GILLESCOUTEN. Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 57 Nr 4 nov 2007

Transkript

1 GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 57 Nr 4 nov 2007 Drömläge sid 2 Hur blir vi fler? sid 7 Regionträff på Rommehed sid 10 framtidsprojektet sid 5 7

2 2 S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, Huddinge Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge tel och fax Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. gillekansli@telia.com PlusGiro Landgillerådet Gunilla Engvall Landsgillemästare Kyrkbåtsgatan 7, Västerås , gunilla.engvall@vasteras.se Laila Boxström vice Landsgillemästare Solrosvägen 13, Vännäsby, , laila@vannastv.net Gjermund Austvik Landsgilleskrivare Brombärshult 1, Åskloster, , gjermund.austvik@gaengin.se Knut-Olov Ola Axelsson Landsgilleskattmästare Kantvägen 1, Huddinge, , knut-olov.axelsson@telia.com Torsten Hansson Serenadvägen 1, Borlänge, , torsten.ha@telia.com Carl-Magnus Klärcke Kopparvägen 31, Falun, , carl-magnus.klarcke@comhem.se Staffan Sjunnesson Markvägen 7, Oxie, , staffan.sjunnesson@telia.com Anna-Brita Pricken Lundahl Internationell sekr. Fodergatan 5, Västerås, , Pricken56@hotmail.com GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, Huddinge Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) Utkommer med fyra nummer per år Nr 1 18 febr 2008, manusstopp 15 jan Nr 2 30 april 2008, manusstopp 15 mars Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: Torsten Hansson (adress ovan) Foto framsida: Torsten Hansson Typsnitt: Optima och Times New Roman Papper: Galeri Art Silk 115 g miljö - märkt med Svanen Tryck: Sahlanders Grafiska AB, Falun ISSN Landsgillemästaren har ordet Drömläge Nuläge = utmaningen! Att träffa proffs och få ta del av deras kunskaper är alltid givande. Jag hörde ett intressant inlägg om marknadsföring nyligen. Även om det den gången handlade om skolors möjligheter att föra fram sina budskap, så var det väldigt lätt att överföra de olika stegen till vår organisation. Gillearrangemang januari :e Europaforum för Gillescouter i Grossarl januari 2008 Landsgilleråd april 2008 Landsgilleråd 30 maj 1 juni 2008 NBSR-möte i Västerås Augusti 2008 ISGFs 25:e världskonferens i Österrike 25 oktober 2008 Fellowship Day Våren 2009 Landsgilleting i Kalmar 9 juni 2009 NBSR-möte på Åland juni 2009 Nordisk-Baltisk Gilleträff på Åland 29 juli 9 augusti 2011 Världsjamboree i Sverige Fonder Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne och Jenny Rieck-Müllers fond sätts in på SGSSs PlusGiro Ansökan om medel riktas till SGSS, adress se spalt överst till vänster. Låt mig göra en snabb resumé. Vilken är vår unika säljande idé? Vilken är vår identitet, vad står vi för egentligen? Hur blir vi uppfattade av omgivningen och hur vill vi bli uppfattade? När vi har kommit fram till svaren på dessa frågor, infinner sig genast nästa fråga: Vad gör vi nu? De här frågorna bör vi ställa oss i våra gillen. Ibland blir svaren snabba och entydiga. Vi vill vara en del av scoutlivet i vårt land och internationellt. Vi vill bli uppfattade som något äldre men fortfarande hängivna scoutidealen. Men den idealbilden kanske inte stämmer överens med vad ledare i våra scoutförbund anser är det viktigaste med scouting just idag. Det vore verkligen intressant att ställa frågan hur vi uppfattas av ledare i scoutkårer runt i kring oss. Om de tror att vi sysslar med något annat än det vi gör, gäller det att visa vad vi verkligen gör och står upp för! Marknadsföringsproffset gick vidare i sin dragning. Han talade om olika sätt att marknadsföra sig. Direktkontakt ger bästa resultatet! Tryckt material kan fungera men kan försvinna i mediefloden, gäller både annonsering och broschyrer. Rykten kan man ha väldig nytta av, även om de är av negativ art. Det du gör och det du inte gör gör skillnad. Det att synas och att märkas ska hänga ihop. Vi fick frågan hur vi skulle reagera på en annons för djupfrysta ärtor från en biltillverkare. Ja, vi var överens om att det inte är det första vi förknippar med bilar. Ett varumärke kan inte stå för allt, men det vi vill bli uppfattade som, ska märkas tydligt. Visst har vi en uppfattning om drömläget för gillescouting. Hur ser nuläget ut i Ditt gille? Vi står inför utmaningar av olika slag. Vilka av dem antar vi? Fredsljuset är på väg till oss, julen närmar sig. Nyårslöften formuleras. En god jul och ett gott nytt år önskas alla! Gunilla Engvall landsgillemästare

