Ett led i utvecklingen är en starkare nationell närvaro för att säkerställa att Bris finns där Bris behövs.

Transkript

1 Nyhetsbrev juni /juli 2015 Ett led i utvecklingen är en starkare nationell närvaro för att säkerställa att Bris finns där Bris behövs. framåt vad gäller Bris digitala kommunikation för att nå ut till fler barn och unga, ett projekt som fortgår och som har stor utvecklingspotential. Här kommer vi ha stor hjälp av våra nya Bris-ambassadörer som på olika sätt kommer att sprida kännedom om vårt arbete och underlätta för barn i behov av kontakt. En utförlig presentation av ambassadörerna kommer i nästa nyhetsbrev. Kära medlem, Den 9-10 maj genomfördes Bris kongress som den här gången arrangerades av Bris Nord i Umeå. Under två intensiva dagar diskuterade vi bland annat det behov som finns att se över och modernisera organisationens stadgar för att Bris även fortsättningsvis ska vara den ledande barnrättsorganisationen i Sverige. En av styrelsens huvuduppgifter framöver blir därför att granska hur Bris bäst kommunicerar med barn och unga, hur vi blir ännu bättre på att sprida kännedom om barnkonventionen och, inte minst, hur vi bäst kan säkra medlemmars inflytande. Kongressen tog även beslut om en ny styrelse och till min stora glädje fick jag fortsatt förtroende att vara Bris förbundsordförande under ännu en mandatperiod, ett arbete jag ser fram emot. Tråkigt är dock att Bris nuvarande generalsekreterare Kattis Ahlström lämnar sitt uppdrag i sommar för att gå vidare mot nya utmaningar. Kattis Ahlström har gjort ett fantastiskt arbete som generalsekreterare hon har inte bara genomfört stora och viktiga förflyttningar för Bris som barnrättsorganisation, hon efterlämnar dessutom en stabil ekonomi. Arbetet med att rekrytera en ny generalsekreterare har påbörjats. Organisationen står nu inför en spännande framtid. Ett led av moderniseringen är utvecklingen av en starkare nationell närvaro för att säkerställa att Bris finns där Bris behövs. Detta har bland annat resulterat i den så kallande BrisBoxen, ett mobilt Bris där vi kan packa med oss hela verksamheten och ge oss ut i landet. Under året har vi tagit ett stort kliv foto peter knutson Vidare kan jag berätta att Bris strategiska insamlingsarbete går som planerat. Under 2014 gick fem företag in och sponsrade elva av sammanlagt 17 kuratorsstolar i vår stödverksamhet, vilket vi är oerhört tacksamma för. Bris fortsätter även arbetet med att ge direkt stöd till barn och unga genom våra så kallade stödhelger. Nyligen genomfördes till exempel en stödhelg riktad till barn i familjer där en av föräldrarna tagit sitt liv. Utvärderingar av dessa insatser har visat att Bris samlade kunskap om barn och familjestöd är oerhört värdefull för det enskilda barnet, inte minst då många kommuner i landet saknar resurser och kompetens för att hjälpa drabbade familjer att gå vidare. Slutligen vill jag tacka Dig för att Du med ditt medlemskap hjälper oss att förbättra livsvillkoren för utsatta barn och unga. Med hopp om en riktigt skön sommar, Ulf Spendrup Förbundsordförande, Bris

