De som står utanför. En rapport om digital delaktighet av Olle Findahl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De som står utanför. En rapport om digital delaktighet av Olle Findahl"

Transkript

1 De som står utanför En rapport om digital delaktighet av Olle Findahl

2

3 Innehåll Utanför 2011 sid 5 Icke-användarna fördelade efter ålder Motiv till att inte använda Internet Icke-användarna sid 6 Utbildning Yrkesgrupper Yrken för icke-användare yngre än 61 år Yrken för icke-användare äldre än 60 år Skillnader i Internetanvändning mellan stad och land sid 8 SKL:s kommunindelning, H-regioner Län Hur använder de arbetslösa Internet? sid 10 Ålder Användningsmönster Hur ofta söker de jobb via Internet? Vilka är de sent nytillkomna som nyligen börjat använda Internet? sid 12 Utbildning Ålder Yrkesgrupper Yrken Användningsmönster Prognos inför framtiden sid 14 Rapporten De som står utanför är författad av Olle Findahl i april 2012, på uppdrag av Digidel 2013 och finansierad av.se.

4

5 Utanför 2011 Andelen svenskar som använder Internet fortsätter att öka, men spridningen har mattats av under senare år. För tio år sedan, då ungefär halva svenska folket hade skaffat sig tillgång till Internet, kunde man skönja en avmattning i spridningstakten efter den snabba tillväxten under slutet på 90-talet. Men utvecklingskurvan planade inte ut utan fortsatte uppåt med två till tre procent för varje år. Och så har det fortsatt i minskande takt och nu ligger den årliga ökningen på omkring en procent. År 2009 var det, enligt Svenskarna och Internet, 1,7 miljoner (12+ år) som inte eller mycket sällan använde Internet hemma hade antalet sjunkit till 1,5 miljoner och ett år senare, 2011, har antalet som står utanför sjunkit till 1,33 miljoner. Till detta kommer ett mörkertal icke-användare som inte fångas in i undersökningen Svenskarna och Internet. Det är grupper som är svåra att nå med vanliga intervjuundersökningar. De har ingen fast adress eller telefonnummer, kan inte så bra svenska eller vill helt enkelt inte svara på frågor om sin medieanvändning. De flesta icke-användare återfinns bland pensionärerna, men ungefär 30 procent av icke-användarna är yngre än 65 år är mellan 56 och 65 år och ungefär är i åldern 46 till 55 år. Hur gamla är de som inte använder Internet? år 1% år 1% år 3% år 3% år 7% Vilka är skälen till att man inte använder Internet? För dyrt 5% Inte tid 7% Funktionshinder 3% 76+ år 43% år 14% Krånglig teknik 19% år 28% Inget intresse 66% Diagram 1 Icke-användarna 2011 fördelade efter ålder Diagram 2 Uppgivna skäl till att man inte använder Internet 2011 De som står utanför

6 Icke-användarna Vilka är det som fortfarande 16 år efter introduktionen av Internet inte blivit tillräckligt intresserade för att skaffa sig tillgång till den nya tekniken? Vi skall här se på vilken utbildning icke-användarna har och vilka yrken de representerar. Tidigare har vi sett på ålder. Vilken utbildning har icke-användarna? Högskoleexamen 12% Vilka yrkesgrupper finns representerade bland icke-användarna? Jordbrukare 5% Företagare 8% Högskolestudier 10% Folkskola/grundskola 42% Tjänstemän 26% Arbetare 61% Studentexamen/ yrkesskola 29% Mer än grundskola men ej stud.ex. 7% Diagram 3. Icke-användarna fördelade på utbildningsgrupper Diagram 4 Andel av icke-användarna som tillhör olika yrkesgrupper. Majoriteten av de som idag inte använder Internet är lågutbildade. Hälften (49%) har inte tagit studentexamen och största delen har bara vanlig folk- eller grundskola. Majoriteten (61%) av icke-användarna har eller har haft arbetaryrken. Men bland icke-användarna finns också både tjänstemän, företagare och jordbrukare. Vi skall här göra en uppdelning av icke-användarna efter deras yrken i två åldersgrupper: Icke-användare som är yngre än 61 år och icke-användare som är äldre än 60 år.

