedimenten (resultat redovisas kort i stycket om djupare mjukbottnar på sid. 10). Fågelfaunan Under 2002 och 2003 genomförde Länsstyrelsen i Uppsala län en länsomfattande inventering av kustfåglar. I Gräsö östra skärgård inventerades 149 lokaler på öar och skär. Sedan 1997 har Upplandsstiftelsen undersökt hur antalet fågelpar och deras häckningsframgång påverkas i områden där minken avlägsnats (på Stapelbådan, Fluttuskären och Klyndorna i norra delen av Gräsö östra skärgård). Övriga undersökningar som genomförts i utredniningsområdet Upplandsstiftelsen har genomfört inventering av fjärilsfaunan. Ann Segerberg vid Länsstyrelsen i Uppsala län genomför en kulturhistorisk inventering av öar i Gräsö östra skärgård, arbetet pågår. SGU har undersökt berggrunden. Både Stockholms och Uppsala universitet har dessutom studerat delar av landmiljöerna (geografi och botanik). Länsstyrelsen i Uppsala län har genomfört inventeringar av utter under

55 Flygbildstolkning och lokalisering av värdefulla landmiljöer har under 2008 genomförts i Gräsö östra skärgård. Flygbildstolkningar öar och skär samt grunda vattenområden I ett samarbetsprojekt mellan lantmäteriet, Naturvårdsverket, Vattenfall Consultants och länsstyrelsen i Uppsala län genomförs satellitbildstolkning av vegetationsklädda bottnar under 2008 och 2009 SGU genomför en fördjupad maringeologisk inventering genomförs under Regional, nationell och internationell betydelse Gräsö-Singö området omfattas av riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 MB presenterade Helsingforskommissionen 62 representativa kust- och skärgårdsområden, s.k. BSPA (Baltic Sea Protected Areas) (karta 16), som de menar ska ingå i ett internationellt nätverk av skyddade områden. Gräsö-Singö området är ett av dessa. Kriterierna för BSPAområdena är att de är tillräckligt stora (>3000 ha), till stor del är fria från föroreningar, och de bara får vara utsatta för lite mänsklig påverkan. Pågående verksamheter ska bygga på hållbart nyttjande. Senast 2010 skall BSPA-områdena vara långsiktigt skyddade eller ha förvaltningsplaner för hela området innehållandes värdekärnor som är långsiktigt skyddade. Karta 16. BSPA-område 105 Gräsö/Singö Archipelago 55

56 Området är också upptaget i IBP:s (internationella biologiska programmet) lista över internationellt betydelsefulla referensområden i akvatiska miljöer (projekt AQUA). Även Nordiska ministerrådet har pekat ut området som skyddsvärt i ett nordiskt perspektiv. Områdets betydelse för fågellivet har särskilt uppmärksammats, både nationellt och internationellt. En del av utredningsområdet (18000 ha i skärgårdsområdet öster om Gräsö) har av Birdlife International pekats ut som Important Bird Area (IBA). Enligt det nationella delmålet om skyddsvärda marina miljöer ska senast år 2010 minst 50 % av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 % av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2010 skall ytterligare fjorton marina områden vara skyddade som naturreservat och tillsammans utgöra ett representativt nätverk av marina naturtyper. Marina naturreservat i Gräsö och Singö skärgårdar skulle bidra till måluppfyllelsen, framförallt genom att unika områden i regionen skyddas, men också genom att en skyddad länk skapas som förbinder Stockholm skärgård med kusten norröver. I ett regionalt perspektiv är Gräsö-Singöområdet mycket diverst med avseende på arter och biotoper. Dessutom kan vissa kombinationer av naturtyper vara unika. Med tanke på den relativt låga exploateringen och ringa påverkan av föroreningar trots närhet till storstadsregion är områdets naturvärden särskilt värdefulla. Hotbilder I samband med skydd av marina miljöer är det viktigt att analysera både nyttjande av området och nuvarande och potentiella hot mot områdets bevarandevärden. Hoten mot ett område kan vara lokala, regionala, nationella och internationella. Lokala hot Ökad exploatering i strandnära lägen. Skärgårdsbefolkningen vill kunna växa och omvandlingen av sommarstugor till permanentbebyggelse är en företeelse som är på strak ökning. En bibehållen och ökad befolkning i skärgårdsområdena är en förutsättning för ett levande skärgårdssamhälle samtidigt som en ökad befolkning och ett ökat tryck på skärgården tär på naturvärdena. Muddringar eller sprängningar av trösklade havsvikar till följd av den pågående landhöjningen ökar vattenomsättningen, vilket ofta medför en minskad vattentemperatur och försämrade förutsättningar för vattenvegetation och fiskreproduktion. Muddringar kan också frigöra näringsämnen och föroreningar samt grumla vattnet vilket kan inverka på utbredning och reproduktion av växter och djur. I många vikar finns hus och bryggor och det är viktigt att upprätthållandet av öppen väg för båtar genomförs på ett varsamt sätt för att undvika skador på vikarnas naturvärden. Anläggning av hamnar, marinor. En ökad exploatering av strandnära lägen ökar också trycket på byggande av hamnar, marinor och bryggor. Det är viktigt att dessa planeras till andra områden än de mest värdefulla vikarna. Buller från Försvarsmaktens skjutövningar. Övningarna pågår vanligtvis dagtid, men kan även pågå under kvällar och nätter. För tillfället pågår en prövning av verksamheten, där man yrkar tillstånd för övningsverksamhet under 97 dygn med hög aktivitet med några års mellanrum. Buller och tryckvågor utgör en störningskälla i de 56

