Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2015 och en långsiktig utblick

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2015 och en långsiktig utblick"

Transkript

1

2 Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Text- och bildredigering Marcus Löwing Hans Tydén Eftertryck tillåten med angivande av källa

3 Innehållsförteckning Var finns jobben 2014 och första halvåret 2015?... 3 Administration, ekonomi och juridik Bygg och anläggning Data/IT Försäljning, inköp och marknadsföring Hotell, restaurang och storhushåll...17 Hälso- och sjukvård Industriell tillverkning Installation, drift och underhåll Kultur, media och design Naturbruk Naturvetenskapligt arbete Pedagogiskt arbete Service- och säkerhetsarbete Socialt arbete Tekniskt arbete Transport Om Var finns jobben? och Yrkeskompassen Bilaga 1: Bristindex per yrke

4 Var finns jobben 2014 och första halvåret 2015? Allt starkare efterfrågan på arbetskraft 2013 var ett år med bred jobbtillväxt och sysselsättningen steg inom många yrken. I åldersgruppen år ökade sysselsättningen med sammanlagt personer jämfört med året innan. 1 Utvecklingen bromsade dock in något under slutet av året en tendens som kom att prägla utvecklingen också under inledningen av Under våren har dock jobbtillväxten åter tagit mer fart och jämfört med helåret 2013 väntas sysselsättningen i år öka med personer (16-64 år). 2 Att tillväxten av sysselsättningen 2014 inte blir kraftigare förklaras av den svaga utvecklingen under början av året. 3 Tempot i jobbtillväxten fortsätter att växla upp under andra halvåret Utvecklingen drivs av en successivt allt starkare aktivitet i ekonomin. Detta gäller främst den inhemska, men i stigande grad även den globala utvecklingen. Motorn i tillväxten blir dock den inhemska efterfrågan. Situationen i vår omvärld inte minst i euroområdet måste däremot även fortsättningsvis betecknas som svag. Sammantaget kommer dock arbetssökande att ha fler jobb att söka i alla delar av landet, dels genom den ökade aktiviteten i ekonomin dels genom den pågående generationsväxlingen på arbetsmarknaden. För detta talar även utvecklingen av lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen vilka fortsätter att ligga på en hög nivå. Dessutom är antalet varslade om uppsägning lägre än under inledningen av 2013, något som förstärker bilden av en allt starkare arbetsmarknad. Samtidigt fortsätter en allt större andel av den aktiva befolkningen (16-64 år) att söka sig till arbetsmarknaden, vilket betyder att konkurrensen om jobben sammantaget förblir hård inom ett antal yrken. Som vanligt finns det dock alltid många jobb att söka och antalet rekryteringar kan uppskattas till drygt år Det understryker betydelsen för arbetssökande att vara aktiva i att söka jobb. Detta gäller givetvis inom alla yrkesområden och regioner. Fortsatt förhållandevis stora lediga resurser på arbetsmarknaden Trots jobbtillväxten är de lediga resurserna på arbetsmarknaden fortsatt relativt stora. Detta framgår bland annat i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 2014 där 21 procent av de privata arbetsgivarna uppgav att de upplevt rekryteringsproblem under det senaste halvåret. Detta är en oförändrad andel jämfört med våren 2013 och kan jämföras med det historiska genomsnittet på 24 procent. 4 Satt i relation till jämförbara lägen är den nu aktuella andelen arbetsställen med brist på arbetskraft låg. Också i Konjunkturinstitutets undersökningar har bristtalen legat på en låg nivå, även om de ökat något under senaste året. Denna situation förklaras bland annat av att sysselsättningen ökat inom de delar av de privata tjänstenäringarna där det inte ställs så långtgående krav på utbildning och yrkeserfarenhet. Jobbtillväxten har dessutom främst skett i storstadsregionerna, där tillgången på arbetskraft är betydligt större än i andra delar av landet genom det stora utflödet från utbildningar samt genom inflyttningen från andra regioner och från utlandet. Ytterligare faktorer att beakta i sammanhanget är de ökade inslagen av utländska entreprenörer och 1 I åldersgruppen år steg sysselsättningen med personer under I åldersgruppen år väntas sysselsättningen stiga med personer under Läs mer i Arbetsmarknadsutsikterna våren Avser perioden våren 2000 till våren

5 den arbetskraftsinvandring som sker inom en del traditionella bristyrken. Inom den offentliga tjänstesektorn är dock rekryteringsproblemen betydligt mer utbredda. Detta syns tydligast inom områdena hälso- och sjukvård samt utbildning men också i allt högre grad inom omsorgen av äldre. Inom dessa områden riskerar bristen på arbetskraft att utgöra ett hinder för den framtida sysselsättningsutvecklingen. Även om rekryteringsproblemen på arbetsmarknaden som helhet bedöms öka något under återstoden av 2014 och under 2015 talar dock allt för att det stora flertalet rekryteringar kommer att klaras på ett smidigt sätt under perioden. Den ökning som sker av rekryteringsproblemen avser framför allt utbildad och erfaren arbetskraft inom vissa yrken medan tillgången på nyexaminerade bedöms bli tillräcklig på stora delar av arbetsmarknaden. Det är inte ovanligt att arbetsgivarna upplever att det är brist på utbildad och erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott på nyexaminerade. Sammantaget innebär detta att konkurrensen om jobben förblir hård inom relativt många yrken, vilket sammanhänger med en fortsatt stark ökning av utbudet av arbetskraft. Detta påverkar i synnerhet grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och utrikes födda. Ökade rekryteringsproblem på längre sikt Om tidshorisonten sträcks ut till att avse fem och tio år in i framtiden kvarstår vår tidigare bedömning att rekryteringsbehoven kommer att bli mycket stora. Bland annat skapar de pågående stora pensionsavgångarna behov av många ersättningsrekryteringar, och en del av dessa har ännu inte kommit till stånd på grund av att utvecklingen på delar av arbetsmarknaden varit dämpad under en period. Inom flera yrkesområden kommer därför brist på arbetskraft att bli ett växande problem, och det problemet förstärks av att utbildningsdimensioneringen inte alltid överensstämmer med behoven på arbetsmarknaden. Denna situation är särskilt svår att lösa om orsaken är ett bristande intresse hos unga att utbilda sig mot ett visst yrkesområde. De senaste årens stora nettoinvandring väntas emellertid bestå och det leder till att effekterna av den stora generationsväxlingen mildras jämfört med tidigare beräkningar. Dock kvarstår stora problem inom vissa yrken och i synnerhet förblir problemen oförändrat stora inom vissa regioner. Det är framför allt storstadsområdena och större städer som gynnas av den högre nettoinvandringen medan glesbygd och mindre orter endast får en liten del av denna befolkningsförstärkning. Den ojämna fördelningen av tillväxten av den aktiva befolkningen (16-64 år) riskerar således att på sikt medföra betydande svårigheter att rekrytera i regioner med en svag utveckling av tillgången på arbetskraft. På sidan 11 i denna rapport finns en sammanställning över de yrken/grupper av yrken med störst brist respektive överskott på arbetskraft på fem och tio års sikt. Jobben ökar inom de flesta yrkesområden Arbetsförmedlingens intervjuer med arbetsställen inom den privata sektorn och med verksamheter i landets samtliga kommuner och landsting visar att man planerar för fler anställda på ett års sikt. Våren 2014 är också de privata arbetsgivarnas förväntningar om efterfrågan på varor och tjänster något starkare än normalt och inom området offentliga tjänster är förväntningarna betydligt starkare än det historiska genomsnittet. Detta talar för att sysselsättningsnivån kommer att ligga högre under 2014 än året innan. Under 2014 bedöms sysselsättningen öka inom de flesta yrkesområden. 4

6 I ett yrkesperspektiv blir således jobbtillväxten bred under Drivet av en allt starkare aktivitet bland företag som säljer tjänster till andra företag väntas en god jobbtillväxt inom yrkesområdena tekniskt arbete ett område som främst inrymmer ingenjörer samt data/it. Samtidigt gynnar den starka utvecklingen av den inhemska efterfrågan jobbtillväxten inom bland annat området hotell, restaurang och storhushåll. Också inom området hälso- och sjukvård väntas en fortsatt god utveckling, och detta gäller hos både offentliga och privata huvudmän. Däremot fortsätter den svaga efterfrågan från omvärlden att påverka sysselsättningen inom området industriell tillverkning. Det bör dock påpekas att en mycket stor del av sysselsättningsnedgången inom detta område under 2014 beror på ett negativt överhäng från 2013, det vill säga att en stor del av årets nedgång sammanhänger med den svaga utvecklingen under fjolåret. Förändring av antalet sysselsatta 5 inom yrkesområden under 2014 Yrkesområde Förändring Tekniskt arbete Hotell, restaurang och storhushåll Hälso- och sjukvård Data/IT Pedagogiskt arbete Administration, ekonomi och juridik Försäljning, inköp och marknadsföring Service- och säkerhetsarbete Bygg och anläggning Kultur, media och design Transport Socialt arbete Naturvetenskapligt arbete Installation, drift och underhåll Naturbruk Industriell tillverkning Totalt Anm. I totalen ingår även sysselsatta inom området chefer och verksamhetsledare samt sysselsatta utan uppgift om yrke. Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. 5 Arbetsförmedlingens yrkesområdesprognoser är indelade i en femgradig skala där en starkt ökande sysselsättning innebär en jobbtillväxt på 2,0 procent eller mer. En förändring på 1,9-0,5 procent benämns ökande sysselsättning. Om antalet sysselsatta väntas förändras med 0,4 till -0,4 procent benämns detta som en oförändrad sysselsättning. På motsvarande sätt benämns en utveckling där sysselsättningen faller med 0,5 till 1,9 procent som en minskande sysselsättning. En utveckling där sysselsättningen faller med 2,0 procent eller mer benämns som en starkt minskande sysselsättning. 5

7 Konjunkturen gynnar allt fler yrkesområden Även om utvecklingen mot bättre tider till en början är ganska svag fortsätter den globala konjunkturen att förstärkas. Under 2014 väntas USA vara ett draglok för utvecklingen samtidigt som krisen i euroområdet fortsätter att klinga av. Bland tillväxtländerna bedöms Kinas ekonomi gå in i en något långsammare tillväxtbana. För svenskt vidkommande räknar vi med en gradvis allt starkare tillväxt under 2014 och allt talar för att tillväxten växlar upp påtagligt under andra halvåret. Detta är en utveckling som dessutom bedöms förstärkas under Även i år är det den privata konsumtionen som är den främsta drivkraften bakom den inhemska tillväxten. De svenska hushållens inkomster fortsätter att utvecklas väl samtidigt som deras förmögenhet stiger. Denna utveckling understöds av en expansiv finanspolitik En gradvis allt starkare global utveckling och fortsatt ökande inhemsk efterfrågan leder sammantaget till att jobben växer på bred front under Som redan nämnts gynnar den gradvis allt starkare ekonomiska aktiviteten företag som säljer tjänster till andra företag. Inom yrkesområdena tekniskt arbete och data/it väntas således antalet sysselsatta vara påtagligt fler under 2014 än under året innan. Denna utveckling gynnar ett mycket stort antal kategorier av ingenjörer samt IT-specialister såsom utvecklare och IT-arkitekter det vill säga arbetskraft med längre eftergymnasiala utbildningar. Drivet av en stark inhemsk efterfrågan väntas sysselsättningen i år också växa i god takt inom områdena hotell, restaurang och storhushåll respektive försäljning, inköp och marknadsföring. Här väntas fler jobb för bland annat kockar och servitörer samt för ett flertal olika kategorier av säljare. Samtidigt fortsätter delar av handeln att präglas av fortsatta effektiviseringar och ytterligare framväxt av personalsnåla försäljningsställen vilket håller tillbaka sysselsättningstillväxten något. Den påtagligt starkare aktiviteten inom bygg- och anläggningsområdet gynnar sysselsättningen inom flertalet byggyrken. Den förbättrade byggkonjunkturen bottnar dels i ett kraftigt ökat bostadsbyggande dels i en god efterfrågan på ROT-tjänster. Däremot förblir situationen ansträngd för lärlingarna. Också inom transportområdet växer jobben. Transportyrkena gynnas av den ökade aktiviteten inom handeln och inom byggområdet. I takt med att den globala konjunkturen fortsätter att förstärkas ökar emellertid också efterfrågan på svenska exportvaror, vilket även detta bidrar till utvecklingen för transportyrkena. Industrin har förlorat många jobb under de senaste åren och antalet sysselsatta väntas falla även under helåret 2014 jämfört med året innan. Det skall dock understrykas att merparten av årets sysselsättningsminskning är kopplad till ett negativt överhäng från 2013 och att flera tecken tyder på att nedgången börjat bromsa in. Trots en successivt ökande efterfrågan på exportvaror väntas således fortsatt färre sysselsatta inom området industriell tillverkning. Bakgrunden är en fortsatt relativt utbredd förekomst av ledig kapacitet. Även under 2014 avser jobbtappet företrädesvis olika kategorier av montörer och operatörer. Samtidigt fortsätter de offentliga arbetsgivarna att uppvisa goda ekonomiska resultat. Detta tillsammans med att den demografiska utvecklingen ställer krav på ytterligare tillskott av arbetskraft gör att sysselsättningen stiger inom såväl hälso- och sjukvård som pedagogiskt arbete. Däremot väntas bara mycket små förändringar inom yrkesområdet socialt arbete. Jobbtillväxten avser framför allt arbetskraft med eftergymnasial utbildning såsom läkare, sjuksköterskor och flertalet kategorier lärare, men även inom yrkesgruppen undersköterskor väntas en tillväxt av nya jobb. 6

8 Utbildning och erfarenhet blir allt viktigare Det råder generellt sett stor skillnad i möjligheterna att få jobb mellan arbetssökande som har god utbildning och arbetslivserfarenhet respektive nyexaminerade arbetssökande. Dessa skillnader bedöms bestå även under det närmaste året. Det är således inte ovanligt att det råder brist på arbetskraft med arbetslivserfarenhet samtidigt som nyutbildade möter en betydligt hårdare konkurrens om jobben. Inom främst områdena data/it, tekniskt arbete samt hälso- och sjukvård är dock skillnaderna mellan yrkeserfarna och nyutbildade mindre än inom andra områden. Att arbetsgivarna ställer allt högre kompetenskrav i samband med rekryteringar är en utveckling som pågått länge. Ökade kompetenskrav kan också leda till att ett yrke krymper medan ett annat yrke växer, exempelvis vårdbiträden respektive undersköterskor samt barnskötare respektive förskollärare. Det finns även exempel där innehållet i ett yrke förändrats över tid. För bland annat administratörer och sekreterare samt löneassistenter har arbetets innehåll ändrats successivt genom att nya uppgifter lagts till yrkena. Motsvarande exempel finns inom flertalet yrkesområden. Arbetssökande som inte besitter de färdigheter som arbetsgivarna efterfrågar har då mycket svårt att hitta ett arbete samtidigt som arbetsgivarna kan uppleva att de har svårt att hitta arbetskraft som uppfyller deras krav. I många fall tillkommer också olika mjuka värden när en arbetsgivare skall rekrytera, och den vanligaste som lyfts fram är social kompetens. Två exempel på detta är lagerarbetare och lastbilsförare. För båda grupperna har det tillkommit en ökad kundkontakt, och för åtminstone lagerarbetaren också i vissa fall ett inköpsansvar. Ett kompetenskrav som ingår i allt fler yrken är datorvana då datoriseringen numera berör de allra flesta yrken. Även körkort kan i många fall vara en merit som stärker chanserna att få ett arbete. Det finns många exempel på yrken där det råder både hög arbetslöshet och brist på arbetskraft. Dessa yrken brukar benämnas paradoxyrken. Ett exempel är kockar, och där är förklaringen att arbetsgivarna ofta söker kockar med god erfarenhet och ett gott renommé. De arbetslösa kockarna uppfyller inte alltid dessa krav och får därmed svårt att hitta ett arbete. Samma problematik finns inom yrket servitör. Andra exempel är flera industriyrken, bland annat kvalificerade CNC-operatörer och erfarna svetsare. Inom andra yrken spelar arbetsmiljö och anställningsvillkor in som förklaring att arbetsgivaren upplever brist på arbetskraft. Svårast för korttidsutbildade Allra tydligast sysselsättningstillväxt väntas inom yrkesområden som förutsätter utbildning på eftergymnasial nivå. Den breda jobbtillväxten under 2014 gynnar emellertid också områden som till större delen består av yrken som vanligtvis kräver utbildning på gymnasial nivå. I viss mån rekryteras dock arbetssökande med längre utbildningar också till yrken som vanligtvis inte kräver utbildning på eftergymnasial nivå. I takt med att en allt större andel av arbetskraften har en utbildning på denna nivå har således även arbetsgivarna höjt sina kompetenskrav i samband med rekryteringar. Allra svårast att få ett varaktigt fotfäste på arbetsmarknaden har den som inte har en avslutad gymnasieutbildning. Antalet sysselsatta inom yrken utan särskilda krav på utbildning har minskat under en längre period. Denna utveckling bryts nu emellertid tillfälligt i och med att sysselsättningen väntas stiga också inom de delar av tjänstenäringarna där det inte ställs så höga krav på utbildning och/eller yrkeserfarenhet. Samtidigt kommer det emellertid fortfarande att 7