7 Icke-användare yngre än 61 år Arbetare Vård, skola, service Företagare Akademiker chaufför dagisarbetare åkeriägare lärare fabriksarbetare distriktsassistent mjölkproducent lärare lagerarbetare fritidspedagog matproducent lärare lantbrukare frukostvärdinna producent lantbrukare lokalvårdare mekaniker målare posten reparatör sotare svarvare sågverksarbetare truckförare truckförare vaktmästare ventilationsmontör kulturarbetare kulturjournalist kundmottagare kundtjänst förskollärare revisorsassistent läkarsekreterare sjukvårdare vårdbiträde undersköterska undersköterska undersköterska undersköterska undersköterska De flesta icke-användare i den arbetande befolkningen har arbetaryrken eller lägre befattningar inom vård och skola. Det finns också ett mindre antal icke-användare bland högutbildade och företagare. Icke-användare äldre än 60 år Arbetare Vård och skola Företagare Akademiker Kontor vägarbetare vården byggnadsingenjör Vårdlärare verksamhetschef Vvs-arbetare vården byggnadsingenjör textillärare VD verkstadsindustri vården kärnkraftstekniker lärare TV-producent verkstadsindustri vården konstruktör lärare säljare verkstadsindustri vården ingenjör lärare säljare tågklarerare vården restaurangägare lärare säljare typograf äldreomsorg byggare lärare sekreterare anläggare äldreomsorg egenföretagare lärare sekreterare textilarbetare undersköterska egenföretagare lärare sekreterare televerket undersköterska åkeri lärare sekreterare televerket undersköterska lantbrukare lärare receptionist taxi undersköterska lantbrukare lärare postmästare taxi undersköterska lantbrukare förskollärare postkontorist sömmerska tandsköterska lantbrukare gymnasielärare polis svetsare sjukvård lantbrukare socionom platschef svarvare sjukvård lantbrukare skolsekreterare personalchef stuveriarbetare sjukvård lantbrukare pianopedagog kommunanställd snickare sjukvård lantbrukare bibliotekarie kommunanställd skogsarbetare sjukvård lantbrukare tandläkare kommunanställd skogsarbetare sjukvård lantbrukare sjukgymnast kommunanställd SJ sjukvård lantbrukare läkare kommunanställd servicetekniker sjukvårdsbiträde lantbrukare kommunanställd rörläggare personlig assistent lantbrukare Militär kommunanställd lokalvårdare mentalskötare mjölkbonde sjökapten administratör lokalvårdare hemtjänst militär administratör lokalvårdare dagbarnvårdare löjtnant byråchef lokalvårdare dagbarnvårdare flygofficer kronofogde kyrkogårdsvaktmästare matsalspersonal journalist fastighetsskötare barnbespisning jurist reservdelstekniker hushåll försäljare plastindustriarbetare hushåll försäljare parkeringsvakt hemmafru försäljare ombudsman hemmafru ekonom möbelsnickare hemmafru ekonom målare ekonom målare Banktjänsteman banktjänsteman Metallarbetare mekaniker Elektriker Elektriker konditori konditori brevbärare De som står utanför