57 södra delarna av området, vilket kan påverka både friluftsliv och djurliv, t.ex. säl, fisk och sjöfågel. Undervattenssprängningar och skjutning från båt medför tryckvågor som kan påverka organismer under vatten på långt håll. Alger i direkt närhet av undervattenssprängningar slits sönder, men påverkas inte på längre avstånd. Det är särskilt olyckligt om sälar och fåglar påverkas under kut- respektive häckningssäsong. Utsläpp till mark och luft från Försvarsmaktens skjutövningar. Finkalibrig ammunition innehåller metallerna bly, koppar och zink. Tung ammunition består till större del av stål men även mindre mängder koppar och aluminium. Inga gränsvärden för utsläpp av luftföroreningar överskrids, och påverkan på växt- och djurliv bedöms som ringa. Utsläppen till mark är betydande, men man använder miljökulfång och öarna städas regelbundet. Man bedömer att nästan alla hylsor på land samlas in och att grundvattnet sannolikt är opåverkat. Utsläpp till hav från Försvarsmaktens skjutövningar. En del skjutningar sker ut över havet, och där kan metaller spridas i form av damm från splittrade kulor. Utsläppen av bly, koppar, zink och antimon uppskattas till 3770, 2620, 200 respektive 50 kg per år. Bly utgör sannolikt det största hotet med både akut toxiska och bioackumulerande egenskaper, vilket kan ge upphov till bl. a reproduktionsförändringar. I framtiden väntas dock Försvarsmakten gå över till blyfri ammunition. Utsläppen är koncentrerade till den karga huvudön Roten (lill- och stor Roten) samt Måsbådan. Länsstyrelsens begränsade undersökning av bottensediment i området indikerade inte några ansamlingar av metaller eller sprängmedelsrester. Hallsta pappersbruk startade sin verksamhet vid Edeboviken Under 1900-talet har verksamheten fortsatt att växa. Verksamheten klassas som miljöfarlig eftersom fabriken hanterar betydande mängder kemikalier, bl.a. väteperoxid, svaveldioxid, ammoniak och klor. Utsläppen av bly, koppar och zink är 6, 61 respektive 245 kg/år. Kärnkraftverket Forsmark - som ligger i norra Roslagen - är en av Sveriges största elproducenter. Statens kärnkraftsinspektion, SKI, har under 2007 riktat skarp kritik mot Forsmark och krävt förbättringar i säkerhetskulturen. Kärnkraftverk i normal drift har så låga radioaktiva utsläpp, via vatten eller gaser, att de inte medför någon risk för allmänheten. Vid en eventuell olycka med ett större radioaktivt utsläpp drabbas sannolikt hela regionen. Farlig last i vrak år förliste fartyget Mundogas Oslo lastat med ammoniak öster om utredningsområdet. Vraket ligger på 64 m djup, 16,3 km NO om Grundkallens fyr. Lasten består av ca 3000 ton ammoniak lastat i 5 tankar. Ammoniak är toxiskt och har dessutom en gödande effekt på havet. Med tanke på den dominerande nord-sydliga strömmen i området är det inte troligt att ett eventuellt läckage direkt skulle påverka utredningsområdet, men det är viktigt att kontrollera tankarnas status och förutsättningarna för en eventuell bärgning. I närheten av Grundkallens fyr ligger också den finska bogserbåten Herkules med ton kol som förliste Förutom kol fanns 160 ton diesel och 70 ton tjockolja. Efter förlisningen läckte diesel ut från vraket och ett saneringsarbete genomfördes i skärgården. Det är oklart var tjockoljan har tagit vägen, om den ligger någonstans på havsbottnen kan den under olyckliga väderförhållanden föras upp till ytan och orsaka nya skador på miljön. Olja har påträffats i form av nedsmutsade fiskenät väster om Bodskäret. Dykning på vrak i området kan utgöra ett hot mot såväl kultur- som naturvärden. Kulturvärden kan förstöras om vraken är känsliga eller har värdefulla objekt som 57

58 dykare för bort från platsen. Naturvärden kan hotas om vraket innehåller farlig last som släpps ut av dykare. Fiske Lokala bestånd av t ex gös och sik kan vara för hårt exploaterade. Ålen är starkt hotad och fiskeförbud råder (med undantag för vissa yrkesfiskare med dispens). Fiskodlingar. I sundet mellan Singö och Fogdö finns en relativt stor fiskodling sedan drygt 10 år. I Gräsö östra skärgård finns ingen pågående verksamhet förutom den fördröjda utsättningen av lax och havsöring som bedrivs vid Ormön av Fiskeriverkets försöksstation i Älvkarleby, men äldre tillstånd finns för 2 fiskodlingar. Fiskodlingar medför utsläpp av gödande ämnen (påverkan begränsas i strömt djupt vatten) och risk för påverkan av vilda populationer genom konkurrens och genetisk uppblandning samt spridning av parasiter. Täkter och prospektering av sand, sten, grus, lera, mineraler olja pågår inte idag men kan komma att bli aktuella i framtiden. Täkter påverkar den fysiska miljön och kan därför ha stora effekter på organismer som är beroende av en ostörd miljö. Vindkraftparker är också under uppbyggnad i landet. En etablering av vindkraftverk skulle kraftigt minska områdets höga naturvärden. Byggande, kabeldragning och underhåll av vindkraftparker ett direkt hot mot orördheten Vågkraft Byggande, kabeldragning och underhåll av vågkraftverk är ett direkt hot mot områdets orördhet och höga naturvärden dels vid själva anläggandet och dels genom att de förändrar den fysiska undervattensmiljön. Kabeldragningar De elektromagnetiska fält som likströmskablar ger upphov till är ett potentiellt problem för vissa fiskarter. Kablar i grunda miljöer kan också påverka undervattenmiljön, dels Gasledningar Anläggande Eventuell påverkan på områden som är viktiga för fågel och fisk. Ett direkt hot mot orördheten och själva syftet med ett skydd för området. Gasledningar kan påverka undervattenmiljön dels vid själva läggandet dels genom att de förändrar den fysiska undervattensmiljön, särskilt i grunda områden där de kan påverka vattenrörelser och därigenom vattenutbytet. Genom olyckshändelser kan läckage orsaka lokala störningar på närmiljön Utsläpp från enskilda avlopp kan skapa problem, framförallt i grunda havsvikar. Kan medföra kraftig algpåväxt, algblomningar och dålig lukt i närområdet. Regionala, nationella och internationella hot Övergödning är ett storskaligt problem för såväl öppna Östersjön som innerskärgårdarna. I utredningsområdet är närsaltshalterna fortfarande relativt låga, men de södra delarna står dock i direktkontakt med den starkt belastade egentliga Östersjön och halterna av näringsämnen ökar. Rev, grunda havsvikar och djupa mjukbottnar är alla känsliga för övergödning eftersom den leder till ökad algblomning, minskat siktdjup, igenväxning, förändrad artsammansättning, syrebrist på bottnarna mm. På land kan gödsling också leda till igenväxningen och förändrad artsammansättning. Exploateringstrycket från storstadsregionen utgör också ett regionalt hot mot skärgården. Allt fler vill ha ett eget hus med närhet till kusten samt egen båt och brygga. Ett ökat kustnära boende medför att framförallt grunda havsvikar med 58