9 finnas många arbetslösa som har högst en förgymnasial utbildning. Detta innebär att konkurrensen om dessa jobb förblir mycket hård. Det finns också vissa gymnasialt utbildade som inte kan räkna med någon nämnvärd förbättring av arbetsmarknadsläget. Ofta handlar det om arbetssökande som har en inriktning på sin utbildning som inte passar behoven på arbetsmarknaden. Detsamma gäller även för vissa av dem som skaffat sig en eftergymnasial utbildning, exempelvis med inriktning mot humaniora, kultur, media eller mot delar av det samhällsvetenskapliga området. I viss mån gäller detta även beteendevetenskapliga utbildningar samt utbildningar i biologi. Även om detta i många fall är ett övergående problem, kan fasen innan man är etablerad på arbetsmarknaden i vissa fall bli lång. Att det är många som genomgår utbildningar på eftergymnasial nivå gör också att de nyexaminerade ibland möter en kärv arbetsmarknad inom sin utbildningsinriktning. Som tidigare nämnts kan det vara brist på erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott på nyutbildade. Allt större brist på kvalificerad arbetskraft Arbetsförmedlingens kartläggning av jobbmöjligheterna inom olika yrkesområden visar främst på brist på kvalificerad arbetskraft. 6 Allra mest utbredda rekryteringsproblem och därmed goda eller mycket goda möjligheter till arbete för de arbetssökande väntas inom områdena tekniskt arbete, pedagogiskt arbete, data/it, hälso- och sjukvård samt byggoch anläggning. Detta är samtidigt yrkesområden vilka alla väntas visa en ökad sysselsättning under Genomsnittligt bristindex på ett års sikt per yrkesområde Heldragna linjer = balansintervall Tekniskt arbete Pedagogiskt arbete Data/IT Hälso- och sjukvård Bygg och anläggning Installation, drift och underhåll Hotell, restaurang och storhushåll Naturvetenskapligt arbete Service- och säkerhetsarbete Industriell tillverkning Naturbruk Administration, ekonomi och juridik Försäljning, inköp och marknadsföring Transport Socialt arbete Kultur, media och design Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Samtidigt väntas ett fortsatt mycket kärvt läge för den som söker arbete inom framför allt området kultur, media och design. Även inom flera av de övriga yrkesområdena återfinns enskilda yrken där konkurrensen om de lediga jobben blir hård eller annorlunda uttryckt, de uppvisar överskott på arbetskraft. På sidan 10 i denna rapport finns en sammanställning över yrken med störst brist respektive överskott på arbetskraft under det närmaste året. Sammanställningen är uppdelad efter utbildningsnivå. I bilaga 1, på sidan 36 i denna rapport finns en detaljerad förteckning över bristindex för samtliga yrken som ingår i Arbetsförmedlingens bedömningar. 6 Läs mer om bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod på sidan 34 i denna rapport. 8

10 Gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken Det finns flera gemensamma nämnare för de yrken som Arbetsförmedlingen bedömer uppvisa brist på arbetskraft respektive yrken med överskott på arbetssökande, det vill säga där konkurrensen om de lediga jobben är liten respektive hård. För yrken med brist på arbetskraft gäller generellt att de ställer högre krav på utbildning, och då nästan alltid på eftergymnasial nivå. Detta berör dels vissa teoretiskt inriktade utbildningar dels en rad utbildningar med tydliga målyrken. Brist på arbetskraft inom yrken på gymnasial nivå omfattar enbart yrkesinriktade utbildningar. På motsvarande sätt förenas många överskottsyrken av att de istället endast förutsätter utbildningar på högst gymnasienivå, många gånger utan yrkesspecifik inriktning. Det är dock viktigt att understryka att en lång utbildning inte är någon garanti för att snabbt få en etablering på arbetsmarknaden. Däremot medför en längre utbildning generellt sett större möjligheter till ett arbetssökande över ett bredare fält av yrken, ofta innefattande yrken inom flera olika yrkesområden. För en arbetssökande är avklarat gymnasium en i det närmaste nödvändig nivå för att vara gångbar på arbetsmarknaden, detta då en utbildning på gymnasienivå i de flesta fall är ett grundläggande krav vid rekrytering av personal. Gymnasiekompetens är dessutom en nödvändig plattform för fortsatt utbildning. Många yrken där konkurrensen om de lediga jobben är liten eller mycket liten förenas också av för små utbildningsvolymer. Detta gäller bland annat utbildningar inom IT, ingenjörsutbildningar samt vissa eftergymnasiala utbildningar inom området hälso- och sjukvård. Det finns dock olika anledningar till att utbildningsvolymerna är för små. En viktig orsak är att ungdomarna uppvisar ett litet intresse för vissa utbildningar, exempelvis olika högskoleingenjörsutbildningar. För att det skall vara möjligt att öka antalet utbildningsplatser måste således intresset hos de unga öka. Detta är ett svårlöst problem som bland annat kräver stora informationssatsningar. I andra fall kan intresset hos de unga visserligen finnas men utbildningsplatserna vara för få, ett exempel är läkarutbildningen även om antalet platser ökat på senare år. Gemensamt för många yrken där konkurrensen om jobben är liten är också att de i hög grad återfinns inom mer expansiva branscher på arbetsmarknaden. På motsvarande sätt har många överskottsyrken kopplingar till krympande delar av arbetsmarknaden. Här återfinns bland annat yrken präglade av strukturförändringar och hit räknas exempelvis vissa tillverkningsyrken, vissa yrken med administrativ inriktning samt vissa yrken inom drift och underhåll. Flera av överskottsyrkena är också vanliga genomgångsyrken. Det vill säga yrken som är attraktiva ingångsjobb för den som vill etablera sig på arbetsmarknaden och skaffa arbetslivserfarenhet, exempelvis ungdomar. Att många söker denna typ av yrken gör att konkurrensen om de lediga jobben blir hård även om det sker många rekryteringar inom yrkena under ett år. Sammantaget gäller således att flertalet nu aktuella brist- respektive överskottsyrken uppvisat samma mönster även i ett längre perspektiv. Flertalet av de mer utpräglade överskottsyrkena har också under lång tid kännetecknats av hög arbetslöshet medan motsatt situation råder för merparten av bristyrkena. Detta understryker vikten av ett brett arbetssökande både yrkesmässigt och geografiskt. Samtidigt är det viktigt att ännu en gång poängtera att det trots en hög arbetslöshet i synnerhet för personer som står i begrepp att etablera sig i arbetslivet ändå sker många rekryteringar på arbetsmarknaden. 9

11 Yrken på eftergymnasial nivå där det råder störst brist på sökande (minst konkurrens om jobben) fram till och med första halvåret 2015 Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi IT-arkitekter Mjukvaru- och systemutvecklare Testare och testledare Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi Civilingenjörer, bygg och anläggning Läkare Förskollärare Civilingenjörer, maskin Sjuksköterskor inom akutsjukvård Operationssjuksköterskor Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Geriatriksjuksköterskor Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Civilingenjörer, elkraft Specialpedagoger VVS-ingenjörer Barnmorskor Barnsjuksköterskor Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Källa: Arbetsförmedlingen Yrken på eftergymnasial nivå där det råder störst överskott på sökande (störst konkurrens om jobben) fram till och med första halvåret 2015 Fotografer Journalister Fartygsbefäl Informatörer Friskvårdskonsulenter Handläggare/utredare, offentlig förvaltning Bibliotekarier Biologer Källa: Arbetsförmedlingen Yrken inom övriga utbildningsnivåer där det råder störst brist på sökande (minst konkurrens om jobben) fram till och med första halvåret 2015 Kockar Byggnadsplåtslagare Lastbilsmekaniker Golvläggare Murare Betongarbetare Glasmästare VVS-montörer Verktygsmakare Bagare/konditorer Källa: Arbetsförmedlingen Servitörer Takmontörer Telefonförsäljare Bergarbetare, gruva Bilmekaniker Styr- och reglertekniker Tunnplåtslagare Kranförare Fastighetstekniker Anläggningsarbetare Yrken inom övriga utbildningsnivåer där det råder störst överskott på sökande (störst konkurrens om jobben) fram till och med första halvåret 2015 Matroser Försäljare, dagligvaror Administratörer och sekreterare Vaktmästare Lagerarbetare Försäljare, fackhandel Barnskötare Vårdbiträden Truckförare Parkarbetare Källa: Arbetsförmedlingen 10

12 Yrken och grupper med störst brist eller överskott på sökande på fem och tio års sikt Störst brist Störst överskott Teknikyrken Yrken inom kultur och media IT-yrken Vissa försäljningsyrken Läkare Köks- och restaurangbiträden Specialistutbildade sjuksköterskor Montörsyrken Undersköterskor Maskinoperatörsyrken Receptarier Vissa administrativa yrken Tandvårdsyrken Matroser Flera läraryrken Veterinärer Kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete Personaltjänstemän Flertalet byggyrken Källa: Arbetsförmedlingen 11

13 Administration, ekonomi och juridik Stora skillnader i jobbmöjligheter Yrkesområdet administration, ekonomi och juridik består av ett flertal olika yrken som är spridda mellan många olika branscher. Flera yrken fortsätter att präglas av effektiviseringar och rationaliseringar, vilket begränsar efterfrågan på nya medarbetare. Merparten av de nya anställningarna består därför av ersättningsrekryteringar. Jobbmöjligheterna är i genomsnitt bättre för yrken som kräver eftergymnasial utbildning än för yrken där det räcker med en gymnasieutbildning. Liksom i många andra yrkesområden är jobbmöjligheterna betydligt bättre för dem som har yrkeserfarenhet än för nyexaminerade. Arbetslösheten är låg för de flesta yrken inom detta område. För yrkesområdet som helhet bedöms arbetsmarknaden, liksom under tidigare år, vara mycket nära balans. Under 2014 väntas en viss jobbtillväxt. Bristindex på ett års sikt inom administration, ekonomi och juridik Heldragna linjer = balansintervall Medicinska sekreterare Redovisningsekonomer Revisorer Controllrar Speditörer Jurister Försäkringstjänstemän Värdepappersmäklare Studie- och yrkesvägledare Löne- och personalassistenter Personaltjänstemän Handläggare/utredare, offentlig förvaltn Ekonomiassistenter Administratörer och sekreterare Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Medicinska sekreterare och redovisningsekonomer väntas ha den starkaste arbetsmarknaden under det närmaste året, och det kommer att finnas goda möjligheter till jobb. För revisorer, controllrar, speditörer och jurister väntas en arbetsmarknad där efterfrågan är i balans med utbudet. Jobbmöjligheterna kommer att vara större för yrkeserfarna än för nyexaminerade. Även försäkringstjänstemän, värdepappersmäklare samt studie- och yrkesvägledare kommer att ha medelgoda jobbchanser. Löne- och personalassistenter, personaltjänstemän, handläggare och utredare inom offentlig förvaltning samt ekonomiassistenter kommer däremot att möta en större konkurrens om jobben. Administratörer och sekreterare kommer att ha allra svårast att få jobb. Det är en yrkesgrupp som fortsätter att känna av en krympande arbetsmarknad, en utveckling som i viss mån även präglar situationen för ekonomiassistenter. Medelgoda jobbmöjligheter för jurister och revisorer också på längre sikt På längre sikt, det vill säga fem och tio år framåt, väntas arbetsmarknaden vara i balans för revisorer, controllrar, redovisningsekonomer och jurister. Detta innebär medelgoda möjligheter till jobb. Däremot ser konkurrensen om jobben ut att bli något större för personaltjänstemän, handläggare och utredare inom offentlig förvaltning, försäkringstjänstemän samt löne-, personal- och ekonomiassistenter. Detta beror dels på många nyutbil- 12

14 dade, dels på fortsatta effektiviseringar och rationaliseringar i yrken med administrativt innehåll. Allra tuffast arbetsmarknadssituation väntas för administratörer och sekreterare. Bygg och anläggning Starkare byggkonjunktur Byggkonjunkturen har förstärkts sedan andra halvan av Det är framför allt bostadsbyggandet som bidragit till ökningen. Bostadsbyggandet ökade kraftigt under 2013 och den starka utvecklingen har fortsatt under inledningen av Till detta kommer en fortsatt god efterfrågan på ROT-tjänster. Företagen är optimistiska inför framtiden och räknar med ett ökat antal sysselsatta. Under 2013 minskade antalet sysselsatta svagt, men utvecklingen vände under inledningen av Under 2014 räknar vi med att antalet sysselsatta inom bygg och anläggning ökar. Antalet inskrivna arbetslösa som i första hand söker jobb inom ett byggyrke minskade under första halvåret Framöver väntas arbetslösheten fortsätta minska inom de flesta byggyrkena i takt med att byggkonjunkturen förstärks. Bristindex på ett års sikt inom bygg och anläggning Heldragna linjer = balansintervall Golvläggare Murare Betongarbetare Glasmästare VVS-montörer Takmontörer Kranförare Anläggningsarbetare Målare Plattsättare Anläggningsmaskinförare Isoleringsmontörer Träarbetare/snickare Grovarbetare inom bygg och anläggning Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Rekryteringsproblemen inom bygg och anläggning ligger på en låg nivå, detta trots att aktiviteten inom byggbranschen är hög. Bristtalen har dock ökat och det är, liksom tidigare, problem att rekrytera utbildad och erfaren arbetskraft inom flera yrken. I många yrken inom bygg och anläggning är antalet yrkesarbetande relativt få, till exempel kranförare, glasmästare och isoleringsmontörer. Detta innebär att bristen kan vara liten mätt i antal personer, men ändå i högsta grad bekymmersam för arbetsgivarna. Allt eftersom efterfrågan på byggutbildad arbetskraft fortsätter att öka under det kommande året väntas rekryteringsproblemen öka ytterligare. Bristen på arbetskraft dämpas sannolikt med hjälp av ett fortsatt tillskott av utländsk arbetskraft. Det gäller både arbetstagare som utstationeras 7 till Sverige och utländska entreprenörer som utför arbeten i Sverige. För så gott som samtliga yrken inom bygg och anläggning väntas det bli liten konkurrens om jobben under prognosperioden. Arbetsgivarna får således svårt att rekrytera utbildad 7 En utstationerad arbetstagare är en person som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid. 13

