Kursmaterial. Innehåll: Inledning 1 Datorn från grunden 2 Att skriva på datorn 7 Vad är Internet 13 E-post 20

Transkript

1 0 Kursmaterial Innehåll: Inledning 1 Datorn från grunden 2 Att skriva på datorn 7 Vad är Internet 13 E-post 20

2 Inledning Välkommen till kursen Internet för alla! Du har möjlighet att boka datortid på biblioteket varje dag utan kostnad. Vänd dig till personalen i informationsdisken så får du hjälp med att boka en dator. Om du har Internetrelaterade funderingar är du välkommen att prata med bibliotekarien i informationsdisken. Vi kan i mån av tid svara på frågor om det mesta som gäller grundläggande användning av Internet. Frågor om privat datorutrustning och Internetuppkoppling ställer du till din datorsupport respektive din Internetleverantör.

3 Datorn från grunden - Vad är en dator? När vi idag använder ordet dator menar vi oftast en PC (Personal Computer = Person Dator) med bildskärm, tangentbord och mus, eller en bärbar dator (Laptop). Men faktum är att de flesta maskiner vi använder idag innehåller små datorer, till exempel mobiltelefonen, mikrovågsugnen och TVn. Den första elektroniska datorn byggdes av USAs militär under fyrtiotalet och kallades för ENIAC. Den upptog ca 200 m² i yta och vägde omkring 30 ton och var ungefär lika avancerad som en modern miniräknare. Sverige var snabba att haka på datorutvecklingen och under 50-talet var Sverige världens tredje ledande datorland. De första persondatorerna utvecklades av de Amerikanska företagen Apple och IBM under slutet på 70-talet och början på 80-talet. Men det var först på 90-talet som det började bli vanligt i var mans hem med en egen dator. Det var även på 90-talet som Internet började användas i hemmen. Fram till 90-talets slut var det vanligast med ett modem som anslöt till Internet via telefonlinjen. Idag är det vanligaste sättet att ansluta en dator till Internet via bredband. Internet är världens största datornätverk och har gjort det möjligt för människor och företag att enkelt och effektivt kommunicera världen över. Dator från Apple, början av 90-talet. Förutom att surfa på nätet (använda Internet) finns det många praktiska och roliga funktioner som man kan använda datorn till. Man kan skriva olika dokument, exempelvis protokoll, med hjälp av ordbehandlingsprogrammet Word, skapa proffsiga presentationer med programmet PowerPoint och räkna eller sköta bokföringen med programmet Excel. Man kan även lägga patients på datorn, spela enkla spel eller titta på foton och filmer. 2

4 Datorns olika delar En persondator (Personal Computer = PC) består ofta av följande delar: Bildskärm Systemenhet Tangentbord Mus Du använder pekdon (mer populärt mus) och tangentbord för att utföra kommandon. Använd bara musens vänsterknapp till att börja med. I många fall klarar du dig med att klicka en gång för att utföra ett kommando, men i vissa fall måste du dubbelklicka. Du klickar då två gånger på vänsterknappen så snabbt du kan. Tänk på att hålla hela handen över musen och vila handloven mot underlaget för stöd. Så blir det lättare att använda den. I en bärbar dator (även kallad laptop) finns all nödvändig utrustning inbyggd. Locket, som kan fällas upp, innehåller en bildskärm, och själva systemenheten är placerad under tangentbordet. I stället för mus används en styrplatta som manövreras med fingertopparna. Men man kan koppla in en extern mus om man tycker att den är enklare att använda. 3