59 skyddade lägen hotas av mänsklig påverkan i form av fysiska ingrepp i strand- och vattenmiljön. Dessutom ökar utsläppen från enskilda avlopp och eventuellt industrier. Trafik från fritidsbåtar i skärgårdarna ökar. Stränderna påverkas negativt av båttrafik genom ursvallning och erosion av finare material liksom störning på bottenvegetationen och uppslamning av näring från bottensedimenten. Buller från motorerna kan störa fiskars lek och uppväxt liksom fåglars häckning. Det sker även utsläpp av olja, kemikalier, tungmetaller mm. Sjöfarten genom Ålandshav utgör dessutom en risk för större utsläpp av olja och andra farliga ämnen. Höga halter av tributyltenn (TBT), som används i båtbottenfärger för att förhindra påväxt av alger och havstulpaner, har påträffats i sedimenten längs stora delar av Östersjökusten söderut, inte bara i marinor utan även i naturhamnar. Antagligen finns TBT även i sediment i Gräsö-Singö skärgården. När TBT frisätts kan det störa fortplantningen hos djur och människor. Främmande arter Den amerikanska havsborstmasken har visat sig tålig mot låga syrehalter och varierande förhållanden. Den har också en snabb förökning, vilket kan ha bidragit till den expansiva utbredningen i Östersjön. Den gräver djupare i sedimentet vilket skulle kunna öka syresättningen av bottnarna, men också frisläppningen av föroreningar. Det finns risk för att havsborstmasken konkurrerar ut inhemska arter. Man vet dock ännu inte säkert vad den nya arten får för långvariga konsekvenser och om hela ekosystemet kan påverkas. Oljeutsläpp från fartyg orsakar varje år stora skador på olika sjöfågelarter i Östersjön och sannolikt även skador på värdefulla marina undervattensmiljöer. Även andra fågelarter, bland annat vadarfåglar, drabbas hårt om utsläppen sker under de varmare årstiderna. Även små oljeutsläpp kan få stora och långsiktiga konsekvenser på fågelbestånd och marina miljöer om de inträffar vid olyckliga tidpunkter och platser. Alfågel som vintertid dyker efter musslor vid utsjöbankar i Östersjön, nära de mest trafikerade fartygsrutterna, är en av de hårdast drabbade arterna. När olja kommer in mot kustzonen, till grundare vatten, drabbas fler fågelarter. Även mindre oljerester på stränderna kan orsaka stora skador på vadarfåglar och andra strandlevande fågelarter om oljan finns kvar under häcknings- och rastningstid. Fisk drabbas också negativt av oljeutsläpp i form av försämrad kläckningsgrad av rommen samt missbildningar på yngel. Fiskrom som kommer i direktkontakt med olja dör inom ett dygn. Merparten av den olja som hamnat i vattnet eller på stränderna bryts ned eller finfördelas inom några månader. I sediment och bottendjur kan dock oljerester finnas kvar betydligt längre, från ett par år på bottnar med god vattenomsättning, upp till ett par decennier eller mer i skyddade lägen. Nedbrytningen går särskilt långsamt i kalla vatten. Bottenfaunan i drabbade områden förblir kraftigt skadad i åtminstone ett år och det kan dröja ett årtionde innan den är helt återställd. Genom Singö skärgård nordost om Singö finns två farleder som omfattas av Riksintresse för farleder. Strax utanför utredningsområdet och öster om Grundkallebanken passerar huvuddelen av fartygstrafiken mellan egentliga Östersjön och Bottniska viken. Kemikalier När kemikalier transporteras i kemikalietankfartyg, uppstår problemet med avfall på samma sätt som i oljetankfartyg. När kemikalierna lossats måste tankarna rengöras. Avfall, i form av rester av last och rengöringsvätska, uppstår. Restmängderna är små och behovet att göra sig av med kemikalieresterna är därmed inte lika stort som i fallet med olja. Regelverket på området delar in kemikalier i olika grupper med avseende på hur giftiga de är för den marina miljön. Inga rester av de farligast klassade grupperna kemikalier får släppas ut, utan ska lämnas till mottagningsanordningar i hamn. När det gäller andra grupper får vissa mängder 59

60 släppas ut. Generellt sker transporterna av kemikalier med nyare och säkrare fartyg och eventuella utsläpp upptäcks sällan. Fisket i Östersjön har sannolikt orsakat storskaliga effekter med ett ekosystemskifte från torsk- till skarpsillsdominans, vilket även kan ha påverkat lokala fiskpopulationer. Under de senaste decennierna har rekryteringen av framförallt gädda och abborre försämrats kraftigt, och Fiskeriverket bedömer att reproduktionen i stort sett är utslagen i Egentliga Östersjöns ytterskärgårdar. I skärgårdarna utanför Gräsö och Singö har man dock ännu inte kunnat observera några rekryteringsstörningar. Även andra fiskarter som t.ex. mört, braxen och björkna har drabbats på ett likartat sätt. I stort sett de enda arterna som inte verkar ha berörts är spigg. En teori är att skarpsillsynglen äter upp födan för de lokala yngelpopulationerna som inte överlever. En bidragande orsak kan vara den storskaliga exploateringen och förändringen av grunda havsvikar. Ett hinder i arbetet att skapa livskraftiga fiskpopulationer är att förvaltningen sällan matchar fiskarnas utbredningsmönster. Dessutom finns fortfarande fiskeredskap som skadar bottnarna, och icke-selektiva redskap som tar bifångster, vilket hotar den biologiska mångfalden. Minken som är under utbredning i landet utgör ett hot mot häckande kustfåglar, speciellt arter som har sin huvudförekomst i enstaka större kolonier, exempelvis skräntärna. Minkens etablering sammanfaller med att många kustfågelarter minskat kraftigt i antal. Under sommaren kan huvuddelen av minkens föda bestå av vuxna fåglar samt deras ägg och ungar. Därför bedriver man numera skyddsjakt och fångst av mink i både Gräsö och Singö skärgårdar. Gråsälen ökar snabbt i antal i Östersjön. Sälen kan i vissa områden utgöra ett hot mot fisket och framför allt fiskeredskap. Minskat bete leder till igenväxning av marker och att arter som är gynnade av hävd och solexponerade förhållanden konkurreras ut. Detta kan också leda till att viktiga häckningsplatser försvinner. Skogsbruksåtgärder som avverkning, gallring, plantering, dikning etc. kan skada den obrutna primärsuccession och hota värden knutna till lövdominans. Stormar. Sedan 1925 har stormar och orkaner drabbat Singö eller Fogdö regelbundet, i medeltal vart tredje år, med som mest 10 år mellan gångerna. Stormarna kommer vanligen under vinterhalvåret från oktober till februari. Klimatförändringar. Den genomsnittliga globala vattentemperaturen på sommaren har stigit med ca 2 grader på 30 år, vilket på sikt kommer att leda till avsmältning av polarisarna och höjda vattennivåer. Å andra sidan pågår landhöjningen fortfarande i området, och den är av ungefär samma storleksordning, vilket kan betyda att strandlinjen inte kommer ändras nämnvärt framöver. Ett varmare klimat gynnar generellt sett varmvattenarter som gös, abborre, mört, gädda, braxen och björkna, och missgynnar kallvattenarter som torsk, kolja, vitling, tånglake, simpa och sik. Det är framförallt fiskbestånden i norr som påverkas med kraftigare tillväxt hos bl.a. abborre. Man har dock noterat att braxen och gös har ökat i storlek i Forsmarksområdet. Även andra klimatförändringar som ändrad primärproduktion, salthalt och siktdjup kan påverka organismerna och ekosystemen 60