15 och erfaren personal inom de allra flesta yrken. Allra mest gynnsam blir situationen för golvläggare, murare och betongarbetare. På träarbetarnas arbetsmarknad väntas det bli balans mellan utbud och efterfrågan. Efterfrågan på träarbetare väntas öka, samtidigt som tillgången blir god. Träarbetare är en mycket populär yrkesutgång från gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram. För dem som går ut gymnasiet kan det dock vara fortsatt svårt att få tag på lärlingstjänst och då främst för just träarbetarna. För grovarbetare väntas en fortsatt hård konkurrens om jobben. Det ökande byggandet medför förvisso en ökad efterfrågan även på grovarbetare, men utbudet av arbetskraft inom denna yrkeskategori blir fortsatt stort eftersom detta är ett arbete utan några särskilda krav på utbildning. Brist på utbildade byggnadsarbetare under de kommande tio åren På fem och tio års sikt väntas tillgången på utbildade byggnadsarbetare inte komma att bli tillräcklig. Det hänger dels samman med ett stort behov av att öka bostadsproduktionen i främst storstäderna, dels med ett omfattande renoveringsbehov i miljonprogrammets bostäder. Till detta skall läggas planer på ökade infrastrukturinvesteringar. Det gäller stora investeringar i vägar, järnvägar och andra anläggningar. Det finns dock skillnader i efterfrågan mellan byggnadsyrkena, och inom vissa av dem kommer också många att gå i pension. Det väntas bland annat bli brist på kranförare och betongarbetare under de kommande tio åren, vilket beror på ett bristande intresse hos unga för yrket. Det förväntas också komma att bli brist på bland annat golvläggare, plattsättare och VVS-montörer. Dessa yrken gynnas av ökad bostadsproduktion samt ett stort renoveringsbehov för äldre fastigheter. Men i dagsläget är det alltför få unga som attraheras av dessa yrken varvid tillgången på utbildade blir knapp på fem och tio års sikt. Däremot blir tillgången på träarbetare tillräcklig. Detta sammanhänger som nämnts med att många unga utbildar sig till träarbetare. Det innebär också att det även framöver kommer att vara svårare att få lärlingstjänst inom detta yrke än inom många andra byggnadsyrken. Data/IT IT-yrkena drar nytta av att konjunkturen förstärks Utvecklingen i IT-branschen har stärkts sedan mitten av Framtidsförväntningarna är nu positiva och företagen räknar med en starkare efterfrågan framöver. Den konjunkturförstärkning som sker de närmaste åren gynnar företag som säljer tjänster till andra företag. Att bland annat industrin går in i en återhämtningsfas gynnar således ITföretagen. Sysselsättningen inom IT-yrkena väntas åter öka, efter att endast ha förändrats marginellt under de senaste åren. Arbetslösheten är förhållandevis låg. Många av de arbetslösa saknar tillräcklig erfarenhet eller har en utbildningsinriktning som inte motsvarar den som arbetsgivarna efterfrågar. Under 2014 väntas antalet sysselsatta inom data/it öka. 14

16 Bristindex på ett års sikt inom data/it Heldragna linjer = balansintervall IT-arkitekter Mjukvaru- och systemutvecklare Testare och testledare Systemförvaltare/systemadministratörer Drifttekniker, IT Helpdesktekniker/supporttekniker Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Efterfrågan på spetskompetent IT-personal fortsätter att öka framöver. Det väntas bli mycket liten konkurrens om jobben för de yrken där utbildnings- och erfarenhetskraven är höga: IT-arkitekter, mjukvaru- och systemutvecklare samt testare och testledare. Systemförvaltare och systemadministratörer väntas möta en arbetsmarknad i gränslandet mellan balans och viss brist på arbetskraft. För nyexaminerade samt för de som förvisso har utbildning och erfarenhet, men som inte arbetat inom området de senaste åren, kan det dock bli besvärligare att hitta arbete. För att förbli attraktiv på arbetsmarknaden är det viktigt att hålla sig uppdaterad med den tekniska utvecklingen. Kvalificerad IT-personal efterfrågas inom de flesta områdena på arbetsmarknaden, inom såväl privat som offentlig verksamhet. Personer som utöver sina kompetenser inom IT även har erfarenhet av den verksamhet IT-systemen används i är ofta eftertraktade. Arbetsgivarnas önskemål om mångsidig arbetslivserfarenhet leder till att arbetsgivarna fortsätter att rekrytera arbetskraft utomlands. Många företag väljer också att utlokalisera vissa arbetsuppgifter genom offshoring 8. När det gäller datayrken med kortare utbildningskrav exempelvis drifttekniker och supporttekniker bedöms konkurrensen om jobben även fortsättningsvis bli hård. Även efterfrågan på dessa yrken stiger dock något tack vare konjunkturförstärkningen. En stor del av de arbetslösa saknar emellertid arbetslivserfarenhet, eller också uppfyller de inte arbetsgivarnas rekryteringskrav fullt ut. Det förblir brist på IT-utbildade på tio års sikt Allt talar för att behovet av att rekrytera IT-specialister fortsätter att öka och ligga på en hög nivå under de kommande tio åren. Yrkeskåren är dock ung varvid pensionsavgångarna blir små. Tillgången blir emellertid ändå inte tillräcklig vilket sammanhänger med att för få har utbildat sig mot IT-yrken sedan millenniumskiftet. Dock har antalet studerande ökat något under de senaste fem åren, men faktum kvarstår att än fler borde utbilda sig inom dessa yrken för att behoven på arbetsmarknaden skall tillfredsställas. Det har också blivit vanligare att rekrytera dataspecialister från utlandet, och det är en utveckling som 8 Offshoring innebär utlokalisering av verksamhet till ett annat land. Det kan vara till en annan enhet i samma företag eller till ett annat företag i det aktuella landet. 15

17 bedöms fortsätta. Liksom tidigare blir bristen mest utpräglad när det gäller utbildad och erfaren arbetskraft. För att kunna arbeta som till exempel IT-arkitekt krävs en mångsidig yrkeserfarenhet. Trots att tillgången på dataspecialister ökar undan för undan bedömer Arbetsförmedlingen att det blir fortsatt liten konkurrens om jobben under de kommande tio åren. Tillgången på drifttekniker och helpdesktekniker/supporttekniker bedöms däremot komma att motsvara behoven på arbetsmarknaden under de kommande tio åren. Denna bedömning är dock mer osäker eftersom det är oklart vilken effekt den tekniska utvecklingen kan ha för dateknikernas arbetsmarknad. Trots allt är detta ändå yrken som det lönar sig att utbilda sig mot, men liksom inom många andra yrken försämras arbetsmarknaden tydligt för nyexaminerade när konjunkturen viker. Försäljning, inköp och marknadsföring Fler försäljningsjobb Under det närmaste året kommer hushållen att spela en nyckelroll för den ekonomiska återhämtningen. Ekonomiskt starka hushåll väntas handla mer varor och tjänster. Detta påverkar bland annat yrkesområdet försäljning, inköp och marknadsföring gynnsamt och antalet sysselsatta väntas öka. Till den ökade sysselsättningen bidrar även en starkare byggkonjunktur och en successiv återhämtning av världshandeln. Flera yrken inom yrkesområdet kännetecknas dock av fortsatta rationaliseringar och en utveckling mot mindre personalintensiva enheter, vilket minskar jobbmöjligheterna. För yrkesområdet som helhet bedöms det vara hård konkurrens om jobben, det är dock stora skillnader mellan olika yrken. Det är också stora skillnader i jobbchanser mellan nyexaminerade och yrkesverksamma. Detta gäller både yrken där det behövs gymnasieutbildning och yrken med krav på eftergymnasial utbildning. Trots att konkurrensen om jobben är hård inom flera yrken kommer det ändå att ske många rekryteringar inom yrkesområdet eftersom personalomsättningen är stor. Detta gäller i hög utsträckning för försäljare inom dagligvaruhandel och fackhandel. Dessa yrken är attraktiva och viktiga ingångsjobb för ungdomar. Bristindex på ett års sikt inom försäljning, inköp och marknadsföring Heldragna linjer = balansintervall Telefonförsäljare Företagssäljare Inköpare Marknadsanalytiker och marknadsförare Banktjänstemän Fastighetsmäklare Bilförsäljare Resesäljare Försäljare, fackhandel Försäljare, dagligvaror Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Jobbmöjligheterna är stora för dem som vill jobba som telefonförsäljare. Eftersom det är hög personalomsättning inom yrket finns det ett ständigt personalbehov. Även företags- 16

18 säljare har goda möjligheter till jobb. För inköpare samt marknadsanalytiker och marknadsförare bedöms arbetsmarknaden vara i balans. Banktjänstemän och bilförsäljare möter en något större konkurrens om jobben. Eftersom många vill bli fastighetsmäklare och utbildar sig till detta yrke, förblir konkurrensen om de lediga jobben hård under det kommande året. Flera av dessa yrken befinner sig dock i gränslandet mellan balans och visst överskott på arbetskraft. För resesäljare är konkurrensen om jobben fortsatt hård. Resesäljarnas arbetsmarknad påverkas av en fortsatt ökad internetförsäljning av resor och boende. Trots att försäljningen väntas öka inom handeln så kommer försäljare inom dagligvaru- och fackhandeln att även fortsättningsvis möta en mycket hård konkurrens om jobben. Men eftersom personalomsättningen är stor finns det alltid många lediga jobb att söka. Hård konkurrens om jobben på längre sikt Inom yrkesområdet som helhet väntas endast företagssäljare ha goda jobbmöjligheter på fem och tio års sikt. Inköpare kommer att möta en arbetsmarknad i balans och möjligheterna till jobb kommer därmed att vara medelgoda. För banktjänstemän, fastighetsmäklare samt marknadsanalytiker och marknadsförare bedöms konkurrensen om jobben bli hård. Detta beror på ett stort intresse för utbildningar med dessa inriktningar. Allra tuffast blir jobbmöjligheterna för dem som vill jobba som försäljare inom dagligvaru- och fackhandeln. Orsaken är ett stort inflöde av ungdomar till dessa yrken samtidigt som rationaliseringarna fortsätter och e-handeln blir allt större. Hotell, restaurang och storhushåll Fler jobb inom hotell och restaurang Hotell- och restaurangsektorn fortsätter att växa. En viktig orsak är ekonomiskt starka hushåll som väljer att lägga pengar på hotellnätter och restaurangbesök. Men även turismens positiva utveckling bidrar till att området fortsätter att vara expansivt. Konjunkturförstärkningen medför ett ökat affärsresande och en ökad efterfrågan på konferensverksamhet. Efterfrågan på arbetskraft väntas öka inom hotell- och restaurangsektorn under 2014, vilket betyder fler jobb inom yrkesområdet. För yrkesområdet som helhet bedöms arbetsmarknaden vara i balans men skillnaderna är mycket stora mellan olika yrken. Inom flera yrken är antalet arbetssökande mycket fler än antalet lediga jobb, vilket betyder att det är hård konkurrens om jobben. Men de som har en bra utbildning och bred erfarenhet inom yrket har oftast bra jobbmöjligheter. De som saknar detta möter däremot en hård konkurrens om jobben. Personalomsättningen är dock stor, vilket ger många jobböppningar. Många yrken är vanliga ingångsyrken för dem som är nya på arbetsmarknaden, det vill säga ungdomar och nyanlända invandrare. 17

19 Kockar Bristindex på ett års sikt inom hotell, restaurang och storhushåll Heldragna linjer = balansintervall Bagare/konditorer Servitörer Bartendrar Receptionister Köks- och restaurangbiträden Baristor/cafebiträden Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Arbetsmarknaden är fortsatt god för kockar. Kockar med bra utbildning, yrkeserfarenhet och någon form av specialkompetens, exempelvis kök från andra länder eller dietkost, har lätt att få jobb. Nyexaminerade kan däremot ha svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Bagare och konditorer har goda jobbmöjligheter, detta gäller speciellt dem som har erfarenhet och hantverksmässig kunskap. Kvalificerade servitörer med bra utbildning och bred yrkeserfarenhet har mycket goda möjligheter till jobb, men för övriga är konkurrensen om jobben större. Arbetsmarknaden för bartendrar bedöms vara medelgod. Det kommer därmed att finnas ungefär lika många arbetssökande som lediga jobb, detta gäller tydligast för dem med bra utbildning och erfarenhet inom yrket. De som saknar utbildning och erfarenhet har sämre jobbmöjligheter. Det växande intresset för cafébesök skapar jobbmöjligheter för den som är utbildad barista. Det finns många jobb att söka, men yrket är populärt och därför är det också många som konkurrerar om de lediga jobben. Även för köks- och restaurangbiträden är konkurrensen om jobben hård trots många lediga jobb, eftersom många söker dessa jobb. Goda jobbmöjligheter för kockar även på längre sikt Hotell- och restaurangsektorn bedöms fortsätta att växa. Det innebär att jobbmöjligheterna för kockar väntas bli goda även under de kommande tio åren, speciellt gäller detta kockar med specialkompetens. För servitörer, bagare och konditorer beräknas arbetsmarknaden vara i balans. Däremot kommer det även fortsättningsvis att vara hård konkurrens om jobben för köks- och restaurangbiträden. Hälso- och sjukvård Alltjämt mycket stor brist på högskoleutbildad arbetskraft I och med att befolkningen får ett allt större inslag av äldre ökar behovet både av hälsovård och av äldreomsorg. En annan anledning är förbättrade möjligheter att behandla olika sjukdomar. Det sker dessutom en kontinuerlig utveckling av yrkenas arbetsinnehåll som förändrar kompetenskraven och leder till ökad efterfrågan på mer tekniskt välutbildad arbetskraft. Fortfarande tillhör merparten av alla verksamheter inom detta område kommun- eller landstingssektorn, men inslaget av privata huvudmän ökar undan för un- 18

20 dan. Antalet sysselsatta inom yrkesområdet bedöms sammantaget öka under 2014 detta både hos offentliga och privata huvudmän. Takten i tillväxten blir dock något högre hos de privata utförarna. Det bör även påpekas att det mycket stora antalet rekryteringar inom detta område varje år innebär många jobböppningar. Inom området hälso- och sjukvård återfinns flera yrken som uppvisat brist på arbetskraft och mycket låg arbetslöshet under lång tid. Gemensamt för dessa är att de alla förutsätter utbildning på eftergymnasial nivå. För yrkesområdet som helhet bedöms det även fortsättningsvis råda liten konkurrens om jobben. Arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera påverkas även av den goda arbetsmarknaden i Norge för kvalificerad vårdpersonal. Det gynnsamma jobbläget inom yrkesområdet som helhet gör även att det råder mindre skillnader i jobbmöjligheter mellan nyexaminerade och yrkeserfarna än inom många andra områden. Bristindex på ett års sikt inom hälso- och sjukvård Heldragna linjer = balansintervall Läkare Sjuksköterskor inom akutsjukvård Operationssjuksköterskor Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Geriatriksjuksköterskor Barnmorskor Barnsjuksköterskor Distriktssköterskor Sjuksköterskor (grundutbildade) Röntgensjuksköterskor Receptarier Tandläkare Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Bristindex på ett års sikt inom hälso- och sjukvård (forts) Heldragna linjer = balansintervall Psykologer Apotekare Tandhygienister Undersköterskor Tandsköterskor Optiker Arbetsterapeuter Logopeder Sjukgymnaster Skötare Veterinärer Dietister Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Allra starkast arbetsmarknad inom detta område under 2014 väntas för läkare och specialistutbildade sjuksköterskor yrken som alltså präglats av brist på arbetskraft under lång tid. Arbetsmarknaden för grundutbildade sjuksköterskor har fortsatt att förbättras och även för denna yrkeskategori väntas nu mycket liten konkurrens om jobben under det närmaste året. Också receptarier, tandläkare, psykologer, apotekare, tandhygienister, un- 19