5 Det finns många knappar på tangentbordet. Koncentrera dig på de inringade till att börja med. Om du har använt en skrivmaskin så känner du igen dig. Bokstavsoch siffertangenterna är placerade på samma sätt som på en skrivmaskin. Enter är en viktig tangent. Den finns på två ställen. Använd vilken du vill. Starta datorn Gör så här för att starta datorn: Tryck på den stora knappen på systemenhetens framsida och på startknappen som sitter på nedre delen av skärmen. Datorn öppnar nu operativsystemet Windows automatiskt. Det tar i regel någon eller några minuter. Med hjälp av Windows kan du komma åt så gott som alla filer och program i din dator. Eventuellt kan du behöva logga in med ett lösenord. Den första bild som framträder i Windows kallas Skrivbordet. Skrivbordet är enfärgat och ganska tråkigt, men kan piffas upp med en bild som man väljer själv till exempel den här vackra blomman. På skrivbordet finns ett antal ikoner (små bilder). Om man dubbelklickar (klickar två gånger mycket snabbt) på en ikon startar man ett dataprogram. 4

6 Om du tycker att det är besvärligt att dubbelklicka kan du klicka en gång på ikonen och därefter trycka på tangenten Enter. Det är samma sak som att dubbelklicka. När du har dubbelklickat på en ikon har du öppnat ett fönster på skrivbordet. I fönstret finns det nya programmet du öppnat. Du kan minimera eller maximera storleken på fönstret genom att klicka på symbolerna i det övre högra hörnet på fönstret. Genom att klicka på krysset i det övre högra hörnet kan du avsluta programmet och stänga fönstret. Genom att klicka på den övre namnlisten på fönstret och hålla knappen nere kan du flytta fönstret på skrivbordet genom att dra med musen och sedan släppa. 5

7 Stänga av datorn När du inte ska använda datorn mer är det viktigt att du stänger av den på rätt sätt. Genom att stänga av datorn sparar du energi, du ser till att alla data sparas korrekt och du skyddar datorn. Men bäst av allt är att datorn startar snabbare nästa gång du använder den. Det finns olika alternativ för att stänga av datorn när du är färdig med den. Du kan försätta datorn i Vänteläge, då sparas automatiskt det arbete du håller på med och datorns fläktar stängs av. Detta drar mindre ström till datorn men den är inte avstängd. När du vill använda datorn igen trycker du på startknappen på systemenheten och Windows startar och öppnar de program du hade igång igen inom några sekunder. Om det är flera personer som använder datorn och ni har olika användarnamn kan du logga ut från ditt skrivbord genom att välja Logga ut. Ditt arbete sparas och Windows avslutas, men datorn stängs inte av. För att kunna använda datorn igen måste du sedan logga in med användarnamn och lösenord för att komma tillbaka till skrivbordet. Om du vill stänga av datorn helt väljer du Stäng av i menyn. Alla program sparas och avslutas och datorn stängs av helt. Kom ihåg att man inte ska logga ut eller stänga av datorerna på biblioteket. Det räcker med att avsluta de program du arbetat med när du är färdig. 6

8 Att skriva på datorn - Tangentbordet Tangentbord kan se väldigt olika ut, men de flesta är utformade ungefär som en skrivmaskin. Skillnaden är att det faktiskt är mycket enklare att skriva på en dator än på en skrivmaskin. Att sudda, lägga till text och gå tillbaka i dokumentet för att ändra är till exempel mycket lättare på en dator. Du kan också välja stil och format på texten som en skrivmaskin inte klarar. Man behöver inte veta vad alla tangenter på tangentbordet gör, men en del tangenter är extra bra att känna till. Tangenten Esc eller Escape används ibland för att avbryta något som pågår. Du kan till exempel stänga av ett bildspel eller stoppa inläsningen av en webbsida genom att trycka på Esc. Om ett program hakar upp sig kan det vara en god idé att prova Esc. Tabb-tangenten använder du för att hoppa eller stega. En vanlig användning är i ordbehandlingsprogram där tangenten används för att hoppa mellan förinställda positioner på raden. Även i en del andra program kan du stega dig framåt med Tabb. Back eller Backspace används ofta för att radera eller ta bort. Backtangenten raderar åt vänster om markören. För att sudda ut ett ord placerar du alltså musmarkören direkt efter det ord som ska raderas och sedan trycker du ner Back. Du kan också radera något som du markerat 7