61 Nuvarande skydd Inom utredningsområdena för Gräsö och Singö föreligger i dag flera olika typer av skydd och skyddade områden. I tabell 16 sammanfattas de olika skyddsformer och naturvårdande insatser som förekommer i utredningsområdet. Tabell 16. Sammanfattande tabell över skyddsformer och naturvårdande insatser i utredningsområdet Skyddstyp Gräsö östra skärgård Singö skärgård Naturreservat totalt (ha) 602,6 8,5? Natura 2000 totalt (ha) Landskapsbildsskydd (ha) Riksintresse Naturvård (ha) Totalförsvaret (ha) 8900 Farleder (km) 2,6 26 Rörligt friluftsliv MB 4:2 (ha) Kust och skärgård MB 4:4 (ha) Yrkesfiske (ha) Fredningsområden för fisk (ha) 89 Nyckelbiotoper (ha) 49 Djurskyddsområden totalt 2836,5 9,1 Strandskydd (m) Naturreservat Sex områden med en total areal på 610 ha inom eller delvis inom utredningsområdet är idag skyddade som naturreservat (karta 17, tabell 17). Områdena har i huvudsak skyddats med avseende på terrestra värden. Syften, föreskrifter och skötselplaner för samtliga naturreservat omfattar idag därför till mycket liten del eller inte alls den akvatiska miljön och särskilt inte undervattensmiljöerna. Tabell 17. Naturreservat och deras arealer inom utredningsområdena för Gräsö östra skärgård och Singö skärgård Namn Län Areal (ha) Grillskäret Uppsala 25 Gräsö gård Uppsala 0,6 Högbådan Uppsala 20 Idön Uppsala 73 Långgrundet Stockholm 8,5 Örskär Uppsala 484 Natura 2000 Sju stycken Natura 2000-områden med en total area på 2296 ha omfattas helt eller delvis av utredningsområdet (karta 17. tabell 18). Områdena har dominerande terrester och framförallt skoglig inriktning. Naturanaturtyper med direkt vattenanknytning (t ex laguner och stora grunda vikar och sund) utgör tillsammans bara en bråkdel av den totala Natura 2000-arealen och ofta föreslås inga åtgärder för dessa i bevarandeplanerna. 61

62 Tabell 18. Areal Natura 2000-områden och ingående marina naturtyper i Gräsö östra skärgård. Naturtypsklasserna är 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund, 1220 Flerårig vegetation på steniga stränder, 1230 Vegetationsklädda havsklippor, 1620 Skär och små öar i Östersjön, 1630 Havsstrandängar av Östersjötyp Namn Areal (ha) Grillskäret 25 Högbådan 20 Hållet, Blåbådan 33 Idön 73 Rävsten 61 Västerbådan, Lågagrundet 1600 Örskär 484 Karta 17: naturreservat och Natura 2000-områden i Gräsö östra skärgård och 62

63 Singö skärgård Landskapsbildsskydd Nästan hela (88 %) av utredningsområdet i Uppsala län, förutom vattenområdet närmast Gräsö och den södra skärgården, omfattas av landskapsbildsskydd förordnat enligt 19 i den tidigare Naturvårdslagen (karta 18). Förordnandet innebär i princip att Länsstyrelsen ska pröva byggnaders lokalisering och utformning (även ändringar på byggnader och s.k. komplementbyggnader). I förordnandet ingår också att s.k. arbetsföretag ska prövas, i vissa fall även plantering av skog i tidigare öppna områden. Karta 18. Landskapsbildsskydd 63

64 Riksintressen Riksintressen som berör utredningsområdet visas i karta 19. Nästa hela utredningsområdet (97 %) i Uppsala län omfattas av Riksintresse för naturvård, ett av miljöbalkens styrmedel för hushållning med mark- och vattenområden. Riksintresse kan sägas utgöra ett skydd genom att anspråk på ändrad mark- eller vattenanvändning inte påtagligt får skada områdets värden. Hela utredningsområdet omfattas också av Riksintresse enligt miljöbalkens 4 kapitel omfattande Riksintresse för rörligt friluftsliv samt Riksintresse för kust och skärgård. Syftet är att skydda området mot exploatering. Inom området ska turismens, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid exploatering eller andra ingrepp i miljön. Genom denna geografiska bestämmelse ligger således restriktioner för tillkomsten av fritidshusbebyggelse över hela utredningsområdet. Karta 19. Riksintresseområden i Gräsö östra skärgård och Singö skärgård. Dessutom råder riksintresse enl. MB 4 kapitel (riksintresse för rörligt friluftsliv och riksintresse för kust och skärgård) över hela utredningsområdet 64

65 Delar av Singö skärgård (8 900 ha eller 81 % av utredningsområdet) omfattas av Riksintresse för totalförsvaret, och all verksamhet och exploatering i området inklusive ny bebyggelse måste godkännas av Försvarsmakten. Riksintresset kan även hävdas utanför skjutplatsens gränser för att säkerställa verksamheten. Detta har bidragit till att hålla nere exploateringstrycket i området. Trots detta är exploateringen av mark för fritidsbostäder betydligt större i Singöområdet än Gräsöområdet vilket kan bero på broförbindelsen till fastlandet och närheten till Stockholm eller en mer restriktiv hantering av bygglov i Östhammars kommun. Försvarsmakten anser att skjutplats Roten, som ligger relativt långt från annan bebyggelse, endast medför mindre störning för människor. Det handlar framförallt om buller som överstiger riktvärden för både inom- och utomhusmiljöer. Under tider på året då Försvarsmakten genomför övningar är området även stängt för allmänheten. Strandskydd Generellt strandskydd d v s från strandlinjen och 100 m upp på land och 100 m ut över vattnet gäller i Uppsala läns utredningsområde med vissa undantag. Undantagen är naturreservatet Gräsö gård där endast strandskydd 100 m ut över vattnet gäller, samt naturreservaten Grillskäret och Högbådan där strandskyddet har upplösts och ersatts av reservatsföreskrifter. I Stockholms län gäller utökat strandskydd 300 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Djurskyddsområden I Gräsö östra skärgård finns åtta fågelskyddsområden, ett fågel- och sälskyddsområde och ett sälskyddsområde (tabell 19). I Singö skärgård finns ett fågelskyddsområde. Syftet med djurskyddsområdena är att skydda särskilt viktiga områden med många fågelarter och häckande fågelpar, större fågelkolonier, förekomst av hotade och sällsynta arter samt säl under den känsliga födsel- och hårömsningsperioden. I områdena råder tillträdesförbud under viss tid av året. Tabell 19. Djurskyddsområden och tillträdesförbudstider i Gräsö östra skärgård och Singö skärgård Namn Areal (ha) Fågelskydd Sälskydd Tillträdesförbud Abborren 9,1 ja 1/4-31/7 inom 100m från Abborren Fluttuskären 60,8 ja 1/4-31/7 Hållet-Blåbådan 32,8 ja 1/4-31/7 Klacken 408 ja 1/2-15/ m från öar och skär Klyndrorna- 499 ja 1/4-31/7 Svartbådorna- Ekbådorna Ormöbådorna 22,9 ja 1/4-31/7 Sköthällorna 10 ja 1/4-31/7 Storlågbådan 107,7 ja 1/4-31/7 Vikakullrorna 21,4 ja 1/4-31/7 Västerbådan- Lågagrunden 1660 ja ja 1/2-15/ m från öar och skär Ålänningensslangran 13,9 ja 1/4-31/7 65