21 dersköterskor och tandsköterskor bedöms ha goda chanser till arbete. Bakom bristsituationen inom detta yrkesområde ligger dels för låga utbildningsvolymer i relation till behoven, dels stora pensionsavgångar inom flera av yrkena. Detta har lett till att rekryteringarna från utlandet fortsatt att öka, ett exempel är att cirka en tredjedel av de yrkesverksamma läkarna är födda utanför landet. Parallellt med utvecklingen för grundutbildade sjuksköterskor har även jobbmöjligheterna för undersköterskor fortsatt att förbättras och det råder nu viss brist på denna yrkesgrupp. Fortfarande gäller dock att redan yrkesverksamma undersköterskor har ytterligare något bättre möjligheter till arbete än nyutbildade. På motsvarande sätt ökar jobbchanserna för den som har ett körkort, detta då allt fler undersköterskor är verksamma inom kommunernas omsorgsverksamhet. Inom området hälso- och sjukvård återfinns även ett antal yrken där det råder balans mellan utbud och efterfrågan. Här ingår bland annat optiker, arbetsterapeuter, logopeder, sjukgymnaster och veterinärer vilka alla är yrken med krav på högskoleutbildning. Även för skötare som är ett yrke med krav på utbildning på gymnasial nivå bedöms arbetsmarknaden vara i balans under det närmaste året. Arbetsmarknaden för dietister befinner sig precis som tidigare i gränslandet mellan balans och visst överskott på arbetskraft. Stor brist på vårdpersonal även på längre sikt Även om det har skett en utbyggnad av antalet utbildningsplatser riktade mot yrken inom detta område bedömer vi att den stora bristen på arbetskraft kvarstår framöver, delvis på grund av att utbildningstiden är lång. Den utbredda bristen på högskoleutbildade inom området hälso- och sjukvård består alltså på både fem och tio års sikt. Detta gäller trots att allt fler svenska ungdomar utbildar sig utomlands samt att många läkare rekryteras från andra länder. Också specialistutbildade sjuksköterskor väntas ha fortsatt mycket goda jobbmöjligheter på både fem och tio års sikt. En god arbetsmarknad väntas även för grundutbildade sjuksköterskor. Här kan det vara värt att påpeka att grundutbildade sjuksköterskor utgör rekryteringsbasen för utbildningar till specialistsjuksköterska. Detta innebär i sin tur att det kommer att finnas många jobböppningar för den som söker arbete som grundutbildad sjuksköterska. Även psykologer, receptarier, tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor är yrken med liten konkurrens om jobben också på längre sikt detta gäller i synnerhet det sistnämnda yrket vilket sammanhänger med låga utbildningsvolymer samtidigt som många går i pension. Ett svagt intresse för omvårdnadsutbildningar, en hög medelålder bland de yrkesverksamma samt ett växande antal äldre innebär att tillgången på undersköterskor inte heller blir tillräcklig för att möta efterfrågan på arbetskraft. För undersköterskorna blir det därmed liten konkurrens om jobben på både fem och tio års tid. För apotekare, arbetsterapeuter, optiker och sjukgymnaster väntas emellertid efterfrågan vara i balans med utbudet på längre sikt. Däremot väntas yrkesgruppen veterinärer möta en arbetsmarknad med något hårdare konkurrens om jobben. Industriell tillverkning Antalet sysselsatta inom industriyrkena fortsätter att minska Industrin har förlorat många jobb under de senaste åren och även under 2014 minskar antalet anställda. Industrin har dock gått in i en återhämtningsperiod där uppgången förstärks i takt med återhämtningen av den globala handeln. Exportorderingången har också 20

22 förstärkts och det är en utveckling som fortsätter. Det finns tydliga tecken på att sysselsättningsnedgången bromsat in, men företagen planerar för att minska antalet anställda ytterligare något. Detta innebär sammantaget att arbetsmarknaden för flera yrken inom tillverkningsarbete förblir kärv under det närmaste året. Det pågår också en strukturell förändring av yrkessammansättningen. Det leder till att inslaget av yrken som kräver längre utbildning ökar medan det motsatta gäller för yrken där utbildningskraven är lägre. Under det kommande året bedöms sysselsättningen minska inom flera av de industriella yrkena Detta innebär att arbetslösheten förblir hög inom många industriyrken, vilket får till följd att konkurrensen om jobben förblir hård. Det drabbar personer inom yrken där utbildningskraven är lägre och i synnerhet de nyexaminerade. Under 2014 väntas sysselsättningen inom industriell tillverkning fortsätta att minska. Det bör dock påpekas att en mycket stor del av sysselsättningsnedgången inom detta område under 2014 beror på ett negativt överhäng från 2013, det vill säga att en stor del av årets nedgång sammanhänger med den svaga utvecklingen under fjolåret. Bristindex på ett års sikt inom industriell tillverkning Heldragna linjer = balansintervall Byggnadsplåtslagare Verktygsmakare Bergarbetare, gruva Tunnplåtslagare Grovplåtslagare Låssmeder Verkstadsmekaniker Processoperatörer, kemisk basindustri CNC-operatörer Gjutare Styckare Maskinoperatörer, sten o cement Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Bristindex på ett års sikt inom industriell tillverkning (forts) Heldragna linjer = balansintervall Slaktare Svetsare Processoperatörer stål o metall Maskinoperatörer trävaruind Maskinoperatörer kemisk ind Maskinoperatörer livsmedelsindustri Maskinoperatörer grafisk ind Processoperatörer trä o papper Fordonsmontörer Montörer, el- och teleutrustning Maskinoperatörer, gummi o plast Montörer, metall o plast Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Under det kommande året väntas en god arbetsmarknad för verktygsmakare och olika typer av plåtslagare. Det väntas fortsatt bli mycket liten konkurrens om jobben för bygg- 21

23 nadsplåtslagare, en liten yrkesgrupp där konkurrensen om jobben varit mycket liten under en lång tid. Tunn- och grovplåtslagare är också yrken där det länge varit liten konkurrens om jobben, en situation som håller i sig även under det kommande året. Inom gruvindustrin väntas en fortsatt hög efterfrågan på bergarbetare och även för dem väntas det bli liten konkurrens om jobben. För det närmaste året bedöms montörer möta en fortsatt kärv arbetsmarknad och det betyder att arbetslösheten förblir hög inom dessa yrken. Detta blir särskilt tydligt i industritäta regioner såsom de småländska länen, delar av Mälardalen, Gävleborg och Västra Götaland. Också olika kategorier av maskinoperatörer och processoperatörer möter en arbetsmarknad där jobben är för få, och även dessa yrken har vanligen en hög arbetslöshet. Dessa yrken påverkas dessutom av pågående strukturella förändringar, bland annat överetableringen av sågverk. Investeringar inom processindustrin leder till än personalsnålare anläggningar. Processoperatörer inom kemisk basindustri samt maskinoperatörer inom sten-, cement- och betongvaror möter en arbetsmarknad i balans, medan det för övriga maskin- och processoperatörer väntas bli hård konkurrens om jobben. Även arbetsmarknaden för yrken där det tidigare varit brist har påverkats av den svaga industrikonjunkturen, men regionalt bedöms bristen komma att bestå. Ett exempel på ett sådant yrke är CNC-operatörer. Detta yrke har dock en förhållandevis hög arbetslöshet samtidigt som arbetsgivare kan uppleva svårigheter att finna arbetskraft med rätt kompetens. Det sammanhänger med att en del av de arbetssökande inte uppfyller de kompetenskrav som arbetsgivaren ställer, vanligtvis mångårig yrkeserfarenhet och goda programmeringskunskaper. Brist på yrkesarbetare på lång sikt Under mycket lång tid har intresset för att utbilda sig mot yrken inom industrin varit lågt bland unga. Samtidigt väntas ganska stora pensionsavgångar inom flera industriyrken framöver. Kompetenskraven stiger undan för undan och vanliga krav är goda kunskaper i matematik och data. Rekryteringsbasen är teknik- eller industritekniska programmet och teknikcollege på gymnasienivå är ett värdefullt tillskott. Detta kommer dock enligt vår bedömning inte att vara tillräckligt. Därför kommer tillgången på kvalificerade yrkesarbetare inom industrin inte att bli tillräcklig för att möta behoven på arbetsmarknaden under den närmaste tioårsperioden exempel på sådana yrken är svetsare samt CNCoperatörer. Däremot kommer arbetssökande inom industriyrken där utbildningskraven är lägre, till exempel olika kategorier av montörer och maskinoperatörer, att möta fortsatt mycket hård konkurrens om jobben under de kommande tio åren. Installation, drift och underhåll Fortsatt liten konkurrens om jobben för mekaniker Yrkesområdet installation, drift och underhåll består av flera vitt skilda och i några fall dessutom ganska små yrken. Området innefattar allt från olika former av fordonsmekaniker, elektriker och tekniker till vaktmästare. Med undantag för vaktmästare förutsätter samtliga ingående yrken vanligen en utbildning på gymnasienivå. Även om jobbmöjligheterna för gruppen som helhet har stärkts under det senaste året innebär områdets heterogena sammansättning att skillnaderna mellan de olika ingående yrkena alltjämt är stora. Flera av yrkena inom området påverkas av utvecklingen inom industrin. Även om industrin som tidigare nämnts gått in i en period av återhämtning, planerar företagen för 22

24 en fortsatt minskning av antalet anställda. Detta påverkar utvecklingen inom installation, drift och underhåll och sysselsättningen inom yrkesområdet väntas minska något under prognosperioden. Bristindex på ett års sikt inom installation, drift och underhåll Heldragna linjer = balansintervall Lastbilsmekaniker Bilmekaniker Styr- och reglertekniker Fastighetstekniker Maskinreparatörer Lackerare Distributionselektriker Installationselektriker Drifttekniker vid värme- och vattenverk Larmtekniker Elmontörer Vaktmästare Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Under det kommande året bedöms det fortsätta att råda mycket liten konkurrens om jobben för lastbilsmekaniker. Inom yrket har jobbmöjligheterna länge varit mycket goda vilket förklaras av att relativt få utbildar sig till det. Även för yrkeskategorierna bilmekaniker, styr- och reglertekniker, fastighetstekniker, maskinreparatörer, lackerare, distributionselektriker och installationselektriker väntas goda möjligheter till arbete. I synnerhet gäller detta personer som har såväl utbildning som erfarenhet inom respektive yrke. Maskinreparatörer och fastighetstekniker med kompetens inom styr- och reglerteknik har goda förutsättningar att hitta arbete. För drifttekniker vid värme- och vattenverk, larmtekniker och elmontörer väntas utbudet av arbetskraft på arbetsmarknaden vara i balans med efterfrågan. Även här möter personer med utbildning och erfarenhet en starkare arbetsmarknad än dem som saknar någon eller båda av dessa förutsättningar. För yrket vaktmästare råder fortsatt mycket hård konkurrens om de lediga jobben, vilket främst förklaras av att det är ett yrke utan särskilda krav på utbildning. Det innebär att det finns många sökande till varje ledigt jobb. Även här är jobbmöjligheterna större för dem som besitter kompetens som många arbetsgivare efterfrågar, till exempel körkort, god social förmåga samt kunskap om el- eller VVS-teknik. Goda jobbmöjligheter även på längre sikt för mekaniker Även på fem och tio års sikt väntas en arbetsmarknad med mycket liten konkurrens om jobben för lastbilsmekaniker. Också bilmekaniker, maskinreparatörer och distributionselektriker väntas möta liten konkurrens om jobben på såväl fem som tio års sikt. För yrkeskategorin installationselektriker räknar vi på lång sikt med en arbetsmarknad i balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. 23

25 Kultur, media och design Svårt att få arbete inom många kulturyrken Det utbildas betydligt fler inom kultur, media och design än vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Konkurrensen om de lediga jobben är därför mycket hård inom de flesta yrken. Det är ofta viktigt att ha både spetskompetens och bredd för att kunna försörja sig inom ett kulturyrke. Det är vanligt med korta uppdrag och tidsbegränsade anställningar. Arbetsgivarna köper många gånger in tjänster och tar in tillfällig personal vid behov i stället för att erbjuda tillsvidareanställningar. Många inom yrkesområdet är därför egna företagare som frilansar. För att kunna försörja sig är det vanligt att kombinera flera olika uppdrag eller att även ha en anställning utanför kulturområdet. Många gånger anlitas personer som arbetsgivarna redan känner till, vilket medför att nyexaminerade har svårt att få jobb. Mediesektorn kännetecknas för närvarande av stora och snabba strukturomvandlingar, vissa medier växer och andra minskar i omfattning. Traditionell pappersmedia minskar medan digital media växer starkt. Den tekniska utvecklingen är snabb, vilket medför att arbetsgivarna ställer stora krav på aktuell kompetens och att den arbetssökande kan arbeta med olika medier. Det är därför bra att kunna arbeta både med bild, ljud och webb samt att kunna skriva och redigera i olika format. Journalister och fotografer kommer att möta en arbetsmarknad med mycket hård konkurrens om jobben under det närmaste året, vilket betyder att det kommer att bli fortsatt mycket svårt att få jobb. Bristindex på ett års sikt inom kultur, media och design Heldragna linjer = balansintervall Ljudtekniker Bibliotekarier Informatörer Journalister Fotografer Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Även för ljudtekniker, bibliotekarier och informatörer blir konkurrensen om jobben hård. Jobbmöjligheterna för bibliotekarier påverkas dock positivt av att många går i pension och av att alla skolor ska ha skolbibliotek. Trots att antalet utbildningsplatser har minskat finns det fortfarande ett visst överskott av utbildade bibliotekarier. Goda IT-kunskaper kan öka jobbmöjligheterna. Tillgången på utbildade informatörer är i dag större än efterfrågan. Det finns även ett överskott av ljudtekniker. Jobbmöjligheterna är något bättre för dem som jobbar med liveljud samt har en bred och aktuell kompetens. Sammantaget är jobbmöjligheterna inom området kultur, media och design mycket begränsade under det närmaste året. Det är därför vanligt att arbetssökande tar ett arbete 24

26 utanför yrkesområdet. Sammantaget bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen inom yrkesområdet ökar något under det närmaste året. Hård konkurrens om jobben även på längre sikt Konkurrensen om de lediga jobben väntas vara hård även på längre sikt. På såväl fem som tio års sikt bedöms det vara hård konkurrens om jobben för journalister, informatörer och bibliotekarier. Naturbruk Svagare utsikter för jord- och skogsbruksyrken Området naturbruk det vill säga yrken inom jord- och skogsbruk har visat en svag sysselsättningsutveckling under lång tid. Bakom detta ligger främst en utveckling mot allt färre egenföretagare inom lantbruket och fler enheter med ett tydligare fokus på stordrift. Området innehåller både yrken med krav gymnasial utbildning och tjänstemannayrken med krav på eftergymnasial utbildning. Medelåldern bland de yrkesaktiva är generellt sett relativt hög vilket medför något högre pensionsavgångar än för övriga yrkesområden. Flera av de yrken som ingår i området är relativt små. Både lantbruks- och skogsnäringen har under flera år präglats av svag lönsamhet. Den internationella konkurrensen är fortsatt mycket omfattande och prispressen utbredd samtidigt som produktionskostnaderna ökat. En viss ljusning kan komma att ske inom skogsbruket, en näring som gynnas av ett ökat byggande. Trots en viss förbättring i vår omvärld består den hårda konkurrensen inom naturbruksområdet på världsmarknaden, och vår bedömning är att sysselsättningen kommer att fortsätta minska något. Förändringen är dock liten. Sysselsättningsnedgången gäller även de mer tjänstemannainriktade yrkena inom området. Skogsmaskinförare Bristindex på ett års sikt inom naturbruk Heldragna linjer = balansintervall Skogsmästare Maskinförare, lantbruk Skogsarbetare Jägmästare Djuruppfödare/djurskötare Lantmästare Agronomer Trädgårdsarbetare Parkarbetare Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Jobbmöjligheterna skiljer sig åt mellan områdets olika yrken. Allra minst konkurrens om jobben väntar även fortsättningsvis för skogsmaskinförare, ett yrke som under flera år präglats av brist på arbetskraft. Även för maskinförare inom lantbruk bedöms relativt goda jobbmöjligheter. Ytterligare exempel på yrken med balans mellan efterfrågan och utbud är skogsmästare, skogsarbetare, jägmästare, djuruppfödare/djurskötare, lantmästare och agronomer. Däremot fortsätter jobbmöjligheterna för trädgårdsarbetare och parkarbetare att vara mer begränsade. Jobbmöjligheterna är trots allt relativt goda för den 25

