Var finns jobben? Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Var finns jobben? Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick"

Transkript

1

2 Text Håkan Gustavsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Text- och bildredigering Marcus Löwing Yvonne Elliman Eftertryck tillåten med angivande av källa

3 Var finns jobben och Yrkeskompassen Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser. Prognoserna redovisas dels som sammanställningar för olika yrkesområden, dels som översiktliga beskrivningar av konkurrensläget inom enskilda yrken. Avsikten är att ge en bild av utvecklingen på arbetsmarknaden speglat ur ett yrkesperspektiv. I Arbetsförmedlingens webbaserade vägledningstjänst Yrkeskompassen finns detaljerade bedömningar för enskilda yrken. 1 I Yrkeskompassen och Var finns jobben? återfinns de vanligaste yrkena på arbetsmarknaden samt vissa yrken som är på väg att öka i storlek. 2 Där visas både det aktuella arbetsmarknadsläget och framtidsutsikterna för omkring 200 yrken. Yrkesprognoserna täcker ungefär 80 procent av sysselsättningen på arbetsmarknaden. Yrkeskompassen innehåller även beskrivningar av och information kring olika yrken och utbildningsvägar hämtad från förmedlingens övriga yrkesinformation. Kompassen är utvecklad i syfte att vara ett stöd för alla som söker arbete men framför allt för dem som står i begrepp att göra ett yrkesval. Kompassen är också en källa till information för personer som arbetar med vägledning. På Arbetsförmedlingens hemsida finns även ett omfattande utbud av ytterligare information om olika yrken och utbildningar. I Yrken A-Ö finns detaljerade beskrivningar av ett stort antal yrken även yrken som inte finns upptagna i Yrkeskompassen. I Arbetsförmedlingens yrkesinformation ingår också de temabaserade beskrivningarna i Inspireras av Där publiceras intervjuer med personer som är verksamma inom olika yrken i olika branscher men där yrkena har något gemensamt. Informationen innefattar även ett flertal yrkesfilmer, tester samt information om hur man startar och driver eget företag. Kort om Arbetsförmedlingens metod Arbetsförmedlingens ettåriga yrkesprognoser bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar av yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknader. Bedömningarna har gjorts efter att förmedlingskontoren genomfört intervjuer med närmare privata arbetsgivare, ett antal statliga arbetsgivare samt representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga kommuner och landsting. Till detta har förmedlingarna även lagt den kunskap som inhämtats i den dagliga verksamheten. Förmedlingskontorens bedömningar sammanställs till en så kallad yrkesbarometer. Bedömningarna är således dels baserade på arbetsgivarnas förväntade rekryteringsbehov, dels på Arbetsförmedlingens uppskattning av tillgången på lämpliga arbetssökande. Perspektivet är det kommande året, det vill säga till och med hösten Utöver detta gör Arbetsförmedlingens analysavdelning en makroekonomisk bedömning och branschprognoser som också påverkar analysen av hur arbetsmarknadsläget för olika yrken kommer att utvecklas det närmaste året. En utförlig beskrivning av detta återfinns i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013, som publicerades den 12 december Redovisningen av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser följer i huvudsak standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). Läs mer via 2

4 Var finns jobben? och Yrkeskompassen innehåller också långsiktiga utblickar på 5 och 10 års sikt. 3 Dessa är framtagna genom analyser av statistik över bland annat pensionsavgångar, utbildningsvolymer och yrkesrörlighet. Till detta har sedan lagts en bedömning av den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden. De långsiktiga prognoserna omfattar yrken där Arbetsförmedlingen bedömer att det statistiska underlaget är tillräckligt stort för att möjliggöra de beräkningar som är nödvändiga. I arbetet med Arbetsförmedlingens yrkesprognoser ingår även omfattande kontakter med parterna på arbetsmarknaden. Det samlade resultatet det vill säga såväl de kortsiktiga som de långsiktiga bedömningarna har därefter förankrats hos en expertgrupp kopplad till Arbetsförmedlingens yrkesprognosverksamhet. Gruppen består av representanter för arbetsmarknadens parter samt från Statistiska centralbyrån. Bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod För att illustrera jobbmöjligheterna inom olika yrken använder Arbetsförmedlingen ett tillvägagångssätt baserad på ett bristindex. Detta index är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingskontors bedömningar för respektive yrke. Bedömningarna graderas enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande; 2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på sökande; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande är liktydigt med att det är mycket stor konkurrens om de lediga jobben, medan konkurrensen är mycket liten om det är stor brist på sökande. 4 Vi har därefter klassindelat bedömningarna enligt följande: Bedömning Bristindex Mycket liten konkurrens om jobben 4,01-5,00 Liten konkurrens om jobben 3,30-4,00 Balans 2,90-3,29 Stor konkurrens om jobben 2,00-2,89 Mycket stor konkurrens om jobben 1,00-1,99 Källa: Arbetsförmedlingen För de yrken som fått ett bristindex över 4,0 råder således mycket liten konkurrens om jobben (stor brist på arbetssökande). På motsvarande sätt råder mycket stor konkurrens om jobben (stort överskott på arbetssökande) om bristindex ligger lägre än 2,0. Det bör även påpekas att mindre skillnader i bristindex mellan olika yrken eller mellan två olika undersökningstillfällen alltid skall tolkas med viss försiktighet. Det bör dessutom poängteras att det ofta förekommer regionala skillnader för enskilda yrken samt att det generellt föreligger skillnader i arbetsmarknadsläge mellan personer med respektive utan erfarenhet 3 Arbetsförmedlingens långsiktiga yrkesprognoser uppdateras en gång per år och publiceras i januari respektive år. 4 För yrket i fråga multipliceras alltså antalet arbetsförmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar visst överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det sker även en viktning av svaren mot antalet förvärvsarbetande inom respektive yrke inom motsvarande kommun. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar som lämnat uppgift om yrket förutser mycket liten konkurrens om jobben. Det lägsta möjliga värdet är 1, som på motsvarande sätt erhålles om samtliga förmedlingar räknar med mycket stor konkurrens om jobben. 3

5 inom de redovisade yrkena. Denna rapport avslutas med en tabell där bristindex redovisas för samtliga yrken som ingått i undersökningen sedan hösten

6 Var finns jobben 2014 Efterfrågan på arbetskraft förstärks under 2014 Trots en blygsam ekonomisk tillväxt utvecklades arbetsmarknaden överraskande starkt under 2013 och sysselsättningen ökade inom många yrken. Under 2014 bedöms den ekonomiska aktiviteten förstärkas påtagligt, vilket innebär att efterfrågan på arbetskraft ökar mera 2014 än Förstärkningen bedöms komma att tillta under andra halvåret 2014, eftersom efterfrågan på arbetskraft motverkas av förhållandevis stora lediga personalresurser inom vissa yrken under inledningen av året. Det som också håller tillbaka en ännu starkare uppgång på arbetsmarknaden är att den globala konjunkturen även under 2014 får betraktas som svag, i synnerhet i euroområdet. Återhämtningen där bedöms dock komma att förstärkas något. Sammantaget kommer dock arbetssökande att ha fler jobb att söka dels genom en återhämtning i konjunkturen dels genom den pågående generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Samtidigt blir det allt fler av den aktiva befolkningen (16-64 år) som vill jobba, och det betyder att konkurrensen om jobben sammantaget förblir stor inom ett antal yrken. Som vanligt finns det alltid många jobb att söka. Antalet rekryteringar kan uppskattas till drygt år Det understryker betydelsen för arbetssökande att vara aktiva i att söka jobb. Detta gäller givetvis inom alla yrkesområden och regioner. Rekryteringsproblemen ökar under de kommande 10 åren Rekryteringsproblemen har dämpats, och de har legat på en förhållandevis låg nivå trots att sysselsättningen ökat i god takt under Det är framför allt inom yrken som är kopplade till LO-kollektivet där bristen på arbetskraft minskat påtagligt medan rekryteringsproblemen minskat i något lägre grad inom tekniska yrken respektive förblivit stora inom fler högskoleyrken inom den offentliga tjänstesektorn. Under det kommande året ökar rekryteringsproblemen inom vissa yrkesområden. Sträcks tidshorisonten ut till 5 och 10 år in i framtiden kvarstår vår tidigare bedömning att rekryteringsbehoven kommer att vara mycket stora. Bland annat skapar de pågående stora pensionsavgångarna behov av många ersättningsrekryteringar, och en del av dessa har ännu inte kommit tillstånd på grund av att utvecklingen på delar av arbetsmarknaden varit dämpad under det senaste året. Inom flera yrkesområden kommer därför brist på arbetskraft att bli ett växande problem, och det problemet förstärks av att utbildningsdimensioneringen inte alltid överensstämmer med behoven på arbetsmarknaden. Detta problem är särskilt svårt att lösa om orsaken är ett bristande intresse hos unga att utbilda sig mot ett visst yrkesområde. De senaste årens stora nettoinvandring väntas bestå och det leder till att effekterna av den stora generationsväxlingen mildras jämfört med tidigare beräkningar. Dock kvartstår stora problem inom vissa yrken och i synnerhet förblir problemen oförändrat stora inom vissa regioner. Det är framför allt storstadsområdena och större städer som gynnas av den högre nettoinvandringen medan glesbyggd och mindre orter endast får en liten del av denna befolkningsförstärkning. Sysselsättningen fortsätter att öka Med tanke på att den globala konjunkturen varit mycket svag under både 2012 och 2013 får efterfrågan på arbetskraft betraktas som överraskande stark. Det sker nu en återhämtning av 5

7 den globala konjunkturen vilket påverkar den svenska arbetsmarknaden positivt. Nyanmälda lediga platser har legat på en hög nivå under det senaste året och antalet varslade om uppsägning har minskat undan för undan. Detta indikerar en ekonomisk aktivitet som är i stigande. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning med drygt arbetsställen inom den privata sektorn och med landets kommuner och landsting visar att man planerar för fler anställda på ett års sikt. Optimismen är störst inom den privata tjänstesektorn, och bakom detta ligger en bedömning att efterfrågan på varor och tjänster ökar undan för undan under det kommande året 5. Det talar för att sysselsättningsnivån kommer att ligga klart högre än året innan under Mellan 2013 och 2014 beräknas antalet sysselsatta öka med personer i åldersgruppen år, vilket kan jämföras med ökningen 2013 på personer. I åldersgruppen år ökade sysselsättningen med Under 2014 bedöms sysselsättningen öka inom många yrken, dock fortsätter sysselsättningen att minska för en del yrken inom tillverkningsindustrin. Förhållandevis stora lediga resurser på arbetsmarknaden Den förstärkning av efterfrågan på arbetskraft som förutsägs för det närmaste året leder till att rekryteringsproblemen ökar något. Det är värt att påpeka att rekryteringsproblemen legat på en låg nivå 2013, vilket illustrerar att de lediga resurserna på arbetsmarknaden är stora. Den förstärkning som sker av efterfrågan på arbetskraft leder till ökad brist på arbetskraft inom flera yrken, men samtidigt blir tillgången på arbetskraft mer än tillräcklig inom andra yrken. I vår kartläggning under hösten 2013 angav 19 procent av de privata arbetsgivarna att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret, vilket kan jämföras med det historiska genomsnittet på 24 procent 6. Den ökning som sker av rekryteringsproblemen avser framför allt utbildad och erfaren arbetskraft inom vissa yrken medan tillgången på nyexaminerade bedöms bli tillräcklig inom många yrken. Det är inte ovanligt att arbetsgivarna upplever att det är brist på utbildad och erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott på nyexaminerade. Under 2014 blir dock konkurrensen om jobben stor inom relativt många yrkesområden, vilket sammanhänger med en fortsatt stark ökning av utbudet av arbetskraft. Detta påverkar i synnerhet grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och utrikes födda. Samtidigt kommer utbildad och erfaren arbetskraft att möta en god efterfrågan inom allt fler yrken. Jobben ökar i flertalet yrkesområden Under det närmaste året bedöms sysselsättningen komma att öka inom många yrken, men fortfarande finns ett antal yrken där en minskning bedöms komma att ske. Det är framför allt en del yrken inom industriell tillverkning. Däremot sker en ökning av jobben inom många yrken inom den privata tjänstesektorn, men även där finns yrken med minskad sysselsättning. När det gäller yrken som är vanligt förekommande inom den offentliga tjänstesektorn bedöms en viss ökning av sysselsättningen inom en majoritet av yrkena. Däremot förändras antalet anställda inom flera av yrkena med kommunal eller landstingskommunal huvudman marginellt medan de fortsätter att öka med privat huvudman. 5 Läs mer i Arbetsmarknadsutsikterna hösten Avser perioden våren 2000 till hösten

8 Förändring av antalet sysselsatta 7 inom yrkesområden under det närmaste året Yrkesområde Förändring Hotell, restaurang och storhushåll Tekniskt arbete Service- och säkerhetsarbete Data/IT Transport Bygg och anläggning Installation, drift och underhåll Hälso- och sjukvård Administration, ekonomi och juridik Kultur, media och design Naturvetenskapligt arbete Försäljning, inköp och marknadsföring Pedagogiskt arbete Socialt arbete Naturbruk Industriell tillverkning Totalt Anm. I totalen ingår även sysselsatta inom området chefer och verksamhetsledare samt sysselsatta utan uppgift om yrke. Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. Industrin möter en starkare konjunktur Under 2014 bedöms även de industriella yrkena påverkas positivt av den förstärkning av den globala konjunkturen som förutses. Den förbättring som bedöms ske kan kopplas till en fortsatt god återhämtning i USA, men en viss förbättring väntas även i Europa och det gäller också de krisdrabbade delarna av euroområdet. Till detta kan läggas att en del orosmoln skingrats i Sydostasien, och många av regionens länder får en hygglig tillväxt även om den tydligt understiger det historiska genomsnittet. Byggkonjunkturen, som varit svag under de senaste åren, uppvisade en förbättring under andra halvåret Det är en utveckling som bedöms komma att förstärkas under Bakom detta ligger att bostadsbyggandet ökade tydligt under 2013, och det är en utveckling som förstärks under det närmaste året. Samtidigt är aktiviteten i den så kallade Rot-sektorn 7 Arbetsförmedlingens yrkesprognoser är indelade i en femgradig skala där en starkt ökande sysselsättning innebär en jobbtillväxt på 2,0 procent eller mer. En förändring på 1,9 0,5 procent benämns ökande sysselsättning. Om antalet sysselsatta väntas förändras med 0,4 till -0,4 procent benämns detta som en oförändrad sysselsättning. På motsvarande sätt benämns en utveckling där sysselsättningen faller med 0,5 till 1,9 procent som en minskande sysselsättning. En utveckling där sysselsättningen faller med 2,0 procent eller mer benämns som en starkt minskande sysselsättning. 7