8 Stad och land En klassisk skillnad i hur ny teknik tillägnas brukar återfinnas mellan land och stad. De som bor i staden är utsatta för en större påverkan att skaffa nya saker än de som bor utanför städerna, och stadsborna skaffar sig tidigt det nya. Så har också varit fallet med Internet men skillnaderna är idag små mellan land och stad. Intervjupersonerna har själva fått säga om de bor i en stad eller på landsbygden. Var bor du? N Tillgång till Internet i hemmet Använder Internet någon gång Stad % 88% 84% Landsbygd % 85% 79% Använder Internet hemma dag/vecka Tabell 2. Andel av de som bor i stad och på landsbygden som har tillgång till och använder Internet En närmare analys visar att skillnaderna i tillgång och användning mellan stad och land främst återfinns bland de äldre lågutbildade. I andra åldersgrupper, som bland ungdomar eller medelålders, finns inga skillnader. De äldre lågutbildade i staden använder i högre utsträckning Internet än de äldre lågutbildade som bor på landet. Det gäller i åldrarna år, år och över 75 år. Några sådana skillnader finns inte mellan äldre högutbildade beroende på var de bor. Folkskola/Grundskola Mer än folkskola men ej studentexamen år år 75+ år år år 75+ år Stad 95% 59% * 94% 90% 53% Landsbygd 63% 45% * 79% 62% 28% Tabell 3. Andel som använder Internet någon gång i olika åldrar med olika utbildning (* Underlag alltför litet) Andel som använder Internet någon gång i olika regioner Samma skillnader mellan glesbygd och städer återfinns om vi delar in intervjupersonerna efter bostadsort och använder SKL:s kommunindelning eller en indelning i H-regioner. Det är således något fler Internetanvändare i större städer än i små kommuner, varuproducerande kommuner och glesbygd. Det visar både SKL:s kommunindelning och en indelning i H-regioner. SKL:s kommunindelning Storstäder 85% Förortskommuner 89% Större städer 88% Pendlingskommuner 87% Kommuner > % Kommuner % Kommuner < % Varuproducerande kommuner 81% Glesbygdskommuner 78% Tabell 4. Andel som använder Internet i olika typer av kommuner Källa: Svenskarna och Internet 2011 H-regioner Göteborg 88% Malmö 88% Stockholm 87% Större städer 87% Tätbygd 85% Mellanbygd 85% Glesbygd 80% Tabell 5. Andel som använder Internet i olika H-regioner Källa: Svenskarna och Internet 2011

9 Något mer komplicerat är det att jämföra Internetanvändningen i olika geografiska regioner, t.ex. län, i Sverige. Det beror på att åldersfördelningen i urvalen kan skilja sig åt, vilket kan vara kritiskt eftersom det är bland de äldre som de flesta ickeanvändarna finns. En del av skillnaderna kan sålunda vara en effekt av skillnader i urval. Ett urval med en större andel äldre än genomsnittet kan således leda till att andelen Internetanvändare blir mindre i det länet än det annars skulle bli. I jämförelsen nedan har därför jämförelser gjorts både totalt och enbart för de äldre åldersgrupperna. Dessutom har en vägning gjorts som kompenserar åldersfördelningen mellan yngre och äldre pensionärer i urvalen. Mindre län har slagits ihop med angränsande län för att antalet intervjuade inom varje länsgrupp skall överstiga 200. Tre områden skiljer ut sig med lägre Internetanvändning än i övriga landet: Västra Götaland, Jämtland-Västerbotten-Norrbotten och Jönköping-Östra Götaland. Övriga områden är svåra att skilja åt. 100% 80% Under 60 år Totalt ovägt 60% 40% 68% 67% 67% 66% 61% 60% 56% 55% 52% Över 50 år vägt Över 60 år 20% 0% Diagram 6. Andel Internetanvändare 1. Under 60 år; 2. Totalt i urvalet; 3. Bland de över 50 år vägt i 10-årsgrupper; 4. Över 60 år. Län Totalt ovägt Yngre än 60 år Äldre än 60 år Äldre än 50 år vägt Stockholm 87% 98% 68% 77% Uppsala, Örebro, Västmanland, Södermanland 89% 97% 67% 75% Halland, Kronoberg, Kalmar, Blekinge 88% 95% 67% 82% Skåne 89% 98% 66% 75% Gävleborg, Västernorrland 84% 96% 61% 78% Dalarna, Värmland 84% 97% 60% 73% Jönköping, Östergötland 85% 97% 56% 71% Jämtland, Västerbotten, Norrbotten 87% 97% 55% 68% Västra Götaland 83% 96% 52% 67% Tabell 6. Andel i olika län och olika åldrar som använder Internet någon gång. De som står utanför