3 Fellowship Day budskapet 2007 Fredsbudskap 2007 Känslan den 22 februari i år, när mer än tusen scouter, mer eller mindre unga, pojkar och flickor, män och kvinnor från många länder, gick i tyst procession från Paxtu, Baden Powells sista hem, till begravningsplatsen i Nyeri i Kenya. Känslan när de fyra hundra personerna samlades på den lilla begravningsplatsen och deltog i ceremonin när Scout & Guide Spirit Flame tändes från ett litet stearinljus placerad mitt på graven där Lord och Lady Baden Powell vilar. Känslan när alla vände sig mot graven och förnyade sitt scoutlöfte på sitt eget språk. Känslan, kombinerad med ängslan, när denna låga lämnade begravningsplatsen i händerna på en ung flickscout från Kenya för att komma fram till Jubileumsjamborén. Den visuella känslan när man tittar på de vackra bilderna som togs längs färden genom de tio länderna, där stora folkmängder, både scouter och icke scouter, applåderade lågan på dess väg. Känslan att få uppleva händelserna i Etiopien, Sudan, Frankrike, Belgien och på Brownsea Island. De entusiastiska ansiktsuttrycken hos de ungdomar vi mötte, och som ville bära lågan. Känslan av glöden i ansiktena hos de äldre människorna som ville röra vi lågan. Känslan i ansiktena hos dem som ville få sin egen Scout and Spirit Flame och ta den med sig till sitt eget land. Känslan att se stoltheten hos dem som hade bestämt sig för att ta med sig sin egen lilla låga med Fredskaravanen till Senegal och därmed bringa lågans anda vidare till Spanien, Marocko och Mauretanien. Den intensiva känslan här, i Hylands Park, där lågans ande överförs symboliskt till de unga som har samlats här i denna jamborée, denna låga, som förväntas vara en symbol för förbindelsen mellan dagens unga och våra grundare. När vi nu går in i scoutrörelsens andra hundraårsperiod är det dessa unga människor som ska föra vidare de värden vi hämtade vid våra grundares grav: broderskap, vänskap, att dela med sig, respekt för varandra, tolerans och fred. Lågans färd dag efter dag, kilometer efter kilometer, har väckt en enorm entusiasm i de länder den reste genom. För att travestera en välkänd man från det tjugonde århundradet säger jag till er alla: oavsett vad som händer får scoutandans låga aldrig dö och kommer heller inte att dö. Martine Lévy Fellowship Day-budskapet är det tal som ordföranden i ISGFs världskommitté höll den 1 augusti 2007 när Scout & Guide Spirit Flame kom till jubileumsjamboreen i Hylands Park, Chelmsford, England Ljuset, en symbol för fred, en symbol för liv, en symbol om förmedling av universella värden. Dessa universella värden, som kallas att dela med sig, att hysa respekt för andra och för kulturella skillnader, att arbeta för rättvisa, tolerans och icke-våld, för främjande av ett fredligt samhälle, för bevarande av mänsklig värdighet och ömsesidig förståelse i en anda av vänskap och solidaritet; att avvisa diskriminering på grund av ras, religion eller politik; att visa tolerans, ärlighet och broderskap; att arbeta för utbildning för alla, samt fortlöpande utbildning för fred, naturskydd och miljö. Detta ingår i scoutrörelsens universella värden. De gäller därmed också för International Scout and Guide Fellowship (ISGF) i arbetet att främja andan i scoutlagen och scoutlöftet. Dessa universella värden som stärker andan hos medlemmarna i ISGF är de samma som gäller för Fredsljuset från Betlehem, som sprids av scouter och gillescouter. Lågan, som man delar med sig av, som sprider värme och glädje, som vill motverka hat, själviskhet, materialism och resignation och som fortsätter att vandra från hand till hand som en symbol för fred. Martine Lévy, ordförande i ISGFs världskommitté den 19 oktober

4 Insänt Saxat ur scoutpressen av Sven Saxaren Tankar efter Jiingijamborii När jag kom hem från Jiingijamboriin, möttes jag av rubriker i tidningen om knivbråk, hot och våld med bl a knivar inblandade. Det fick mig att skriva en insändare till vår lokala tidning. Jag skrev bl a så här: Det behöver inte vara knivbråk, hot och våld i vårt samhälle, om vi ser till att våra barn och ungdomar får kärlek, omtanke och kunskap. Kunskap att hantera knivar, eld och andra saker på ett riktigt sätt. Jag skrev också om scoutlägret, där det var nästan ungdomar och många bar kniv. Trots det kände jag mig ju fullkomligt trygg, där jag gick ensam i den sena kvällen. Många glada, uppsluppna scouter mötte jag, men ingen var berusad eller drogpåverkad. När scouter är samlade, finns det även många vuxna med. Alla åldrar är representerade. Det blir en trygghet för våra barn och ungdomar och även för oss äldre. Vi behövs för varandra. Pricken Västerås Scoutgille Medverka i Gillescouten med korta inlägg! Seniorscouter och övriga seniorer Och det är en rörelse inte bara för de unga, antalet seniorer är stort! Så avslutas en mycket positivt skriven artikel om scoutrörelsen och 100-årsjubileet i Nordisk Filateli tidskriften för frimärkssamlare (scouting på frimärken är ju ett stort och populärt samlarområde). I scoutsammanhang, inte minst bland seniorscouter, används ofta uttrycket seniorer när man menar seniorscouter. Jag tror dock knappast att den citerade författaren med seniorer menade seniorscouter, utan snarast vuxna äldre ledare och vad som förr benämndes oldscouter (en gång scout alltid scout), dagens gillescouter (han hade kanske sett gillescouternas uppslutning på Jiingijamborii)? Inom idrottsvärlden benämner man dem som tävlar i huvudklassen för seniorer. Men i andra sammanhang har ordets betydelse förskjutits och seniorer alltmer blivit synonymt med pensionärer. Så i allmänhetens öron kan det lätt missuppfattas när vi i dag talar om seniorer inom scoutrörelsen. Ett litet konstaterande från oldscouten i Tuna Scoutgille i Borlänge Sven Janson Fakta om scoutpluttar Idag har inget scoutförbund i Sverige ett officiellt program för barn under sex år. Det finns bäverscouting för barn mellan sex och åtta år. Ett nytt förbundsgemensamt program är på gång och till hösten kommer man titta på hur åldersindelningen ska se ut. Internationellt finns olika erfarenheter av scouting för små barn. [ ] En undersökning gjord av världsscoutorganisationen WOSM visar att barnverksamhet inom en ungdomsinriktad organisation riskerar att prägla organisationen till den grad att barnprofilen blir den dominerande. Lina Lagerberg i Scoutmagasinet nr 2, 2007 Är du stolt över att vara scout? Hopplöst, eftersom medierna aldrig vill skriva om oss? Och när de skriver blir det bara fel Argumenten är lika välbekanta som felaktiga. Problemet är snarast att vi säljer oss för dåligt. [ ] Vi lägger nämligen fascinerande mycket kraft på att förklara vad vi inte är och glömmer lätt bort att berätta vad vi gör. Ofta tycks det vara vi själva inte journalisterna som tar upp fördomarna. Så sluta prata om att vi inte knyter knopar och att scouting inte är töntigt berätta istället varför scouting är så fantastiskt och var stolt över det! Tomas Frostberg i Scoutmagasinet nr 3, 2007 Styrelsen för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige efter valet i Åhus, tillsammans med internationella sekreteraren och kanslisten. Fr v: Gunilla Engvall, Birgitta Eckerstedt, Gjermund Austvik, Ola Axelsson, Carl-Magnus Klärcke, Laila Boxström, Staffan Sjunnesson, Pricken Lundahl och Torsten Hansson. 4 Nyktra sjöscouter, går det också bra? Vi ska skapa ett program som är så flexibelt att den lokala kåren kan påverka sin verksamhet, oavsett om den är religiös, nykter eller fokuserar på sjöscouting. Karin Nolke, utvecklingschef på Svenska Scoutrådet, uttalar sig om Nytt scoutprogram hösten 2009 i Scoutmagasinet nr 3, 2007

5 framtidsprojektet Gilletorget vid landsgilletinget i Åhus inventerade våra personella resurser Inför arbetet med Framtidsprojektet och den verksamhetsplan, som skulle fastställas vid landsgilletinget, var det angeläget att undersöka hur stora personella resurser det finns att tillgå inom vår rörelse. Margareta Hedman och Håkan Forslund lyckades med detta på ett både intressegivande och roligt sätt. Här redovisas deras rapport i sammandrag. Alla deltagare i tinget inbjöds till Gilletorget, som för dagen bestod av tre rum. I det första rummet - Kafferepet ställdes frågor om engagemanget i det egna gillet och scoutkåren på hemorten. I det andra rummet - Middagsbjudningen vidgades efterfrågan till gillescoutregionen och scoutdistriktet och i det tredje rummet Representationsbjudning vände man sig till intresserade av större arrangemang och scoutförbund. I Åhus var bara 6% av hela gillerörelsen i Sverige representerade, kanske även de mest engagerade, vilket torde ge ett klent statistiskt underlag. Men resultatet ger ändå säkert en antydan om hur vårt samlade intresse för att engagera oss i framtidsprojektet ser ut. I varje rum fanns två enkäter, en för gillefrågor och en för scoutfrågor. Under kafferepet kunde man erbjuda sig att till det egna gillet eller till ett nytt gille på orten försöka värva medlemmar, besöka kårjubiléer och distriktsstämmor eller hjälpa till med att sprida Fredsljuset o s v. Man kunde även lämna sitt namn. Sex digra listor blev resultatet och följande prioriteringar och reflexioner kan man göra: 3 Hellre korta uppdrag än långvariga. 3 Delta i storläger och tävlingar. 3 Hellre friluftsliv än kontorsarbete. 3 Stort intresse för representation utåt. 3 Stort intresse för att arbeta i grupp inför exempelvis S:t Georg, Thinking Day och Fredsljuset. 3 Intresset för gillescouting dominerar, men scouting ligger inte långt efter. 3 Det finns ett större antal personer som gärna engagerar sig i ganska svåra uppgifter. Av ett sextiotal enkätsvar ville t ex 29 av deltagarna försöka värva medlemmar till det egna gillet, 17 kunde arrangera eller hjälpa till som kontrollant vid scouttävlingar, 17 kunde bistå vid scoutupptagningar, 16 erbjöd sig att delta i distrikts- och förbundsmöten, 13 ville hjälpa till att arrangera S:t Georg och Thinking Day och 12 erbjuder mentorskap inom scoutrörelsen. Du som vill ta del av hela rapporten kan rekvirera den från vårt kansli, S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, Box 2034, Huddinge, tel Torsten Hansson ledamot Lgr Margareta Hedmans teckningar på Gilletorget. Foto: Torsten Hansson 5

6 framtidsprojektet Framtiden börjar i morgon För ett år sedan hade vi gillemästarträff i Västerås. Laila Boxström introducerade oss i tankar kring ett framtidsprojekt. Den svenska scoutrörelsen hade redan haft flera samlingar med temat Färdplan för framtiden. Landsgillerådet (LGR) diskuterade ett upplägg för nästa verksamhetsplan och beslutade att gå fram med en långtidsplan och en för de närmaste två åren, På landsgilletinget i Åhus i juni i år fastställdes verksamhetsplanen. Landsgillerådet hade ett sammanträde sista helgen i augusti. Där analyserades planen och de tankar som kommit fram från Gilletorget. De första stegen Gillemästarträffens inriktning var tydlig. Signalen var att öka kunskapen om gillescouting, föryngra scoutgillena, stödja scoutkårerna och göra oss kända i omvärlden. Den känsla av framtidstro, som kändes i lokalen då och som förstärktes i Åhus och på Jiingijamborii, har säkert spridit sig till många gillen. Gillescouting i Sverige har idag cirka 1200 medlemmar. Säkert finns det några som är med som gäster i olika sammanhang och som blir intresserade att vara med oss. Scoutförbunden har satt upp ett mål att fördubbla sina medlemsantal Frimärksbanken fortsätter att ta emot frimärken och generera pengar 6 inom några år. Varenda scout på Jiingijamborii lovade att ta med en kamrat till sin scoutkår, det betyder att cirka nya scouter kommer in i rörelsen! Vi kan göra på samma sätt, bestämma att vi var och en tar med minst en god vän, med scoutbakgrund eller inte, till våra gillen. Mun-till-mun-metoden ger bäst resultat. Det finns broschyrer att beställa från kansliet som stöd i rekryteringen. Är ni med på den utmaningen? Från Åhus till 2009 I vår verksamhetsplan står det att vi ska ha nått följande mål den 31 december 2008: 3 sex nya gillen har startat; 3 30% av gillena ska ha verksamhetsplaner; 3 årliga träffar i alla regioner med framtidsprojektet på programmet; 3 25 inbjudna scoutledare ska ha deltagit i gillevandringen 2008; 3 internationellt engagemang i 30% av gillena. Vad betyder nu det här för LGR och för gillena runt om i Sverige? Sex nya gillen, ja LGR har definierat sex platser och har kontakter på gång! Vissa kontakter etablerades på Jiingijamborii, andra har funnits sedan tidigare men inte fått den uppmärksamhet, som faktiskt behövs för att starta ett gille. Det kan vara viktigt att ha kontakt med ortens scoutkårer och föräldragrupper. Ett förslag till program ska skissas, men det är förstås otroligt viktigt att de nya medlemmarna får påverka vilka programpunkter de vill ha med. Någon har formulerat det så här: I scouting kan vi göra allt möjligt men inte vad som helst! Detsamma gäller för gillescouting. Låt kreativiteten flöda. Alla måste inte vara med på allt, det kan vara spännande med smala program för några få ibland. LGRs medlemmar håller kontakten och stöttar uppbyggnaden på alla sätt. 30% av våra gillen, det betyder att minst 12 gillen ska ha verksamhetsplaner och vara internationellt engagerade. Lgr studerar förra årets verksamhetsberättelser och hoppas naturligtvis att det för i år och nästa år syns i dem att fler och fler gillen siktar framåt och utåt, internationellt. Vi kommer att ge exempel på planer för att visa att det inte behövs digra dokument. Det viktigaste är att alla i gillet vet vad som är på gång! De årliga regionträffarna finns redan i kalendarierna. De är uppskattade och skapar gemensamhet inom ett större geografiskt område. Inom LGR ser vi att några delar av Sverige inte har kontakt över länsgränserna. Vi återkommer till de gillen som berörs. Tankar på att ordna regionala gillemästarträffar finns, men att det blir en för hela landet hösten 2008 är beslutat. Var gillevandringen ska gå 2008 är i skrivande stund inte klart, men intentionen är att bjuda in scoutledare att deltaga. För att göra gillescouting ännu mera synlig kommer samtliga scoutförbunds stämmor att få besök. Vi vill också uppmuntra alla att deltaga i lokala och regionala scoutläger, vara med och stötta arrangemangen och göra PR för vår verksamhet. Fredljuset ger möjligheter

7 framtidsprojektet Hur blir vi fler? Så här gör jag: Vi har en väldigt god stämning i Sankt Georgs Scoutgille i Västerås. När man trivs och känner fin gemenskap i sitt gille, är det lätt att berätta om det för vänner och kollegor. Ofta kommer scouttillhörigheten upp i samtal på kyrkkaffe eller i andra sammanhang. Många har varit scouter någon gång. Vi har vår lilla informationsbroschyr, den fina Gillescoutknappen och inte minst vår uppskattade tidning Gillescouten, som jag ofta lämnar till intresserade. Under året som gått, har jag haft en enorm glädje av att vara gillescout och fått ett stort stöd från mina gillekamrater. Det har jag inte heller kunnat hålla tyst om. Jag har spritt ut alla dessa positiva tankar omkring mig och det har faktiskt gett fler medlemmar i vårt gille. Hur gör du för att vi ska bli fler? Anna-Brita Pricken Lundahl S:t Georgs Scoutgille i Västerås till kontakter med scoutkårer och andra grupper i närsamhället. Tänk att lyfta fram det i lokala tidningar! Visioner utmanar LGR har påbörjat arbete med att arbeta mot de mål, som beslutades i Åhus. Det kommer nog att innebära att alla de kommittéer, som varit redovisade bland annat i LGRs budget, kommer att vara arbetsgrupper med tydliga uppdrag eller så tillsätter LGR projektgrupper med korta tidsbestämda uppdrag. Tidningen kommer med fyra nummer per år, Frimärksbanken fortsätter att ta emot frimärken och generera pengar. Våra Fredljuset ger möjligheter till kontakter med scoutkårer och andra internationella kontakter är ibland fastlagda i stadgar, men möjligheten att få ett vängille i ett annat land eller deltaga i något internationellt projekt eller möte vidgar vyerna i det lokala gillet. Vi behöver bli bättre på att välkomna nya medlemmar. Om du skulle få kontakt med ett gille för första gången idag, hur vill du då att verksamheten ska se ut? Vi vill ju att vi ska bli flera. Hur samtalar vi kring våra övergripande mål? LGR kommer att arbeta vidare inom framtidsprojektet. Dialogen med er alla ute i gillena är värdefull. Gunilla Engvall landsgillemästare Regionala & lokala insatser Regionerna leder och fördelar arbetet med att genomföra regionala gillemästarträffar två ggr per år; att genomföra årliga regionträffar i samarbete med lokalt gille och att delta i bildandet av nya gillen inom den egna regionen. Gilleråden i de enskilda gillena leder och fördelar arbetet med att planera gillets arbete, program (verksamhetsplan); att värva nya medlemmar (medlemsvård) och att delta i kurser och konferenser. Återkoppling: Årsvisa avstämningar, verksamhetsberättelser, rapportering och utvärdering. 7

8 Porträttet Nyvald i Lgr vid landsgilletinget i Åhus är Carl-Magnus Klärcke från Falun. Vi har sett honom under många år i skilda sammanhang men vem är han som ser så ung ut? Vargunge var Carl-Magnus under en kort period som tioåring. Han tillhörde KFUK/M:s scoutkår i Borlänge. Året var 1968, men efter ett år flyttade familjen till annan ort med andra ungdomsintressen. Men han minns vargungetiden som mycket rolig och att man fick vara ute i skog och mark. Sin fru Lotta träffade han inom Svenska Kyrkans arbete i Borås. Hon hade scoutbakgrund i Dalarna och då de 1980 flyttade till Falun blev de medlemmar i Kvarnbergets Scoutkår och redan efter ett par år invigdes de till gillescouter i Creutz lave, scoutgillet i Falun. Det han sätter främst bland scoutupplevelser är deltagande i många scoutläger. Under de senaste fem åren har Kopparbo fått många tjänster av familjen Klärcke. Bland annat är Carl-Magnus kassör i Kopparbostiftelsen och ledamot i dess styrelse. Men Jiingijamboriin i somras räknar han som en höjdpunkt. Läger är den bästa skola som finns uttrycker han det och pekar på den bredd i programmet på det stora förbundslägret i Rinkaby, allt från knopar till besök av riksdagsledamöter som lärde ut demokrati. Man mötte barn och ungdomar i olika åldrar och från många länder. I sin yrkesverksamma gärning arbetar Carl-Magnus med transporter och lagerhållning som speditör och som lageradministratör. Under de senare åren har han deltagit i en omfattande utlandssatsning då företaget där han är anställd etablerat sig i Polen. Det har inneburit långa vistelser där med överföring av kunskaper och uppbyggnad av verksamheten. Han har därvid haft stor nytta av sina erfarenheter och kunskaper från 8 scoutlivet, inte minst vid krissituationer då det gäller att snabbt finna lösningen på ett problem. Verksamheten i scoutgillet upplevde Carl-Magnus som en naturlig fortsättning på arbetet i scoutkåren och som ett bra sätt för en nyinflyttad i Falun att skaffa sig en bekantskapskrets inom ett område där han kände sig hemma. Lotta och han fann att det var mycket lätt att hitta upplevelser i rörelsen. Man deltog i Nordisk Gilleträff 1988 i Skövde och det ledde till flera sådana träffar i Norden. Calle var också en av de drivande på hemmaplan då dalagillena stod som värdar för Nordisk Gilleträff i Mora I det egna gillet har han varit ledamot i gillerådet och gillemästare under åren I landsgillerådet (LGR) vill Carl- Magnus arbeta för en föryngring av vår rörelse genom rekrytering av flera och yngre medlemmar. Det tror han måste ske genom ett nytt utbud av aktiviteter såväl på lokal nivå som på region- och riksnivå. Som exempel på detta nämner han samarbetet med kårerna hemma i Falun, där man årligen hjälper till vid den s k Höstfejden, men även att gillescouter deltar som funktionärer i lägren på Kopparbo. Han vill även jobba för en världskonferens i Sverige och ett svenskt ledamotskap i världskommittén. Vår nye LGR-ledamot tror på en plats för gillescoutrörelsen i scoutfamiljen, att gillena blir en naturlig fortsättning inom scoutarbetet. Med den goda PR vi fick under lägret i somras borde svensk gillerörelse nå en plats i Svenska Scoutrådet. Om han skulle få obegränsade resurser till förfogande skulle han satsa på nyrekrytering via ett personligt brev till alla före detta scouter i Sverige. Han skulle även bjuda in till träffar runt om i landet för att propagera för gillescouting, gärna med hjälp av några projektanställda gillescouter med kunskaper inom PR och marknadsföring. Text och foto: Torsten Hansson redaktionskommittén En tanke Bästa sättet att få ett arbete att verka svårt är att skjuta upp det. Skriv! Winston Churchill Välkommen med insändare och berättelser från gillena. Vi förbehåller oss att göra smärre korrigeringar och strykningar av utrymmesskäl, dock inte påverka skribentens stil och uttryckssätt. Vid ev större ändringar kontaktar vi författaren. Artiklarna signeras med namn och i förekommande fall scoutgille. Redaktionskommittén

9 Mängder av fakta och avslöjad skröna Svenska Scoutrådet påstår på sin hemsida 1 att pojkscouting i Sverige startades av Emil Winqvist Det är uppenbarligen helt fel. Påståendet har ingående synats av Georg Sterzel och redovisas i den nyligen utgiva boken I begynnelsen var En berättelse om när scoutrörelsen kom till Sverige 2. Scoutrådets beskrivning avviker i anmärkningsvärd mån från tidigare historieskrivning, och inga bevis för påståendet har kunnat uppvisas, trots upprepade frågor om källorna, skriver Sterzel. Enligt egna uppgifter bedrev Emil Winqvist en försöksverksamhet med pojkar från hösten 1909, men först 1910 hade han äntligen fått kännedom om Scouting for Boys. KFUMs förbundstidning nämner inget som kan förknippas med scouting och i KFUMs Scoutförbunds arkiv finns ingen scoutkår bildad tidigare än Eftersom ingen dokumentation om annat kunnat visas, får nog historien förvisas till avdelningen för mytologi och praktfulla skrönor, fastslår Sterzel. De första verksamheterna Det är ett imponerande och gediget forskningsarbete som Georg Sterzel presenterar i sin bok. Han beskriver de tidiga internationella ungdomsrörelser na och Kungsholms ungdomsklubb i Stockholm med Cecilia Milow, vilka föregick och beredde marken för scoutrörelsen. Bland de första scout föreningarna fanns Helsingepojkarna i Söderhamn, Arboga och Örnsköldsviks scoutkårer, Riddarpojkarna i Göteborg, Halmstads och Hedemora scoutkårer, KFUMs scoutkårer i Karlskrona, Uppsala och Östersund, samt scout föreningarna i Linköping, Trollhättan och Råå. Hos dessa finns uppgivna startår alltifrån 1907, uppgifter som nogsamt granskas och revideras av Sterzel. Berättelsen om scoutliknande verksamhet i Söderhamn redan 1908 är en av de intressantaste som påträffats, menar författaren. Men det var knappast någon >Scouts in Sweden 2 Årsskrift för Föreningen Scoutmuseets Vänner. formell föreningsbildning så tidigt, inte heller på andra håll. Därför måste frågan om vilken som är Sveriges första scoutkår lämnas obesvarad. Från tiden före 1910 finns inget arkivmaterial bevarat, utöver ett antal tidningsartiklar. När John Bratts artikel Gatpojkar som skogsspäjare infördes i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 12 september 1908 var det troligen första gången som B-Ps rörelse omnämns i svensk press. En stor profil i scoutings barndom var redaktören J Paulus Palm. Hans ungdomstidningar Kamraten och Vikingen samt Almanack för ungdom har gett viktig information från de första åren. Tidsandan Boken inleds med bakgrundsteckningar som belyser tidsandan och stämningarna i landet under 1900-talets första decennium: Folkomflyttningen till städerna, emigrationen, väckelse- och nykterhetsrörelserna, industrialiseringen, arbetarrörelsen, klassmotsättningarna, storstrejken, unionsupplösningen, fosterlandskänslorna, hembygdsrörelsen, den nyupptäckta svenska naturen, den begynnande idrottsrörelsen, kvinno- och rösträttsrörelsen och den dåtida människosynen om rasskillnader. I den världen infördes scoutrörelsen i vårt land. Rörelsen kom att utvecklas efter skilda linjer för pojk- respektive flickscouter, även om B-Ps metod, liksom ideologin genom scoutlag och löfte, var väsentligen lika. Även pojkscoutrörelsen delades på två förbund. Den främsta orsaken var KFUMs önskan att kunna fostra till kristliga karaktärer och syn på scouting främst som ett medel att rekrytera pojkar till den befintliga föreningsverksamheten. I särskilda kapitel beskrivs utvecklingen i Göteborg, Stockholm, Malmö, Helsingborg och inom KFUM. Även berättelser från övriga landet har ett eget kapitel. En utförlig kårkrönika avses att presenteras i en andra del. Flickscouting började i blygsam skala redan 1910 i Falkenberg, Umeå, Uppsala och Vadstena samt på Normalskolan i Stockholm. Även flickscoutverksamheten kommer att behandlas mera ingående i den kommande delen. Ebbe Lieberath och Riddarpojkarna Kaptenen och gymnastikläraren Ebbe Lieberaths stora betydelse för scoutrörelsens införande i vårt land får en utförlig beskrivning med berättelser om hans översättning av Scouting for Boys, starten vid Latinläroverket i Göteborg hösten 1909 och bildandet av Riddarpojkarna, utgivningen av scouttidskriften Var redo, hans föredragningsturnéer i landet och medverkan vid Sveriges Scoutförbunds bildande och valet av honom till scoutchef. Georg Sterzel skriver att scoutrörelsen innehöll onekligen både olikartade och skenbart motsägande element, vilket väckte viss förvirring. Diskussioner och pressdebatt uppstod kring scoutlagens punkter om lydnaden, Gud och fosterlandet. Beskyllningar för militarism förekom, m h t att rörelsen startats av en general och omhuldades av officerare, och även vissa politiska angrepp förekom i början. Men inom alla befolkningsgrupper fanns en önskan om att utjämna klassmotsättningarna, och många såg ett löfte om ett steg i den riktningen hos scoutrörelsen. Skriften avslutas med två bilagor, där dels tidningsartiklarna av John Bratt 1908 och av Gustaf Hellström i Dagens Nyheter 1909 återges, dels beskrivningar av femton centralgestalter vid scoutrörelsens införande i Sverige. Årsskriften är en fascinerande läsning på totalt över 200 sidor. Sven Janson Tuna Scoutgille i Borlänge 9

10 I förda uniformer med ursprung från 1800-talet tog gillescouten och löjtnanten Ragnar Waern och fänrik Hans-Göran Berglund emot ett 50-tal gillescouter från gillena i Uppsala, Västerås, Avesta, Mora, Falun och värdgillet Tuna i Borlänge till Regionsträff på Rommehed utanför Borlänge en blåsig men solig septemberlördag. Alla deltagarna fick veta allt om det gamla anrika exercisfältet och det unika militärmuseet. Ragnar som trots att han tre veckor tidigare hade brutit lårbenet guidade inomhus och beskrev Dalregementets historia från 1400-talet och framåt. Visste ni förresten att Svea Livgarde har sitt ursprung i Mora. HG skötte guidningen utomhus och visade de gamla byggnaderna och var man förr tältade när det var möte på Rommehed. Han visade även en lite rest av den stenläggning som gjordes för att man skulle kunna ställa upp bataljonen i raka led. En liten rest finns kvar än idag. Deltagarna fick även se de första duschhuset som uppfördes i början av 1900-talet. HG berättade även en rolig episod om när dasset skulle flyttas för att få plats Gillena berättar Modell Ä på Rommehed med just duschhuset. 100 man beordrades fram och stöttor sköts in under dasset, majoren beordrade lyft dasset2 och sedan dass framåt marsch. Majoren gick själv i täten med full galauniform och en trummslagarpojke följde efter i processionen. Efter denna rundvandring bjöds deltagarna på lunch i officersmässen där även information från Landsgillerådet framfördes av landsgillemästare Gunilla Engvall och en del annan information från olika gillen mm. Gillet i Västerås, Västra Aros inbjöd till nästa års regionsträff vilket alla deltagare såg framemot. Efter kaffet fortsatte Tunaträffen med guidning i Stora Tuna kyrka. Två gillescouter berättade engagerat om kyrkan dess ursprung, utsmyckning och många av damerna rös av välbehag över alla textilier som förevisades. Vi tackar Tuna gille för en givande och trevlig dag i historiens tecken och ser redan framemot nästa års träff i Västerås. Calle Klärcke Scoutgillet Creutz Lave, Falun Saxat ur scoutpressen av Sven Saxaren Vi kommer att dö Om man ser till medlemssiffrorna så är scoutrörelsen på väg att dö. Det är hemskt men det är sant. Medlemsantalet minskar med fem procent varje år. Krisen är här och den är allvarlig. Ur Mattias Abrahamssons ledare med rubrik i Scoutmagasinet nr 2, 2007 Hur ska man då kunna vända kurvan uppåt? Ett nytt gemensamt program, en modernare scoutdräkt, genomtänkt kommunikation, proffsig marknadsföring och stöttande verktyg till scoutledarna är allting saker som drar i rätt riktning. Men inget av det där hjälper om inte varje scoutkår är en aktiv del av rekryteringen. Scouting är lokal verksamhet. Fortsatt citat ur ledaren i Scoutmagasinet nr 2, 2007 Ledarbrist är problemet Så det är inte roligt att läsa kårerna måste vilja rekrytera nya scou- ter. Till vad? När vi inte har ledare? [ ] Så länge vi inte kan rekrytera ledare spelar det ingen roll om viljan finns att rekrytera barn, så enkelt är det. Perra Andersson, kårordf Mariekäll Scoutkår, Södertälje, i Scoutmagasinet nr 3, Ragnar Waern och Hans-Göran Berglund tar emot på anrika exercisfältet Rommehed i Borlänge Viktigast scouterna stannar Jag gjorde en jämförelse för några år sedan ur Stockholms Scoutdistrikts kårstatistik och noterade att vissa kårer behöll sina scouter mer än andra kårer. De bättre behöll hälften av sina miniorer upp i patrullscoutåldern, i de sämre kårerna kanske bara en tiondel var med upp i patrullscoutåldern. Det måste finnas något att lära av detta! Jag har hört att vi tappar 25 procent av våra medlemmar varje år. Om vi kunde halvera det tappet så hade vi inte något problem, men en mycket roligare scouting som nådde fler. Staffan Arve, Enskede Scoutkår, i Scoutmagasinet nr 3, 2007

11 Bildstafetten Mamöhusgillets traditionsenliga vårutflykt gick 2007 till Löddeköpinge/ Barsebäck för att uppleva en japansk trädgård samt griftgång. Strax bredvid ligger medlemmarna Anita och Gert Körners hem. Dit välkomnades vi på rabbemos med tillbehör och kaffe. Foto: Staffan Sjunnesson Staffettbilden sänds vidare till Nyckeln i Kalmar. Välkommen Birgitta! På vårt Gillekansli i Stuvsta har vi fått en ny medarbetare, Birgitta Eckerstedt. Nåja, många inom SGSS har förmodligen redan haft kontakt med Birgitta eftersom hon dels är verksam som Gilleskrivare inom S:t Eriks Gille i Stockholm dels har funnits på kansliet Nya medlemmar S:t Georgs Scoutgille Norrköping Gertrud Fredriksson S:t Georgs Scoutgille Nyckeln Christina Neiglick-Karlsson S:t Georgs Scoutgille Vinga Elsabet Pollak S:t Georgs Scoutgille i Västerås Håkan Carlsson Inger Carlsson sedan i våras. Birgitta har en gedigen scoutbakgrund sedan ungdomen och har även på senare år varit med och hjälpt till inom tävlingsverksamheten vid Södertörns Scoutdistrikt. Under sin yrkesverksamma tid arbetade Birgitta på Posten och har alltså en stor erfarenhet av administration och stundtals pressande arbetsuppgifter, precis som det kan bli vid utskick och evenemang hos oss. Under våren arbetade Birgitta parallellt med Anna Bensow i Stuvsta men har nu tagit över de aktiviteter som sköts från kansliet där. Tillsammans med Britta Södervall fortsätter Anna att sköta medlemsregistreringen men övriga arbetsuppgifter hanterar Birgitta. Blir det ont om tid tar hon naturligtvis hjälp av oss andra som finns i närheten. Normalt finns Birgitta på kansliet två gånger per vecka, företrädesvis på tisdagar och torsdagar. Om ni vill nå henne så försök mellan kl 10 och 12 dessa da- Inga-Louise Rutberg S:t Georgs Scoutgille Gåseborg Maja Persson S:t Georgs Scoutgille Kulla Ingrid Wallén S:t Georgs Scoutgille i Västerås gar. När hon inte är där så finns ju trots allt telefonsvararen. Dessutom går det ju att skicka fax och mail till kansliet för de som kan göra det. Välkommen Birgitta! Text: Ola Axelsson Foto: Torsten Hansson Har du flyttat, ändrat postnummer eller telefonnummer eller retat dig på att ditt namn är felstavat på försändelser? Meddela din gilleskrivare, som under november fått korrekturlistor för att kontrollera medlemsregistret. Kansliet Moderna tider... Gillescouten försöker hänga med i utvecklingen. E-post med möjligheter till elektronisk bildöverföring hör numera till vardagen. Under arbetet med detta nummer av tidningen har Sven Janson redigerat allt material i sin dator hemma i Frankrike och Anna-Brita Pricken Lundahl har kunnat korrekturläsa tidningen på ett datacafé i Indien. Världen krymper! Torsten Hansson redaktionskommittén 11

12 Posttidning B Returadress SGSS:s Kansli Box HUDDINGE Adressetikett I detta nummer Omslag: Vinter (foto: Torsten Hansson) Lands gillemästaren har ordet 2 Gilleevenemang 2 Fellowship Day-budskapet 3 Fredsbudskapet Insänt 4 Saxat 4, 10 Framtidsprojektet 5 7 Porträttet 8 Bokrecension 9 Gillena berättar 10 Bildstafetten 11 Nya medlemmar 11 Har gått hem 11 En tanke 11 Jul- & nyårshälsning 12 Be ställ från Gillekansliet 12 I nästa nummer som kommer ut den 18 februari 2008 försöker vi göra ett tema kring Good turn. Ni som redan har idéer eller erfarenheter och kanske redan har projekt på gång inbjuds att förmedla dessa i Gillescouten Manusstopp är den 15 januari Det går även bra att ringa till Anna-Brita Pricken Lundahl i Västerås. Tel: , Prenumerera på den internationella gillescouttidningen World Gazette Mondial Sätt in 50 kronor på SGSSs plusgiro Enkelt! God Jul & Gott Nytt År önskar Yvonne & Gjermund Austvik Ola Axelsson Kerstin Bené Anna Bensow Laila Boxström Birgitta Eckerstedt Gunilla Engvall Torsten Hansson Calle Klärcke Mary & Eigil Kragh Anna-Brita Pricken Lundahl Viveca & Karl-Erik Mattsson Märta Norrman S:t Georgs Gille Bromma S:t Georgs Gille S:t Erik S:t Georgs Gille Vinga Beställ från Gillekansliet Gillemärke, brosch eller knapphålsmärke 20: Tygmärke, fyrkantigt 10: Tygmärke, runt 15: Bilmärke 15: Karta med små dekaler 10: Karta med större dekaler 10: 10 cm dekaler per styck 10: Diplom med kuvert 5: Korrespondenskort, 10 st 20: Affisch, A3 1:50 Affisch, A4 1: Rund näverask med lock, ca 7 cm, lämplig present 60: Gillemärke att klistra på näverasken, men också användbar till annat 15: Slips, mörkblå 75: Slips, ljusare, finare 115: Slipshänge 40: CD-rom med gilleteckningar 180: Vintertröja XXS, XS, S 260: Sommartröja, vit eller blå S, M, L, XL, XXL 175: Tröja/kofta, enfärgad mörkblå alla storlekar 300: ISGF:s handbok 25: Idéboken 20: Gillerådspärm 30: Etiketter, omgång 10: D:o för mindre gillen (mindre än 20 medlemmar) 5: Extra namnlista 5: Kopiering, per kopia 1: Tygkasse med gillemärke 20: Lettiska frimärken, karta eller påse 10: Skriften Vad är scouting? 50: Beställda varor skickas som B-post om beställaren inte särskilt sagt till om annat. Portot debiteras försändelser över 100 g. Jämför gärna räkning och frimärken. Ibland kan postens våg skilja från vår. Telefon: Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, Box 2034, HUDDINGE