9 stark och en viss förbättring kan också komma att ske i anläggningssektorn. Det betyder att efterfrågan ökar för flertalet byggyrken, och det innebär sjunkande arbetslöshet och ökade rekryteringsproblem. Däremot förblir situationen ansträngd för lärlingarna. Handeln är ett område som gynnas av att den privata konsumtionen bedöms öka i god takt under det kommande året. Å andra sidan berörs yrken inom handeln av fortsatta effektiviseringar och fler personalsnåla försäljningsställen. Hittills har restaurangnäringen gått bra och branschen är optimistisk. Det finns mycket som talar för att den utvecklingen fortsätter under 2014, vilket leder till fortsatt ökad efterfrågan på restaurangyrken. Den ökade aktiviteten inom handeln, en återhämtning inom byggverksamheten samt att industrikonjunkturen har bottnat och börjat visa tecken på förstärkning leder till en ökad efterfrågan på yrken inom transportnäringen, vilket förbättrar arbetsmarknaden för exempelvis lastbilsförare. Yrken inom privata tjänstesektorn som säljer tjänster till andra företag andas en ökad optimism, vilket leder till att tillväxten av nya arbetstillfällen ökar inom dessa expansiva yrkesområden. Detta gäller för bland annat data- och teknikyrken. Den offentliga tjänstesektorns ekonomi är förhållandevis stark, men den försvagas under det kommande året. Som vanligt är kommunernas och landstingens rekryteringsplaner försiktiga, vilket dels beror på en strävan att ha budgetarna i balans dels fortsatta överföringar av verksamheter till privat huvudman. Inom hela sektorn offentliga tjänster bedöms en viss jobbtillväxt under det kommande året. Yrkesområden som finansieras med skattemedel innehåller dessutom många yrken där det är brist på högskoleutbildad arbetskraft. Det betyder att dessa yrkens arbetsmarknad inte påverkas av kommunernas och landstingens återhållsamma rekryteringsplaner utan detta drabbar i första hand yrken där utbildningskraven är lägre, exempelvis vårdbiträden. Fler sysselsatta i samtliga län Under 2014 väntas fler sysselsatta i samtliga län, men i vissa områden blir tillväxten förhållandevis svag. Minst del av den ökade sysselsättningen får industritunga regioner, medan områden med ett stort inslag av privat tjänstesektor gynnas. Sammantaget medför detta att storstadsområdena gynnas och i synnerhet Stockholm, men också i Skåne och Västra Götaland väntas en god jobbtillväxt. Även andra större städer med en stor tjänstesektor får en ganska god jobbtillväxt. Däremot går det trögare i industritunga län såsom Västmanland, Södermanland, Gävleborg med mera. Flera av de norrländska länen har haft en god utveckling och jobben fortsätter att öka även där även om ökningstakten under det kommande året blir svagare relativt riket. Det sammanhänger med att den tydliga tillväxtkraften från gruvnäringen åtminstone tillfälligt bromsar in. Detta gör att både Västerbottens- och Norrbottens län får en svagare jobbtillväxt jämfört med riksgenomsnittet. Liksom tidigare fortsätter det att gå trögt i Västernorrlands län. Stigande rekryteringsproblem på längre sikt På lite längre sikt (5 och 10 år) stiger rekryteringsproblemen inom en rad yrken. Detta trots att nettoinvandringen nu bedöms bli större än vad som beräknats vid tidigare längre utblickar. Det står därför klart att situationen avseende arbetskraftsförsörjningen förbättrats något jämfört med tidigare beräkningar. Trots detta kommer många yrken och framför allt regioner 8

10 att påverkas av den stora generationsväxlingen. Inom flera yrkesområden utbildas också för få för att möta behoven på arbetsmarknaden. Detta betyder att inom flera yrken är risken stor att det kommer att bli en omfattande brist på arbetskraft under de kommande tio åren. Ökade och förändrade kompetenskrav Det är stor skillnad i möjligheterna att få jobb mellan arbetssökande som har utbildning och arbetslivserfarenhet respektive nyexaminerade arbetssökande. Denna skillnad bedöms komma att bli fortsatt mycket framträdande under det närmaste året. Det är inte ovanligt att det råder brist på arbetskraft med god arbetslivserfarenhet samtidigt som nyexaminerade möter hård konkurrens om jobben. En utveckling som pågått länge är att kompetenskraven stiger undan för undan. Hösten 2013 kartlade Arbetsförmedlingen arbetsgivarnas behov av kompetens på längre sikt. Arbetsgivarna fick då besvara frågan om de planerade att förändra kompetenskraven vid rekryteringar som uppstår vid pensionsavgångar under de kommande fem åren. Två områden stack ut, och det var arbetsgivarna inom industrin respektive inom den offentliga tjänstesektorn vilka bägge planerade för höjda kompetenskrav i betydligt större utsträckning än övriga delar av arbetsmarknaden. Ökade kompetenskrav kan leda till att ett yrke minskar medan ett annat yrke växer, exempelvis vårdbiträden respektive undersköterskor. Ett annat exempel är att yrkesinnehållet förändras. Det kan då tillkomma en rad arbetsuppgifter som tidigare inte fanns inom yrket. Några exempel är fastighetsskötare, sekreterare, löneassistenter och så vidare. Arbetslösa som inte besitter kunskap som motsvarar de nya kraven har mycket svårt att hitta ett arbete samtidigt som arbetsgivarna kan uppleva att de har svårt att hitta arbetskraft som uppfyller deras kompetenskrav. En annan utveckling är att arbetsuppgifter som tidigare legat i ett yrke integreras i ett annat yrke. Receptionister är ett sådant exempel. Där kan uppgifter som tidigare utfördes av en vaktmästare numera ingå. Sådana kombinationer återfinns också i yrket lokalvårdare. Utöver att lokalvårdaren också utför vaktmästarjobb kan denne få sköta om och ansvara för exempelvis kaffeautomater. Det tillkommer också mjuka värden och den vanligaste som lyfts fram är social kompetens. Exempel är lagerarbetare och lastbilsförare. För båda grupperna har det tillkommit en ökad kundkontakt, och för åtminstone lagerarbetaren också i vissa fall ett inköpsansvar. Ett kompetenskrav som ingår i allt fler yrken är datorvana då datoriseringen numera berör de allra flesta yrken. Det finns många exempel på yrken där det råder både hög arbetslöshet och brist på arbetskraft. Dessa yrken brukar benämnas paradoxyrken. Ett exempel är kockar, och där är förklaringen att arbetsgivarna ofta söker kockar med god erfarenhet och ett gott renommé. De arbetslösa kockarna uppfyller inte alltid dessa krav och får därmed svårt att hitta ett arbete. Samma problematik finns inom yrket servitör. Andra exempel är flera industriyrken, exempel är CNC-operatörer och svetsare. Inom andra yrken spelar arbetsmiljö och anställningsvillkor in som förklaring att arbetsgivaren upplever brist på arbetskraft. Svårast för korttidsutbildade Den förbättring som förutsägs för arbetsmarknaden under det kommande året berör framför allt yrken som kräver högskoleutbildning, men också yrken som kräver gymnasieutbildning. Det har blivit allt färre jobb inom yrken där det inte finns något utbildningskrav, men för det 9

11 kommande året bedöms dock nedgången tillfälligt komma att upphöra. Samtidigt kommer det att finnas många arbetslösa som har högst en förgymnasial utbildning. Det finns också gymnasialt utbildade som inte kan räkna med någon nämnvärd förbättring av arbetsmarknadsläget. Det är grupper som har en inriktning på sin utbildning som inte passar behoven på arbetsmarknaden. Detsamma gäller även för vissa av dem som skaffat sig en eftergymnasial utbildning, det kan då handla om utbildningar mot kulturella yrken, mediayrken och i viss mån yrken som kräver en biologisk utbildning. Det är inte ovanligt att en del arbetslösa tvingas acceptera yrken som de är överkvalificerade för. Det finns exempelvis taxichaufförer som har en akademisk utbildningsbakgrund. Det är också många som examineras med en eftergymnasial utbildning, och de nyexaminerade möter därigenom ibland en kärv arbetsmarknad inom sin utbildningsinriktning. Som tidigare nämnts kan det vara brist på erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott på nyexaminerade. Gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken Det finns flera gemensamma nämnare för de yrken som Arbetsförmedlingen bedömer uppvisa brist på arbetskraft respektive yrken med överskott på arbetssökande, det vill säga där konkurrensen om de lediga jobben är liten respektive stor. 8 För yrken med brist på arbetskraft gäller generellt att de ställer högre krav på utbildning, och då nästan alltid på eftergymnasial nivå. Detta berör dels vissa teoretiskt inriktade utbildningar dels en rad inriktningar som kan betraktas som kvalificerade yrkesutbildningar. Brist på arbetskraft inom yrken på gymnasial nivå omfattar enbart yrkesinriktade utbildningar. På motsvarande sätt förenas många överskottsyrken av att de istället endast förutsätter utbildningar på högst gymnasienivå, många gånger utan yrkesspecifik inriktning. Genomsnittligt bristtal per yrkesområde Heldragna linjer = balansintervall Tekniskt arbete Pedagogiskt arbete Data/IT Hälso- och sjukvård Bygg och anläggning Installation, drift och underhåll Hotell, restaurang och storhushåll Naturvetenskapligt arbete Service- och säkerhetsarbete Industriell tillverkning Naturbruk Administration, ekonomi och juridik Transport Försäljning, inköp och marknadsföring Socialt arbete Kultur, media och design Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 Det är dock viktigt att understryka att en lång utbildning inte är någon garanti för att snabbt få en etablering på arbetsmarknaden. Däremot medför en längre utbildning generellt sett 8 Läs mer om bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod i inledningen av denna rapport. 10

12 större möjligheter till ett arbetssökande över ett bredare fält av yrken, ofta innefattande yrken inom flera olika yrkesområden. För en arbetssökande är dock avklarat gymnasium en i det närmaste nödvändig nivå för att vara gångbar på arbetsmarknaden, detta då en utbildning på gymnasienivå i de flesta fall är ett grundläggande krav vid rekrytering av personal. Gymnasiekompetens är dessutom en nödvändig plattform för fortsatt utbildning. Många yrken där konkurrensen om de lediga jobben är liten eller mycket liten förenas också av en för låg dimensionering inom utbildningssystemet. Detta gäller bland annat utbildningar inom IT, ingenjörsutbildningar samt vissa eftergymnasiala utbildningar inom området hälsooch sjukvård. Det finns dock olika anledningar till att utbildningsdimensioneringen är för låg. En viktig orsak är att ungdomarna uppvisar ett litet intresse för utbildning, exempelvis olika högskoleingenjörsutbildningar. För att det överhuvudtaget skall vara möjligt att öka antalet utbildningsplatser måste således intresset hos de unga öka. Detta är ett svårlöst problem som kräver stora informationssatsningar. En annan orsak är att intresset hos de unga visserligen finns men att utbildningsplatserna är för få, ett exempel är läkarutbildningen. Gemensamt för många yrken där konkurrensen om jobben är liten är också att de i hög grad återfinns inom mer expansiva branscher på arbetsmarknaden. På motsvarande sätt har många överskottsyrken kopplingar till krympande delar av arbetsmarknaden. Här återfinns bland annat yrken präglade av strukturförändringar och hit räknas exempelvis vissa tillverkningsyrken, vissa yrken med administrativ inriktning samt vissa yrken inom drift och underhåll. Flertalet av de mer utpräglade överskottsyrkena har under lång tid uppvisat hög arbetslöshet medan motsatt situation råder för merparten av bristyrkena. Detta understryker vikten av ett brett arbetssökande både yrkesmässigt och geografiskt. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det trots en hög arbetslöshet i synnerhet för personer som står i begrepp att etablera sig i arbetslivet ändå sker många rekryteringar på arbetsmarknaden. 11

13 Yrken där det råder störst brist på sökande (minst konkurrens om jobben) i landet under Mjukvaru- och systemutvecklare Ingenjörer och tekniker, gruvteknik och metallurgi Sjuksköterskor, psykiatrisk vård IT-arkitekter Läkare Sjuksköterskor inom akutsjukvård Kockar Operationssjuksköterskor Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi Civilingenjörer, bygg och anläggning Barnsjuksköterskor Civilingenjörer, elkraft Förskollärare Källa: Arbetsförmedlingen Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Geriatriksjuksköterskor Flygtekniker Distriktssköterskor Byggnadsplåtslagare Testare och testledare VVS-ingenjörer Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Specialpedagoger Lastbilsmekaniker Civilingenjörer, maskin Gymnasielärare i yrkesämnen Maskinbefäl, fartyg Yrken där det råder störst överskott på sökande (störst konkurrens om jobben) i landet under Matroser Fotografer Journalister Barnskötare Vårdbiträden Administratörer och sekreterare Försäljare, fackhandel Vaktmästare Lagerarbetare Försäljare, dagligvaror Fordonsmontörer Grovarbetare inom bygg och anläggning Fartygsbefäl Källa: Arbetsförmedlingen Städare Truckförare Parkarbetare Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Elevassistenter Köks- och restaurangbiträden Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaror Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri Informatörer Ekonomiassistenter Friskvårdkonsulenter Resesäljare Handläggare/utredare, offentlig förvaltning Yrken och grupper med störst brist eller överskott på sökande på 5 och 10 års sikt Goda utsikter Teknikyrken Datayrken Läkare Specialistutbildade sjuksköterskor Undersköterskor Receptarier Tandvårdsyrken Flera läraryrken Kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete Flertalet byggyrken Källa: Arbetsförmedlingen Mindre goda utsikter Yrken inom kultur och media Vissa försäljningsyrken Köks- och restaurangbiträden Montörsyrken Maskinoperatörsyrken Vissa administrativa yrken Matroser Veterinärer Personaltjänstemän 12

14 Administration, ekonomi och juridik Fortsatt stabil arbetsmarknad för administrativa yrken Yrkena inom gruppen administration, ekonomi och juridik är spridda mellan många olika branscher och återfinns inom såväl privat som offentlig sektor. Flera av dessa yrken har tidigare uppvisat perioder av starkare sysselsättningsutveckling, och även under 2014 väntas en viss jobbtillväxt för gruppen som helhet. Arbetsgivare inom privat sektor bedöms ha ett något större rekryteringsbehov än arbetsgivare inom den offentliga sektorn. Flera yrken inom området fortsätter dock att präglas av effektiviseringar och rationaliseringar vilket begränsar efterfrågan på nya medarbetare. Merparten av de nya anställningarna består därför av ersättningsrekryteringar. I likhet med många andra yrkesområden är jobbmöjligheterna betydligt bättre för erfaren arbetskraft än för nyutbildade. Detta gäller både inom yrken med krav på gymnasial utbildning och yrken där eftergymnasial utbildning erfordras. Jobbchanserna fortsätter generellt sett att vara bättre i storstadsregionerna än i övriga delar av landet. Samtidigt är arbetslösheten låg för de flesta yrken inom denna grupp. För gruppen som helhet bedöms arbetsmarknaden vara mycket nära balans, en situation som varit relativt stabil under flera år. Bristindex inom administration, ekonomi och juridik Heldragna linjer = balansintervall Medicinska sekreterare Studie- och yrkesvägledare Redovisningsekonomer Revisorer Försäkringstjänstemän Controllrar Speditör Jurister Värdepappersmäklare Löne- och personalassistenter Personaltjänstemän Handläggar/Utredare off förv Ekonomiassistenter m fl Administratör/sekreterare Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 Allra starkast arbetsmarknad inom detta område väntas under 2014 för yrkeskategorierna medicinska sekreterare respektive studie- och yrkesvägledare. Där bedöms konkurrensen om de lediga jobben vara liten under det närmaste året. För kvalificerade ekonomer verksamma inom redovisning, revision eller verksamhetsstyrning (controllrar) väntas samtidigt en arbetsmarknad där efterfrågan är i balans med utbudet. Det samma gäller försäkringstjänstemän, speditörer, jurister och värdepappersmäklare. För löne- och personalassistenter, personaltjänstemän, handläggare/utredare inom offentlig förvaltning och ekonomiassistenter väntas emellertid något större konkurrens om jobben. Det yrke med svagast utsikter inom området är administratörer och sekreterare. Detta är en yrkesgrupp som fortsätter att känna av en krympande arbetsmarknad, en utveckling som i viss mån även präglar situationen också för ekonomiassistenter. 13

