Hur gick det sen? en uppföljning av Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt om höga ljudnivåer från musik

Transkript

1 Hur gick det sen? en uppföljning av Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt om höga ljudnivåer från musik

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Tillsynsåterföring. Det innebär att den innehåller en sammanställning av iakttagelser och resultat från regional eller riksomfattande verksamhetstillsyn inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, hälsoskyddet och smittskyddet. Till tillsynsåterföring räknas också sammanställningar av Lex Maria- och andra anmälningsärenden. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr Publicerad juni

3 Förord I Socialstyrelsens ansvar för tillsynsvägledning ingår samordning, uppföljning och utvärdering av tillsyn, liksom råd och information till de operativa tillsynsmyndigheterna. När det gäller höga ljudnivåer från musik har Socialstyrelsen tidigare i samband med ett regeringsuppdrag konstaterat att de rekommenderade högsta ljudnivåerna i vårt allmänna råd 1 inte alltid följs och att tillsynen inom området är relativt eftersatt. Under 2005 genomförde Socialstyrelsen därför ett nationellt tillsynsprojekt om höga ljudnivåer från musik. Resultatet visade att det finns en risk att drabbas av hörselskador om man besöker ett musikevenemang, särskilt besökare vid festivaler och andra konserter utsätts för ljudnivåer som kan skada hörseln och orsaka tinnitus. I den här rapporten redovisas en uppföljning av det nationella tillsynsprojektet som vi gjorde för att ta reda på vad som hänt efteråt. Uppföljningen genomfördes våren Projektet har lagts upp och genomförts av Johanna Bengtsson Ryberg, Socialstyrelsen, som också har författat rapporten. Björn Emanuelsson och Kristina Norberg, båda på Socialstyrelsen, har hjälpt till med enkäten och det praktiska arbetet i projektet. Socialstyrelsen tackar de kommuner som tog sig tid att besvara enkäten. Marie Becker Tf. Enhetschef Enheten för hälsoskydd 1 Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:6) om höga ljudnivåer. 3

4 Innehåll Förord 3 Innehåll 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 6 Inledning 7 Bakgrund 8 Behövs tillsyn av höga ljudnivåer från musik 8 Syfte 9 Metod 10 Enkäten 10 Resultat 11 Deltagande kommuner 11 Kommunernas mätningar 12 Åtgärder som kommunen vidtog när riktvärdena överskreds 12 Inspektionsrapporter 12 Förelägganden 12 Vad hände efter kommunens krav på åtgärder 13 Föreläggandet överklagades 13 Verksamhetsutövaren vidtog åtgärder 13 Andra kommentarer om åtgärder 14 Kommunens arbete med höga ljudnivåer efter tillsynsprojektet 14 Verksamhetsutövarnas arbete med höga ljudnivåer efter tillsynsprojektet16 Samarbete om höga ljudnivåer 17 Kommunernas tips och erfarenheter 18 Till andra kommuner: 18 I arbetet med verksamhetsutövarna: 18 Utrustning och utbildning 19 Samarbete 19 Om mätmetoden 19 Om det nationella tillsynsprojektet 20 Diverse 20 Övrigt 21 Vad tycker kommunerna om nationella tillsynsprojekt 21 Tillsynsvägledning 21 Bilagor 22 4

5 Sammanfattning I den här rapporten redovisas en uppföljning av Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt om höga ljudnivåer från musik. Målsättningen med uppföljningen var att ta reda på hur arbetet med höga ljudnivåer har fortsatt ute i kommunerna efter att det nationella tillsynsprojektet avslutades. För att få svar på våra frågor skickade vi ut en webbenkät till de 93 kommuner som aktivt deltog i det nationella tillsynsprojektet. Totalt besvarade 61 kommuner (66 procent) enkäten. Några kommuner har gemensamma förvaltningar. I analyserna har vi utgått från de 55 svar som kommit in på enkäten, men dessa motsvarar i verkligheten data från 61 kommuner. I 25 av kommunerna (33 procent) överskreds riktvärdena en eller flera gånger. Resultatet från uppföljningen baseras på 312 ljudnivåmätningar, varav 60 mätningar (19 procent) överskred Socialstyrelsens riktvärden för höga ljudnivåer. 30 kommuner (60 procent) skrev en inspektionsrapport till verksamhetsutövaren oavsett om riktvärdena hade överskridits eller ej. I samtliga fall som ljudnivån var för hög så agerade kommunerna på ett eller annat sätt gentemot verksamhetsutövaren. I 22 av 25 kommuner (88 procent) skrev man en inspektionsrapport. De tre kommuner som uppgav att de inte skrivit någon vanlig inspektionsrapport agerade på annat sätt. Totalt utfärdades 13 förelägganden, det vill säga i de fall ljudnivån var för hög resulterade det i att drygt var femte (22 procent) verksamhetsutövare fick ett föreläggande. Två av dessa förelägganden har överklagats. 48 av kommunerna (88 procent) uppgav att de i olika utsträckning prioriterar att arbeta med höga ljudnivåer från musik, av dessa uppgav 20 kommuner att de mycket eller ganska mycket prioriterar att arbeta med detta. Bara sju kommuner svarade att de inte alls prioriterar området. 38 kommuner (69 procent) svarade att verksamhetsutövarens kunskaper i olika utsträckning ökat efter det nationella tillsynsprojektet. Bara 15 kommuner kunde besvara frågan om antalet verksamhetsutövare med egenkontroll ökat efter projektet. Av dessa svarade 8 kommuner (14 procent) att antalet hade ökat. 21 kommuner (29 procent) svarade att verksamhetsutövarnas egenkontroll i olika utsträckning hade förbättrats efter projektet. 13 kommuner (24 procent) svarade att samarbete med verksamhetsutövarna är bättre nu jämfört med före projektet. Resterande 42 kommuner (76 procent) uppger att projektet inte haft någon påverkan på samarbetet. 35 av kommunerna (64 procent) uppgav att samarbetet mellan verksamhetsutövarna och kommunen är ganska bra eller till och med mycket bra. Fyra kommuner svarade att samarbetet inte är särskilt bra, och 11 kommuner svarade att det inte finns något samarbete. 5

6 Mot slutet av enkäten fanns det en öppen fråga där kommunerna kunde skriva ner tips och erfarenheter från det nationella tillsynsprojektet. Förhoppningsvis kan dessa tips och erfarenheter blir en värdefull hjälp för andra kommuner i deras arbete med höga ljudnivåer från musik. Sist i enkäten ställde vi en fråga om vad kommunerna tyckte om själva upplägget med nationella tillsynsprojekt. En majoritet av kommunerna (53 stycken, det vill säga 96 procent) svarade att de tyckte att det var ganska bra eller till och med mycket bra med nationella tillsynsprojekt. Under det nationella tillsynsprojektet, och även efter det, har det kommit kommentarer och synpunkter på den mätmetod som togs fram av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) på uppdrag av Socialstyrelsen. 2 Diskussionerna har lett fram till att mätmetoden nu revideras av SP. För att underlätta för kommunerna har SP, på Socialstyrelsens uppdrag, också tagit fram en marknadsöversikt över ljudnivåmätare som är lämpliga att använda när man mäter höga ljudnivåer på diskotek, konserter m.m. 3 Slutsatser Den här uppföljningen visar att många kommuner nu arbetar relativt aktivt inom området höga ljudnivåer från musik, och det verkar som att samarbetet mellan kommunerna och verksamhetsutövarna har förbättrats. Det är positivt att samtliga kommuner i uppföljningen uppger att de vidtagit någon form av åtgärd i de fall ljudnivån varit för hög. Resultatet tyder på ett ökat intresse inom området höga ljudnivåer från musik, både bland kommuner och verksamhetsutövare. Om den här positiva utvecklingen håller i sig kan det, förhoppningsvis, innebära en minskad risk att drabbas av hörselskador på musikevenemang, som exempelvis festivaler och konserter. 2 SP INFO 2004:45 Mätning av höga ljudtrycksnivåer mätmetod för diskotek, konserter och andra platser där musik framförs. 3 SP INFO Ljudnivåmätare lämpliga för diskotek, konserter mm 6

7 Inledning Syftet med den här uppföljande undersökningen var att ta reda på vad som har hänt efter det nationella tillsynsprojektet om höga ljudnivåer från musik som Socialstyrelsen genomförde Det har nu gått ungefär 1,5 2 år sedan projektet. I de fall kommunen har valt att agera, t.ex. genom ett föreläggande eller en inspektionsrapport, så borde dessa beslut nu antingen ha verkställts eller överklagats. 7