2 Här är Bris nya styrelse Efter förbundskongressen i Umeå tar nya personer plats i styrelsen. Bris får ta del av en rad olika kompetenser och perspektiv. För att lära känna alla bättre får de berätta om sig själva. Först ut är universitetslektorn Helén Strömberg och entreprenören Michel Issa. Doreen Månsson, tv-producent. Dietmar Mölk, adjungerad universitetsadjunkt på institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur vid Linköpings universitet. Representant för Region Öst. Anders Lindmark, socionom och egenföretagare. Representant för Region Syd. Torbjörn Blomhage, egenföretagare inom personlig utveckling, stress- och krishantering. Representant för Region Mitt. Anna-Bella Kraft, seniorchef och ledarskapsutvecklare i Södertälje kommun. Per Berggren, vd för fastighetsbolaget Hemsö. Dennis Andersson, generalsekreterare Gothia Cup. Ann Rask Samuelsson, jurist. Representant för Region Väst. Sofie Edberg, f d landstingsdirektör, koordinator i nätverk kring ledning och styrning av hälso- och sjukvården. Representant för Region Nord. Christina Elffors-Sjödin, ledarskapskonsult. Michel Issa, entreprenör som driver sju företag och har bland annat fått utmärkelser som årets unga ledare av konungen samt blivit utsedd som en av Sveriges Supertalanger och årets sociala företagare. Vad har du för bakgrund? Jag hade tidigt en dröm om att bli munk, så tio år av mitt liv gick till att leva som en munk där det primära syftet var att hjälpa och tjäna utsatta medmänniskor. Idag är jag en lyckad entreprenör och min primära drivkraft kommer från de tio år jag levde som en munk. Jag drivs av att hjälpa någon annan att lyckas, då lyckas jag. Kvinnor och barn står mig väldigt varmt om hjärtat och det kan man se i de flesta ideella projekt jag är involverad i. Hur ser du på ditt uppdrag i Bris förbundsstyrelse? Bris har alltid varit en omtyckt och respekterad organisation i min familj, därför är det en ära för mig att få vara med och bidra med det jag kan. Jag har med mig mina erfarenheter av att ha jobbat med utsatta barn, då tänker jag både på krigsdrabbade barn som jag hjälpt på plats men även de barn här hemma i Sverige som är i behov av stöd. Jag vill även vara med att engagera och involvera fler i Bris, främst familjer och barn med internationell barkgrund som ibland kan ha det svårt att ta steget att kontakta Bris. Jag är mycket stolt och tror starkt på att med hjälp av styrelsen, medarbetarna och medlemmarna så kommer vi att kunna göra ett bra arbete. Helén Strömberg, fil. dr. och universitetslektor vid Umeå universitet. Vad har du för bakgrund? Mitt yrke är universitetslektor i ekonomisk historia och jag arbetar vid Umeå universitet där jag arbetat i över 20 år. Jag har utanför mitt yrke arbetat med barn- och ungdomsidrott under mycket lång tid. Frågor som rör barn har därför alltid engagerat och legat nära mig. Hur ser du på ditt uppdrag i Bris förbundsstyrelse? Jag ser mitt uppdrag som ett av de viktigaste uppdrag man kan få äran att arbeta med. Barns situation och rättigheter är en fråga som alltid behöver lyftas upp, synliggöras och debatteras. Det är endast genom att organisera oss kring barns rättigheter som vi också kan göra skillnad, tillsammans kan många göra mycket. Det är endast genom att organisera oss kring barns rättigheter som vi kan göra skillnad. 2 nyhetsbrev juni/juli 2015

3 Bris stödjer hela familjen efter självmord Att förlora en förälder i självmord är en kris. Livet förändras hastigt och ingenting blir längre som förut. Trots stöd från vänner och släkt behöver många familjer ytterligare stöd. Utbudet av professionellt stöd är dessvärre begränsat. Därför har Bris stödhelger fått stor betydelse för många, både barn och vuxna. Emma Wennerström arbetar som kurator på Bris stödenhet. Som en del i hennes arbete har hon även fungerat som stödgruppsledare på Bris stödhelger för familjer där en förälder tagit sitt liv. Här berättar hon med egna ord om sina erfarenheter. För mig är Bris stödhelger ett både givande och utmanande arbete som bitvis kan vara svårt. Men framförallt så känner jag mig ödmjuk inför de familjer som kommer. De kommer för att de vill träffa andra som har liknande erfarenheter och för att de vill ha stöd för att hantera sorgen tillsammans. Som stödgruppsledare känner jag ett stort ansvar för att ta hand om alla på ett professionellt sätt. Föräldrar och barn deltar i parallella stödgrupper, vilket innebär att stödet är riktat till hela familjen. Syftet är att ge hela familjen verktyg för att bättre kunna hantera den nya situationen. Barnet ges möjlighet att för sig själv men också tillsammans med sina familjemedlemmar handskas med tankar, känslor och det som händer i livet. Stödhelgserbjudandet innebär två helgträffar, med några månaders mellanrum. Barn och föräldrar delas in i grupper som följs åt parallellt. När familjerna kommer är de nervösa. Det går nästan att ta på den spända stämningen vid den första storsamlingen. De känner inte varandra och nu är de här för att fokusera på det som de flesta gör allt för att tänka på så lite som möjligt i vardagen. Redan första dagen lättas den nervösa stämningen upp genom att vi leker en namnlek. Senare får barnen möjlighet att rita sin familj. Kan man rita även den föräldern som är död? Det är en fråga som leder in på en av de första gemensamma diskussionerna. Barnen pratar vidare med varandra om olika frågor som de ställs inför i vardagen och hur svårt det till exempel kan vara att berätta för andra om att föräldern tagit sitt liv. Emma Wennerström, kurator och stödgruppsledare, berättar om arbetet med att stödja barn efter att en förälder tagit sitt liv. Första helgen fokuserar vi på hur den nya situationen ser ut, och hur det var innan föräldern dog, vad det var som hände och hur tiden efter varit. Alla väljer själva på vilket sätt de vill delta i sin grupp. För föräldrarna handlar arbetet både om sin egen sorg men också om sin föräldraroll och om barnets sorg. Hur påverkas barn i sorg och vad är viktigt för mig som förälder att tänka på? Som gruppledare går min roll i stort ut på att skapa trygghet i barngruppen. Jag är egentligen inte den huvudsakliga hjälparen utan ska istället möjliggöra att barnen själva på ett tryggt sätt får stöd av varandra. Mitt arbete handlar också om att se till att det inte blir för tungt för barnen när de själva berättar eller lyssnar till andras berättelser, att vara lyhörd och hjälpa barnen att förstå sin situation och hur de kan påverka den. Det gör vi ledare till exempel genom praktiska övningar, samtal och att låta barnen rita och skriva. Aktiviteter och gemensamma övningar med familjen är ytterligare sätt att öka kommunikationen i familjen. Fritiden handlar också om att förälder och barn får skratta och ha kul tillsammans. Då kan det bli musikquiz, pingis och annat. I skrivande stund är den första av de två helgerna avklarade för i år. 27 deltagare har tagit farväl av varandra och stämningen är inte nervös längre men de flesta är trötta, både deltagare och ledare. Men vi är också nöjda och utvärderingarna visar det som vi både anat och känt: att det är jobbigt att prata om det som är svårt, men att det också är hjälpsamt och skönt att veta att man inte är ensam. Nästa gång vi träffas kommer arbetet att handla mer om framtiden än om det som varit. Hur alla i familjen kan ta hand om både varandra och sig själva i sorgen och hur de minns den förälder som inte lever längre. Foto Charlotte Ljunggren nyhetsbrev juni/juli

4 Bris emojisar sprids över hela världen Bris Abused Emojis blev snabbt en nyhet som spreds i medierna i slutet av maj och på några veckor har appen laddats ner närmare gånger på AppStore. Bris Abused Emojis blev bland annat omtalade i thailändsk tv. Vi har fått en enormt fin respons från media, psykologer och barn, säger Bris kommunikationschef Silvia Ernhagen. CNN, Huffington Post, Metro i England, amerikanska Adweek, engelska Mirror online, tidningar i Hongkong och Korea, alla nappade på nyheten om Bris emojisar. Abused Emojis avbildar barn i situationer där de blivit utsatta för våld eller blivit dåligt behandlade och upplever jobbiga känslor och tankar. För många barn kan det vara svårt att uttrycka sig kring tunga känslor och komplexa erfarenheter. Bris hoppas att emojisarna ska underlätta för unga att ta kontakt både med jämnåriga och vuxna i sin omgivning och berätta om hur de har det. Även i kontakten med Bris kan en lämplig emoji förenkla dialogen. För Bris blir emojisarna ett sätt att framhäva barns rättigheter och sprida budskapet att det är bra att prata om svåra saker. Efterhand har det vanliga utbudet av glada emojisar breddats och tiden har blivit mogen för ett större känsloregister. Nyligen uppdaterade Apple det officiella emoji-tangentbordet med fler hudtoner. Nu hoppas även Bris på att få in några av sina emojisar i den officiella emoji-samlingen. Abused Emojis visar att många barn lever med tuffa problem i vardagen. Vanliga glada emojisar där allting är frid och fröjd speglar inte verkligheten för tusentals unga idag. Emojis är ett naturligt sätt för barn och unga att kommunicera på, och för Bris är det viktigt att visa att allt går att prata om, även det svåra, säger Silvia Ernhagen. På kort tid har antalet följare på Bris instagramkonto bris femdubblats. I skrivande stund är det personer som tar del av informationen från Bris stödenhet. Bris fick också en fin draghjälp från flera instagramstjärnor som pratat om de nya emojisarna i sina kanaler. Den nuvarande appen för Abused Emojis är än så länge bara anpassad för iphone och ipad, men givetvis hoppas Bris få fram pengar så att appen kan utvecklas även för Android. Däremot kan emojisarna visas i alla telefoner oavsett system, och ett tips är därför att kopiera dem från en kompis som skickar emojisar från sin iphone, om någon vill använda emojisarna i en Androidtelefon. 4 nyhetsbrev juni/juli 2015

5 Bris sätter agendan för arbetet med barnkonventionen Utsatta barns mänskliga rättigheter kränks i Sverige. Efter 25 år med barnkonventionen har vi fortfarande långt kvar till att kunna ge alla barn det skydd och stöd de har rätt till. Bris lyfter nu fram tre områden som regeringen bör prioritera när det gäller barns rättigheter. Den offentliga sektorn behöver barnrättsutbildning men också tydliga rutiner och processer. foto Joakim de Groot Emma Kristensson, barnrättsspecialist på Bris, sitter bland annat i regeringens expertgrupp för hur barnkonventionen ska göras till lag i Sverige. Länder som skrivit på barnkonventionen kan inte ställas inför rätta när barns rättigheter kränks, men länderna granskas kontinuerligt. FN:s barnrättskommitté har dessutom en lång lista på konkreta rekommendationer för hur enskilda länder bättre ska skydda och stärka barn. För Bris är dessa rekommendationer en stor hjälp i arbetet med att påverka politiker och beslutsfattare. I år var det Sveriges tur att granskas av FN och i februari kom den nya listan på de rekommendationer Sverige bör följa för att kunna leva upp till barnkonventionens 54 artiklar. FN pekar på en lång rad av områden där utsatta barns grundläggande mänskliga rättigheter fortfarande kränks. Sverige måste arbeta mer med barns rätt att slippa våld och mobbning likväl som rätten till vård och stöd. Inte ens rätten till tillräckligt varma kläder under vintern är en självklarhet i vårt land. Med utgångspunkt från FN:s rekommendationer har Bris prioriterat vad regeringen bör satsa på när det gäller barnkonventionen framöver. Utifrån de cirka 70 stödjande samtal med barn och unga som Bris har varje dag, liksom det pågående arbetet på temat våld mot barn, anser Bris att följande tre frågor inte kan vänta: 1. Allt myndighetsutövande, särskilt inom socialtjänsten, ska utgå från det enskilda barnets bästa. Den offentliga sektorn behöver barnrättsutbildning men också tydliga rutiner och processer. 2. Sverige behöver en nationell strategi för att motverka våld och övergrepp mot barn. Strategin bör ha ett långsiktigt fokus för att på allvar motverka rötterna till våld och övergrepp. 3. Alla kommuner ska garantera utsatta barn rätten till professionellt och kompetent stöd och skydd dygnet runt. nyhetsbrev juni/juli

6 Bris ställer barnministern mot väggen i Almedalen Som vanligt finns Bris på plats på politikerveckan i Almedalen. I år kommer fokus att ligga på att knyta strategiska kontakter med politiker och andra viktiga aktörer. Kattis Ahlström ställer frågor till barnminister Åsa Regnér i Almedalen. Efter att ha mobiliserat för fullt under supervalåret 2014 är det många som drar ner på sin satsning på årets Almedalsvecka, så även Bris. På måndagen kommer Kattis Ahlström att hålla i en utfrågning av barnminister Åsa Regnér. Vi kommer att lyfta FN:s rekommendationer om hur barnrätten ska stärkas i Sverige, och utifrån vårt våldstema diskutera hur ministern vill stärka skyddet för barn som utsätts för våld, säger Silvia Ernhagen, Bris kommunikationschef. Dessutom bjuder Bris på grillkorv och möjlighet för publiken att ställa frågor. Utöver det kommer vårt fokus i Almedalen att ligga på att stärka våra kontakter, särskilt med riksdagsledamöter, fortsätter Silvia Ernhagen. Genom Nätverket för barnkonventionen är Bris också medarrangör till ett mingel på onsdagen, där en panel kommer att diskutera om det behövs en internationell klagoinstans för barn. Vår generalsekreterare Kattis Ahlström deltar också i flera paneler under veckan, bland annat om elevhälsan och psykisk ohälsa bland unga. Vi ser fram emot att prata barnrätt i Almedalen, säger Silvia Ernhagen. när och var Söndag 28/6. Almedalen startar. Måndag 29/6. Kattis Ahlström ställer frågor till barnminister Åsa Regnér, kl i Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3b. Bris bjuder på grillkorv. Onsdag 1/7. Nätverket för barnkonventionen arrangerar seminariet Har barn rätt att klaga, kl , Tage Cervins gata 3c. Jesper Waldersten illustrerar Bris kampanj I Bris senaste kampanj om våld mot barn illustreras de känslor som barn utsatta för våld och övergrepp kan ha. FÖR MÅNGA BARN ÄR SKRÄCKEN VARDAG Stöd vårt arbete på bris.se Konstnären Jesper Waldersten har tagit fram fyra illustrationer som under våren synts i tidningar och i lokaltrafik runt om i landet. Kampanjen är en del av arbetet med fokusområdet Våld mot barn och utöver annonserna lyfts frågan om våld mot barn på olika sätt, bland annat med information både till vuxna och barn om hur man gör en anmälan och vad man som vuxen bör göra om man misstänker att ett barn far illa. - Att slippa våld är varje barns rättighet men trots att det sedan över 35 år är förbjudet att utöva våld gentemot sina barn så utsätts många fortfarande. Något som inte minst märks i vår stödverksamhet, säger Silvia Ernhagen kommunikationschef på Bris. Förra året anmäldes drygt misshandelsbrott mot barn i åldern 0 17 år. Enligt Brå gällde av anmälningarna barn och unga mellan 7 och 14 år och mörkertalet anses vara stort. - Att bli utsatt för våld och övergrepp påverkar alla delar av barnets liv och utveckling. Jesper Waldersten är väldigt bra på att få fram starka känslor i sina bilder. Vi är så stolta över samarbetet ch jag är övertygad om att vi når ut på ett mycket bra sätt, säger Silvia Ernhagen. 6 nyhetsbrev juni/juli 2015

7 Hallå där, Kattis Ahlström! Du har varit Bris generalsekreterare sedan mars 2012, men väljer nu att sluta. Varför? Jag har gjort ett stort förändringsarbete tillsammans med cheferna och personalen, bland annat genom att professionalisera vår stödverksamhet och organisera oss mer effektivt och logiskt. Nu efter kongressen har Bris en ny styrelse och det blir ett naturligt tillfälle för en ny generalsekreterare att ta sig an de framtida utmaningar som Bris står inför. Hur vill du sammanfatta ditt arbete på Bris? Det har varit otroligt lärorikt och spännande. Bris genomsyras av ett stort engagemang och mycket kunskap om barn och barnrätt. Det har också varit stora utmaningar att hitta sätt att få företag och privatpersoner att stödja verksamheten med tanke på den konkurrens vi är utsatta för av andra barnrättsorganisationer. Vad är du mest stolt över efter dina år på organisationen? Att vi vänt en vikande ekonomi, att vi hittat nya sätt att samarbeta på, såväl externt som internt, och att vi ständigt utvecklats utifrån barns behov av stöderbjudanden. foto peter knutson Kommer du att fortsätta med ditt barnrättsarbete i någon form? Barnrättsfrågor har alltid och kommer alltid att ligga mig varmt om hjärtat, så det kommer jag absolut att fortsätta arbeta med i någon form. nyhetsbrev juni/juli

8 Vi behöver din mejladress! Vårt mål är att snabbt och enkelt kommunicera nyheter om Bris verksamhet och att skapa en dialog med er som är med och stöttar oss i vårt arbete. För att säkerställa att du får våra nyheter gå in på bris.se/nyhetsbrev och registrera din e-postadress. Välkommen att följa oss! Så stödjer du Bris Bris går helt och hållet runt på bidrag från företag, enskilda, medlemmar, stat, kommuner, landsting, organisationer och stiftelser. Privatpersoner kan stödja Bris vid insamlingar, genom sms till 72909, insättningar på plusgiro samt autogiro och medlemskap. Läs mer om insamling på Hit går hundralappen Under 2014 låg Bris kostnader på 69.2 miljoner kronor. I procent fördelades dessa pengar enligt nedan: Insamling 18,4% Administration 5,3% ändamål 76,3% Fotnot: Ändamål innebär verksamheten inom enheterna för Kunskap, Kommunikation Stöd och Region. REDAKTIONEN Redaktion: Anna Vorne, Charlotte Ljunggren, Emelie Helgesson. Ad Marie Landelius Foto Peter Knutson, Charlotte Ljunggren, Joakim de Groot. Bris, Box 3415, Stockholm. Tel Fax info@bris.se. Medlemskap och gåva pg