10 Hur använder de arbetslösa Internet? Eftersom många arbetslösa tillhör grupper som är svåra att nå med vanliga intervjuundersökningar kan vi inte här ge något uttömmande svar på frågan hur de arbetslösa använder Internet. En del av de arbetslösa har ingen fast adress eller telefonnummer, kan inte så bra svenska eller vill helt enkelt inte svara på frågor om sin medieanvändning. Det gäller särskilt de unga med invandrarbakgrund som är arbetslösa. Alla arbetslösa som deltagit i undersökningen Svenskarna och Internt 2011 har tillgång till Internet. 90% använder Internet dagligen hemma. De arbetslösa männen dominerar bland de yngre arbetslösa i åldrarna år. I övriga åldrar än det ganska jämnt mellan män och kvinnor. Fördelning av de arbetslösa på åldrar år 25% år 28% år 19% år 24% Yngre arbetslösa tillbringar en stor del av dagen framför datorn (4,8 timmar). Det gör också de medelålders, medan de äldre är mer återhållsamma. Två användarmönster dominerar: Traditionalister (55%) och avancerade entusiaster (45%). Det är traditionell användning bland äldre som använder Internet för att skaffa information, kunskap och praktisk hjälp ungefär som genomsnittet av användarna. De kommunicerar en del via e-post men utnyttjar inte möjligheterna till underhållning, deltagande och sociala media. Många av de yngre är avancerade entusiaster med en mycket hög aktivitet inom alla områden, såväl de informativa som de sociala och kommunikativa Internettid år 1999 min = 4,8 tim dag år 1504 min = 3,6 tim/dag år 1460 min = 3,5 tim/dag år 1380 min = 3,3 tim/dag år 739 min = 1,8 tim/dag Använder de arbetslösa Internet för att söka jobb? Ja, i varierande utsträckning. Flitigast är de i åldern år, där hälften dagligen söker efter jobb på Internet. Bland de yngsta och de äldsta söker 25% dagligen efter jobb. I den äldsta åldersgruppen år är det hälften av de arbetslösa som aldrig använder Internet för att söka efter arbete. 36% söker jobb dagligen 27% några/någon gång i veckan 12% någon gång i månaden 25% aldrig eller någon gång

11 Söker jobb Andel i % år år år år år Aldrig/någon gång 24% 11% 0% 15% 50% Ngn gång månad 12% 11% 10% 15% 13% Ngn/ngra ggr vecka 35% 22% 40% 31% 13% Dagligen 29% 56% 50% 39% 25% Tabell 1. Andel som söker efter jobb med olika frekvens i olika åldrar Hur ofta söker de arbetslösa efter jobb via Internet? 100% 10% Diagram 5. Frekvens på arbetssökande via Internet bland arbetslösa i olika åldersgrupper 80% 60% 40% 20% 12% 35% 29% 11% 22% 56% 40% 50% 15% 31% 39% 13% 13% 25% Månad Ngn/ngra ggr vecka Dagligen 0% år år år år år De som står utanför

12 Vilka är de sent tillkomna användarna som nyligen börjat använda Internet? Efter sekelskiftet år 2000 har det under varje år tillkommit 3 procent nya användare, som senare blev till 2 procent och nu ligger tillväxttakten närmare 1 procent och förväntas minska ytterligare. 25% 20% 15% 10% 5% 0% 19% 76+ år 23% år 17% år 16% år Diagram 7. Andel av de som nyligen (efter 2008) börjat använda Internet fördelade på olika åldersgrupper. 1% år 1% år 7% år 16% år Nya användare efter 2008 domineras av äldre och mycket unga. Det är åldersgrupper där det fortfarande finns en andel som ännu inte blivit Internetanvändare. Ser vi till det senaste året har de yngsta nästan helt försvunnit bland nya användare eftersom nästan alla ungdomar från 12 år och uppåt redan använder Internet. Nyrekryteringen bland de unga sker idag redan i förskoleåldern eller tidiga skolåren. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 4% 19% 26% 11% 14% 1% 4% 20% Däremot finns det fortfarande många bland de äldre som ännu inte har börjat använda Internet. Det är samma mönster som framkom i en tidigare analys gjord 2009, även då dominerade 40-talisterna. Nu är det dock en jämnare, men mycket liten tillströmning, från 46 år och uppåt. Diagram 8. Andel av de som nyligen (efter 2008) börjat använda Internet fördelade efter generationer 90-talister 20% 20-talister 4% 30-talister 19% 80-talister 4% 70-talister 1% Diagram 9. Andel av de som nyligen (efter 2008) börjat använda Internet fördelade efter generationer 60-talister 14% 40-talister 27% 50-talister 11%

13 Vilka yrken har de sent nytillkomna användarna? Bland pensionärerna är det vanligast bland de högutbildade att använda Internet men nya användare kommer från alla yrkesgrupper. 35% av nya användare har eller har haft tjänstemannayrken medan 53% har eller har haft arbetaryrken. De yngsta finns inte inräknade i denna uppställning, eftersom de ännu inte har någon yrkestillhörighet Utbildning En tredjedel (31%) av de nya användare har mindre utbildning än studentexamen, hälften student examen (46%) och en fjärdedel (23%) högskoleutbildning. Mer kvinnor än män bland sent nytillkomna användare 60 procent av de sena användarna är kvinnor. Övervikten av kvinnor återfinns i alla åldersgrupper. Det finns dock fortfarande några procent fler män än kvinnor bland Internetanvändarna. Arbetare Vård Kontor Akademiker Skola Annat Fartygsmaskinist Sjukvårdsbiträde Försäkringstjm Ingenjör Lärare Köksmästare Chaufför Sjukvårdsbiträde Kontorist Läkare Lärare Gruppledare Chaufför Sköterska Kontorist Socionom Lärare Lantbrukare Chaufför Sköterska Kontorist Förskollärare Lantbrukare Gruvarbetare Sköterska Receptionist Fiskare Demonstratör Undersköterska Inköpare Teamledare Industriarbetare Undersköterska Försäkringsbolag Teamoperatör Fastighetsskötare Barnskötare Sjöofficer Lagerarbetare Barnskötare Kock Typograf Arbetsterapeut Föreståndare Elektriker Konstruktör Teletekniker Matros Köksbiträde Affärsbiträde Processtekniker Vilken typ av användare blir de sena nybörjarna? Vad händer när de sent nytillkomna användarna börjar använda Internet? Börjar de försiktigt eller prövar de en mängd möjligheter och lägger ner mycket tid på användningen när de väl börjat använda Internet? Svaret är att majoriteten av de sena användarna blir traditionella användare och passar in i den stora grupp av äldre som använder Internet för att skaffa information, kunskap och praktisk hjälp ungefär som genomsnittet av användarna. De kommunicerar en del via e-post men utnyttjar inte alls möjligheterna till underhållning, deltagande och sociala media. Undantagen finns bland de unga sent nytillkomna användarna där två av tre börjar som traditionella användare men en av tre blir snabbt en avancerade entusiast som på en gång utnyttjar Internets alla möjligheter. De uppvisar en mycket hög aktivitet inom alla områden, såväl de informativa som de sociala och kommunikativa. Användarmönster bland nya användare år år 66+ år Avancerade entusiaster 34% 0 0 Traditionalister 66% 100% 100% Tabell 7. Sent nytillkomna Internetanvändare i olika åldrar fördelade efter användarmönster De som står utanför

14 Prognos inför framtiden Fortfarande år 2011 är det 1,33 miljoner som inte använder Internet. Hur bedömer de själva sannolikheten att de inom 12 månader skall bli Internetanvändare? Svaret är att endast ett fåtal är intresserade av att börja använda Internet (Svenskarna och Internet 2011) Har aldrig använt Internet är intresserade att börja använda Internet är ej intresserade Har tidigare använt Internet men inte är intresserade att börja använda Internet är ej intresserade

15

16 Andelen svenskar som använder Internet fortsätter att öka, men spridningen har mattats av under senare år. Den här rapporten handlar om de som står utanför. Web: E-post: Facebook: Twitter: twitter.com/#!/digidel2013

En miljon svenskar vill inte använda internet EN RAPPORT OM DIGITAL DELAKTIGHET AV OLLE FINDAHL

En miljon svenskar vill inte använda internet EN RAPPORT OM DIGITAL DELAKTIGHET AV OLLE FINDAHL En miljon svenskar vill inte använda internet EN RAPPORT OM DIGITAL DELAKTIGHET AV OLLE FINDAHL Innehåll Internet i Sverige och världen 4 Mot ett digitalt och papperslöst samhälle 6 Alla skall med Spridningen

Läs mer

Svenskarna och Internet

Svenskarna och Internet Olle Findahl Svenskarna och Internet 2012 Olle Findahl Olle Findahl Svenskarna och Internet 2012 Svenskarna och Internet 2012 Version 1.0 2012 Olle Findahl Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och

Läs mer

SVENSKARNA OCH INTERNET 2002

SVENSKARNA OCH INTERNET 2002 SVENSKARNA OCH INTERNET 2002 WORLD INTERNET INSTITUTE www.worldinternetinstitute.org är ett oberoende forskningsinstitut som utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv studerar Internets påverkan på

Läs mer

Olle Findahl Svenskarna och internet

Olle Findahl Svenskarna och internet Olle Findahl Svenskarna och internet Svenskarna och internet 2014 Version 1.0 2014 Olle Findahl Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5

Läs mer

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030 TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Utbildning och forskning TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Statistiska centralbyrån

Läs mer

Internet 15 år Visionerna möter vardagsverkligheten om hur svenskarna blev Internetanvändare Olle Findahl

Internet 15 år Visionerna möter vardagsverkligheten om hur svenskarna blev Internetanvändare Olle Findahl Internet 15 år Visionerna möter vardagsverkligheten om hur svenskarna blev Internetanvändare Olle Findahl Internet 15 år Visionerna möter vardagsverkligheten om hur svenskarna blev Internetanvändare Olle

Läs mer

Fler arbetade timmar. för en bättre välfärd

Fler arbetade timmar. för en bättre välfärd Fler arbetade timmar för en bättre välfärd Fler arbetade timmar - för en bättre välfärd Fler arbetade timmar - för en bättre välfärd Författare: Anna Werkelin Ahlin och Simon Vinge Kommunal 2013-03-19

Läs mer

Vad säger Internetstatistiken?

Vad säger Internetstatistiken? Vad säger Internetstatistiken? En vägledning för analys och tolkning av nationell och internationell statistik En publikation i serien.se:s Internetguider av Olle Findahl Vad säger Internetstatistiken?.SE:s

Läs mer

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Rapport från Medlingsinstitutet juni 2006 av Christina Eurén och Maj Nordin Innehållsförteckning

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick Text Håkan Gustavsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Text- och bildredigering Marcus Löwing Yvonne Elliman Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2014-01-29 Var finns jobben och Yrkeskompassen Var

Läs mer

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Rapport 2008:33 R Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick Text håkan gustavsson tord strannefors Text- och bildredigering gun Westberg eftertryck tillåten med angivande av källa. 2013-01-23 Ura 2013:1 Var finns jobben? Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

BloggSverige 2. En undersökning av 700 svenska bloggare och bloggläsare. Augusti 2006. Hans Kullin, augusti 2006, Blogg: Media Culpa på www.kullin.

BloggSverige 2. En undersökning av 700 svenska bloggare och bloggläsare. Augusti 2006. Hans Kullin, augusti 2006, Blogg: Media Culpa på www.kullin. BloggSverige 2 En undersökning av 700 svenska bloggare och bloggläsare Augusti 2006 Hans Kullin, augusti 2006, Blogg: Media Culpa på www.kullin.net Hans Kullin, www.kullin.net, augusti 2006 - Some rights

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

TCO GRANSKAR: FLER KVINNOR LEDER MEN FÅ NÅR TOPPEN #3/13

TCO GRANSKAR: FLER KVINNOR LEDER MEN FÅ NÅR TOPPEN #3/13 TCO GRANSKAR: FLER KVINNOR LEDER MEN FÅ NÅR TOPPEN #3/13 2013 03 204 Ulrika Hagström Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO ulrika.hagstrom@tco.se Tel 08-782 91 31 2 fler kvinnor leder tco granskar

Läs mer

Datoranvändningen ökar men stora grupper står fortfarande helt utanför

Datoranvändningen ökar men stora grupper står fortfarande helt utanför 1 Datoranvändningen ökar men stora grupper står fortfarande helt utanför Löne- och välfärdsenheten November 1999 Sven Nelander/Viveka Lindgren/Ove Ivarsen 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Vad rapporten

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Andreas Mångs Text- och bildredigering Marcus Löwing Hans Tydén Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2015-01-15 Innehållsförteckning

Läs mer

Sådan är bakgrunden. Elisabeth Lilie och Börje Rosmark EN BESKRIVNING AV ETT ANTAL BAKGRUNDSFAKTORER HOS EN GRUPP POLISSTUDERANDE

Sådan är bakgrunden. Elisabeth Lilie och Börje Rosmark EN BESKRIVNING AV ETT ANTAL BAKGRUNDSFAKTORER HOS EN GRUPP POLISSTUDERANDE RAPPORT NR 15 I PLIKTVERKETS RAPPORTSERIE 15 Sådan är bakgrunden EN BESKRIVNING AV ETT ANTAL BAKGRUNDSFAKTORER HOS EN GRUPP POLISSTUDERANDE Elisabeth Lilie och Börje Rosmark FÖRORD Den undersökning som

Läs mer

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007

UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 2007 1 UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN 2013

MÅNGFALDSBAROMETERN 2013 HÖGSKOLAN I GÄVLE MÅNGFALDSBAROMETERN 2013 Ansvariga: Orlando Mella, professor Fereshteh Ahmadi, professor Irving Palm, docent Oktober 2013 PRESENTATION AV MÅNGFALDSBAROMETERN Mångfaldsbarometern skapades

Läs mer

Vem vill veta vad för att välja?

Vem vill veta vad för att välja? Rapport 2014:1 Vem vill veta vad för att välja? Om vilken information olika grupper av personer vill ha för att välja vårdcentral Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten

Läs mer

Uppföljning av plusjobb

Uppföljning av plusjobb Uppföljning av plusjobb Linus Lindqvist RAPPORT 2007:14 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala. IFAU ska

Läs mer

STÄNGDA DÖRRAR TILL DE HÖGSTA CHEFSNIVÅERNA

STÄNGDA DÖRRAR TILL DE HÖGSTA CHEFSNIVÅERNA STÄNGDA DÖRRAR TILL DE HÖGSTA CHEFSNIVÅERNA LEDARNAS JÄMSTÄLLDHETSBAROMETER 2014 Vi arbetar för att Sverige ska ha världens bästa chefer. JÄMSTÄLLDHETSBAROMETER 2014 VI HAR INTE RÅD ATT VÄNTA 3 KVINNA

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Marta Szebehely, Petra Ulmanen & Ann-Britt Sand Arbetsrapport/Institutionen för socialt arbete, 2014:1 Working Paper/Department of Social

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer