MÖTESHANDLINGAR FÖRBUNDSÅRSMÖTET APRIL ST. SIGFRIDS FOLKHÖGSKOLA I VÄXJÖ

Transkript

1 MÖTESHANDLINGAR FÖRBUNDSÅRSMÖTET APRIL ST. SIGFRIDS FOLKHÖGSKOLA I VÄXJÖ

2 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö V Ä L K O M N A T I L L S V E N S K A C E L I A K I U N G D O M S F Ö R B U N D E T S Å R S M Ö T E 2015! Förbundsstyrelsen och kansliet hälsar alla ombud och andra deltagare välkomna till SCUF:s årsmöte Under den här helgen ska vi diskutera, resonera och fatta beslut om året som varit och framför allt om året som kommer. Bland annat ska vi ta ställning till ett nytt stadgeförslag, som en grupp arbetat med länge och väl under hela året. Inom ramen för den diskussionen ska vi också diskutera SCUF:s målgrupp, åldersnivåer för medlemskap och om vi ska kalla våra föreningar regions- eller medlemsföreningar. Vi ska också ta ställning till styrelsens förslag på en ny långsiktig strategi för SCUF. Den pekar ut vägen för SCUF kommande tre år och med den hoppas styrelsen kunna lägga en grund för att SCUF ska fortsätta utvecklas, bli tydligare i sin kommunikation och bli mer relevant för sina medlemmar, men också bli bättre på att påverka samhället i medlemmarnas intresse. Vi kommer också fira att SCUF fyller hela 20 år i år. Det har gått en hel barndom och tonår nu siktar vi på 20 nya år för Sveriges viktigaste organisation för barn och unga med celiaki. Under lördagskvällen bjuder vi därför in till en liten jubileumsmiddag, då ni gärna få ta på er något festplagg. Under kvällen kommer också en hel uppsjö av olika upptåg att ske allt för att fira SCUF och allt engagemang som så många har lagt ner under dessa 20 åren. Så klart hoppas vi också att vi kommer ha väldigt kul ihop under hela den här helgen i Växjö. Återigen, varmt välkomna till förbundsårsmötet 2015! Eva Wilhelmsson Ola Karlman Förbundsordförande Vik. generalsekreterare 1

3 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö INNEHÅLL Praktisk information och regler Vad är vad i möteshandlingarna? Program för helgen Del 1 Mötesformalia - Mötets öppnande - Val av mötesfunktionärer o Mötesordförande, mötessekreterare samt justerare/rösträknare - Fastställande av röstlängd - Fråga om årsmötet är behörigt utlyst - Fastställande av dagordning - Fastställande av mötesordning Del 2 Avhandling av det gångna verksamhetsåret - Styrelsens verksamhets- berättelse - Årsredovisning Revisorernas berättelser o Ekonomiska revisorns berättelse o Verksamhetsrevisorns berättelse - Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen Del 3 Diskussion och beslut om kommande verksamhetsår - Behandling av motioner och propositioner o Motion 1: Om gluten- intolerans Sid Sid. o Motion 2: Om 39 medlemskapstyper o Motion 3: Om övre 40 åldersgräns o Motion 4: Om 41 kombinationsmedlemskap o Motion 5: Nya stadgar 42 för SCUF o Motion 6: Normalstadgar 58 för SCUF- regioner o Proposition 1: Långsiktig 70 strategi o Proposition 2: Ändring av 75 regionförening till medlemsförening Fastställande av verksamhets- 76 plan och budget 2015 Del 4 Valärenden 83 - Val av styrelseledamöter 84 o Val av ny ordförande 84 o Val av två nya 84 styrelseledamöter - Val av revisorer och 85 revisorsersättare - Val av valberedning 85 - Eventuella övriga val 85 Del 5 Övriga frågor 86 - Nästa förbundsårsmöte 87 - Mötets avslutande 87 Bilagor(separat dokument) 1. Ordlista SCUF:s stadgar 2. Kommentarer på nya stadgar från stadgegruppen och styrelsen 3. Nuvarande stadgar

4 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö PRAKTISK INFORMATION OCH REGLER Vi kommer under helgen att vara på St Sigfrids Folkhögskola, som ligger vackert vid Helgasjöns strand cirka 8 km utanför centrala Växjö. På skolan kommer vi både att bo, äta, ha själva mötet och även ha 20 års- jubileumsmiddagen. Du kommer behöva ta med dig egna sängkläder såsom lakan, påslakan och örngott, samt handduk. Detta finns ej på plats. Vi kommer att bo i flerbäddsrum (mellan 4-10 bäddar i varje rum). Middagen första kvällen serveras kl du behöver därför komma dit en stund innan för att checka in och registrera dig. Kommer du själv till skolan så sker incheckningen i anslutning till skolans reception. Ni som kommer med SCUF- bussen går tillsammans dit vid ankomst. Om du redan nu vet när du anländer till Växjö under fredagen, meddela gärna oss det så snart som möjligt. Utcheckning sker under söndagen och avfärd från skolan sker kl Boka därför inga hemresor tidigare än kl från Växjö Station. Några regler och hållpunkter under helgen 1. Enligt SCUF:s alkoholpolicy så gäller fullständigt förbud mot intag av alkohol och droger under hela helgen. Bryter någon mot denna policy kan den personen skickas hem mot egen betalning, samt bli ersättningsskyldig för kostnader under mötet. SCUF:s alkoholpolicy finns i sin helhet på SCUF:s hemsida. 2. Närvaroplikt råder, det vill säga det är inte tillåtet att lämna området utan godkännande från mötesansvariga. 3. Undvik parfymer, hårsprayer och andra produkter med starka dofter. 4. Det är strikt förbjudet att ta med sig nötter/jordnötter eller produkter som innehåller det. 5. Vi hjälps åt att hålla snyggt och rent under helgen Under helgen är det också viktigt att vi alla är uppmärksamma på om härskartekniker används vi har ett gemensamt ansvar att se till så att vi behandlar varandra schysst samt att vi ser till så att alla kan känna sig välkomna och som en del av det fantastiska som SCUF är. Om du behöver få kontakt med någon inför årsmötet så kan du kontakta SCUF:s generalsekreterare Ola Karlman via telefon eller e- post ola.karlman@scuf.se. 3

5 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö VAD ÄR VAD I MÖTESHANDLINGARNA? För att få en bättre bild av vad som är vad i möteshandlingarna så kommer här en liten ordlista över det som finns med. Vi hoppas det ska ge en bredare förståelse över handlingarnas innehåll. Dagordning: Dagordningen tar upp de punkter som årsmötet ska ta beslut kring eller diskutera om. I början av kongressen tar man beslut om att fastställa eller göra ändringar i dagordningen. Mötesordning: Mötesordningen är de regler som gäller under årsmötets förhandlingar. Under mötet ska alla följa dessa riktlinjer. Det kan handla om talartid, hur en för fram sin åsikt samt hur vi ska rösta. I början av mötet tas beslut om att fastställa eller göra ändringar i mötesordningen. På plats kommer alla deltagare också få en utbildning i mötesteknik, så att alla känner att de kan hänga med under mötet. Motion: En motion är ett förslag som kommer från en medlem, region eller arbetsgrupp. Alla medlemmar har rätt att skicka motioner till årsmötet. Styrelsen ger sedan sin bild på motionen i något som kallas motionssvar. Proposition: En proposition är egentligen detsamma som en motion, med den lilla skillnaden att propositioner är de förslag som kommer från den sittande styrelsen. Verksamhetsberättelse: Efter varje verksamhetsår så ska styrelsen skriva en verksamhetsberättelse, som tar upp vad organisationen gjort under året som gått. Den presenteras på årsmötet och läggs sedan till handlingarna. Verksamhetsplan: Inför varje årsmöte så ska styrelsen ta fram ett förslag till verksamhetsplan. Verksamhetsplanen tar upp riktlinjer till nästa styrelse kring vilken typ av verksamhet organisationen ska bedriva under nästkommande verksamhetsår. Strategi: Strategin som styrelsen föreslår pekar ut framtiden för SCUF åtminstone kommande tre år. I den framgår vilka mål organisationen ska ha på 3 års sikt samt vilken typ av verksamhet SCUF bör arbeta med och utveckla. Nya stadgar: Förra året beslutades att en grupp skulle ta fram ett förslag på nya stadgar för SCUF. Stadgarna reglerar hur organisationen ska fungera, på ett övergripande plan exempelvis hur många som ska sitta i styrelsen, varför organisationen finns etc. I motionerna finns stadgegruppens förslag på nya stadgar för SCUF. De gamla (nuvarande) stadgarna finns i en bilaga. 4

6 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö PROGRAM FÖR HELGEN Fredag 24 april : Gemensam SCUF- buss från Växjö Centralstation : Registrering vid ankomst, incheckning : Middag : Gemensam välkomstceremoni - Välkomsttal av Eva, SCUF:s ordförande - Praktisk information om helgen - Årsmötesutbildning mötestekning, mötesregler, härskartekniker etc. samt diskussion om gemensamma förhållningsregler : Fri tid det finns några aktiviteter förberedda för de som vill Lördag 25 april 8.00 : Frukost 9.00 : Mötet öppnas i plenum - Mötesformalia - Avhandling av föregående verksamhetsår : Påverkanstorg & yrkandeskrivarverkstad : Lunch : Yrkandestopp : Mötet återupptas i plenum enligt dagordning : Fika : Mötet återupptas i plenum enligt dagordning : Mötet avslutas : SCUF:s jubileumsmiddag 20 år av engagemang : Fri tid - det finns några aktiviteter förberedda för de som vill Söndag 26 april 8.30 : Frukost 9.30 : Föreläsningspass - Hur kan medlemmarna använda medlemsundersökningen? - Presentation av organisationer som SCUF är medlemmar i - Träffa, prata, bolla, diskutera med SCUF:s nya regionkoordinator ta med just er regions frågor! : Gemensam avslutning : Lunch : Städ, packning etc : Gemensam SCUF- buss avgår till Växjö Centralstation 5

7 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö DEL 1 - MÖTESFORMALIA Mötesformalia är de punkter under årsmötet som berör det formella, såsom val av de som ska leda mötet, vilka som ska rösta och vilka regler vi ska ha för mötet. - Mötets öppnande - Val av mötesfunktionärer - Fastställande av röstlängd - Fråga om mötet är behörigt utlyst - Fastställande av dagordning - Fastställande av mötesordning 6

8 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö 1. MÖTETS ÖPPNANDE SCUF:s förbundsordförande Eva Wilhelmsson hälsar välkomna och öppnar formellt förbundsårsmötet VAL AV MÖTESFUNKTIONÄRER Här ska årsmötet, efter förslag från styrelsen, välja vilka som ska leda mötet (ordförande), föra protokoll (sekreterare) samt justera protokoll och vid behov räkna röster vid beslut (justerare tillika rösträknare). Förslag till beslut Styrelsen föreslår förbundsmötet Att: till mötesordförande välja Mikael Holm Att: till mötessekreterare välja Tove Sternehäll Vad gäller justerare tillika rösträknare är det styrelsens ambition att dessa ska utses på plats. 3. FASTSTÄLLANDE AV RÖSTLÄNGD I röstlängden finns de personer och det antal som har rätt att rösta under årsmötet. Den fastställs i början av mötet och justeras vid behov under mötets gång. Röstlängden gås igenom och fastställs på plats under förbundsårsmötet, utifrån anmälningslista och registrering. Varje region har rätt till 5 ombud och förbundsstyrelsen har rätt till 1 ombud. 4. FRÅGA OM MÖTET ÄR BEHÖRIGT UTLYST En första inbjudan till årsmötet skickades ut per brev till alla regioner samt per e- post till alla medlemmar som vi har den uppgiften till, den 3 december Formell kallelse till årsmötet gick ut på SCUF- sidan i första numret av CeliakiForum 2015 den 4 mars 2015, samt via e- post samma dag. Information har även legat uppe på SCUF:s hemsida samt kommunicerats via våra konton i sociala medier. Handlingarna till mötet distribuerades den 8 april 2015 till alla anmälda via e- post, till regionernas ordförande via post samt tillgängliga på SCUF:s hemsida. Förslag till beslut Styrelsen föreslår förbundsårsmötet Att: fastställa förbundsårsmötets stadgeenliga utlysande 7

