Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden"

Transkript

1 REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/05/003 Er referens: Ju2015/3397/L2 1 (20) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Stockholm e-post: Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden Svenska Bankföreningen har beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden (SOU 2015:40) och får med anledning härav anföra följande. Sammanfattning Bankföreningen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag, men har bl.a. följande förslag till ändringar och förtydliganden: - Från definitionen av bostadskredit bör utöver överbryggningskrediter också undantas handpenninglån och byggnadskrediter, eftersom dessa också är kortfristiga lån som tas i samband med förvärv av bostad. - Den obligatoriska betänketiden och möjligheten att ändra räntan fram till utbetalningsdagen behöver övervägas ytterligare eftersom förslaget är svårt att förena med den svenska ordningen för räntesättning av bolån. Dessutom uppkommer oklarheter om vilka ränteändringsregler som ska gälla, eftersom det redan i konsumentkreditlagen finns sådana regler. - Begreppet lån i utländsk valuta bör ändras, eftersom det med direktivets definition huvudsakligen kommer att träffa lån i svenska kronor. Dessutom måste det klargöras att de särskilda skyddsreglerna för lån i utländsk valuta endast gäller då det föreligger en valutarisk. Det är också viktigt att det framgår att skyddet mot valutarisker ska kunna utformas på ett flexibelt sätt och kunna innefatta olika typer av arrangemang. - Det behöver bli tydligare vad som avses med rådgivning om bolån och hur rådgivning förhåller sig till de befintliga kraven på god kreditgivningssed. Det bör vidare vara tydligt att information och förklaringar samt vissa former av amorteringsplaner ska kunna lämnas utan att det anses som rådgivning. - De övergångstider som medges i direktivet för införande av kraven på kunskap och kompetens måste införas i svensk lag, dvs. de grundläggande kraven ska gälla från mars 2017 och för erfaren personal från mars Besök (Visit): Post: t:+46 (0) Blasieholmsgatan 4 B Box 7603 f:+46 (0) Stockholm SE Stockholm e: Sverige (Sweden) Sverige (Sweden)

2 2 (20) - Reglerna om värdering av bostaden som säkerhet måste ge fortsatt utrymme för att hantera såväl värdering som kreditbeslut i ett ärende på ett lokalt bankkontor. - Kraven på öppenhet om bolåneräntan bör inte omfatta finansieringskostnaden, utan begränsas till historiska genomsnittsräntor och faktorer som påverkar räntesättningen. - Förslaget om ett lagstadgat krav på individuella amorteringsplaner bör inte införas, eftersom behovet av sådana planer i stort sett bortfaller när det aviserade amorteringskravet införs. Inledning Bankföreningen anser att utredaren har gjort ett förtjänstfullt arbete och i huvudsak givet de begränsningar och tolkningsproblem som identifierats presenterat väl avvägda förslag till hur EUs bolånedirektiv bör implementeras i svensk lagstiftning. Implementering av direktiv innebär ofta utmaningar av flera slag för utredningsväsendet och lagstiftaren, eftersom det i direktiv ofta regleras förhållanden som har iakttagits i andra medlemsstater än i Sverige. 5.2 Den föreslagna författningsregleringen i korthet Utredningen föreslår att de nya författningsbestämmelser som krävs för att genomföra bolånedirektivet ska införas dels i konsumentkreditlagen (SFS 2010:1846) och anpassas efter den lagens struktur och systematik, dels i en ny näringsrättslig lag avseende kreditgivares och kreditförmedlares verksamhet. Bankföreningen tillstyrker denna form för författningsreglering Direktivets tillämpningsområde Utredningen föreslår att de bestämmelser som behövs för att genomföra bolånedirektivet ska vara tillämpliga på krediter som är förenade med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt eller som är förenade med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till fastighet, och krediter som konsumenten tar i syfte att förvärva eller behålla äganderätt till fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt eller en befintlig eller planerad byggnad utom i de fall det handlar om en överbryggningskredit. I konsumentkreditlagen ska begreppet bostadskredit användas i tillämpliga bestämmelser. Bankföreningen tillstyrker att krediter förenade med panträtt ska omfattas av de regler som följer av bolånedirektivet. Detta överensstämmer med vad som idag avses med bolån. Föreningen beklagar att Sverige till följd av direktivet tvingas att utvidga begreppet bolån (bostadskredit) till att också omfatta krediter som tas i syfte att för-

3 3 (20) värva en bostad. Föreningen instämmer i utredarens förslag till anpassning av direktivet till svenska förhållande genom att också inkludera bostadsrätter. Genom att bostadskredit utvidgas till att omfatta också krediter som tas i syfte att förvärva mark eller bostad uppkommer flera tillämpningsproblem. För att minska dessa är det mycket viktigt att lagstiftaren slår fast, i likhet med vad utredaren uttalar i författningskommentaren, att kreditgivaren inte har någon plikt att undersöka konsumentens syfte med krediten. Föreningen tillstyrker också förslaget att undanta s.k. överbryggningskrediter, eftersom dessa är kortfristiga och tas för att tillgodose ett tillfälligt lånebehov i samband med förvärvet av en bostad. Det resonemang och de skäl som utredaren för fram som grund för att undanta överbryggningskrediter är enligt Bankföreningens uppfattning direkt tillämpliga också på s.k. handpenninglån. Dessa är också tillfälliga, kortfristiga krediter som tas i samband med förvärv av en bostad och dessa lån ersätts med en långfristig bostadskredit, när den slutliga finansieringen av bostadsaffären läggs upp. Det enda skälet till att utredaren inte velat undanta också handpenninglån är att detta begrepp inte uttryckligen används i direktivtexten. Bankföreningen anser dock att det är beskrivningen av kreditens konstruktion, framför allt dess tillfälliga karaktär, som måste vara bestämmande för vilka undantag som ska göras och inte vilken benämning som används på krediten. Bostadskrediten är till sin natur en långfristig kredit och de regler som omgärdar bostadskrediter utgår från detta förhållande (överlämnande av ESIS, bindande erbjudande, möjligheten att ändra räntesatsen beroende på förändringar i långsiktiga finansieringsinstrument m.m.). Det framstår därför som ologiskt att definiera också kortfristiga krediter som bostadskrediter, särskilt som de kortfristiga krediterna omfattas av de konsumentskyddsregler som finns i konsumentkreditlagen för vanliga konsumentkrediter. På motsvarande grunder bör också byggnadskrediter undantas. Det är fråga om krediter som tas för att finansiera byggandet av ett småhus och därmed har en kort löptid och avlöses av en långsiktig finansiering, när huset har färdigställts. Det som skiljer byggnadskredit från överbryggningskredit och handpenninglån är att de ofta tas med säkerhet i den fastighet som ska bebyggas. Den undantagsmöjlighet som ges i direktivet är inte begränsad till krediter som tas utan säkerhet, utan ger utrymme för att också undanta byggnadskrediter. Om inte undantag införs också för handpenninglån och byggnadskrediter kommer dessa att belastas med en administrativ hantering som inte är proportionerlig och motiverad med hänsyn till krediternas kortfristiga karaktär.

4 4 (20) Föreningen föreslår därför att undantag görs för kreditavtal i enlighet med direktivets beskrivning i artikel 4.23, dvs. kreditavtal med obestämd löptid eller som ska återbetalas senast inom 12 månader och som används av konsumenten som en tillfällig finansieringslösning under övergången till ett annat finansiellt arrangemang för bostaden Marknadsföring Utredningen föreslår att det i en ny 7 a KKrL införs en skyldighet för kreditgivare att vid marknadsföring av kreditavtal i tillämpliga fall informera om risken för att valutakursförändringar kan komma att påverka de belopp som konsumenten har att betala. Bankföreningen vill starkt ifrågasätta denna bestämmelse, eftersom den medför att all marknadsföring rörande alla bostadskrediter i praktiken måste innehålla en varning om valutakursförändringar. Direktivets definition av lån i utländsk valuta medför i och för sig att det är konsumentens situation som avgör om en kredit kommer att falla in under definitionen, men av artikel 11 framgår att det är i tillämpliga fall som en varning om valutakursfluktuationer behöver finnas med. Det finns därför enligt Bankföreningens uppfattning stöd för att begränsa denna bestämmelses räckvidd dels till sådana bolån som är valutalån i traditionell mening, dvs. när kreditgivaren marknadsför krediter i annan valuta än den i kreditgivarens hemland, dels när marknadsföring av bolån sker till en grupp vars lån omfattas av den nya definitionen, t.ex. personer som har inkomster i valutan i våra grannländer. Enligt föreningens mening får förslaget annars orimliga konsekvenser och kan knappast sägas vara till nytta för konsumenterna. Eftersom huvuddelen av låntagarna har inkomst och lån i svenska kronor, kommer en varning för valutakursförändringar att skapa onödig oro och undran hos kunderna om inte den föreslagna begränsningen införs Standardiserat EU-faktablad om bostadskrediter Utredningen föreslår i enlighet med direktivet att konsumenten innan ett avtal ingås ska få en anpassad information om bostadskrediten genom ett standardiserat EUfaktablad. Bankföreningen instämmer i utredningens förslag och vill särskilt lyfta fram de vägledande uttalanden som utredningen gör om vilken information som kreditgivaren måste ha tillgång till innan faktabladet ska lämnas över, bl.a. måste kreditgivaren veta exakt vilket kreditbelopp som är aktuellt och vilken räntebindningstid som konsumenten tänkt sig. Kreditgivaren ska enligt utredningen ha utrymme att faktiskt göra en kreditprövning innan faktabladet lämnas över och det finns inget som hindrar en kreditgivare att lämna över faktabladet först i samband med ett bindande erbjudande om en bostadskredit. Det är enligt föreningens uppfattning angeläget att dessa uttalanden förs vidare i förarbetena till den kommande lagen, eftersom vad som gäller beträffande faktabladet har stor betydelse för bolåneprocessens utformning.

5 5 (20) En obligatorisk betänketid för bostadskrediter Utredningen föreslår att konsumenten ska få ett erbjudande om bostadskredit som är bindande för kreditgivaren. Konsumenten ska ha rätt att överväga erbjudandet under minst sju dagar. Kreditgivaren får dock förbehålla sig rätten att ändra en erbjuden ränta senast på utbetalningsdagen för kreditbeloppet, om räntan i erbjudandet bestämts med hänsyn till försäljningen av underliggande obligationer eller andra långsiktiga finansieringsinstrument. Utredaren konstaterar att utbetalningen av lånet oftast ligger längre fram i tiden än de sju dagar som betänketiden ska löpa. Bankföreningen anser att utredarens förslag i denna del aktualiserar ett behov av ytterligare överväganden. Förslaget baserar sig på artikel 14.6 i direktivet. Av artikeln framgår att medlemsstaterna ska ge konsumenten rätt att under minst sju dagar överväga tillgängliga erbjudanden om bostadskrediter. Vidare framgår att om den kreditränta eller andra kostnader som gäller för erbjudandet fastställs på grundval av försäljning av underliggande obligationer eller andra långsiktiga finansieringsinstrument kan medlemsstaterna föreskriva att krediträntan eller andra kostnader får skilja sig från det som anges i erbjudandet i enlighet med värdet av den underliggande obligationen eller annat långsiktigt finansieringsinstrument. Det bör enligt föreningens uppfattning noga utredas om det är korrekt att såsom utredaren gjort, dra slutsatsen att direktivet därmed innebär att samtliga erbjudanden om ränta som inte har någon koppling till en underliggande bostadsobligation, inte ska få följa en angiven referensränta eller listpris under pågående betänketid. Den direkta kopplingen till bostadsobligationer är nämligen inte relevant för räntesättningen av svenska bolån, där räntan i stället i betydande utsträckning bestäms mot bakgrund av listpriser och rabatter i förhållande till dessa. Det som därvid är avgörande för kunden är vilken rabatt som kreditgivaren erbjuder i förhållande till listpriset. Enligt föreningens uppfattning bör därför ett erbjudande om att under betänketiden garantera kunden en viss rabatt i förhållande till ett listpris eller en viss marginal i förhållande till en referensränta anses som ett bindande erbjudande enligt 13 a. Om kunden accepterar erbjudandet under betänketiden gäller den erbjudna rabatten eller marginalen när utbetalning sker av lånet. Skyldigheten att binda erbjudandet bör alltså vid en räntesättning av den beskrivna typen ses som en skyldighet att under betänketiden frysa den eventuella rabatt eller marginal som kunden erbjudits. Bankföreningen vill också peka på, att utredarens förslag om att erbjuden ränta endast får ändras med hänsyn till försäljningen av underliggande obligationer, inte berör hur detta ska förhålla sig till en kreditgivares rätt, enligt 17 KKrL, att genom avtal förbehålla sig rätten att ändra räntan. Sannolikt har utredaren inte haft för avsikt att inskränka en kreditgivares nuvarande rätt enligt denna bestämmelse. Utredaren har dock inte belyst frågan och förslaget medför därför vissa oklarheter. Eftersom det bindande erbjudandet ska innehålla samtliga kreditvillkor, inklusive ett förbehåll att ändra räntan under avtalets löptid under vissa förutsättningar, måste en eventuellt

6 6 (20) inskränkt rätt att ändra räntan vara samordnad med 17 KKrL. Ett behov av sådant klargörande understryks av det förhållandet att kunden kan acceptera det erbjudna kreditavtalet lång tid innan krediten ska utbetalas. Eftersom kreditavtalet då har ingåtts skapar förslagets utformning oklarhet om vilka grunder för ränteändring som då är tillämpliga, den föreslagna 13 b andra stycket eller den befintliga 17. Enligt föreningens uppfattning får det inte råda någon tvekan om att det då är reglerna i 17 KKrL som gäller för ränteändring och inte den nu föreslagna hänvisningen till försäljningen av underliggande obligationer. Under det fortsatta beredningsarbetet bör det därför utredas närmare vilka regler som ska gälla beträffande kreditgivarens rätt att justera räntan och om det är lämpligt att ha olika regler under betänketiden, under tiden fram till utbetalningsdagen och under avtalets löptid (som delvis kan sammanfalla med tiden fram till utbetalningsdagen). Det kan enligt föreningens uppfattning ifrågasättas om en hänvisning till utbetalningsdagen bör införas, eftersom den som redovisats ovan kan skapa betydande oklarhet. Vidare bör beaktas att en reglering där kreditgivaren riskerar att bli bunden av ett erbjudande under så lång tid som flera månader medför en stor osäkerhet när det gäller de finansieringskostnader som banken de facto kommer att ha för det aktuella lånet. Och för kundens del skulle det förhållandet att erbjudandet är bundet innebära att kunden inte får fördel av ett sjunkande ränteläge och finansieringskostnad för banken. Detta talar för att de räntejusteringsmöjligheter som anges i 17 bör gälla. Föreningen vill också peka på att om kreditgivarna till följd av den föreslagna förändringen behöver frikoppla räntesättningen under betänketiden eller under hela tiden fram till utbetalningsdagen från den normala räntesättningen under avtalets löptid, kan det komma att påverka nivån på de erbjudna räntorna. Om räntan behöver låsas under en viss period uppkommer nämligen behov för kreditgivaren att räntesäkra sig under denna tid. Detta medför kostnader för de positioner som kreditgivaren måste ta för att säkra den utlovade räntan. Vissa banker erbjuder redan räntesäkringsprodukter till konsumenter som mot en viss premie kan bli garanterad en viss ränta. Skulle lagstiftaren välja en reglering baserad på utredarens förslag vill föreningen framhålla att förslaget om att kreditgivaren inte får förbehålla sig rätten att ändra räntan av andra skäl än om räntan bestämts just med hänsyn till försäljningen av underliggande obligationer är snävare än vad som anges i direktivet som hänvisar till värdet av den underliggande obligationen. I och med att en bostadsobligation normalt löper under mycket längre tid än själva räntebindningstiden, och prissättningen gentemot kund under ett pågående kreditavtal i princip aldrig styrs av försäljningen av en bostadsobligation, utan på sin höjd av underliggande bostadsobligationers rådande marknadsvärde, blir förslaget i dess nuvarande lydelse inte möjligt att tilllämpa. Det är därför angeläget att förslaget justeras så att det i likhet med direktivet

7 7 (20) medger en räntejustering med hänsyn till en förändring i värdet av den underliggande obligationen. Slutligen vill Bankföreningen i denna del ifrågasätta utredningens förslag att gå utöver direktivet genom att införa en skyldighet att förklara ränteändringen, s.k. goldplating, Lån i utländsk valuta Utredningen föreslår att kreditgivare som beviljar bostadskrediter i utländsk valuta ska erbjuda konsumenten en försäkring eller något annat arrangemang som begränsar risken för att valutakursförändringar påverkar konsumentens förmåga att betala kreditfordran. Av direktivets definition av utländsk valuta följer att en svensk kreditgivare kan komma att ge ett bolån i utländsk valuta även om lånet ges i svenska kronor, nämligen om konsumenten t.ex. har lön i en annan valuta eller är bosatt i ett annat land inom EES. En bostadskredit till en konsument bosatt i Sverige som ges i en annan valuta än svenska kronor omfattas givetvis också. Bankföreningen vill framhålla att direktivets definition av lån i utländsk valuta innebär att bestämmelsen också träffar lån som ges i svenska kronor, nämligen om konsumenten t.ex. får lön i en annan valuta eller är bosatt i ett annat land inom EES. Den vanligaste situationen torde vara personer som bor i Sverige och tar krediter hos en svensk kreditgivare, men arbetar i något av våra grannländer och har lön i det landets valuta. Det framstår som ologiskt och förvirrande för konsumenterna om sådana lån ska betecknas som lån i utländsk valuta. Föreningen föreslår att ett annat begrepp införs. De särskilda krav som föreslås gälla för lån i utländsk valuta innebär att detta blir en egen låneprodukt som måste hanteras i särskild ordning av kreditgivaren, t.ex. för att erbjudanden ska kunna lämnas om arrangemang för att begränsa valutakursrisken och för att varningar om valutakursförändringar ska kunna sändas ut till rätt kund vid rätt tillfälle under lånets löptid. Det är viktigt att det slås fast att det är förhållandena som gäller vid lånetillfället som är avgörande för om ett lån ska anses vara i utländsk valuta eller inte. Däremot kan det, som anförs i betänkandet, ligga i konsumentens intresse att ett lån inte längre betraktas som lån i utländsk valuta om kriterierna inte längre uppfylls. Bankföreningen anser att det i ett par avseenden finns anledning att göra förtydliganden av när reglerna om lån i utländsk valuta ska tillämpas. Det avgörande måste vara om en valutakursrisk föreligger eller inte. Föreningen vill peka på två exempel, där lånen i båda fallen är att anse som lån i utländsk valuta, men i det första exemplet föreligger ingen valutarisk:

8 8 (20) 1. En svensk medborgare har utvandrat till Spanien men får sin inkomst i form av pension utbetalad i SEK. Personen köper en sommarstuga i Sverige och finansierar sitt köp genom att ta upp ett lån i SEK i en svensk bank. Enligt definitionen är det ett lån i utländsk valuta, eftersom lånet som är i SEK är i en annan valuta än valutan i den medlemsstat där personen bor, vilken är EUR, eftersom personen bor i Spanien. Frågan är dock om det avseende detta lån verkligen föreligger en valutakursrisk från vilken personen måste skyddas. Visserligen bor personen i en medlemsstat där EUR är den nationella valutan, men eftersom kunden betalar sitt lån i SEK med hjälp av sin pension i SEK föreligger ingen valutakursrisk i praktiken. 2. En svensk medborgare har utvandrat till Spanien och får sin inkomst i EUR från sin spanska arbetsgivare. Personen köper en sommarstuga i Sverige och finansierar sitt köp genom att ta upp ett lån i SEK i en svensk bank och kommer att använda sin lön i EUR för att betala lånet. Enligt definitionen är detta också ett lån i utländsk valuta, eftersom lånet som är i SEK är i en annan valuta än valutan i den medlemsstat där personen bor vilken är EUR, eftersom personen bor i Spanien. Lånet är också i en annan valuta än den valuta som personen har sin inkomst i dvs. EUR. I detta fall föreligger till skillnad från det första exempel en faktisk valutakursrisk. Enligt Bankföreningens uppfattning är det angeläget med ett förtydligande i propositionen innebärande att det första exemplet inte ska anses vara ett lån i utländsk valuta, eftersom det inte föreligger någon faktisk valutakursrisk. Detta får anses vara till fördel för konsumenten som därmed inte behöver teckna ett speciallån vilket kan förväntas ha en annan kostnadsbild än ett vanligt bolån. Konsumenten behöver heller inte ta ställning till om en försäkring eller annat arrangemang ska tecknas för att begränsa (den obefintliga) kursrisken. En ytterligare punkt där Bankföreningen anser det befogat med ett klarläggande är att med inkomst i utländsk valuta ska avses att huvuddelen av inkomsten är i annan valuta/andra valutor än lånet. I definitionen av lån i utländsk valuta talas om valuta i vilken konsumenten erhåller sin inkomst utan att det sägs om det är hela inkomsten eller en viss minsta del som avses. Däremot talas det i artikel 23 punkt 2 a) när det gäller konverteringsrätten om att den alternativa valutan ska vara den valuta i vilken konsumenten huvudsakligen erhåller sin inkomst. Det får därför anses vara förenligt med direktivet att klargöra att det är fråga om lån i utländsk valuta först om konsumentens huvudsakliga inkomst är i annan valuta än lånet. Bankföreningen välkomnar utredningens resonemang som ger utrymme för olika avtalslösningar och arrangemang som tillgodoser det som får anses vara regelns huvudsyfte, nämligen att skydda konsumentens betalningsförmåga vid valutakurs-

9 9 (20) förändringar. I direktivet nämns försäkringslösningar, möjlighet att konvertera lånet till annan valuta och andra arrangemang såsom räntetak. Såvitt vi känner till finns det för närvarande inte några försäkringslösningar på marknaden som passar för det nämnda syftet. De valutasäkringsprodukter som finns är normalt inriktade mot företagsmarknaden och torde bli mycket dyra för vanliga konsumenter. Bl.a. med hänsyn till den osäkerhet som finns om huruvida det kommer att utvecklas arrangemang och produkter som är lämpliga och prisvärda för konsumenter anser Bankföreningen att lagstiftaren bör ge möjlighet för kreditgivare att uppnå regelns huvudsyfte, nämligen att skydda konsumentens betalningsförmåga, genom att vid beviljande av lån i utländsk valuta kunna ställa krav på att konsumenten har en större buffert i sin kvar-att-leva-på-kalkyl än vad som normalt tillämpas. Då säkerställs att kunden har den eftersträvade större motståndskraften mot valutakursförändringar, utan att någon särskild tilläggsprodukt behöver köpas. Detta torde normalt sett vara till fördel för den enskilde konsumenten. Den föreslagna 20 a bör därför förses med ett tillägg enligt vilket kreditgivare som ett alternativ kan välja att själv tillhandahålla lämpliga arrangemang för att skydda konsumentens betalningsförmåga genom att mot konsumenten ställa krav på att den som önskar ta ett lån i utländsk valuta, även ska kunna klara förändringar i valutakurserna av viss storlek. Det ska noteras att det i direktivets artikel 23.1 b) anges att det ska finnas arrangemang på plats och att det alltså där inte sägs att det är kreditgivaren som ska erbjuda eller tillhandahålla arrangemangen. Med hänsyn till den ovan nämnda osäkerheten om det kommer att utvecklas arrangemang för att skydda kundens betalningsförmåga, föreslår föreningen att regeringen uppdrar åt Boverket att utforma garantier eller andra arrangemang som kan minska riskerna för kunder som tar lån i utländska valuta Rådgivningstjänster Utredningen föreslår att det i KKrL införs särskilda bestämmelser om rådgivning när det gäller bostadskrediter. Bankföreningen noterar att enligt den föreslagna 48 f ska rådgivningen grundas på en bedömning av ett tillräckligt stort antal bostadskreditavtal. Denna bestämmelse grundar sig på direktivet, som i sin tur utgår från förhållandena i andra länder där det finns en större variation när det gäller låneprodukter än vad som är fallet i Sverige, där bolånen är en jämförelsevis homogen produkt. Därför är det välkommet att det i författningskommentaren tydliggörs att med olika bostadskreditavtal avses kombinationer av lån av olika storlek och de olika villkor som normalt är förknippade med bolån. När det gäller rådgivning kring lånets storlek anser Bankföreningen att det bör klargöras att kreditgivaren inte har anledning att ifrågasätta storleken på det lånebelopp som en konsument ansökt om, så länge konsumenten klarar kraven i kredit-

10 10 (20) prövningen och bedöms ha en tillräcklig återbetalningsförmåga. Det är först när den sökta krediten inte kan beviljas som det kan bli aktuellt att visa för konsumenten vilket lånebelopp dennes ekonomi klarar av. Enligt 48 f ska kreditgivaren också ta rimliga hänsyn till risker för konsumenten som kan uppstå under det rekommenderade kreditavtalets löptid. I författningskommentaren nämns bl.a. risken för att konsumenten får sämre betalningsförmåga, t.ex. vid arbetslöshet eller pensionering. Föreningen anser att det är rimligt att kreditgivaren i samband med rådgivningen belyser för konsumenten hur betalningsförmågan kan förändras i samband med pensionering, eftersom detta är en punkt som de flesta kunder uppnår. Utgångspunkten för en sådan bedömning bör då vara att förhållandena som gäller vid avtalstillfället är i stort sett oförändrade, dvs. att kunden alltjämt arbetar och har en viss löneutveckling (jfr Pensionsmyndighetens direktiv till försäkringsbolag). Däremot är det föreningens uppfattning att det är alltför långtgående och direkt olämpligt om banken förväntas väga in risken för att en konsument blir arbetslös, långtidssjukskriven eller skiljer sig och att dessa risker ska återspeglas i de erbjudna lånevillkoren. Att sådana bedömningar inte behöver göras bör uttalas i lagens förarbeten. När det gäller vad som ska avses med rådgivning hänvisar utredningen till uttalanden som gjorts i anslutning till lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och konstaterar att innebörden av rådgivning i direktivet sammanfaller väl med vad som sägs i nämnda förarbetsuttalanden. Med rådgivning avses således att kreditgivaren lämnar rekommendationer och handlingsalternativ som är utformade efter kundens särskilda behov och förutsättningar. Föreningen vill här erinra om att en kreditgivare redan idag enligt 6 KKrL ska iaktta god kreditgivningssed, vilket innebär att ta till vara konsumentens intressen och ge de förklaringar som konsumenten behöver. Detta sammanfaller delvis med vad som avses med rådgivning, men föreningen skulle värdesätta om det i lagstiftningsarbetet kunde klargöras vad det är som tillkommer vid rådgivning som kreditgivaren inte redan är skyldig att göra när den iakttar god kreditgivningssed. Behovet av ett sådant klargörande understryks av att bolångivning enligt direktivet förutsätts kunna ske utan att rådgivning förekommer. Det bör t.ex. förtydligas att förklaringar och information om olika bindningstider och amorteringstider ska betraktas som information och inte som rådgivning. Föreningen vill också understryka att rådgivning ska kunna tillhandahållas såväl via internet och telefon som på kontor. Det är viktigt att det inte finns några legala hinder mot en digital bolåneprocess Kunskap och kompetens Utredningen föreslår att kreditgivare och kreditförmedlare ska ha personal som har tillräcklig kunskap och kompetens för att sätta samman, erbjuda, bevilja eller förmedla bostadskreditavtal samt ge råd om bostadskrediter.

11 11 (20) Om kreditgivaren eller kreditförmedlaren erbjuder andra finansiella produkter i samband med verksamheten med bostadskrediter ska den som erbjuder den andra finansiella produkten ha tillräcklig kunskap och kompetensen avseende denna. Bankföreningen ställer sig positiv till att det införs krav på kunskap och kompetens hos den personal som tillhandahåller bolån. Det ska dock framhållas att bankerna sedan lång tid tillbaka var för sig har säkerställt att bolånepersonalen har de kunskaper som krävs för att ge kunderna den information som behövs för att de ska kunna välja en lämplig utformning på sitt bolån. Bankerna och har dock ansett att det är av stort värde att direktivets kunskapskrav uppfylls genom en branschgemensam standard och har därför inlett ett samarbete med SwedSec Licensiering AB för att utforma ett bolånetest. Målgruppen för detta test är de personer som omfattas av lagförslagets kunskapskrav, dvs. de som sätter samman, erbjuder, beviljar, förmedlar eller ger råd om bostadskrediter. I betänkandet utvecklas närmare vilka roller dessa personer har hos kreditgivaren. Denna beskrivning, som föreningen anser vara väl avvägd, är avgörande för avgränsningen av kunskapskraven och därmed också för den målgrupp hos kreditgivarna som kommer att omfattas av kraven på att genomgå det nämnda testet för att erhålla en licens baserad på licensieringstest för bolån. Föreningen och SwedSec har denna som grund för planeringen och utvecklingen av licensieringen och det är därför angeläget att den här avgränsningen förs med i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Utredningen föreslår i enlighet med den möjlighet som finns i direktivet att kunskapskraven ska tillämpas från den 21 mars 2017, dvs. ett år efter det att den övriga regleringen föreslås träda i kraft. Bankföreningen vill framhålla att denna förlängda övergångstid är absolut nödvändig. Direktivet ger också möjlighet att införa en övergångstid på ytterligare två år för personal med viss yrkeserfarenhet. Utredningen anser det lämpligt att denna möjlighet utnyttjas, men lägger inget konkret eget förslag i den delen, utan ser det som en uppgift för Finansinspektionen att besluta om att utnyttja denna möjlighet. Bankföreningen anser att det är ytterst angeläget att den nämnda förlängda övergångstiden kommer till direkt uttryck i lagens ikraftträdandebestämmelser. Detta är nödvändigt för att all personal som omfattas av kompetenskraven ska hinna genomgå licensieringstesten utan att bolångivningen till kunderna drabbas. Enligt bankernas preliminära beräkningar, baserade på betänkandets beskrivning av vilken personal som omfattas, är det i storleksordningen bankanställda som behöver genomföra ett licensieringstest med godkänt resultat. Det är alltså ett mycket omfattande projekt som ska genomföras i hela landet av de berörda bankerna och mer omfattande än vad som förutsågs i samband med utredningsarbetet och framtagandet av konsekvensanalysen. Licensieringstestet beräknas vara färdigutvecklat i början av 2016, då alltså testerna kan börja tas. Förberedelser inför testerna innefattar bl.a. följande

12 12 (20) steg: framtagande av utbildningsmaterial av externa leverantörer, analys av vilka anställda som måste ta testet, genomförande av diagnostester för att identifiera kunskapsbehoven för enskilda personer och genomförande av utbildningsinsatser för de anställda. Testerna kommer att kunna genomföras på ett visst antal orter i landet för att en säker och likvärdig testmiljö ska kunna garanteras. Detta innebär att de anställda som ska ta testerna ibland måste resa till en annan ort, vilket tillsammans med studier inför testet medför ett betydande bortfall av arbetstid som i sin tur påverkar förutsättningarna för bankerna att upprätthålla servicen till kunderna under denna tid. Särskilt för mindre kontor kan detta skapa stora svårigheter. Det krävs alltså omfattande planeringsinsatser för att detta ska kunna hanteras på ett rimligt sätt. För att begränsa effekterna för kunderna måste därför tiden för genomförande av tester vara tillräckligt lång och möjligheten till en längre övergångstid måste utnyttjas så att de anställda med yrkeserfarenhet har fram till mars 2019 på sig att genomföra testerna. Bankföreningens uppfattning är således att anställda som omfattas av kompetenskraven bör kunna delas in i två grupper, där de nyanställda och anställda med endast kort yrkeserfarenhet ska genomgå licensieringstest senast i mars 2017, medan anställda med yrkeserfarenhet ska ta testet senast i mars Kategorin anställda med erfarenhet skulle då preciseras som de med erfarenhet av bolån under minst tre år under den senaste femårsperioden räknat från 2016 (när lagkraven införs). Med erfarenhet av bolån avses då att personen har haft arbetsuppgifter där det ingått beredning och/eller rådgivning om bolån innefattande t.ex. kreditbeviljningsrätt, rådgivning och information till kunder om bolån. En sådan infasning av kraven på genomförande av tester kommer inte att påverka kvaliteten i den rådgivning och information som ges till kunderna, eftersom det är den erfarna och kunniga personalen som omfattas av den förlängda övergångstiden. Dessutom avser bankerna att genomföra informations- och utbildningsinsatser för all personal om de nyheter som implementeringen av bolånedirektivet medför. För att den ovan beskrivna processen för förberedelser och genomförande av licensieringstester ska kunna utföras på ett ordnat sätt måste planeringsförutsättningarna klargöras så snart som möjligt. Föreningen anser det därför, som redan framhållits, att det är angeläget att regeringen i den kommande propositionen anger att övergångstiden fram till och med mars 2019 kommer att införas. Föreningens resonemang ovan bygger på att samtliga nya regler avseende bolån är klara i mars Skulle lagstiftningen och myndighetsföreskrifterna träda i kraft senare än så innebär det att kunskapskraven kan behöva kompletteras i ett sent skede och då blir det än mer angeläget att den förlängda övergångstiden införs.

13 13 (20) Värdering av säkerheten för bostadskrediten Utredningen föreslår att en kreditgivare vid värdering av konsumentens bostad när denna ställs som säkerhet för en bostadskredit ska använda tillförlitliga och i förväg fastställda standarder. Den som utför en värdering ska vara tillräckligt oberoende i förhållande till kreditbeslutsprocessen och ha den kunskap och kompetens som krävs för att fastställa ett tillförlitligt värde. Värderingen ska dokumenteras och bevaras hos kreditgivaren Bankföreningen anser att det är viktigt att det sker en korrekt värdering av de bostäder som ska utgöra säkerheter för bostadskrediter och att det därför bör ställas krav på att de som värderar privatbostäder för finansieringsändamål har god kunskap om prisbild och värdepåverkande faktorer för den typ av objekt som ska värderas. God kännedom om den lokala marknaden är också en viktig faktor. Värderarens kunskap och kompetens kan uppnås på olika sätt och Bankföreningen välkomnar beskrivningen i betänkandet och bedömningen att kraven i direktivet och den föreslagna lagen kan tillgodoses såväl genom uppfyllande av internationella standarder och utbildning i fastighetsvärdering av fastighetsmäklare som genom uppfyllande av en branschstandard som tillkommit genom självreglering. Det är angeläget att utrymmet för denna flexibilitet också kommer till uttryck i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Det ska också understrykas, vilket utredningen lyfter fram, att statistiska värderingar som sker enligt i förväg klargjorda kriterier ska betraktas som ett värderingförfarande i direktivets mening. Föreningen ifrågasätter dock om begreppet standarder är en lämplig samlande benämning på de olika typer av dokument, såsom vägledningar, branschrekommendationer, företagsinterna riktlinjer, beskrivningar av statistiska värderingar och utbildningsprogram, som avses kunna ange hur värderingar ska kunna utföras. Gemensamt för flertalet av dessa är att de inte uppfattas ha samma innebörd som en standard. Föreningen anser att det bör övervägas att istället använda begreppet riktlinjer i lagtexten. Vidare ska den som utför en värdering vara tillräckligt oberoende i förhållande till kreditbeslutsprocessen. Föreningen har inget att erinra mot ett sådant krav utan ser det som naturligt att kreditgivarna ser till att intressekonflikter undviks. För att säkerställa ett tillräckligt oberoende måste utgångspunkten vara att försöka undvika risker för att värderaren inte gör en opartisk och objektiv värdering av fastigheten i fråga. Utredaren har anfört att ett tillräckligt oberoende förutsätter att en och samma person inte deltar i både värderings- och kreditbeslutsprocessen. Bankföreningen instämmer i att detta kan vara ett sätt att säkerställa oberoende. Men det bör inte vara uteslutet att det genom olika arrangemang och kontroller, interna instruktioner och rutiner, går att säkerställa ett tillräckligt oberoende även om den som utfört värderingen deltar i

14 14 (20) kreditbeslutet. Frågan om det föreligger en risk för att det inte blir en objektiv och opartisk värdering av bostaden bör avgöras med utgångspunkt i om det för personen i fråga kan finnas egna personliga eller ekonomiska intressen som kan påverka värderingen i en viss riktning. Det är då inte självklart att det är just medverkan i kreditbeslutet som medför risk för partiskhet, utan denna risk bör bedömas med beaktande av hur ersättnings- och incitamentsstrukturen är utformad. Det ska också framhållas att en medverkan i kreditbeslutsprocessen kan bidra till en strävan efter omsorg och kvalitet i värderingen, eftersom personen då har ett helhetsperspektiv och långsiktigt intresse av ett välgrundat kreditbeslut. Föreningen anser därför att det i lagstiftningsärendet bör föras resonemang kring och ges vägledande exempel på vad som kan bidra till en partisk och felaktig värdering och därför bör undvikas, snarare än att peka ut vissa organisations- och beredningsmodeller som redan i sig själva är oförenliga med oberoendekravet. Enligt Bankföreningens uppfattning är det dessutom mycket angeläget att såväl värdering, som kreditbeslut i ett ärende alltjämt ska kunna hanteras på ett lokalkontor. I annat fall skulle bostadskreditgivningen i landsdelar med få bankkontor och långa avstånd mellan orterna allvarligt försvåras och fördyras, eftersom anställda vid det lokala bankkontoret ofta är de enda som har den lokalkännedom som krävs för att en tillfredsställande värdering ska kunna utföras. Bankföreningen har inlett en dialog med Finansinspektionen om hur branschen kan uppfylla de krav som kan komma i eventuella föreskrifter från inspektionens sida Bemyndiganden Utredaren föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om bl.a. innehållet i en ansökan om tillstånd och i en anmälan om uppdragsavtal, om vilka krav som ska gälla avseende insikt och erfarenhet, om kunskap och kompetens samt om hur kravet på hederlighet och professionalism m.m. kan uppfyllas. Bemyndigandena föreslås vidare omfatta rätt att meddela föreskrifter om ersättningssystem, standarder för värdering av säkerheter, vad dokumentation av värderingen och kreditbeslutet ska innefatta samt om upplysningar för inspektionens tillsynsverksamhet och om vilka avgifter som behövs för att bekosta inspektionens verksamhet. Bankföreningen anser att vissa av de föreslagna bemyndigandena går utöver vad som krävs för direktivets genomförande. Föreningen ifrågasätter bemyndigandet avseende artikel 7 (uppföranderegler). I detta fall framgår av uppförandereglerna att kreditgivaren ska agera transparent, hederligt och rättvist. Vad detta innebär i praktiken är i grund och botten en omdömesfråga som ytterst bör avgöras genom en tolkning av lag och vägledande förarbetsuttalanden, och inte avgöras genom en myndighets föreskrifter. Bemyndiganden bör syfta till att göra det möjligt för myndigheten att omhänderta specifika, detaljerade bestämmelser i direktivet som inte läm-

15 15 (20) par sig för lag och inte, som föreningen anser vara fallet på den här punkten, att göra det möjligt för myndigheten att efter egen bedömning fylla ut bestämmelser som framgår av lag. Föreningen anser exempelvis att ett bemyndigande att meddela föreskrifter om hur en näringsidkare ska vara transparent mycket väl av myndigheten kan uppfattas som en rätt att ålägga näringsidkarna en upplysningsplikt som medför att kreditgivaren/kreditförmedlaren åläggs att lämna ut uppgifter som kan betraktas som affärshemligheter. Om det anses finnas ett behov av att mer specifikt ange hur kreditgivare ska uppfylla kravet på hederlighet, transparens och rättvisa, anser föreningen att det bör ske genom vägledande förarbetsuttalanden, inte genom myndighetsföreskrifter. Bankföreningen ifrågasätter vidare utformningen av bemyndigandet om vad en kreditgivare ska iaktta när det gäller ett uppdrag enligt uppdragsavtal. Enligt utredningens förslag ska föreskrifterna ange vad som ska gälla vid anmälan och i övrigt avseende uppdragsavtal. Om det anses föreligga behov av att till en bestämmelse om uppdragsavtal koppla ett bemyndigande, måste bemyndigandet noga ange vad det är avsett att reglera. Föreningen ställer sig därför kritisk till att ett bemyndigande även omfattar vad som i övrigt ska gälla avseende uppdragsavtal. Regler om i vilken utsträckning det är tillåtet att ingå ett sådant uppdragsavtal bör regleras i lag (jämför 6 kap. 7 LBF som inte innefattar något bemyndigande att meddela föreskrifter på området ). Slutligen ifrågasätter föreningen behovet av bemyndiganden avseende dokumentation, eftersom den föreslagna lagtexten får anses innehålla tydliga krav på vad som ska dokumenteras när det gäller värderingar och kreditbeslut. Däremot finns det anledning att komplettera förarbetsuttalandena med en anvisning om under hur lång tid som dokumenteringsskyldigheten ska bestå Försenad betalning och utmätning Utredningen gör bedömningen att inga åtgärder behöver vidtas för att genomföra direktivets bestämmelser om försenad betalning och utmätning. Gällande svensk rätt och praxis anses vara tillräcklig. Bankföreningen instämmer i utredningens bedömning. Föreningen noterar också att European Banking Authority (EBA) den 1 juni 2015 utfärdade riktlinjer om försenad betalning och utmätning för att komplettera direktivets artikel 28. Det ankommer på Finansinspektionen att göra en bedömning av hur riktlinjerna förhåller sig till svensk rätt och meddela EBA om riktlinjerna helt eller delvis kan tillämpas i Sverige Ökad öppenhet om bolåneräntan Utredningen föreslår att i ett erbjudande som avses vara bindande för kreditgivaren ska konsumenten få en förklaring om den genomsnittliga räntan, bankens finansie-

16 16 (20) ringskostnad och vilka faktorer som banken tagit hänsyn till vid bestämmandet av räntan. Bankföreningen vill till en början notera att Finansinspektionen efter det att betänkandet presenterades, nämligen från den 1 juni 2015 genom en föreskrift (FFFS 2015:1) infört en skyldighet för banker m.fl. att informera om den genomsnittliga räntan och om vilka faktorer som beaktas när det erbjuds en ränta. Däremot har det inte införts någon skyldighet att informera om finansieringskostnaden. Föreningen återkommer till denna fråga nedan. Föreningen anser i likhet med utredningen att bestämmelser om kreditgivarens förhållande till den enskilde konsumenten hör hemma i KKrL och anser därför att regleringen avseende informationsskyldigheten bör placeras i den lagen. Till KKrL finns det emellertid inga bemyndiganden utan kompletterande anvisningar för företagen förutses ske genom allmänna råd. Om regleringen införs på det föreslagna sättet, bör därför som en följd av detta, Finansinspektionens ovan nämnda föreskrifter i stället ges formen av allmänna råd, efter de anpassningar som kan behövas beroende på lagens slutliga utformning. Föreningen anser att utgångspunkten bör vara att informationsskyldighetens omfattning inte ändras i förhållande till vad FI nu föreskrivit. Informationsskyldigheten bör därför inte omfatta lån utan säkerhet (blancolån) som tas för att finansiera en bostad, t.ex. handpenninglån. Information om genomsnittsräntan för sådana lån kan inte anses vara av nytta för konsumenten. Eftersom informationsskyldigheten inte följer av direktivet utan är ett nationellt initiativ finns inte anledning att utsträcka den till en lånetyp som Sverige under förhandlingarna om direktivet motsatt sig. Vidare ska det noteras att utredningens förslag har ett bredare tillämpningsområde än FI:s föreskrifter, eftersom de senare till skillnad mot lagen gör undantag för så kallade personalkrediter. I likhet med vad som gäller enligt FI:s föreskrifter bör dock eventuella bestämmelser om transparenta räntor göra undantag för så kallade personalkrediter eftersom personalkrediter inte är relevanta jämförelseobjekt för låntagare som inte har tillgång till sådana lån. Bankföreningen avstyrker utredningens förslag att det ska införas en lagstadgad informationsskyldighet om kreditgivarens finansieringskostnad för bostadskrediter med samma räntebindningstid som den konsumenten erbjuds. Bankföreningen anser att det väsentliga för den kund som vill ta ett bolån är att få ett klart besked om den räntesats och de villkor som i övrigt gäller för lånet. Det kan även vara av värde för kunden att inför sitt ställningstagande få kännedom om den genomsnittliga räntan och de faktorer som beaktats vid räntesättningen, men värdet av att därutöver känna till finansieringskostnaden kan ifrågasättas.

17 17 (20) Föreningen tolkar det faktum att Finansinspektionen i sina slutliga föreskrifter, till skillnad mot den underliggande rapporten från 2013, inte har infört krav på information om finansieringskostnaden, som att även inspektionen har insett att information på den punkten inte kan anses vara av nytta för kunden. Nyttan av informationen i fråga urholkas också av att begreppet finansieringskostnad inte är ett enhetligt begrepp. Kreditgivarna finansierar sina bolån på olika sätt t.ex. genom emissioner av säkerställda obligationer, mera kortfristig upplåning och inlåning på konto. Finansieringen har olika löptider, som ofta avviker från bolånets löptid. Dessutom sker en betydande del av upplåningen i utländsk valuta. Skillnader i löptider och valutor hanteras normalt genom ränte- eller valutaswappar. Finansieringskostnaden för ett bolån är alltså beroende av hur stor andel av lånet som man antar kommer från de olika finansieringskällorna och i vilken utsträckning swappar har använts. Detta varierar dessutom löpande för den enskilda banken och mellan bankerna. Det framstår därför som omöjligt att göra information om finansieringskostnaden jämförbar. Utöver att det alltså inte blir jämförbart så kan det ifrågasättas om konsumenten kan förstå hur finansieringskostnaden beräknas givet den komplexitet som det innebär. Bankföreningen vill också understryka att information om upplåningskostnader/finansieringskostnader utgör uppgifter som i andra sammanhang kan utgöra affärshemligheter och underlätta konkurrenters analyser av varandras affärsmodeller och därmed påverka agerandet på marknaden. Föreningen vill erinra om att Konkurrensverket nyligen ifrågasatt Finansinspektionens beslut om att ålägga instituten informationskrav. Sammantaget finns det därför starka skäl mot ett obligatoriskt krav på samtliga banker att uppge sin finansieringskostnad. Sådant uppgiftslämnande bör istället ske på frivillig väg och alltså vara resultatet av ett ställningstagande av den enskilda banken. Utredningens förslag innebär som nämnts en informationsskyldighet, dvs. en kreditgivare ska lämna den föreskrivna informationen till alla kunder. Inspektionen föreslog i sin ursprungliga rapport att konsumenter som aktivt avböjt, inte skulle behöva få informationen och av betänkandet framgår att utredningen övervägt om informationen skulle behöva lämnas först på begäran. Bankföreningen förordar en sådan ordning kombinerat med ett krav på att det i samband med erbjudandet framgår att en sådan information finns tillgänglig. Enligt föreningens uppfattning är det lämpligt att ge konsumenten möjlighet att välja om man vill få informationen eller inte. Konsumenten kommer ändå att få del av ett omfattande informationsmaterial i samband med att ett bolån tas och risken är påtaglig att obligatorisk informationslämning leder till att konsumenten ägnar allt mindre tid åt varje ytterligare handling.

18 18 (20) 6.3 En individuellt anpassad amorteringsplan Utredningen föreslår att en kreditgivare senast när ett bindande erbjudande om en bostadskredit lämnas ska föra en diskussion med konsumenten om amortering och i anslutning till det lägga fram ett förslag till en individuellt anpassad amorteringsplan. Bankföreningen anser att det är angeläget med en god amorteringskultur och kan konstatera att amorteringsbenägenheten har ökat under senare år genom att bankerna i ökande omfattning tagit upp amorteringsfrågan med sina kunder. Här har föreningens rekommendationer bidragit till den positiva utvecklingen. Bankföreningen anser att det ska vara ett naturligt inslag i kontakten mellan kreditgivaren och kunden att behandla hur lånet ska amorteras och tillstyrker därför i princip denna del i utredningens förslag. Föreningen föreslår dock att ordet diskussion utgår ur 13 d, eftersom det för tanken till en muntlig kontakt mellan kreditgivare och låntagare. Det måste tydliggöras att informationen och kontakterna om amorteringsplanen mellan kreditgivaren och låntagaren ska kunna ske också elektroniskt eller via post. Bankföreningen avstyrker däremot förslaget att det ska vara en skyldighet för kreditgivaren att lägga fram en amorteringsplan. Föreningen vill framhålla att en bedömning av behovet av en reglering av individuella amorteringsplaner måste ske med beaktande av hur de aviserade tvingande amorteringskraven kommer att utformas. Med hänsyn till de uttalanden som gjorts av företrädare för regering, riksdag och Finansinspektion utgår föreningen från att amorteringskrav kommer att införas. Vid bedömningen ska också vägas in att det standardiserade faktabladet som alla låntagare kommer att få, i tillämpliga fall ska innehålla en form av amorteringsplan (betalningsplan). Bankföreningen vill vidare erinra om att tanken på amorteringsplaner uppkom då huvudspåret alltjämt var att ökade amorteringar skulle åstadkommas genom självreglering och en rekommendation från Bankföreningens sida. Till följd av Konkurrensverkets bedömning att detta kunde komma i konflikt med konkurrenslagstiftningen har frågan om amorteringskravens utformning blivit en fråga för statsmakterna. Om ett amorteringskrav ner till en viss belåningsgrad införs kommer alla kunder som tar lån över denna nivå att få en amorteringsplan. Det finns inget behov av att därutöver ha ett lagstadgat krav på att presentera ytterligare en plan. En sådan skulle skapa mer administration än motsvarande nytta. Det ska också understrykas att de intressen som motiverar amorteringar, dvs. konsumentskydd och finansiell stabilitet, får anses ligga till grund för de kommande tvingande amorteringskravens utformning. Det innebär att statsmakterna när dessa krav införs måste anses ha tagit dessa hänsyn, som därmed inte enligt föreningens mening kan åberopas för obligatoriska amorteringsplaner också för dem som tar lån med låg belåningsgrad. Det är enligt

19 19 (20) vår bedömning tillräckligt att frågan om amortering tas upp i diskussionerna mellan kreditgivaren och kunden. Föreningen vill också framhålla att flertalet kreditgivare, i vart fall föreningens medlemmar, kan väntas fortsätta tillhandahålla amorteringsplaner till sina kunder i enlighet med den rekommendation som föreningen tidigare har utfärdat. Skulle trots allt ett krav på amorteringsplaner införas måste det i en kommande proposition utvecklas hur detta förhåller sig till rådgivning och den förutsättning som direktivet bygger på, nämligen att bolån ska kunna lämnas utan att det samtidigt lämnas rådgivning. Det måste klargöras att individuella amorteringsplaner i sådana fall ska kunna lämnas utan att det anses som rådgivning. Exempelvis skulle en kund själv kunna ange ett antal grundläggande uppgifter om lånet samt sina personliga och ekonomiska förhållanden, som matas in i en av kreditgivaren tillhandahållen beräkningsmodell som genererar förslag till amorteringsplaner. Det bör också klargöras vilka lån en eventuell amorteringsplan ska omfatta. Bankföreningen anser vidare, i likhet med vad som anförts ovan beträffande bestämmelsen om öppenhet, att bestämmelsen om amorteringsplaner endast ska vara tillämplig på krediter med säkerhet i bostad och inte på s.k. syfteskrediter. Utredaren föreslår vidare att 17 andra stycket KKrL som anger att en kreditgivare har rätt att ändra räntan på den s.k. villkorsändringsdagen vid bostadskrediter med en löptid om minst 30 år, ändras så att den minska löptiden för att bestämmelsen ska vara tillämplig blir 10 år. Bankföreningen tillstyrker ändringen och anser att den är en välmotiverad anpassning till de förändrade förhållandena på bolånemarknaden. Föreningen instämmer i de resonemang som utredaren anför som skäl för ändringen. En sänkning av kravet på löptid underlättar för kreditgivarna att förklara för kunderna att det kan vara skillnader mellan ett låns löptid och amorteringsplanens längd. Det kan också ses som en följd av införandet av s.k. syfteskrediter, vilket innebär att krediter för att betala en kontantinsats över bolånetaket, är att anse som bostadskrediter och ska följa bestämmelserna för dessa, men dessa krediter har också en betydligt kortare löptid än vad som är fallet med bostadskrediter med säkerhet i bostaden. Ofta är löptiden för dessa krediter just 10 år. 8. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Utredningen föreslår att kraven på kunskap och kompetens i 4 kap. 2 lagen om kreditgivare och kreditförmedlare av bostadskrediter ska uppfyllas senast den 21 mars 2017.

20 20 (20) Bankföreningen föreslår att denna ikraftträdandebestämmelse ändras så att kompetenskraven såvitt avser personal med yrkeserfarenhet ska uppfyllas senast den 21 mars Föreningen hänvisar till de skäl som anförts ovan för en sådan ändring. Utredningen föreslår att ändringarna i KKrL inte ska gälla för avtal som ingåtts före ikraftträdandet. Från denna generella regel, föreslås dock några undantag, bl.a. att 13 a och c tredje stycket ska gälla från lagens ikraftträdande. Bankföreningen avstyrker den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen i den delen. Enligt det berörda stycket i 13 a ska en konsument under avtalets löptid kunna begära information om historiska genomsnittliga räntor, bankens finansieringskostnad och faktorer som kreditgivaren tagit hänsyn till vid räntesättningen. Eftersom skyldigheten att tillhandahålla denna information föreslås bli införd först genom den nu föreslagna ändringen finns motsvarande information inte sammanställd och tillgänglig för lån som ingåtts innan skyldigheten infördes. Det är därför inte rimligt att införa ett informationskrav också avseende äldre krediter. Enligt 13 c tredje stycket ska konsumenten kunna begära en förklaring om vilken räntan hade blivit om ett kreditavtal ingåtts utan de andra produkterna i ett paketerbjudande. Även detta är enligt Bankföreningens uppfattning en skyldighet som är omöjlig att uppfylla för redan ingångna avtal, eftersom uppgifter om den historiska prissättningen inte har sparats. Det är således omöjligt att förklara för en kund som fem år efter det att kreditavtalet slutits, begär att få besked om vilken räntesatsen skulle blivit om kunden då hade avstått från vissa andra tjänster som kunden samtidigt tecknade avtal om. SVENSKA BANKFÖRENINGEN Tomas Tetzell Chefsjurist

Remissyttrande över betänkandet Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden (SOU 2015:40)

Remissyttrande över betänkandet Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden (SOU 2015:40) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Mats Holmqvist 103 33 Stockholm Epost: ju.l2@regeringskansliet.se Solna 2015-06-29 Remissyttrande över betänkandet Stärkt konsumentskydd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

SOU 2015:40 Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden

SOU 2015:40 Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden 2015-06-26 REMISSVAR Justitiedepartementet FI Dnr 15-6103 Enheten för familjerätt och allmän (Anges alltid vid svar) Förmögenhetsrätt - dnr. Ju2015/3397/L2 Att. Mats Holmqvist 103 33 Stockholm Finansinspektionen

Läs mer

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Ny konsumentkreditlag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån

Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån DELRAPPORT Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån AUGUSTI 2013 Augusti 2013 Dnr 13-6490 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Information som kan öka insynen i hur bolåneräntan bestäms 6 Bankspecifika

Läs mer

14 oktoberr 2013 INNEHÅLL. Sammanfattning. Bakgrund. Amorteringsk 7. Finansinspek Handlingsplan

14 oktoberr 2013 INNEHÅLL. Sammanfattning. Bakgrund. Amorteringsk 7. Finansinspek Handlingsplan Individuellt anpassad amorteringsplan 14 OKTOBER 2013 14 oktoberr 2013 Dnr 13-8919 INNEHÅLL Sammanfattning Bakgrund 3 4 Individuellt anpassad amorteringsplan Finansinspektionens förslag 6 Amorteringsk

Läs mer

Nr 789. Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter

Nr 789. Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation. 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter 2640 Nr 789 Bilaga 1 Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens identitet och kontaktuppgifter Kreditgivare Kreditfömedlare * Denna information är frivillig

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Nya regler om information om räntan på bostadskrediter

Nya regler om information om räntan på bostadskrediter 2015-02-16 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 14-726 Nya regler om information om räntan på bostadskrediter Sammanfattning Finansinspektionen inför från 1 juni 2015 nya föreskrifter och allmänna råd som innebär

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon (*) E-post (*) Fax (*) Webbadress (*) Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige Kreditförmedlare

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN

EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN Detta avtal har förhandlats fram mellan och antagits av europeiska konsumentorganisationer och europeiska föreningar av kreditinstitutioner

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

2003-10-22. Informellt Yttrande. Justitiedepartementet Att: Jonas Högström. 103 33 Stockholm

2003-10-22. Informellt Yttrande. Justitiedepartementet Att: Jonas Högström. 103 33 Stockholm 2003-10-22 Informellt Yttrande Justitiedepartementet Att: Jonas Högström 103 33 Stockholm Informellt yttrande inför implementeringen av direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Ökad öppenhet om bolåneräntan

Ökad öppenhet om bolåneräntan SLUTRAPPORT Ökad öppenhet om bolåneräntan SEPTEMBER 2013 17 september 2013 Dnr 13-6490 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 FINANSINSPEKTIONENS FÖRSLAG 6 Förtydliganden av förslagen 6 HANDLINGSPLAN OCH

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Förhandsinformation om konsumentkrediter Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna återger

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION OM BOSTADSLÅN INNAN AVTAL TRÄFFAS

FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION OM BOSTADSLÅN INNAN AVTAL TRÄFFAS BOLÅNEKOD EU-KOD FÖR INFORMATION OM BOLÅN 1 FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION OM BOSTADSLÅN INNAN AVTAL TRÄFFAS Detta är en frivillig uppförandekod ("koden") om information om bostadslån som ska

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

Förslag till nya regler om information om räntan på bostadskrediter

Förslag till nya regler om information om räntan på bostadskrediter 2014-09-19 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-726 Förslag till nya regler om information om räntan på bostadskrediter Sammanfattning Finansinspektionen föreslår nya föreskrifter och allmänna råd som innebär att

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Låna 1 = SAMMANFATTNING. Hushållens skuldsättning 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Källa: SCB. Miljarder kronor. Skulder / Disp.

Låna 1 = SAMMANFATTNING. Hushållens skuldsättning 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Källa: SCB. Miljarder kronor. Skulder / Disp. Låna SAMMANFATTNING Hushållens skulder fortsätter att öka. Framförallt utgörs skulderna av bolån, men även övriga lån ökar. Nya förutsättningar för att ta snabba lån via internet, i butikerna, via mobiltelefonen

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. R-2015/0394 Stockholm den 4 juni 2015 Till Näringsdepartementet N2015/2228/ITP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830

Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen SFS 1992:830 Konsumentkreditlagen gäller när du för privat syfte lånar pengar av exempelvis en bank eller får skjuta på betalningen för att kunna köpa en vara, fastighet eller tjänst.

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4)

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4) 2014-05-19 REMISSVAR Justitiedepartementet Konsumentenheten FI Dnr 14-3638 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Promemoria samt rekommendation avseende krediter som är förenade med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt m.m.

Promemoria samt rekommendation avseende krediter som är förenade med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt m.m. 1 Svenska Bankföreningen 2010-10-22 Promemoria samt rekommendation avseende krediter som är förenade med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt m.m. (bolån) I den nya konsumentkreditlagen

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen

Svenska Aktuarieföreningen Svenska Aktuarieföreningen 2014-11-25 Finansdepartementet Jakobsgatan 24 103 33 Stockholm Remissvar Genomförande av Solvens-II direktivet på försäkringsområdet Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om viss verksamhet med konsumentkrediter; Utkom

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon E-post Webbadress Cakewalk Capital AB, org nr. 556886-6007 Ejdervägen 2, 47132

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846)

Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Datum 2013-12-18 Dnr 2012/1336 McGreg Invest Box 1187 432 36 Varberg Varning enligt 51 konsumentkreditlagen (2010:1846) Konsumentverkets beslut Konsumentverket meddelar McGreg Invest AB (org.nr. 556756

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Förslag till nya allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden

Förslag till nya allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden 2014-04-07 REMISSPROMEMORIA Förslag till nya allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden FI Dnr 14-1394 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Några aktiebolagsrättsliga frågor

Läs mer

OSKARI nummer OM 17/41/2011 HARE nummer OM035:00/2011

OSKARI nummer OM 17/41/2011 HARE nummer OM035:00/2011 11.4.2012 Publikationens titel Ändring av lagstiftningen om snabblån Författare Arbetsgruppen Snabblån 2011 ordförande Katri Kummoinen sekreterare Sofia Rajamäki Justitieministeriets publikation 17/2012

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-05. Vägen till mer effektiva energideklarationer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-05. Vägen till mer effektiva energideklarationer 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-05 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Vägen till mer effektiva energideklarationer

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Bolånekod. EU-kod för information om bolån

Bolånekod. EU-kod för information om bolån Svenska Bankföreningen 2002-04-10 Version 2 Bolånekod EU-kod för information om bolån Allmän information till konsumenten Informationen i denna folder har tagits fram gemensamt av de långivare som är medlemmar

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0222(COD) 21 november 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Läs mer

Remiss förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån

Remiss förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/006 Er referens: FI Dnr 14-16628 2015-04-17 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm 1 (16) Remiss förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438)

Yttrande över promemorian Förstärkt insättningsgaranti (Fi2015/3438) 2015-09-15 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 15-9094 Finansmarknadsavdelningen/Bankenheten (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten. Förhandsinformation om konsumentkrediter 2014-09-01 Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

2014-04-07 Justitiedepartementet Konsumentenheten 103 33 STOCKHOLM

2014-04-07 Justitiedepartementet Konsumentenheten 103 33 STOCKHOLM REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/002 Er referens: Ju2014/125/KO 1 (6) 2014-04-07 Justitiedepartementet Konsumentenheten 103 33 STOCKHOLM e-post: ju.ko@regeringskansliet.se Överskuldsättning i kreditsamhället?

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen

Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen REMISSYTTRANDE 2005-04-21 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 STOCKHOLM Finansiella konglomerat (Ds 2005:1) (Fi2005/571) Svenska Bankföreningen

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2)

Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) 2013-05-14 Justitiedepartementet Enheten för Familjerätt och Allmän Förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Regeringens promemoria Tvingande regler om betalningstider i näringslivet (Ju2013/557/L2) Internationella

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 31 januari

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Upp till 5 000 kr

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Upp till 5 000 kr STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon E-post Webbadress Paxo Finans AB, org.nr. 556902-7344 Kungsgatan 37, 111 56 Stockholm

Läs mer

Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation

Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM BORGENSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Uppdaterad senast februari 2012 Borgenspolicy 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta

UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta SV SV SV UTKAST 18.5.2006 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSION om en översyn av metoden för fastställande av referensränta 1. REFERS- OCH DISKONTERINGSRÄNTA Inom ramen för gemenskapens kontroll av statligt stöd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gemensamt konsumentskydd i EU Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Promemoria. Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen. Amorteringskrav

Promemoria. Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen. Amorteringskrav Promemoria Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Amorteringskrav September 2015 Innehållsförteckning 1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse... 4 2 Bakgrund...

Läs mer