9 Insert betyder infoga. Ibland när du skriver i ett ordbehandlingsprogram och ska lägga till ett ord mitt i kan du råka ut för att texten skrivs över istället för att flytta sig och ge plats för ny text. Ett tryck på Insert rättar till problemet. Delete-tangenten används liksom Back för att sudda eller radera. Ofta går det att använda vilken som helst av dem, men i beskrivningar är det vanligast att det står att du ska trycka på Delete om du vill ta bort något du markerat. Vill du sudda i text så suddar Delete åt höger om markören. Shift-tangenten är så viktig att det finns två stycken, en på varje sida. Om du håller nere en av dem så får du stor bokstav. Du använder också Shift om du vill markera flera filer eller objekt i rad. Klicka på den första, håll nere Shift och klicka på den sista. Även Ctrl finns på bägge sidorna av tangentbordet. Ctrl används i många kortkommandon. Står det till exempel Ctrl+A i en instruktion betyder det att du ska hålla Ctrl nere och trycka ner A. Vänj dig gärna vid att använda kortkommandon! Det minskar risken för musarm. Alt-tangenten används också i kortkommandon. I många program är det ett litet streck under någon bokstav i varje menyalternativ. Det betyder att du kan nå det menyalternativet genom att hålla Alt nere och trycka på den bokstaven. Snart behöver du inte musen alls! AltGr används oftast för att få fram "det tredje tecknet" på siffertangenterna. Den allra vanligaste användningen är förmodligen för att skriva snabel-a. Håll AltGr nere och tryck på siffran 2 för att få AltGr används också i en del kortkommandon. Det finns fyra piltangenter på tangentbordet som pekar åt var sitt håll. Med dem kan du förflytta dig upp, ner, till höger och till vänster i text eller i celler i ett kalkylprogram. De används också för att styra i en del spel. NumLock aktiverar och avaktiverar det numeriska tangentbordet som ofta finns till höger. Med det numeriska tangentbordet kan du skriva in siffor snabbare. Har du sett att där finns en Enter-tangent? Den fungerar precis som den andra Enter-tangenten. Att titta på ett tangentbord kan kännas rörigt eftersom det i vissa fall finns två eller till och med tre tecken på samma tangentknapp. Du kan få fram alla de tecken som finns på tangenterna på tangentbordet genom att hålla in olika tangenter samtidigt som du trycker på knappen i fråga. För att få fram det andra tecknet, det vill säga tecknet som sitter ovanför huvudtecknet, håller du in Shift tangenten. För att få fram det tredje tecknet, som finns till höger om huvudtecknet på vissa tangenter, håller du in AltGr tangenten. Det kan vara bra att veta om du till exempel vill &, % eller ett vanligt? i texten. 8

10 Att skriva i programmet Word Man startar programmet Microsoft Word genom att klicka på Start menyn och hålla pilen över Program (eller klicka), sedan Microsoft Office och slutligen klicka på Microsoft Word. På vissa datorer finns en ikon på skrivbordet med ett W och om man dubbelklickar på det öppnas också Word. Under namnlisten finns en rad med olika menyer, bland andra Arkiv, Redigera, Format och Verktyg. Genom att klicka på någon av dessa menyer får du fram en lista på en mängd olika alternativ och funktioner. De viktigaste funktionerna i Word nås genom Arkiv-menyn. Där kan du till exempel spara texten du skrivit, öppna ett redan sparat dokument eller skriva ut en text. För att skriva en text i Word klickar du på papperet med musen. Du får då ett blickande streck i det vänstra hörnet av papperet som kallas markör. När du skriver matar markören ut texten till vänster om sig samtidigt som den flyttar sig framåt. OBS! Det är där markören befinner sig som texten kommer att uppenbara sig. Detta är mycket viktigt att känna till och gäller överallt på datorn, även på Internet! För att sudda i texten använder du Back tangenten. Om du trycker en gång på back tangenten suddar den ett steg åt vänster. Om du håller in back tangenten suddar den åt vänster tills du släpper knappen. Du kan även sudda åt höger genom att trycka en gång eller hålla in Delete tangenten. 9