9 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö 5. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING Här ska årsmötet, efter förslag från styrelsen och utifrån vad som regleras i stadgarna, fastställa en dagordning för mötet dvs. en lista på de punkter som mötet ska behandla och eventuellt fatta beslut kring. Förslag till beslut Styrelsen föreslår förbundsårsmötet Att: fastställa dagordningen enligt förslaget FÖRSLAG TILL DAGORDNING FÖR FÖRBUNDSÅRSMÖTET Mötets öppnande 2 Val av mötesfunktionärer a) Mötesordförande b) Mötessekreterare c) Två justerare tillika rösträknare 3 Fastställande av röstlängd 4 Fråga om årsmötet är behörigen utlyst 5 Fastställande av dagordning 6 Fastställande av mötesordning 7 Styrelsens verksamhetsberättelse för Fastställande av årsredovisning Revisorernas berättelser 10 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 11 Behandling av motioner och propositioner a) Motion 1: Om glutenintolerans b) Motion 2: Om medlemskapstyper c) Motion 3: Om övre åldersgräns d) Motion 4: Om kombinations- medlemskap e) Motion 5: Nya stadgar för SCUF f) Motion 6: Nya normalstadgar för SCUF- regioner g) Proposition 1: Långsiktig strategi h) Proposition 2: Ändring av regionförening till medlemsförening 12 Fastställande av verksamhetsplan och budget Val av styrelse a) Val av ordförande b) Val av två nya styrelseledamöter 14 Val av revisorer och revisorsersättare a) Ekonomiska revisorer b) Verksamhetsrevisorer 15 Val av valberedning 16 Eventuella övriga val 17 Övriga frågor a) Nästa förbundsårsmöte 18 Mötets avslutande 8

10 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö 6. FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING En mötesordning beskriver hur själva mötet går till, dvs. vilka regler som ska gälla för mötet. Det rör sig exempelvis om vem som får rösta och hur länge en får prata när en gör ett inlägg etc. Förslag till beslut Styrelsen föreslår förbundsårsmötet Att: fastställa mötesordningen enligt förslaget FÖRSLAG TILL MÖTESORDNING FÖR FÖRBUNDSÅRSMÖTET Yttrande och förslagsrätt Under årsmötet har regionernas anmälda ombud samt ett ombud från förbundsstyrelsen rösträtt. Varje region har rätt till fem ombud. Anmälda deltagare (medlemmar i SCUF ombud och åhörare), styrelsens ledamöter samt årsmötets mötesordförande har yttrande- och förslagsrätt. Generalsekreteraren har yttranderätt. Revisorerna har yttrande- och förslagsrätt i frågor som rör deras granskning, och valberedningen i frågor om val till förtroendeposter. Vid behandling av propositioner och motioner har en av motionärerna/styrelseledamöterna rätt att föredra sin motion/proposition i max 3 minuter. Vid behandling av yrkande har personen som yrkar, en taltid som uppgår till 1 minut. I övrigt uppgår talartid för inlägg under debatt till 1 minut. Kandidater till förtroendeposter har yttranderätt i frågor som rör val. 2. Begära ordet lämna förslag Talare begär ordet genom att räcka upp sitt personliga deltagarkort. Mötesordföranden noterar den anmälda talaren på talarlistan. Personer som yttrar sig för första gången i en debatt ska ges företräde framför personer som redan talat. När en person begär ordet är talartiden normalt 1 min. Samtliga på plats formulerade förslag (yrkanden) som årsmötet ska behandla måste lämnas in skriftligen till mötesordföranden och formuleras som förslag till beslut (utom vid ordningsfråga, se punkt 8). Yrkanden kan endast lämnas in i form av ändringsförslag på motioner, propositioner, budget och verksamhetsplan som tilldelats ombuden i årsmöteshandlingarna. Alla skriftligt inlämnade förslag på kongressen protokollförs, såvida de inte dras tillbaka. 3. Påverkanstorg Under årsmötet kommer det att arrangeras ett påverkanstorg. Under påverkanstorget har närvarande medlemmar möjlighet att diskutera de förslag som presenterats i årsmöteshandlingarna, dvs. motioner, propositioner, budget och 9

11 verksamhetsplan. Påverkanstorget är ett öppet forum för samtal, där allas röster och åsikter ska få möjlighet att komma fram. I anslutning till påverkanstorget kommer det även att finnas möjlighet att skriva yrkanden på de förslag som finns presenterade i årsmöteshandlingarna. Yrkandestopp (dvs. tiden då yrkanden senast kan lämnas in) är lördag 25 april kl Efter denna tid kan inga nya yrkanden lämnas in. 4. Rösträtt Endast de valda ombuden, som finns med på den av årsmötet fastställda röstlängden, har rösträtt. Det är tillåtet att en av regionen anmäld åhörare övertar rösträtten från person som inte kan medverka under årsmötet eller som av annan anledning inte kan fullgöra sitt ombudsuppdrag. Det är inte tillåtet att överlåta rösträtten till någon som inte ingår i regionen. 5. Omröstning När debatten är avslutad frågar mötesordföranden om årsmötet är redo att gå till beslut. Mötesordföranden redovisar de yrkanden/förslag som har kommit in, samt föreslår i vilken ordning de ska behandlas. 1. Beslut tas normalt med acklamation (muntliga ja- rop samt handuppräckning med röstkort). Mötesordföranden bedömer vilket av förslagen som har fått majoritet (ex jag finner bifall för styrelsens förslag ), och bekräftar beslutet med ett klubbslag. 2. Om något av ombuden vill ha en ännu noggrannare bedömning av omröstningen kan denne begära votering/rösträkning genom att ropa votering så att Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö mötesordföranden hör. Begärs votering räcker ombuden på nytt upp sina röstkort, och de utsedda rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar tyst var för sig sitt resultat till mötesordföranden, som bedömer vilket av förslagen som har fått majoritet (ex jag finner bifall för styrelsens förslag ), och bekräftar beslutet med ett klubbslag. 3. Om något av ombuden vill ha en ännu mer noggrann bedömning av omröstningen kan denne begära röstgranskning genom att ropa votering igen. Då avges rösterna efter upprop från den justerade röstlängden och räknas öppet. 4. Slutligen kan ombuden begära sluten votering genom att ropa sluten votering. Ombuden röstar då genom att lämna in en röstsedel som rösträknarna går igenom varefter mötesordföranden meddelas om resultatet. 6. Sakupplysning Sakupplysning kan begäras av någon som har en viktig upplysning att tillföra debatten, eller vill rätta till felaktighet som används i debatten. Sakupplysning ska motiveras för mötesordföranden och bryter talarlistan. Upplysningen får ej innehålla någon argumentation. Mötesordföranden beslutar om sakupplysning beviljas. 7. Replik När någon blir medvetet misstolkad eller personligt angripen i en debatt kan denne begära replik. Replik bryter talarlistan och får därför inte vara annat än ett kort svar från den angripna. Mötesordföranden beslutar om replik beviljas, där taltiden uppgår till 1 min. Efter replik kan mötesordföranden bevilja kontrareplik, då den första personen får tala igen, enligt 10

