Höga ljudnivåer från musik. Ett nationellt tillsynsprojekt

Transkript

1 Höga ljudnivåer från musik Ett nationellt tillsynsprojekt

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Tillsynsåterföring. Det innebär att den innehåller en sammanställning av iakttagelser och resultat från regional eller riksomfattande verksamhetstillsyn inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, hälsoskyddet och smittskyddet. Till tillsynsåterföring räknas också sammanställningar av Lex Maria- och andra anmälningsärenden. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr Publicerad mars 006

3 Förord Socialstyrelsen ansvarar för tillsynsvägledning för hälsoskydd i bostäder, lokaler m.m. inom miljöbalkens tillämpningsområde. I det tillsynsvägledande uppdraget ingår bl.a. samordning och uppföljning av tillsyn, liksom råd och information till de operativa tillsynsmyndigheterna. Miljöbalken 1 syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Lagstiftningen ska tillämpas så att miljön och människors hälsa skyddas mot skador och olägenheter. När det gäller höga ljudnivåer från musik har Socialstyrelsen tidigare i samband med ett regeringsuppdrag konstaterat att de rekommenderade högsta ljudnivåerna i våra allmänna råd inte alltid följs och att tillsynen inom området är relativt eftersatt. Det innebär att det finns en risk för att besökare vid festivaler, konserter, pubar m.m. utsätts för ljudnivåer som kan skada hörseln och orsaka tinnitus. För att stärka tillsynen inom området har vi därför genomfört ett nationellt tillsynsprojekt, vars resultat redovisas i den här rapporten. Projektet lades upp av Ingrid Hellman, Socialstyrelsen. Johanna Bengtsson, Socialstyrelsen, ansvarade för projektet under 005, då de operativa tillsynsmyndigheterna genomförde sina mätningar. Rapporten har författats av Johanna Bengtsson och Kristina Norberg, Socialstyrelsen. Bearbetningen av resultaten gjordes av Anna Widell, Socialstyrelsen. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har på uppdrag av Socialstyrelsen tagit fram en mätmetod till tillsynsprojektet, genomfört seminarier och på ett värdefullt sätt bistått oss med hjälp. Socialstyrelsen tackar också alla andra som på olika sätt har bidragit till rapporten. Vi riktar ett särskilt varmt tack till alla de handläggare vid miljökontor och länsstyrelser som genomfört och sammanställt de mätningar som vi presenterar. Ann Thuvander Enhetschef Enheten för hälsoskydd 1 Miljöbalk (1998:808)

4 Innehåll Förord Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Syfte 7 Metoder och genomförande 8 Tillsynsvägledning 8 Mätmetoden 9 Konsert 9 Nattklubb 9 Beräkning av ljudnivå 10 Kommunernas mätningar 10 Resultat 11 Kommunernas mätningar 1 Åtgärder som kommunerna vidtagit 14 Verksamhetsutövarens kunskaper om hälsoeffekter av höga ljudnivåer 15 Utvärdering 16 Slutsatser 17 Bilaga Egenkontroll enligt miljöbalken för verksamheter med höga ljudnivåer från musik 18 Bilaga Formulär för redovisning av nationellt tillsynsprojekt höga ljudnivåer från musik (kommun) 4 Bilaga Formulär för redovisning av nationellt tillsynsprojekt höga ljudnivåer från musik (länsstyrelse) 4

5 Sammanfattning Under 005 genomfördes ett nationellt tillsynsprojekt om höga ljudnivåer från musik, på initiativ av Socialstyrelsen. Målsättningen med projektet var att barn, ungdomar och vuxna ska kunna uppleva och njuta av musik utan att riskera hörselskador eller andra hälsoeffekter. Projektet vände sig till kommuner och länsstyrelser i hela Sverige. Bakgrunden till projektet är ett regeringsuppdrag som Socialstyrelsen rapporterade 00. Socialstyrelsens uppdrag var att utvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer gav avsedd effekt. Vid utvärderingen framkom bl.a. att ett stort antal av de kontrollerade diskoteken överskred de rekommenderade högsta ljudnivåerna. Totalt deltog 86 kommuner (samtliga län var representerade) i det tillsynsprojekt som vi nu rapporterar och totalt mättes ljudnivån på 471 objekt. Av dessa objekt överskred 4 procent Socialstyrelsens riktvärden för höga ljudnivåer. Flest ljudnivåmätningar genomfördes på festivaler och konserter, och där överskred 4 procent av objekten riktvärdena. 6 procent av de arrangemang som riktade sig till både vuxna och barn överskred riktvärdena. Undersökningen visade ingen större skillnad mellan andelen överskridanden bland anmälda respektive oanmälda tillsynsbesök, respektive 1 procent. De åtgärder som kommunerna hittills vidtagit vid överskridanden av riktvärden är vanligtvis inspektionsrapporter. Det framkom vid tillsynsbesöken att verksamhetsutövarnas kunskaper om hälsoeffekterna av höga ljudnivåer från musik varierade stort. Vissa var mycket insatta medan andra hade en vag uppfattning om riskerna. Kommunernas syn på genomförandet av det nationella tillsynsprojektet om höga ljudnivåer från musik är till största delen positiv. Viss kritik framkom dock. Man efterlyste t.ex. riktlinjer för vilka åtgärder man ska vidta när riktvärdena överskrids gemensamma inspektionsprotokoll, samt enklare instruktioner och checklistor. 5

6 Bakgrund Det finns en allmän oro i samhället för att hörselskadorna blir fler och allvarligare eftersom ljudnivåerna på den musik som spelas på diskotek och på andra ställen har ökat. Ljudets skadliga effekter kan delas in i två kategorier: hörselskador och stressreaktioner eller stressjukdomar. Tinnitus kan beskrivas som en kombination av de här effekterna. Barn och ungdomar lyssnar mycket på musik. Undersökningar har visat att förvånande många tonåringar som går på konserter anser att ljudnivån är för hög. Det verkar som att tinnitus ökar bland unga människor idag, men det finns inga exakt jämförbara data från tidigare år. Även om det inte finns så mycket data om hörselskador och tinnitus hos barn så finns det indikationer på att barn kan ha en större känslighet för höga ljudnivåer. Hörselgången är kortare och mer horisontellt riktad, vilket ökar risken för hörselskador. Socialstyrelsen genomförde 00 ett regeringsuppdrag med syftet att utvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer följs och ger avsedd effekt. I utvärderingen framkom bl.a. följande: Kommunernas tillsynsverksamhet visade att ett stort antal av de kontrollerade diskoteken (nästan hälften) överskred de rekommenderade högsta ljudnivåerna, 100 dba ekvivalent ljudnivå och 115 dba maximal ljudnivå. Överskridanden av rekommendationerna förekom även på gym. Utvärderingen visade att kommunerna behövde förändringar i regelverken, tillsynsvägledning och mätmetoder för att komma till rätta med problemen. Socialstyrelsen har därför samordnat ett nationellt tillsynsprojekt, som har granskat höga ljudnivåer från musik. Landets samtliga kommuner fick en inbjudan under 004 till att delta i projektet som genomfördes under 005. Socialstyrelsen har inte prövat samordnad tillsyn tidigare inom hälsoskyddsområdet. Kommunerna har dock efterfrågat den formen av tillsynsvägledning. Med gemensamma insatser kan man få in resultat från ett stort antal objekt med stor geografisk spridning. Eftersom tillsynen har bedrivits på ett likvärdigt sätt får man en gedigen kunskapsbas. Vi kommer att använda denna typ av arbetssätt även inom andra delar av hälsoskyddsområdet. Uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt. Stockholm: Socialstyrelsen; 00, Dnr /0. 6