15 Ökad konkurrens på längre sikt På längre sikt det vill säga 5 och 10 år framåt väntas en arbetsmarknad i balans för revisorer, controllrar, redovisningsekonomer och jurister. Däremot ser konkurrensen om jobben ut att bli något hårdare för personaltjänstemän, studie- och yrkesvägledare, handläggare/utredare inom offentlig förvaltning, försäkringstjänstemän, administratörer och sekreterare samt för löne-, personal- och ekonomiassistenter. Detta förklaras dels av att det utbildas många med samhällsvetenskaplig respektive ekonomisk inriktning vid landets högskolor och universitet, dels av fortsatta effektiviseringar och rationaliseringar av tjänster med administrativt innehåll. Bygg och anläggning Starkare byggkonjunktur Bygg och anläggning har kännetecknats av en låg aktivitet sedan en tid tillbaka, men under andra halvan av 2013 förstärktes byggkonjunkturen och företagens syn på utvecklingen den närmaste framtiden visar att de tror på en fortsatt förstärkning av konjunkturen framöver. För första gången sedan tredje kvartalet 2011 ökade bostadsinvesteringarna på årsbasis under andra kvartalet Denna utveckling förstärktes ytterligare under det därpå följande kvartalet då även om- och tillbyggnadsinvesteringarna bidrog till ökningen. Enligt vår bedömning fortsätter byggkonjunkturen stärkas och vi räknar med att både ny- och ombyggnadsinvesteringar ökar under Antalet sysselsatta i byggverksamhet förändrades mycket lite under För 2014 beräknar vi att antalet sysselsatta ökar inom bygg och anläggning. Bristindex inom bygg och anläggning Heldragna linjer = balansintervall Glasmästare VVS-montörer Takmontörer Betongarbetare Kranförare Golvläggare Isoleringsmontörer Anläggningsarbetare Målare Anläggningsmaskinförare Murare Träarbetare/snickare Plattsättare Grovarb inom bygg o anläggn Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 Till följd av den svaga byggkonjunkturen ökade arbetslösheten för samtliga byggyrken under Arbetslösheten fortsatte att öka under de tre första kvartalen 2013 men ökningstakten börjar nu reduceras för flertalet yrken. Förbättringen av byggkonjunkturen under 2014 leder till att arbetslösheten minskar i många byggyrken under året. Rekryteringsproblemen inom byggverksamhet ligger på en låg nivå. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2013 uppgav 20 procent av byggföretagen att de har haft svårt 14

16 att finna rätt kompetens vid rekrytering det senaste halvåret. Det är visserligen en något högre andel än våren 2013 men ökningen är i linje med en normal säsongsvariation i näringen som ökar behovet av arbetskraft under vår- och sommarmånaderna. Efterfrågan på arbetskraft ökar det närmaste året och det leder till att rekryteringsproblemen bedöms öka något, men de består helt av att företagen upplever att det är svårt att få tag på utbildad och yrkeserfaren arbetskraft. Konkurrensen om jobben kommer att vara fortsatt mycket hård för grovarbetare vilket beror på att det finns många arbetslösa inom yrket samtidigt som efterfrågan på denna yrkesgrupp är svag. Arbetsmarknaden för träarbetare kommer att förbättras det närmaste året men tillgången på träarbetare fortsätter att vara mycket god eftersom det är ett mycket populärt yrke hos unga. När det gäller unga som behöver lärlingstid efter avslutad utbildning på bygg- och anläggningsprogrammet inom gymnasieskolan blir arbetsmarknaden fortsatt kärv, och det finns en risk att en del kommer att välja att lämna sitt tänkta yrke. Arbetsmarknaden fortsätter att vara god för erfarna VVS-montörer. Det är en yrkesgrupp där det under lång tid varit svårt att rekrytera erfaren personal. Däremot bedöms arbetsmarknaden vara kärvare för nyutbildade som söker lärlingstjänst. Även för yrkena glasmästare och takmontörer förblir arbetsmarknaden god. Båda yrkena är små sett till antal yrkesverksamma och det kan snabbt uppstå brist på arbetskraft. Efterfrågan på glasmästare blir god till följd av bland annat fortsatt efterfrågan på byten till mer energieffektiva fönster i äldre fastigheter. Takmontörer utbildas vanligtvis inom ett företag vilket innebär att det inte tillkommer något större antal via gymnasieskolans byggprogram. Detta gör i sin tur att det kan vara svårt för arbetsgivarna att hitta arbetskraft. Brist på utbildade byggnadsarbetare under de kommande tio åren På 5 och 10 års sikt väntas tillgången på utbildade byggnadsarbetare inte komma att bli tillräcklig. Det hänger samman dels med ett stort behov av att öka bostadsproduktionen i främst storstäderna, dels med ett omfattande behov av att rusta bostäder från miljonprogrammet. Till detta skall läggas planer på ökade infrastrukturinvesteringar. Det gäller stora investeringar i vägar, järnvägar och andra anläggningar. Det finns dock skillnader i efterfrågan mellan byggnadsyrkena, och inom vissa av dem kommer också många att gå i pension. Det väntas bland andra komma att bli brist på kranförare och betongarbetare under de kommande tio åren, vilket beror på ett bristande intresse hos unga för yrket. Det förväntas också komma att bli brist på bland annat golvläggare, plattsättare, och VVS-montörer. Dessa yrken gynnas av ökad bostadsproduktion samt ett stort renoveringsbehov av äldre fastigheter. Men i dagsläget är det alltför få unga som attraheras av dessa yrken varvid tillgången på utbildade blir knapp på 5-10 års sikt. Däremot blir tillgången på träarbetare tillräcklig. Detta sammanhänger som nämnts med att många unga utbildar sig till träarbetare. Det innebär också att det kommer att vara svårare att få lärlingstjänst inom detta yrke jämfört med många andra byggnadsyrken. 15

17 Data/IT Datayrkena drar nytta av att konjunkturen förstärks Databranschen har varit inne i en svacka, men under slutet av 2013 tycks en förbättring ha skett och datakonsulterna har blivit mer positiva för det närmaste året. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning under hösten 2013 bekräftar den bilden. Fortfarande är dock företagen missnöjda med volymen av inneliggande uppdrag och med försäljningspriserna. Antalet sysselsatta inom datayrkena har ökat påtagligt sedan millenniumskiftet, men under de senaste åren har sysselsättningen endast förändrats marginellt, och det har fått till följd att rekryteringsproblemen minskat. Dock upplever många arbetsgivare inom området datakonsulter brist på arbetskraft och det är också ett område där nästan var femte arbetsgivare anser att brist på arbetskraft är det främsta hindret för företagets verksamhet. Den förstärkning som sker av konjunkturen under det närmaste året gynnar datayrkena. Antalet sysselsatta inom datayrkena bedöms återigen komma att öka, och det innebär också att rekryteringsproblemen stiger undan för undan. Efterfrågan på spetskompetent datapersonal ökar under det närmaste året. Det betyder att dessa kommer att ha en mycket liten konkurrens om jobben och en anledning är att utbildningsdimensioneringen varit otillräcklig för att möta behoven på arbetsmarknaden. Detta gäller i synnerhet yrkena IT-arkitekter, mjukvaru- och systemutvecklare samt testare och testledare. Dessa yrken bedöms i vår yrkesbarometer av arbetsförmedlingarna som mycket svårrekryterade under det kommande året. Det gäller framför allt arbetskraft med erfarenhet, men även nyexaminerade kommer att möta en god arbetsmarknad. Kvalificerad IT-personal efterfrågas inom ett flertal branscher, tillhörande såväl privat som offentlig verksamhet. Arbetsgivarnas önskemål om mångsidig arbetslivserfarenhet leder till att arbetsgivarna fortsätter att rekrytera arbetskraft utomlands. Arbetslösheten är förhållandevis låg, men ligger något högre under hösten 2013 jämfört med motsvarande period året innan. Detta avser i första hand arbetskraft som saknar arbetslivserfarenhet och/eller på annat sätt inte uppfyller de kompetenskrav som arbetsgivaren ställer. Mjukvaru- och systemutvecklare Bristindex inom data/it Heldragna linjer = balansintervall IT-arkitekter Testare och testledare, IT Systemförvaltn/systemadm Drifttekniker, IT Helpdesktekn, supporttekniker Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten

18 När det gäller datayrken med kortare utbildningskrav exempelvis drifttekniker och supporttekniker har arbetsmarknaden försvagats och arbetslösheten ligger på ungefär samma nivå hösten 2013 som året innan samtidigt som antalet anställda minskat. Även dessa yrken kommer att gynnas av att efterfrågan stiger men konkurrensen om jobben blir stor. En stor del av de arbetslösa saknar emellertid arbetslivserfarenhet, eller också uppfyller de inte arbetsgivarnas rekryteringskrav fullt ut. Det förblir brist på datautbildade på tio års sikt Allt talar för att behovet av att rekrytera dataspecialister fortsätter att öka och ligga på en hög nivå under de kommande tio åren. Yrkeskåren är dock ung varvid pensionsavgångarna blir små. Tillgången blir emellertid inte tillräcklig vilket sammanhänger med att för få har utbildat sig mot datayrken sedan millenniumskiftet. Dock har antalet studerande ökat något under de senaste fem åren, men faktum kvartstår att än fler borde utbilda sig inom dessa yrken för att behoven på arbetsmarknaden skall tillfredsställas. Det har också blivit vanligare att rekrytera dataspecialister från utlandet, och det är en utveckling som bedöms fortsätta. Det sker dessutom rekryteringar från andra utbildningsinriktningar, bland annat från ingenjörsutbildningen. Liksom tidigare blir bristen mest utpräglad när det gäller utbildad och erfaren arbetskraft. Ibland är detta logiskt. För att kunna arbeta som IT-arkitekt krävs en mångsidig yrkeserfarenhet. Trots att tillgången på dataspecialister ökar undan för undan bedömer Arbetsförmedlingen att det blir liten konkurrens om jobben under de kommande tio åren. Tillgången på drifttekniker och helpdesktekniker/supporttekniker bedöms komma att motsvara behoven på arbetsmarknaden under de kommande tio åren. Denna bedömning är dock mer osäker eftersom det är oklart vilken effekt den tekniska utvecklingen kan ha för dateknikernas arbetsmarknad. Trots allt är det ändå yrken som det lönar sig att utbilda sig mot, men liksom inom många andra yrken försämras arbetsmarknaden tydligt för nyexaminerade när konjunkturen viker. Försäljning, inköp och marknadsföring Ökad efterfrågan på arbetskraft till försäljningsyrkena Under 2014 bedöms hushållen spela en nyckelroll när det gäller den ekonomiska återhämtningen, eftersom lagda prognoser för det året bygger på en stark ökning av den privata konsumtionen. Detta påverkar yrkesområdet försäljning, inköp och marknadsföring gynnsamt, vilket bedöms leda till att antalet sysselsatta ökar något under det kommande året. Dessutom fortsätter byggkonjunkturen att förstärkas samtidigt som industrin möter en återhämtning i den globala ekonomin. Detta ger en förbättring av arbetsmarknadsläget för inköpare och kvalificerade säljare (företagssäljare), vilka i allt högre grad även är yrken med krav på eftergymnasial utbildning. När hushållen lättar på plånboken blir arbetsmarknaden bättre för bland annat resesäljare samt försäljare av såväl daglig- som sällanköpsvaror. Detta är dock områden som drivs på av fortsatta rationaliseringar och en förskjutning mot mindre personalintensiva enheter. Resesäljarnas arbetsmarknad påverkas dessutom av en fortsatt utveckling mot handel via Internet. Den förbättring som väntas blir inte tillräcklig utan även under det kommande året blir konkurrensen om jobben mycket hård för dessa yrken. Detta är också ingångsjobb för ungdomar, och många byter till ett annat yrke eller börjar studera varvid om- 17

19 sättningen av personal är mycket stor. Det innebär att det alltid finns många lediga jobb att söka. Också bilförsäljarnas arbetsmarknad förstärks och där blir det nästan balans mellan efterfrågan och utbud av arbetskraft. Det är många som vill bli fastighetsmäklare, och det avspeglas i att många utbildar sig mot yrket. Därför förblir konkurrensen om de lediga jobben stor för fastighetsmäklare under det kommande året. När det gäller banktjänstemän och yrkesgruppen marknadsanalytiker och marknadsförare närmar sig arbetsmarknaden balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Däremot blir telefonförsäljarna en grupp som bedöms möta en arbetsmarknad med liten konkurrens om jobben. Det sammanhänger med att personalomsättningen förblir mycket stor och till detta kan läggas att yrket uppfattas att ha en inte tillfredställande arbetsmiljö. För försäljningsyrken med krav på gymnasieutbildning är arbetslösheten redan i dagsläget hög och den väntas ligga på en hög nivå även under det kommande året. Samtidigt är det viktigt att påpeka att det trots detta kommer att ske många rekryteringar inom området försäljning, inköp och marknadsföring. Detta gäller inte minst telefonförsäljare samt försäljare inom dagligvaruhandeln- och fackhandeln. Dessa är också attraktiva ingångsjobb för ungdomar men med en hög arbetslöshet blir konkurrensen om dessa jobb fortsatt knivskarp. I likhet med många andra yrkesområden uppvisar dock arbetsmarknadsläget stora skillnader mellan nyexaminerade och redan yrkesverksamma detta gäller inte minst yrken med krav på eftergymnasial utbildning. Bristindex inom försäljning, inköp, och marknadsföring Heldragna linjer = balansintervall Telefonförsäljare Företagssäljare Marknadsanalytiker, marknadsf Inköpare Fastighetsmäklare Banktjänstemän Bilförsäljare Resesäljare Försäljare dagligvaror Försäljare fackhandel Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 Den hårda konkurrensen om jobben består på längre sikt I det längre perspektivet 5-10 år framåt ser konkurrensen om jobben generellt sett ut att bli hård inom detta yrkesområde, i synnerhet för försäljare inom fackhandel och dagligvaror. Orsaken är fortsatt stort inflöde av ungdomar till dessa yrken och även framöver blir dessa yrken en viktig ingång till arbetsmarknaden för unga, men också för utrikes födda. Till detta kan läggas fortsatta rationaliseringar och att internet-handeln växer undan för undan. Även för marknadsanalytiker och marknadsförare bedöms konkurrensen om jobben komma att bli hård för arbetssökande. Detta förklaras av ett stort intresse för utbildningar med denna in- 18

20 riktning samt en låg medelålder inom yrket. Inom yrkesområdet som helhet väntas därmed endast företagssäljare möta en arbetsmarknad med liten konkurrens om jobben medan utsikterna för inköpare bedöms präglas av balans mellan utbud och efterfrågan. Hotell, restaurang och storhushåll Fler jobb inom hotell och restaurang Yrkena inom området hotell och restaurang mötte en växande efterfrågan på arbetskraft under 2013, och det är en utveckling som fortsätter under det närmaste året. Den viktigaste orsaken är att den privata konsumtionen utvecklas starkt, och till detta kan läggas att hushållen förmodligen prioriterar restaurangbesök mera nu än vad som var fallet tidigare. Även sänkningen av restaurangmomsen kan ha haft en viss påverkan. Den goda utvecklingen av turism är också en bidragande orsak till att området fortsätter att vara expansivt. Dessutom påverkas yrkesgruppen av ett ökat affärsresande samt en stigande aktivitet avseende kurser och konferenser. För gruppen som helhet bedöms arbetsmarknaden vara i balans men kontrasterna mellan de olika yrkena är stor. För flera yrken är dessutom arbetslösheten relativt hög. Sammantaget bedömer vi att sysselsättningen fortsätter att öka inom detta yrkesområde under det närmaste året. Kockar Bristindex inom hotell, restaurang, storhushåll Heldragna linjer = balansintervall Bagare/konditor Servitörer Bartendrar Receptionister Baristor/cafébiträden Köks- o restaurangbiträden Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 Allra ljusast arbetsmarknad inom detta område väntas för yrkesgruppen kockar men även bagare och konditorer bedöms fortsätta möta en stark arbetsmarknad. Detta gäller i synnerhet yrkesverksamma med god erfarenhet, gott renommé eller någon form av specialistkompetens (exempelvis specialkockar). Också servitörer och bartendrar gynnas av en ökad efterfrågan, även om deras arbetsmarknad fortsätter att vara i balans. Det växande intresset för cafékultur och cafébesök skapar jobbmöjligheter för den som är utbildad barista. Det finns många jobb att söka, men yrket är populärt och det är därför många som konkurrerar om de lediga jobben. För receptionister samt köks- och restaurangbiträden väntas också jobbmöjligheterna komma att öka, men liksom tidigare är det många söker dessa jobb varvid konkurrensen om de lediga jobben förblir stor. Yrkesområdet uppvisar dock en hög arbetslöshet inom flera av 19