8 Bakgrund Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt 2005 om höga ljudnivåer från musik riktade sig till alla kommuner i Sverige 4. Målsättningen med projektet var att barn, ungdomar och vuxna ska kunna uppleva och njuta av musik utan att riskera hörselskador eller andra hälsoeffekter. I projektet deltog 134 kommuner, och av dessa redovisade 93 kommuner sammanlagt 471 ljudnivåmätningar. Av dessa överskred 24 procent Socialstyrelsens riktvärden för höga ljudnivåer. 5 Flest ljudnivåmätningar genomfördes på festivaler och konserter, och där överskred 42 procent av mätningarna Socialstyrelsens riktvärden. De åtgärder som kommunerna vanligtvis direkt vidtog vid överskridanden av riktvärdena var inspektionsrapporter. Enligt kommunerna så var det stor variation på kunskapsnivån bland verksamhetsutövarna. Många kommuner ansåg att kunskapsnivån blivit bättre under de senaste åren, med motiveringen att höga ljudnivåer är ett aktuellt område som diskuterats mycket. Mer information om projektet finns på Socialstyrelsens webbplats, under ämnet Hälsoskydd: skydd/hogaljud.htm Behövs tillsyn av höga ljudnivåer från musik Socialstyrelsen gjorde en viss översyn av området höga ljudnivåer från musik i samband med ett regeringsuppdrag I regeringsuppdraget gjordes en utvärdering av om regelverket kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt. Det framkom där att det finns en oro för att skador på grund av höga ljudnivåer blir fler och allvarligare i takt med att ljudnivåerna ökar på diskotek och andra ställen där musik spelas. Resultatet från Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt, se ovan, visar att drygt vart fjärde musikarrangemang överskred gällande riktvärden för höga ljudnivåer, och att ljudnivåerna är för höga på fyra av tio konserter/festivaler. Det innebär att den som besöker musikevenemang löper en påtaglig risk för att exponeras för hörselskadliga ljudnivåer. Detta visar att det verkligen är angeläget med tillsyn inom området. 4 Höga ljudnivåer från musik, rapport från Socialstyrelsen Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:6) om höga ljudnivåer. 8

9 Syfte Målsättningen med den här uppföljningen var att ta reda på hur arbetet med höga ljudnivåer har fortsatt ute i kommunerna efter att Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt avslutades. Syftet med uppföljningen var att ta reda på följande: Vad ger tillsyn av höga ljudnivåer från musik för resultat, och vilken effekt hade Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt? Hur gick kommunen vidare i de fall de ljudnivåer som uppmättes var för hög? Hur fungerar samarbetet mellan kommunen och verksamhetsutövarna? Vilka är kommunernas tips och erfarenheter från deras arbete med höga ljudnivåer från musik? För att får svar på våra frågor bestämde vi oss för att skicka ut en webbenkät till de kommuner som aktivt deltog i det nationella tillsynsprojektet. 9

10 Metod Enkäten För att får svar på vad som hänt efter det nationella tillsynsprojektet skickade vi således ut en webbenkät till de kommuner som deltog aktivt i projektet. Totalt skickades enkäten till 93 kommuner. Kommunerna fick enkäten via e-post i april 2007 och de fick fem veckor på sig att besvara webbenkäten. Två påminnelser skickades ut, också dessa skickades via e-post. De frågor som vi ville ha svar på var vad som hänt efter det nationella tillsynsprojektet. Enkäten bestod av elva frågor rörande ljudnivåmätningar, åtgärder, fortsatt arbete med höga ljudnivåer, samarbete i kommunen, tips och erfarenheter om tillsyn inom området och synpunkter på upplägget av Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt. Exempelvis ställdes frågor om vad som hände i de fall ljudnivån varit för hög hur gick kommunen vidare? Gjordes föreläggande? Om det var ett föreläggande med vite hur stort var vitesbeloppet? Hur är kommunens samarbete med verksamhetsutövarna? Bilaga 1 är en pdf-version av enkäten och redovisar samtliga frågor. Webbenkäten hade ett annat utseende. 10

11 Resultat I analyserna har vi utgått från de 55 svar som kommit in på enkäten, vilket motsvarar data från 61 kommuner, se nedan. Deltagande kommuner 93 kommuner deltog i det nationella tillsynsprojektet, och det var till dessa kommuner som uppföljningsenkäten skickades. Totalt besvarade 61 kommuner (66 procent) enkäten. I tabell 1 redovisas vilka kommuner som deltog i det nationella tillsynsprojektet samt vilka som besvarade uppföljningsenkäten. Tabell 1. Kommuner som deltog i det nationella tillsynsprojektet 2005 och i uppföljningen Län Deltog 2005 & 2007 Deltog 2005 men inte 2007 Blekinge Karlskrona, Karlshamn, Olofström & Sölvesborg Ronneby Dalarna Borlänge Avesta, Ludvika & Malung Gotland Gotland Gävleborg Gävle & Söderhamn Bollnäs & Ovanåker Halland Halmstad & Laholm Hylte & Varberg Jämtland Östersund Åre Jönköping Gislaved, Habo, Mullsjö, Jönköping, Nässjö, Vetlanda & Värnamo Kalmar Hultsfred, Kalmar, Vimmerby & Västervik Kronoberg Alvesta, Ljungby, Växjö & Älmhult Norrbotten Luleå & Piteå Boden & Kiruna Skåne Burlöv, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Eslöv, Höganäs & Malmö Landskrona, Lund & Vellinge Stockholm Sigtuna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Solna Tyresö & Upplands Väsby Sörmland Eskilstuna Nyköping Uppsala Uppsala Värmland Karlstad Arvika & Torsby Västerbotten Lycksele Skellefteå, Umeå, Vilhelmina & Åsele Västernorrland Kramfors, Sundsvall & Ånge Härnösand & Örnsköldsvik Västmanland Kungsör, Sala & Västerås Hallstahammar, Köping & Norberg V:a Götaland Göteborg, Mariestad, Skövde, Tidaholm, Borås, Falköping & Mellerud Trollhättan & Uddevalla Örebro Örebro, Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg Östergötland Linköping Totalt 61 kommuner 11

12 Bland de kommuner som deltog så var tre förvaltningar sammanslagna av två eller fler kommuner: Habo och Mullsjö Karlshamn, Sölvesborg och Olofström Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. I analyserna utgår vi från de 55 svar som kommit in. Enkäten motsvarar således data från 61 kommuner men det är 55 förvaltningar som har besvarat enkäten. Kommunernas mätningar I det nationella tillsynsprojektet gjordes totalt 471 ljudnivåmätningar. Av dessa var det 24 procent som överskred Socialstyrelsens riktvärden. Eftersom inte alla kommuner som var med i det nationella tillsynsprojektet besvarade uppföljningsenkäten i det här projektet, så baseras de redovisade resultatet följaktligen på ett lägre antal mätningar. I den här uppföljningen ingår sammanlagt 312 ljudnivåmätningar från 61 kommuner. Av de 312 ljudnivåmätningarna överskred 60 stycken mätningar, det vill säga 19 procent, Socialstyrelsens riktvärden för höga ljudnivåer. I 25 av kommunerna (33 procent) överskreds riktvärdena en eller flera gånger. Åtgärder som kommunen vidtog när riktvärdena överskreds Här redogörs för vilka åtgärder som kommunerna vidtog när mätningarna visade att ljudnivån var för hög. I den här uppföljningen framgår inte vilka ljudnivåer som uppmättes. Inspektionsrapporter Trettio av kommunerna (60 procent) skrev en inspektionsrapport till verksamhetsutövaren, oavsett om riktvärdena hade överskridits eller ej. I de fall ljudnivån varit för hög skrev 22 av 25 kommuner (88 procent) en inspektionsrapport. Under rubriken annat kunde kommunerna själva kommentera hur de valt att agera. Tre av kommunerna uppgav att de inte skrivit någon vanlig inspektionsrapport utan de hade istället agerat enligt följande: Gav skriftliga råd. Tog kontakt med ljudansvarig under pågående konsert. Gav muntlig information och ställde krav på egenkontrollprogram. Detta innebär att i samtliga fall som ljudnivån var för hög så agerade kommunerna på ett eller annat sätt gentemot verksamhetsutövaren. Förelägganden Totalt utfärdades 13 förelägganden, det vill säga i de fall ljudnivån var för hög resulterade det i att drygt var femte (22 procent) verksamhetsutövare fick ett föreläggande. 12

13 Föreläggande utan vite Tre kommuner utfärdade tillsammans sex förelägganden utan vite, det vill säga nästan vart tionde överskridande resulterade i ett föreläggande utan vite. Örebro kommun har utfärdat ett förläggande, Hultsfreds kommun två förlägganden och Stockholms stad tre förlägganden. Föreläggande med vite Tre kommuner utfärdade tillsammans sju förelägganden med vite, det innebär att drygt vart tionde överskridande resulterade i ett föreläggande med vite. Kommunerna uppger att det lägsta vitesbeloppet varierade mellan och kr och det högsta mellan och kr. Jönköpings kommun har utfärdat ett föreläggande med vite på kr, Karlshamn, Olofström och Sölvesborgs gemensamma förvaltning har utfärdat ett föreläggande med vite på kr och Helsingborgs kommun har utfärdat fem förelägganden med vite där summan varierade mellan och kr. Vad hände efter kommunens krav på åtgärder Föreläggandet överklagades Föreläggandet med vite som den gemensamma förvaltningen i Karlshamn, Olofström och Sölvesborgs utfärdade blev överklagat. I det ärendet gjordes en mindre justering av länsstyrelsen medan både miljödomstolen och miljööverdomstolen avslog överklagandet 6. Detta innebär att verksamhetsutövaren måste betala kr i vite om de överskrider gällande riktvärden. Stockholms stads föreläggande utan vite är också överklagat. Verksamhetsutövaren vidtog åtgärder De åtgärder som verksamhetsutövarna vidtog kan delas in i lite olika kategorier. Exempel på åtgärder är: Ljudnivåmätningar. Verksamhetsutövaren gjorde egna mätningar och rapporterade in resultatet till miljökontoret. Egenkontroll. Verksamhetsutövarna upprättade egenkontrollprogram. Detta kunde bland annat innehålla utbildning av personal, upprättande av instruktioner till personal, inhyrda ljudtekniker, artister och information om ljudnivåer till personer som hyr lokaler m.m. Utrustning. Verksamhetsutövaren installerade utrustning för att kontrollera att riktvärdena inte överskrids, exempelvis nivåvakt eller ljudnivåspärr. Andra verksamhetsutövare förbättrade akustiken i lokalen genom att sätta upp ljudabsorbenter, eller så förnyade de ljudanläggningen. Krav på ljudteknikern. Krav ställdes på den som är ansvarig för ljudet på konserterna. Rutiner upprättades för kontroll av ljudnivån under t.ex. konserter. 6 Mål nr M 84-07, , Svea Hovrätt, Miljööverdomstolen. 13

14 Information. Diskussion mellan miljöförvaltningen och verksamhetsutövaren om vad som gäller. Sänkte ljudnivån. Andra kommentarer om åtgärder Under rubriken annat skrev kommunerna bland annat följande: I de fall kommunen var verksamhetsutövare så blev kommunen bättre och tydligare med att ställa krav på bullermätning vid upphandling. Verksamhetsutövaren skaffade sig kunskap och ställde därefter själv krav på sina ljudtekniker. Det finns ett bra samarbete mellan konsertarrangörerna och miljökontoret. Verksamhetsutövaren förelades att genomföra kontrollmätningar men så skedde inte. Vid kontakt med ansvariga under pågående konsert sänktes ljudnivån för att rätta till problemet. Vad gäller engångsarrangemang som inte kommer tillbaka så är det svårt att ställa krav på något som inte finns. Kommunens arbete med höga ljudnivåer efter tillsynsprojektet Figur 1 visar resultatet från frågan Prioriterar er kommun att arbeta med höga ljudnivåer från musik?. Det var 48 av kommunerna (88 procent) som svarade att de i olika utsträckning prioriterar att arbeta med höga ljudnivåer från musik, 20 kommuner (37 procent) svarade att de mycket eller ganska mycket prioriterar att arbeta med det. Sju kommuner (13 procent) svarade att de inte alls prioriterar detta område. 14

15 45 37 Procent (%) Ja, mkt + ja, ganska mkt Varken ja eller nej Ja, men inte så mycket Nej, inte alls Figur 1. Svar på frågan Prioriterar er kommun att arbeta med höga ljudnivåer från musik?. Resultatet redovisas i procent (%). Figur 2 visar resultatet från frågan Arbetar er kommun mer med höga ljudnivåer från musik nu jämfört med före projektet?. Ungefär lika många kommuner svarade ja (35 procent) och nej (35 procent) på frågan, det vill säga 19 kommuner arbetar mer med frågan nu jämfört med tidigare. 45 Procent (%) Ja, mer nu Ingen förändring Nej, inte mer nu Figur 2. Svar på frågan Arbetar er kommun mer med höga ljudnivåer från musik nu jämfört med före projektet?. Resultatet redovisas i procent (%). 15

16 Verksamhetsutövarnas arbete med höga ljudnivåer efter tillsynsprojektet Figur 3 visar resultatet från frågan Har verksamhetsutövarnas kunskaper om höga ljudnivåer och dess hälsoeffekter ökat efter projektet?. Det var 38 kommuner (69 procent) som svarade att verksamhetsutövarens kunskaper i olika utsträckning ökat efter det nationella tillsynsprojektet. Av dessa uppskattade 16 kommuner (29 procent) att verksamhetsutövarens kunskaper ökat mycket eller ganska mycket Procent (%) Ja, mkt + Ja, ganska mkt Ja, men inte så mycket Nej, inte alls Vet inte Figur 3. Svar på frågan Har verksamhetsutövarnas kunskaper om höga ljudnivåer och dess hälsoeffekter ökat efter projektet?. Resultatet redovisas i procent (%). Frågan Har antalet verksamhetsutövare med egenkontroll ökat efter projektet var svår att besvara. Bara 15 kommuner, det vill säga var fjärde kommun (27 procent), hade en uppfattning om detta. Av dessa svarade 8 kommuner (14 procent) att antalet hade ökat, och ökningen varierade från 1 till 5 stycken. Resterande sju kommuner svarade att antalet inte hade ökat (13 procent). Figur 4 visar resultatet från frågan Har verksamhetsutövarnas egenkontroll förbättrats efter projektet?. Även den här frågan tyckte kommunerna var svår att besvara, 32 kommuner (59 procent) svarade vet inte. 21 kommuner (29 procent) svarade dock att verksamhetsutövarnas egenkontroll i olika utsträckning hade förbättrats efter projektet. Bara en kommun (2 procent) svarade nej, inte alls på frågan. 16

17 Procent (%) Ja, mkt + ja, ganska mkt Ja, men inte så mycket 2 Nej, inte alls Vet inte Figur 4. Svar på frågan Har verksamhetsutövarnas egenkontroll förbättrats efter projektet?. Resultatet redovisas i procent (%). Samarbete om höga ljudnivåer Figur 5 visar resultatet från frågan Hur är samarbetet mellan verksamhetsutövarna och kommunen?. 35 av kommunerna (64 procent) uppgav att samarbetet är ganska bra (51 procent) eller till och med mycket bra (13 procent). Fyra kommuner svarade att samarbetet inte är särskilt bra (7 procent), och 11 kommuner svarade att det inte finns något samarbete (20 procent). Resterande fem kommuner (9 procent) svarade vet inte Procent (%) Mkt bra + ganska bra Inte särskilt bra Det finns inget Vet inte Figur 5. Svar på frågan Hur är samarbetet mellan verksamhetsutövarna och kommunen?. Resultatet redovisas i procent (%). 17

18 Vad gäller frågan Hur är samarbete med verksamhetsutövarna nu jämfört med före projektet så uppgav 13 kommuner (24 procent) att samarbetet är bättre, jämfört med före det nationella tillsynsprojektet, medan resterande 42 kommuner (76 procent) uppger att projektet inte haft någon påverkan på samarbetet. Kommunernas tips och erfarenheter Mot slutet av enkäten fanns det en öppen fråga där kommunerna kunde skriva ner tips och erfarenheter från det nationella tillsynsprojektet. Frågan löd: Vad är er kommuns tips och erfarenheter från det nationella tillsynsprojektet om höga ljudnivåer? Syftet med frågan var att samla ihop kunskap från de olika kommunerna för att hjälpa andra kommuner i deras arbete. Nedan listas ett urval av kommunernas tips och erfarenheter kring arbetet med höga ljudnivåer från musik. Till andra kommuner: Avsätt tillräckligt med resurser i kommunen. Lär känna de som står för de viktigaste evenemangen i kommunen. Visa er ute lite oftare Börja jobba med frågan internt, dvs. mot exempelvis fritidsgårdar. Var ute i god tid inför festivaler och liknande. Den sista månaden är verksamhetsutövarna så stressade av alla arrangemang så de kan ha svårt att klämma in att t.ex. göra ett egenkontrollprogram för ljudnivåer. Lämna noggrann information i förväg om vad som gäller. Gör uppföljningar. Fatta beslut med viten direkt om behov finns. Förelägganden utan viten bedöms som verkningslösa. Föreläggande med löpande viten är arbetsbesparande, då behövs bara nytt beslut vid ägarbyte. Utdömande av vite är effektivt för att verksamhetsutövaren ska ta tag i att åtgärda och förebygga. I arbetet med verksamhetsutövarna: Verksamhetsutövare vet att vi finns och vilka krav som gäller. Viktigt att skapa en bra dialog med verksamhetsutövarna om varför det är så viktigt att inte överskrida riktvärdena samt varför man skall ha egenkontroll. Begär in egenkontroll av alla och då speciellt före tillfälliga konserter etc. De mindre professionella arrangörerna behöver granskas, små konserter m.m. Tror att möten branschvis med information, exempelvis mellan konsertarrangörer och krogägare, kan ha en viss effekt. 18

19 Verksamhetsutövarna verkar vara intresserade när frågan tas upp. Vår erfarenhet är att det går att ha bra tryck utan att riktvärden överskrids om man anlitar kompetenta tekniker. Verksamhetsutövarna har ofta en tendens att höja ljudnivån ju längre fram på natten som musik spelas. Det är verksamhetsutövarnas uppgift att mäta, inte kommunens. Vi kan förelägga om att de skall inkomma med mätningar. Vi fick positiv respons när vi begärde in redovisning av verksamhetsutövarnas arbete med egenkontroll. De bjöd in oss att förtydliga och sedan föreläsa för dem om resultatet av hela projektet. Viljan fanns när de väl förstod vad som gällde. Utrustning och utbildning Ta reda på var verksamhetsutövaren kan vända sig för att köpa relevanta ljudnivåmätare till ett rimligt pris. Indikerande ljudnivåmätare har införskaffats av några verksamhetsutövare, det är ett bra hjälpmedel vid egenkontroll. Inför krav på att personal hos verksamhetsutövaren ska vara utbildad, t.ex. certifierad, eller liknande. Skaffa bullerdosimeter. Snabbutbilda någon person som är jämnårig med publiken där mätningarna ska göras, detta för att kunna utföra mätningar så representativt som möjligt utan att verksamhetsutövaren sänker nivåerna bara för att de ser att mätning pågår. Gäller framförallt i mindre och nischade sammanhang där en gammal garvad inspektör har svårt att smälta in. Efterföljande pappersarbete m.m. ska naturligtvis utföras av inspektör. Samarbete Samarbete mellan de olika förvaltningarna i kommunen är viktigt. Att kommunen är engagerad underlättar tillsynen och öka förståelsen för kraven. Samordna mellan myndigheter, förvaltningar och verksamhetsutövare. Skapa forum för att diskutera det förebyggande arbetet. Samverkan mellan kommuner länsvis är kanske den bästa lösningen. Detta pga. att teknisk utrustning och andra resurser ofta finns i större kommuner. Se till att ha ett bra samarbete med andra myndigheter, t.ex. Polismyndigheten. Se till att få alla tillfälliga evenemang på remiss och ge bra yttranden. Om mätmetoden För ett effektivare tillsynsarbete skulle en snabbare mätmetod vara önskvärd. Att mäta hela konserten kan vara bra om man ska t.ex. göra ett föreläggande. I övrigt vore det bättre att snabbt kunna säga vrid ner. 19

20 Fler oanmälda besök med mindre mätare skulle kanske kunna ge en annan bild än vad vi fick på vissa ställen. Metodutbildningen som SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) höll i borde fortsätta att hållas och inrikta sig mer mot verksamhetsutövarna. Om det nationella tillsynsprojektet Bra med ett nationellt fokus på gemensamma frågor. Gav tillfälle till gemensamma bedömningsgrunder. Bra med nationella projekt, det gör att man kan prioritera det ämnesområdet och det känns inte så fjuttigt att man bara hinner göra ett fåtal tillsynsbesök och man kan jämföra resultatet med resten av landet. Bra. Medvetandet ökar om farliga nivåer. Att ljudnivåerna tas upp är mycket positivt. Saknar information om efterarbetet, dvs. tips om vilka krav som bör ställas där brister upptäcks. Vill veta mer om vad eventuella rättsfall visar, hur högt kan ribban sättas osv. Diverse Trots att riktvärdena inte överskreds vid de mätningar vi gjorde upplevde vi ljudnivåerna som mycket höga. Projektet hade varit mer motiverat om det hade införts anmälningsplikt för den här typen av lokala verksamheter. Svårighet med att få in avgift för tillsynen av höga ljudnivåer har förekommit. Länsstyrelsen har i ett ärende beslutat att avgift inte kan tas ut då höga ljudnivåer inte innebär olägenhet för människors hälsa. Detta ärende ligger nu hos Miljödomstolen. Mycket viktigt med information och åter information. Om möjligt försök att få ett par timmar att informera på ljudteknikerutbildningar om sådan finns i eller i närheten av kommunen. Att få massmedia intresserad av frågan samtidigt som vi som myndighet riktar oss direkt till verksamhetsutövarna med utbildningsinsats. Det har ökat intresset och kunskapen markant hos verksamhetsutövarna. Fortsätt fråga Socialstyrelsen om tips i denna fråga. Njutbar ljudupplevelse behöver inte vara kopplad till ljudvolym. 20

21 Övrigt Vad tycker kommunerna om nationella tillsynsprojekt Sist i enkäten ställde vi en fråga om vad kommunerna tyckte om själva upplägget med nationella tillsynsprojekt. Glädjande nog svarade en majoritet av kommunerna (53 stycken, det vill säga 96 procent) att de tyckte att det var ganska eller till och med mycket bra med nationella tillsynsprojekt. Tillsynsvägledning Under det nationella tillsynsprojektet, och även efter det, har det kommit fram kommentarer och synpunkter på den mätmetod som togs fram av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) på uppdrag av Socialstyrelsen. 7 Diskussionerna har lett fram till att mätmetoden nu revideras av SP. För att underlätta för kommunerna tog SP också fram, på Socialstyrelsens uppdrag, en marknadsöversikt över ljudnivåmätare som är lämpliga att använda när man mäter höga ljudnivåer på diskotek, konserter m.m. 8 7 SP INFO 2004:45 Mätning av höga ljudtrycksnivåer mätmetod för diskotek, konserter och andra platser där musik framförs. 8 SP INFO _Ljudnivåmätare lämpliga för diskotek, konserter mm 21

22 Bilagor Bilaga 1 är en pdf-version av webbenkäten och redovisar samtliga frågor. Webbenkäten hade ett annat utseende. 22

23 1. 1 Följande frågor berör de ljudnivåmätningar som gjordes inom det nationella tillsynsprojektet 1a Totala antalet undersökta objekt 1b Totala antalet undersökta objekt där riktvärdena överskreds 2. 2 Åtgärder som kommunen vidtog när riktvärdena överskreds (flera alternativ kan anges) 2a Enbart inspektionsrapporter - antal 2b Föreläggande utan vite - antal 2c Föreläggande med vite - antal 2d.1 Föreläggande med vite - - lägsta beloppet i kr 2d.2 Föreläggande med vite - - högsta beloppet i kr 2e Inga åtgärder vidtogs - antal 3. 2f Annat? Beskriv i ord, ange antal i siffror 4. 3 Vad hände efter era krav på åtgärder? (ange antal i siffror) 3a Beslutet om föreläggande utan vite överklagades

24 5. 3b Om föreläggandet överklagades, vad hände i nästa instans? 6. 3c Beslutet om föreläggande med vite överklagades 7. 3d Om föreläggandet överklagades, vad hände i nästa instans? 8. 3e.1 Åtgärder vidtogs av verksamhetsutövaren 9. 3e.2 Beskriv vilka åtgärder som verksamhetsutövaren vidtog 10. 3f Annat? Beskriv i ord, ange antal i siffror Fortsatt arbete med höga ljudnivåer efter det nationella tillsynsprojektet 12. 4a Prioriterar er kommun att arbeta med höga ljudnivåer från musik? Ja, mycket Ja, ganska mycket Varken ja eller nej Ja, men inte så mycket Nej, inte alls 13. 4b Kommentar? Beskriv med egna ord

25 14. 4c Arbetar er kommun mer med höga ljudnivåer nu jämfört med före projektet Ja Nej Ingen förändring 15. 4d Kommentar? Beskriv med egna ord 16. 4e Har verksamhetsutövarnas kunskaper om höga ljudnivåer och dess hälsoeffekter ökat efter projektet? Ja, mycket Ja, ganska mycket Ja, men inte så mycket Nej, inte alls Vet inte 17. 4f Har antalet verksamhetsutövare med egenkontroll ökat efter projektet? Ja, (ange antalet i 4g nedan) Nej Vet inte 18. 4g Om JA på fråga 4f; Antalet verksamhetsutövare har ökat med: 19. 4h Har verksamhetsutövarnas egenkontroll förbättrats efter projektet? Ja, mycket Ja, ganska mycket Ja, men inte så mycket Nej, inte alls Vet inte Samarbete om höga ljudnivåer 21. 5a Hur är samarbetet mellan verksamhetsutövarna och kommunen? Mycket bra Ganska bra Inte särskilt bra Det finns inget Vet inte 22. 5b Hur är samarbetet med verksamhetsutövarna nu jämfört med före projektet? Bättre Ingen förändring Sämre

26 23. 6 Vad är er kommuns tips och erfarenheter från det nationella tillsynsprojetet om höga ljudnivåer? Exempelvis något som skulle kunna hjälpa andra kommuner i deras arbete med frågan. Beskriv med egna ord Om Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt (höga ljudnivåer från musik 2005, radon 2006 och dricksvatten 2007) 25. 7a Vad tycker ni om upplägget med nationella tillsynsprojekt? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Inte särskilt bra Dåligt 26. 7b Deltar ni i våra andra projekt som pågår just nu? Ja, radon Ja, dricksvatten Både radon och dricksvatten Nej, inget av dem 27. 7c Vilka områden/ämnen skulle ni önska att våra kommande tillsynsprojekt berör? Ge exempel på tre angelägna områden/ämnen! Förslag 1: 28. Förslag 2: 29. Förslag 3:

27 30. Vi är tacksamma om ni fyller i nedanstående kontaktinformation till den person som ansvarar för frågor inom området. Svaret avser kommun/kommunerna: Telefon: E-post: Kontaktperson: Kryssa i rutan om du vill ha personlig information om enkätresutatet