7 Syfte Den långsiktiga målsättningen med tillsyn av höga ljudnivåer är att barn, ungdomar och vuxna ska kunna uppleva och njuta av musik utan att riskera hörselskador eller andra hälsoeffekter. Syftet med det nationella tillsynsprojektet var att stärka tillsynen inom området höga ljudnivåer förbättra samordningen av tillsynen genom att ta fram en tillsynsvägledning och en ny mätmetod för att mäta höga ljudnivåer från musik öka informationen om egenkontroll till arrangörer och verksamhetsansvariga, och på så vis förbättra kontrollen av höga ljudnivåer från musik få ett nationellt dataunderlag som kan fungera som bas för kommande utvärderingar av hur regelverket inom området fungerar. 7

8 Metoder och genomförande Socialstyrelsen skickade under 004 en inbjudan till samtliga kommuner i landet om att delta i det nationella tillsynsprojektet höga ljudnivåer från musik. Under 004 förberedde vi projektet genom att ta fram en mätmetod, dokument om egenkontroll, en broschyr om kontroll av ljudnivåer och revidera det allmänna rådet om höga ljud. Under 005 bjöds miljöinspektörerna in till seminarium om höga ljudnivåer. Där gick man igenom akustik och ljud, hälsoeffekter av ljud och mätmetoder för den operativa tillsynen. Kommunerna genomförde den operativa tillsynen från april t.o.m. oktober 005. Resultaten skickades in till respektive länsstyrelse som sammanställde länets resultat. Tillsynsvägledning I vår utvärdering av kommunernas hälsoskyddsarbete 4 framkom att kommunerna efterfrågade en ökad tillsynsvägledning från oss. Den tillsynsvägledning som kommunerna fått i det här projektet, förutom kontakt via telefon och mejl, är följande: Allmänna råd om höga ljudnivåer, SOSFS 005:7 (M). 5 Här står vilka riktvärden som gäller för höga ljudnivåer. Riktvärdena har, jämfört med tidigare allmänna råd, skärpts för miljöer dit barn under 1 år har tillträde. Kontrollera ljudnivån Undvik hörselskador på grund av hög musik. 6 En broschyr till verksamhetsutövarna, som tar upp verksamhetsutövarens ansvar, hur hörselskador kan orsakas av höga ljud, riktvärden för höga ljudnivåer samt miljöbalken och egenkontroll. Egenkontroll enligt miljöbalken för verksamheter med höga ljudnivåer från musik. 7 Ett dokument som vänder sig till arrangörer och verksamhetsutövare som bedriver verksamhet med musik där höga ljudnivåer kan förekomma. Det beskriver olika rutiner som en verksamhetsutövare kan använda sig av för att försäkra sig om att ljudnivån inte blir för hög. Se bilaga 1. Allmänna råd (SOSFS 005:7) om höga ljudnivåer. 4 Utvärdering av Socialstyrelsens tillsynsvägledning inom hälsoskyddsområdet. Stockholm: Socialstyrelsen Se fotnot. 6 Kontrollera ljudnivån Undvik hörselskador på grund av hög musik. Stockholm: Socialstyrelsen Egenkontroll enligt miljöbalken för verksamheter med höga ljudnivåer från musik. Stockholm: Socialstyrelsen

9 SP INFO 004:45 Mätning av höga ljudtrycksnivåer mätmetod för diskotek, konserter och andra platser där musik framförs. 8 Mätmetoden beskriver hur man bestämmer den A-vägda ekvivalenta (genomsnittliga) och maximala ljudtrycksnivån som besökare på konserter, diskotek, träningslokaler etc. utsätts för. Beräkning av operativ tillsyn. 9 Excelblad som beräknar ekvivalent och maximal ljudtrycksnivå efter mätning enligt SP INFO 004:45, avsnitt 5.1, Arrangemang där besökaren befinner sig på samma plats hela tiden (konserter eller dylikt) respektive avsnitt 5. Arrangemang där besökaren rör sig omkring (nattklubb, dansbana eller dylikt). SP INFO 005:51 Ljudnivåmätare lämplig för diskotek, konserter m.m. 10 En översikt av lämpliga ljudnivåmätare för mätning enligt SP INFO 004:45. Översikten bygger på tekniska data från olika leverantörer. Mätmetoden På uppdrag av Socialstyrelsen tog Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) fram en mätmetod för att mäta höga ljudnivåer från musik, Mätning av höga ljudtrycksnivåer mätmetod för diskotek, konserter och andra platser där musik framförs. 11 I mätmetoden beskrivs både hur tillsynsmyndigheten ska mäta och hur mätmetoden kan användas i verksamhetsutövarnas egenkontroll. Nedan ges en kort beskrivning av mätmetoden så som den är tänkt att användas av tillsynsmyndigheterna. När en ljudnivåmätning ska göras är det dock viktigt att utgå från den fullständiga texten i mätmetoden. Mätmetoden är uppdelad för att passa två olika typer av arrangemang, konsert och nattklubb. För båda alternativen gäller att ljudnivåmätningarna ska göras på platser som är avsedda för besökarna. Konsert Med konsert menas att besökaren befinner sig på samma plats hela tiden. Inspektören gör mätningen i den position där ljudnivån är som högst och där besökare kan vistas. Mättiden är 60 minuter. Om en konsert är kortare än 60 minuter görs mätningen så länge konserten pågår. Både maximal ljudnivå (L AF max ) och A-vägd ekvivalent ljudnivå (L Aeq ), en slags genomsnittlig ljudnivå, ska mätas samtidigt. Nattklubb Med nattklubb menas att besökaren rör sig på platsen eller i lokalen under arrangemanget. Inspektören gör mätningen i två eller tre positioner. Det är de områden som har högst (position 1) respektive näst högst (position ) 8 SP INFO (004:45) Mätning av höga ljudtrycksnivåer mätmetod för diskotek, konserter och andra platser där musik framförs. 9 SP INFO (004:45) Beräkning av operativ tillsyn. 10 SP INFO (005:51) Ljudnivåmätare lämplig för diskotek, konserter m.m. 11 Se fotnot 6. 9

10 ljudnivå som ska mätas. A-vägd ekvivalent ljudnivå (L Aeq ) ska mätas i en representativ position i varje område. Mättiden är minst 15 minuter/mätstation. En längre mättid ger ökad mätsäkerhet. Maximal ljudnivå (L AF max ) ska mätas i den punkt i lokalen som har den högsta ljudnivån (position ). Beräkning av ljudnivå Efter mätningen ska inspektören fylla i ett protokoll, och göra relevanta korrigeringar av de uppmätta värdena. De uppmätta värdena ska korrigeras med hänsyn till hur mikrofonen har varit placerad, om mättiden blivit avkortad (endast konsert), om det blev stor skillnad i ljudnivå mellan mätpositionerna (endast nattklubb) och mätosäkerhet. För att underlätta har SP tagit fram ett excelblad med formler för uträkningarna. 1 I excelbladet skriver man in de uppmätta värdena tillsammans med uppgifter om relevanta korrigeringar, och därefter får man automatiskt ut det korrigerade mätvärdet. Kommunernas mätningar De kommuner som ingick i projektet uppmanades att om möjligt bedriva tillsyn (göra ljudnivåmätningar) på minst två verksamheter och att informera om bl.a. egenkontroll och höga ljud. Med verksamheter menas lokaler eller platser där inspelad och levande musik framförs, som t.ex. pubar, dans- och musikrestauranger, diskotek, festivaler, konserter, skolor, teatrar, Folkets hus, träningslokaler samt biografer. Ljudnivåmätningarna skulle utföras enligt den framtagna mätmetoden och redovisas i formulär, se bilaga, som skickats ut från Socialstyrelsen. I formuläret skulle man även ange vilka åtgärder man hade vidtagit när ljudnivån överskred riktvärdena, vilka problem man haft vid tillsynen, vilka kunskaper verksamhetsutövarna hade kring hälsoeffekter av höga ljudnivåer och synpunkter på själva tillsynsprojektet. Samtliga formulär skickades antingen in till länsstyrelsen, se bilaga, eller till Socialstyrelsen för sammanställning. 1 Se fotnot 7. 10

11 Resultat Målsättningen var att minst 60 av landets kommuner skulle delta i tillsynsprojektet. Totalt anmälde sig 11 kommuner till projektet, och av dessa kom 86 slutligen att delta. Samtliga län var representerade. Bortfallet berodde till största delen på tids- eller resursbrist. I tabell 1 redovisar vi de kommuner som deltog i projektet. Tabell 1. Deltagande kommuner indelade länsvis. Län Kommuner Blekinge Ronneby Karlshamn Olofström Karlskrona Sölvesborg Dalarna Avesta Malung Borlänge Ludvika Gotland Gotland Gävleborg Gävle Bollnäs Ovanåker Söderhamn Halland Laholm Varberg Halmstad Hylte Jämtland Östersund Åre Jönköping Gislaved Värnamo Vetlanda Habo/Mullsjö Nässjö Jönköping Kalmar Vimmerby Kalmar Hultsfred Västervik Kronoberg Växjö Älmhult Alvesta Ljungby Norrbotten Kiruna Luleå Boden Piteå Skåne Höganäs Lund Helsingborg Kristianstad Landskrona Burlöv Malmö Stockholm Stockholm Södertälje Sigtuna Sundbyberg Tyresö Upplands Väsby Solna Sörmland Eskilstuna Nyköping Uppsala Uppsala Värmland Karlstad Torsby Arvika Västerbotten Vilhelmina Åsele Lycksele Umeå Skellefteå Västernorrland Sundsvall Örnsköldsvik Kramfors Ånge Härnösand Västmanland Norberg Hallstahammar Västerås Kungsör Köping Sala Västra Götaland Tidaholm Falköping Uddevalla Trollhättan Skövde Göteborg Borås Mariestad Mellerud Örebro Lindesberg Örebro Östergötland Linköping 11

12 Hur många mätningar varje län gjorde varierar från 4 upp till 54 stycken. Hälften av länen gjorde minst 0 mätningar. Kommunerna valde själva hur de ville genomföra tillsynsbesöken. Besöken var antingen anmälda (95 stycken) eller oanmälda (155 stycken). De flesta kommunerna gjorde både anmälda och oanmälda tillsynsbesök. Vid ett och samma tillsynsbesök genomfördes ibland flera ljudnivåmätningar. Därför skiljer sig antalet mätta objekt och antalet tillsynsbesök. Kommunernas mätningar Sammanlagt mättes ljudnivån på 471 objekt i landet. Av dessa överskred 4 procent riktvärdet i Socialstyrelsens allmänna råd. Tabell visar antalet mätta objekt fördelade på verksamhetstyp och målgrupp. Antal ljudnivåmätningar per verksamhetstyp varierade från 8 till 178 stycken. Fördelningen av ljudnivåmätningar på målgrupp varierade från 5 till 64 stycken. Tabell. Totala antalet mätningar fördelat på verksamhetstyp och målgrupp. Verksamhetstyp Endast vuxna Vuxna och barn Endast barn Totalt Pubar, dans- och musikrestauranger Diskotek Festivaler och konserter Skolor, teatrar, Folkets hus m.m Träningslokaler Biografer Övrigt* Totalt * I övrigt ingår hockeymatcher, replokaler, krögartält och cirkus. Figur 1 visar andelen överskridanden fördelade på verksamhetstyp. Den verksamhet som hade högst andel överskridanden var Övrigt, där totalt 50 procent överskred riktvärdet. Det ska dock noteras att det endast var 8 objekt som mättes i den kategorin. Bland festivaler och konserter, som var den verksamhet där flest ljudnivåmätningar genomfördes, överskred 4 procent de gällande riktvärdena. Biografer var den enda verksamhetstyp som inte hade något överskridande. 1

13 60% 50% 4% 40% 0% 7% 19% 0% 1% 10% % 0% Pubar, restauranger Diskotek Festivaler och konserter Skolor, teatrar m.m. Träningslokaler Biografer 0% 50% Övrigt Figur 1. Andel överskridanden (%) fördelat på verksamhetstyp. Figur visar andel överskridanden fördelat på målgrupp (endast vuxna, vuxna och barn samt endast barn). Gruppen vuxna och barn hade flest överskridanden, 6 procent. I de två övriga grupperna, endast vuxna och endast barn, överskred 17 respektive 16 procent riktvärdena. 60% 50% 40% 6% 0% 0% 17% 16% 10% 0% Endast vuxna Vuxna och barn Endast barn Figur. Andel överskridanden (%) fördelat på målgrupp. Figur visar andelen överskridanden fördelat på anmälda och oanmälda tillsynsbesök. Andelen överskridanden, respektive 1 procent, skiljde sig inte nämnvärt mellan grupperna. 1

14 60% 50% 40% 0% 0% 10% % 1% 0% Anmälda besök Oanmälda besök Figur. Andel överskridanden (%) fördelat på anmälda och oanmälda tillsynsbesök. Åtgärder som kommunerna vidtagit De flesta kommuner har enbart skrivit en inspektionsrapport efter tillsynen, men vissa kommuner har även gjort förelägganden, med eller utan vite. Ett disko under festivalen besöktes två dagar i rad. Trots tillsägelse dag 1 var nivåerna mycket högre dag. Efter samtal med festivalledningen fick diskot inte ha öppet dag. I några fall har kommunerna diskuterat med den ljudansvarige direkt på plats. Man har informerat om höga ljudnivåer och egenkontroll för verksamhetsutövare, både i förebyggande syfte och i samband med tillsynen. Miljöförvaltningen har arbetat med informationsutskick om ljudnivåer. Det kan dock vara svårt att rikta utskick som går t.ex. till skolor till rätt person. Vi ger en timmes gratis information till verksamhetsutövaren då ett ställe bytt ägare eller någon startar en musikverksamhet. Under samtliga besök informerade vi om egenkontrollkravet samt lite om riskerna med höga ljudnivåer och om att problem med hörsel blir vanligare i samhället (speciellt hos yngre). De flesta kommunerna har inte gjort någon uppföljning efter själva tillsynstillfället och inspektionsrapporten, vilket gör det svårt att uttala sig om vilka effekter ljudnivåmätningarna har haft. Vissa kommuner har tänkt följa upp tillsynen i ett senare skede. 14

15 Verksamhetsutövarens kunskaper om hälsoeffekter av höga ljudnivåer Enligt kommunerna är verksamhetsutövarnas kunskapsnivå mycket varierande. Vissa är mycket insatta medan andra bara har en vag uppfattning om riskerna med höga ljudnivåer. Däremot anser många av kommunerna att kunskapen har blivit bättre eftersom höga ljudnivåer är ett aktuellt område som diskuterats mycket, bl.a. i media. Men förebyggande åtgärder möter ofta motstånd, om de innebär extra kostnader för verksamhetsutövarna. Oftast dåligt med kunskap och framför allt är dom inte intresserade. Ibland också en krass inställning hos de unga. En kommentar på konserterna var att alla som spelar musik vet att man får tinnitus, det är bara så! Kunskapen har helt klart ökat under senare år. Man möter inte något direkt motstånd numera, sakfrågan blir inte ifrågasatt. 15

16 Utvärdering I formuläret för redovisning av mätresultaten, se bilaga, hade kommunerna möjlighet att ge sina synpunkter på projektet. De flesta kommunerna tyckte att det var bra med ett nationellt tillsynsprojekt. Dels för att det ökar samsynen vid tillsyn och dels för att det höjer statusen för hälsoskyddsområdet. En annan fördel är att projektet gör det möjligt att jämföra tillsynen på nationell nivå. Vi upplever att både metod och upplägg har haft en bra verklighetsanknytning. Fler projekt av detta slag, även inom andra ämnesområden!!! De nya allmänna råden har underlättat Miljöförvaltningens arbete med höga ljudnivåer. Dessa tillsammans med SP INFO 004:45 har medfört att det även finns klara regler för hur mätningar ska gå till och att tillsynsmyndigheten slipper de tidigare mödosamma diskussionerna med musiker och arrangörer om hur rättvisande ett mätresultat är. Projektet fick även en del kritik: Det saknas tydliga riktlinjer för hur kommunerna kan gå tillväga när riktvärdena överskrids. Vissa kommuner har enbart skrivit inspektionsrapport medan andra har förelagt om vite. Det saknas en gemensam mall för inspektionsrapporter. Mätprotokollet är för krångligt att fylla i. Det saknas tydliga gränser mellan barn och vuxna. Ska ungdomar över 1 år räknas som vuxna, t.ex. på en ungdomsgård? Det skulle behövas en excelfil som verksamhetsutövarna kunde använda för att räkna ut korrektioner i sin egenkontroll. Det saknas tillräcklig information om det tekniska materialet som använts under projektet. Mätmetoden från SP inriktar sig på besökande, de allmänna råden är generellt skrivna. Det försvårar tillsynsarbetet. Handboken om höga ljudnivåer borde ha varit klar innan projektet satte igång. Det saknas en checklista med färdiga frågor och punkter som kan användas vid tillsyn. En sådan skulle ge en likvärdig bedömningsgrund för alla kommuner. Översyn av riktvärdena borde göras. Efter alla korrektioner som ska göras sänks uppmätta värden med ca 4 6 db. Om hörselskada kan uppkomma p.g.a. maximala ljudnivåer över 115 dba saknas det en säkerhetsmarginal. Varför har WHO och Socialstyrelsen olika riktvärden? 16

17 Slutsatser Resultaten från projektet visar att platser och lokaler där musik spelas ofta har ljudnivåer som överskrider Socialstyrelsens riktvärden för höga ljud. Det innebär att den som besöker musikevenemang löper en påtaglig risk för att exponeras för hörselskadande ljud. Därför är det angeläget med tillsyn inom det här området. Socialstyrelsen gjorde en viss översyn av höga ljudnivåer från musik i samband med vårt regeringsuppdrag under 00. Vi konstaterade då att nästan hälften av de diskotek som miljöförvaltningarna hade gjort ljudnivåmätningar på överskred Socialstyrelsens normer. Det är dock inte relevant att göra en direkt jämförelse mellan uppgifterna från 00 och resultaten från det här projektet eftersom data inte har tagits fram på ett jämförbart sätt. Trots det är vår uppfattning att problemen med höga ljud är mera uppmärksammade idag hos såväl verksamhetsutövare som tillsynsmyndigheter. I samband med vårt regeringsuppdrag drog vi slutsatsen att tillsynen över platser och lokaler där musik spelas behövde skärpas. Vi föreslog därför att den här typen av verksamheter ska göras anmälningspliktiga enligt 8 förordningen (1998:899) om hälsoskydd och miljöfarlig verksamhet. Motivet till förslaget är att tidigt etablera en kontakt mellan den operativa tillsynsmyndigheten och verksamhetsutövaren, och på så sätt ge tillsynsmyndigheten möjlighet att tidigt informera om miljöbalkens krav. Reglerna om egenkontroll är särskilt viktiga i den här typen av verksamheter, och genom anmälningsplikten kommer verksamheterna att, utöver huvudregeln om egenkontroll enlig 6 kap. 19, omfattas av förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Det innebär preciserade krav på egenkontrollen för verksamheten. Det är verksamhetsutövaren som ska kunna visa för tillsynsmyndigheten att den egna verksamheten inte påverkar hälsan. Förslaget behandlas för närvarande av regeringen. För att ljudmiljön i verksamheter som spelar musik ska kunna bli bättre är det nödvändigt att verksamhetsutövarna tar ansvar för ljudnivåerna, och ser till att de inte är hörselskadande. Det är också angeläget att de operativa tillsynsmyndigheterna fortsätter att prioritera tillsyn inom det här området. Socialstyrelsen avser att göra en förnyad uppföljning av tillsynen inom området om några år, för att utvärdera om läget har förbättrats i tillräckligt hög grad, eller om det behövs ytterligare åtgärder. Vi hoppas då att de kommunala miljönämnderna visar samma positiva engagemang som de har gjort i det här projektet. 17

18 Bilaga Egenkontroll enligt miljöbalken för verksamheter med höga ljudnivåer från musik Bilaga 1 18

19 Dnr (5) Johanna Bengtsson, utredare Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsen Stockholm Telefon: E-post: johanna.bengtsson@socialstyrelsen.se Egenkontroll enligt miljöbalken för verksamheter med höga ljudnivåer från musik Det här dokumentet vänder sig till arrangörer och verksamhetsutövare som bedriver verksamhet med musik och där höga ljudnivåer kan förekomma. Det är viktigt att förebygga och kontrollera att ljudmiljön inte skadar hörseln för besökare eller personal. Det här dokumentet beskriver olika rutiner som en verksamhetsutövare kan använda sig av för att försäkra sig om att ljudnivån inte blir för hög. Rutinerna bildar tillsammans ett egenkontrollprogram. Vilka verksamheter ska ha ett egenkontrollprogram? I miljöbalken finns generella krav på att en verksamhetsutövare ska ha kunskap om och översikt över den verksamhet som bedrivs. Det framgår av hänsynsreglerna i miljöbalken ( kap. och 6 kap. 19 ). För vissa verksamheter ställs ytterliggare krav på utformning och dokumentation av egenkontroll. Verksamheter som är anmälningspliktiga enligt 8 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) ska också följa de krav som ställs i förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. Socialstyrelsen har lämnat ett förslag till Miljödepartementet om att verksamheter som kan medföra höga ljudnivåer också ska omfattas av anmälningsplikten i 8 FMH. Det kommer att innebära att förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll också ska tillämpas för dessa verksamheter. Vad är ett egenkontrollprogram? Med egenkontroll menas att rutiner, ansvarsfördelning, resultat av mätningar samt andra kontroller och åtgärder ska finnas nedskrivna. Dokumentationen ska vara aktuell och lättillgänglig. Den ska kunna visas upp för kommunens lokala tillsynsmyndighet vid inspektioner och ska skickas in till kommunen på deras begäran. Var noga med att dokumentera din egenkontroll. Den omvända bevisbördan innebär att verksamhetsutövaren inte bara ska kunna tala om vilken ljudnivå som har mätts upp utan också kunna redovisa underlaget för påståendet. Med

20 SOCIALSTYRELSEN Dnr (5) underlag menas exempelvis rutiner och metoder som använts i egenkontrollen, och de bedömningar som verksamhetsutövaren har gjort. En bra och väl dokumenterad egenkontroll kan minska kommunens behov av att granska din verksamhet. Och eftersom kommunen har rätt att ta ut avgifter för sin tillsyn kan du därför spara pengar på att ha en bra egenkontroll. Dessutom leder din egenkontroll förhoppningsvis till att din personal och dina besökare kan njuta av musik utan risk för hörselskador. Hur vet man att ljudnivån är för hög? Socialstyrelsens riktvärden för höga ljudnivåer bör inte överskridas. Det gäller oavsett om en verksamhet är tillståndspliktig eller ej. Riktvärdena finns beskrivna i våra allmänna råd om höga ljudnivåer (SOSFS 005:7). Nedan kan Du se vilka riktvärden som gäller för höga ljudnivåer från musik. Både värdena i tabell 1 och bör beaktas. Tabell 1. Riktvärden för lokaler och platser dit barn under 1 års ålder inte har tillträde Maximalt ljud 1 L AFmax 115 db Ekvivalent ljud L AeqT 100 db Tabell. Riktvärden för lokaler och platser dit både barn och vuxna har tillträde Maximalt ljud 1 L AFmax 110 db Ekvivalent ljud L AeqT 97 db 1 Den högsta A-vägda ljudnivån. Den A-vägda ekvivalenta ljudnivån under en viss tidsperiod (T). Särskild hänsyn bör tas i verksamheter som är särskilt riktade till barn, s.k. knattediskotek eller liknande. Där bör ekvivalenta A-vägda ljudnivåer under 90 db alltid eftersträvas. Metod för att mäta höga ljudnivåer från musik I vårt allmänna råd om höga ljudnivåer står att standardiserade mätmetoder bör användas. SP (Sveriges forsknings- och provningsinstitut) har tagit fram en mätmetod, SP INFO 004:45, för att mäta höga ljudnivåer från musik. Mätmetoden kan användas både av kommunen eller i ett egenkontrollprogram.

21 SOCIALSTYRELSEN Dnr (5) Rutiner för egenkontroll Här följer en lista med exempel på rutiner som kan bidra till att hålla ljudet under kontroll. Den som är ansvarig för musiken ska ha kunskap om vilken utrustning som används, riskerna med höga ljudnivåer, hur hörselskador kan undvikas och vilka riktvärden som gäller. Anlita certifierade ljudtekniker. Placera högtalarna så att besökarna inte kan vistas för nära. Anpassa och ställ in ljudanläggningen så att besökarna inte utsätts för skadliga ljudnivåer. Ljudanläggningen kan låsas av sakkunnig, så att den alltid understiger riktvärdena. Glöm inte att informera personalen om låsningen så att den inställda nivån inte ändras. Använd ljudnivåmätare för att kontrollera ljudnivån. Mätmetoder finns angivna i SP INFO 004:45. Discjockey/ljudtekniker kan själv ha kontinuerlig kontroll över ljudnivån genom att avläsa den vid mixerbordet. Värdet behöver korrigeras för att motsvara det faktiska värdet där publiken vistas, se mätmetod SP INFO 004:45. Använd instrument som mäter, visar och lagrar uppmätta ljudnivåer. Det finns också instrument som varnar när ljudnivån är för hög. Tänk på att sådan utrustning oftast endast indikerar hur hög ljudnivån är, det är inte en ljudnivåmätare. Hänsyn ska alltid tas till instrumentets felmarginal. Använd ljudblockerare. En ljudblockerare bryter strömmen automatiskt till musikanläggningen om en inställd ljudnivå överskrids. Även när en ljudblockerare används är det viktigt att komma ihåg att det inte är en ljudnivåmätare, och hänsyn måste alltid tas till instrumentets felmarginal. Vad säger lagen? Enligt miljöbalken (6 kap. 19 ) har den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ett eget ansvar. Grundkravet på egenkontroll gäller alla som omfattas av miljöbalkens bestämmelser. Syftet med egenkontrollen är att verksamhetsutövaren på egen hand ska åstadkomma och upprätthålla ett väl fungerande miljö- och hälsoskyddsarbete. Vem har ansvaret för att miljöbalkens regler följs? Det är viktigt att ha en väl fastställd och dokumenterad ansvarsfördelning av det organisatoriska ansvaret. Detta underlättar vid en bedömning av vem som ansvarar för vad.

22 SOCIALSTYRELSEN Dnr (5) Verksamhetsutövare. Enligt miljöbalken kan en verksamhetsutövare vara både juridiska personer (företag, organisation etc.) eller fysiska personer (en människa) som ansvarar för en verksamhet eller del av en sådan. Det är verksamhetsutövaren som har ansvaret för att miljöbalkens regler följs. Exempelvis så riktar sig tillsynen på ett diskotek vanligtvis till den som driver diskotekverksamheten. Fastighetsägare/nyttjanderättinnehavare. Enligt miljöbalken (9 kap. 9 ) ska bostäder och lokaler för allmänna ändamål användas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Det är fastighetsägaren eller nyttjanderättinnehavaren som ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra störningar. I en fastighet kan alltså både fastighetsägaren och nyttjanderättinnehavaren ha ansvar för att miljöbalkens regler efterlevs. Beroende på omständigheterna kan flera parter föreläggas om att vidta åtgärder. Det ska klart och tydligt framgå vad var och en ska göra för att uppfylla föreläggandet. Vissa åtgärder i en fastighet kan inte utföras utan fastighetsägarens medgivande. Arrangör. Om det finns en arrangör som hyr in olika musikgrupper, dansband och discjockeys så har arrangören vanligtvis ett stort ansvar för att miljöbalkens regler följs. Även tillfälliga arrangemang omfattas av miljöbalkens regler. Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens grundläggande hänsynsregler riktar sig till alla, enskilda eller verksamhetsutövare, som gör eller ska göra något som faller under balkens tillämpningsområde. Hänsynsreglerna ska följas för att uppnå miljöbalkens mål. De hänsynsregler som i första hand är viktiga i samband med höga ljudnivåer är: Bevisbördsregeln. Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska visa att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa eller för miljön och kunna visa att man följer miljöbalken. Det här kallas också omvänd bevisbörda. Kunskapskravet. Den som bedriver en verksamhet eller gör en åtgärd ska ha kunskap om vad det innebär för människors hälsa eller för miljön. Försiktighetsåtgärder. Redan risken för olägenhet innebär krav på åtgärd. Lokaliseringsprincipen. Den som bedriver en verksamhet eller gör en åtgärd ska välja den plats som är lämpligast med tanke på risk för olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Skälighetsregeln. De krav som ställs enligt miljöbalken ska vara hälso- och miljömässigt motiverade, utan att vara ekonomiskt orimliga.

23 SOCIALSTYRELSEN Dnr (5) Anmälningspliktiga verksamheter Den som yrkesmässigt bedriver en tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet ska, utöver det generella kravet i miljöbalken, dessutom följa särskilda regler enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. I förordningen anges att tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter ska ha en egenkontroll som bland annat omfattar: En fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt miljöbalken samt föreskrifter, domar och beslut. Dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick. Fortlöpande och systematiska undersökningar och bedömningar av verksamhetens risker från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet ska dokumenteras. Läs mer Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer (SOSFS 005:7) finns på SP INFO 004:45 Mätning av höga ljudtrycksnivåer mätmetod för diskotek, konserter och andra platser där musik framförs finns på

24 Bilaga Formulär för redovisning av nationellt tillsynsprojekt höga ljudnivåer från musik (kommun) Bilaga 4

25 Dnr (1) Johanna Bengtsson, utredare Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsen Stockholm Telefon: E-post: johanna.bengtsson@socialstyrelsen.se E-post till deltagande kommuner Formulär för redovisning av nationellt tillsynsprojekt höga ljudnivåer från musik Bifogat finns det formulär som ska användas för att redovisa det nationella tillsynsprojektet höga ljudnivåer från musik. När det står Ni i formuläret syftar vi på er kommun. Vårt förslag är att ni sammanställer era ljudmätningar i formuläret och skickar in det till länsstyrelsen i början av oktober 005. Vi har bett länsstyrelsen att samla in samtliga kommuners mätningar i länet, sammanställa dessa och därefter skicka in sammanställningen till oss. Om ni behöver fler rader att skriva på i tabellerna så lägg till det. Glöm inte att i slutet på formuläret skriva ner hur ni tycker att arbetet i projektet fungerat. Kontakta gärna länsstyrelsen i god tid innan oktober, så att samarbetet blir så bra som möjligt. I vår information till länsstyrelserna skriver vi bl.a. att ni ska skicka in sammanställningen till dem. I de fall detta inte är möjligt kan formuläret istället skickas direkt till oss, antingen elektroniskt till johanna.bengtsson@socialstyrelsen.se eller per brev till: Johanna Bengtsson Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsen Stockholm Två nya allmänna råd, allmänna råd om höga ljudnivåer (SOSFS 005:7) och allmänna råd om buller inomhus (SOSFS 005:6) har ersatt det tidigare allmänna rådet om buller inomhus och höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7). I det nya allmänna rådet om höga ljudnivåer har riktvärdet skärpts för miljöer dit barn till och med 1 år har tillträde. Råden finns snart på vår hemsida under publikationer: Med vänliga hälsningar /Johanna Bengtsson, projektledare Bilaga 1. Formulär A för redovisning kommunerna

26 FORMULÄR A FÖR REDOVISNING AV: Nationellt tillsynsprojekt höga ljudnivåer från musik KOMMUNER Kommun: Län: Uppgiftslämnare: Telefonnummer: E-post: Datum: 1. Undersökta verksamheter inom projektet. I tabell 1 anges det totala antalet verksamheter, som kommunen undersökt inom projektet. Tabell I. Totala antalet undersökta objekt inom projektet Antal undersökta objekt där endast vuxna har tillträde Antal undersökta objekt där både barn och vuxna har tillträde Antal undersökta objekt där verksamheten är riktad till barn Antal oanmälda inspektioner Antal oanmälda inspektioner där riktvärdena överskreds Antal anmälda inspektioner Antal anmälda inspektioner där riktvärdena överskreds Antal verksamheter med egenkontroll Antal objekt 1

27 . I tabell redovisas objekt där endast vuxna har tillträde. Fyll i en rad per objekt. Lägg till nya rader om det behövs. För varje objekt, fyll i A-vägd ekvivalent ljudnivå och den högsta A-vägda (maximala) ljudnivån. Ange också (med ja eller nej) om något, eller båda, av riktvärdena (100 db L AeqT resp. 115 db L AFmax ) överskridits. Tabell. Verksamhet endast för vuxna. Lägg till nya rader om det behövs. Ignorera de alternativ i kolumnen typ av verksamhet som inte är relevanta. Typ av verksamhet Objekt A-vägd ekvivalent ljudnivå i db Pubar, dans- och musikrestauranger Diskotek 1 Festivaler och konserter Skolor, teatrar, Folkets hus m.m. Träningslokaler, tex. gym, gympa Biografer 1 Övrigt - vad? 1 Övrigt - vad? 1 Tot antal (summera varje kolumn): A-vägd maximal ljudnivå i db Överskrids 100 L AeqT och/eller 115 L AFmax (ja/nej)

28 . I tabell redovisas objekt där både barn och vuxna har tillträde. Fyll i en rad per objekt. Lägg till nya rader om det behövs. För varje objekt, fyll i A-vägd ekvivalent ljudnivå och den högsta A-vägda (maximala) ljudnivån. Ange också (med ja eller nej) om något, eller båda, av riktvärdena (97 db L AeqT resp. 110 db L AFmax ) överskridits. Tabell. Verksamhet för både barn och vuxna. Lägg till nya rader om det behövs. Ignorera de alternativ i kolumnen typ av verksamhet som inte är relevanta. Typ av verksamhet Objekt Ekvivalent A-vägd ljudnivå i db Pubar, dans- och musikrestauranger Diskotek 1 Festivaler och konserter Skolor, teatrar, Folkets hus m.m. Träningslokaler, tex. gym, gympa Biografer 1 Övrigt - vad? 1 Övrigt - vad? 1 Tot antal (summera varje kolumn): Maximal A-vägd ljudnivå i db Överskrids 97 L AeqT och/eller 110 L AFmax (ja/nej)

29 4. I tabell 4 redovisas objekt där verksamheten är riktad till barn. Fyll i en rad per objekt. Lägg till nya rader om det behövs. För varje objekt, fyll i A-vägd ekvivalent ljudnivå och den högsta A-vägda (maximala) ljudnivån. Ange också (med ja eller nej) om något, eller båda, av riktvärdena (90 db L AeqT resp. 110 db L AFmax ) överskridits. Tabell 4. Verksamhet riktad till barn. Lägg till nya rader om det behövs. Ignorera de alternativ i kolumnen typ av verksamhet som inte är relevanta. Typ av verksamhet Objekt Ekvivalent A-vägd ljudnivå i db Pubar, dans- och musikrestauranger Diskotek 1 Festivaler och konserter Skolor, teatrar, Folkets hus m.m. Träningslokaler, tex. gym, gympa Biografer 1 Övrigt - vad? 1 Övrigt - vad? 1 Tot antal (summera varje kolumn): Maximal A-vägd ljudnivå i db Överskrids 90 L AeqT och/eller 110 L AFmax (ja/nej) 4

30 5. Åtgärder. I tabell 5 redovisas vilka åtgärder som Ni vidtagit när riktvärdena för höga ljudnivåer överskridits. Tabell 5. Åtgärder som kommunen vidtagit. Typ av åtgärder Enbart inspektionsrapport Föreläggande utan vite Föreläggande med vite Annat, beskriv: Annat, beskriv: Annat, beskriv: Antal åtgärder 6. När Ni konstaterat att riktvärdena överskridits, rättar sig verksamhetsutövaren efter de påpekanden som Ni gör i inspektionsrapporter, förelägganden m.m.? 7. Vilka problem har Ni konstaterat i samband med genomförandet av projektet? Exempelvis, hur fungerade den praktiska tillsynen på plats? 8. Vilka är framgångsfaktorerna för en lyckad tillsyn? Hur arbetar Ni för att få verksamhetsutövarna att åtgärda höga ljudnivåer, både vad gäller förebyggande arbete och när överskridanden konstaterats? Är det exempelvis information om riskerna med höga ljudnivåer, klagomål från gäster/publik/föräldrar, inspektionsrapporter, förelägganden etc. 9. Vilka hinder finns för en lyckad tillsyn? Vad är, enligt er uppfattning, de främsta orsakerna till att verksamhetsutövaren inte rättar sig när Ni har konstaterat att riktvärdena överskrids? 10. Hur är verksamhetsutövarens kunskaper kring hälsoeffekterna av höga ljudnivåer? Vet verksamhetsutövaren, enligt er uppfattning, vad det innebär för risker att spela för hög musik, hur de själva kan övervaka och förebygga eventuella risker? 5

31 11. Egenkontroll. I tabell 6 redovisas på vilket sätt egenkontroll bedrivs av verksamhetsutövarna i kommunen. Tabell 6. Hur verksamhetsutövaren bedriver egenkontroll. Egenkontroll Egna ljudmätningar Inställning/låsning av ljudanläggningen Kontinuerlig kontroll på mixerbordet Ljudnivåvakt Placering av högtalare Övriga exempel, beskriv Övriga exempel, beskriv Antal objekt 1. Har Ni saknat något i tillsynsvägledningen från Socialstyrelsen? Ge gärna exempel. 1. Övriga synpunkter? 6

32 Bilaga Formulär för redovisning av nationellt tillsynsprojekt höga ljudnivåer från musik (länsstyrelse) Bilaga

33 Dnr (1) Johanna Bengtsson, utredare Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsen Stockholm Telefon: E-post: johanna.bengtsson@socialstyrelsen.se E-post till hälsoskyddshandläggare på Lst Formulär för redovisning av nationellt tillsynsprojekt höga ljudnivåer från musik Bifogat finns det formulär som ska användas för att redovisa det nationella tillsynsprojektet höga ljudnivåer från musik. När det står Ni i formuläret syftar vi på kommunen/kommunerna. Vårt förslag är att ni på länsstyrelsen samlar in och sammanställer kommunernas mätningar, och sen skickar in sammanställningarna till oss. 1. Respektive kommun fyller i ett formulär (A) per kommun. Länsstyrelsen fyller i formulär (B) för länet och sammanställer där samtliga kommuners mätningar. Länsstyrelsen skriver ner sina kommentarer om projektet, i ett följebrev, tex. vad som fungerat bra eller vad som fungerat mindre bra I vår information till kommunerna skriver vi bl.a. att de ska skicka det ifyllda formuläret (A) till er, men att de kan rapportera direkt till oss om länsstyrelsen inte har möjlighet att göra sammanställningen. Meddela oss och berätta om ni kan göra den länsvisa sammanställningen eller ej. Mejla oss på johanna.bengtsson@socialstyrelsen.se, eller ring Formulären skickas elektronisk till johanna.bengtsson@socialstyrelsen.se eller per brev (se adress ovan). Sista dag att skicka in formulären och följebrevet är den 1 oktober 005. Två nya allmänna råd, allmänna råd om höga ljudnivåer (SOSFS 005:7) och allmänna råd om buller inomhus (SOSFS 005:6) har ersatt det tidigare allmänna rådet om buller inomhus och höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7). Råden finns snart på under publikationer. Med vänliga hälsningar /Johanna Bengtsson, projektledare Bilaga 1. Formulär A för redovisning kommunerna Bilaga. Formulär B för redovisning länsstyrelsern

34 FORMULÄR B FÖR REDOVISNING AV: Nationellt tillsynsprojekt höga ljudnivåer från musik LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelse: Kommuner som ingår i sammanställningen: Uppgiftslämnare: Telefonnummer: E-post: Datum: 1. Undersökta verksamheter inom projektet. I tabell 1 anges det totala antalet verksamheter, som kommunerna undersökt inom projektet. Tabell I. Totala antalet undersökta objekt inom projektet Antal undersökta objekt där endast vuxna har tillträde Antal undersökta objekt där både barn och vuxna har tillträde Antal undersökta objekt där verksamheten är riktad till barn Antal oanmälda inspektioner Antal oanmälda inspektioner där riktvärdena överskreds Antal anmälda inspektioner Antal anmälda inspektioner där riktvärdena överskreds Antal verksamheter med egenkontroll Antal objekt 1

35 . I tabell redovisas objekt där endast vuxna har tillträde. Fyll i en rad per typ av verksamhet. Ignorera de alternativ i kolumnen typ av verksamhet som inte är relevanta. För varje typ av verksamhet, fyll i antal undersökta objekt, lägsta och högsta A-vägda ekvivalenta ljudnivå och lägsta och högsta A-vägda maximala ljudnivå. Fyll också i antal verksamheter där något eller båda riktvärdena (100 L AeqT resp. 115 L AFmax ) överskridits. Tabell. Verksamhet där endast vuxna har tillträde. Typ av verksamhet Pubar, dans- & musikrestauranger Antal objekt Lägsta A-vägda ekv. ljudnivå i db Högsta A-vägda ekv. ljudnivå i db Lägsta A-vägda maximala ljudnivå i db Högsta A-vägda maximala ljudnivå i db Antal överskridanden av riktvärdena (100 L AeqT och/eller 115 L AFmax ) Diskotek Festivaler och konserter Skolor, teatrar, Folkets hus m.m. Träningslok aler, tex. gym, gympa Biografer Övrigt vad? Övrigt vad?

36 . I tabell redovisas objekt där både barn och vuxna har tillträde. Fyll i en rad per typ av verksamhet. Ignorera de alternativ i kolumnen typ av verksamhet som inte är relevanta. För varje typ av verksamhet, fyll i antal undersökta objekt, lägsta och högsta A-vägda ekvivalenta ljudnivå och lägsta och högsta A-vägda maximala ljudnivå. Fyll också i antal verksamheter där något eller båda riktvärdena (97 db L AeqT resp. 110 db L AFmax ) överskridits. Tabell. Verksamhet där både barn och vuxna har tillträde. Typ av verksamhet Pubar, dans- & musikrestauranger Antal objekt Lägsta A-vägda ekv. ljudnivå i db Högsta A-vägda ekv. ljudnivå i db Lägsta A-vägda maximala ljudnivå i db Högsta A-vägda maximala ljudnivå i db Antal överskridanden av riktvärdena (97 L AeqT och/eller 110 L AFmax ) Diskotek Festivaler och konserter Skolor, teatrar, Folkets hus m.m. Träningslok aler, tex. gym, gympa Biografer Övrigt vad? Övrigt vad?

37 4. I tabell 4 redovisas objekt där verksamheten är riktad till barn. Fyll i en rad per typ av verksamhet. Ignorera de alternativ i kolumnen typ av verksamhet som inte är relevanta. För varje typ av verksamhet, fyll i antal undersökta objekt, lägsta och högsta A-vägda ekvivalenta ljudnivå och lägsta och högsta A-vägda maximala ljudnivå. Fyll också i antal verksamheter där något eller båda riktvärdena (90 db L AeqT resp. 110 db L AFmax ) överskridits. Tabell 4. Verksamhet riktad till barn. Typ av verksamhet Antal objekt Lägsta A-vägda ekv. ljudnivå i db Högsta A-vägda ekv. ljudnivå i db Lägsta A-vägda maximala ljudnivå i db Högsta A-vägda maximala ljudnivå i db Antal överskridanden av riktvärdena (90 L AeqT och/eller 110 L AFmax ) Pubar, dans- & musikrestauranger Diskotek Festivaler och konserter Skolor, teatrar, Folkets hus m.m. Träningslok aler, tex. gym, gympa Biografer Övrigt - vad? Övrigt - vad? 4

38 5. Åtgärder. I tabell 5 redovisas vilka åtgärder som Ni vidtagit när riktvärdena för höga ljudnivåer överskridits. Tabell 5. Åtgärder som kommunen vidtagit. Typ av åtgärder Enbart inspektionsrapport Föreläggande utan vite Föreläggande med vite Annat, beskriv: Annat, beskriv: Annat, beskriv: Antal åtgärder 6. När Ni konstaterat att riktvärdena överskridits, rättar sig verksamhetsutövaren efter de påpekanden som Ni gör i inspektionsrapporter, förelägganden m.m.? 7. Vilka problem har Ni konstaterat i samband med genomförandet av projektet? Exempelvis, hur fungerade den praktiska tillsynen på plats? 8. Vilka är framgångsfaktorerna för en lyckad tillsyn? Hur arbetar Ni för att få verksamhetsutövarna att åtgärda höga ljudnivåer, både vad gäller förebyggande arbete och när överskridanden konstaterats? Är det exempelvis information om riskerna med höga ljudnivåer, klagomål från gäster/publik/föräldrar, inspektionsrapporter, förelägganden etc. 9. Vilka hinder finns för en lyckad tillsyn? Vad är, enligt er uppfattning, de främsta orsakerna till att verksamhetsutövaren inte rättar sig när Ni har konstaterat att riktvärdena överskrids? 10. Hur är verksamhetsutövarens kunskaper kring hälsoeffekterna av höga ljudnivåer? Vet verksamhetsutövaren, enligt er uppfattning, vad det innebär för risker att spela för hög musik, hur de själva kan övervaka och förebygga eventuella risker? 5

39 11. Egenkontroll. I tabell 6 redovisas på vilket sätt egenkontroll bedrivs av verksamhetsutövarna i kommunen. Tabell 6. Hur verksamhetsutövaren bedriver egenkontroll. Egenkontroll Egna ljudmätningar Inställning/låsning av ljudanläggningen Kontinuerlig kontroll på mixerbordet Ljudnivåvakt Placering av högtalare Övriga exempel, beskriv Övriga exempel, beskriv Antal objekt 1. Har Ni saknat något i tillsynsvägledningen från Socialstyrelsen? Ge gärna exempel. 1. Övriga synpunkter? 6