21 de nämnda yrkena och i synnerhet avseende receptionister samt köks- och restaurangbiträden. Det sammanhänger med att yrkena är vanliga ingångsyrken för ungdomar, och många saknar då den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar, vilket är tydligast för yrkena kockar och servitörer. Personalomsättningen är dock stor vilket ger många jobböppningar inom området hotell och restaurang. Goda jobbmöjligheter för kockar och bagare också på sikt Det finns mycket som talar för att hushållen fortsätter att spendera mer pengar på restaurangbesök, varvid yrkesområdet fortsätter att växa även på fem och tio års sikt. Det finns inte heller något som talar för att turismen försvagas och detsamma gäller affärsresandet och konferenser. Det innebär goda jobbmöjligheter för kockar samt bagare och konditorer också under de kommande tio åren. Inte heller för servitörer förändras konkurrenssituationen på längre sikt utan där förblir arbetsmarknaden i balans på såväl fem som tio års sikt. Samtidigt består den nuvarande hårda konkurrensen om jobben för köks- och restaurangbiträden. Hälso- och sjukvård Fortsatt mycket stor brist på högskoleutbildad arbetskraft I och med att befolkningen får ett allt större inslag av äldre ökar behovet av hälsovård och äldreomsorg. En annan anledning är förbättrade möjligheter att behandla olika sjukdomar. Det sker dessutom en kontinuerlig utveckling av yrkenas arbetsinnehåll som förändrar kompetenskraven och leder till ökad efterfrågan på tekniskt välutbildad arbetskraft. Fortfarande tillhör merparten av alla verksamheter inom detta område kommun- eller landstingssektorn, men inslaget av privata huvudmän ökar undan för undan. Antalet sysselsatta inom detta yrkesområde bedöms sammantaget öka något under Det är dock de privata utförarna som fortsätter att stå för merparten av tillväxten av jobb, vilket betyder att antalet anställda med privat huvudman fortsätter att öka medan antalet kommun- och landstingsanställda bedöms förändras i betydligt mindre utsträckning. Bakom detta ligger bland annat de offentliga arbetsgivarnas restriktiva hållning inför att öka antalet anställda, men även fortsatta överföringar av verksamheter från offentliga till privata utförare. Det bör dock påpekas att det mycket stora antalet rekryteringar inom detta område varje år innebär många jobböppningar. Inom området hälso- och sjukvård återfinns flera yrken som uppvisat brist på arbetskraft och mycket låg arbetslöshet under lång tid. Gemensamt för dessa är att de alla förutsätter utbildning på eftergymnasial nivå. För yrkesområdet som helhet bedöms det även fortsättningsvis råda liten konkurrens om jobben. 20

22 Bristindex inom hälso- och sjukvård Heldragna linjer = balansintervall Sjuksköterskor, psyk.vård Läkare Sjuksköterskor, akutsjukvård Operationssjuksköterskor Barnsjuksköterskor Geriatriksjuksköterskor Distriktssköterskor Barnmorskor Röntgensjuksköterskor Sjuksköterskor, (grundutb.) Tandläkare Psykologer Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 Bristindex inom hälso- och sjukvård (forts) Heldragna linjer = balansintervall Receptarier Apotekare Tandhygienister Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Logopeder Tandsköterskor Optiker Undersköterskor Veterinärer Skötare Dietister Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 Allra starkast arbetsmarknad inom detta område under 2014 väntas för läkare och specialistutbildade sjuksköterskor yrken som alltså präglats av brist på arbetskraft under lång tid. Även för grundutbildade sjuksköterskor, receptarier, tandläkare, psykologer, apotekare och tandhygienister råder det liten konkurrens om jobben. Bakom bristsituationen inom detta yrkesområde ligger dels för låga utbildningsvolymer i relation till behoven, dels stora pensionsavgångar inom flera av yrkena. Detta har lett till att rekryteringar från utlandet fortsatt att öka och ett exempel är att cirka en tredjedel av de yrkesverksamma läkarna är födda utanför landet. Inom detta yrkesområde är det dessutom mindre skillnader i jobbmöjligheter mellan nyexaminerade och yrkeserfarna än inom många andra områden. Området hälso- och sjukvård rymmer även ett antal yrken där det råder balans mellan utbud och efterfrågan. Här återfinns bland annat sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, optiker och veterinärer vilka alla är yrken med krav på högskoleutbildning. Även för tandsköterskor, undersköterskor och skötare bedöms arbetsmarknaden vara i balans under De tre sistnämnda är yrken med krav på utbildning på gymnasial nivå. Undersköterskornas arbets- 21

23 marknad har således fortsatt att stärkas. Fortfarande gäller dock att redan yrkesverksamma undersköterskor har något bättre möjligheter till arbete än nyutbildade. Den förstnämnda gruppen fortsätter således att möta en arbetsmarknad där möjligheterna till arbete får anses som goda. På motsvarande sätt ökar jobbchanserna för den som har ett körkort, detta då allt fler undersköterskor är verksamma inom kommunernas omsorgsverksamhet. Även tandsköterskor, undersköterskor och skötare fortsätter att uppvisa arbetslöshetstal som är lägre än genomsnittet för samtliga yrken på arbetsmarknaden. Stor brist på vårdpersonal även på längre sikt Även om det har skett en utbyggnad av antalet utbildningsplatser riktade mot yrken inom detta område bedömer vi att den stora bristen på arbetskraft kvarstår framöver, delvis på grund av att dessa utbildningar tar lång tid. Den utbredda bristen på högskoleutbildade inom området hälso- och sjukvård består alltså på både fem och tio års sikt. Detta också trots att allt fler svenska ungdomar utbildar sig utomlands samt att många läkare rekryteras från andra länder. Också specialistutbildade sjuksköterskor väntas ha fortsatt mycket goda jobbmöjligheter på både fem och tio års sikt. Viss brist på arbetskraft väntas även för grundutbildade sjuksköterskor. Här kan det vara värt att påpeka att grundutbildade sjuksköterskor utgör rekryteringsbasen för utbildning till specialistsjuksköterska. Detta innebär i sin tur att det kommer att finnas många jobböppningar till för den som söker arbete som grundutbildade sjuksköterskor. Även psykologer, receptarier, tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor är yrken med liten konkurrens om jobben också på längre sikt detta gäller i synnerhet det sistnämnda yrket vilket sammanhänger med låga utbildningsvolymer samtidigt som många går i pension. Ett svagt intresse för omvårdnadsutbildningar, en hög medelålder bland de yrkesverksamma samt ett växande antal äldre innebär att tillgången på undersköterskor inte heller blir tillräcklig för att möta efterfrågan på arbetskraft. För undersköterskorna blir det därmed liten konkurrens om jobben på både fem och tio års tid. För apotekare, arbetsterapeuter, optiker och sjukgymnaster väntas emellertid efterfrågan vara i balans med utbudet på längre sikt. Däremot väntas yrkesgruppen veterinärer möta en arbetsmarknad med något hårdare konkurrens om jobben. Industriell tillverkning Antalet sysselsatta inom industriyrkena minskar Det senaste årets försvagning av industrikonjunkturen försämrade utsikterna för arbetssökande inom de flesta industriyrken. Utvecklingen har nu dock bottnat och under 2014 sker en förstärkning av industrikonjunkturen, dock från en låg nivå. Många industriföretag har dock lediga produktionsresurser vilket innebär att det finns utrymme att öka produktionen innan behovet av att rekrytera ny arbetskraft uppstår. Det innebär att arbetsmarknaden för flera yrken inom tillverkningsarbete förblir kärv under det närmaste året. Vidare pågår också en strukturell förändring av yrkessammansättningen och den processen ökar i tempo när konjunkturen är svag. Det leder till att inslaget av yrken som kräver längre utbildning ökar medan det motsatta gäller för yrken där utbildningskraven är lägre. Under det kommande året bedöms sysselsättningen minska inom flera av de industriella yrkena Detta innebär att arbetslösheten förblir hög inom många industriyrken, vilket får till följd att konkurrensen om job- 22

24 ben förblir stor, och det drabbar personer inom yrken där utbildningskraven är lägre, i synnerhet de nyexaminerade. Bristindex inom industriell tillverkning Heldragna linjer = balansintervall Byggnadsplåtslagare Verktygsmakare Tunnplåtslagare Bergarbetare, gruva Processoperatör kemisk basind Grovplåtslagare Styckare CNC-operatörer Verkstadsmekaniker Låssmeder Maskinoperatörer sten o cement Slaktare Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 Bristindex inom industriell tillverkning (forts) Heldragna linjer = balansintervall Gjutare Svetsare Maskinoperatörer kemisk ind Processoperatörer stål o metall Maskinoperatörer livsmedelsind Maskinoperatörer trävaruind Processoperatörer trä o papper Montörer, el- teleutrustning Maskinoperatörer gummi o plast Maskinoperatörer grafisk ind Montörer, metall och plast Fordonsmontörer Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 För det närmaste året bedöms olika kategorier av montörer möta en fortsatt kärv arbetsmarknad och det betyder att arbetslösheten förblir hög inom dessa yrken. Detta blir särskilt tydligt i industritäta regioner såsom de småländska länen, delar av Mälardalen, Gävleborg och Västra Götaland. Också olika kategorier av maskinoperatörer och processoperatörer möter en arbetsmarknad där jobben är för få, och även dessa yrken har vanligen en hög arbetslöshet. Dessa yrken påverkas också av pågående strukturella förändringar, bland annat överetableringen av sågverk. Investeringar inom processindustrin leder till än personalsnålare anläggningar. Även arbetsmarknaden för yrken där det tidigare varit brist har påverkats av den svaga industrikonjunkturen, men regionalt bedöms bristen komma att bestå. Ett exempel på ett sådant yrke är CNC-operatörer. Detta yrke har dock en förhållandevis hög arbetslöshet samtidigt som arbetsgivare kan uppleva svårigheter att finna arbetskraft med rätt kompetens. Det sammanhänger med att en del av de arbetssökande inte uppfyller de kompetenskrav som 23

25 arbetsgivaren ställer, vanligtvis mångårig yrkeserfarenhet och goda programmeringskunskaper. Brist på yrkesarbetare på lång sikt Under mycket lång tid har många unga varit ointresserade av att utbilda sig mot yrken inom industrin, vilket fått till följd att antalet examinerade mot yrken inom industrin legat på en mycket låg nivå. Samtidigt väntas ganska stora pensionsavgångar inom flera industriyrken framöver. Kompetenskraven stiger undan för undan och vanliga krav är goda kunskaper i matematik och data. Rekryteringsbasen är teknik eller industritekniska programmet och ett värdefullt tillskott kan bli uppbyggnaden av teknikcollege på gymnasienivå. Detta kommer dock enligt vår bedömning inte att vara tillräckligt. Därför kommer tillgången på kvalificerade yrkesarbetare inom industrin inte att bli tillräcklig för att möta behoven på arbetsmarknaden under den närmaste tioårsperioden. Exempel på dessa yrken är svetsare samt CNCoperatörer. Däremot kommer arbetssökande inom industriyrken där utbildningskraven är lägre att möta fortsatt mycket hård konkurrens om jobben under de kommande tio åren. Exempel här är olika kategorier av montörer och maskinoperatörer. Installation, drift och underhåll Fortsatt liten konkurrens om jobben för mekaniker Yrkesområdet installation, drift och underhåll består av flera vitt skilda och i några fall dessutom ganska små yrken. Området innefattar allt från olika former av fordonsmekaniker, elektriker och tekniker till vaktmästare. Med undantag för vaktmästare förutsätter samtliga ingående yrken vanligen en utbildning på gymnasienivå. Det sammantagna bristindextalet för yrkesområdet som helhet befinner sig nu på gränsen mellan balans och viss brist på arbetskraft. Även om jobbmöjligheterna för gruppen som helhet har stärkts under det senaste året innebär områdets heterogena sammansättning att skillnaderna mellan de olika ingående yrkena alltjämt är mycket stora. Också detta yrkesområde kommer att gynnas av den gradvis ökande ekonomiska aktiviteten i landet under Även om antalet sysselsatta bedöms stiga under året är dock tillskottet av nya jobb relativt måttligt. Bristindex inom installation, drift och underhåll Heldragna linjer = balansintervall Lastbilsmekaniker Styr- och reglermekaniker Bilmekaniker Distributionselektriker Maskinreparatörer Larmtekniker Fastighetstekniker Installationselektriker Drifttekniker värme, vatten Elmontörer Lackerare Vaktmästare Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten

26 Också under det närmaste året bedöms det råda mycket liten konkurrens om jobben för lastbilsmekaniker. Inom detta yrke har jobbmöjligheterna länge varit mycket goda vilket förklaras av att relativt få utbildar sig till yrket. Även för yrkeskategorierna styr- och reglertekniker, bilmekaniker, distributionselektriker, maskinreparatörer, larmtekniker och fastighetstekniker väntas goda möjligheter till arbete. För installationselektriker, drifttekniker vid värme- och vattenverk, elmontörer och det till antalet sysselsatta relativt lilla yrket lackerare väntas samtidigt utbudet av arbetskraft på arbetsmarknaden vara i balans med efterfrågan under För yrket vaktmästare råder dock fortsatt mycket begränsade jobbmöjligheter. Yrkesområdet innehåller således endast ett yrke med mer påtaglig konkurrens om jobben. Området installation, drift och underhåll innefattar yrken som på senare år gått mot att kräva ett allt större inslag av teknisk kompetens. Talande exempel på denna utveckling är de väsentligt bättre jobbmöjligheterna inom yrket fastighetstekniker jämfört med yrket vaktmästare, som vanligtvis är ett yrke utan krav på utbildning. För vaktmästare gäller alltjämt även en betydligt högre arbetslöshet än för övriga yrken på arbetsmarknaden. I likhet med tidigare befinner sig flera yrken i gränslandet mellan viss brist på arbetskraft och balans. Detta innebär att redan yrkesverksamma det vill säga arbetskraft med såväl erfarenhet som utbildning snarare möter en arbetsmarknad med liten konkurrens om jobben. Detta gäller främst de tre yrkena installationselektriker, drifttekniker vid värme- och vattenverk och elmontörer. På motsvarande sätt möter även erfarna fastighetstekniker en starkare arbetsmarknad än nyutbildade. Goda jobbmöjligheter även på längre sikt för mekaniker Även på fem och tio års sikt väntas en arbetsmarknad med mycket liten konkurrens om jobben för lastbilsmekaniker. Också bilmekaniker, maskinreparatörer och distributionselektriker väntas möta liten konkurrens om jobben även på såväl fem som tio års sikt. För yrkeskategorin installationselektriker räknar vi även på lång sikt med en arbetsmarknad med balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Kultur, media och design Stor konkurrens inom kultur och media Trots en viss sysselsättningstillväxt inom området kultur, media och design fortsätter arbetsmarknaden att vara svag för dessa yrken även under Detta gäller i synnerhet för informatörer, journalister och fotografer vilka alla bedöms möta en arbetsmarknad med mycket stor konkurrens om jobben under det närmaste året. Även för bibliotekarier och ljudtekniker förblir konkurrensen om jobben stor, om än inte lika utpräglad som för de tre förstnämnda yrkena. Bibliotekariernas arbetsmarknad påverkas också av att pensionsavgångarna blir stora, att alla skolar skall ha skolbibliotek samt att antalet utbildningsplatser till yrket minskat. Bakom den stora konkurrensen om jobben inom området kultur, media och design ligger inte minst ett fortsatt stort överskott av examinerade både på gymnasial och på eftergymnasial nivå. Med andra ord förblir arbetsmarknaden kärv för att fler vill arbeta inom området. 25