11 För att byta rad i texten eller göra nytt stycke använder du Enter tangenten. Markören hoppar då ned en rad för varje gång du trycker på knappen. För att gå tillbaka i texten och ändra där du redan skrivit utan att behöva sudda allt kan du använda Piltangenterna. Genom att trycka på vänsterpilen flyttar sig markören åt vänster. Du kan även hålla musen där du vill ändra i texten och klicka en gång så flyttar sig markören automatiskt till det stället. För att komma tillbaka till slutet på texten kan du trycka på End tangenten eller klicka med musen där du vill fortsätta skriva. När du påbörjar en ny mening i Word ändras första bokstaven i meningen automatiskt till en versal. Du kan även hålla in Shift tangenten samtidigt som du trycker på en bokstav för att göra den till en versal. När du vill skriva med versaler hela tiden trycker du på Caps Lock tangenten en gång. Då tänds en liten lampa längst upp på tangentbordet som visar att Caps Lock tangenten är aktiverad. All text du skriver därefter blir i versaler. När du vill ändra tillbaka till små bokstäver trycker du en gång till på Caps Lock så att lampan slocknar. Om du vill ändra utseende på texten eller en del av texten markerar du det stycke du vill ändra på genom att klicka med musen i ena änden av stycket, hålla in den vänstra musknappen och dra till slutet av stycket. Texten du markerat blir då vit mot svart bakgrund. I menyerna längst upp hittar du en meny för typsnitt på texten. Det vanligaste typsnittet när man skriver i Word är Times New Roman, men det finns en mängd olika stilar på texten att välja mellan. Till höger om typsnittsmenyn kan du välja storlek på texten. Normal storlek är 12, men du kan välja både större och mindre text än så. Till höger om textstorleksmenyn kan du välja om du vill göra texten Fet, Kursiverad eller Understruken. 10

12 Man kan även välja att centrera eller högerjustera texten genom att markera texten och klicka på textjusteringen till höger om U knappen. De flesta av dessa funktioner för att förändra utseendet på texten finns också i de vanligaste e-post programmen. Skriva ut: För att skriva ut ditt dokument klickar du på menyn Arkiv och sedan på Skriv ut Då dyker det upp ett fönster som heter Skriv ut där man kan göra olika inställningar. Oftast behöver du inte göra det utan det räcker om du klickar på OK. Spara ett dokument Första gången du sparar ett dokument klickar du på menyn Arkiv och sedan på Spara som Då dyker den här rutan upp Här ska du göra två val! Först väljer du var du vill spara dokumentet genom att exempelvis klicka på Mina dokument. Sedan skriver du namnet som du vill att ditt dokument ska ha i rutan Filnamn: Sedan klickar du på knappen Spara, längst ner till höger i rutan. Klart! Nästa gång du vill spara dokumentet (om du t ex gjort några ändringar) klickar du på menyn Arkiv och sedan på Spara. Nästa gång du vill ta fram dokumentet klickar du på menyn Arkiv och Öppna Där börjar du med att klicka där du har sparat dokumentet, ex i Mina dokument Sen klickar du på dokumentet som du vill öppna. Och sedan får du fram dokumentet genom att klicka på knappen Öppna längst ner i högra hörnet. 11

13 Att skriva på Internet Att skriva text på Internet skiljer sig egentligen inte från att skriva text i ett ordbehandlingsprogram som Word. Men om du till exempel ska skriva in en adress till en webbsida i adressfältet på Internet finns det några saker man bör komma ihåg. Man använder ytterst sällan versaler när man ska skriva in en Internetadress. Man använder inte bokstäverna å, ä eller ö i en Internetadress. Dessa bokstäver skrivs istället som a och o. Man använder inte heller mellanslag. Exempelvis, Det är viktigt att man skriver in hela adressen rätt. Om det blir fel på en endaste bokstav eller tecken så kommer man inte få fram rätt webbsida. När man söker information om något i en sökruta som till exempel Google behöver man inte vara lika noga med stavningen, där kan datorn gissa sig till vad du menade även om du stavar fel på något. I en sökruta på Internet kan du även använda stora bokstäver, å, ä och ö samt mellanslag. 12

14 Vad är Internet? Internet betyder bokstavligen mellan nätverk. Internet är alltså en sammankoppling av datorer, ett nätverk av datorer, över hela världen som kan dela information (text, ljud, bild, film) mellan varandra. Internet utvecklades som ett forskningsprojekt på 60-talet på uppdrag av USA:s militär. Det startade som ett mycket litet nätverk av ett tjugotal sammankopplade datorer på olika ställen i Amerika och det speciella med nätverket var att det saknade en central knutpunkt. Detta var naturligtvis intressant för militären eftersom det gav dem ett kommunikationsverktyg som inte kunde slås ut med mindre än att alla de sammankopplade datorerna slogs ut samtidigt. Även universiteten såg nyttan med Internet och med tiden växte antalet sammankopplade datorer. På 80-talet började Amerikanska studenter använda Internet i sociala sammanhang och när militären avslutade forskningsprojektet 1990 var det vi tänker på som Internet idag redan fött. Det är praktiskt taget omöjligt att säga hur stort Internet är idag. I slutet av 90-talet uppskattade man att över 5 miljoner datorer var uppkopplade till nätverket och att ca miljoner människor använde sig av Internet. I dag är siffran förmodligen mångdubblad. Internet fortsätter att växa trots att de ursprungliga finansiärerna har dragit sig ur. För närvarande vilar Internet ekonomiskt på de företag världen över som säljer anslutningar till Internet åt privatpersoner och företag. Däremot finns det ingen som kan säga att de styr Internet. Något som är mycket viktigt att komma ihåg när man använder Internet för att söka information är att tänka källkritiskt. Idag kan praktiskt taget vem som helst lägga upp information eller text på Internet och det kan ibland vara svårt att avgöra om informationen är sann eller ur vilket syfte texten är skriven. Vissa sidor är reklamfinansierade och kommersiella, andra ger uttryck för författarens personliga åsikter eller agenda. Därför är det klokt att alltid fundera på vem som står bakom informationen, om informationen känns trovärdig eller om det är vinklad och för vilken målgrupp informationen är riktad till. Det kan även vara bra att titta på hur aktuell informationen är och när den senast uppdaterades. En sökmotor som till exempel Google är inte en producent av information, det är en tjänst som samlar en mängd hemsidor med information som den letar igenom när du gör en sökning. Det kan dock vara bra att veta att bara för att en hemsida hamnar högt upp i träfflistan när du gjort en sökning innehåller den inte nödvändigtvis den mest relevanta informationen. Eftersom Google är en gratistjänst finansieras den genom reklam och skapare av olika hemsidor kan även betala för att hamna högt upp i träfflistor på olika sökord. Använd ditt sunda förnuft när du söker information på Internet. Vilka källor och organisationer litar du på när du ska samla information i det verkliga livet? Utgå från det när du samlar information på Internet också. Framförallt - lita på dig själv och ditt eget omdöme! 13

15 Här är några ord du bör lägga på minnet: Webbsida = Internetsida eller hemsida. Webbadress = Adress till en specifik webbsida eller webbplats. E-postadress = Adress till en elektronisk brevlåda där brev samlas precis som i din vanliga fysiska brevlåda. Man måste också ha en e-postadress för att kunna skicka elektronisk post. Skilj också på adresstyperna nedan: Exempel på webbadress: Exempel på e-postadress: bibliotek@kommun.finspong.se 14

16 Hur du gör om du kan Internetadressen För att öppna webbläsaren Internet Explorer och använda Internet - dubbelklicka på ikonen som ser ut så här: Om du tycker att det är besvärligt att dubbelklicka kan du klicka en gång på ikonen och därefter trycka på tangenten Enter. Det är samma sak som att dubbelklicka. Först kommer du automatiskt till datorns startsida. På datorerna på Finspångs bibliotek är det kommunens hemsida som är startsidan. Lägg märke till adressfältet. 15

17 Oavsett vilken adress som står i adressfältet från början kan du nu enkelt skriva in en ny webbadress i fältet. Gör så här: Klicka en gång (med vänster musknapp) någonstans i adressfältet. Bokstäverna i fältet blir nu vita mot blå bakgrund. Du har markerat texten. Du kan nu skriva in adressen till den webbsida du vill besöka. Var noga med att skriva helt rätt. Gör aldrig mellanslag i webbadresser. Skriv aldrig å, ä eller ö. Tryck sedan på tangenten Enter. Den finns på två ställen på tangentbordet. Välj själv vilken du vill använda. Hur du gör om du kan webbadressen Du har nu förflyttat dig till en ny webbsida: Du har kommit till den här webbplatsens ingångssida eller förstasida. Observera: Du behöver aldrig skriva in prefixet som syns i adressfältet när du sökt upp en webbsida det fyller datorn själv i. 16

18 Längst upp på en Internetsida finns verktygsfältet. Bry dig bara om knappen Bakåt (pilen som pekar åt vänster) till att börja med. När du klickar på den förflyttas du tillbaka till föregående webbsida. Exempel på webbadresser: (information om biblioteken i Östergötland) (information om Finspångs kommun) (Fakta om Australien) (Sökmotorn Google) Det blir allt vanligare att företag, myndigheter och andra utesluter bokstäverna www i sina webbadresser. I många fall fungerar dock båda adressalternativen. hitta.se (Söktjänst för bl.a. telefonnummer, adresser och kartor) svt.se (Sveriges Television) vovve.net (samlingsplats för hundintresserade) Länkar kan se ut nästan hur som helst, ofta är de blåfärgade och understrukna. En bild kan också vara en länk. När du för musens pil över en länk förvandlas pilen till en liten hand med ett pekande finger. Det är en signal om att texten eller bilden är klickbar. När du klickar på en länk öppnas oftast en ny webbsida, utan att du behöver skriva in någon ny adress i adressfältet. Det är alltså ett sätt att snabbt förflytta sig mellan olika webbsidor. 17

19 Hur du gör om du inte kan Internetadressen Ofta är det så att du vill hitta information om ett visst ämne, men du känner inte till adressen till någon specifik webbsida. Då ska du använda dig av en sökmotor. En sökmotor ger förslag på relevanta webbsidor som du når med en knapptryckning. Google är ett exempel på en bra sökmotor. Skriver du in i adressfältet och trycker på Enter kommer du till en sida som ser ut på det här sättet: I det här fältet skriver du in ämnesordet du vill söka på (t.ex. labrador ) och trycker på tangenten Enter (du kan också klicka på knappen Google-sökning ). Hur du gör om du inte kan webbadressen Google gör en snabb sökning och föreslår ungefär webbsidor där ordet labrador förekommer. 18

20 Så här ser resultatsidan ut: Alla de blå understrukna rubrikerna är länkar. Om du klickar på en länk förflyttas du automatiskt till en ny webbsida/webbplats. Så här ser det ut om du klickar på rubriken Välkommen till Labrador Retrieverklubben. Du kommer till en webbplats med adressen Du återvänder till resultatsidan genom att klicka på knappen Bakåt, precis som tidigare. 19

21 E-post E-post, det vill säga elektronisk post, har använts i drygt 30 år på Internet och är fortfarande något av det viktigaste Internet kan erbjuda. Med hjälp av elektronisk post kan textmeddelanden billigt och på några sekunder skickas till vilken Internet användare som helst i världen. Förutom att det blir enkelt och smidigt att hålla kontakten med familj och vänner behövs ofta en e-postadress när du beställer varor eller tjänster via Internet. Till exempel när du beställer böcker, kläder eller biljetter på nätet och när du bokar hotellrum eller resor. Biblioteket i Finspång har en egen e-post adress bibliotek@finspong.se där se står för Sverige. Det tecknet som ibland brukar kallas "snabel-a" heter på engelska "at" som betyder "vid". Bibliotekets e-post adress betyder alltså "bibliotek vid Finspång i Sverige. Vi kommer att använda oss av e-posttjänsten Gmail som hör till Google när vi skapar ett e-post konto i den här kursen. Tjänsten är gratis eftersom den är reklamfinansierad av Google och du förbinder dig inte till något genom att starta ett e- postkonto hos Gmail. Om du har dator med Internet hemma kanske du redan har ett e-postkonto? När man tecknar ett Internetabonnemang hemma ingår oftast en egen e-postadress som är kopplad till avtalet med Internetleverantören. Men om du byter Internetleverantör i framtiden kan du inte behålla den e-posten. Fördelen med att starta ett reklamfinansierat e-postkonto är att du kan komma åt den från vilken dator som helst som har Internet, du behöver alltså inte ens ha en egen dator med Internet för att kunna skicka och ta emot e-post. 20

22 Att skapa ett e-postkonto Det finns två sätt att nå startsidan för e-posttjänsten Gmail. Du kan skriva in Internetadressen i adressfältet eller gå in på googles förstasida ( och klicka på Gmail i menyraden längst upp till vänster på sidan. Du kommer då till inloggningssidan för Gmail. När du har ett registrerat e-postkonto skriver du in ditt användarnamn och lösenord i rutorna. Men första gången måste du skapa ett nytt e-postkonto. Du klickar då på länken Registrera dig för Gmail. Det kan också stå Skapa ett nytt konto, vilket innebär samma sak. 21

23 När du klickat på länken kommer du till en ny sida där du får skriva in ditt förnamn och efternamn, samt önskat användarnamn. Användarnamnet är det som kommer bli första delen av din nya e-postadress. Det kan vara klokt att välja något som du lätt kommer ihåg och som inte är alltför svårt att stava. Du får inte använda stora bokstäver, mellanslag eller å, ä, ö i e-postadressen men siffror eller punkt går bra. Till exempel kan ditt användarnamn vara ditt förnamn och ditt efternamn med en punkt emellan eller utan mellanslag. jan.larsson eller janlarsson e-postadressen blir då jan.larsson@gmail.com eller janlarsson@gmail.com Ibland kan du bli nekad att använda ditt förnamn och efternamn som användarnamn, detta beror då på att just den kombinationen av namn redan används av någon annan. Du kan då testa att lägga till siffror eller vända på ordningen av namnen. larsson.jan eller jan.larsson45 e-postadressen blir då larsson.jan@gmail.com eller jan.larsson45@gmail.com Om användarnamnet ändå inte är tillgängligt får du förslag av datorn på användarnamn. Om du tycker att något av de namnen kan fungera är det bara att markera cirkeln framför det användarnamn du valt och fortsätta. När du hittat ett användarnamn som fungerar och som du trivs med är det dags att skapa ett lösenord. Lösenordet är personligt och det är viktigt att du väljer ett lösenord som du inte glömmer bort. Lösenordet kommer bara att visas som prickar så du måste vara noga med att stava rätt. Du får skriva lösenordet två gånger för att registrera det och om de skiljer sig åt kommer registreringen inte att lyckas. Ett tips kan vara att skriva ned användarnamn och lösenord på en lapp och förvara den i till exempel plånboken om du är rädd att glömma uppgifterna. Du kommer sedan få välja en säkerhetsfråga, till exempel Vilket nummer har ditt bibliotekskort och skriva in svaret på frågan. Detta är utifall att du skulle glömma ditt lösenord. Du kan då svara på säkerhetsfrågan och få lösenordet skickat till dig. Detta fungerar dock bara om du redan har en alternativ e-postadress. Har du ingen annan e-postadress kan du strunta i säkerhetsfrågan. Du ska sedan skriva av ett antal slumpmässigt valda bokstäver i en ruta. Detta är för att skydda e-posttjänsten mot automatiska e-postregistreringar som sedan skickar ut skräppost. Slutligen får du godkänna ett avtal om användarvillkoren för e-posttjänsten som bland annat handlar om googles skyldigheter och rättigheter gentemot ditt konto och om e-posttjänstens sekretesspolicy. Du har nu skapat ett nytt e-postkonto och loggas automatiskt in till din brevlåda. 22

24 Skicka och ta emot e-post När du skapat ett e-postkonto kan du börja skicka och ta emot e-post. E-post och e- mail betyder samma sak och brev kallas oftast för mail, vilket betyder just brev på engelska. I menyn till vänster står det Skriv ett mail och om du klickar på det öppnas en ny ruta till höger om menyn. I Till: rutan skriver du in e-postadressen till den du vill skicka brevet till. I Ämne: rutan skriver du in brevets rubrik, det som kommer visas i inkorgen hos den du skickar brevet till. I den stora rutan skriver du själva brevet. När du är färdig klickar du på skicka i det övre vänstra hörnet av brevet. Vill du inte skicka brevet med en gång kan du välja att spara brevet eller slänga det. När du sparar ett brev kan du fortsätta skriva på det senare, det finns då i menyn till vänster under Utkast. För att öppna ett mail klickar du på Inkorgen. Då visas alla brev som du har fått i en lista. Breven som står i fet stil är olästa brev och breven i vanlig stil är redan lästa brev. Du öppnar ett brev genom att klicka på avsändaren eller på titeln i brevet. För att svara på ett mail öppnar du det brev du vill svara på och klickar på svara i det övre högra hörnet av brevet. Ett nytt brev öppnas då automatisk med en kopia av brevet du vill svara på. Du skriver ditt svar ovanför det ursprungliga brevet och klickar sedan på skicka. Du behöver inte skriva in e-postadressen när du svarar på ett mail, det går automatiskt till adressen som skickade brevet du svarar på. 23

25 För att radera ett mail markerar du det/de brev du vill radera genom att klicka i den lilla boxen framför varje brev och sedan klicka på Radera i menyn ovanför listan med mail. Breven flyttas då till Papperskorgen. Du kan ångra dig och hämta tillbaka ett brev från papperskorgen genom att klicka på papperskorgen i menyn till vänster. Du visas då en lista på alla brev du raderat och kan välja att markera de brev du vill ha kvar genom att klicka i den lilla boxen framför brevet och klicka på Flytta till i menyn ovanför listan. Där kan du välja om du vill flytta tillbaka brevet till inkorgen eller till någon annan mapp där du vill spara brevet. Vill du istället radera brevet permanent markerar du brevet genom att klicka i den lilla boxen framför brevet och klicka på Radera permanent i menyn ovanför listan. Brevet förstörs då och kan inte fås tillbaka igen. Ibland vill man bifoga en bild eller ett dokument till sitt brev. Till exempel om man söker ett jobb och vill bifoga sitt CV och personliga brev eller om man vill skicka ett foto till en släkting eller något man skrivit i till exempel Word. För att bifoga ett dokument eller en bild måste det först finnas sparat på datorn du skickar brevet ifrån, eller vara sparat på en cd-skiva eller ett USB-minne som du har med dig. När du skrivit brevet klickar du på Bifoga dokument under Ämnesrutan och får då upp en meny med olika filer du kan välja mellan. När du hittat det dokument du vill bifoga markerar du den filen genom att klicka en gång på den med musen och sedan klicka på öppna. Dokumentet bifogas då till brevet med ett litet gem och kan öppnas av personen du skickar brevet till. För att öppna ett bifogat dokument som du själv fått skickat till dig öppnar du först brevet med det bifogade dokumentet. Är det en bifogad bild kan du ofta få en förhandsvisning av bilden redan i brevet. Du kan sedan välja på att visa det bifogade dokumentet eller att öppna det. Skillnaden är att du kan gå in och ändra i eller spara det öppnade dokumentet medan det visade dokumentet bara är en bild av dokumentet. 24