66 Fredningsområden för fisk För att förbättra situationen för fisk och fiskreproduktion har Länsstyrelsen i Stockholms län avsatt fredningsområden för fisk i Stockholms skärgård. Arbetet med fredningsområden sker i nära samarbete med Stockholms läns fiskareförbund, Stockholm läns fiskevattenägarförbund, Sportfiskarna och Skärgårdsstiftelsen. Från och med 2006 råder fiskeförbud under perioden 1 april-15 juni i totalt 7 vikar i Singö skärgård. Samtliga områden som avsatts som har en bred förankring bland fiskets organisationer, enskilda fiskerättsägare samt berörda myndigheter. Effekterna av fredningsområdena har dock inte utvärderats än. Nyckelbiotoper I Gräsö östra skärgård finns 12 nyckelbiotoper utpekade samt 7 områden med höga skogliga naturvärden. Inga nyckelbiotoer finns i Singö skärgård men några nyckelbiotoper med stor betydelse för floran och faunan finns i anslutning till området Övrigt skydd Plan- och Bygglagen (PBL) Enligt Plan- och Bygglagen (PBL) skall varje kommun ha en aktuell översiktsplan som anger hur mark- och vattenområden bör användas samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. I planen redovisar kommunen sina avsikter och anger en från allmän synpunkt lämplig utveckling för området. Kommunen och staten kan genom att anta detaljplaner eller besluta om särskilda förordnanden ge rättsligt bindande besked om hur vissa mark- och vattenområden får användas och bebyggas. Detaljplaner finns idag endast för en mindre del av Östhammars kommun. I övriga områden gäller generella bestämmelser som anges i plan och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB) samt den vägledning som översiktsplanen ger. Östhammars kommun arbetar med ett skärgårdsprogram samt ett planprogram för områdesbestämmelser om utökad bygglovsplikt i skärgården. Norrtälje kommun har en fördjupad översiktsplan för skärgården som ett komplement till översiktsplanen. Syftet är att utveckla den kommunala skärgårdsstrategi som finns påbörjad i programmet Skärgården Hållbar framtid och att visa kommunens intentioner för användning av mark och vatten. I programmet framhålls betydelsen av bryggor i skärgården som en del av infrastrukturen. En ny kommunal bryggplan antogs Vattenverksamhet Det finns ytterligare lagar som reglerar åtgärder inom mark- och vattenområden; det kan gälla jord- och skogsbruket, byggande av vägar mm. Åtgärder som syftar till att förändra vattnets djup eller läge, avvattna mark, leda bort grundvatten eller öka grundvattenmängden genom tillförsel av vatten kallas för vattenverksamhet och regleras i Miljöbalken. Till begreppet räknas även pålning, muddring och fyllning i ett vattenområde samt uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar mm. All vattenverksamhet är anmälnings- eller tillståndspliktig. Vissa vattenverksamheter av mindre omfattning är bara anmälningspliktiga. Om de är av större omfattning är de tillståndspliktiga. Länsstyrelsen har tillsyn över vattenverksamhet och Länsstyrelsen i Uppsala län har gett ut en vägledning för den som vill muddra. I vägledningen framgår vilka hänsyn som måste tas och om vikten av att ta reda på vilka konsekvenser som kan följa av en muddring. 66

67 Naturvårdande insatser Naturvårdsprogram för Uppsala län Skärgårdsområdet öster om Gräsö, Örskär, Gräsö södra skärgård, Klacken. Västerbådan samt Grillskäret och Högbådan omfattas av 1987 års naturvårdsprogramför Uppsala län. Samtliga delområden är av klass 1 (högsta värde), 2 (mycket höga värden) och 3 (höga värden). Naturvårdsprogrammet är länsstyrelsens handlingsprogram för skydd och vård av särskilt värdefulla naturområden. Syftet med programmet är att utgöra underlag för: säkerställande och vård av naturvårdsobjekt, underlag för beslut enligt naturvårdslagen beslut enligt naturvårdslagen och andra lagar som styr markanvändningen prioritering av resurser i naturvårdsarbetet fysisk planering information till allmänheten Områden för odlingslandskapets bevarande Gräsö, Örskär, Gräsö södra skärgård och det inre skärgårdsområdet öster om Gräsö omfattas av en åtgärdsplan för odlingslandskapets bevarande. Roslagshagar Roslagshagar är ett WWF-projekt som leds av Upplandsstiftelsen Projektet är ett samarbete mellan Upplandsstiftelsen, WWF och markägare m.fl. och finansieras delvis av EU-medel. Syftet är att bevara och förstärka skötseln av ängs- och hagmarker i kust och skärgård i Uppsala län, att stödja de lantbrukare som vill bevara och restaurera naturbetesmarkernas artrikedom och kulturhistoria och att skapa en lönsam produktion av kvalitetskött på naturbetesmarker och på lång sikt skapa förutsättningar för bärkraftiga jordbruk Strandbete Förr hade alla gårdar djur och betestrycket var stort. Många transporterade hästar, nötdjur och får ut på de mindre kringliggande öarna för att få mer bete. Denna tradition lever fortfarande kvar. På Långgrundet och Själgrundet norr om Singö betar kreatur och Skabban väster om Singö betas av får. Nedan visas några bilder från hösten 2006 när ungdjuren färjades hem från Själgrundet och Långgrundet. I Gräsö östra skärgård finns ett lågintensivt fårbete på några öar. Fiskevård Singö Fiskevårdsområde bekostar utsättning av gösyngel och vassröjning för att gynna föryngringen av fisk inom fiskfredningsområdena. Singö FVO håller också efter mink genom utsättning av fällor och genom jakt. Tillsammans med omkringliggande FVOs runt Singöfjärden sätts också ål och öring ut och beredning av bottnar för att gynna öringsföryngringen utför Föreningarna reglerar också omfattningen av yrkesfisket inom området. Singö FVO förening och byalagen röjer också vass längs Singös stränder. I Gräsö östra skärgård hade några fiskesamfälligheter tidigare lokala regler för fisket med fredning av vikar. Efter införandet av det fria handredskapsfisket 1985 har denna fredning inte 67