27 Bibliotekarier Bristindex inom kultur, media och design Heldragna linjer = balansintervall Ljudtekniker Informatörer Journalist Fotograf Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 Arbetsmarknaden för informatörer påverkas dessutom av att de offentliga arbetsgivarna kommer att vara restriktiva i sina rekryteringar, men en viss ljusning kan komma att ske via en viss ökning av efterfrågan från privata arbetsgivare. Vidare är många fotografer verksamma som egenföretagare och uppdragen är få i förhållande till antalet yrkesutövande. Också journalisternas arbetsmarknad består i allt högre grad av egenföretagare och detta är en strukturförändring som fortsätter. Sammantaget gör detta att jobbmöjligheterna inom området kultur, media och design ser ut att bli mycket begränsade även under det närmaste året. Detta gäller inte minst för nyutbildade. Det är därför mycket vanligt att arbetssökande får bredda sitt sökande till att även innefatta yrken utanför detta område. Sammantaget bedömer vi således att arbetslösheten förblir mycket hög, och sysselsättningen blir i det närmaste oförändrad under det närmaste året. På såväl fem som tio års sikt ser konkurrensen om jobben ut att bli hård för bibliotekarier, journalister och informatörer. Naturbruk Svagare utsikter för jord- och skogsbruksyrken Området naturbruk det vill säga yrken inom jord- och skogsbruk har visat en svag sysselsättningsutveckling under lång tid. Bakom detta ligger främst en utveckling med allt färre egenföretagare inom lantbruket och fler enheter med ett tydligare fokus på stordrift. Området innehåller både yrken med krav gymnasial utbildning och tjänstemannayrken med krav på eftergymnasial utbildning. Medelåldern bland de yrkesaktiva är generellt sett relativt hög vilket medför något högre pensionsavgångar än för övriga yrkesområden. Flera av de yrken som ingår i området är dock relativt små. Både lantbruks- och skogsnäringen har under flera år präglats av svag lönsamhet. Den internationella konkurrensen är fortsatt mycket omfattande och prispressen utbredd samtidigt som produktionskostnaderna ökat. Den starka svenska kronan förklarar således delar av den svaga lönsamheten i näringarna. Inom jordbruket gäller fortfarande att kött- och mjölkproducenterna uppvisar lägre lönsamhet än spannmålsodlarna. En viss ljusning kan komma att ske inom skogsbruket, en näring som gynnas av ett ökat byggande. Trots en viss förbättring i vår omvärld består den hårda konkurrensen på världsmarknaden, och vår bedömning är att sysselsättningen kommer att minska 26

28 något under Förändringen är dock liten. Sysselsättningsnedgången gäller även de mer tjänstemannainriktade yrkena inom området. Skogsmaskinförare Bristindex inom naturbruk Heldragna linjer = balansintervall Maskinförare, lantbruk Skogsmästare Djuruppfödare/djurskötare Lantmästare Skogsarbetare Jägmästare Agronomer Trädgårdsarbetare Parkarbetare Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 Det sammantagna bristindextalet för yrkesområdet som helhet befinner sig nu på gränsen mellan balans och visst överskott på arbetskraft en nivå som området befunnit sig på under flera år. Jobbmöjligheterna skiljer dock åt mellan områdets olika ingående yrken. Allra minst konkurrens om jobben väntar även fortsättningsvis för skogsmaskinförare, ett yrke som under flera år präglats av brist på arbetskraft. Även för maskinförare inom lantbruk bedöms relativt goda jobbmöjligheter. Ytterligare exempel på yrken med balans mellan efterfrågan och utbud är skogsmästare, djuruppfödare/djurskötare, lantmästare, skogsarbetare, jägmästare och agronomer. Däremot fortsätter jobbmöjligheterna för trädgårdsarbetare och parkarbetare att vara mer begränsade. Med undantag för de två sistnämnda yrkena är jobbmöjligheterna trots allt relativt goda för den som utbildat sig inom detta yrkesområde, även om alltså flera av yrkena är relativt små. Samtidigt fortsätter kompetenskraven inom områdets yrken att stiga. Det sammanhänger med att lantbruket blir alltmer mekaniserat och datoriserat. I likhet med flertalet övriga yrkesområden är också skillnaderna mellan erfaren arbetskraft och nyutbildade relativt stor. Naturbruksyrkena påverkas endast i mindre utsträckning av förändringar i konjunkturen, däremot uppvisar behovet av arbetskraft stora säsongsmässiga variationer för flera av yrkena. Fortsatt balans också på längre sikt Också på längre sikt 5 och 10 år framåt bedöms arbetsmarknaden för yrken inom området naturbruk sammantaget att vara i balans. Detta gäller såväl agronomer, jägmästare, lantmästare, skogsmästare som djuruppfödare/djurskötare. I likhet med bedömningen för det närmaste året är samtidigt jobbmöjligheterna för skogsmaskinförare bättre och det bedöms råda liten konkurrens om jobben inom denna yrkesgrupp även på längre sikt. 27

29 Naturvetenskapligt arbete Naturvetare finns inom många olika yrken Som yrkesverksam naturvetare har man en arbetsmarknad inom såväl privat som offentlig sektor. Under 2014 sker en viss förstärkning av efterfrågan på arbetskraft inom yrkesområdet vilket gynnar flera naturvetenskapliga yrken. Med en naturvetenskaplig utbildning finns dock en bredare arbetsmarknad än enbart inom området naturvetenskapligt arbete. En stor arbetsmarknad är forskning på universitet och högskolor samt undervisning. Vidare finns yrkena representerade inom kommuner och landsting samt inom flera fält av den privata sektorn. Exempel på detta är läkemedels- och bioteknikindustrin samt övrig kemisk industri, men också gruvnäringen, skogsindustrin med mera. Det är också vanligt att arbeta inom konsultbranschen där arbete med bland annat miljökonsekvensbeskrivningar ingår. Arbetsmarknadsläget varierar kraftigt mellan olika yrken och utbildningsinriktningar. De naturvetenskapliga yrkena klassificeras ibland på sådant sätt att det är utbildningsinriktningen som avses. Rent generellt förblir arbetsmarknaden ganska kärv under det kommande året, men den förbättras. Det sammanhänger främst med att effekterna av de stora strukturella förändringarna inom läkemedelsindustrin klingar av undan för undan samtidigt som konjunkturen inom industrin förstärks och detsamma gäller för konsultbranschen. Antalet sysselsatta bedöms därmed komma att öka något under det kommande året. Arbetslösheten bland högskoleyrken är generellt låg vilket också gäller för flera av de naturvetenskapliga utbildningarna. Naturvetare kan jobba inom många olika områden, men det som avses här är arbetsmarknadsläget inom yrkesroller som har en direkt koppling till utbildningen. Det är vanligt att man har en roll som inte kräver naturvetenskaplig utbildning, exempelvis projektledning eller som handläggare (analytiker) på olika offentliga myndigheter med mera. Kärv arbetsmarknad för biologer Biologer klassas som ett yrke, men är egentligen en utbildningsinriktning. Biologer delas sedan upp i en rad underliggande utbildningsinriktningar, exempelvis zoologer, limnologer, marinbiologer med flera. Arbetslösheten är förhållandevis hög jämfört med andra naturvetenskapliga utbildningar. Konkurrensen om jobben är stor både på ett års sikt och på tio års sikt. Forskningen inom läkemedelsindustrin har krympt vilket påverkar biologernas arbetsmarknad negativt men det kan finnas en del som talar för att området natur- och miljövård ökar framöver. Som inom flertalet yrken är det framför allt nyexaminerade som har svårt att hitta ett arbete motsvarande utbildningsinriktningen medan erfarna har det betydligt lättare att hitta ett arbete. Kemisternas arbetsmarknad har försämrats och den situationen består, vilket sammanhänger främst med den strukturella förändringen inom läkemedelsindustrin. På fem till tio års sikt förbättras arbetsmarknaden genom att få numera utbildar sig till kemist. Dessutom finns en del som talar för att efterfrågan på kemister stiger genom att behoven av denna kunskap ökar inom arbetet med att ta fram ny och mer miljövänlig teknik och att lagstiftningen ställer allt större krav på kontroll av kemikalieanvändningen så att den inte skadar miljön. Fysikernas arbetsmarknad är bred och återfinns inom många sektorer. Behovet av fysiker finns inom bland annat industrin, energisektorn, data/it och finansvärlden. Fysiker bedöms få en bra arbetsmarknad såväl på kort som på lång sikt. Geologerna gynnas av den gynn- 28

30 samma utvecklingen inom gruvnäringen, men näringen efterfrågar framför allt geologer med erfarenhet från området. Under det kommande året bedöms det komma att bli en balanserad arbetsmarknad för geologer. Bristen på biomedicinska analytiker består under det kommande året och tillgången är för liten på både erfaren arbetskraft och nyexaminerade. Under de kommande tio åren består bristen, vilken sammanhänger med att många går i pension samtidigt som alltför få väljer att påbörja utbildningen, och ännu färre som slutför den. Biomedicinska analytiker Bristindex inom naturvetenskapligt arbete Heldragna linjer = balansintervall Fysiker Miljö- o hälsoskyddsinspektör Geologer Kemister Biologer Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 Pedagogiskt arbete Fortsatt stor brist på förskollärare Skollagens krav på legitimation påverkar arbetsmarknaden för de flesta kategorier av lärare. Genomgående gäller att behöriga lärare kommer att ha lättare att få jobb. De nya kraven innebär samtidigt att det kan bli svårare att rekrytera behöriga lärare, särskilt i mindre kommuner och i glesbygd. Yrkesområdet pedagogiskt arbete innefattar främst yrken med krav på akademisk utbildning. Behovet av arbetskraft inom området pedagogiskt arbete påverkas i hög utsträckning av den demografiska utvecklingen. Sedan lång tid tillbaka har därför växande barnkullar i förskoleåldern ökat behovet av barnomsorg. Den tidigare mycket starka befolkningstillväxten för barn i förskoleåldern har dock saktat in något och även under 2014 väntas en något försiktigare tillväxt för dessa åldersgrupper. Också grundskolan fortsätter att påverkas av förändringar i elevunderlaget. Från och med i fjol stiger åter antalet elever även i grundskolans senare del. Däremot fortsätter elevunderlaget på gymnasienivå att vika också under 2014, dock i lägre takt än under de tre senaste åren. Parallellt påverkas emellertid jobbmöjligheterna inom området även av att de offentliga arbetsgivarna också framöver bedöms uppvisa viss försiktighet inför att öka sin bemanning. De offentliga huvudmännens verksamhet påverkas även tydligt av mångfalden av privata aktörer inom utbildningsområdet. Det genomsnittliga bristindexet för de pedagogiska yrkena visar på goda möjligheter till arbete under det närmaste året och vi bedömer sammantaget att antalet sysselsatta inom detta område kommer att öka något under I likhet med tidigare är arbetslöshetsnivåerna inom de pedagogiska yrkena mycket låga. 29

31 Förskollärare Bristindex inom pedagogiskt arbete Heldragna linjer = balansintervall Specialpedagoger Gymnasielärare i yrkesämnen Fritidspedagoger Lärare estetiska praktiska ämne Trafiklärare Gymnasielärare i allm ämn Lärare grundskolan senare år Lärare grundskolan tidigare år Universitets- o högskolelärare Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 Den mest utpräglat starka arbetsmarknaden inom det pedagogiska området gäller även under 2014 för yrkesgruppen förskollärare. Tillsammans med specialpedagoger och gymnasielärare i yrkesämnen är deras jobbmöjligheter mycket goda. Vid sidan av den demografiska utvecklingen gynnas förskollärarnas arbetsmarknad även av kommunernas ambition att öka andelen pedagogiskt utbildade inom barnomsorgen. Också fritidspedagogernas arbetsmarknad gynnas av denna utveckling vilket gör att även denna yrkesgrupp bedöms ha goda möjligheter till arbete. Under 2014 väntas även lärare i praktiska och estetiska ämnen, trafiklärare, gymnasielärare i allmänna ämnen, lärare i grundskolans senare år och lärare i grundskolans tidigare år möta en stark arbetsmarknad med goda jobbchanser. För universitets- och högskolelärare väntas samtidigt en arbetsmarknad i gränslandet mellan balans och liten konkurrens om jobben. Med undantag för den sistnämnda kategorin har jobbmöjligheterna förbättrats för samtliga yrken inom området pedagogiskt arbetet sedan våren Det är samtidigt mycket viktigt att påpeka det kan finnas stora skillnader mellan lärare med olika ämnesinriktningar inom samma yrkeskategori och att det råder skillnader mellan nyexaminerade och lärare med mer omfattande yrkeserfarenhet. Goda möjligheter till arbete även på längre sikt för samtliga läraryrken Den demografiska utvecklingen påverkar även det långsiktiga behovet av personal inom området pedagogiskt arbete. Tillsammans med ett svagt intresse för lärarutbildningarna och en hög medelålder bland de yrkesverksamma inom flera av yrkena leder detta till mycket liten konkurrens om jobben för gymnasielärare i yrkesämnen, specialpedagoger, förskollärare och fritidspedagoger på både fem och tio års sikt. Men även gymnasielärare i allmänna ämnen, lärare i estetiska och praktiska ämnen och grundskolelärare bedöms möta en god arbetsmarknad framgent. Service- och säkerhetsarbete Allt bättre utsikter inom service och säkerhet Området service- och säkerhetsarbete inrymmer både yrken som är starkt beroende av hushållens konsumtionsvilja och yrken som mer påverkas av de samhälleliga behoven. I yrkes- 30

32 området ingår såväl yrken hemmahörande inom offentlig verksamhet som inom det privata näringslivet. För några av yrkena är det dessutom vanligt att man bedriver sin verksamhet som egen företagare. De flesta yrkena förutsätter vanligen en utbildning på gymnasienivå. Att området är heterogent återspeglas av att det här återfinns såväl yrken med mycket hög arbetslöshet som yrken med i det närmaste obefintlig arbetslöshet. För området som helhet fortsätter jobbmöjligheterna att stärkas gradvis och under 2014 kommer arbetsmarknaden att präglas av balans mellan efterfrågan och utbudet av arbetskraft. Hushållens ökade spendervilja gynnar några av yrkena inom området och vi bedömer att sysselsättningen kommer att stiga under året. Poliser Bristindex inom service- och säkerhetsarbete Heldragna linjer = balansintervall Soldater Frisörer Väktare Brandmän Hudterapeuter Fotterapeuter Renhållnings- och återvinning Massörer Städare Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 Till kategorin yrken vars utveckling i hög grad är kopplad till de samhälleliga behoven hör poliser, soldater, väktare, brandmän samt renhållnings- och återvinningsarbetare. För de två förstnämnda yrkena väntas jobbmöjligheterna bli goda. Även för väktare och brandmän bedöms arbetsmarknaden bli ljus under Inom denna delgrupp är det således endast renhållnings- och återvinningsarbetare samt städare som möter en arbetsmarknad med ett större inslag av konkurrens om jobben. En viktig orsak till varför jobbmöjligheterna inom detta delområde generellt sett är goda är det faktum att utbildningsvolymerna är anpassade efter de samhälleliga behoven. Medan säkerhetsarbetena uppvisar mycket låga arbetslöshetstal är bilden den diametralt motsatta bland renhållnings- och återvinningsarbetare samt städare. Till den del av yrkesområdet som istället i högre utsträckning påverkas av hushållens konsumtionsvilja hör frisörer, hudterapeuter och massörer. För alla dessa yrken väntas balans mellan utbudet och efterfrågan på arbetskraft under Samtidigt kvarstår arbetslösheten inom dessa yrken på betydligt högre nivå än för övriga yrken. Arbetsmarknaden för fotterapeuter bedöms samtidigt befinna sig i gränslandet mellan balans och visst överskott på arbetskraft också under det närmaste året. Balans även på längre sikt för säkerhetsarbetena Även på längre sikt väntas arbetsmarknaden för brandmän och väktare förbli i balans mycket beroende på ovan nämnda princip med behovsanpassade utbildningsvolymer. För poliser gäller dock liten konkurrens om jobben på både fem och tio års sikt. Däremot förblir 31