12 samma princip som för replik. Ett replikskifte, som detta heter, får innehålla max två repliker respektive kontrarepliker. 8. Ordningsfråga Ordningsfrågor rör formerna för mötet, exempelvis behov av paus för överläggningar mellan ombuden, åsikter om hur ett beslut ska fattas eller streck i debatten (se punkt 9). Ordningsfrågor går före allt annat i talarlistan. Mötesordföranden beslutar om ordningsfråga beviljas. 9. Streck i debatten Streck i debatten kan föreslås av något av ombuden eller mötesordföranden. Årsmötet beslutar om streck i debatten ska sättas, efter fråga från mötesordföranden. Då streck i debatten har satts, kan dem som önskar tala ytterligare en gång sätta upp sig på talarlistan. Därefter kan ingen ytterligare sätta upp sig på talarlistan. Innan debatten går vidare redovisar ordföranden de yrkanden (förslag till beslut) som har inkommit. Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö 10. Reservation Reservation mot ett beslut kan göras av ombuden. Om något av ombuden vill reservera sig mot ett beslut ska detta anmälas direkt efter att beslutet fattats. Reservationer protokollförs. 11. Val till förtroendeposter Vid val till förtroendeposter (styrelse, valberedning och revisorer) röstar årsmötet först för eller emot valberedningens förslag. Årsmötet kan också, efter förslag från mötesordföranden, välja att gå direkt till sluten omröstning (se punkt 12). 12. Sluten plädering och omröstning vid personval Om det vid personval finns fler kandidater än platser kan årsmötet eller mötesordföranden besluta att sluten omröstning skall tillämpas. Ombuden röstar med röstsedel som är blank. Röstsedel ska innehålla samma antal namn som valet avser. 11

13 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö DEL 2 AVHANDLING AV DET GÅNGNA VERKSAMHETSÅRET Under dessa punkter ska årsmötet gå igenom året som gått. Exempelvis lägga styrelsens verksamhetsberättelse till handlingarna, fastställa årsredovisningen samt ta ställning till om förbundsstyrelsen ska få ansvarsfrihet för förvaltningen av verksamheten under Styrelsens verksamhetsberättelse - Årsredovisning Revisorernas berättelser - Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 12

14 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö 7. STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2014 Styrelsens verksamhetsberättelse är helt enkelt en beskrivning av styrelsen över vad som hänt under Berättelsen bygger på verksamhetsplanen för 2014 och syftar till att ge en bild av vad SCUF har arbetat med under det gångna verksamhetsåret. Årsmötet lägger verksamhetsberättelsen till handlingarna, dvs. bifogar berättelsen till årsmötesprotokollet. Förslag till beslut Styrelsen föreslår förbundsårsmötet Att: lägga Styrelsens Verksamhetsberättelse för 2014 till handlingarna STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2014 I Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF, möts vi unga gluten- och laktosintoleranta. Den nationella organisationen består av över 7500 medlemmar, förbundsårsmötet, förbundsstyrelsen, valberedningen samt revisorerna. Organisationen består just nu även av ett kansli med 3 anställda. SCUF är en mötesplats där vi strävar efter att ge våra medlemmar verktyg för att påverka sin situation, samt stärka sig i olika sammanhang. SCUF arbetar med att skapa opinion och kunskapsspridning. Medlemshantering SCUF arbetar kontinuerligt för att rekrytera och engagera medlemmar för att bibehålla omfattningen på verksamheten och vara en stark aktör för gluten- och laktosintoleranta. Rekryteringen är även viktig för att SCUF ska växa som organisation. Med ett ännu större medlemsantal kan verksamheten utökas och vår röst i samhället blir ännu starkare. Under 2014 har SCUF: Tagit fram ett formulär på hemsidan där medlemmar som redan är med i SCF smidigt kan bli medlemmar även i SCUF. Detta har även bidragit till att vi får en mer direkt kontakt med nya medlemmar. Vi gjorde även ett utskick till SCF- medlemmar som inte var med i SCUF, via nyhetsbrevtjänsten till dem med mail och via post till dem utan mail. Gjort en tydlig karta på den nya hemsidan där medlemmarna lätt kan hitta till sin region, och varje region har ett eget kontaktformulär på deras respektive sidor på hemsidan. Regionerna har även fått anmälningsformulär som kan kopplas till respektive aktivitet och på hemsidan finns nu ett tydligt kalendarium. Genomfört en telefonkampanj där vi kontaktade medlemmar via telefon och informerade om SCUF och deras medlemskap. Utgångspunkten var att sprida kunskap och information om förbundet, engagemang och lokal organisering internt mot medlemmarna. Vi nådde ca 200 medlemmar i denna kampanj. 13

15 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö Haft en projektanställd på kansliet vars arbetsuppgifter omfattade region- och medlemsstöd, detta för att möjliggöra extra resurser på dessa verksamhetsområden. Inför 2015 har vi valt att fortsätta denna satsning och fördelat om resurser så en liknande tjänst på kansliet kan finnas kvar. Stöttat regioner i sin medlemsrekrytering genom att medverka på och föreslagit aktiviteter, tipsat om utbildningar i medlemsrekrytering arrangerade av organisationer där SCUF är medlemmar. Stöttning av regioner i medlemshantering har under året gjorts genom hjälp med utskick och hantering av medlemsregistret. Infört en ny utmärkelse i form av Årets medlem för att uppmärksamma en eller flera medlemmar som gjort något utöver det vanliga för SCUF. Årets medlem 2013 delades ut till André Oliveira för hans värdefulla lägerengagemang under flera år. Mångfald SCUF utgör sig för att vara en organisation som välkomnar alla och för att vara det måste vi arbeta aktivt med inkludering. De verktyg för mångfald som tagits fram, mångfaldspolicyn och mångfaldsguiden, kommer appliceras djupare under nästkommande år i och med satsning på stärkande verksamhet för regioner och i förlängningen enskilda medlemmar. En del i mångfaldsarbetet under 2014 var att tillgängliggöra SCUF:s hemsida. Detta gjordes bland annat genom att göra den nya hemsidan mer användarvänlig. Även regionernas delar omarbetades på den nya hemsidan. Det finns en informationssida på engelska på hemsidan där det även finns klipp på engelska. SCUF:s informationsfilmer om laktosintolerans och celiaki har fått valbar textning på både svenska och engelska. Under 2015 kommer mångfaldspolicyn att utvärderas ytterligare och omarbetas till en ny policy med tillhörande handlingsplan. Utbildning I SCUF har medlemmar möjlighet att delta i utbildningar som ger en ökad kunskap om gluten- och laktosintolerans, förenings- och påverkansarbete samt SCUF som organisation. Syftet med utbildningarna är att skapa engagemang, utveckla ledare, öka möjligheterna att påverka de egna livsvillkoren och samhället i stort. Under 2014 har SCUF: I samband med läger haft föreläsningar om påverkansarbete, normer och makt, styrelse- och föreningsarbete samt hur medlemmar kan engagera sig inom SCUF. Haft en kick- off helg för alla förtroendevalda i SCUF:s regioner tillsammans med förbundsstyrelsen och personal från kansliet. Under helgen hölls utbildningar och workshops i makt och normer, merkostnadsersättning och projektplanering. Studieförbundet ABF informerade om deras verksamhet. Deltagarna fick bland annat delta i övningar kring att 14

16 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö engagera SCUF:s medlemmar och diskutera kring SCUF:s påverkansarbete kring en nationell merkostnadsersättning. Kontaktat leverantörer och privatpersoner angående utbildningsvideos att ha på SCUF:s YouTube- kanal. Tyvärr har responsen av att använda SCUF:s YouTube- kanal för detta ändamål varit låg från inbjudna leverantörer och arbetet med detta kommer därför att fortsätta i någon form. Bjudit in regionstyrelser och enskilda medlemmar till externa utbildningar i organisationer där SCUF har medlemskap, till exempel Studieförbundet ABF och LSU Sveriges Ungdomsorganisationer. Påverkan SCUF vill verka för ett tillgängligt samhälle, fritt från diskriminering av gluten- och laktosintoleranta. Det gör vi genom att anordna stärkande, utvecklande och roliga aktiviteter samt bedriva ett påverkansarbete. Påverkansarbetet sker kontinuerligt i kontakt med olika aktörer som media, forskare, politiker och producenter. Det sker även i samarbete med andra organisationer och nätverk. Under 2014 har SCUF: För andra gången genomfört en medlemsundersökning om hur nuläget ser ut i matbutiker, i skolan och på restauranger och caféer. Över 600 medlemmar svarade på enkäten. Svaren angående nuläget i matbutiker sammanställdes lagom till Mat för livet- mässan i december där det presenterades till producenter och butiksföreträdare i form av en folder. Foldern har även skickats ut per post till ett stort antal producenter. Skoldelen av undersökningen presenterades i form av en rapport och lanserades i samband med starten av vårterminen Café- & restaurangdelen lanserades i samband med Fettisdagen, 17 februari Nulägesundersökningarna är ett viktigt verktyg för att kunna påverka producenter och förändra utbudet på den gluten- och laktosfria marknaden. Fortsatt arbetet med merkostnadsersättning i samarbete med Svenska Celiakiförbundet, gällande merkostnadsersättning för personer med celiaki. Detta har bland annat innefattat representation i en referensgrupp på Socialdepartementet för översyn av vissa funktionshinderstöd mer specifikt en översyn av vård- och handikappbidragen. Målet är att modernisera stöden och göra de mer användbara för personer med celiaki. Förändringsplattformen har varit en utgångspunkt i hela SCUF:s påverkansarbete, kontakt med myndigheter och andra organisationer. Medverkat på Almedalsveckan där SCUF tillsammans med Unga Allergiker höll ett seminarium med temat en tillgänglig skola även för elever med allergi och intolerans?. SCUF och UA fick även tillsammans motta utmärkelsen Hälsopriset för sitt arbete för en bättre skolmiljö för alla. Tagit fram en café- och restaurangmärkning för att uppmärksamma bra exempel och underlätta för våra medlemmar att hitta bra caféer och restauranger runt om i landet. I 15

17 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö samband med Fettisdagen uppmärksammades också svårigheten att få tag på gluten- och laktosfria semlor, bland annat genom att ett pressmeddelande skickades ut. Delat ut SCUF- gaffeln till Fridolfs krog i Halmstad, en lokal krog som underlättar för sina gäster genom att tydligt märka ut i menyn vad de olika rätterna innehåller. Att lyfta lokala aktörer är bra för att visa att det finns många olika sätt att förenkla för personer med celiaki eller laktosintolerans. Läger Under 2014 anordnades sommarlägret för barn (7-13 år) den här gången tillsammans med Riksförbundet Unga Allergiker. Totalt deltog 55 barn under lägret som ägde rum på Björkögården på Väddö norr om Stockholm. Under 5 dagar fick deltagarna prova på olika aktiviteter, äta god mat, njuta av det varma sommarvädret och träffa massor av nya vänner. Ungdomslägret (14-18 år) anordnades som ett äventyrsläger, vilket innebar en rundresa från Stockholm till Jönköping med flera stopp och aktiviteter längs vägen. På äventyrslägret fick deltagarna lära sig mer om fortsatt engagemang och påverkansarbete genom bland annat föreläsningar och genom metoden bilsamtal där de under bilresorna fick diskutera olika ämnen relaterade till celiaki och laktosintolerans, och SCUF. Kommunikationskanaler Kommunikationen under 2014 har skett via informations- och profilmaterial, medlemsutskick, SCUF:s nyhetsbrev samt genom SCUF:s hemsida, Facebook, Instagram och SCUF:s sida i medlemstidningen. I januari lanserades SCUF:s nya hemsida som är mer tillgänglig än den tidigare. Den nya hemsidan marknadsfördes bland annat i sociala medier och via SCUF:s sida i medlemstidningen. Efter årsmötet startade förbundsstyrelsen upp ett instagramkonto med syftet att enkelt kunna dela bilder från förbundsstyrelsens möten och vardag. Instagramkontot har ersatt den tidigare styrelsebloggen. På den nya hemsidan finns aktivitetsflöden från SCUF:s sida på Facebook och Förbundsstyrelsens Instagramkonto. SCUF har även fortsatt sprida löpande information om förbundets olika delar av verksamheten till medlemmarna via nyhetsbrevtjänsten. Tjänsten erbjuds även till regionerna att använda månadsvis. Information från våra samarbetsorganisationer har spridits till våra medlemmar, det gäller bland annat Coeliac Youth of Europes (CYE) webbtidning Beat the Wheat. Internationellt SCUF är medlemmar i Coeliac Youth of Europe (CYE) som ger möjlighet för våra medlemmar att delta i internationella träffar och få information om glutenfritt i Europa. Varje år anordnar CYE, i samarbete med vuxenförbundet AOECS, en internationell konferens dit 16

18 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö representanter från alla medlemsländer bjuds in. I år hölls den i Slovenien och SCUF skickade två representanter från förbundsstyrelsen. CYE driver också nyhetsmagasinet Beat the Wheat som publiceras på hemsidan Varje år driver CYE ett nytt projekt och under konferensen beslutades det att göra en kokbok med recept typiska för varje medlemsland. Förbundsstyrelsen har under ett av höstens styrelsemöten tillagat, fotat och skickat in recept till en trerätters middag. Samarbeten Projektet En stärkt röst avslutades i juli men samarbetet mellan medlemsförbunden har fortsatt i form av en ny organisation som fått namnet DU!. Organisationen är fortfarande i uppstartsfasen och utformandet av verksamhetsplan och andra styrdokument pågår. Skolprojektet som SCUF tillsammans med Unga Allergiker sökt bidrag för blev beviljat av Allmänna Arvsfonden och projektet inleddes under hösten. Projektet pågår i 3 år. Samarbetet med SCF fortsätter och samarbetsavtalet mellan SCUF och SCF har setts över. Internt Under 2014 har förbundsstyrelsen fokuserat mycket på visioner och nya möjligheter för hur vi kan få förbundet att växa i framtiden. Fokus har även legat på att få igång alla regioner ordentligt och hjälpa dem i sitt arbete. På kansliet har det skett några organisatoriska förändringar gällande personalfördelningen. 17

19 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö 8. FASTSTÄLLANDE AV ÅRSREDOVISNING 2014 En årsredovisning är en sammanställning av organisationens ekonomiska ställning och resultat under Den innehåller en balansräkning (ekonomisk ställning) och en resultaträkning (resultatet för 2014). Årsredovisningen tas fram utifrån organisationens bokslut och granskas av en ekonomisk revisor som säkerställer att det inte innehåller några felaktigheter samt att den beskriver organisationens ekonomiska ställning på ett önskvärt sätt. Förslag till beslut Styrelsen föreslår förbundsårsmötet Att: fastställa resultat- och balansräkning samt att lägga Årsredovisningen för 2014 till handlingarna. ÅRSREDOVISNING 2014 Se från nästa sida och framåt. 18

20 19 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö

21 20 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö

22 21 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö

23 22 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö

24 23 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö

25 24 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö

26 25 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö

27 26 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö

28 27 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö

29 28 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö

30 29 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö

31 30 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö

32 31 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö

33 9. REVISORERNAS BERÄTTELSE a) EKONOMISKA REVISORNS BERÄTTELSE 32 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö

34 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö b) VERKSAMHETSREVISORNS BERÄTTELSE Verksamhetsrevisorns granskningsrapport Verksamhetsrevisorns uppdrag Jag har som förtroendevald verksamhetsrevisor i Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) granskat förbundets verksamhet under perioden Rapporten beskriver min granskning av hur förbundsstyrelsen skött ansvaret de fått av årsmötet, och hur verksamheten följer förbundets stadgar, policydokument, strategier och verksamhetsplan. Jag har inte granskat räkenskaperna. Ansvaret för granskningen av förbundets räkenskaper ligger hos de av årsmötet valda ekonomiska revisorerna. Granskningen baseras på: kontinuerlig kontakt med förbundsordförande adjungering vid ett styrelsemöte protokoll och handlingar för förbundsstyrelsemöten utvärderingar av förbundsarrangemang regionstyrelsers utvärdering kontakt med förtroendevalda arbetsgrupper I november 2014 skickade jag en halvårsrapport till SCUF:s förbundsstyrelse. Det var för att i god tid inför årsmötet lyfta frågor och synpunkter på förbundsstyrelsens arbete. Granskning Förbundsstyrelsens arbete i relation till verksamhetsplanen Förbundets verksamhet utgår ifrån verksamhetsplanen som SCUF:s årsmöte fastslog Förbundsstyrelsen har dock under året gjort vissa omprioriteringar i verksamhetsplanen. Omprioriteringarna berör framförallt området medlemshantering. Utifrån min granskning har dessa omprioriteringar inte alltid tydliggjorts i förbundsstyrelsens protokoll. Det har inte heller självmant meddelats av förbundsstyrelsen. Skälen till omprioriteringarna bör framgå i styrelsens verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen bör även redogöra för varför vinterlägret ställdes in. 33

35 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö Förbundsstyrelsens arbete i relation till policydokument SCUF:s verksamhet ska följa de policydokument som beslutats av årsmötet. Mångfaldspolicyn och handlingsplanen ska revideras varje år. Förbundsstyrelsen har gjort detta men det är ett flertal punkter i handlingsplanen som inte har efterlevts. Exempelvis har inga satsningar gjorts för att göra kansliets verksamhet, de nationella aktiviteterna eller de regionala aktiviteterna mer tillgängliga. SCUF bröt vid upprepade tillfällen mot alkoholpolicyn trots påminnelser under 2014 och Styrdokumentet ska finnas vid anmälningar till förbundsarrangemang men deltagare har inte fått informationen i samband med anmälan. Deltagare har endast fått informationen vid bekräftelsen. Ledare har informerats om policydokumentet helt enligt riktlinjerna. För att SCUF:s policydokument ska genomsyra verksamheten bör förbundsstyrelsen ta ett större ansvar för att se över hur de implementeras och följs upp. Förbundsstyrelsens arbete i relation till övriga årsmötesbeslut Utöver målen i verksamhetsplanen fattade årsmötet flera beslut. Alla har genomförts under året. Bland annat har ett flertal satsningar på att involvera regionerna i det nationella arbetet och att stötta den regionala verksamheten genomförts. Förbundsstyrelsen har också utsett årets medlem samt stöttat gruppen för stadgar och regionsindelning. Förbundsstyrelsens arbetssätt Årets verksamhetsplan är utformad med mål som inte är specifika eller mätbara. Detta försvårar för förbundsstyrelsen att tydligt stämma av mot målen. Jag tror att detta är ett skäl till varför det finns brister i förbundsstyrelsens uppföljning. Därför tycker jag att förbundsstyrelsens förslag till en verksamhetsplan som är lättare att följa upp är en positiv utveckling. Det kommer kunna underlätta både förbundsstyrelsens arbete och den demokratiska granskningen. För att utveckla verksamheten har SCUF:s kansli och förbundsstyrelse sett över utvärderingarna av förbundsarrangemang. Det är en bra satsning för att förbättra organisationens verksamhet. Dessutom ger det förbundsstyrelsen, som inte alltid medverkar på arrangemang, åsikter direkt ifrån deltagarna, istället för endast via personal. Kontakt med andra förtroendevalda SCUF:s arbetsgrupper som valberedning och gruppen för stadgar och regionsindelning upplevde att kontakten med förbundsstyrelsen fungerar väl. SCUF:s sex regioner har fått chansen att svara på frågor om förbundsstyrelsens arbete. Tre regioner svarade. Samtliga sade att de hade en positiv kontakt med förbundsstyrelsen. De 34

36 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö ansåg överlag att informationen var tydlig och kom i tid. Representanten för en region påtalade dock att ett protokoll var felaktigt. Det stod att årets medlem hade mottagit utmärkelsen tidigare än vad som skett. Hen sade att felet skapade osäkerhet om hur trovärdiga protokollen var i övrigt. I kontakten med regionerna uppfattade jag att regionstyrelserna framförallt uppskattade stöd och information om det som kunde hjälpa dem i deras eget arbete. Det verkade finnas liten insyn och lågt intresse av den mer strategiska nivån som förbundsstyrelsen också arbetar med. Det kan vara ett tecken på att SCUF inte involverar medlemmar i det strategiska arbetet. Det kan också bero på att medlemmarna som deltog i undersökningen framförallt är intresserade av verksamheten de har valt att engagera sig i. Enligt min bedömning har förbundets verksamhet i sin helhet genomförts i enlighet med stadgar, mål och beslut fattade av medlemmarna i SCUF. Jag föreslår därför att förbundsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för det gångna året. Stockholm, Sophie Brömster Verksamhetsrevisor 2014/15 35

37 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö 10. FRÅGA OM ANSVARSFRIHET FÖR STYRELSEN Efter förslag från revisorerna ska förbundsårsmötet ta ställning till om styrelsen för det gångna verksamhetsåret ska få ansvarsfrihet för förvaltningen av organisationen. Förslag till beslut Ekonomiska revisorn och verksamhetsrevisorn föreslår årsmötet Att: bevilja förbundsstyrelsens ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2014 samt verksamhetsåret

38 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö DEL 3 DISKUSSION OCH BESLUT OM KOMMANDE VERKSAMHETSÅR Under dessa punkter ska vi diskutera och fatta beslut om SCUF:s kommande verksamhetsår och framåt. Här behandlas motioner och propositioner likväl som styrelsens förslag på budget och verksamhetsplan. - Behandling av motioner och propositioner o Motion 1: Om glutenintolerans o Motion 2: Om medlemskapstyper o Motion 3: Om övre åldersgräns o Motion 4: Om kombinationsmedlemskap o Motion 5: Nya stadgar för SCUF o Motion 6: Nya normalstadgar för SCUF- regioner o Proposition 1: Långsiktig strategi o Proposition 2: Ändring av regionförening till medlemsförening - Fastställande av verksamhetsplan och budget

39 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö 11. BEHANDLING AV MOTIONER OCH PROPOSITIONER a) MOTION 1: OM GLUTENINTOLERANS Bakgrund 2009 beslutade förbundsårsmötet att utesluta komjölks- och sojaproteinallergiker som målgrupp i stadgarna. Detta gjordes med bakgrund av att Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) hade få medlemmar med dessa allergier och att man jobbade mycket lite med dessa frågor. Ytterligare pekade den sittande styrelsen på att det fanns skillnader i hur sjukdomarna yttrar sig och att det inte finns någon given koppling förutom att drabbade personer måste undvika vissa födoämnen lät man laktosintoleranta vara kvar som målgrupp då det är vanligt med dubbla diagnoser trots att sjukdomsbilderna skiljer sig markant. Celiaki är, till skillnad från laktosintolerans, en autoimmun sjukdom och räknas som en funktionsnedsättning och allvarligt påverkar den drabbades vardagliga liv. De flesta av SCUF:s medlemmar har celiaki, vilket gör att celiakifrågor berör större delen av medlemmarna och i dagsläget arbetar SCUF nästan uteslutande med frågor som rör celiaki eller glutenintolerans. Vidare är det mycket få medlemmar i SCUF som endast lider av laktosintolerans (ca 5%), ett tillstånd som idag inte innebär ett lika stort hinder som tidigare. Vi frågar oss därför om det är rimligt att SCUF i fortsättningen ska rikta in sitt arbete mot en målgrupp vars enzymbrist anses vara normalläget i stora delar av världen. Genom att anta den första att- satsen hoppas vi att SCUF ska kunna fokusera och precisera sitt arbete och bättre representera alla sina medlemmar. Förslag till beslut Stadgegruppen 2014 föreslår förbundsårsmötet besluta Att: SCUF i fortsättningen endast ska arbeta aktivt för frågor som rör personer med celiaki och glutenintolerans; Att: nödvändiga justeringar görs i stadgarna, övriga berörda dokument samt annat aktuellt material Styrelsens svar på motion 1 Förbundsstyrelsen tackar stadgegruppen för motionen. Vi delar ambitionen med att tydliggöra målgruppen. Förbundsstyrelsen anser dock att man bara ska använda ordet celiaki, då det är den medicinska termen för sjukdomen och att man med ordet glutentinolerans kan inkludera personer både med celiaki, men också glutenkänslighet och veteallergi. Därför föreslår förbundsstyrelsen förbundsårsmötet besluta Att: bifalla motion 1 med ändringen att enbart ordet celiaki, och inte glutenintolerans, används. 38

40 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö b) MOTION 2: OM MEDLEMSKAPSTYPER Bakgrund Vid årsmötet 2014 beslutades att förslag skulle läggas fram kring hur en ny medlemskategori (hedersmedlemskap) skulle kunna se ut. Utifrån dessa premisser arbetade vår, av årsmötet utsedd, stadgegrupp med att ta fram förslag på olika alternativ för medlemstyper som bland annat skulle inkludera hedersmedlemskap. Stadgegruppen har genomgående i sitt arbete utgått utifrån att SCUF är en självständig och fristående organisation och utan att lägga större vikt vid att SCUF för närvarande delar medlemsregister med en annan organisation. Därför har vi utarbetat förslag på olika typer av medlemskap som vi tycker funkar med vår verksamhet. Sammantaget landade vi i tre typer av medlemskap; Fysisk medlem, den vanliga typen av medlem, Hedersmedlem, en typ med samma rättigheter som fysisk medlem men utan krav på årligen erlagd medlemsavgift, samt Stödmedlem, en medlemstyp för de som inte får vara fysisk medlem men ändå aktivt vill stödja SCUF ekonomiskt. Förslag till beslut Stadgegruppen 2014 föreslår förbundsårsmötet besluta Att: anta dessa tre typer av medlemskap samt givna definitioner: - Fysisk medlem: Fysisk person som under verksamhetsåret är mellan noll (0) och tjugonio (29) år får bli medlem. Med medlemskapet följer automatisk anslutning till regionförening utifrån geografiskt upptagningsområde om medlemmen inte gör ett aktivt val att tillhöra annan regionförening. - Hedersmedlem: Fysisk medlem som utmärkt sig genom gott engagemang inom SCUF får tilldelas hedersmedlemskap av förbundsstyrelsen. Hedersmedlem behöver inte erlägga medlemsavgift - Stödmedlem: Juridisk person, eller fysisk person som fyllt trettio (30) år, kan genom stödmedlemskap ekonomiskt stödja SCUF:s verksamhet. Stödmedlemskap innebär inte en rätt att delta i alla SCUF:s medlemsaktiviteter. Styrelsens svar på motion 2 Förbundsstyrelsen tycker idén är bra. Medlemstypen hedersmedlem bör finnas för att motivera till gott engagemang. Däremot bör även hedersmedlemmar erlägga medlemsavgift för att nomineringar inte ska vara ekonomiskt motiverade. Kategorin stödmedlem föreslår vi inte ska finnas, eftersom det finns andra sätt att stödja SCUF, exempelvis genom funtkionen Stöd oss på SCUF:s hemsida ( oss/stod.oss). Dessutom ska en stödmedlem inte påverka hur SCUF är och verkar, genom att få närvaro- och yttranderätt på förbundsårsmötena. Styrelsen föreslår därför förbundsårsmötet besluta Att: bifalla motion 2 med följande ändringar: - stryk meningen hedersmedlem behöver inte erlägga medlemsavgift i stycket om hedersmedlem - medlemstypen stödmedlem strykes ur förslaget 39

41 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö c) MOTION 3: OM ÖVRE ÅLDERSGRÄNS Bakgrund Då Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) vänder sig till barn och ungdomar, är det inte mer än lämpligt att våra åldersgränser återspeglar detta. Vid uppnådd ålder av trettio (30) år, är det inte längre brukligt att kalla sig ungdom. Genom att anta den första att- satsen tror vi att SCUF återigen kan rikta sig mot de yngre och förhoppningsvis få yngre engagerade tidigare. Därigenom leva upp till sitt namn Svenska Celiakiungdomsförbundet. Förslag till beslut Stadgegruppen 2014 föreslår förbundsårsmötet besluta Att: den övre åldersgränsen sänks till tjugonio (29) år; Att: nödvändiga justeringar görs i stadgarna, övriga berörda dokument samt annat aktuellt material Styrelsens svar på motion 3 Förbundsstyrelsen välkomnar förändringen med en lägre övre åldersgräns. Förbundsstyrelsen föreslår därför förbundsårsmötet besluta Att: bifalla motion 3 i sin helhet 40

42 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö d) MOTION 4: OM KOMBINATIONSMEDLEMSKAP Bakgrund Alla medlemmar i Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF), utom några få, betalar idag sin medlemsavgift till Svenska Celiakiförbundet (SCF) och därtill aktivt väljer att också vara medlem i SCUF utan extra kostnad. Enligt senast antagna stadgar (antagna ) gäller att Medlemsavgiften till SCUF beslutas av ungdomsförbundets årsmöte och fastställdes på SCF:s förbundsstämma/ordförandekonferens., vilket rimmar illa med att vi ska vara ett självständigt ungdomsförbund. Det finns en beslutad medlemsavgift för medlemskap i enbart SCUF, vilket idag är 200 SEK. SCUF får dock årligen en summa pengar från SCF för varje medlem som är med i både SCF och SCUF, vilket är en betydligt lägre summa än vår egen medlemsavgift. I dagsläget delar vi medlemsregister med SCF vilket kan få den oinvigde att tro att våra gemensamma medlemmar endast har ett fullvärdigt medlemskap och inte två. I praktiken har våra medlemmar dock aktivt valt ett kombinationsmedlemskap, där de betalar en summa för att få bli fullvärdiga medlemmar i båda organisationerna. Detta är ett typ av avtal som även skulle kunna göras med andra organisationer som har gemensamma intressen. Idag kan detta i praktiken vara svårlöst men vi hoppas på att se fler typer av kombinationsmedlemskap i framtiden. Avgiften för kombinationsmedlemskap bör regleras gemensamt. Förslag till beslut Stadgegruppen 2014 föreslår förbundsårsmötet besluta Att: SCUF ska erkänna och uttala att ett kombinationsmedlemskap finns; Att: SCUF aktivt jobbar för att även SCF erkänner och uttalar att kombinationsmedlemskapet finns. Styrelsens svar på motion 4 Förbundsstyrelsen upplever inte att det finns några problem med hur medlemshanteringen sköts idag. Vårt avtal med SCF baseras på ett samverkansavtal mellan förbunden. Ett kombinationsmedlemskap skulle kunna öppna upp för att fler föreningar vill skapa en sådan typ av medlemskap, vilket inte skulle vara möjligt då vi även måste dela medlemsregister med dessa föreningar. Därför föreslår förbundsstyrelsen förbundsårsmötet besluta Att: avslå motion 4 i sin helhet. 41

43 Möteshandlingar Förbundsårsmötet april i Växjö e) MOTION 5: NYA STADGAR FÖR SCUF Med hänsyn till redan fattade beslut vad gäller motion 1-4, samt proposition 2 (finns längre fram i handlingarna), ska nu årsmötet ta ställning till ett framvaskat helhetsförslag om nya stadgar för SCUF. Stadgegruppens ursprungliga helhetsförslag presenteras (till vänster) intill de ändringsförslag (till höger) som förbundsstyrelsen har på stadgegruppens förslag. Både stadgegruppen och förbundsstyrelsens kommentarer på sina respektive förslag finns bifogade till möteshandlingarna (separat dokument). Förslag till beslut Stadgegruppen 2014 föreslår förbundsårsmötet besluta Att: fastställa Stadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundet enligt förslaget Styrelsens svar på motion 5 Förbundsstyrelsen uppskattar det jobb och den tid som stadgegruppen lagt ned på att ta fram förslag på nya stadgar för SCUF och normalstadgar för föreningar. Nya stadgar är nödvändiga för att förtydliga SCUF:s verksamhet och de kan hjälpa förbundet att utvecklas. Förbundsstyrelsen tycker i huvudsak att förslagen är bra men har förslag på förändringa på några punkter. De största ändringar förbundsstyrelsen föreslår är omformulering av ändamålsparagrafen, vem som är valbar till olika poster och hat ha medlemsföreningar istället för regionföreningar. Det som ligger till grund för de flesta av förbundsstyrelsens ändringar är att stadgarna ska vara inkluderande för alla medlemmar, att det ska vara låga trösklar för engagemang och lätta att förstå. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att: bifalla motion 5 med de av förbundsstyrelsen föreslagna förändringarna FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET Stadgegruppens förslag 1 Namn Förbundets namn är Svenska Celiakiungdomsförbundet, förkortat SCUF. Förbundets namn översätts i internationella sammanhang till Swedish Coeliac Youth Society. Förbundsstyrelsens ändringsförslag 1 Namn Inga ändringsförslag 42