68 fungerat. Forna fredade områden inom samfälligheterna bör beaktas i föreskrifterna för ett eventuellt marint naturreservat. Mink- och säljakt Sedan mitten av 1980-talet har sälskadorna ökat dramatiskt. Fiskeriverket har uppskattat att värdet av skadorna i Sverige kan uppgå till ca 50 Mkr per år. Naturvårdsverket bedömer att sälskadorna orsakar stora skador på det yrkesmässiga kustfisket. För att begränsa sälskadorna har Naturvårdsverket, i samarbete med bland andra Fiskeriverket, sedan år 1993 arbetat med att utveckla sälsäkra fiskeredskap och -metoder. Trots att arbetet med att utveckla sälsäkra fiskeredskap och -metoder har intensifierats, går det inte idag att lösa alla problem med sälskador enbart genom skadeförebyggande åtgärder. För att begränsa de ekonomiska förlusterna av sälskadorna finns sedan år 1995 medel från Viltskadeanslaget för skadeförebyggande åtgärder och ersättning för inträffade skador. Skyddsjakt på gråsäl tillåts längs Östersjökusten från Ölandsbron till finska gränsen. Jakten ska bedrivas med fälla, alternativt kan yrkesfiskare som använder så kallade sälsäkra redskap, också ansöka om att skjuta sälar från båt. Jakten tillåts inom 100 meter från fasta fiskeredskap som är skyddade mot angrepp av säl, antingen genom sin konstruktion eller genom att materialet är av sälsäker kvalitet. De som genomför jakten ska ha genomgått utbildning i säljakt anordnad av svensk eller finsk jägarorganisation. I övrigt gäller de villkor som anges för skyddsjakten i det årliga beslutet. Skjutna sälar kommer att avräknas länets kvot som för Uppsala län under 2008 var 20 gråsälar. Ingen jakt tillåts i de 29 områden där sälforskarna räknar säl, och inte heller i sälskyddsområden. Jakt på gråsäl får pågå den 16 april 31 december eller kortare - om kvoten för länet är fylld. Högst hälften av sälarna får fällas före den 1 juni Den som skjuter en säl ska också ta hand om kroppen. Man får därför bara skjuta från sådana platser och jaga på sådant sätt att man kan bärga fällda djur. Åtgärder för att främja spridning av utter Norrtälje Naturvårdsfond har i samarbete med WWF, Upplandsstiftelsen och Stockholms läns landsting inventerat utter i Uppland sedan 1995 inom ett projekt kallat "Rädda uttern i Uppland". Resultaten har sammanställts i en rapport, där även förslag på hur man ska gynna uttern ges. Rapporten har bekostats av Länsstyrelsen i Uppsala län, med speciella medel för hotade arter. Sedan 1995 har uttern ökat i Uppland. Då det har blivit fler uttrar i redan bebodda områden har de spridit sig västerut och finns nu i nästan alla vattendrag i vårt landskap. Uttern har stora hemområden, varför några mindre kärnområden inte räcker till, utan större sammanhängande områden är nödvändiga. Dessa behöver inte vara orörd vildmark. Det räcker att några partier av vattendragen är skyddade så ungarna får en lugn uppväxt. Rapporten visar även att utterpassager, dvs. möjlighet att ta sig under trafikerade broar, är effektiva och att sådana bör byggas på många fler platser längs vattendragen. Genom att bygga passager på platser där uttern inte finns idag kan man även gynna utterns spridning till nya områden i Uppland och i övriga Sverige. Länsstyrelsens arbete med uttern har hittills inneburit ett faktablad riktat till jägare och fiskare, ett påbörjat samarbete med Vägverket för bygge av passager, en uppmaning till privatpersoner att rapportera in spår av utter till Länsstyrelsen samt en allmän strävan efter rena vattenmiljöer. Uttern har även inventerats längs kusten under Arbetet kommer att utökas med bland annat övervakning av länet samt ett utökat samarbete med bland andra Vägverket. Uttern har även fått Ett nytt nationellt åtgärdsprogram kommer till stor del att styra arbetet med utter i länet. 68

69 Analys Målbild I stort handlar det om att bevara ett större skärgårdsområde i oexploaterad form för framtida generationer samt att bevara området som referens för forskning och miljöövervakning. Gräsö och Singö skärgårdar är fortfarande relativt oexploaterade, särskilt med tanke på närheten till storstadsregionen. Skärgårdskommunerna vill emellertid växa, och för detta behövs nya markområden och utvecklandet av lämpliga näringar. Det är ett nationellt och regionalt miljömål att ha levande skärgårdar, men andelen orörda stränder i området bör inte minska i samma utsträckning som mer tätortsnära områden. Samhället är beroende av varor och tjänster från ekosystemen. Även om vi numera har globala konsumtionsmönster och kan importera varor från andra regioner och utlandet efterfrågas lokalproducerat alltmer. Ekosystemtjänsterna är dock mer lokalt producerade; exempelvis vill man ha fina naturmiljöer för rekreation runt hemmet, och luftkvalitén är beroende av friska skogspartier i närområdet. Vi behöver friska hållbara ekosystem som återhämtar sig efter störning. En stor artrikedom och genetisk diversitet är förutsättningen för fortsatt evolutionär utveckling och hållbar funktionalitet vid ändrade miljöförhållanden, vilket möjliggör återhämtning vid störning. Det relativt oexploaterade och friska skärgårdslandskapen utanför Gräsö och Singö har sannolikt fortfarande en hög återhämtningsförmåga vid störning. Emellertid är det viktigt att hindra utarmning av diversitet och påverkan på viktiga funktioner. Särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöområden samt arter bör skyddas och eller skötas på lämpligt sätt och med lokal förankring. De mest akut hotade och känsliga naturmiljöerna är antagligen skyddade havsvikar som exploateras för bebyggelse (inklusive bryggor) samt andra trafikerade grundområden. Områden för ny bebyggelse bör planeras noggrant och i samråd med olika kompetenser så exploateringen blir hållbar. Vissa lokala fiskpopulationer bör hållas under uppsikt, exempelvis abborre, gädda och gös, eftersom dessa arter har uppvisat rekryteringsproblem längre söderut i landet. Det finns fortfarande relativt få stora problem med havsmiljön i den här regionen, och det bör så förbli. Nya verksamheter bör utredas och prövas noggrant så de inte utgör ett hot mot naturmiljön. Förvaltningen av skärgårdarna måste ges utrymme att vara flexibel och anpassas efter ekosystemens och populationernas dynamik och förändringar över tid. Det vore mest lämpligt om förvaltningen sköttes så lokalt som möjligt, vilket redan görs i fråga om fisket i Singöområdet. Det småskaliga fisket i sig är också skyddsvärt ur kulturmiljöaspekt, och bör stöttas. De fiskeribiologiska värdena utgörs av lek- och reproduktionsområden för ett flertal fiskarter, vissa av ekonomisk betydelse. Människans behov av resursen blir allt viktigare i skyddsarbetet. Vi har också ett ansvar för att bevara de biologiska och fysiska strukturer som fisk och övriga resurser är beroende av. Forskning och miljöövervakning, referensobjekt, del i nätverk av skyddad natur Den del av BSPA området som ligger i Singö skärgård täcks till stor del av Försvarsmaktens skjutområde Roten. Skjutområdet står därmed i konflikt med HELCOMs målbild för BSPA- 69

70 områden som inte får vara skjutområden. Enligt våra undersökningar har dock inte områdets naturvärden påverkats nämnvärt av skjutområdet, snarare har flera naturvärden skyddats från exploatering pga Försvarsmaktens restriktioner. Kanske skulle naturvärdena vara ännu högre om skjutområdet togs bort och området skyddades mot fortsatt exploatering på annat sätt. Risken är dock att Försvarsmaktens skydd är starkare än ex reservatsföreskrifter. För friluftsvärdena kan försvarsmaktens skjutövningar medföra vissa inskränkningar, men en exploatering av stränderna för fritidsbostäder skulle sannolikt vara mer inskränkande. Behov av ytterligare skydd, inklusive föreskrifter eller andra åtgärder Man har ännu inte sett någon effekt i form av ökad gäddreproduktion i fredningsområden i Stockholms skärgård. Det verkar alltså vara andra faktorer än fiske som påverkar hur mycket yngel som produceras. Å andra sidan har inte fredningsområdena varit i drift så länge, och studier från Östergötland har visat positiva effekter av fredningsområden som har varit i drift lite längre. Det vore lämpligt om man bedriver fiske sälsäkra redskap, vilket också borde minska skadorna på fiskeredskapen. Sälen i sig kan också ses som ett hot mot fisk och fiske i området, och om sälstammen ska tillåtas öka i den takt som föreslås är sälsäkra redskap en absolut nödvändighet för både sälar och fiskare. Man kan dessutom överväga skyddsjakt. Trots internationella restriktioner om förbud mot TBT på båtar mindre än 25 m finns TBT färger fortfarande att få tag på, och man tror genom mätningar av halterna att de även används. I och med den långa livslängden i sedimenten måsten man också räkna med att gifterna finns kvar i många årtionden framöver. Med detta i åtanke och kända risker bör man vara extra restriktiv med muddringar. Områdets betydelse för stora fågelkolonier och mer ovanliga fågelarter ökar områdets betydelse. Idag skyddas ett antal av de viktigaste häckningslokalerna i området. Kor och får betar fortfarande i hagarna och ännu händer det att djuren fraktas ut till öarna och skären för bete. Framtiden i denna kulturvård beskrivs som osäker och beroende på generationsskiften, miljö och jordbruks regler i EU samt politik. Exploateringstrycket på många av havsvikarna längs Gräsös östra sida ökar. Om de mest värdefulla vikarna inte kommer att omfattas av ett marint naturreservat behövs andra skyddsformer eller avtal med markägarna för att trygga vikarnas höga naturvärden och höga fiskreproduktionspotential. Fastigheterna på Singö bedöms inte få anslutas till kommunalt vatten och avlopp under perioden De måste lösa sina VA problem antingen enskild eller i gemensamma lösningar, utanför den kommunala infrastrukturen. Enligt en enkätundersökning upplever befolkningen på vissa håll längs Roslagskusten en försämrad vattenkvalité, och man är beredd att medverka till en förbättring genom fånggrödor, bättre rening från avlopp mm. Behov av undersökningar och annan information Flera undersökningar har genomförts i områdena de senaste åren och behov av ytterligare information finns, ex en mer fullständig genomgång av rödlistade arter, framförallt i 70

71 Singöområdet. Gemensamt för båda skärgårdsområdena är ett behov av kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet och biologiska variabler. Övervakningen är viktig för att kunna påvisa hot mot och förändringar i områdets flora och fauna. Det är också viktigt att miljöövervakningen i området samordnas med övervakningen i andra skyddade områden och härigenom möjliggöra en analys av huruvida de befintliga nätverken av skyddade områden i Östersjön ger ett tillräckligt skydd för växter och djur. Gräsö östra skärgård Kunskaperna om undervattensvärden med avseende på fisk och vattenvegetation i grunda havsvikar och är mycket goda. Däremot vet vi mycket lite om andra organismer exempelvis bottenfauna i dessa miljöer. Kunskaperna är också goda vad det gäller förekomst av häckande fågelarter och förekomst av fisk och flera fiskarters reproduktions- och uppväxtmiljöer. Kunskap om kallvattenfiskar och deras livsmiljöer i området bör undersökas vidare. Bottenfauna har undersökts vid flera tillfällen men bör undersökas vidare och fler lämpliga provtagningsplatser bör lokaliseras. Vad det gäller andra grunda miljöer som rev finns äldre undersökningar från ett fåtal lokaler. Mycket lite är dock känt vad det gäller utbredning och sammansättning av flora och fauna på rev och utsjöbankar. I områdets yttre del finns djupa och helt outforskade områden. Naturvärdena på området många öar och skär är ofullständigt kända och den flygbildstolkning av naturmiljöerna som genomförts bör följas upp med inventeringar. Djupinformationen från området är som tidigare nämnts ofullständig vilket medför att vissa naturvärdesanalyser försvåras. Noggrannare undersökningar av områdets bottnar är en förutsättning för modellering av vissa undervattenhabitat och bör genomföras. Kunskaper om kulturvärden, kulturlämningar är ofullständiga och endast delvis utforskade, det pågående inventeringsarbetet bör därför fortsätta. Singö skärgård Studera undervattensbuller och djurbeteende vid Understens sälkoloni och lekområden för fisk i skjutområdet. Försvarsmaktens och andras utsläpp i kustområdet bör undersökas vidare Kartor djup och bottenvegetationsutbredning. Maringeologisk data skulle kunna kombineras med djupdata och annan information i datamodeller som presenterar kartor över tänkbara utbredningar av olika livsmiljöer. Referenser Inventeringar, undersökningar, tillståndsbeskrivningar Översiktlig inventering av grunda marina områden i Gräsö östra skärgård våren Malin Hjelm, Gustav Johansson och Johan Persson, Upplandsstiftelsen, Grunda områden i Gräsö östra skärgård. Översiktlig inventering och studier av fiskrekrytering och undervattensvegetation sommaren Länsstyrelsens meddelandeserie 2007:3 Kransalger och grunda havsvikar vid Uppsala läns kust. Kerstin Wallström och Johan Persson. Upplandsstiftelsen Kustvatten i Uppsala län. Johan Persson, Mats Wallin och Kerstin Wallström, Upplandsstiftelsen,

72 Miljötillstånd i grunda havsvikar. Beskrivning av vikar i regionen Uppland-Åland-sydvästra Finland samt utvärdering av inventeringsmetoder Upplandsstiftelsen stencil nr 18, 2000 Bottenfauna och sediment i Uppsala läns kustområde hösten-vintern Länsstyrelsen i Uppsala län meddelandeserie 2001:8 Bottenfauna öster om Gräsö, SV Bottenhavet, Underlag till rapport om programförslag till regional miljöövervakning av bottenfauna. Kerstin Mo, 2005 Kust och havsmiljö i Uppsala län. Förslag till regional miljöövervakning. Tillståndsbeskrivning av vattenmiljön. Pågående recipientkontroll. Länsstyrelsen i Uppsala län meddelandeserie 1999:1 Kustmynnande vattendrag i Uppsala län. Inventering och åtgärdsförslag. Upplandsstiftelsen stencil nr 19, års inventering av gölgroda längs Nordupplands kustband samt utvärdering av gölgrodans åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Uppsala län meddelandeserie 2007:1 Kustfågelinventeringen i Uppsala län 2002 och Länsstyrelsen i Uppsala län meddelandeserie 2005 Inventering av pågående mätprogram och befintliga data inom Svealands kustvatten statusrapport, januari Jakob Valve, Stockholms universitet. Fjärilsinventering på kulturmarker längs Roslagskusten Ryrholm,Nils,Björklund, Jan-Olov och Frycklund, Ingemar. 60 s. Stencil Upplandsstiftelsen Gräsö. Underlag för bildande av marint reservat. Förslag till miljöövervakning. Länsstyrelsen i Uppsala län meddelandeserie 2000:9 Gräsö skärgård. Sammanfattningar och utvärdering av undersökningar i området inför bildandet av ett marint naturreservat. Länsstyrelsen i Uppsala län, Naturvårdsenheten nr 7, 1983 Gräsö skärgård en sammanställning av naturvärden. Länsstyrelsen i Uppsala län meddelandeserie 2004:1 Nationellt och internationellt underlag Landmiljöer i kust och skärgård. Naturvårdsverket rapport 5482, 2005 Kustbiotoper i Norden. Hotade och representativa biotoper. Nordiska ministerrådet, Tema Nord: 2001:536 Marina reservat i Norden. Nordiska ministerrådet, Tema Nord 1996:546 Hav i balans samt levande kust och skärgård. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Naturvårdsverket rapport 5321, 2003 Så bildas naturreservat. Svar på vanliga frågor från markägare. Naturvårdsverket, 2006 Aktionsplan för havsmiljön. Naturvårdsverket rapport 5563, 2006 Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö. Naturvårdsverket rapport 5591, 2006 Skydd av marina miljöer med höga naturvärden. Vägledning. Naturvårdsverket rapport 5739, 2007 Bildande och förvaltning av naturreservat. Naturvårdsverket. Handbok 2003:3 72

73 Marina undersökningar av grundområden längs den svenska kusten. Exempel på litteratur Naturvårdsverket rapport 5305, 2003 Övrigt underlag Vägledning för muddringsverksamhet i Uppsala län. Länsstyrelsens meddelandeserie 2004:9 Vägledning för dig som vill muddra (Länsstyrelsens meddelandeserie 2005:9)? Vägledning för dig som vill muddra. Faktablad. Länsstyrelsens meddelandeserie 2005:9 Biologisk mångfald. Miljöövervakning i Uppsala län. Länsstyrelsens meddelandeserie 2004:17 Biologiska värden i Kosterfjorden. Naturvårdsverket rapport 4747, 1997 Pethon, Per & Svedberg, Ulf. 2004) Fiskar. 4 uppl. Stockholm: Prisma. ISBN Minkens inverkan på kustfågelbestånden i Uppsala läns skärgård, Upplandsstiftelsen stencil nr 22, 2001 Rödlistade arter i Sverige Gärdenfors U. (ed). Artdatabanken, SLU, Uppsala. 496 sidor The aquatic macrophyte vegetation of flads and gloes, S coast of Finland. Munsterhjelm, R Acta Botanica Fennica, No 157: Grunda marina områden i Gräsö östar skärgård. Inventering och studier av fiskrekrytering och undervattenvegetation sommaren 2007.Johansson, G., Persson, J. och M. Hjelm (2008). Länsstyrelsens meddelandeserie 2009 Johansson, G., Persson, J. och M. Hjelm (2008). Grunda marina miljöer i skärgården öster och söder om Gräsö Kompletterande sammanställning Länsstyrelsens meddelandeserie 2009 Norrtälje kommun Fördjupad översiktsplan för Skärgården. Komplement till Översiktsplan för Norrtälje kommun ården.pdf Norrtälje kommun Bryggplan för Norrtälje kommun. Östhammars kommun Översiktsplan för Östhammars kommun. Registerbladet (NRO01002) som beskriver områdets riksintresse för naturvården i Stockholms län: Stormar. Sedan 1925 har stormar och orkaner drabbat Singö eller Fogdö regelbundet, i medeltal vart tredje år, med som mest 10 år mellan gångerna. Stormarna kommer vanligen under vinterhalvåret från oktober till februari. (Källa: Singö hembygdsförening och Odlingslandskap i Uppsala län. Länsstyrelsens meddelandeserier 1993:4 Naturvårdsprogram för Uppsala län Meddelande från Planeringsavdelningen, Länsstyrelsen Uppsala län 1987 nr2 73

74 Litteraturlista Sandström O; Abrahamsson I och Härdig J (1997) Undersökningar av fisk i Edeboviken Fiskeriverket Kustlaboratoriet i Öregrund. 13 sidor. Larsson U et al. Miljökvalitetsbeskrivning av Norrtälje Kommuns Kustområde Dept Systems Ecology, Stockholm University, Technical Report No sidor. Walve J och Larsson U (2005) Vattenundersökningar vid Norra randen I Ålands hav Inst. för Systemekologi, Stockholms Universitet. Elektronisk rapport 24 sidor. Norrtälje kommun (1994) Kust- och skärgårdsvatten i Norrtälje kommun; Dagens miljöförhållanden. ISBN: sidor. Bergström U; Sandström A; Sundblad G (2007?) Fish habitat modelling in BALLANCE pilot area 3. Fiskeriverket Kustlaboratoriet i Öregrund. Elektronisk rapport 22 sidor. Bergröm L (2005) Macroalgae in the Baltic Sea- responses to low salinity and nutrient enrichment in Ceramium and Fucus. Dept of Ecology and Environmental Science, Umeå University. ISBN: sidor. Qvarfordt S et al (2007). Videokartering av marin makrovegetation för bestämning av lämpliga provtagningslokaler att användas inom regional miljöövervakning och miljömålsuppföljning i Stockholms län. Inst för Systemekologi, Stockholms Universitet. 27 sidor. Eriksson BK, Johansson G and P Snoeijs Long-term changes in the sublittoral zonation of brown algae in the southern Bothnian Sea. European Journal of Phycology 33: Eriksson BK and Bergström L Local distribution patterns of macroalgae in relation to environmental variables in the northern Baltic Proper. Estuarine, Coastal and Shelf Science 62: Hansson S och U Larsson 1992(?). Algvegetation på hårda bottnar. Ur: Miljökvalitetsbeskrivning av Norrtälje kommuns kustområde. Norrtälje kommun: Karås & Hudd 1993, Karås 1996a,,) Karås1996b Karås 1999 Kautsky N, Kautsky H, Kautsky U and M Waern Decreased depth penetration of Fucus vesiculosus (L.) since the 1940's indicates eutrophication of the Baltic Sea. Marine Ecology Progress Series 28: 1-8. Waern M Rocky-shore algae in the Öregrund archipelago. Acta Phytogeographica Suecica 30. Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB, Uppsala. 298 sidor. Skyddsvärda grundområden i Svealands skärgårds 2003:05 Grunda havsvikar i Svealands skärgård. GIS data 2005 samt pdf fil Naturvårdsverket. Kust och skärgårdsområden i Sverige. Bevarandestrategi. Rapport 5116 Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Statens Maritima Museer. Värdefulla undervattensmiljöer i svensk kust och skärgård; samverkanspotential mellan natur- och kulturmiljöåtgärder (Havet 2007) 74

75 Data Fiskeriverket (Kustfiskelaboratoriet i Öregrund). Provfisken i Galtfjärden öster om Singö Länsstyrelsen i Stockholms län. Fredningsområden för fisk, 6 områden runt Singö Christina Fagerggren, Lst Stockholm. 6 grunda trösklade havsvikar inventerade ca Bertil Håkansson & Martin Hansson SMHI Indelning av Svenska Övergångs- & Kustvatten i typer enligt Ramdirektivet för Vatten Martin Hansson & Bertil Håkansson. Dnr: 2002/1796/1933 SMHI Kontakter Sveriges Ornitologiska förening Roslagens Ornitologiska förening Riksantikvarieämbetets Singös hembygdsförening Fogdö lax Naturgeografen påi Stockholms universitet Naturhistoriska Riksmuseet SKB Sjöhistoriska riksmuseet Riksantikvarieämbetet Statens maritima museer Olsson Norrtälje kommun Kustbevakningen i Härnösand 75

76 76