27 som har utbildning och erfarenhet inom detta yrkesområde, även om alltså flera av yrkena är relativt små. Samtidigt fortsätter kompetenskraven inom områdets yrken att stiga. Det sammanhänger med att tekniken och IT-systemen inom lantbruket blir alltmer avancerade. I likhet med flertalet övriga yrkesområden är också skillnaderna mellan erfaren arbetskraft och nyutbildade relativt stor. Naturbruksyrkena påverkas endast i mindre utsträckning av förändringar i konjunkturen, däremot uppvisar behovet av arbetskraft stora säsongsmässiga variationer för flera av yrkena. Fortsatt balans också på längre sikt Också på längre sikt fem och tio år framåt bedöms arbetsmarknaden för yrken inom området naturbruk sammantaget att vara i balans. Detta gäller såväl agronomer, jägmästare, lantmästare, skogsmästare som djuruppfödare och djurskötare. I likhet med bedömningen för det närmaste året är samtidigt jobbmöjligheterna för skogsmaskinförare bättre och det bedöms råda liten konkurrens om jobben inom denna yrkesgrupp även på längre sikt. Naturvetenskapligt arbete Varierat arbetsmarknadsläge för de naturvetenskapliga yrkena Naturvetare har en högskoleutbildning, ofta en forskarutbildning. De utvecklar teorier, modeller och metoder samt utformar praktiska tillämpningar inom bland annat fysik, kemi, geologi, biologi och farmakologi. Arbetet innebär att leda experiment, analysera och värdera information samt att informera, göra prognoser och utfärda anvisningar. Naturvetare kan jobba inom många olika yrken, men det som avses här är arbetsmarknadsläget inom de naturvetenskapliga yrkena. Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa yrken endast utgör en mindre del av arbetsmarknaden för dem med en naturvetenskaplig utbildning och att möjligheterna till jobb kan vara större inom andra yrkesområden. Naturvetenskapliga yrken finns inom många sektorer på arbetsmarknaden, exempelvis inom industri, företagstjänster, forskning, offentlig verksamhet samt hälso- och sjukvård. För yrkesområdet i stort väntas det i genomsnitt bli balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft under det närmaste året, men arbetsmarknadsläget varierar kraftigt mellan olika yrken. Antalet sysselsatta bedöms vara ungefär oförändrat under det närmaste året. Bristindex på ett års sikt inom naturvetenskapligt arbete Heldragna linjer = balansintervall Biomedicinska analytiker Fysiker Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Geologer Kemister Biologer Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren

28 Yrket biolog har en tuff arbetsmarknad Biologernas jobbmöjligheter påverkas av vilken inriktning utbildningen har samt yrkeserfarenheten. Det är viktigt att bredda sin utbildning mot det område man vill arbeta inom, och ofta behövs även kunskaper inom teknik och IT. Forskningen inom läkemedelsindustrin har krympt vilket påverkar biologernas arbetsmarknad negativt men det finns en del som talar för att området natur- och miljövård ökar framöver. Konkurrensen om jobben är hård på ett års sikt. Kemister arbetar inom läkemedels- och bioteknikindustri men även inom övrig kemisk industri. De arbetar också inom gruvnäring och skogsindustri samt offentlig förvaltning. Effekterna av de stora strukturella förändringarna inom läkemedelsindustrin har nu börjat klinga av. Efterfrågan på kemister kommer sannolikt att växa eftersom behovet av deras kompetens ökar i arbetet med att ta fram ny och mer miljövänlig teknik. Dessutom ställer lagstiftningen allt större krav på kontroll av kemikalieanvändningen så att den inte skadar miljön. Kemisternas arbetsmarknad bedöms bli medelgod under det närmaste året. Fysikernas arbetsmarknad är bred och återfinns inom många sektorer. De arbetar bland annat inom industrin, företagstjänster samt hälso- och sjukvård. Fysiker bedöms ha en bra arbetsmarknad med goda möjligheter till jobb. Geologerna gynnas av utvecklingen inom gruvnäringen, men denna näring efterfrågar framför allt geologer med erfarenhet från området. Under det kommande året bedöms det bli en balanserad arbetsmarknad för geologer. Biomedicinska analytiker arbetar främst inom hälso- och sjukvården med analys av prover som tas på patienter. Bristen på biomedicinska analytiker består under det kommande året, vilket betyder att jobbmöjligheterna är goda. Mycket goda jobbmöjligheter på längre sikt för biomedicinska analytiker Biologer kommer att ha en fortsatt tuff arbetsmarknad och konkurrensen om jobben väntas bli hård på fem och tio års sikt. Efterfrågan på kemister bedöms däremot vara i balans med utbudet, eftersom allt färre utbildar sig till kemister. Bristen på biomedicinska analytiker kommer att öka på tio års sikt till följd av att många går i pension samtidigt som alltför få väljer att utbilda sig till yrket. Detta innebär att jobbmöjligheterna kommer att vara mycket goda för biomedicinska analytiker. Pedagogiskt arbete Förskollärarnas arbetsmarknad fortsätter att förstärkas Yrkesområdet pedagogiskt arbete innefattar främst yrken med krav på akademisk utbildning. Behovet av arbetskraft inom området pedagogiskt arbete påverkas i hög utsträckning av den demografiska utvecklingen. Sedan lång tid tillbaka har därför växande barnkullar i förskoleåldern ökat behovet av barnomsorg. Den tidigare mycket starka befolkningstillväxten för barn i förskoleåldern har dock saktat in något och även under 2014 väntas en något försiktigare tillväxt för dessa åldersgrupper. Också grundskolans verksamheter fortsätter att påverkas av förändringar i elevunderlaget. Sedan en tid tillbaka stiger åter antalet elever även i grundskolans senare del. Däremot fortsätter elevunderlaget på gymnasienivå att minska också i år, dock i lägre takt än under de tre senaste åren. Även skollagens krav på legitimation påverkar arbetsmarknaden för de flesta kategorier av lärare och genomgående gäller att behöriga lärare kommer att ha lättare att få jobb. De nya kraven 27

29 innebär samtidigt att det kan bli svårare att rekrytera behöriga lärare, särskilt i mindre kommuner och i glesbygd. Det genomsnittliga bristindexet för de pedagogiska yrkena visar på goda möjligheter till arbete under det närmaste året. Antalet sysselsatta inom detta yrkesområde bedöms sammantaget öka under 2014 detta hos både offentliga och privata huvudmän. Takten i tillväxten blir dock något högre hos de privata utförarna. De offentliga huvudmännens verksamhet påverkas således av mångfalden av privata aktörer inom utbildningsområdet. I likhet med tidigare är arbetslöshetsnivåerna inom de pedagogiska yrkena mycket låga. Bristindex på ett års sikt inom pedagogiskt arbete Heldragna linjer = balansintervall Förskollärare Specialpedagoger Gymnasielärare i yrkesämnen Fritidspedagoger Lärare i estetiska och praktiska ämnen Lärare i grundskolans senare år Lärare i grundskolans tidigare år Gymnasielärare i allmänna ämnen Trafiklärare Universitets- och högskolelärare Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Förskollärare har den starkaste arbetsmarknaden inom det pedagogiska området även under det närmaste året. Tillsammans med specialpedagoger och gymnasielärare i yrkesämnen är deras jobbmöjligheter mycket goda. Vid sidan av den demografiska utvecklingen gynnas förskollärarnas arbetsmarknad även av kommunernas ambition att öka andelen pedagogiskt utbildade inom barnomsorgen. Också fritidspedagogernas arbetsmarknad gynnas av denna utveckling vilket gör att även denna yrkesgrupp bedöms ha goda möjligheter till arbete. Under det närmaste året väntas även lärare i praktiska och estetiska ämnen, lärare i grundskolans senare år, lärare i grundskolans tidigare år, gymnasielärare i allmänna ämnen och trafiklärare möta en stark arbetsmarknad med goda jobbchanser. För det heterogena yrket universitets- och högskolelärare väntas även fortsättningsvis en arbetsmarknad i gränslandet mellan balans och liten konkurrens om jobben. För merparten av yrkena inom området pedagogiskt arbete har jobbmöjligheterna förbättrats under de senaste åren. Det är samtidigt mycket viktigt att påpeka att det finns stora skillnader mellan lärare inom samma yrkeskategori men med olika ämnesinriktningar och att det råder skillnader mellan nyexaminerade och lärare med mer omfattande yrkeserfarenhet. Goda möjligheter till arbete även på längre sikt för samtliga läraryrken Den demografiska utvecklingen påverkar även det långsiktiga behovet av personal inom området pedagogiskt arbete. Tillsammans med ett svagt intresse för lärarutbildningarna och en hög medelålder bland de yrkesverksamma inom flera av yrkena leder detta till mycket liten konkurrens om jobben för gymnasielärare i yrkesämnen, specialpedagoger, förskollärare och fritidspedagoger på både fem och tio års sikt. Men även gymnasielärare i 28

30 allmänna ämnen, lärare i estetiska och praktiska ämnen samt grundskollärare bedöms möta en god arbetsmarknad framöver. Service- och säkerhetsarbete Stora skillnader mellan olika yrken Yrkesområdet service- och säkerhetsarbete är mångskiftande eftersom det innehåller dels yrken som är starkt kopplade till hushållens konsumtion, dels yrken som mer påverkas av de samhälleliga behoven. Att området är heterogent återspeglas även av att en del yrken har mycket hög arbetslöshet medan andra har en i det närmaste obefintlig arbetslöshet. Flertalet yrken inom området kräver en utbildning på gymnasienivå. Det är vanligt med egenföretagare i flera av de serviceyrken som vänder sig till hushåll. För området som helhet fortsätter jobbmöjligheterna att gradvis stärkas och under 2014 kommer arbetsmarknaden att präglas av balans mellan efterfrågan och utbud av arbetskraft. Hushållens ökade konsumtionsvilja gynnar några av yrkena inom området och vi bedömer att sysselsättningen kommer att stiga under året. Bristindex på ett års sikt inom service- och säkerhetsarbete Heldragna linjer = balansintervall Poliser Soldater Frisörer Brandmän Hudterapeuter Fotterapeuter Väktare Renhållningsarbetare Massörer Städare Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Till den grupp yrken vars utveckling i hög grad är kopplad till de samhälleliga behoven hör poliser, soldater, väktare, brandmän samt renhållnings- och återvinningsarbetare. För gruppen som helhet bedöms jobbmöjligheterna vara goda eftersom utbildningsvolymerna för flera av yrkena är anpassade efter samhällets behov. Poliser och soldater väntas således ha goda jobbmöjligheter under det närmaste året. Alla som klarar polisutbildningen och den efterföljande aspiranttiden får arbete. Även väktare och brandmän bedöms ha en arbetsmarknad som är i balans, vilket innebär medelgoda jobbmöjligheter. Renhållningsoch återvinningsarbetare samt städare möter däremot en arbetsmarknad med hård konkurrens om jobben. Yrken vars verksamhet är riktade till hushållen är frisörer, hudterapeuter och massörer. Även fotterapeuter ingår i denna grupp. Dessa arbetar dock i hög utsträckning på uppdrag av kommuner och landsting varför deras verksamhet inte är lika konjunkturkänslig. Inslaget av egenföretagare är stort i dessa yrken, omkring två av tre driver sin verksamhet i 29

31 egen regi. För frisörer samt hud- och fotterapeuter väntas balans mellan utbud och efterfrågan under det kommande året, vilket betyder medelgoda jobbmöjligheter. Massörer väntas däremot möta en något tuffare arbetsmarknad med hård konkurrens om jobben. Balans på längre sikt för säkerhetsarbetena Även på längre sikt väntas arbetsmarknaden för brandmän och väktare vara i balans. Poliser har stora jobbmöjligheter på både fem och tio års sikt. Däremot förblir jobbmöjligheterna betydligt svagare för frisörer samt hud- och fotterapeuter vilka alla väntas möta hård konkurrens om jobben på längre sikt. Socialt arbete De stora skillnaderna mellan yrken på olika utbildningsnivåer kvarstår Yrkesområdet socialt arbete omfattar mestadels arbetskraft hemmahörande i den offentliga sektorn, även om det på senare år skett en tillväxt av privata aktörer också inom detta område. Socialt arbete innehåller både yrken som vanligtvis förutsätter en eftergymnasial utbildning och yrken med krav på utbildning på gymnasienivå. Arbetsförmedlingen bedömer att de hittillsvarande skillnaderna mellan dessa bägge utbildningsgrupper kommer att bestå och att arbetsmarknaden för yrken inom området socialt arbete även i fortsättningen kommer att vara betydligt starkare för yrken med krav på längre utbildning. Utvecklingen för yrken med krav på kortare utbildning fortsätter därmed att hämmas av arbetsgivarnas ambitioner att öka andelen med längre utbildningsbakgrund inom sina verksamheter. För området som helhet fortsätter arbetsmarknaden att präglas av hård konkurrens om jobben. Sammantaget bedömer vi att antalet sysselsatta inom detta område kommer att vara i det närmaste oförändrat under Behandlingsassistenter Socialsekreterare Biståndsbedömare Kuratorer Kriminalvårdare Fritidsledare Elevassistenter Friskvårdskonsulenter Personliga assistenter Vårdbiträden Barnskötare Bristindex på ett års sikt inom socialt arbete Heldragna linjer = balansintervall Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 När detta yrkesområde skärskådas i detalj framträder således tydliga skillnader mellan yrken på olika utbildningsnivå. För behandlingsassistenter, socialsekreterare, biståndsbedömare och kuratorer vilka alla förutsätter eftergymnasial utbildning bedöms efterfrågan att vara i balans med antalet arbetssökande. Detsamma gäller även kriminalvårdare, vilket är ett yrke som vanligtvis kräver en utbildning på gymnasial nivå. Precis som tidigare kommer fritidsledare, elevassistenter, friskvårdskonsulenter och personliga assisten- 30

32 ter att möta en arbetsmarknad där det råder större konkurrens om jobben. Däremot innebär den tidigare nämnda omställningsprocessen att jobbmöjligheterna blir betydligt mer begränsade för både vårdbiträden och barnskötare. Dessa bägge yrkesgrupper konkurrerar i hög grad om jobben med undersköterskor respektive med förskollärare och fritidspedagoger. Det är dock viktigt att påpeka att skillnaden mellan nyexaminerade och redan yrkesverksamma är stor och att det generellt sett är mindre konkurrens om jobben för arbetssökande med yrkeserfarenhet. Trots att yrkesområdet allmänt sett fortsätter att präglas av konkurrens om jobben uppstår det varje år ändå relativt många jobböppningar. I likhet med tidigare är arbetslösheten generellt sett betydligt lägre bland yrken med krav på längre utbildning än bland övriga yrken. Fortsatt balans även på längre sikt för dem med längre utbildning Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer att fortsätta råda balans också på såväl fem som tio års sikt för kuratorer, biståndsbedömare och socialsekreterare. Däremot fortsätter jobbmöjligheterna att vara betydligt mer begränsade för barnskötare och elevassistenter. Tekniskt arbete Fortsatt mycket god arbetsmarknad för ingenjörer Yrkesområdet tekniskt arbete är det område som innehåller flest yrken med mycket liten konkurrens om jobben. Detta gäller framför allt yrkeserfaren arbetskraft, men även nyexaminerade möter en god arbetsmarknad. Dessa yrken har känt av lågkonjunkturen inom industrin och byggverksamheten men den breda arbetsmarknad som dessa yrken möter har lett till att sysselsättningen fortsatt att öka för flertalet yrkesgrupper. Ingenjörer har också karriärvägar inom arbetsledande befattningar eller på mer tjänsteinriktade delar av arbetsmarknaden. Industrikonjunkturen har gått in i en långsam återhämtningsperiod, samtidigt som byggkonjunkturen fortsätter att förstärkas. Det betyder att efterfrågan på arbetskraft inom tekniskt arbete förstärks ytterligare under det kommande året samtidigt som antalet sysselsatta inom området ökar. Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik Civilingenjörer, gruvteknik och metall Civilingenjörer, bygg och anläggning Civilingenjörer, maskin Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Civilingenjörer, elkraft VVS-ingenjörer Civilingenjörer, elektronik och teletekn Flygtekniker Ingenjörer och tekniker inom elektronik Elingenjörer och eltekniker Maskiningenjörer och maskintekniker GIS-ingenjörer Lantmätare Kemiingenjörer och kemitekniker Civilingenjörer, kemi Logistiker Arkitekter Bristindex på ett års sikt inom tekniskt arbete Heldragna linjer = balansintervall Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Allra hetast är arbetsmarknaden för ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi samt civilingenjörer med samma inriktning. Också civilingenjörer och ingenjörer inom bygg och anläggning samt civilingenjörer med inriktning mot maskinteknik eller 31

33 elkraft kommer även fortsättningsvis att vara mycket attraktiva på arbetsmarknaden. En nästan lika god arbetsmarknad möter civilingenjörer och ingenjörer med inriktning mot elektronik, teleteknik och elteknik. Detsamma gäller ingenjörer inom maskinteknik. Även GIS-ingenjörer, lantmätare och ingenjörer med inriktning mot kemi möter liten konkurrens om jobben. För civilingenjörer med inriktning mot kemi samt logistiker och arkitekter väntas en arbetsmarknad i balans. Under det närmaste året kommer således ingenjörer ha fortsatt lätt att hitta arbete och arbetslösheten kommer att förbli mycket låg. Sysselsättningen inom industrin minskar förvisso, men detta berör i första hand inte de tekniska yrkena, utan främst yrken inom området tillverkningsarbete det vill säga främst produktion. De mycket goda jobbchanserna för ingenjörer med gruvteknisk inriktning är kopplade till gruvbranschens expansion. För att tillgodose behovet av arbetskraft söker branschens arbetsgivare även arbetskraft utomlands. Att till exempel civilingenjörer och ingenjörer med inriktning mot kemi möter en något svagare arbetsmarknad sammanhänger med den omställningsprocess som präglar läkemedelsindustrin. Den förstärkning av aktiviteten som väntas inom byggverksamheten kommer att innebära en fortsatt stark arbetsmarknad för civilingenjörer och högskoleingenjörer inom bygg och anläggning, och efterfrågan på dessa ökar till följd av ett ökat byggande. Tekniker möter en bra arbetsmarknad också på fem och tio års sikt Även på längre sikt består de goda utsikterna för yrken inom området tekniskt arbete. På både fem och tio års sikt råder således generellt mycket liten eller liten konkurrens om jobben för de flesta yrken inom detta område. För civilingenjörer med inriktning mot kemi, laboratorieingenjörer och arkitekter väntar dock en arbetsmarknad i balans. Transport Efterfrågan på transporter ökar men konkurrensen om jobben förblir hård Under det närmaste året väntas efterfrågan öka på både person- och godstransporter. Detta beror på ekonomiskt starka hushåll, som efterfrågar persontransporter i högre utsträckning. Den ökade aktiviteten inom byggsektorn och industrin bidrar till ökad efterfrågan på godstransporter. Antalet sysselsatta väntas därmed öka under det kommande året. Inslaget av utländska entreprenörer är dock stort inom godstransporterna. Trots att flygresandet fortsätter att öka pressas flygnäringen av aktörer med en tydligare lågprisprofil. Sammantaget gör detta att jobbchanserna inom transportområdet som helhet fortsätter att präglas av hård konkurrens om jobben, men det är stora skillnader mellan olika yrken. 32

34 Bristindex på ett års sikt inom transport Heldragna linjer = balansintervall Flygledare Lokförare Taxiförare Transportledare Lastbilsförare Piloter Bussförare Maskinbefäl Flygvärdinnor Tågvärdar Brevbärare Godshanterare och expressbud Truckförare Fartygsbefäl Lagerarbetare Matroser Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren 2014 Flygledare bedöms ha den starkaste arbetsmarknaden inom transportområdet. Dessa har lätt att få jobb, och har även en internationell arbetsmarknad. Även lokförare, taxiförare, lastbilsförare och transportledare kommer att möta en arbetsmarknad med medelgoda jobbmöjligheter det kommande året. Också arbetsmarknaden för piloter, flygvärdinnor, bussförare och maskinbefäl på fartyg bedöms bli balanserad. Däremot blir det större konkurrens om de lediga jobben för tågvärdar, brevbärare, godshanterare och expressbud. Allra tuffast arbetsmarknad kommer truckförare, lagerarbetare, fartygsbefäl och matroser att ha. För dessa yrken väntas det bli hård till mycket hård konkurrens om jobben under det närmaste året. God arbetsmarknad för lastbilsförare och lokförare på längre sikt Flygledare bedöms även på längre sikt ha goda jobbmöjligheter. Detsamma gäller för lastbilsförare, lokförare och maskinbefäl på fartyg. För landtrafikens del beror detta på att godsmängden på landsväg och järnväg bedöms öka samtidigt som pensionsavgångarna blir förhållandevis stora. När det gäller järnvägstransport bedöms även persontrafiken fortsätta att öka. Fartygsbefälen möter en balanserad arbetsmarknad på både fem och tio års sikt. Även jobbchanserna för taxiförare, bussförare, piloter och truckförare kommer att präglas av balans på längre sikt. Däremot kommer det att vara fortsatt svårt att få jobb för matroser under de kommande tio åren. 33

35 Om Var finns jobben? och Yrkeskompassen Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser. Prognoserna redovisas dels som sammanställningar för olika yrkesområden, dels som översiktliga beskrivningar av konkurrensläget inom enskilda yrken. Avsikten är att ge en bild av utvecklingen på arbetsmarknaden speglat ur ett yrkesperspektiv. Arbetsförmedlingens yrkesprognoser täcker de vanligaste yrkena på arbetsmarknaden samt vissa yrken som är på väg att öka i storlek. 9 Prognoserna beskriver framtidsutsikterna för omkring 200 yrken och täcker därmed ungefär 80 procent av sysselsättningen på arbetsmarknaden. I Arbetsförmedlingens webbaserade vägledningstjänst Yrkeskompassen finns detaljerade bedömningar för enskilda yrken. 10 Via Yrkeskompassen nås även beskrivningar av och information om olika yrken och utbildningsvägar hämtad från förmedlingens övriga yrkesinformation. Yrkeskompassen är utvecklad i syfte att vara ett stöd för alla som söker arbete men framför allt för dem som står i begrepp att göra ett yrkesval. Kompassen är också en värdefull källa till information för personer som arbetar med vägledning. På Arbetsförmedlingens hemsida finns även ett omfattande utbud av ytterligare information om olika yrken och utbildningar. I Yrken A-Ö finns detaljerade beskrivningar av ett stort antal yrken även yrken som inte finns upptagna i Yrkeskompassen. I Arbetsförmedlingens yrkesinformation ingår också de temabaserade beskrivningarna i Inspireras av Där publiceras intervjuer med personer som är verksamma inom olika yrken i olika branscher men där yrkena har något gemensamt. Informationen innefattar även ett flertal yrkesfilmer, tester samt information om hur man startar och driver eget företag. Kort om Arbetsförmedlingens metod Arbetsförmedlingens ettåriga yrkesprognoser bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar av yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknader. Bedömningarna har gjorts efter att förmedlingskontoren genomfört intervjuer med privata arbetsgivare, ett antal statliga arbetsgivare samt representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga kommuner och landsting. Till detta har förmedlingarna även lagt den kunskap som inhämtats i den dagliga verksamheten. Bedömningarna är således dels baserade på arbetsgivarnas förväntade rekryteringsbehov, dels på Arbetsförmedlingens uppskattning av tillgången på lämpliga arbetssökande. Perspektivet är det kommande året, det vill säga till och med första halvåret Utöver detta gör Arbetsförmedlingens analysavdelning en makroekonomisk analys och branschprognoser som också påverkar bedömningarna för hur arbetsmarknadsläget inom olika yrken kommer att utvecklas det närmaste året. En utförlig beskrivning av detta återfinns i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014, som publicerades den 11 juni Var finns jobben? och Yrkeskompassen innehåller också långsiktiga utblickar på fem och tio års sikt. 11 Dessa är framtagna genom analyser av statistik över bland annat pensionsavgångar, utbildningsvolymer och yrkesrörlighet. Till detta har sedan lagts en bedömning av 9 Redovisningen av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser följer i huvudsak standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 96). Läs mer via Arbetsförmedlingens långsiktiga yrkesprognoser uppdateras en gång per år och publiceras i januari respektive år. 34

36 den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden. De långsiktiga prognoserna omfattar yrken där Arbetsförmedlingen bedömer att det statistiska underlaget är tillräckligt stort för att möjliggöra de beräkningar som är nödvändiga. I arbetet med Arbetsförmedlingens yrkesprognoser ingår även omfattande kontakter med parterna på arbetsmarknaden. Det samlade resultatet det vill säga såväl de kortsiktiga som de långsiktiga bedömningarna har därefter förankrats hos en expertgrupp kopplad till Arbetsförmedlingens yrkesprognosverksamhet. Gruppen består av representanter för arbetsmarknadens parter samt från Statistiska centralbyrån. Bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod För att illustrera jobbmöjligheterna inom olika yrken använder Arbetsförmedlingen ett bristindex. Detta index är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingskontors bedömningar för respektive yrke. Bedömningarna graderas enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande; 2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på sökande; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande är liktydigt med att det är mycket hård konkurrens om de lediga jobben, medan konkurrensen är mycket liten om det är stor brist på sökande. 12 Vi har därefter klassindelat bedömningarna enligt följande: Bedömning Bristindex Mycket liten konkurrens om jobben 4,01-5,00 Liten konkurrens om jobben 3,30-4,00 Balans 2,90-3,29 Hård konkurrens om jobben 2,00-2,89 Mycket hård konkurrens om jobben 1,00-1,99 Källa: Arbetsförmedlingen För de yrken som fått ett bristindex över 4,0 råder således mycket liten konkurrens om jobben (stor brist på arbetssökande). På motsvarande sätt råder mycket hård konkurrens om jobben (stort överskott på arbetssökande) om bristindex ligger lägre än 2,0. Det bör även understrykas att mindre skillnader i bristindex mellan olika yrken eller mellan två olika undersökningstillfällen alltid skall tolkas med viss försiktighet. Det bör dessutom poängteras att Arbetsförmedlingens bristindex för olika yrken ofta uppvisar regionala skillnader samt att det generellt föreligger skillnader i arbetsmarknadsläge för personer med respektive utan erfarenhet inom de redovisade yrkena. Denna rapport avslutas med en tabell där bristindex redovisas för samtliga yrken som ingått i undersökningen sedan våren För yrket i fråga multipliceras alltså antalet arbetsförmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar visst överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det sker även en viktning av svaren mot antalet förvärvsarbetande inom respektive yrke inom motsvarande kommun. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar som lämnat uppgift om yrket förutser mycket liten konkurrens om jobben. Det lägsta möjliga värdet är 1, som på motsvarande sätt erhålles om samtliga förmedlingar räknar med mycket hård konkurrens om jobben. 35

37 Bilaga 1: Bristindex per yrke Viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden. 13 Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Yrke Administratörer och sekreterare 1,6 1,5 1,5 1,9 2,0 2,2 2,2 2,1 1,9 Agronomer 2,9 2,9 2,9 2,9 3,0 3,0 3,1 3,3 3,3 Anläggningsarbetare 3,6 3,4 3,6 3,5 3,7 3,8 4,0 3,7 3,6 Anläggningsmaskinförare 3,4 3,4 3,4 3,4 3,5 3,7 3,7 3,6 3,4 Apotekare 3,5 3,4 3,4 3,6 3,8 3,8 3,7 3,3 3,4 Arbetsterapeuter 3,2 3,3 3,1 3,1 3,0 3,0 3,0 3,0 2,9 Arkitekter 2,9 2,9 3,0 2,8 3,0 3,4 3,7 3,3 3,3 Bagare/konditorer 3,8 4,0 3,5 3,6 3,9 3,6 3,4 3,3 3,4 Banktjänstemän 2,9 2,9 2,9 2,4 2,4 2,9 2,8 3,0 2,8 Baristor/cafebiträden 2,2 2,6 3,0 2,5 2,6 2,7 2,7 3,1 3,0 Barnmorskor 4,1 3,9 3,7 3,8 3,9 4,1 3,9 3,6 3,6 Barnsjuksköterskor 4,1 4,4 3,9 3,9 3,8 4,1 3,8 3,6 3,6 Barnskötare 2,0 1,4 1,5 1,7 1,5 1,4 1,7 1,5 1,7 Bartendrar 3,3 3,3 3,1 3,1 3,3 2,9 2,8 3,0 3,0 Behandlingsassistenter 3,3 3,0 2,9 3,0 2,8 2,5 2,9 2,7 2,8 Bergarbetare, gruva 3,7 3,6 3,5 4,6 3,9 4,0 4,3 4,0 3,6 Betongarbetare 3,9 3,6 3,5 3,4 3,9 3,9 3,9 3,9 3,7 Bibliotekarier 2,5 2,8 2,4 2,4 2,6 2,4 2,3 2,3 2,4 Bilförsäljare 2,8 2,9 2,9 2,8 2,9 3,2 3,0 3,0 2,9 Bilmekaniker 3,7 3,6 3,3 3,5 3,5 3,5 3,4 3,3 3,1 Biologer 2,5 2,5 2,5 2,8 2,8 2,9 1,9 2,0 2,0 Biomedicinska analytiker 3,3 3,5 3,6 3,4 3,4 2,9 3,0 3,0 3,0 Biståndsbedömare 3,2 3,2 3,2 3,1 3,0 3,0 2,9 3,2 3,2 Brandmän 3,1 3,0 3,1 3,0 3,0 3,0 3,0 3,1 3,0 Brevbärare 2,7 2,8 2,3 2,8 2,8 2,7 2,6 2,7 2,5 Bussförare 3,0 3,3 3,5 3,6 3,8 3,5 3,4 3,3 3,1 Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 4,2 4,1 4,3 4,0 4,3 4,3 4,4 4,1 4,1 Byggnadsplåtslagare 4,2 4,2 4,1 4,1 4,3 4,5 4,5 4,3 4,0 Civilingenjörer, bygg och anläggning 4,4 4,4 4,3 4,4 4,5 4,4 4,5 4,4 4,1 Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 4,1 4,3 4,3 3,9 4,3 4,6 4,4 3,9 3,6 Civilingenjörer, elkraft 4,2 4,4 4,4 4,3 4,5 4,6 4,5 4,2 4,1 Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi 4,5 4,4 4,3 4,5 4,5 Civilingenjörer, kemi 3,2 3,2 2,7 2,8 3,0 3,3 3,4 3,2 3,0 Civilingenjörer, maskin 4,3 4,0 3,9 3,9 4,3 4,2 4,3 3,8 3,5 CNC-operatörer 3,2 3,1 3,1 3,3 3,6 3,7 3,8 3,6 3,3 Controllrar 3,2 3,2 3,2 3,2 Dietister 2,9 2,9 2,7 3,0 2,9 3,0 2,9 2,9 2,7 Distributionselektriker 3,4 3,6 3,5 3,4 3,3 3,3 3,3 3,1 3,1 Distriktssköterskor 4,0 4,2 4,0 4,0 3,8 3,9 3,8 3,8 3,6 Djuruppfödare/djurskötare 3,1 3,0 3,0 3,0 3,0 2,9 3,0 3,1 3,2 Drifttekniker vid värme- och vattenverk 3,2 3,2 3,2 3,3 3,6 3,4 3,3 3,1 3,1 Drifttekniker, IT 2,7 2,8 2,6 2,8 3,1 3,5 Ekonomiassistenter 2,3 2,3 2,3 2,2 2,3 2,4 Elevassistenter 2,4 2,1 2,2 2,5 2,2 2,2 2,1 2,4 2,0 13 Läs mer om bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod på sidan

38 Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Yrke Elingenjörer och eltekniker 3,9 3,8 3,8 3,8 3,9 3,9 3,9 3,5 3,6 Elmontörer 3,0 3,2 3,1 2,9 3,2 3,1 3,3 3,1 3,0 Fartygsbefäl 2,0 2,0 3,0 2,0 3,0 2,9 2,0 3,0 3,0 Fastighetsmäklare 2,8 2,9 2,9 2,5 2,6 2,5 2,9 3,1 2,6 Fastighetstekniker 3,6 3,4 Flygledare 4,0 4,0 3,0 3,0 3,1 3,1 3,1 3,1 3,1 Flygtekniker 4,0 4,2 3,1 2,9 2,9 3,1 2,9 Flygvärdinnor 3,0 3,0 3,0 2,9 3,0 3,3 2,6 2,9 1,9 Fordonsmontörer 2,6 1,9 1,8 1,7 2,4 2,7 2,8 2,6 2,6 Fotografer 1,0 1,0 1,5 1,1 1,2 1,5 1,0 Fotterapeuter 2,9 2,9 3,0 3,0 3,0 2,9 2,6 2,9 2,7 Friskvårdkonsulenter 2,4 2,3 2,3 2,5 2,3 2,3 2,3 2,4 2,4 Frisörer 3,2 3,2 2,9 2,5 2,9 2,9 2,5 2,8 2,8 Fritidsledare 2,6 2,5 2,3 2,4 2,4 2,4 2,5 2,7 2,6 Fritidspedagoger 3,9 3,8 3,4 3,6 3,4 3,5 3,3 3,3 3,2 Fysiker 3,3 3,3 3,4 3,4 3,4 3,0 3,2 3,2 3,2 Företagssäljare 3,6 3,6 3,5 3,0 3,1 3,8 3,5 3,6 3,3 Förskollärare 4,4 4,4 4,3 4,3 4,2 4,3 4,3 4,0 3,8 Försäkringstjänstemän 3,0 3,2 3,0 3,1 3,0 3,1 3,0 3,0 3,0 Försäljare, dagligvaror 1,5 1,9 1,8 1,5 1,7 1,7 1,7 2,0 2,0 Försäljare, fackhandel 1,8 1,6 1,8 1,7 1,6 1,9 1,7 2,0 1,9 Geologer 3,2 3,2 3,2 3,2 3,2 3,0 2,8 2,8 2,8 Geriatriksjuksköterskor 4,2 4,2 4,0 3,9 4,0 4,0 3,9 3,6 3,8 GIS-ingenjörer 3,4 3,5 3,4 3,4 3,6 3,6 3,6 3,4 3,3 Gjutare 3,2 3,0 3,0 2,9 3,0 3,4 3,3 3,3 3,3 Glasmästare 3,8 3,8 3,3 3,3 3,2 3,6 3,3 3,4 3,2 Godshanterare och expressbud 2,6 2,6 2,3 2,6 2,5 2,4 2,6 2,4 2,7 Golvläggare 4,0 3,5 4,0 3,6 4,0 4,0 4,0 3,8 3,6 Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,2 1,9 2,1 2,2 2,5 2,6 2,8 2,6 2,5 Grovplåtslagare 3,5 3,4 3,5 3,6 3,6 3,6 3,7 3,3 3,4 Gymnasielärare i allmänna ämnen 3,6 3,5 3,3 3,4 3,1 3,2 3,1 3,0 2,9 Gymnasielärare i yrkesämnen 4,0 4,0 3,8 3,8 3,8 4,0 3,9 3,9 3,9 Handläggare/utredare, offentlig förvaltning 2,4 2,4 2,5 2,4 2,4 2,4 2,5 2,6 2,2 Helpdesktekniker/supporttekniker 2,6 2,6 3,1 3,0 3,0 3,4 Hudterapeuter 3,0 2,9 2,9 2,5 2,9 2,4 2,4 2,6 2,4 Informatörer 2,2 2,2 1,6 1,7 2,3 1,7 2,1 2,0 2,1 Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik 3,9 3,3 3,8 3,8 3,8 3,8 3,9 3,4 3,2 Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi 4,7 4,6 4,5 4,6 3,7 3,6 3,9 3,5 3,5 Inköpare 3,1 3,0 2,7 3,0 3,1 3,0 3,1 3,0 3,3 Installationselektriker 3,4 3,3 3,2 2,9 3,2 3,1 3,1 3,0 2,7 Isoleringsmontörer 3,4 3,4 3,7 3,3 3,3 3,6 3,7 3,4 3,1 IT-Arkitekter 4,6 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 Journalister 1,1 1,1 1,4 1,2 1,3 1,5 1,1 Jurister 3,0 3,0 3,0 3,0 3,2 3,1 3,2 3,1 3,1 37

39 Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Yrke Jägmästare 3,1 3,0 3,1 3,1 3,3 3,2 3,2 3,1 3,2 Kemiingenjörer och kemitekniker 3,3 3,1 2,8 2,6 2,7 3,1 3,2 2,9 2,8 Kemister 2,9 2,7 2,8 2,8 2,9 3,0 3,1 2,6 2,6 Kockar 4,6 4,4 4,4 4,2 4,2 4,1 3,9 3,7 3,8 Kranförare 3,6 3,6 3,6 3,4 3,6 3,7 3,9 3,7 3,8 Kriminalvårdare 3,0 3,1 3,1 3,2 3,1 3,1 3,2 3,2 3,1 Kuratorer 3,1 3,1 3,2 3,2 3,1 3,1 3,0 3,0 3,1 Köks- och restaurangbiträden 2,2 2,2 2,1 2,2 2,1 2,2 1,9 1,9 1,8 Lackerare 3,4 3,1 3,2 3,3 3,5 3,5 3,6 3,5 3,2 Lagerarbetare 1,8 1,8 1,8 1,5 1,8 1,9 2,0 1,9 1,7 Lantmästare 3,1 3,0 3,2 3,1 3,2 3,3 3,0 3,2 3,3 Lantmätare 3,3 3,4 3,4 3,3 3,7 3,3 3,7 3,5 3,6 Larmtekniker 3,2 3,4 3,2 3,6 3,7 3,4 3,4 Lastbilsförare 3,1 3,0 3,0 3,0 3,2 3,2 3,4 3,3 3,0 Lastbilsmekaniker 4,0 4,1 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 3,9 3,8 Ljudtekniker 2,7 2,7 2,3 2,3 2,3 1,5 2,1 Logistiker 3,1 3,1 3,2 3,0 3,5 3,5 3,3 3,0 3,0 Logopeder 3,1 3,2 3,2 3,3 3,1 3,2 3,3 3,2 3,2 Lokförare 3,3 3,2 3,3 3,3 3,6 3,4 3,2 3,4 3,4 Låssmeder 3,3 3,1 3,3 3,1 3,3 3,5 3,3 3,3 3,4 Läkare 4,4 4,4 4,5 4,3 4,2 4,4 4,4 4,2 4,1 Lärare i estetiska och praktiska ämnen 3,8 3,5 3,3 2,8 3,1 3,1 3,2 3,1 3,0 Lärare i grundskolans senare år 3,8 3,4 3,4 3,3 2,9 2,9 3,0 2,7 2,5 Lärare i grundskolans tidigare år 3,7 3,3 3,3 3,5 2,9 3,0 2,9 2,8 2,5 Löne- och personalassistenter 2,9 2,8 3,0 3,4 3,3 3,1 Marknadsanalytiker och marknadsförare 2,9 3,1 2,9 2,2 2,3 2,3 2,7 2,3 2,4 Maskinbefäl 3,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 Maskinförare, lantbruk 3,1 3,2 3,2 3,3 3,2 3,2 3,3 3,2 3,1 Maskiningenjörer och maskintekniker 3,8 3,7 3,9 3,8 4,0 3,9 4,0 3,5 3,5 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 2,7 2,2 2,5 2,6 2,7 2,7 2,9 2,6 3,0 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 2,4 2,2 2,3 2,1 2,7 2,8 2,9 2,8 2,8 Maskinoperatörer, kemisk industri 2,7 2,8 2,7 2,9 2,8 2,9 2,9 2,9 2,9 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,7 2,7 2,6 2,4 2,5 2,8 2,9 2,8 2,8 Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 3,1 3,1 3,2 2,9 2,9 2,8 3,0 3,1 3,1 Maskinoperatörer, trävaruindustri 2,8 2,6 2,6 2,2 2,7 2,7 2,9 2,9 3,1 Maskinreparatörer 3,6 3,5 3,4 3,5 3,6 3,6 3,6 3,4 3,3 Massörer 2,6 2,7 2,7 2,3 2,6 2,4 2,4 2,5 2,4 Matroser 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Medicinska sekreterare 3,4 3,4 3,4 3,6 3,4 3,2 3,1 3,2 3,1 Miljö- och hälsoskyddsinspektörer 3,3 3,2 3,2 3,1 3,1 3,2 3,1 3,0 3,0 Mjukvaru- och systemutvecklare 4,6 4,7 4,5 4,6 4,5 4,5 Montörer, el- och teleutrustning 2,5 2,5 2,3 2,2 2,1 2,3 2,8 2,9 2,4 Montörer metall-, gummi- och plastprodukter 2,3 2,0 2,1 1,9 2,0 2,3 2,4 2,1 2,0 Murare 3,9 3,4 3,4 3,2 3,8 3,8 3,9 3,8 3,6 38

40 Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Yrke Målare 3,5 3,4 3,3 3,1 3,2 3,4 3,6 3,6 3,2 Operationssjuksköterskor 4,3 4,4 4,1 4,0 4,2 4,3 4,2 4,1 4,0 Optiker 3,2 3,1 3,2 3,3 3,3 3,2 3,2 3,3 3,2 Parkarbetare 2,2 2,0 2,4 2,5 2,4 2,1 2,5 2,3 2,2 Personaltjänstemän 2,8 2,8 3,2 2,8 2,9 2,9 2,9 2,9 2,6 Personliga assistenter 2,3 2,4 2,4 2,3 2,1 2,1 2,4 2,4 2,4 Piloter 3,0 3,0 3,0 2,3 3,0 3,0 3,0 2,9 2,9 Plattsättare 3,4 3,0 3,3 3,3 3,6 3,8 3,6 3,9 3,8 Poliser 4,0 4,0 3,0 3,0 3,2 3,2 3,0 3,0 3,2 Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,8 2,7 2,8 2,3 3,0 2,9 3,0 3,0 3,0 Processoperatörer, kemisk basindustri 3,3 3,5 3,0 3,1 3,3 3,0 3,2 2,9 3,0 Processoperatörer, trä- pappers- och massaindustri 2,6 2,6 2,6 2,4 2,7 2,7 3,0 2,9 2,8 Psykologer 3,5 3,4 3,7 3,8 3,5 3,8 3,5 3,3 3,5 Receptarier 3,8 3,8 3,7 3,9 3,8 3,7 3,5 3,3 3,2 Receptionister 2,7 2,8 2,5 2,6 2,4 2,4 1,9 1,9 1,8 Redovisningsekonomer 3,3 3,3 3,3 3,7 3,8 3,3 3,6 3,4 3,4 Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,7 2,9 2,7 2,8 2,8 2,6 2,7 2,6 2,8 Resesäljare 2,5 2,3 2,3 2,7 2,7 2,8 2,5 2,6 2,6 Revisorer 3,2 3,2 3,3 3,7 3,8 3,5 3,8 3,5 3,4 Röntgensjuksköterskor 3,8 3,9 4,0 3,9 4,0 3,9 3,9 3,7 3,7 Servitörer 3,8 3,3 3,3 3,1 3,2 3,2 2,7 2,9 2,9 Sjukgymnaster 3,1 3,3 3,0 3,1 3,0 3,0 2,8 3,0 2,9 Sjuksköterskor (grundutbildade) 4,0 3,7 3,6 3,3 3,2 3,1 3,3 3,0 3,1 Sjuksköterskor inom akutsjukvård 4,3 4,4 4,0 4,0 4,1 4,1 4,1 3,6 3,8 Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,3 4,5 4,2 4,0 4,1 4,3 4,0 4,1 3,9 Skogsarbetare 3,1 3,0 3,0 2,8 3,1 3,0 3,0 3,0 3,0 Skogsmaskinförare 3,5 3,6 3,6 3,5 3,7 3,8 3,8 3,7 3,7 Skogsmästare 3,1 3,0 3,1 3,0 3,0 3,2 3,1 3,0 3,2 Skötare 3,1 2,9 2,9 2,9 2,9 2,8 2,8 2,7 2,7 Slaktare 3,0 3,0 3,2 3,0 3,2 3,0 3,4 3,3 2,8 Socialsekreterare 3,2 3,2 3,1 3,2 3,1 3,1 2,9 3,2 3,0 Soldater 4,0 3,9 4,1 4,3 Specialpedagoger 4,2 4,1 4,0 3,8 3,8 3,7 3,8 3,6 3,5 Speditörer 3,1 3,1 3,0 3,0 3,3 3,1 3,2 3,5 2,9 Studie- och yrkesvägledare 3,0 3,4 3,0 3,1 3,3 3,0 2,9 3,0 2,9 Styckare 3,1 3,4 3,2 3,2 3,5 3,4 3,6 3,2 2,9 Styr- och reglertekniker 3,6 3,7 3,3 3,8 4,0 4,0 3,8 3,4 3,3 Städare 2,3 2,0 2,1 2,1 1,7 2,1 2,2 2,1 2,1 Svetsare 2,9 2,9 2,9 3,0 3,2 3,4 3,4 3,1 2,9 Systemförvaltare/systemadministratörer 3,3 3,3 3,3 3,3 3,3 3,3 Takmontörer 3,8 3,6 3,8 3,4 3,8 4,0 3,8 3,5 3,4 Tandhygienister 3,3 3,3 3,3 3,3 3,5 3,4 3,3 3,2 3,4 Tandläkare 3,5 3,5 3,5 3,8 3,7 3,8 3,7 3,7 3,6 Tandsköterskor 3,3 3,2 3,1 3,5 3,2 3,2 3,1 3,2 3,1 39

41 Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Yrke Taxiförare 3,2 3,3 3,3 3,6 3,8 3,1 3,3 3,4 3,0 Telefonförsäljare 3,7 3,8 3,6 3,2 3,0 3,3 3,3 3,5 3,4 Testare och testledare 4,6 4,1 4,6 4,0 4,0 4,3 Trafiklärare 3,5 3,5 3,2 3,2 3,5 3,5 3,7 Transportledare 3,2 3,1 3,3 3,0 3,3 3,0 3,3 3,1 3,0 Truckförare 2,0 2,0 1,8 1,8 2,0 2,2 2,3 2,1 1,9 Träarbetare/snickare 3,2 3,3 3,0 2,8 3,5 3,7 3,7 3,5 3,2 Trädgårdsarbetare 2,7 2,5 2,4 2,4 2,4 2,5 2,6 2,4 2,4 Tunnplåtslagare 3,6 3,6 3,6 3,7 3,9 3,8 3,9 3,6 3,5 Tågvärdar 2,7 3,0 2,8 2,8 2,8 3,0 2,9 3,0 3,0 Undersköterskor 3,3 3,1 2,8 2,7 2,3 2,1 2,5 2,3 2,3 Universitets- och högskolelärare 3,3 3,2 3,3 3,1 3,3 3,6 3,2 3,0 2,9 Vaktmästare 1,6 1,6 1,5 1,6 1,9 1,7 1,9 2,0 1,9 Verkstadsmekaniker 3,3 3,1 3,1 3,1 3,2 3,5 3,5 3,2 2,8 Verktygsmakare 3,8 3,8 3,7 3,7 3,7 4,0 4,0 4,0 3,6 Veterinärer 3,0 3,0 3,0 3,2 3,0 3,2 3,6 3,2 3,1 VVS-ingenjörer 4,1 4,1 4,2 4,1 4,3 4,1 4,4 4,1 3,9 VVS-montörer 3,8 3,7 3,7 3,6 3,9 3,9 4,0 3,9 3,7 Vårdbiträden 2,0 1,5 1,6 1,5 1,7 1,4 1,8 1,7 1,7 Väktare 2,9 3,0 3,0 2,8 3,0 3,0 3,1 3,0 2,9 Värdepappersmäklare 3,0 3,0 2,7 2,1 2,1 3,0 3,0 3,0 2,5 Anm. Från och med våren 2011 innehåller bristindex för journalister, fotografer och ljudtekniker endast bedömningar från Af Kultur Media. För yrkena maskinbefäl, fartygsbefäl respektive matroser innehåller bristindex sedan hösten 2008 enbart bedömningar från Af Sjöfart. Från och med hösten 2011 har Arbetsförmedlingen ändrat benämningarna på yrken inom IT-området. På grund av detta saknas historiska bristtal för dessa yrken. Källa: Arbetsförmedlingen 40

42 Förteckning över Arbetsförmedlingens rapportserie Rapportserie Ura Ura 2000:1 De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige Var kommer de nya jobben och i vilken omfattning? Rekv nr Ura 2000:2 Arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet m.m. utvecklingen under 1990-talet Rekv nr Ura 2000:3 Återanställningar bland arbetslösa på den svenska arbetsmarknaden Rekv nr Ura 2000:4 Hur går det för arbetslösa som får bidrag för start av näringsverksamhet? Rekv nr Ura 2000:5 Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare Rekv nr Ura 2000:6 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2000 och 2001 Rekv nr Ura 2000:7 Var finns jobben 2000/2001 Rekv nr Ura 2000:8 IT-branschen i Sverige Var finns de framtida jobben Rekv nr Ura 2000:9 Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige Var finns de framtida jobben? Rekv nr Ura 2000:10 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2001 Rekv nr Ura 2001:1 Var finns jobben 2001? Rekv nr Ura 2001:2 Utvärdering av 1995 års nystartade företag En jämförelse mellan företag som fick bidrag från Arbetsförmedlingen och övriga nystartade företag Rekv nr Ura 2001:3 Arbete för nöjes skull Var finns jobben inom upplevelsenäringen? Rekv nr Ura 2001:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2001 och 2002 Rekv nr Ura 2001:5 Rätt man på fel plats en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under 1990-talet Rekv nr Ura 2001:6 Var finns jobben 2001/2002? Rekv nr Ura 2001:7 Arbetsmarknadsutbildningen 1999 effekter för individen Rekv nr Ura 2001:8 Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1999 och 2000 Rekv nr Ura 2001:9 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Rekv nr Ura 2002:1 Var finns jobben 2002? Rekv nr Ura 2002:2 Första året med Aktivitetsgarantin En utvärdering av Aktivitetsgarantins effekter Rekv nr Ura 2002:3 Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Rekv nr Ura 2002:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Rekv nr Ura 2002:5 Var finns jobben år 2002/2003? Rekv nr Ura 2002:6 Utvärdering av Pilotprojektet för arbetslösa invandrare Ett försök med samverkan mellan bemanningsföretag och arbetsförmedling Rekv nr Ura 2002:7 Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare i siffror Rekv nr Ura 2002:8 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 Rekv nr Ura 2002:9 Den framtida personalförsörjningen inom bygg- och anläggning Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Rekv nr Ura 2002:10 Effekter av jobbsökarinsatser via nätet Erfarenheter från ett kontrollerat experiment Rekv nr Ura 2003:1 Geografisk rörlighet och arbetsgivarbyten Rekv nr Ura 2003:2 Var finns jobben 2003? Rekv nr Ura 2003:3 Den framtida personalförsörjningen inom utbildning Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Rekv nr

43 Forts Rapportserie Ura Ura 2003:4 Arbetsmarknadsutbildning 2002 Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2002 Rekv nr Ura 2003:5 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 Rekv nr Ura 2003:6 Att söka jobb och arbetskraft på Om betydelsen av Arbetsförmedlingens Internettjänster på arbetsmarknaden Sammanfattning Rekv nr Ura 2003:7 Att söka jobb och arbetskraft på Om betydelsen av Arbetsförmedlingens Internettjänster på arbetsmarknaden Rekv nr Ura 2003:8 Arbetsmarknaden för personer som avbrutit sina gymnasiestudier Rekv nr Ura 2003:9 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Rekv nr Ura 2004:1 Var finns jobben år 2004? Rekv nr Ura 2004:2 Den framtida kompetensförsörjningen inom teknik och industri Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Rekv nr Ura 2004:3 Arbetskraftsutbudet i Sverige en utblick mot 2030 Rekv nr Ura 2004:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 och 2005 Rekv nr Ura 2004:5 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Rekv nr Ura 2004:6 Arbetsmarknadsutbildning 2003 Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2003 Rekv nr Ura 2005:1 Var finns jobben år 2005? Rekv nr Ura 2005:2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 och 2006 Rekv nr Ura 2005:3 Utvecklingen av bioteknikbranschen i Sverige Rekv nr Ura 2005:4 Arbetsmarknadsutbildning 2004 Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2004 Rekv nr Ura 2005:5 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 Rekv nr Ura 2005:6 Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen Rekv nr Ura 2006:1 Var finns jobben år 2006? Rekv nr Ura 2006:2 Arbetsmarknadsutsikterna 2006 och 2007 Rekv nr Ura 2006:3 Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga Rekv nr Ura 2006:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 Rekv nr Ura 2007:1 Var finns jobben år 2007? Rekv nr Ura 2007:2 Hur fungerar arbetsmarknaden och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med? Rekv nr Ura 2007:3 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Rekv nr Ura 2007:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 Rekv nr Ura 2008:1 Arbetsmarknadsutbildning 2005 och 2006 Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2005 och 2006 Rekv nr Ura 2008:2 Var finns jobben 2008? samt bedömning på 5-10 års sikt Rekv nr Ura 2008:3 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Rekv nr Ura 2008:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Rekv nr Ura 2009:1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Rekv nr Ura 2009:2 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2009 Rekv nr Ura 2010:1 Generationsväxlingen och regionernas befolkning Rekv nr Ura 2010:2 Jobb och utvecklingsgarantin Rekv nr Ura 2010:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Rekv nr Ura 2010:4 Regionala arbetsmarknadsutsikter våren 2010 Rekv nr Ura 2010:5 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv Rekv nr

44 Forts Rapportserie Ura Ura 2010:6 Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2010:7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 Rekv nr Ura 2011:1 Jobb- och utvecklingsgarantin en studie av sannolikheten att få jobb under programtiden Rekv nr Ura 2011:2 Interna och externa coachningstjänster en utvärdering av resultatet Rekv nr Ura 2011:3 Arbetsförmedlingens individuella handlingsplaner vem som får och när Rekv nr Ura 2011:4 En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion Rekv nr Ura 2011:5 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011 Rekv nr Ura 2011:6 Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2012 (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2011:7 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2010 Rekv nr Ura 2011:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Rekv nr Ura 2011:9 Jobbgarantin för ungdomar en utvärdering om garantin ökar Rekv nr deltagarnas chans att få ett jobb Ura 2012:1 Var finns jobben? Bedömning för 2012 (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2012:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2011 Rekv nr Ura 2012:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Rekv nr Ura 2012:4 Var finns jobben? Bedömning för 2012 och första halvåret 2013 (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2012:5 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Rekv nr Ura 2013:1 Var finns jobben? Bedömning för 2013 (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2013:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2012 Rekv nr Ura 2013:3 Sveriges framtida befolkning ett regionalt perspektiv Rekv nr Ura 2013:4 Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden fokus på unga som varken arbetar eller studerar Rekv nr Ura 2013:5 Utlandsrekrytering och arbetskraftsinvandring (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2013:6 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Rekv nr Ura 2013:7 Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2014 (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2013:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Rekv nr Ura 2014:1 Var finns jobben? Bedömning för 2014 (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2014:2 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2013 Rekv nr Ura 2014:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Rekv nr Ura 2014:4 Var finns jobben? (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) 43

45

Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Andreas Mångs Text- och bildredigering Marcus Löwing Hans Tydén Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2015-01-15 Innehållsförteckning

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick Text Håkan Gustavsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Text- och bildredigering Marcus Löwing Yvonne Elliman Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2014-01-29 Var finns jobben och Yrkeskompassen Var

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick Text håkan gustavsson tord strannefors Text- och bildredigering gun Westberg eftertryck tillåten med angivande av källa. 2013-01-23 Ura 2013:1 Var finns jobben? Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick

Läs mer

Den stora generationsväxlingen i statsförvaltningen

Den stora generationsväxlingen i statsförvaltningen Den stora generationsväxlingen i statsförvaltningen Framtida problem, behov och möjligheter Dnr 0903-0149-15 Rapportserie 2009:1 Arbetsgivarverket Den stora generationsväxlingen i statsförvaltningen Framtida

Läs mer

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Rapport från Medlingsinstitutet juni 2006 av Christina Eurén och Maj Nordin Innehållsförteckning

Läs mer

Näringsliv Skåne. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Näringsliv Skåne. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Näringsliv Skåne Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med

Läs mer

De nya jobben i automatiseringens tidevarv

De nya jobben i automatiseringens tidevarv STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 De nya jobben i automatiseringens tidevarv Stefan Fölster Adj. professor vid KTH och chef för Reforminstitutet 2 De nya jobben i automatiseringens tidevarv Grafisk

Läs mer

Konsten att strula till ett liv Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete. Stefan Fölster, Johan Kreicbergs, Malin Sahlén Juli 2011

Konsten att strula till ett liv Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete. Stefan Fölster, Johan Kreicbergs, Malin Sahlén Juli 2011 Konsten att strula till ett liv Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete Stefan Fölster, Johan Kreicbergs, Malin Sahlén Juli 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning En vanlig uppfattning är att svenska

Läs mer

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030 TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Utbildning och forskning TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Statistiska centralbyrån

Läs mer

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG #5/09 En undersökning om utbildningens lönsamhet. 2009-04-12 Författare: Jana Fromm, utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: jana.fromm@tco.se

Läs mer

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud #10 Robert Gidehag och Henrik Öhman Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud Författaren och Reforminstitutet 2002 Omslag: Ulrica Croneborg Illustration: Ulrica Croneborg Sättning: Ateljé Typsnittet

Läs mer

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med?

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med? En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden Ny i Sverige vad kan jag bidra med? Innehåll 3 Inledning 9 Inflyttningen till Sverige 14 Fördelar med invandring 17 Sysselsättning

Läs mer

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet

Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Fler jobb måste bli bra jobb! Att maxa politiken för mer kvalitet och kvantitet i arbetslivet Monika Arvidsson Jakob Molinder RAPPORT 3 2014 Tankesmedjan Tiden www.tankesmedjantiden.se Tankesmedjan Tiden

Läs mer

Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet?

Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet? Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet? Laura Hartman och Helena Svaleryd Laura Hartman är docent i nationalekonomi, verksam som forskningschef hos SNS och medlem av Finanspolitiska rådet. Hennes

Läs mer

Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet

Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet Dnr U2014/5371/S Härmed redovisas uppdrag 37 i Skolverkets

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2013 En rapport från Almega, Teknikföretagen och Unionen OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER Teknikföretagen har 3 600 medlemsföretag

Läs mer

Mönster som bryts. Fler kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher

Mönster som bryts. Fler kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher Mönster som bryts Fler kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher Författare: Anna Rennéus Guthrie Statistik: Krister B Andersson Svenskt Näringslivs vision är: Företagsamma människor och konkurrenskraftiga

Läs mer

Har sänkta arbetsgivaravgifter hjälpt unga att få jobb i handeln?

Har sänkta arbetsgivaravgifter hjälpt unga att få jobb i handeln? Har sänkta arbetsgivaravgifter hjälpt unga att få jobb i handeln? Jag tror helt enkelt inte på den här idén med att sänka löner. I så fall så borde vi redan ha sett detta eftersom vi kraftigt har sänkt

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Hur ska välfärden formas i framtiden?

Hur ska välfärden formas i framtiden? [Skriv text] VÄLFÄRDSRAPPORT Hur ska välfärden formas i framtiden? [Skriv text] 1 Förord Frågan om välfärdens långsiktiga finansiering är ständigt lika aktuell och ofta omdebatterad. Våren 2010 presenterade

Läs mer

Om behovet av ingenjörer

Om behovet av ingenjörer PM Om behovet av ingenjörer Arbetslivsanknytning, utbud och efterfrågan samt genomströmning för högskolans ingenjörsutbildningar Box 1419, 111 84 Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48, Tel 08-613

Läs mer

Rätt man på fel plats -en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under 1990-talet

Rätt man på fel plats -en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under 1990-talet Ura 2001:5 ISSN 1401-0844 Rätt man på fel plats -en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under 1990-talet Av Katarina Berggren Abukar Omarsson Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Läs mer

Ingenjören värd sin vikt i guld?

Ingenjören värd sin vikt i guld? Ingenjören värd sin vikt i guld? Förord För teknikföretag är tillgången på kompetenta medarbetare helt avgörande för konkurrenskraften. Teknikföretagen har därför som en av sina främsta uppgifter att

Läs mer

Vid arbetslivets gränser

Vid arbetslivets gränser Vid arbetslivets gränser Sysselsättning, matchning, barriärer 1974-2010 UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Underlagsrapport

Läs mer

Att profilera sig som statlig arbetsgivare

Att profilera sig som statlig arbetsgivare Att profilera sig som statlig arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2009 Text: Linus Holmgren & Annika Lagerhorn, Talent talk Redaktör: Lars Andrén, Arbetsgivarverket Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Rapport 2008:33 R Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. Bilaga 1 4 till Långtidsutredningen 2011.

Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. Bilaga 1 4 till Långtidsutredningen 2011. Vägen till arbete Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration Bilaga 1 4 till Långtidsutredningen 2011 Stockholm 2010 SOU 2010:88 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Vägval för framtiden

Vägval för framtiden RAPPORT NR 2 Vägval för framtiden UTMANINGAR FÖR DET KOMMUNALA UPPDRAGET MOT ÅR 2025 Vägval för framtiden 1 Vägval för framtiden 2 Förord Många av våra medlemmar - kommuner, landsting och regioner har

Läs mer

Invandringens konsekvenser för ekonomisk tillväxt

Invandringens konsekvenser för ekonomisk tillväxt Invandringens konsekvenser för ekonomisk tillväxt Maria Eriksson Frilansskribent Chefredaktör Svensk Tidskrift Stefan Fölster Chef för Reforminstitutet Adj. Professor i Nationalekonomi vid KTH 1 Innehållsförteckning

Läs mer

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL EN RAPPORT AV SVENSKT NÄRINGSLIV OCH PTK Sverker Rudeberg Helena Hedlund Juni 2011 2 Förord Uppdrag Svenskt Näringsliv och PTK har den gemensamma

Läs mer