Rörlighetstester för orientering

Transkript

1 Rörlighetstester för orientering -En presentation av rörlighetstester relevanta för orientering Henrik Laas Examensarbete: Elittränarutbildningen Handledare: Håkan Carlsson Examinator: Susanne Wolmesjö År:

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Definitioner Bakgrund Rörlighet Rörlighetstester Metod Urval och avgränsningar Reliabilitet Resultat Vilka rörlighetstester Hur utförs dessa tester Vilka styrke- och rörlighetsövningar Diskussion Vilka rörlighetstester Hur utförs dessa tester Vilka styrke- och rörlighetsövningar Metoddiskussion Vidare forskning Referenslista Litteratur Elektroniska källor...21

3 1. Inledning Svensk orientering har som målsättning att ha världens bästa landslag. Målet skall uppnås tillsammans med de individer, föreningar och elitmiljöer som vill vara med på resan. Svensk orientering vill bygga en landslagsverksamhet som är tillgänglig 365 dagar om året, inte bara under de dagar som Svenska Orienteringsförbundet bedriver läger- och tävlingsaktiviteter. 1 Utvecklingsplanen är styrdokumentet för individutveckling och syftar till att beskriva de förmågor en komplett orienterare bör besitta och de egenskaper individer i yngre åldersgrupper kan utveckla. Utvecklingsplanen beskriver i sin förlängning kravprofilen för att vinna VM i orientering. I utvecklingsplanen beskrivs åtta variabler som tillsammans bygger upp en individs löpförmåga. En av dessa variabler är rörligheten i rörelseapparaten: Rörligheten i rörelseapparaten hos en orienterare bör vara sådan att den tillåter orienteraren att utnyttja ekonomiska vinklar under löpning på alla aktuella underlag. Detta för att få ett så effektivt löpsteg som möjligt och arbeta i ett naturligt rörelsemönster vilket även minskar risken för skador. En komplett elitorienterare bör ha fullgod rörlighet i ett flertal muskelgrupper och ska exempelvis kunna: Absorbera och kompensera/parera för ojämna underlag under löpning Löpa med fullständigt sträckt höft och hög hälkick på snabba underlag Kunna passera markhinder på ett smidigt sätt utan att tyngdpunkten behöver lyftas onödigt mycket Ha en fullgod rörlighet i hela rörelseapparaten så att eventuell stelhet inte orsakar onödigt slitage på utsatta ställen och därmed ökar risken för skador. 2 1 Svenska Orienteringsförbundet, Verksamhetsplan, : 2 Svenska Orienteringsförbundet, Utvecklingsplan, mars 2012: %204%204% PDF 3

4 En fullgod rörlighet i rörelseapparaten är dessutom nödvändig för andra variabler som nämns i utvecklingsplanen. En harmonisk och energieffektiv löpteknik på olika underlag kräver en fullgod rörlighet i rörelseapparaten, liksom förmågan att träna och utveckla power, i form av effektstyrka. Även andra mer grundläggande parametrar påverkas av en nedsatt rörlighet. Exempelvis förmågan att genomföra styrketräningsövningar på ett ergonomiskt säkert och icke felbelastande sätt. Verksamheten i orienteringsgymnasier, eftergymnasiala elitmiljöer och föreningar strävar allihop för att uppnå svensk orienterings målsättning om att ha världens bästa landslag. Men vilken kunskap och vilka praktiska redskap finns för att testa och utveckla rörligheten hos individerna? Detta är i dagsläget något oklart. Denna studie strävar efter att bidraga till en ökad kunskapsnivå om rörlighetstester och ge praktiska och enkla verktyg för att mäta rörlighet. Studien strävar också efter att presentera några styrke- och rörlighetsövningar som är kopplade till de olika rörlighetstesterna. 4

5 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidraga till en ökad kunskapsnivå om rörlighetstester och ge praktiska och enkla verktyg för att mäta rörlighet. Studien strävar också efter att presentera några styrkeoch rörlighetsövningar som är kopplade till de olika rörlighetstesterna. Frågeställningar: Vilka rörlighetstester är relevanta att prioritera och genomföra för orienterare? Hur utförs dessa tester på ett praktiskt enkelt, men samtidigt tillförlitligt sätt? Vilka styrke- och rörlighetsövningar kan användas för att utveckla upptäckta förbättringsområden? 1.2 Definitioner I studien används följande definition av rörlighet: Förmågan till rörelseutslag i en eller flera leder. (Bloomfield, 1994, s. 209) Rörlighetsträning definieras som Aktiviteter syftar till att förändra rörelseutslaget genom att påverka senor och muskler runt lederna (Ibid, s. 209) Styrka definieras som Förmågan att med hjälp av muskelkontraktion motstå eller övervinna yttre kraft. (Tonkonogi, 2009, s. 4) Styrketräning definieras som fysisk träning som är särskilt designad för att öka styrkan. (Ibid, s. 4) 5

6 2. Bakgrund 2.1 Rörlighet En leds struktur bestämmer dess funktion, tex. om de ska ge rörlighet eller stabilitet. Leder med endast en funktion är mindre komplexa än de med flera funktioner. Vissa rörelser begränsas av musklernas längd, medan andra begränsas av skelettets struktur eller andra passiva strukturer, framför allt ligament och senor. Stabiliteten i leder bestäms av ledändarnas utseende, antalet ligament och deras placering och musklernas placering. Det finns en enkel regel angående ledernas funktion: Ju större flexibilitet, desto mindre stabilitet och det omvända, ju större stabilitet desto mindre flexibilitet. Ledens ytterläge kan alltså begränsas av flera olika faktorer. Faktorerna som stoppar rörelsen kallas stoppstrukturer. Dessa kan indelas i grupper som hård, fast och mjuk stoppstruktur. En hård stoppstruktur innebär att det är skelettstrukturer som begränsar rörligheten, tex. armbågsextension. En fast stoppstruktur kommer ifrån ligament, ledkapsel eller muskler, tex. handledsflexion, och en mjuk stoppstruktur är det då mjukdelar tar emot rörelsen, tex. armbågsflexion. (Kendall 2005) I de rörlighetstester som är mest relevanta för orienterare är det den fasta stoppstrukturen som begränsar rörelseutslaget, därav främst muskler och senor. All form av upprepad rörlighetsträning, där leden sätts i sitt maximala rörelseutslag, skapar över tid en ökad rörlighet. (Hutton 1992) I grunden är det två faktorer som möjliggör ett ökat rörelseutslag. Den ena är att mekaniskt förlänga muskeln och tillhörande senstrukturer och det andra är att minska den nueronala anspänningen i muskeln. (Michael et al 2004) 2.2 Rörlighetstester Rörlighetstester görs för att undersöka om en individ har en ökad, fullgod eller minskad rörlighet i olika leder. Oftast är musklernas mekaniska egenskaper optimerade vid fullgod rörlighet. Det krävs därför en fullgod rörlighet utan att vara överrörlig. Det betyder att både överrörlighet och stramhet kan innebära att personen inte fullt ut kan utnyttja musklernas mekaniska kapacitet, och därmed riskera onödigt slitage på utsatta ställen, med ökad skaderisk som följd. 6

7 När en muskels längd testas måste avståndet mellan muskelns ursprung och fäste öka. Det betyder att muskeln förlängs i den motsatta riktningen till dess kontraktionsriktning. Vid mätning av en muskel som passerar två leder måste muskeln vara slak över den ena leden för att få fullt rörelseutslag över den led som man vill mäta. Det går att mäta både aktiv och passiv rörlighet. Med aktiv rörlighet menas att ledens ytterläge åstadkoms av enbart kontraktion av muskler och med passiv menas att ytterläget åstadkoms med hjälp av externa krafter. Vanligtvis är den aktiva rörligheten fem till tio grader mindre än den passiva. (Kendall 2005) Rörlighet kan både mätas med hjälp av instrument och genom att utföra olika test där ledens begränsning kan utläsas. Goniometern eller plurimeter kan användas om man vill mäta vinkeln i en led. När man vill få reda på längden av en viss muskel, som utgör en mer komplex rörelse i tex. axelleden, fungerar manuella rörlighetstester bättre. De utförs genom att extremiteten positioneras så att den muskel som ska testas hamnar i sitt extremläge, varefter det är möjligt att se ifall rörligheten är för stor eller för liten. Viktigt är dock att vara noga med att inga kompenserande rörelser sker och att även ta hänsyn till de muskler som löper över flera leder, eftersom båda ledernas position påverkar längden av den aktuella muskeln. Rörlighetstester görs som tidigare nämnts för att bedöma om en person är överrörlig eller stram i vissa rörelser. Men det går inte att ange några exakta normalvärden eftersom olika individer skiljer sig åt. Den viktigaste funktionen med rörlighetstester är att få en indikation på stramhet eller överrörlighet i olika leder. En annan viktig funktion är att undersöka balansen mellan t.ex. vänster och höger sida, då en obalans kan leda till skador. I övrigt handlar det om att se till att inga abnormaliteter som kan orsaka onödiga påfrestningar på vävnader finns, samtidigt som fullgod rörlighet för att kunna utöva aktuell idrott, i det här fallet orientering, bör tillåtas. (Kendall 2005) 7

8 3. Metod Studien genomfördes genom att kombinera litteraturstudier, samtal med tränarkollegor och andra resurspersoner inom idrotten, samt analys av erfarenheter författaren tillägnat sig genom sitt idrottsledarskap. Denna blandning av arbetssätt blev nödvändig då detta forskningsfält inom orienteringen är mycket begränsat, och studien tidsmässigt behövde begränsas för att inrymmas i Elittränarutbildningen. Metoden passar dessutom Elittränarutbildningens syfte att kombinera vetenskap med praktisk idrottslig kunskap. Två fält som vanligtvis inte samexisterar i studier. Sökning efter litteratur och tidigare forskning skedde genom sökningar på Göteborgs universitetsbibliotek, och Pubmed.3 Sökorden som användes var: Modified Thomas test, hamstrings test, SLR test, hamstrings flexibility, Iliopsoas flexibility, och rectus femoris flexibility. Referenser och läsrekommendationer i funnen litteratur och publicerad forskning har också använts för att finna ytterligare fakta i ämnet. Under studiens gång har Britta Kockum, och Anna Frohm på RF:s medicinska klinik konsulterats. De ansvarar för de rörlighetstester som genomförs på eleverna på de två orienteringsgymnasierna med riksintag, och delade med sig av sin erfarenheter kring generella problemområden bland orienterare. Maria Jonsson, tränare RIG Sandviken och Joakim Hederskog, tränare RIG Eksjö har också bidragit med en mer verksamhetsnära bild kring rörlighetstester och rörlighetsträningar. Sjukgymnast Jenny Holmgren och testledare Bent-Erik Brenden, från Elitidrottsgymnasiet Katrinelund i Göteborg, har bidragit med sin kunskap och erfarenhet i designandet av testerna och filmningen. Fysinstruktör Johannes Norrby, även han från Elitidrottsgymnasiet Katrinelund har varit ett viktigt bollplank genom hela studien och särskilt kring kopplingen mellan rörlighetstesterna och styrke- och rörlighetsövningarna. Författaren har också integrerat sina erfarenheter från de rörlighetstester och den dagliga verksamheten som genomförts med orienteringseleverna på Elitidrottsgymnasiet Katrinelund. 3 Pubmed, Databas för medicinska artiklar och litteratur 8

9 3.1 Urval och avgränsningar Studien avgränsades till att innefatta rörlighet i Hamstrings, Iliopsoas, Rectus femoris, och Tensor fascia latae. Dessa muskler har, i dialogen som förts med sjukgymnaster och tränare, varit de som nämnts oftast som problemområden för orienterare. Likaså finns en samsyn om att en nedsatt rörlighet i dessa muskler påverkar prestationen negativt. (Cross mfl. 1999) (Shrier 2004) (O'Sullivan mfl 2009) För t.ex. fotled som ej inkluderats i studien finns olika teorier om rörlighetens påverkan på prestationen, vilket skulle tvingat författaren att ta ställning i frågan för att skapa tester och rekommendationer vilket ej var önskvärt. Rörlighet i ryggen är ej behandlat i studien även om ambitioner fanns att utveckla ett nytt test som mätte rörligheten i bröstryggen. Pilottester gjordes men det fanns svårigheter att isolera bröstryggen vid testerna, då en del individer kunde kompensera nedsatt rörlighet i bröstryggen genom att istället ta ut rörligheten i ländryggen. Dock vill författaren påpeka vikten av att ha en fullgod styrka och rörlighet i bröstryggen, för att överhuvudtaget kunna utföra många centrala styrkeövningar med t.ex. skivstång. Dessutom bidrar en fullgod rörlighet i bröstryggen till att det är enklare som orienterare att hålla blicken högt och få en mer upprätt löpstil. 3.2 Reliabilitet En hög reliabilitet och validitet har eftersträvats i studien genom att använda kända och väl beprövade rörlighetstester, tillsammans med deras resultattolkning. Vidare har påstådda samband och rekommendationer först tagits med då trovärdiga källor funnits och efter dialog med resurspersoner som sjukgymnaster eller tränare. 9

10 4. Resultat Studiens frågeställningar utgör grunden till hur studien har genomförts. De tre frågeställningarna redovisas var för sig: Vilka rörlighetstester är relevanta att prioritera och genomföra för orienterare? Hur utförs dessa tester på ett praktiskt enkelt, men samtidigt tillförlitligt sätt? Vilka styrke- och rörlighetsövningar kan användas för att utveckla upptäckta förbättringsområden? 4.1 Vilka rörlighetstester Efter studier av litteratur och dialog med resurspersoner, som sjukgymnaster eller tränare och efter att författarens egna erfarenheter vägts in, framstod två test som mest relevanta att prioritera för orienterare. Modifierat Thomastest och Straight Leg Test SLR-test. Valet föll på dessa tester då att de är enkla och snabba att genomföra, men samtidigt har en hög validitet och berör flera av de problemområden som identifierats hos orienterare. Modifierat Thomastest mäter rörlighet i tre muskler/senor som är intressanta för en orienterares prestationsförmåga. Iliopsoas, som böjer i höftleden, blir generellt väldigt stark som en anpassning till en orienterares rörelsemönster i skogen med bland annat höga knälyft. Som en följd av detta blir Iliopsoas ofta stel. (Modifierat Thomastest visas i figur 1 och 2.) Rectus femoris, som böjer i höft och sträcker i knä, får hos orienterare även den en styrkeanpassning liknande Iliopsoas. Dels beroende på höga knälyft, med även på grund av att marken ofta är mjuk vilket gör att frånskjutet med vadmuskulaturen tappar sin kraft och lårmusklerna behövs i arbetet i större utsträckning. Tensor fascia latae, som även den böjer i höft och sträcker i knä samt abducerar i höften, har egentligen ingen primär funktion i själva löprörelsen för en orienterare, utan fungerar mer som en synergist som hjälper till lite i arbetet. Vanligtvis är det inte anpassningen till löpning i skogsterräng som leder till stelhet i Tensor fascia latae, utan överbelastningar beroende på exempelvis för snabba byten av underlag, skor samt för kraftigt ökad träningsmängd. 10

11 Figur 1. Bild från sidan av Modifierat Thomastest där rörligheten i höger Iliopsoas och Rectus femoris syns och kan bedömas. (Vid fullgod rörlighet i Iliopsoas pekar lårbenet vågrätt i samma linje som överkroppen / 0 grader. För Rectus femoris gäller att cirka 20 grader från ett lodrätt hängande smalben räknas som fullgod rörlighet) Figur 2. Bild ovanifrån av Modifierat Thomastest där rörligheten i vänster Tensor fascia latae syns och kan bedömas. (Vid fullgod rörlighet pekar lårbenet rakt bortåt i förhållande till överkroppen.) 11

12 SLR-test mäter rörlighet i Hamstrings, som böjer i knäleden och sträcker i höften. Underlagets beskaffenhet gör att en vanlig anpassning bland orienterare är ojämnvikt i styrka mellan framsida och baksida lår, då framsidan används mer i löprörelsen i skog. I kombination med att Gluteusmuskulaturen blir dominant vid sträckningen av höften, blir Hamstrings svaga och med nedsatt rörlighet. Figur 2. Bild från sidan av SLR-test där rörligheten i vänster Hamstrings syns och kan bedömas. (Vid fullgod rörlighet kan man hålla benet helt lodrätt / 90 grader) 12

13 4.2 Hur utförs dessa tester Modifierat Thomastest Testet utförs aktivt, alltså utan påverkan av externa krafter. Individen sätter sig på kanten av en bänk och lägger sig sedan bakåt på rygg och ser till att halva Gluteusmuskulaturen är på bänken och den andra halvan utanför. Båda knän lyfts sedan mot bröstkorgen. Detta görs för att se till att ryggraden och bäckenet hamnar horisontellt mot underlaget. Efter det släpper individen ner det ena benet, samtidigt som det andra dras mot bröstkorgen med hjälp av armarna. Två ledvinklar mäts på varje ben. Nedan finns angivet ett förslag på hur man kan definiera noll grader på de olika mätningarna och utgå ifrån. Först vinkeln i höftleden, som begränsas av Iliopsoas. Räkna att ett helt vågrätt lårben är fullgod rörlighet, och motsvarar noll grader i ledvinkel. Om lårbenet sticker uppåt är Iliopsoas för stram och vinkeln blir positiv, alltså större än noll. Om individen är överrörlig lutar lårbenet istället nedåt och vinkeln blir negativ, alltså mindre än noll. Den andra vinkeln som mäts är knäleden, som begränsas av Rectus femoris. Här motsvaras ett helt lodrätt skenben av vinkeln noll grader och alla vinklar där skenbenet pekar framåt räknas som positiva, alltså större än noll. En ledvinkel på cirka 20 räknas som fullgod rörlighet. Vinklar större än 20, då skenbenet pekar mer och mer framåt innebär stramhet. Modifierat Thomastest kan dessutom användas för att upptäcka stramhet i Tensor fascia latae. Det muskel och senstråk som löper längs lårets utsida, där stramhet kan ge upphov till skadan löparknä. Om lårbenet drar iväg utåt åt sidan när individen testas tyder det på stramhet. Vid fullgod rörlighet är benet i neutralt läge. (Harvey 1998) Straight leg test - SLR Testet utförs aktivt, alltså utan påverkan av externa krafter. Individen lägger sig på rygg på en bänk med sträckta ben och lyfter sedan upp ena benet så långt det går. Här motsvaras ett helt lodrätt ben av vinkeln 90 och följaktligen alla vinklar där benet inte når upp till lodrätt position som mindre än 90, och innebär stramhet i Hamstrings. Om man istället passerar lodplanet med benet blir vinkeln större än 90, vilket är ett tecken på överrörlighet. (Kendall 2005) 13

14 Som en bilaga till studien finns filmklipp som producerats för att på ett förenklat sätt visa hur testerna genomförs och visuellt visa vad som anses som fullgod rörlighet i de olika musklerna. I filmklippen visas också vad du ska tänka på för att reliabiliteten i testerna skall bli höga, samt andra tips för att du skall lyckas bra med dina tester. Dessutom finns några filmklipp som visar individer med nedsatt eller överrörlig muskulatur. Länk till mapp med filmklipp: 14

15 4.3 Vilka styrke- och rörlighetsövningar I tabell 1 nedan presenteras förslag på övningar som kan användas för att förbättra rörlighet och styrka i några olika muskler. Flera av övningarna är sammansatta för att ge rörlighetsträning i vissa muskelgrupper och styrketräning i andra. Tabell 1: Namn på övning: Rörlighetsträning för: Styrketräning för: 1.1 Utfall med rotation Iliopsoas + Bröstrygg Rectus Femoris + Gluteus 1.2 Step up - utfall Iliopsoas + Bröstrygg Rectus Femoris + Gluteus 1.3 Enbensknäböj Rectus Femoris + Iliopsoas Rectus Femoris + Gluteus 1.4 Sidoslide Tensor Fascia 2.1 Raka marklyft Hamstrings Hamstrings + Gluteus 2.2 MAQ bensträck Hamstrings Rectus Femoris 3.1 Hantelflyes Rhomboideus Rhomboideus 15

16 5. Diskussion 5.1 Vilka rörlighetstester Modifierat Thomastest är relevant att prioritera av flera anledningar. Förutom skaderisken som ökar i samtliga muskler med nedsatt rörlighet, kan nedsatt rörlighet i Iliopsoas leda till att steglängden blir förkortad och samtidigt tippa bäckenet framåt vilket leder till att överkroppen också faller framåt och en icke optimal hållning skapas. En nedsatt rörlighet i rectus femoris hindrar att få till en optimal benkick i löpsteget och gör att frampendlingsfasen av benet sker mindre energieffektivt, än om fullgod rörlighet hade funnits. En nedsatt rörlighet i Tensor fascia latae kan leda till symtomen löparknä då all form av löpning blir omöjlig att genomföra på grund av smärtan. Med hjälp av Modifierat Thomastest kan man enkelt och snabbt upptäcka och förebygga nedsatt rörlighet i bland annat Tensor fascia latae. SLR-test mäter rörlighet i Hamstrings, där fullgod rörlighet och styrka är viktig för att kunna springa med optimal steglängd och hälkick, och därmed ha ett mer energieffektivt löpsteg. En ojämnhet i styrka mellan fram och baksida lår kan dessutom leda till förhöjd skaderisk. Utöver de tidigare nämnda faktorerna är det viktigt att påpeka att många grundläggande styrketräningsövningar som exempelvis benböj, marklyft och frivändning inte kan utföras på ett korrekt sätt med nedsatt rörlighet. Nedsatt rörlighet i någon muskelgrupp gör övningarna arbetsergonomiskt farliga och tvingar kroppen att kompensera och använda andra felaktiga muskler som i sin tur kan bli överbelastade. 16

17 5.2 Hur utförs dessa tester Vid utförandet av testerna är det viktigt att tänka på att de är de större avvikelserna som är intressanta. Några graders avvikelse är naturligt och inget man behöver fästa någon större vikt vid. Tänk också på att några graders rörlighetsutslag också är beroende på tid på dygnet, uppvärmning, och träningstillstånd. Var däremot noggrann med att notera om det finns större avvikelser mellan vänster och höger sida, då detta definitivt kan öka skaderisken och minska prestationsförmågan. Tänk också på att individer som kanske är ovana att testas kan ha en högre anspänningsnivå i kroppen vilket kan försämra resultatet. Känn efter när du genomför testerna så individerna slappnar av tillräckligt. Vid genomförandet av Modifierat Thomastest är det viktigt att se till att ländryggen ligger ned mot bänken så att individen inte kompenserar genom att svanka. Se till att individen ligger så att halva gluteusmuskulaturen är utanför bänken, så att den inte blockerar ledrörelsen i höften. Kontrollera även att låret dras ordenligt mot bröstkorgen, genom att trycka det benet mot individens bröst. Om du kan pressa benet lite nedåt utan att lårbenet som mäts sticker iväg uppåt, drar individen tillräckligt för att testet skall bli tillförlitligt. Vid genomförandet av SLR-testet är det viktigt att se till att det testade benet hålls rakt och att det stödjande benet ligger kloss an mot bänken genom hela rörelsen. 17

18 5.3 Vilka styrke- och rörlighetsövningar Styrke- och rörlighetsövningarna som presenterades i resultatdelen är förslag på övningar man kan arbeta med för att utveckla upptäckta förbättringsområden. Det finns definitivt fler övningar som också är bra, men författaren har valt ut några stycken relativt enkla. Som i alla styrkeövningar är det väldigt viktigt att genomförandet blir kvalitativt och att individen vet och har en mental bild hur en korrekt övning ser ut. Koncentration krävs för att styrketräning skall ge den effekt man hoppas på och skador skall undvikas. Författaren har valt att lägga till en övning för bröstryggen, även om det i nuläget inte finns några utarbetade enkla tester för denna del. Många orienterare har stel och svag bröstrygg och tillräcklig rörlighet och styrka är centralt för att få en bra hållning vid löpning och kunna genomföra många styrkeövningar. Tips på en bra hemsida med många styrke- och rörlighetsövningar, som är pedagogiskt presenterade, är: 18

19 5.4 Metoddiskussion Studiens resultat kan anses vara trovärdiga då de konklusioner och sammanställningar som gjorts baserats på, och ställts mot, den aktuella forskning som finns inom detta ämnesområdet. Resurspersonerna som bidragit med sin kunskap och erfarenhet har gett en samstämmig bild som författaren återgivit och dragit slutsatser ifrån. Avgränsningarna som gjorts har känts naturliga och skall inte ha påverkat resultatet i någon riktning. Metoden att kombinera litteraturstudier, med kollegiala samtal och analys av författarens egna erfarenhet kräver noga övervägande och en stor försiktighet vid konklusioner för att leva upp till kravet på validitet och reliabilitet, vilket enligt studiens författare har genomförts. 5.5 Vidare forskning En större studie där data med orienterares rörlighet över olika leder sammanställdes skulle vara av intresse för att empiriskt säkerställa den bild som framkommer när man pratat med resurspersoner inom orienteringen. En fördjupning av studien där rörlighet i fotled och andra leder behandlades vore av intresse för att få en mer komplett bild av rörlighetskraven och verkligheten bland orienterarna. Vidare vore en studie som fokuserar på att finna enkla, pedagogiska tester för att mäta rörligheten i rygg och särskilt bröstrygg intressant. Idag kan en erfaren tränare eller sjukgymnast be en individ göra en ryckknäböj med exempelvis träpinne och där se rörligheten i bröstryggen tydligt. Dock sker flera rörelser samtidigt så det gäller att kunna se rätt saker. 19

20 6. Referenslista 6.1 Litteratur Bloomfield J, Ackland T, Elliott B (1994) Applied Anatomy and Biomechanics in Sport. Blackwell Scientific Publications, Melbourne. Cross K, Worrell T. (1999) Effects of a Static Stretching Program on the Incidence of Lower Extremity Musculotendinous Strains. Journal of Athletic Training. 34: Harvey D. (1998). Assessment of the Flexibility of elite athletes using the modified Thomas test. British Journal of Sports Medicine 32: Hutton R.S. (1992) Neuromuscular basis of stretching exercises, in Strength and Power in sport. P.V. Komi, ed. Blackwell Scientific Publications, Boston. s Kendall F.P. (2005). Muscles, testing and functions with posture and pain. fifth ed. Lippincott Williams & Wilkins, Baltimore. Michael J, Alter MS. (2004) Science of Flexibility. Third ed. Human Kinetics, Champaign, s 87. O'Sullivan K, Murray E, Sainsbury D. (2009) The effect of warm-up, static stretching and dynamic stretching on hamstring flexibility in previously injured subjects. BMC Musculoskelet Disord. 10: 37. Shrier I. (2004) Does stretching improve performance? A systematic and critical review of the literature. Clin J Sport Med. 14:

21 Tonkonogi M. (2009). Kunskapsöversikt: Styrketräning för barn och ungdom FoU-rapport 2009:1, Sveriges Riksidrottsförbund, Stockholm. 6.2 Elektroniska källor Styrkeprogrammet, Göteborg, (Acc ) Svenska Orienteringsförbundet, Stockholm, (Acc ) 21