33 jobbmöjligheterna betydligt svagare för både frisörer, hudterapeuter och fotterapeuter vilka alla väntas möta stor konkurrens om jobben på längre sikt. Socialt arbete Fortsatt stora skillnader mellan yrken på olika utbildningsnivå Yrkesområdet socialt arbete omfattar mestadels arbetskraft hemmahörande i den offentliga sektorn, även om det på senare år skett en tillväxt av privata aktörer också inom detta område. En konsekvens av detta är att sysselsättningen inom området påverkas av att de offentliga arbetsgivarna bedöms fortsätta uppvisa en viss försiktighet med att öka sin bemanning även under För området som helhet fortsätter arbetsmarknaden därför att präglas av stor konkurrens om jobben. Området innehåller både yrken som vanligtvis förutsätter en eftergymnasial utbildning och yrken med krav på utbildning på gymnasienivå. Arbetsförmedlingen bedömer att de hittillsvarande skillnaderna mellan dessa bägge utbildningsgrupper kommer att bestå och att arbetsmarknaden för yrken inom området socialt arbete även framgent kommer att vara starkare för yrken med krav på längre utbildning. Utvecklingen för yrken med krav på kortare utbildning fortsätter alltså att hämmas av de offentliga arbetsgivarnas ambitioner att öka andelen med längre utbildningsbakgrund inom sina verksamheter. Sammantaget bedömer vi att antalet sysselsatta inom detta område endast kommer att stiga något under Bristindex inom socialt arbete Heldragna linjer = balansintervall Biståndsbedömare Socialsekreterare Kuratorer Kriminalvårdare Behandlingsassistenter Fritidsledare Personliga assistenter Friskvårdskonsulenter Elevassistent Vårdbiträden Barnskötare Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 När detta yrkesområde skärskådas i detalj framträder således tydliga skillnader mellan yrken på olika utbildningsnivå. För biståndsbedömare, socialsekreterare och kuratorer vilka alla förutsätter eftergymnasial utbildning - bedöms efterfrågan att vara i balans med antalet arbetssökande. Det samma gäller även yrkena kriminalvårdare respektive behandlingsassistenter. Precis som tidigare kommer fritidsledare, personliga assistenter, friskvårdskonsulenter och elevassistenter att möta en arbetsmarknad där det råder större konkurrens om jobben. Däremot innebär den tidigare nämnda omställningsprocessen att jobbmöjligheterna blir betydligt mer begränsade för både vårdbiträden och barnskötare. Dessa bägge yrkesgrupper konkurrerar i hög grad om jobben med undersköterskor respektive med förskollärare och 32

34 fritidspedagoger. Det är dock viktigt att påpeka att skillnaden mellan nyexaminerade och redan yrkesverksamma är stor och att det generellt sett är mindre konkurrens om jobben för arbetssökande med yrkeserfarenhet. Trots att yrkesområdet generellt sett fortsätter att präglas av konkurrens om jobben uppstår ändå relativt många jobböppningar. Merparten av den sysselsättningstillväxt vi räknar med för området bedöms tillfalla de yrken som vanligtvis förutsätter en längre utbildning. I likhet med tidigare är arbetslösheten generellt sett lägre bland yrken med krav på längre utbildning än bland övriga yrken. Fortsatt balans även på längre sikt för de med längre utbildning Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer att fortsätta råda balans också på såväl fem som tio års sikt för kuratorer, biståndsbedömare och socialsekreterare. Däremot fortsätter jobbmöjligheterna att vara betydligt mer begränsade för barnskötare och elevassistenter. Tekniskt arbete Fortsatt mycket god arbetsmarknad för ingenjörer Yrkesområdet tekniskt arbete är den kategori som innehåller flest yrken med mycket liten konkurrens om jobben. Detta gäller framför allt yrkeserfaren arbetskraft, men även nyexaminerade möter en god arbetsmarknad. Dessa yrken har känt av lågkonjunkturen inom industrin och byggverksamhet men den breda arbetsmarknaden dessa yrken möter har lett till att sysselsättningen fortsatt att öka för flertalet yrkesgrupper. Ingenjörer har också många andra karriärvägar såsom arbetsledande befattningar eller mer tjänsteinriktade delar av arbetsmarknaden. Nu bedöms industrikonjunkturen ha bottnat samtidigt som byggkonjunkturen fortsätter att förstärkas. Det betyder att efterfrågan på arbetskraft inom tekniskt arbete förstärks ytterligare under det kommande året. Allra hetast är arbetsmarknaden för ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi samt civilingenjörer med samma inriktning. Också civilingenjörer och ingenjörer inom bygg och anläggning, civilingenjörer med inriktning mot elkraft kommer även fortsättningsvis att vara mycket attraktiva på arbetsmarknaden. En nästan lika god arbetsmarknad kommer civilingenjörer och ingenjörer med inriktning mot elektronik, teleteknik och elteknik att möta. Detsamma gäller civilingenjörer och ingenjörer med inriktning mot maskinteknik. För logistiker, arkitekter och för civilingenjörer och ingenjörer med inriktning mot kemi väntas en arbetsmarknad i balans. 33

35 Ing o tekn inom gruv, metall Civilingenjörer, gruva, metall Civilingenjörer bygg o anläggn Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer elekt teletekn Flygtekniker VVS-ingenjörer Byggnadsing o byggnadstekniker Civilingenjörer, maskin Elingenjörer och eltekniker Maskiningenjör o maskintekniker GIS-ingenjörer Lantmätare Ing o tekn inom elektr o tele Civilingenjörer, kemi Kemiingenjörer o kemitekniker Logistiker Arkitekter Bristindex inom tekniskt arbete Heldragna linjer = balansintervall Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 För det närmaste året kommer således ingenjörer ha fortsatt lätt att hitta arbete och arbetslösheten kommer att förbli mycket låg. Detta förklaras av att minskningen av sysselsättningen inom industrin i första hand berör yrken inom området tillverkningsarbete, det vill säga främst produktion. De mycket goda jobbchanserna för ingenjörer med gruvteknisk inriktning är kopplade till gruvbranschens expansion. För att tillgodose behovet av arbetskraft söker branschens arbetsgivare aktivt efter personal även utanför landets gränser. Med anledning av branschens expansion har även Arbetsförmedlingen inrättat en särskild gruvförmedling. Att till exempel civilingenjörer och ingenjörer med inriktning mot kemi samt laboratorieingenjörer möter en svagare arbetsmarknad sammanhänger med den omställningsprocess som präglar läkemedelsindustrin. Den förstärkning av aktiviteten som väntas inom bygg kommer att innebära en fortsatt stark arbetsmarknad för civilingenjörer och högskoleingenjörer inom bygg och anläggning, och efterfrågan på dessa ökar under 2014 till följd av ett ökat byggande. Sammantaget räknar vi med en ökning av antalet sysselsatta inom området tekniskt arbete under det närmaste året. Tekniker möter en bra arbetsmarknad också på fem och tio års sikt Även på längre sikt består de goda utsikterna för yrken inom området tekniskt arbete. På både fem och tio års sikt råder således generellt mycket liten eller liten konkurrens om jobben för de flesta yrken inom detta område. För civilingenjörer med inriktning mot kemi, laboratorieingenjörer och arkitekter väntar dock en arbetsmarknad i balans. Transport Fortsatt konkurrens om jobben trots ökad efterfrågan på transporter Efterfrågan på både person- och godstransporter väntas öka under det närmaste året. Arbetsgivarna påverkas dock av fortsatt relativ konkurrens och inslaget av utländska entreprenörer är stort inom delområdet godstransporter. Trots att flygresandet fortsätter att öka pressas flygnäringen alltjämt av utländska aktörer ofta med en tydlig lågprisprofil. Sammantaget gör detta att jobbchanserna inom transportområdet fortsätter att präglas av stor konkurrens. Den förstärkta konjunkturen som förutses inom bygg och anläggning, en industrikonjunktur 34

36 som bedöms komma att bli starkare samt en stark privat konsumtion leder till bedömningen att sysselsättningen fortsätter att öka inom området under det närmaste året. Bristindex inom transport Heldragna linjer = balansintervall Maskinbefäl, fartyg Flygledare Taxiförare Bussförare Lokförare Transportledare Piloter Flygvärdinnor Tågvärdar Lastbilsförare Brevbärare Godshanterare/expressbud Truckförare Fartygsbefäl Lagerarbete Matroser Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2013 Starkast arbetsmarknad inom transportområdet bedöms för yrkeskategorin maskinbefäl på fartyg samt flygledare. Här väntas precis som tidigare liten konkurrens om jobben. Även för bussförare, taxiförare och lokförare ser jobbchanserna fortsatt hyggliga ut, och deras arbetsmarknad bedöms komma att bli balanserad under det kommande året. En ökad aktivitet i ekonomin gynnar också transportledarnas arbetsmarknad. Även arbetsmarknaden för piloter och lastbilsförare bedöms komma att bli balanserad. Däremot är konkurrensen fortsatt mer utbredd bland godshanterare och expressbud och brevbärare. Allra kärvast arbetsmarknad väntas för truckförare, lagerarbetare och matroser där det väntas bli mycket stor konkurrens om jobben under det närmaste året. Generellt sett blir således konkurrensen om jobben något högre inom yrken med inriktning mot transport av gods, än mot persontransporter. God arbetsmarknad även på sikt för lastbilsförare På längre sikt bedöms konkurrensen om jobben komma att bli liten för lastbilsförare och lokförare. Detta sammanhänger med att godsmängden på landsväg och järnväg bedöms öka och att pensionsavgångarna blir förhållandevis stora. När det gäller järnväg bedöms även persontrafiken fortsätta att öka. Också flygledare bedöms ha goda möjligheter till arbete på såväl fem som tio års sikt vilket beror på att den globala efterfrågan på väntas öka. Fartygsbefälen möter en balanserad arbetsmarknad på både fem som tio års sikt, detta trots att många yrkesverksamma kommer att pensioneras och att det sker en normalisering av världshandeln. Samtidigt ser jobbchanserna för taxiförare, bussförare, piloter och truckförare ut att präglas av balans på längre sikt. Däremot består den mer utbredda konkurrensen om jobben för matroser på både fem och tio års sikt. 35

37 Genomsnittligt bristindex per yrkesområde (viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden) Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Yrkesområde Administration, ekonomi och juridik 2,89 2,90 2,94 2,98 2,95 3,02 3,03 2,81 2,78 Bygg och anläggning 3,35 3,39 3,25 3,52 3,67 3,70 3,58 3,41 3,22 Data/IT 3,65 3,76 3,69 3,73 3,91 Försäljning, inköp och marknadsföring 2,79 2,72 2,51 2,54 2,74 2,72 2,80 2,71 2,55 Hotell, restaurang och storhushåll 3,22 3,13 3,04 3,10 3,02 2,76 2,83 2,81 2,74 Hälso- och sjukvård 3,65 3,53 3,57 3,52 3,55 3,51 3,37 3,34 3,35 Industriell tillverkning 2,96 2,95 2,92 3,10 3,18 3,31 3,15 3,04 2,76 Installation, drift och underhåll 3,31 3,15 3,22 3,35 3,30 3,28 3,13 2,99 2,89 Kultur, media och design 1,94 1,86 1,77 1,94 1,73 1,72 2,16 2,23 2,31 Naturbruk 2,92 2,98 2,94 3,02 3,00 3,06 3,03 3,06 2,95 Naturvetenskapligt arbete 3,08 3,09 3,09 3,11 2,99 2,86 2,76 2,76 2,63 Pedagogiskt arbete 3,66 3,53 3,47 3,40 3,47 3,44 3,27 3,15 3,22 Service- och säkerhetsarbete 3,05 2,95 2,83 2,78 2,72 2,65 2,74 2,70 2,68 Socialt arbete 2,54 2,53 2,60 2,48 2,42 2,53 2,59 2,54 2,48 Tekniskt arbete 3,78 3,71 3,61 3,75 3,77 3,83 3,57 3,47 3,26 Transport 2,81 2,77 2,71 2,91 2,85 2,79 2,85 2,70 2,78 Totalt 3,17 3,12 3,08 3,16 3,17 3,16 3,10 3,01 2,92 Anm. Från och med hösten 2011 har Arbetsförmedlingen ändrat benämningarna på yrken inom IT-området. På grund av detta saknas historiska bristtal för denna yrkesgrupp. Läs mer om bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod i inledningen av denna rapport. Källa: Arbetsförmedlingen 36

38 Bristindex 9 per yrke (viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden) Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Yrke Mjukvaru- och systemutvecklare 4,66 4,54 4,58 4,53 4,54 Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi 4,60 4,50 4,58 3,71 3,59 3,90 3,46 3,50 3,14 Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,51 4,15 4,04 4,13 4,27 4,02 4,10 3,87 3,91 IT-arkitekter 4,50 4,50 4,48 4,47 4,47 Läkare 4,44 4,46 4,32 4,18 4,35 4,43 4,23 4,13 4,21 Sjuksköterskor inom akutsjukvård 4,43 4,01 4,02 4,07 4,07 4,05 3,64 3,82 3,84 Kockar 4,43 4,39 4,17 4,17 4,15 3,86 3,74 3,78 3,78 Operationssjuksköterskor 4,42 4,09 4,05 4,21 4,30 4,22 4,10 3,95 4,02 Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi 4,40 4,30 4,51 4,50 Civilingenjörer, bygg och anläggning 4,40 4,32 4,40 4,48 4,43 4,54 4,43 4,11 3,71 Barnsjuksköterskor 4,38 3,92 3,87 3,83 4,08 3,84 3,62 3,59 3,59 Civilingenjörer, elkraft 4,37 4,37 4,31 4,47 4,59 4,48 4,23 4,10 4,28 Förskollärare 4,37 4,34 4,25 4,25 4,27 4,30 4,04 3,79 3,90 Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 4,27 4,35 3,95 4,33 4,65 4,39 3,85 3,60 3,42 Geriatriksjuksköterskor 4,19 4,02 3,93 4,03 4,04 3,95 3,63 3,76 3,62 Flygtekniker 4,19 3,09 2,91 2,94 3,08 2,90 Distriktssköterskor 4,17 3,98 3,99 3,82 3,87 3,77 3,80 3,65 3,65 Byggnadsplåtslagare 4,15 4,15 4,10 4,32 4,45 4,53 4,27 4,02 3,91 Testare och testledare 4,12 4,56 4,05 4,01 4,32 VVS-ingenjörer 4,12 4,19 4,06 4,31 4,10 4,37 4,08 3,89 3,82 Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 4,11 4,30 4,04 4,30 4,33 4,37 4,14 4,09 3,08 Specialpedagoger 4,05 3,98 3,80 3,80 3,72 3,80 3,57 3,52 3,62 Lastbilsmekaniker 4,05 4,17 4,17 4,21 4,17 4,15 3,92 3,76 3,55 Civilingenjörer, maskin 4,02 3,85 3,95 4,27 4,23 4,27 3,83 3,48 3,19 Gymnasielärare i yrkesämnen 4,01 3,83 3,81 3,83 3,98 3,94 3,87 3,89 3,95 Poliser 4,00 3,00 3,00 3,19 3,19 3,00 3,00 3,16 3,05 Maskinbefäl, fartyg 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 Flygledare 4,00 3,00 3,00 3,09 3,09 3,05 3,10 3,10 3,08 Bagare/konditorer 3,98 3,48 3,61 3,94 3,56 3,45 3,30 3,36 3,19 Barnmorskor 3,95 3,70 3,85 3,92 4,08 3,89 3,56 3,57 3,47 Röntgensjuksköterskor 3,90 3,97 3,90 4,00 3,94 3,88 3,69 3,68 3,80 Soldater 3,86 4,07 4,31 Glasmästare 3,85 3,33 3,28 3,20 3,59 3,29 3,36 3,22 3,45 Verktygsmakare 3,83 3,74 3,72 3,67 4,00 3,98 3,95 3,57 3,12 Receptarier 3,80 3,70 3,87 3,79 3,70 3,48 3,26 3,25 2,95 Fritidspedagoger 3,78 3,36 3,62 3,40 3,51 3,32 3,35 3,24 3,39 9 Läs mer om bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod i inledningen av denna rapport. 37

39 Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Yrke Telefonförsäljare 3,78 3,57 3,22 3,01 3,26 3,30 3,49 3,36 3,13 Elingenjörer och eltekniker 3,76 3,81 3,83 3,92 3,86 3,91 3,52 3,59 3,45 Styr- och reglertekniker 3,75 3,33 3,80 3,96 3,97 3,78 3,45 3,33 3,08 VVS-montörer 3,69 3,69 3,65 3,90 3,92 3,96 3,90 3,67 3,43 Maskiningenjörer och maskintekniker 3,69 3,92 3,79 3,98 3,86 3,97 3,49 3,47 3,21 Sjuksköterskor (grundutbildade) 3,68 3,60 3,29 3,23 3,12 3,31 3,03 3,10 3,19 Företagssäljare 3,62 3,54 2,97 3,14 3,85 3,51 3,63 3,32 3,07 Tunnplåtslagare 3,62 3,58 3,69 3,87 3,77 3,91 3,61 3,51 3,35 Takmontörer 3,62 3,82 3,40 3,76 3,96 3,80 3,48 3,38 3,59 Betongarbetare 3,62 3,45 3,44 3,86 3,95 3,91 3,92 3,67 3,19 Bergarbetare, gruva 3,60 3,50 4,60 3,92 3,96 4,30 3,98 3,57 3,47 Bilmekaniker 3,59 3,34 3,46 3,55 3,54 3,42 3,32 3,07 2,99 Kranförare 3,57 3,56 3,40 3,55 3,65 3,89 3,66 3,77 3,38 Skogsmaskinförare 3,56 3,55 3,47 3,66 3,77 3,76 3,74 3,71 3,44 Distributionselektriker 3,56 3,49 3,38 3,25 3,27 3,26 3,08 3,09 3,16 Biomedicinska analytiker 3,55 3,57 3,40 3,41 2,93 3,02 2,99 2,97 2,88 Golvläggare 3,51 3,98 3,62 3,98 3,99 3,98 3,83 3,62 3,54 Lärare i estetiska och praktiska ämnen 3,50 3,28 2,75 3,10 3,12 3,19 3,08 3,00 3,08 Processoperatörer, kemisk basindustri 3,49 3,03 3,13 3,28 3,04 3,17 2,91 2,97 2,96 Maskinreparatörer 3,49 3,39 3,50 3,58 3,64 3,56 3,38 3,32 2,96 Trafiklärare 3,48 3,22 3,19 3,45 3,47 3,67 Gymnasielärare i allmänna ämnen 3,47 3,33 3,40 3,08 3,20 3,11 2,97 2,88 2,75 GIS-ingenjörer 3,47 3,40 3,40 3,60 3,57 3,58 3,40 3,29 3,36 Tandläkare 3,45 3,52 3,85 3,72 3,79 3,74 3,66 3,63 3,65 Grovplåtslagare 3,45 3,53 3,61 3,60 3,58 3,69 3,34 3,37 3,18 Psykologer 3,44 3,70 3,82 3,51 3,79 3,51 3,31 3,47 3,33 Larmtekniker 3,44 3,21 3,56 3,69 3,38 3,41 Isoleringsmontörer 3,43 3,69 3,27 3,28 3,60 3,69 3,37 3,15 3,45 Anläggningsarbetare 3,43 3,63 3,48 3,66 3,77 3,98 3,74 3,55 3,29 Laboratorieingenjörer 3,41 3,17 2,65 2,81 3,17 3,00 2,95 3,09 2,78 Fastighetstekniker 3,40 Målare 3,40 3,25 3,09 3,21 3,43 3,65 3,57 3,20 2,84 Medicinska sekreterare 3,39 3,45 3,63 3,44 3,23 3,11 3,18 3,08 3,06 Styckare 3,39 3,19 3,17 3,46 3,42 3,60 3,23 2,94 2,94 Lärare i grundskolans senare år 3,38 3,37 3,28 2,91 2,91 2,99 2,74 2,54 2,58 Lantmätare 3,37 3,42 3,33 3,67 3,30 3,69 3,47 3,61 3,41 Apotekare 3,37 3,41 3,60 3,80 3,82 3,73 3,30 3,38 3,26 Studie- och yrkesvägledare 3,36 3,03 3,09 3,29 2,96 2,91 3,03 2,90 2,94 Anläggningsmaskinförare 3,36 3,35 3,37 3,46 3,72 3,68 3,57 3,42 3,15 Murare 3,35 3,39 3,20 3,80 3,77 3,85 3,78 3,60 3,20 Lärare i grundskolans tidigare år 3,35 3,32 3,49 2,92 2,98 2,93 2,79 2,52 2,57 38

40 Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Yrke Tandhygienister 3,33 3,27 3,31 3,46 3,35 3,28 3,24 3,39 3,31 Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik 3,32 3,84 3,80 3,76 3,76 3,86 3,44 3,18 3,20 Fysiker 3,30 3,35 3,35 3,35 3,00 3,20 3,24 3,24 3,00 Redovisningsekonomer 3,29 3,29 3,70 3,75 3,33 3,58 3,44 3,39 3,59 Systemförvaltare/systemadministratörer 3,29 3,28 3,28 3,29 3,28 Sjukgymnaster 3,29 2,98 3,06 3,00 2,97 2,81 3,00 2,95 2,85 Taxiförare 3,28 3,33 3,58 3,77 3,12 3,28 3,42 3,05 3,15 Bussförare 3,27 3,47 3,64 3,76 3,49 3,36 3,32 3,14 3,09 Servitörer 3,27 3,29 3,09 3,17 3,19 2,69 2,91 2,91 2,82 Arbetsterapeuter 3,27 3,07 3,06 2,99 3,03 2,96 2,99 2,87 2,82 Bartendrar 3,26 3,14 3,11 3,26 2,86 2,85 3,00 2,98 2,58 Installationselektriker 3,26 3,18 2,91 3,20 3,08 3,13 3,03 2,74 2,74 Träarbetare/snickare 3,26 2,97 2,79 3,53 3,70 3,71 3,50 3,19 2,65 Universitets- och högskolelärare 3,24 3,28 3,11 3,30 3,57 3,20 3,05 2,93 3,13 Drifttekniker vid värme- och vattenverk 3,24 3,21 3,30 3,56 3,43 3,31 3,07 3,10 3,06 Biståndsbedömare 3,23 3,19 3,12 3,01 3,03 2,93 3,25 3,19 3,04 Civilingenjörer, kemi 3,22 2,69 2,79 3,01 3,29 3,43 3,21 2,98 2,59 Socialsekreterare 3,22 3,13 3,15 3,13 3,10 2,95 3,23 3,00 3,12 Elmontörer 3,22 3,11 2,89 3,17 3,11 3,27 3,13 3,01 2,98 Revisorer 3,21 3,31 3,70 3,82 3,47 3,76 3,49 3,44 3,54 Miljö- och hälsoskyddsinspektörer 3,21 3,17 3,12 3,09 3,16 3,14 3,01 3,04 2,98 Logopeder 3,21 3,23 3,32 3,14 3,23 3,29 3,21 3,16 3,25 Geologer 3,20 3,20 3,20 3,15 3,00 2,79 2,81 2,81 2,50 Tandsköterskor 3,20 3,15 3,45 3,15 3,15 3,09 3,21 3,07 3,06 Försäkringstjänstemän 3,19 3,04 3,08 2,98 3,13 2,97 3,03 2,99 3,00 Lokförare 3,18 3,32 3,33 3,58 3,38 3,20 3,44 3,43 3,23 Controllrar 3,17 3,17 3,16 Maskinförare, lantbruk 3,17 3,20 3,27 3,18 3,17 3,31 3,18 3,09 3,06 Frisörer 3,15 2,88 2,54 2,88 2,87 2,48 2,82 2,76 2,75 CNC-operatörer 3,15 3,07 3,34 3,63 3,73 3,83 3,58 3,31 2,60 Optiker 3,14 3,19 3,25 3,28 3,18 3,18 3,27 3,17 3,23 Kemiingenjörer och kemitekniker 3,14 2,84 2,58 2,73 3,10 3,21 2,95 2,76 2,94 Lackerare 3,14 3,23 3,26 3,50 3,55 3,64 3,45 3,15 2,98 Verkstadsmekaniker 3,13 3,13 3,07 3,18 3,47 3,55 3,19 2,85 2,52 Kuratorer 3,11 3,17 3,18 3,13 3,06 2,98 3,02 3,11 3,00 Logistiker 3,11 3,19 3,02 3,48 3,50 3,30 3,01 2,95 2,92 Transportledare 3,10 3,31 3,05 3,29 3,01 3,30 3,11 2,98 3,15 Undersköterskor 3,10 2,81 2,65 2,33 2,15 2,51 2,30 2,29 2,17 Kriminalvårdare 3,09 3,14 3,21 3,06 3,11 3,23 3,18 3,06 2,94 Låssmeder 3,09 3,30 3,05 3,30 3,52 3,32 3,26 3,40 3,30 39

41 Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Yrke Speditörer 3,08 3,04 2,96 3,28 3,14 3,18 3,50 2,85 2,97 Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 3,06 3,17 2,88 2,87 2,81 3,04 3,09 3,14 2,71 Marknadsanalytiker och marknadsförare 3,06 2,86 2,22 2,27 2,34 2,66 2,25 2,40 2,07 Gjutare 3,04 2,99 2,92 3,02 3,44 3,27 3,30 3,33 2,96 Jurister 3,04 3,01 2,96 3,24 3,10 3,18 3,12 3,14 3,07 Veterinärer 3,03 3,05 3,19 3,01 3,20 3,55 3,18 3,05 3,38 Väktare 3,02 2,95 2,81 2,96 3,05 3,09 2,98 2,90 2,91 Behandlingsassistenter 3,02 2,90 2,96 2,80 2,52 2,85 2,68 2,77 2,71 Brandmän 3,02 3,12 3,04 3,02 3,03 2,99 3,08 3,03 3,06 Inköpare 3,01 2,72 3,02 3,07 2,97 3,13 2,96 3,25 2,67 Piloter 3,01 3,01 2,29 3,01 2,95 3,00 2,90 2,88 2,74 Skogsmästare 3,01 3,14 2,95 3,01 3,15 3,11 3,03 3,17 3,07 Djuruppfödare/djurskötare 3,01 3,00 3,00 2,97 2,93 2,97 3,05 3,20 3,02 Slaktare 3,00 3,21 2,96 3,25 3,00 3,41 3,29 2,84 2,71 Flygvärdinnor 3,00 2,98 2,88 3,00 3,27 2,59 2,90 1,88 2,43 Lantmästare 2,99 3,20 3,11 3,15 3,26 3,04 3,17 3,34 3,01 Skogsarbetare 2,99 3,01 2,76 3,08 2,98 3,04 2,99 2,99 3,02 Värdepappersmäklare 2,99 2,67 2,11 2,10 3,00 3,01 2,99 2,50 1,56 Tågvärdar 2,99 2,83 2,76 2,81 3,01 2,92 2,96 2,97 2,77 Jägmästare 2,98 3,08 3,07 3,29 3,16 3,22 3,09 3,19 3,04 Lastbilsförare 2,97 3,01 2,98 3,16 3,23 3,39 3,26 2,98 2,73 Plattsättare 2,96 3,30 3,28 3,62 3,80 3,64 3,87 3,83 3,27 Skötare 2,95 2,94 2,94 2,93 2,75 2,76 2,75 2,70 2,76 Svetsare 2,94 2,95 3,00 3,23 3,38 3,45 3,15 2,86 2,41 Hudterapeuter 2,94 2,91 2,46 2,86 2,40 2,39 2,57 2,45 2,76 Fotterapeuter 2,91 2,96 3,00 3,02 2,90 2,59 2,86 2,73 2,97 Agronomer 2,90 2,91 2,91 2,95 3,00 3,05 3,25 3,25 3,00 Arkitekter 2,90 3,00 2,75 2,98 3,36 3,72 3,30 3,30 2,88 Fastighetsmäklare 2,89 2,89 2,47 2,56 2,54 2,85 3,09 2,62 3,02 Banktjänstemän 2,89 2,89 2,45 2,42 2,90 2,82 3,03 2,79 2,49 Bilförsäljare 2,88 2,88 2,82 2,90 3,22 3,01 2,99 2,88 2,61 Dietister 2,88 2,69 3,00 2,92 3,01 2,94 2,89 2,69 2,98 Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,86 2,74 2,78 2,75 2,56 2,72 2,65 2,79 2,33 Maskinoperatörer, kemisk industri 2,82 2,74 2,87 2,79 2,86 2,93 2,89 2,87 2,76 Löne- och personalassistenter 2,81 3,02 3,37 3,29 3,09 Personaltjänstemän 2,81 3,24 2,79 2,89 2,87 2,89 2,90 2,56 2,60 Receptionister 2,80 2,47 2,57 2,45 2,45 1,87 1,88 1,84 1,84 Bibliotekarier 2,77 2,44 2,44 2,56 2,44 2,28 2,32 2,40 2,39 Drifttekniker, it 2,75 2,60 2,77 3,09 3,48 Brevbärare 2,75 2,27 2,83 2,76 2,73 2,61 2,66 2,49 2,56 40

42 Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Yrke Massörer 2,73 2,72 2,32 2,64 2,43 2,39 2,52 2,35 2,28 Kemister 2,70 2,75 2,75 2,85 3,00 3,10 2,57 2,57 2,50 Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,68 2,76 2,26 3,00 2,89 3,03 2,99 3,03 2,38 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,66 2,56 2,42 2,54 2,82 2,87 2,77 2,83 2,69 Ljudtekniker 2,65 2,35 2,35 2,25 1,50 2,08 Baristor/cafébiträden 2,61 3,05 2,54 2,62 2,71 2,71 3,08 3,00 2,98 Helpdesktekniker/supporttekniker 2,60 3,10 3,01 2,97 3,35 Godshanterare och expressbud 2,60 2,32 2,63 2,51 2,37 2,65 2,40 2,69 2,63 Maskinoperatörer, trävaruindustri 2,58 2,58 2,19 2,75 2,70 2,88 2,89 3,07 2,52 Processoperatörer, trä- pappers- och massaindustri 2,57 2,62 2,44 2,73 2,74 2,96 2,90 2,83 2,66 Trädgårdsarbetare 2,55 2,38 2,39 2,43 2,48 2,60 2,43 2,45 2,50 Biologer 2,50 2,50 2,75 2,79 2,86 1,92 1,95 1,95 1,90 Montörer, el- och teleutrustning 2,48 2,27 2,22 2,15 2,25 2,83 2,89 2,40 2,27 Fritidsledare 2,46 2,30 2,39 2,42 2,36 2,54 2,68 2,62 2,56 Personliga assistenter 2,44 2,41 2,30 2,11 2,09 2,41 2,41 2,39 2,26 Handläggare/utredare, offentlig förvaltning 2,39 2,47 2,42 2,39 2,38 2,47 2,62 2,19 2,25 Resesäljare 2,31 2,28 2,70 2,74 2,79 2,50 2,61 2,56 2,55 Friskvårdkonsulenter 2,30 2,31 2,54 2,35 2,27 2,30 2,43 2,41 2,18 Ekonomiassistenter 2,26 2,29 2,21 2,31 2,43 Informatörer 2,20 1,61 1,74 2,34 1,72 2,12 2,01 2,06 2,22 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 2,19 2,28 2,12 2,71 2,84 2,91 2,77 2,82 2,43 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 2,18 2,46 2,65 2,71 2,75 2,86 2,62 2,97 2,55 Köks- och restaurangbiträden 2,16 2,12 2,16 2,09 2,19 1,92 1,92 1,81 1,99 Elevassistenter 2,11 2,18 2,46 2,15 2,21 2,15 2,40 2,02 1,94 Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter 2,05 2,13 1,90 2,00 2,27 2,39 2,14 2,02 1,89 Parkarbetare 2,04 2,37 2,46 2,44 2,13 2,48 2,33 2,23 2,34 Truckförare 2,02 1,80 1,84 2,01 2,20 2,29 2,13 1,88 2,01 Städare 2,01 2,11 2,07 1,72 2,06 2,21 2,14 2,12 2,02 Fartygsbefäl 2,00 3,00 2,00 3,00 2,91 2,00 3,00 3,00 3,00 Grovarbetare inom bygg och anläggning 1,92 2,09 2,17 2,51 2,57 2,78 2,63 2,49 2,61 Fordonsmontörer 1,91 1,83 1,74 2,36 2,68 2,78 2,56 2,56 1,93 Försäljare, dagligvaror 1,86 1,76 1,53 1,66 1,68 1,71 2,01 1,95 1,92 Lagerarbetare 1,76 1,75 1,53 1,85 1,90 2,02 1,92 1,66 1,91 Vaktmästare 1,62 1,50 1,58 1,87 1,71 1,91 2,03 1,89 1,89 Försäljare, fackhandel 1,58 1,77 1,70 1,64 1,88 1,73 1,95 1,95 1,94 Administratörer och sekreterare 1,51 1,53 1,94 2,01 2,16 2,21 2,09 1,88 1,98 Vårdbiträden 1,47 1,57 1,49 1,67 1,40 1,78 1,70 1,67 1,86 Barnskötare 1,45 1,48 1,75 1,50 1,44 1,66 1,55 1,70 1,69 41

43 Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Yrke Journalister 1,09 1,39 1,22 1,31 1,50 1,11 Fotografer 1,00 1,53 1,09 1,22 1,50 1,00 Matroser 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 2,00 Anm. Från och med våren 2011 innehåller bristindex för journalister och fotografer endast bedömningar från Af Kultur Media. Även bristindex för yrket ljudtekniker baseras på Af Kultur Medias bedömning. För yrkena maskinbefäl, fartygsbefäl respektive matroser innehåller bristindex sedan hösten 2008 enbart bedömningar från Af Sjöfart. Från och med hösten 2011 har Arbetsförmedlingen ändrat benämningarna på yrken inom IT-området. På grund av detta saknas historiska bristtal för dessa yrken. Källa: Arbetsförmedlingen 42

44 Förteckning över Arbetsförmedlingens rapportserie URA Ura 2000:1 De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige Var kommer de nya jobben och i vilken omfattning? Rekv nr Ura 2000:2 Arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet m.m. utvecklingen under 1990-talet Rekv nr Ura 2000:3 Återanställningar bland arbetslösa på den svenska arbetsmarknaden Rekv nr Ura 2000:4 Hur går det för arbetslösa som får bidrag för start av näringsverksamhet? Rekv nr Ura 2000:5 Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare Rekv nr Ura 2000:6 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2000 och 2001 Rekv nr Ura 2000:7 Var finns jobben 2000/2001 Rekv nr Ura 2000:8 IT-branschen i Sverige Var finns de framtida jobben Rekv nr Ura 2000:9 Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige Var finns de framtida jobben? Rekv nr Ura 2000:10 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2001 Rekv nr Ura 2001:1 Var finns jobben 2001? Rekv nr Ura 2001:2 Utvärdering av 1995 års nystartade företag En jämförelse mellan företag som fick bidrag från Arbetsförmedlingen och övriga nystartade företag Rekv nr Ura 2001:3 Arbete för nöjes skull Var finns jobben inom upplevelsenäringen? Rekv nr Ura 2001:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2001 och 2002 Rekv nr Ura 2001:5 Rätt man på fel plats en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under 1990-talet Rekv nr Ura 2001:6 Var finns jobben 2001/2002? Rekv nr Ura 2001:7 Arbetsmarknadsutbildningen 1999 effekter för individen Rekv nr Ura 2001:8 Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1999 och 2000 Rekv nr Ura 2001:9 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Rekv nr Ura 2002:1 Var finns jobben 2002? Rekv nr Ura 2002:2 Första året med Aktivitetsgarantin En utvärdering av Aktivitetsgarantins effekter Rekv nr Ura 2002:3 Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Rekv nr Ura 2002:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Rekv nr Ura 2002:5 Var finns jobben år 2002/2003? Rekv nr Ura 2002:6 Utvärdering av Pilotprojektet för arbetslösa invandrare Ett försök med samverkan mellan bemanningsföretag och arbetsförmedling Rekv nr Ura 2002:7 Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare i siffror Rekv nr Ura 2002:8 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 Rekv nr Ura 2002:9 Den framtida personalförsörjningen inom bygg- och anläggning Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Rekv nr Ura 2002:10 Effekter av jobbsökarinsatser via nätet Erfarenheter från ett kontrollerat experiment Rekv nr Ura 2003:1 Geografisk rörlighet och arbetsgivarbyten Rekv nr Ura 2003:2 Var finns jobben 2003? Rekv nr Ura 2003:3 Den framtida personalförsörjningen inom utbildning Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Rekv nr

45 Ura 2003:4 Arbetsmarknadsutbildning 2002 Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2002 Rekv nr Ura 2003:5 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 Rekv nr Ura 2003:6 Att söka jobb och arbetskraft på Om betydelsen av Arbetsförmedlingens Internettjänster på arbetsmarknaden Sammanfattning Rekv nr Ura 2003:7 Att söka jobb och arbetskraft på Om betydelsen av Arbetsförmedlingens Internettjänster på arbetsmarknaden Rekv nr Ura 2003:8 Arbetsmarknaden för personer som avbrutit sina gymnasiestudier Rekv nr Ura 2003:9 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Rekv nr Ura 2004:1 Var finns jobben år 2004? Rekv nr Ura 2004:2 Den framtida kompetensförsörjningen inom teknik och industri Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Rekv nr Ura 2004:3 Arbetskraftsutbudet i Sverige en utblick mot 2030 Rekv nr Ura 2004:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 och 2005 Rekv nr Ura 2004:5 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Rekv nr Ura 2004:6 Arbetsmarknadsutbildning 2003 Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2003 Rekv nr Ura 2005:1 Var finns jobben år 2005? Rekv nr Ura 2005:2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 och 2006 Rekv nr Ura 2005:3 Utvecklingen av bioteknikbranschen i Sverige Rekv nr Ura 2005:4 Arbetsmarknadsutbildning 2004 Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2004 Rekv nr Ura 2005:5 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 Rekv nr Ura 2005:6 Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen Rekv nr Ura 2006:1 Var finns jobben år 2006? Rekv nr Ura 2006:2 Arbetsmarknadsutsikterna 2006 och 2007 Rekv nr Ura 2006:3 Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga Rekv nr Ura 2006:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 Rekv nr Ura 2007:1 Var finns jobben år 2007? Rekv nr Ura 2007:2 Hur fungerar arbetsmarknaden och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med? Rekv nr Ura 2007:3 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Rekv nr Ura 2007:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 Rekv nr Ura 2008:1 Arbetsmarknadsutbildning 2005 och 2006 Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2005 och 2006 Rekv nr Ura 2008:2 Var finns jobben 2008? samt bedömning på 5-10 års sikt Rekv nr Ura 2008:3 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Rekv nr Ura 2008:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Rekv nr Ura 2009:1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Rekv nr Ura 2009:2 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2009 Rekv nr Ura 2010:1 Generationsväxlingen och regionernas befolkning Rekv nr Ura 2010:2 Jobb och utvecklingsgarantin Rekv nr Ura 2010:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Rekv nr Ura 2010:4 Regionala arbetsmarknadsutsikter våren 2010 Rekv nr Ura 2010:5 Ura 2010:6 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv Rekv nr Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) 44

46 Ura 2010:7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 Rekv nr Ura 2011:1 Jobb- och utvecklingsgarantin en studie av sannolikheten att få jobb under programtiden Rekv nr Ura 2011:2 Interna och externa coachningstjänster en utvärdering av resultatet Rekv nr Ura 2011:3 Arbetsförmedlingens individuella handlingsplaner vem som får och när Rekv nr Ura 2011:4 En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion Rekv nr Ura 2011:5 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011 Rekv nr Ura 2011:6 Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2012 (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2011:7 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2010 Rekv nr Ura 2011:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Rekv nr Ura 2011:9 Ura 2012:1 Jobbgarantin för ungdomar en utvärdering om garantin ökar deltagarnas chans att få ett jobb Rekv nr Var finns jobben? Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2012:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2011 Rekv nr Ura 2012:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Rekv nr Ura 2012:4 Var finns jobben? Bedömning för 2012 och första halvåret 2013 (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2012:5 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Rekv nr Ura 2013:1 Var finns jobben? Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2013:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2012 Rekv nr Ura 2013:3 Sveriges framtida befolkning ett regionalt perspektiv Rekv nr Ura 2013:4 Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden Ura 2013:5 focus på unga som varken arbetar eller studerar Rekv nr Utlandsrekrytering och arbetskraftsinvandring (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2013:6 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Rekv nr Ura 2013:7 Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2014 och en långsiktig utblick (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2013:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Rekv nr Ura 2014:1 Var finns jobben? (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) 45

47

Var finns jobben? Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick Text håkan gustavsson tord strannefors Text- och bildredigering gun Westberg eftertryck tillåten med angivande av källa. 2013-01-23 Ura 2013:1 Var finns jobben? Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2015 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2015 och en långsiktig utblick Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Text- och bildredigering Marcus Löwing Hans Tydén Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2014-06-26 Innehållsförteckning Var finns jobben

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Andreas Mångs Text- och bildredigering Marcus Löwing Hans Tydén Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2015-01-15 Innehållsförteckning

Läs mer

Näringsliv Skåne. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Näringsliv Skåne. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Näringsliv Skåne Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med

Läs mer

Den stora generationsväxlingen i statsförvaltningen

Den stora generationsväxlingen i statsförvaltningen Den stora generationsväxlingen i statsförvaltningen Framtida problem, behov och möjligheter Dnr 0903-0149-15 Rapportserie 2009:1 Arbetsgivarverket Den stora generationsväxlingen i statsförvaltningen Framtida

Läs mer

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Rapport från Medlingsinstitutet juni 2006 av Christina Eurén och Maj Nordin Innehållsförteckning

Läs mer

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030 TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Utbildning och forskning TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Statistiska centralbyrån

Läs mer

Effektutvärdering av projekt UPP (KASAM) Birger Simonson

Effektutvärdering av projekt UPP (KASAM) Birger Simonson Effektutvärdering av projekt UPP (KASAM) Birger Simonson Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Mars 2012 2 Utvärderarens uppdrag Jag har åtagit mig att utvärdera Projekt

Läs mer

Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet

Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet Dnr U2014/5371/S Härmed redovisas uppdrag 37 i Skolverkets

Läs mer

Om behovet av ingenjörer

Om behovet av ingenjörer PM Om behovet av ingenjörer Arbetslivsanknytning, utbud och efterfrågan samt genomströmning för högskolans ingenjörsutbildningar Box 1419, 111 84 Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48, Tel 08-613

Läs mer

Konsten att strula till ett liv Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete. Stefan Fölster, Johan Kreicbergs, Malin Sahlén Juli 2011

Konsten att strula till ett liv Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete. Stefan Fölster, Johan Kreicbergs, Malin Sahlén Juli 2011 Konsten att strula till ett liv Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete Stefan Fölster, Johan Kreicbergs, Malin Sahlén Juli 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning En vanlig uppfattning är att svenska

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2013 En rapport från Almega, Teknikföretagen och Unionen OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER Teknikföretagen har 3 600 medlemsföretag

Läs mer

Uppföljning av plusjobb

Uppföljning av plusjobb Uppföljning av plusjobb Linus Lindqvist RAPPORT 2007:14 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala. IFAU ska

Läs mer

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud #10 Robert Gidehag och Henrik Öhman Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud Författaren och Reforminstitutet 2002 Omslag: Ulrica Croneborg Illustration: Ulrica Croneborg Sättning: Ateljé Typsnittet

Läs mer

De nya jobben i automatiseringens tidevarv

De nya jobben i automatiseringens tidevarv STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 De nya jobben i automatiseringens tidevarv Stefan Fölster Adj. professor vid KTH och chef för Reforminstitutet 2 De nya jobben i automatiseringens tidevarv Grafisk

Läs mer

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL EN RAPPORT AV SVENSKT NÄRINGSLIV OCH PTK Sverker Rudeberg Helena Hedlund Juni 2011 2 Förord Uppdrag Svenskt Näringsliv och PTK har den gemensamma

Läs mer

Vad är på kommunchefens agenda?

Vad är på kommunchefens agenda? Vad är på kommunchefens agenda? Praktikantprojektet våren 2013 Jonas Lannering & Joel Wetterberg Maj 2013 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Sammanfattning och slutsatser... 3 1.1 Slutsatser...

Läs mer

Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet?

Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet? Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet? Laura Hartman och Helena Svaleryd Laura Hartman är docent i nationalekonomi, verksam som forskningschef hos SNS och medlem av Finanspolitiska rådet. Hennes

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Har sänkta arbetsgivaravgifter hjälpt unga att få jobb i handeln?

Har sänkta arbetsgivaravgifter hjälpt unga att få jobb i handeln? Har sänkta arbetsgivaravgifter hjälpt unga att få jobb i handeln? Jag tror helt enkelt inte på den här idén med att sänka löner. I så fall så borde vi redan ha sett detta eftersom vi kraftigt har sänkt

Läs mer

Välj välfärden vi har råd!

Välj välfärden vi har råd! Välj välfärden vi har råd! Välj välfärden - vi har råd! Rapport av Torbjörn Dalin och Thomas Berglund Kommunal 2014 Innehållsförteckning Inledning... 4 Den framtida befolkningsutvecklingen... 6 Tidigare

Läs mer

Matchning på den svenska arbetsmarknaden

Matchning på den svenska arbetsmarknaden Matchning på den svenska arbetsmarknaden NILS KARLSON & OLA SKÅNBERG Matchning på den svenska arbetsmarknaden Underlagsrapport 9 till Framtidskommissionen NILS KARLSON & OLA SKÅNBERG Matchning på den

Läs mer

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG #5/09 En undersökning om utbildningens lönsamhet. 2009-04-12 Författare: Jana Fromm, utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: jana.fromm@tco.se

Läs mer

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med?

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med? En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden Ny i Sverige vad kan jag bidra med? Innehåll 3 Inledning 9 Inflyttningen till Sverige 14 Fördelar med invandring 17 Sysselsättning

Läs mer

Mönster som bryts. Fler kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher

Mönster som bryts. Fler kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher Mönster som bryts Fler kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher Författare: Anna Rennéus Guthrie Statistik: Krister B Andersson Svenskt Näringslivs vision är: Företagsamma människor och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv JOHAN EKLUND, PETER KARLSSON OCH LARS PETTERSSON

Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv JOHAN EKLUND, PETER KARLSSON OCH LARS PETTERSSON Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv JOHAN EKLUND, PETER KARLSSON OCH LARS PETTERSSON 1 Jönköping International Business School P.O. Box 1026 SE-551 11 Jönköping Tel.: +46 36 10 10

Läs mer

Invandringens konsekvenser för ekonomisk tillväxt

Invandringens konsekvenser för ekonomisk tillväxt Invandringens konsekvenser för ekonomisk tillväxt Maria Eriksson Frilansskribent Chefredaktör Svensk Tidskrift Stefan Fölster Chef för Reforminstitutet Adj. Professor i Nationalekonomi vid KTH 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Monika Arvidsson Jakob Molinder RAPPORT 3 2014 Tankesmedjan Tiden www.tankesmedjantiden.se Tankesmedjan Tiden

Läs mer

Att profilera sig som statlig arbetsgivare

Att profilera sig som statlig arbetsgivare Att profilera sig som statlig arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2009 Text: Linus Holmgren & Annika Lagerhorn, Talent talk Redaktör: Lars Andrén, Arbetsgivarverket Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer