Var finns jobben? Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Transkript

1

2 Text håkan gustavsson tord strannefors Text- och bildredigering gun Westberg eftertryck tillåten med angivande av källa

3 Ura 2013:1 Var finns jobben? Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

4 Inledning Var finns jobben och Yrkeskompassen Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser. Prognoserna redovisas dels som sammanställningar för olika yrkesområden, dels som översiktliga beskrivningar av konkurrensläget inom enskilda yrken. Avsikten är att ge en bild av utvecklingen på arbetsmarknaden speglat ur ett yrkesperspektiv. I Arbetsförmedlingens webbaserade vägledningstjänst Yrkeskompassen finns detaljerade bedömningar för enskilda yrken. 1 I Yrkeskompassen och Var finns jobben? återfinns de vanligaste yrkena på arbetsmarknaden samt vissa yrken som är på väg att öka i storlek. 2 Där visas både det aktuella arbetsmarknadsläget och framtidsutsikterna för omkring 200 yrken. Yrkesprognoserna täcker därmed ungefär 80 procent av sysselsättningen på arbetsmarknaden. Yrkeskompassen innehåller även beskrivningar av och information kring olika yrken och utbildningsvägar hämtad från förmedlingens övriga yrkesinformation. Kompassen är utvecklad i syfte att vara ett stöd för alla som söker arbete men framför allt för dem som står i begrepp att göra ett yrkesval. Kompassen är också en källa till information för personer som arbetar med vägledning. På Arbetsförmedlingens hemsida finns även ett omfattande utbud av ytterligare information om olika yrken och utbildningar. I Yrken A-Ö finns detaljerade beskrivningar av ett stort antal yrken även yrken som inte finns upptagna i Yrkeskompassen. I Arbetsförmedlingens yrkesinformation ingår också de temabaserade beskrivningarna i Inspireras av Där publiceras intervjuer med personer som är verksamma inom olika yrken i olika branscher men där yrkena har något gemensamt. Informationen innefattar även ett flertal yrkesfilmer, tester samt information om hur man startar och driver eget företag. Kort om metod Arbetsförmedlingens ettåriga yrkesprognoser bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar av yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknader. Bedömningarna har gjorts efter att förmedlingskontoren genomfört intervjuer med närmare privata arbetsgivare, ett antal statliga arbetsgivare samt representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga kommuner och landsting. Till detta har förmedlingarna även lagt den kunskap som inhämtats i den dagliga verksamheten. Förmedlingskontorens bedömningar sammanställs till en så kallad yrkesbarometer. Bedömningarna är baserade dels på arbetsgivarnas förväntade rekryteringsbehov, dels på Arbetsförmedlingens uppskattning av tillgången på lämpliga arbetssökande. Perspektivet är det kommande året, det vill säga till och med hösten Utöver detta gör Arbetsförmedlingens analysavdelning en makroekonomisk bedömning och branschprognoser som också påverkar analysen av hur arbetsmarknadsläget för olika yrken utvecklas det närmaste året. En utförlig beskrivning av detta återfinns i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012, som publicerades den 5 december i fjol Redovisningen av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser följer i huvudsak standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). Läs mer via 2

5 Var finns jobben? och Yrkeskompassen innehåller också långsiktiga utblickar på 5 till 10 års sikt. Dessa är framtagna genom analyser av statistik över bland annat pensionsavgångar, utbildningsvolymer och yrkesrörlighet. Till detta har sedan lagts en bedömning av den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden. De långsiktiga prognoserna omfattar yrken där Arbetsförmedlingen bedömer att det statistiska underlaget är tillräckligt stort. I arbetet med Arbetsförmedlingens yrkesprognoser ingår även omfattande kontakter med parterna på arbetsmarknaden. Det samlade resultatet det vill säga såväl de kortsiktiga som de långsiktiga bedömningarna har därefter förankrats hos en expertgrupp kopplad till Arbetsförmedlingens yrkesprognosverksamhet. Gruppen består av representanter för arbetsmarknadens parter samt från Statistiska centralbyrån. Bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod För att bedöma rekryteringsläget för olika yrken använder Arbetsförmedlingen en metod baserad på ett bristindex. Detta index är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingskontors bedömningar för respektive yrke, där bedömningarna graderats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande; 2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på sökande; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande är liktydigt med att det är mycket stor konkurrens om de lediga jobben, medan konkurrensen är mycket liten om det är stor brist på sökande. 3 Vi har därefter klassindelat bedömningarna enligt följande: Bedömning Bristindex Mycket liten konkurrens om jobben 4,01-5,00 Liten konkurrens om jobben 3,30-4,00 Balans 2,90-3,29 Stor konkurrens om jobben 2,00-2,89 Mycket stor konkurrens om jobben 1,00-1,99 Källa: Arbetsförmedlingen För de yrken som fått ett bristindex över 4,0 råder således mycket liten konkurrens om jobben (stor brist på arbetssökande). På motsvarande sätt råder mycket stor konkurrens om jobben (stort överskott på arbetssökande) om bristindex ligger lägre än 2,0. Det bör även påpekas att mindre skillnader i bristindex mellan olika yrken eller mellan två olika undersökningar alltid skall tolkas med viss försiktighet. Det bör dessutom poängteras att det ofta förekommer regionala skillnader för enskilda yrken samt att det generellt föreligger skillnader i arbetsmarknadsläge mellan personer med respektive utan erfarenhet inom de redovisade yrkena. Denna rapport avslutas med en tabell där bristindex redovisas för samtliga yrken som ingått i undersökningen sedan hösten För yrket i fråga multipliceras alltså antalet arbetsförmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar visst överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det sker även en viktning av svaren mot antalet förvärvsarbetande inom respektive yrke inom motsvarande kommun. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar som lämnat uppgift om yrket förutser mycket liten konkurrens om jobben. Det lägsta möjliga värdet är 1, som på motsvarande sätt erhålles om samtliga förmedlingar räknar med mycket stor konkurrens om jobben. 3

6 Var finns jobben 2013 Svag omvärldsbild Efterfrågan på arbetskraft minskar under 2013, och försvagningen blir starkast under första halvåret. Den främsta orsaken är en svag omvärldsbild, i synnerhet i Europa. Det betyder att arbetssökande kommer att få färre jobb att söka jämfört med Rekryteringsbehoven blir emellertid större än vid motsvarande konjunkturlägen tidigare, vilket sammanhänger med ett stort behov av att ersätta de stora pensionsavgångarna under de närmaste åren. Det är också värt att påpeka att även under år med en svag konjunktur sker många rekryteringar. Trots att konjunkturen försvagades stadigt under 2012 beräknas antalet rekryteringar under det året till cirka För 2013 bedöms rekryteringarna komma att uppgå till knappt 1,1 miljoner. Det kommer alltså att finnas många jobb att söka under innevarande år, vilket understryker betydelsen för arbetssökande att vara aktiva med att söka jobb. Detta gäller givetvis inom alla yrkesområden och regioner. Rekryteringsproblemen ökar under de kommande 10 åren På längre sikt 5 och 10 år in i framtiden kvarstår tidigare bedömning att rekryteringsbehoven kommer att vara stora, bland annat skapar de stora pensionsavgångarna behov av många ersättningsrekryteringar. Inom flera yrkesområden kommer därför brist på arbetskraft att bli ett växande problem, och det problemet förstärks av att utbildningsdimensioneringen inte alltid överensstämmer med behoven på arbetsmarknaden. Detta problem är särskilt svårt att lösa om orsaken är ett bristande intresse hos unga att utbilda sig mot ett visst yrkesområde. Den stora nettoinvandringen under de senaste åren väntas bestå och det leder till att effekterna av den stora generationsväxlingen mildras jämfört med tidigare beräkningar. Dock kvartstår stora problem inom vissa yrken och i synnerhet förblir problemen oförändrat stora inom vissa regioner. Minskad efterfrågan på arbetskraft 2013 Efterfrågan på arbetskraft försvagades under 2012, i synnerhet under andra halvåret. Antalet varslade om uppsägning ökade påtagligt under hösten, och uppgick till under månaderna september till december, vilket var närmare fler än under motsvarande period Vidare minskade antalet rekryteringar mellan 2011 och 2012 och till detta kommer att företagen signalerar om färre anställda i Konjunkturinstitutets barometerundersökningar. Vidare minskade antalet lediga platser och antalet vakanser mellan andra och tredje kvartalet enligt SCB:s vakansstatistik. 4 Under 2012 anmäldes lediga platser till Arbetsförmedlingen vilket var färre än Det finns också mycket som talar för att nivån fortsätter att ligga på en lägre nivå än året innan under hela Det kan bland annat slås fast genom Arbetsförmedlingens intervjuundersökning av nästan arbetsställen inom den privata sektorn och av landets kommuner och landsting. Tolkningen av undersökningsresultatet är att antalet sysselsatta kommer att minska under 2013, en utveckling som blir särskilt tydlig inom tillverkningsyrken. 4 Säsongrensade och trendade värden. 5 Avser platser med mer än tio dagars varaktiget. 4

7 Bristen på arbetskraft dämpas 2013 Försvagningen av efterfrågan på arbetskraft under det närmaste året leder till att rekryteringsproblemen mildras undan för undan. Det är värt att påpeka att rekryteringsproblemen endast minskade marginellt under 2012, vilket är ett tecken på att det finns områden där bristen på arbetskraft kvarstår även när aktiviteten i ekonomin dämpas. Under hösten 2012 angav 24 procent av arbetsgivarna att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret, vilket kan jämföras med 26 procent hösten Under 2013 är det framför allt brist på utbildad och erfaren arbetskraft som kvarstår inom vissa yrken medan tillgången på nyexaminerade bedöms bli tillräcklig inom de flesta yrken. Det är inte ovanligt att arbetsgivarna upplever att det är brist på utbildad och erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott på nyexaminerade. Under 2013 ökar konkurrensen om jobben stadigt inom många yrkesområden. Detta drabbar i synnerhet grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och utrikes födda. Samtidigt kommer utbildad och erfaren arbetskraft att möta en god efterfrågan inom vissa yrken. På lite längre sikt (5 och 10 år) stiger rekryteringsproblemen inom en rad yrken, trots att nettoinvandringen nu bedöms bli större än vad som beräknats vid tidigare längre utblickar. Det står dock klart att situationen när det gäller arbetskraftsförsörjningen förbättrats, men trots detta påverkas många yrken och framför allt regioner av den stora generationsväxlingen. Detta förväntas bli särskilt tydligt i glesbygden och i andra mindre kommuner medan de större städerna gynnas av den högre nivå på nettoinvandringen som nu väntas. Inom flera yrkesområden utbildas också för få för att möta behoven på arbetsmarknaden. Detta betyder att inom flera yrken är risken stor att det kommer att bli en omfattande brist på arbetskraft under de kommande tio åren färre sysselsatta 2013 Sysselsättningstillväxten upphörde under 2012 och ökningen jämfört med 2011 beräknas till blygsamma personer i åldersgruppen år. Sett till åldersgruppen år blir ökningen dock större och beräknas till drygt personer. Bakom den ökningen ligger en god ökning av sysselsättningen i åldersgruppen år. De flesta tecken tyder nu på att sysselsättningen minskar stadigt under 2013 och nedgången beräknas i åldersgruppen år till personer. Under 2013 bedöms sysselsättningen komma att minska inom många yrken, men nedgången blir tydligast för yrken inom tillverkningsarbete och inom byggverksamhet. Även flera yrken inom den privata tjänstesektorn får vidkännas en minskning, men där finns även yrken med ökad sysselsättning. När det gäller yrken som är vanligt förekommande inom den offentliga tjänstesektorn bedöms totalt sett små förändringar av sysselsättningen inom en majoritet av yrkena. Däremot minskar inom flera av yrkena antalet anställda med kommunal eller landstingskommunal huvudman medan de fortsätter att öka med privat huvudman. 5

8 Tabell 1 Förändring av antalet sysselsatta per yrkesområde år Yrkesområde Förändring Data/IT Hälso- och sjukvård Installation, drift och underhåll Service- och säkerhetsarbete Tekniskt arbete Administration, ekonomi och juridik Hotell, restaurang och storhushåll Försäljning, inköp och marknadsföring Naturbruk Socialt arbete Transport Pedagogiskt arbete Kultur, media och design Bygg och anläggning Naturvetenskapligt arbete Tillverkning Totalt Anm. I gruppen totalt ingår även chefer och verksamhetsledare, sysselsatta inom militärt arbete samt sysselsatta utan uppgift om yrke. Källa: Arbetsförmedlingen Under det närmaste året väntas den svaga konjunkturen medföra en negativ sysselsättningsutveckling i nästan hela landet. Försvagningen på arbetsmarknaden drabbar industritunga regioner mest, en utveckling som förstärks av en svag utveckling även inom byggverksamheten. Sammantaget medför detta att endast Stockholms och Norrbottens län bedöms öka sin sysselsättning till slutet av 2013, men tillväxten blir i bägge fallen mycket svag. Stockholms län gynnas av sin mer utpräglat tjänsteinriktade arbetsmarknad och en stor branschbredd. För Norrbottens del fortsätter tillväxten inom gruvnäringen att skapa jobb. Även om sysselsättningen bedöms minska svagt i Uppsala län så får den regionala utvecklingen draghjälp av närheten till Stockholm. Tydligast negativ utveckling bedöms för industriregionerna Blekinge, Västmanlands, Södermanlands, Västernorrlands och Kalmar län. Bland 6 Arbetsförmedlingens prognoser över sysselsättningsutvecklingen är indelade i en femgradig skala där en starkt ökande sysselsättning innebär en jobbtillväxt på 1,5 procent eller mer. En förändring på 1,4 0,5 procent benämns ökande sysselsättning. Om antalet sysselsatta väntas förändras med 0,4 till -0,4 procent benämns detta som en oförändrad sysselsättning. På motsvarande sätt benämns en utveckling där sysselsättningen faller med 0,5 1,4 procent som en minskande sysselsättning. En utveckling där sysselsättningen faller med 1,5 procent eller mer benämns som en starkt minskande sysselsättning. 6

9 storstadslänen noterar således Stockholms län den starkaste utvecklingen medan sysselsättningen faller i såväl Skåne som Västra Götalands län. Industrikonjunkturen förblir svag Under 2013 bedöms de industriella yrkena påverkas mest av den svaga konjunkturen, vilket helt är kopplat till en svag global konjunktur. Detta gäller i synnerhet Europa medan en viss förbättring väntas i Förenta staterna och Sydostasien. Även byggkonjunkturen bedöms bli svag, och efterfrågan minskar därför för flertalet byggyrken. Bostadsproduktionen föll 2012 och det är en utveckling som väntas fortsätta Vidare berörs yrken inom handeln av fortsatta effektiviseringar och fler personalsnåla försäljningsställen. Till detta kommer att hushållen bedöms fortsätta att prioritera sparande framför konsumtion under det kommande året. Detta drabbar i första hand sällanköpshandeln, men även dagligvaruhandeln bedöms minska antalet anställda. Hittills har restaurangnäringen gått bra och branschen är förhållandevis optimistisk. Det finns dock en del som talar för att 2013 kan komma att bli ett sämre år än 2012, vilket dämpar efterfrågan på restaurangpersonal. Tabell 2 Genomsnittligt bristtal per yrkesområde (viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden) Yrkesområde Administration, ekonomi och juridik 2,94 2,98 2,95 3,02 3,03 2,81 2,78 2,71 2,94 Bygg och anläggning 3,25 3,52 3,67 3,70 3,58 3,41 3,22 2,87 3,25 Data/IT 3,69 3,73 3,91 Försäljning, inköp och marknadsföring 2,51 2,54 2,74 2,72 2,80 2,71 2,55 2,40 2,62 Hotell, restaurang och storhushåll 3,04 3,10 3,02 2,76 2,83 2,81 2,74 2,75 2,77 Hälso- och sjukvård 3,57 3,52 3,55 3,51 3,37 3,34 3,35 3,39 3,54 Installation, drift och underhåll 3,22 3,35 3,30 3,28 3,13 2,99 2,89 2,82 3,20 Kultur, media och design 1,77 1,94 1,73 1,72 2,16 2,23 2,31 2,29 2,28 Naturbruk 2,94 3,02 3,00 3,06 3,03 3,06 2,95 2,91 2,95 Naturvetenskapligt arbete 3,09 3,11 2,99 2,86 2,76 2,76 2,63 2,60 2,80 Pedagogiskt arbete 3,47 3,40 3,47 3,44 3,27 3,15 3,22 3,18 3,38 Service- och säkerhetsarbete 2,83 2,78 2,72 2,65 2,74 2,70 2,68 2,64 2,70 Socialt arbete 2,60 2,48 2,42 2,53 2,59 2,54 2,48 2,69 2,67 Tekniskt arbete 3,61 3,75 3,77 3,83 3,57 3,47 3,26 3,17 3,51 Tillverkningsarbete 2,92 3,10 3,18 3,31 3,15 3,04 2,76 2,61 2,97 Transport 2,71 2,91 2,85 2,79 2,85 2,70 2,78 2,67 3,09 Totalt 3,08 3,16 3,17 3,16 3,10 3,01 2,92 2,86 3,11 Anm. Från och med hösten 2011 har Arbetsförmedlingen ändrat benämningarna på yrken inom IT-området. På grund av detta saknas historiska bristtal för denna yrkesgrupp. Källa: Arbetsförmedlingen 7

10 När konjunkturen försvagas på bred front sjunker efterfrågan även inom transportnäringen, vilket dämpar bristen på lastbilsförare. Yrken inom privata tjänstesektorn som säljer tjänster till andra företag känner också av konjunkturförsvagningen, vilket leder till att tillväxten av nya arbetstillfällen saktar in påtagligt inom dessa i övrigt så expansiva yrkesområden. Detta gäller för bland annat data- och teknikyrken. Den offentliga tjänstesektorns ekonomi är förhållandevis stark, men försvagningen på arbetsmarknaden eroderar skattebasen. Dock påverkas skatteinkomsterna positivt av höjda pensioner. Trots allt är kommunernas och landstingens rekryteringsplaner försiktiga, men yrkesområden som finansieras med skattemedel innehåller många yrken där det är brist på högskoleutbildad arbetskraft. Det betyder att dessa yrkens arbetsmarknad inte påverkas av kommunernas och landstingens återhållsamma rekryteringsplaner utan dessa drabbar i första hand yrken där utbildningskraven är lägre, exempelvis vårdbiträden. Svårast för nyexaminerade Det är stor skillnad i möjligheterna att få jobb mellan arbetssökande som har utbildning och arbetslivserfarenhet och nyexaminerade. Detta bedöms komma att bli mycket framträdande under det närmaste året. Det är inte ovanligt att det råder brist på arbetskraft med god arbetslivserfarenhet samtidigt som nyexaminerade möter en allt hårdare konkurrens om jobben. Ett annat inslag är att kompetenskraven stiger undan för undan. Det finns många exempel på yrken där det råder både hög arbetslöshet och brist på arbetskraft. Dessa yrken brukar benämnas paradoxyrken. Ett exempel är kockar, och där är förklaringen att arbetsgivarna söker kockar med god erfarenhet och ett gott renommé. De arbetslösa kockarna uppfyller inte dessa krav och får därmed svårt att hitta ett arbete. Andra exempel är flera industriyrken, exempel är CNC-operatörer och svetsare. Inom andra yrken spelar arbetsmiljö och anställningsvillkor in som förklaring att arbetsgivaren upplever brist på arbetskraft. Den försämrade konjunkturen slår framför allt mot yrken som inte kräver någon utbildning och mot yrken där gymnasieutbildning är tillräcklig medan yrken för eftergymnasialt utbildade kommer att påverkas i mindre utsträckning. Dock är det många som examineras med en eftergymnasial utbildning, och de nyexaminerade kommer att möta en kärvare arbetsmarknad. Som tidigare nämnts kan det vara brist på erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott på nyexaminerade. Gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken Det finns flera gemensamma nämnare för de yrken som Arbetsförmedlingen bedömer uppvisa brist på arbetskraft respektive yrken med överskott på arbetssökande, det vill säga där konkurrensen om de lediga jobben är liten respektive stor. För yrken med brist på arbetskraft gäller generellt att de ställer högre krav på utbildning, och då nästan alltid på eftergymnasial nivå efter en kvalificerad yrkesutbildning. På motsvarande sätt förenas många överskottsyrken av att de istället endast förutsätter utbildningar på högst gymnasienivå, många gånger utan yrkesspecifik inriktning. Det är dock viktigt att understryka att en lång utbildning inte är någon garanti för att öka attraktionskraften på arbetsmarknaden. Däremot medför en längre utbildning generellt sett även möjligheter till ett arbetssökande över ett bredare fält av yrken, ofta innefattande yrken 8

11 inom flera olika yrkesområden. För en arbetssökande är dock avklarat gymnasium en i det närmaste nödvändig nivå för att vara gångbar på arbetsmarknaden, detta då en utbildning på gymnasienivå i de flesta fall är ett grundläggande krav vid rekrytering av personal. Gymnasiekompetens är dessutom en nödvändig plattform för fortsatt utbildning. Många yrken där konkurrensen om de lediga jobben är liten eller mycket liten förenas också av en för låg dimensionering inom utbildningssystemet. Detta gäller bland annat utbildningar inom IT, ingenjörsutbildningar samt vissa eftergymnasiala utbildningar inom området hälsooch sjukvård. Det finns dock olika anledningar till att utbildningsdimensioneringarna är för låga. En viktig orsak är att ungdomarna uppvisar ett litet intresse för utbildning, exempelvis högskoleingenjörsutbildningen. För att det överhuvudtaget skall vara möjligt att öka antalet utbildningsplatser måste intresset hos de unga öka. Detta är ett svårlöst problem som kräver stora informationssatsningar. En annan orsak är att intresset hos de unga visserligen finns men att utbildningsplatserna är för få, ett exempel är läkarutbildningen. Gemensamt för många yrken där konkurrensen om jobben är liten är också att de i hög grad återfinns inom mer expansiva branscher på arbetsmarknaden. På motsvarande sätt har många överskottsyrken kopplingar till krympande delar av arbetsmarknaden. Här återfinns bland annat yrken präglade av strukturförändringar och hit räknas exempelvis vissa tillverkningsyrken, vissa yrken med administrativ inriktning samt vissa yrken inom drift och underhåll. Flertalet av de mer utpräglade överskottsyrkena har även under lång tid uppvisat hög arbetslöshet medan motsatt situation råder för merparten av bristyrkena. Detta understryker vikten av ett brett arbetssökande både yrkesmässigt och geografiskt. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det trots en stigande konkurrens om jobben i synnerhet för personer som står i begrepp att etablera sig i arbetslivet ändå sker många rekryteringar på arbetsmarknaden. Data/IT Tekniskt arbete Hälso- och sjukvård Pedagogiskt arbete Bygg och anläggning Installation, drift, underhåll Naturvetenskapligt arbete Hotell, restaurang, storhushåll Naturbruk Adm, ekonomi och juridik Tillverkningsarbete Service- och säkerhetsarbete Transport Socialt arbete Försäljn, inköp, marknadsföring Kultur, media och design Genomsnittligt bristtal per yrkesområde Heldragna linjer = balansintervall Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten

12 Administration, ekonomi och juridik Något färre jobb inom administrativa yrken Yrkena inom gruppen administration, ekonomi och juridik återfinns inom såväl privat som offentlig sektor. Flera av dessa yrken har tidigare uppvisat en stark tillväxt men även dessa yrkeskategorier kommer att få vidkännas en viss nedgång under det närmaste året. Yrkesgrupper verksamma i den offentliga sektorn kommer att möta en arbetsmarknad där arbetsgivarna uppvisar relativt stor försiktighet med att öka sin bemanning samtidigt som en svag efterfrågan och dämpad ekonomisk aktivitet leder till effektiviseringar och rationaliseringar också hos de privata arbetsgivarna. Antalet sysselsatta väntas därmed sammantaget minska något under Revisorer Redovisningsekonomer Medicinska sekreterare Löne- och personalassistenter Controllrar Studie- och yrkesvägledare Försäkringstjänstemän Speditör Jurister Personaltjänstemän Handläggar/Utredare off förv Ekonomiassistenter m fl Värdepappersmäklare Administratör/sekreterare Bristindex inom administration, ekonomi och juridik Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012 För kvalificerade ekonomer verksamma inom redovisning och revision är dock konkurrensen om de lediga jobben fortsatt liten. Även för medicinska sekreterare samt löne- och personalassistenter väntas arbetsmarknaden vara god. Bland de yrken där efterfrågan är i balans med utbudet återfinns bland annat studie- och yrkesvägledare, försäkringstjänstemän, speditörer och jurister. För personaltjänstemän och handläggare/utredare inom offentlig förvaltning väntas däremot fortsatt stor konkurrens om jobben. Samtidigt ser läget även fortsättningsvis ut att vara mycket besvärligt för administratörer och sekreterare, en yrkesgrupp vars situation länge präglats av en krympande arbetsmarknad. Detta är en utveckling som i viss mån även påverkar arbetsmarknaden för ekonomiassistenter. För flera yrkeskategorier inom området administration, ekonomi och juridik är dock skillnaderna mellan nyutexaminerade och redan yrkesverksamma mycket stor och det är generellt betydligt lägre konkurrens om jobben för 10

13 arbetssökande med yrkeserfarenhet. Detta gäller både yrken med krav på gymnasial och yrken där eftergymnasial utbildning erfordras. På längre sikt det vil säga 5-10 år framåt ser konkurrensen om jobben ut att bli fortsatt liten endast för redovisningsekonomer. För jurister och revisorer väntas samtidigt en arbetsmarknad i balans. Däremot ser konkurrensen om jobben ut att bli hård för ekonomiassistenter, administratörer och sekreterare, personaltjänstemän samt handläggare/utredare i offentlig förvaltning. Bygg och anläggning Svag byggkonjunktur Byggkonjunkturen försvagades påtagligt under andra halvåret 2012, och företagen syn på den närmaste framtiden blev allt dystrare. Bakom detta låg en påtaglig nedgång av bostadsbyggandet, och det är en utveckling som består Antalet påbörjade småhus och flerbostadshus minskade tydligt under loppet av 2012 och det slår igenom på bostadsproduktionen under det närmaste året. Byggsysselsättningen planade ut under andra halvåret 2012, och för 2013 bedöms antalet sysselsatta komma att minska. Bristindex inom bygg och anläggning VVS-montörer Golvläggare Anläggningsarbetare Betongarbetare Kranförare Takmontörer Anläggningsmaskinförare Plattsättare Isoleringsmontörer Murare Målare Träarbetare/snickare Grovarb inom bygg o anläggn Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012 Den svagare byggkonjunkturen synliggjordes av att arbetslösheten började stiga för samtliga yrken inom byggverksamheten. Det är också en utveckling som fortsätter under Aktiviteten var dock hög när konjunkturen vände nedåt och kännetecknande var att företagen mer eller mindre upplevde brist på arbetskraft inom nästan samtliga byggyrken. Tillgången var bäst på träarbetare eftersom det är ett mycket populärt yrke hos unga. Under det närmaste året mildras bristen inom alla byggyrken, men den kvarstår för arbetskraft med god yrkeser- 11

14 farenhet. När det gäller unga som behöver lärlingstid efter avslutad utbildning på byggprogrammet inom gymnasieskolan blir arbetsmarknaden kärv, och det finns en växande risk att en del kommer att välja att lämna sitt tänkta yrke. Även arbetsmarknaden för anläggningsarbetare har dämpats, men det pågår en del stora anläggningsarbeten 2013, bland annat citytunneln i Stockholm. Vidare planerar kommunerna för investeringar i gator och vägar, rondeller, iordningsställande av centrum samt miljösatsningar. De nya stora infrastrukturinvesteringar som planeras kommer dock att ingångsättas efter 2013, vilket sammantaget betyder att 2013 blir ett mellanår för anläggningsarbetare. Arbetslösheten fortsätter att stiga, men regionalt blir det brist på arbetskraft. Ombyggnadsinvesteringarna väntas ligga på en relativt stabil nivå. Efter införandet av ROTavdraget ökade ombyggnadsinvesteringarna kraftigt, men utvecklingen har nu planat ut. ROT-arbeten gynnas förvisso av det låga ränteläget, men utvecklingen är beroende av hushållens konsumtionsvilja. Renoveringsbehoven inom miljonprogrammet kvarstår, även om viss upprustning pågår. Det finns dock inga tecken på att renovering i någon större skala skulle komma igång under den närmaste tiden, trots det låga ränteläget och förbättrad tillgång på arbetskraft. Mycket talar för att ombyggnadsinvesteringarna blir oförändrade eller minskar något under nästa år. Brist på utbildade byggnadsarbetare under de kommande tio åren På 5 till 10 års sikt väntas tillgången på utbildade byggnadsarbetare inte komma att bli tillräcklig. Det sammanhänger dels med ett stort behov av att öka bostadsproduktionen, dels med ett omfattande behov av att rusta bostäder från miljonprogrammet. Till detta skall läggas planer på ökade infrastrukturinvesteringar. Det gäller stora investeringar i vägar, järnvägar och andra anläggningar. Det finns dock skillnader i efterfrågan mellan byggnadsyrkena, och inom vissa av dem kommer också många att gå i pension. Det väntas komma att bli brist på anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare under de kommande tio åren. Betongarbetare är ett annat yrke där det utbildas för få och det finns ett bristande intresse hos unga för yrket. Det förväntas också komma att bli brist på murare och målare, och det senare yrket gynnas av att det finns ett stort renoveringsbehov. Många målare kommer också att gå i pension. Det finns vidare en rad mindre byggyrken där tillgången på arbetskraft inte blir tillräcklig, exempelvis VVS-montörer, golvläggare, plattsättare och takmontörer. Däremot blir tillgången på träarbetare och elektriker tillräcklig. Detta sammanhänger med att många unga utbildar sig till dessa yrken. Det innebär också att det kommer att vara svårare att få lärlingstjänst inom dessa yrken jämfört med många andra byggnadsyrken. Data/IT Datayrkena påverkas av den svaga konjunkturen Databranschen har haft en god utveckling sedan krisen vid millenniumskiftet. Jobben har ökat undan för undan men också kompetenskraven. Under hösten 2012 skedde en tydlig inbromsning, vilket illusterar att konjunkturavmattningen också nått yrkena inom databranschen. Det mesta tyder på att området kommer att ta en paus när det gäller tillväxten av jobb under Efterfrågan på spetskompetent datapersonal förblir dock god under det närmaste 12

15 året. Det betyder att dessa kommer att ha en liten konkurrens om jobben och en anledning är att utbildningsdimensioneringen varit otillräcklig för att möta behoven på arbetsmarknaden. Detta gäller i synnerhet yrkena mjukvaru- och systemutvecklare, IT-arkitekter samt testledare och testare. Dessa yrken bedöms i vår yrkesbarometer av arbetsförmedlingarna som mycket svårrekryterade under det kommande året. Det gäller framför allt arbetskraft med erfarenhet medan nyexaminerade kommer att möta en trögare arbetsmarknad jämfört med året innan. Kvalificerad IT-personal efterfrågas inom ett flertal branscher, tillhörande såväl privat som offentlig verksamhet. Arbetsgivarnas önskemål om mångsidig arbetslivserfarenhet leder till att arbetsgivarna fortsätter att rekrytera arbetskraft utomlands. Arbetslösheten är förhållandevis låg, men har tenderat att öka. Detta avser i första hand arbetskraft som saknar arbetslivserfarenhet och/eller på annat sätt inte uppfyller de kompetenskrav som arbetsgivaren ställer. Mjukvaru- och systemutvecklare Bristindex inom data/it IT-arkitekter Testare och testledare, IT Systemförvaltn/systemadm Helpdesktekn, supporttekniker Drifttekniker, IT Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012 När det gäller datayrken med lägre utbildningskrav exempelvis drifttekniker och supporttekniker har arbetsmarknaden försvagats mer tydligt. Här har också bristindex sjunkit och arbetslösheten ligger på en betydligt högre nivå jämfört med datayrken som kräver längre utbildning. En stor del av de arbetslösa saknar emellertid arbetslivserfarenhet, eller också uppfyller de inte arbetsgivarnas rekryteringskrav fullt ut. Det förblir brist på datautbildade på tio års sikt Allt talar för att behovet av att rekrytera dataspecialister fortsätter att öka och ligga på en hög nivå under de kommande tio åren. Yrkeskåren är dock ung varvid pensionsavgångarna blir små. Tillgången blir emellertid inte tillräcklig vilket sammanhänger med att för få har utbildat sig mot datayrken sedan millenniumskiftet. Dock har antalet studerande ökat något under de 13

16 senaste fem åren, men faktum kvartstår att än fler borde utbilda sig inom dessa yrken för att behoven på arbetsmarknaden skall tillfredsställas. Det har också blivit vanligare att rekrytera dataspecialister från utlandet, och det är en utveckling som bedöms fortsätta. Det sker dessutom rekryteringar från andra utbildningsinriktningar, bland annat från ingenjörsutbildningen. Liksom tidigare blir bristen mest utpräglad när det utbildad och erfaren arbetskraft. Ibland är detta logiskt. För att kunna arbeta som IT-arkitekt krävs en mångsidig yrkeserfarenhet. Trots att tillgången på dataspecialister ökar undan för undan bedömer Arbetsförmedlingen att det blir liten konkurrens om jobben under de kommande tio åren. Inte heller tillgången på datatekniker bedöms komma att motsvara behoven på arbetsmarknaden under de kommande tio åren. Denna bedömning är dock mer osäker eftersom det är oklart vilken effekt den tekniska utvecklingen kan ha för dateknikernas arbetsmarknad. Trots allt är det ändå yrken som det lönar sig att utbilda sig mot, men liksom inom många andra yrken försämras arbetsmarknaden tydligt för nyexaminerade när konjunkturen viker. Försäljning, inköp och marknadsföring Sämre tider för försäljningsyrkena Även området försäljning, inköp och marknadsföring påverkas av den dämpade utveckling som kommer att prägla den ekonomiska aktiviteten under 2013 och antalet sysselsatta inom detta område bedöms därför att falla något. En tydligt försvagad industrikonjunktur påverkar arbetsmarknaden även för inköpare och kvalificerade säljare (företagssäljare), vilka i allt högre grad även är yrken med krav på eftergymnasial utbildning. Samtidigt fortsätter hushållen att prioritera sparande framför konsumtion vilket medför ökad konkurrens om jobben för bland annat resesäljare samt försäljare såväl av dagligvaror som inom fackhandeln. Detta är en utveckling som drivs på av fortsatta rationaliseringar och en förskjutning mot mindre personalintensiva enheter. Resesäljarnas arbetsmarknad påverkas dessutom av en fortsatt utveckling mot handel via Internet. Också för bilförsäljare väntas ökad konkurrens om jobben. Dessutom ser konkurrensen om de lediga jobben ut att bli fortsatt stor för fastighetsmäklare, banktjänstemän samt för yrkesgruppen marknadsanalytiker och marknadsförare. Detta medför att det inom detta område endast är telefonförsäljarna som bedöms möta en arbetsmarknad med balans mellan utbud och efterfrågan. För försäljningsyrken med krav på gymnasieutbildning är arbetslösheten redan i dagsläget hög och den väntas även stiga ytterligare. Samtidigt är det viktigt att påpeka att det trots detta kommer att ske många rekryteringar inom området försäljning, inköp och marknadsföring. Detta gäller inte minst telefonförsäljare samt försäljare inom dagligvaruhandeln- och fackhandeln. Dessa är också attraktiva ingångsjobb för ungdomar men med en stigande arbetslöshet blir konkurrensen om dessa jobb knivskarp. I likhet med många andra yrkesområden uppvisar dock arbetsmarknadsläget stora skillnader mellan nyutexaminerade och redan yrkesverksamma detta gäller inte minst yrken med krav på eftergymnasial utbildning. 14

17 Telefonförsäljare Bristindex inom försäljning, inköp, och marknadsföring Inköpare Företagssäljare Bilförsäljare Resesäljare Fastighetsmäklare Banktjänstemän Marknadsanalytiker, marknförare Försäljare, fackhandel Försäljare, dagligvaror Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012 Hård konkurrens också på längre sikt I det längre perspektivet 5-10 år framåt ser konkurrensen generellt sett ut att bli hård inom detta yrkesområde. Även på längre sikt kommer konkurrensen om jobben att bli hård för arbetssökande marknadsanalytiker och marknadsförare. Detta förklaras av ett stort intresse för utbildningar med denna inriktning samt en låg medelålder inom yrket. Också för försäljare av såväl dagligvaror som inom fackhandeln bedöms konkurrensen om jobben bli stor. Inom yrkesområdet som helhet väntas därmed endast företagssäljare möta en arbetsmarknad med liten konkurrens om jobben medan utsikterna för inköpare bedöms präglas av balans mellan utbud och efterfrågan. Hotell, restaurang och storhushåll Avmattning inom hotell och restaurang Till de yrken som är starkt beroende av hushållens konsumtionsvilja hör också yrken inom området hotell, restaurang och storhushåll. Dessa yrken är också beroende av affärsresandet samt efterfrågan på hotell- och konferenstjänster, som dämpas när konjunkturen försämras. Inom flera av dessa yrken är arbetslösheten hög och konkurrensen om de lediga jobben förblir stor. Detta gäller såväl receptionister som gruppen baristor och cafébiträden samt inte minst yrkesgruppen köks- och restaurangbiträden. Yrkesområdet är dock heterogent, och framtidsutsikterna för de arbetssökande varierar från stor konkurrens om jobben bland de ovan nämnda yrkeskategorierna till liten konkurrens bland kockar, vilket i synnerhet gäller kockar med god erfarenhet, gott renommé eller någon form av specialistkompetens (specialkockar). Även för yrkesgruppen bagare och konditorer bedöms arbetsmarknaden som ljus. 15

18 Vidare väntas endast arbetsmarknaden för bartendrar och servitörer vara i balans under det närmaste året. Samtidigt är det dock värt att nämna att arbetslösheten inom området hotell, restaurang och storhushåll i allmänhet är hög och dessutom bedöms stiga under det närmaste året. I likhet med försäljningsyrkena är emellertid detta ett område där det sker många rekryteringar, vilket alltid skapar många jobböppningar. Sammantaget bedömer vi att sysselsättningen kommer att minska något inom yrkesområdet under Kockar Bristindex inom hotell, restaurang och storhushåll Bartenders Servitörer Receptionister Baristor/cafébiträden Köks- o restaurangbiträden Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012 Även på längre sikt väntas goda jobbmöjligheter för kockar samt bagare och konditorer. Inte heller för servitörer förändras konkurrenssituationen på längre sikt utan där förblir arbetsmarknaden i balans på såväl fem som tio års sikt. Också för köks- och restaurangbiträden består den hårda konkurrensen även om man blickar längre fram i tiden. Hälso- och sjukvård Brist på högskoleutbildad arbetskraft år 2013 Det finns ett växande behov av hälsovård och äldreomsorg och en viktig anledning är fler äldre i befolkningen. En annan anledning är förbättrade möjligheter att behandla olika sjukdomar. Vidare sker en kontinuerlig teknisk utveckling vilket stadigt ökar behoven av teknisk kompetens, och därmed efterfrågan på tekniskt välutbildad arbetskraft. Huvuddelen av verksamheterna tillhör fortfarande kommun- och landstingssektorn, men inslaget av privata huvudmän ökar undan för undan. Dessa står också för tillväxten av jobb. Denna utveckling fortsätter under de kommande åren, vilket betyder att antalet anställda med privat huvudman fortsätter att öka medan antalet kommun- och landstingsanställda bedöms komma att minska något. 16

19 Bristindex inom hälso- och sjukvård Läkare Operationssjuksköterskor Sjuksköterskor, psyk.vård Sjuksköterskor, akutsjukvård Distriktssköterskor Geriatriksjuksköterskor Röntgensjuksköterskor Barnsjuksköterskor Receptarier Barnmorskor Tandläkare Psykologer Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012 Bristindex inom hälso- och sjukvård (forts) Apotekare Tandsköterskor Logopeder Tandhygienister Sjuksköterskor, (grundutb.) Optiker Veterinärer Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Skötare Dietister Undersköterskor Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2012 Sedan många år råder brist eller stor brist på arbetskraft inom många yrken som kräver högskoleutbildning inom hälso- och sjukvård. Arbetslösheten är också obetydlig inom dessa yrken. Exempel på sådana yrken är läkare, specialistutbildade sjuksköterskor, apotekare, receptarier och tandläkare men också tandhygienister samt tandsköterskor. Anledningen är dels 17

20 för låga utbildningsvolymer i relation till behoven, dels stora pensionsavgångar inom flera av yrkena. Detta har lett till att rekryteringar från utlandet fortsatt att öka och ett exempel är att nästan en tredjedel av de yrkesverksamma läkarna är födda utanför landet. Det sker en utbyggnad av utbildningsplatserna, men dessa utbildningar tar lång tid varför den stora bristen på arbetskraft kvarstår framöver. Bilden är helt annorlunda när det gäller yrken som kräver gymnasieutbildning. Här finns överskott på personal. Detta sammanhänger med dels ökade kompetenskrav från arbetsgivarna, dels att kommuner och landsting är återhållsamma med att öka kostnaderna vilket innebär en restriktiv hållning mot att öka antalet anställda. Därmed väntas under det kommande året stor konkurrens om jobben för undersköterskor. Det finns dock regionala skillnader, men framför allt är skillnaden stor mellan nyexaminerade och yrkeserfarna. Den senare gruppen möter en arbetsmarknad där möjligheterna till arbete får anses som förhållandevis god. Krav på körkort har ökat, vilket sammanhänger med att fler arbetar inom hemtjänsten, vilket också är ett område som fortsätter att expandera. Arbetslösheten är dock ganska låg bland undersköterskorna, i runda tal 5 procent. Däremot är arbetslösheten mycket hög bland vårdbiträden, och många av dem saknar sannolikt utbildning inom yrket. Det kommer att bli brist på undersköterskor På fem till tio års sikt består bristen på högskoleutbildade inom hälsovården och äldreomsorgen. Trots att läkarutbildningen utökats och att svenska ungdomar utbildar sig utomlands samt att många läkare rekryteras från andra länder består bristen på läkare, detta gäller i synnerhet specialistläkare. Bristen på specialistutbildade sjuksköterskor består medan det väntas komma att bli balans på de grundutbildade sjuksköterskornas arbetsmarknad. För de senare kommer det emellertid att bli många jobböppningar eftersom de grundutbildade är rekryteringsbasen för utbildning till specialistsjuksköterska. Den förändring inom högskoleyrkena som väntas från dagens situation är att tillgången på apotekare förbättras. Vidare kommer tillgången på undersköterskor att inte bli tillräcklig för att möta behoven, detta beroende på ett växande antal äldre och att för få utbildas till yrket samt att många kommer att pensioneras. Ett annat yrke som bedöms komma att bli problematiskt är tandsköterskor och det sammanhänger med en obefintlig utbildningsnivå mot yrket samtidigt som många går i pension. Installation, drift och underhåll God arbetsmarknad för mekaniker Även yrkesområdet installation, drift och underhåll är ett område med vitt skilda och i några fall dessutom ganska små yrken. Området innefattar allt från olika former av fordonsmekaniker och elektriker till fastighetsskötare och vaktmästare. Detta medför även att arbetsmarknadsutsikterna inom området uppvisar mycket stor spridning. Yrket lastbilsmekaniker har länge varit ett område med mycket liten konkurrens om jobben och så bedöms även vara fallet under det närmaste året. Även för yrkeskategorierna styr- och reglertekniker, larmtekniker, maskinreparatörer, bilmekaniker, distributionselektriker samt drifttekniker vid värmeoch vattenverk väntas en god arbetsmarknad. Det samma gäller även i viss mån yrket lacke- 18