Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde den 9 oktober 2014

Transkript

1 KALLELSE Nr 5:2014 Fakultetsnämndens ordförande MDH /14 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde den 9 oktober 2014 Plats: Ypsilon, Västerås Tid: kl Besked om förhinder att delta vid styrelsesammanträdet lämnas till Hans Berggren senast torsdag via Epost: hans.berggren@mdh.se, tel.: Ledamöter: Lene Martin Ordförande Anne Söderlund Vice ordförande Peter Gustafsson Vice ordförande Johanna Westerlund Lärarrepresentant Staffan Stranne Lärarrepresentant Cecilia Erixon Lärarrepresentant Förhinder Elisabeth Uhlemann Lärarrepresentant Eva Fridh Studeranderepresentant Christoffer Kos Studeranderepresentant Louise Sund Doktorandrepresentant Vakant Extern ledamot Peter Wallin Extern ledamot Förhinder Bengt Lindberg Extern ledamot Adjungerade Malin Gunnarsson Chef UFO Tjänstemän: Hans Berggren Sekreterare Julia McNamara Handläggare UFO Fackliga företrädare: Peter Selegård SACO Victor Öhman OFR-S Bilaga 1: Förslag till föredragningslista

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 5:2014 MDH /14 Ärende Åtgärd Underlag 1. Mötet öppnas 2. Val av justeringsperson Beslut 3. Fastställande av föredragningslista Föredras av ordförande Beslut bil Samverkan med fackliga organisationer Information 5. Inrätta civilingenjörsexamen i tillförlitliga system Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara 6. Inrätta civilingenjörsprogram i flyg- och rymdteknik Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara 7. Programutbudet HT2015/VT2016 avseende utbildningar på svenska Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara 8. Mötet avslutas. Beslut Beslut Beslut 5 ftb Bil ftb Bil ftb Bil 7.1-4

3 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Ärende 5 ftb Nr: 5:2014 MDH /14 Fakultetsnämnden Beslutsunderlag Ärende 5 1 (2) 5 Inrätta civilingenjörsexamen i tillförlitliga system Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Julia McNamara Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 22 april 2014 inkommit med en ansökan om att inrätta en ny civilingenjörsexamen i flygoch rymdsystem, som i akademins uppdaterade ansökan från den 4 augusti 2014 benämns civilingenjörsexamen i tillförlitliga system. Akademin har även inkommit med en ansökan om att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem och de båda ansökningarna hanteras gemensamt. Enligt rutinerna för beslut om inrättande av program ska fakultetsnämnden senast i samband med beslut om utbildningsutbud för kommande läsår, vilket sker den 9 oktober 2014, fatta beslut om inrättande av program. Fakultetsnämnden utsåg den 5 juni 2014 tre externa granskare som inkom med sina utlåtanden under sommaren Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 20 augusti 2014 och lämnade till fakultetsnämnden ett antal synpunkter som uttryckte betänkligheter kring både examen och program. Fakultetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 11 september 2014 att återremittera ärendet till akademi IDT enligt följande: att återremittera ärendet till akademi IDT för att få mer information avseende relationen mellan examina på avancerad nivå samt kursfordringsinnehållet och motivering till omfånget av flygteknik och att detta redovisas vid nämndens möte den 9 oktober Akademi IDT inkom med sitt underlag den 19 september Utskottet behandlade ärendet den 1 oktober 2014 och tillstyrker förslaget att inrätta examen och fastställa examensbeskrivningen. Förslag till beslut att att inrätta civilingenjörsexamen i tillförlitliga system. fastställa examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i tillförlitliga system enligt sista sidan i bilaga 2 i ärendet. Sidan 1 av 333

4 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Ärende 5 ftb Nr: 5:2014 MDH /14 Fakultetsnämnden Beslutsunderlag Ärende 5 2 (2) Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram på akademi IDT där följande personer har bidragit i arbetet: Magnus Otterskog, avdelningschef IFT, utbildningsledare Dag Nyström och Anni Björklund, adjungerad professor Fredrik Bruhn, professor Lars Asplund (initialt), lektor Mikael Ekström, lektor Martin Ekström, doktorand Fredrik Ekstrand, professor Kristina Forsberg, professor Kristina Lundqvist, adjunkt Mirko Senkovski, avdelningschef PR Anders Hellström, professor Mikael Sjödin samt två externa personer från SAAB, Jon Werkander och Håkan Forsberg. Ärendet har därefter beretts på utbildnings- och forskningssektionen och har tidigare behandlats av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt av fakultetsnämnden under våren och början av hösten Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan om examen (inklusive uppdaterad examensbeskrivning ) Bilaga 3: Lärarkompetensmatris (uppdaterad , inklusive högskolepedagogisk kompetens) Bilaga 4: Examensmatris Bilaga 5: Granskningsprotokoll från externa granskare Bilaga 6: Akademins kommentarer till granskarnas utlåtande (uppdaterad ) Bilaga 7: Akademins beskrivning av relationen mellan examina på avancerad nivå Delges Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, administrativ chef IDT, STC/antagningen, STC/examen, STC/Ladok. Sidan 2 av 333

5 Ärende 5 bilaga 1 Fakultetsnämnden 5: Beslutande Fakultetsnämnden MDH /14 MDH /14 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (7) BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om att inrätta civilingenjörsexamen i tillförlitliga system Ansökan om att inrätta civilingenjörsprogram i flygoch rymdsystem Bakgrund Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 22 april 2014 inkommit med en ansökan om att inrätta en ny civilingenjörsexamen i flygoch rymdsystem samt ett nytt civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem. Enligt rektors delegationsordning har fakultetsnämnden att fatta beslut om inrättande av examen och program. Enligt rutinerna inför beslut om inrättande av program ska fakultetsnämnden senast i samband med beslut om utbildningsutbud för kommande läsår, vilket planeras ske den 9 oktober 2014, fatta beslut om inrättande av program. Akademin understryker att det för grundutbildningens del under många år har funnits en ambition och en vilja att rikta dagens flygingenjörsprogram mer mot flygande elektronik, det vill säga avionik. Förändringsarbetet har gått sakta, vilket akademin menar kan förklaras delvis med det faktum att programmet har förlitat sig på extern lärarkompetens. Med endast cirka två heltidstjänster på högskolan har de MDH-baserade lärarna inte förmått att genomföra dessa förändringar. I och med att högskoleingenjörsexamen i flygteknik har fått kritik från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) vid utvärdering krävs ett större förändringsarbete vilket medför att tiden är lämplig att genomföra de förändringar som sedan länge har varit önskade. Akademi IDT har därför ansökt om att få inrätta en ny civilingenjörsexamen samt starta ett civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem. Fakultetsnämnden utsåg den 5 juni 2014 tre externa granskare som fick i uppdrag att granska akademins ansökan. I juli inkom granskarna med sina utlåtanden. Ärendena har därefter behandlats av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 20 augusti 2014 samt av fakultetsnämnden den 11 september Fakultetsnämnden återremitterade ärendena till akademi IDT och akademi IDT inkom med underlag den 19 september Problemanalys Fakultetsnämnden har att ta ställning till om akademins förslag till ny examen och nytt utbildningsprogram håller tillräckligt hög kvalitet för att Sidan 3 av 333

6 Ärende 5 bilaga 1 inrättas och om examensbeskrivning och utbildningsplan kan fastställas. Som underlag till beslut finns akademins ansökan, granskarnas utlåtanden samt akademins kompletterande uppgifter efter återremitteringen. 2 (7) Faktasammanställning Akademins ansökan innehåller de uppgifter som efterfrågas i instruktionerna för ansökan om inrättande av ny examen respektive nytt utbildningsprogram. Det handlar bland annat om programmets innehåll och upplägg, planer för att kvalitetssäkra självständiga arbeten, förteckning över lärarkompetens, beskrivning av utbildningsmiljön, tänkt dimensionering och examensmatris. Tre externa granskare har gett sina utlåtanden på akademins ansökan: Anders Aabakken, Manager Technology på ABB FACTS. Jan-Åke Schweitz, professor emeritus, tidigare dekan vid tekniska sektionen, TekNat-fakulteten, Uppsala universitet. Jan Torin, professor emeritus vid Chalmers, tidigare senior system designer på SAAB Space AB. Konsekvensanalys Fakultetsnämnden kan antingen göra bedömningen att förslaget till ny examen och nytt utbildningsprogram håller tillräckligt hög kvalitet för att inrättas samt att fastställa examensbeskrivning och utbildningsplan, eller avslå ansökan. Om examen och program inte inrättas av fakultetsnämnden vid sammanträdet den 9 oktober 2014 kan programmet inte ingå i högskolans utbildningsutbud 2015/2016. Överväganden Beredningen lyfter här fram ett antal viktiga punkter som fakultetsnämnden bör ta i särskild beaktning inför beslut om att gå vidare med ett inrättande av examen och program. Genomströmning Akademin skriver i sin ansökan Högskoleingenjörsprogrammet i flygteknik vid MDH har under en längre tid rekryterat bra och examinerat studenter som får relevanta arbeten efter examen. På befintligt högskoleingenjörsprogram i flygteknik är söktrycket högt, dock är examinationsgraden mycket låg (26 %) och på civilingenjörsprogrammet i robotik ännu lägre. Genomströmningssiffrorna ser bra ut, men det finns en eftersläpning inom programmet, vilket innebär att studenterna inte följer normal studietakt utan har en låg prestationsgrad sett per termin. Frågan är hur man i det nya programmet ska kunna upprätthålla en högre genomströmning och få upp examinationsgraden? Akademin anger i sin ansökan två angreppssätt för att öka prestationsgrad och genomströmning gentemot befintliga program. Det ena är det föreslagna upplägget i årskurs 1, som är ett samlat år under benämningen ingenjörsvetenskap. Lärarna som undervisar under detta år är tänkta att arbeta som ett sammanhållet arbetslag och progressionen för varje student kommer att följas upp i alla kursdelar. Akademin menar att det genom detta arbetssätt finns goda möjligheter att fånga upp studenter som tidigt får problem och sätta in åtgärder för att rätta till dem. Sidan 4 av 333

7 Ärende 5 bilaga 1 Det andra angreppssättet som akademin anger kopplat till ökad prestationsgrad och genomströmning är att lägga de tunga matematikkurserna i årskurs 2 eller högre. Matematikkurser i årskurs 1 är enligt akademin ofta en orsak till att studenterna hamnar på efterkälken och ganska ofta måste spendera ytterligare studietid på högskolan för att klara av kurserna. I årskurs 2 och senare har studenterna en större studievana och har dessutom redan sett en del tillämpningar av matematiken. 3 (7) Efterfrågan från studenter Dagens högskoleingenjörsprogram i flygteknik har gott söktryck. En fråga att ställa sig är om ett civilingenjörsprogram kommer att vara lika attraktivt för studenterna att söka? Akademin redogör i sin ansökan för att den främsta målgruppen för rekryteringen till civilingenjörsprogrammet är gymnasieelever och de som har tagit studenten från teknik- eller naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. En annan viktig grupp är de studenter som läser naturvetenskapligt/tekniskt basår vid MDH. Akademin menar vidare att prognosen för att nå rekryteringsmålet för ett nytt civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem är goda tack vare befintlig struktur och nätverk inom marknadsföringsgruppen vid IDT. Akademin redogör för specifika rekryteringsinsatser som planeras. Förutom att presentera utbildningen i centralt anordnade rekryterings- och marknadsföringsaktiviteter, handlar det bland annat om riktade gymnasiebesök, arrangemang av en särskild flyg- och rymdsystemdag i anslutning till den befintliga robotikdagen, informationspass Vad gör en ingenjör? på Arbetsförmedlingen samt deltagande i IDT:s projekt MDH tar över där studenter tar över undervisningen i en gymnasieskola under en dag. Anställningsbarhet Ytterligare en frågeställning är om akademin i sin ansökan visar att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden för civilingenjörer inom flyg- och rymdområdet. Akademin menar i sin ansökan att arbetsmarknaden är synnerligen god då kravställningarna från flyg- och rymdområdet återkommer inom många andra marknader, exempelvis medicinteknik, industriell automation, fordon, kärnkraft och försvarsområdet. Det har inte gått att få några formella eller informella uttalanden från industrirepresentanter men akademin har fått indikationer från sina kontaktytor inom industrin att denna utbildning är mycket intressant för deras framtida rekryteringsbehov. Akademin redogör också i sin ansökan för utsikterna i SCB:s prognos Arbetskraftsbarometern. För 2013 pekades civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation (det utbildningsområde som civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem sorterar under) ut som ett område där andelen arbetsgivare som sökt personal har varit särskilt hög. Till år 2016 pekas civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation ut som den utbildningskategori där antalet anställda kommer att öka i högst grad. Bland de tekniska områdena utpekas civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation som det område där bristen är som störst på nyexaminerade akademiker. Sidan 5 av 333

8 Ärende 5 bilaga 1 Högskoleingenjörsprogram byts mot civilingenjörsprogram Akademins förslag att starta ett civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem bör också sättas i ett större perspektiv utifrån högskolans totala utbildningsutbud av ingenjörsutbildningar. I dagsläget finns vid MDH fyra civilingenjörsprogram (energisystem, industriell ekonomi, robotik, produktion och produktdesign) och sex högskoleingenjörsprogram (byggnadsteknik, energiteknik, flygteknik, nätverksteknik, innovation och produktdesign samt innovation, produktion och logistik). 4 (7) Ett övervägande bör göras om det är rimligt att starta ytterligare ett civilingenjörsprogram i relation till hur framtiden ser ut för det befintliga högskoleingenjörsprogrammet i flygteknik, samt vilka eventuella konsekvenser det har för högskolans ingenjörsutbildningar betraktade som en helhet. Extern granskning Beredningen har fokuserat särskilt på några delar som de externa granskarna har lyft fram som problematiska eller som har utvecklingspotential. Dessa överensstämmer också delvis med de särskilda frågor som nämnden uppdrog granskarna att besvara gällande programnamn och examensnamn samt naturvetenskaplig grund. Fokus på flyg och rymd I akademins ansökan som lämnades till nämnden i april innehåller både programnamn och examensbenämning begreppet flyg- och rymdsystem. Aabakken efterlyser ett bredare perspektiv än enbart flyg och rymd, för att tydliggöra för både sökande och arbetsgivare att utbildningen i stor utsträckning fokuserar på säkerhetskritiska och tillförlitliga system. Även Schweitz ställer sig frågande till att flyg och rymd synliggörs i så pass stor utsträckning i programnamn och examensbenämning på bekostnad av det bredare innehållet inom säkerhetskritiska inbyggda system. Torin påpekar att rymddelen verkar dåligt representerad i akademins underlag och föreslår att utesluta rymdsystem i examensnamnet alternativt att att ge rymdteknik ett större utrymme i programmet. Vidare menar han att det knappast finns någon stor arbetsmarknad inom flyg- och rymdsystem i Mälardalsregionen, men däremot efterfrågan i en stor del av landet på ingenjörer med kunskap om datateknik, automation, inbyggda system och säkerhetskritiska system. Lärarkompetens Aabakken menar att lärarkompetensen behöver förstärkas inom säkerhetskritiska system och feltoleranta system samt inom avionik. Torin påpekar att kompetensen inom rymdområdet behöver förstärkas, samt även inom området pålitlighet (dependability). Omfattning av matematikkurser Schweitz menar att mängden matematik är relativt liten jämfört med andra civilingenjörsprogram. Sidan 6 av 333

9 Ärende 5 bilaga 1 Akademins svar och förslag på justeringar Efter att ha tagit del av granskarnas synpunkter har akademin i sin ansökan om examen föreslagit en annan examensbenämning civilingenjörsexamen i tillförlitliga system istället för civilingenjörsexamen i flyg- och rymdsystem, för att förtydliga bredden även utanför flyg- och rymdområdet. 5 (7) Akademin har också uppdaterat sin ansökan när det gäller förtydliganden av innehållet av rymdteknik i några kurser. Angående frågan om lärarkompetens understryker akademin att åtgärder planeras för förstärkning, genom två adjungerade professorer, en lektor samt ytterligare en lektor som man planerar för om programmet inrättas. När det gäller omfattningen av matematik menar akademin att Schweitz har missuppfattat detta och att det är totalt 30 hp matematik. Akademin betonar att ytterligare matematik kan integreras i andra kurser under det första året och att det totalt sett är en rimlig mängd matematik för ett civilingenjörsprogram. Utskottets beredning Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendena om examen och program vid sitt sammanträde den 20 augusti 2014 och skickade följande synpunkter till fakultetsnämnden: Ansökan om inrättande av civilingenjörsexamen i tillförlitliga system: Föreslagen examen bedöms uppfylla fakultetsnämndens krav på kvalitet, men det finns betänkligheter gällande det stora antalet examina på avancerad nivå inom datavetenskap och möjligheterna att försvara dessa vid utvärderingar. Inriktningar inom en befintlig examen kan vara ett alternativ till att inrätta en ny examen. Ansökan om inrättande av civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem: Föreslaget program bedöms uppfylla fakultetsnämndens krav på kvalitet, fylla ett behov på arbetsmarknaden och innehåller flera intressanta förslag för att stärka studentkvarvaro i programmet och kvalitet i utbildningen, men betänkligheter finns avseende: - Ansökan framhåller synergier och samläsning med såväl civilingenjör robotik som master i inbyggda system. Det är ej övertygande argumenterat om varför utbildningarna inte kan sammanhållas inom ett program med olika utgångar. - Planerade lärarrekryteringen måste genomföras och särskilt tillsvidareanställd personal rekryteras. Två av de sakkunniga framhåller behov av personalrekrytering eller osäkerhet angående tillgängliga lärare inom centrala områden för programmet: avionik, rymd, pålitlighet (dependability), helhetssyn och speciellt säkerhet och datasäkerhet, samt systemering av säkerhetskritiska- och feltoleranta system. Dessa rekryteringar är avgörande för att säkra programmets kvalitet. - Det måste säkerställas att kursen Aerodynamik och flygmekanik, 10 hp, klassas inom ämnet fysik för att tänkta studenter på programmet ska ges en möjlighet att uppfylla föreslagna examensfordringar. Sidan 7 av 333

10 Ärende 5 bilaga 1 Därutöver önskar utskottet, om programmet inrättas av fakultetsnämnden, att för egen förkovran ta del av hur arbetet med lärarlag och ingenjörsvetenskaps-år fungerar i praktiken. 6 (7) Fakultetsnämndens återremittering Efter beredningen i utskottet beslutade fakultetsnämnden vid sitt sammanträde den 11 september 2014 att återremittera ärenden till akademi IDT enligt följande: För examen att återremittera ärendet till akademi IDT för att få mer information avseende relationen mellan examina på avancerad nivå samt kursfordringsinnehållet och motivering till omfånget av flygteknik och att detta redovisas vid nämndens möte den 9 oktober För programmet att uppdra till akademi IDT att inkomma med en reviderad lärarresurslista och att denna ska redovisas till nämndens möte den 9 oktober att även högskolepedagogisk kompetens ska redovisas i lärarresurslistan. Akademins svar Akademin inkom den 19 september 2014 med följande kompletterande underlag utifrån nämndens återremittering: Beskrivning av relation mellan examina på avancerad nivå Motivering till omfånget av flygteknik (inklusive uppdaterat förslag på examenskrav/examensbeskrivning) Uppdaterad lärarkompetensmatris (inklusive kompletterande information) Redovisning av högskolepedagogisk kompetens Dessutom: Reviderad version av kommentarer på den externa granskningen Uppdaterat förslag på utbildningsplan Utskottet tillstyrker inrättande av examen och program Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendena vid sitt möte den 1 oktober 2014 och tillstyrker förslaget att inrätta civilingenjörsexamen i tillförlitliga system samt civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem. Därtill lämnade utskottet följande synpunkter när det gäller programmet: Lärandemålen i kursen Elektroniksystem (ELA302) bör omformuleras för att bli bedömningsbara. Lärandemålen i examensmatrisen för kursen Numeriska metoder med MATLAB (MMA307) bör vara formulerade på svenska. (En granskning efter sammanträdet visar dock att kursplanen är formulerad på svenska och uppfyller därmed gällande regler.) Ytterligare rekryteringar behövs för att stärka kompetensen inom flyg- och rymdområdet. Sidan 8 av 333

11 Ärende 5 bilaga 1 7 (7) Sidan 9 av 333

12 Sidan 10 av 333

13 Ärende 5 bilaga 2 1 Ansökan om examen Civilingenjörsexamen i tillförlitliga system, 300 hp Degree of Master of Science in Engineering Dependable systems 300 ECTS-credits Om utbildningen Denna utbildning är unik i sitt slag med sitt fokus på tillförlitliga inbyggda system som utgör en allt större del i flygfarkoster såsom flygplan, helikoptrar, rymdfarkoster eller autonoma farkoster. Trenden inom flygindustrin och även många andra industrier, är att andelen funktioner realiserade av programvara får en allt större och viktigare roll. Många funktioner finns för ökad säkerhet såsom TCAS (Traffic Collision Avoidance System) inom civilflyg eller antisladdsystem inom fordonsindustrin. Det är viktigt att denna typ av system designas rätt för att uppnå ökad säkerhet då feldesign kan få allvarliga konsekvenser då dessa programvarukomponenter påverkar kritiska funktioner så som styrning och bromsar. Denna utbildning fokuserar på design av tillförlitliga komplexa integrerade system. Centrala delar i utbildningen är att förmedla kunskap om integrerad hård- och mjukvara och kopplingen till MMI (Människa-Maskin-Interface). Utbildningen ger även en inblick i framtida autonoma system med högt ställda krav på miljö, säkerhet och avancerad funktionalitet såsom kopplade bilar/flygplan, robotar i hemmet eller flygande spaningsfarkoster för övervakning av telefonnät och skogsbränder mm. Bakgrund till förslaget att inrätta en Civilingenjörsexamen i Tillförlitliga system Inledning/Historik IDT fick inför 2013 ett uppdrag från rektor att stärka forskningsbasen för Högskoleingenjörsprogrammet i Flygteknik vid MDH. IDT formulerade en strategi för arbetet där huvuddraget var att slå samman forskningsområdena Flygteknik och Robotik. Inriktningen på forskningen inom denna grupp är och var huvudsakligen tänkt att bli Tillförlitliga system, en inriktning där IDT redan har viss forskning inom ramen för Inbyggda System. Både Flygteknik och Robotik är beroende av säkerhetsklassad hård- och mjukvara för att praktiskt kunna användas i industrin och av samhället i övrigt. Sammanslagningen leder till att gruppen/forskningsbasen får en större kritisk massa så väl som bättre förutsättningar att ytterligare höja kvaliteten på den forskning som utförs. För grundutbildningens del har det under många år funnits en ambition och en vilja att rikta dagens Flygingenjörsprogram mer mot flygande elektronik dvs Avionik. Redan i mitten av 00- talet anställdes en adjungerad professor i Avionik (Odd Romell) med bakgrund på Saab för att stärka Avioniken i programmet och på sikt öka inslagen av ämnet. Förändringsarbetet har gått sakta vilket delvis kan förklaras med det faktum att programmet har förlitat sig på extern lärarkompetens och med endast c:a 2 heltidstjänster på högskolan har de MDH-baserade lärarna inte förmått att genomföra dessa förändringar. I och med att programmet nu fått kritik från UKÄ vid utvärdering krävs ett större förändringsarbete vilket medför att tiden är lämplig att genomföra de förändringar som sedan länge har varit önskade. IDT har därför valt att skapa ett Civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem. I det nya programmet har vi föreslagit två nya angreppssätt att öka prestationsgrad och genomströmning för studenterna. Upplägget på åk 1 som vi valt att kalla Ingenjörsvetenskap (finns beskrivet i ett separat avsnitt i denna ansökan) där hela året fungerar som en kurs och ger en bra översikt över stora delar av utbildningens innehåll. I denna kurs kommer det att arbeta ett arbetslag av lärare och progressionen för varje student kommer att följas upp i alla kursdelar under hela första året. På så vis finns bra möjligheter att fånga upp studenter som tidigt får problem och sätta in åtgärder för att rätta till problemen. Det andra angreppssättet är att flytta de tunga matematikkurserna till årskurs 2 eller högre. Sidan 11 av 333 Matematikkurser i åk 1 är ofta en orsak till att studenterna hamnar på efterkälken och ganska ofta

14 Ärende 5 bilaga 2 2 måste spendera ytterligare studietid på högskolan för att hinna med att klara av dessa. Studenterna kommer med detta nya upplägg ha en större studievana och dessutom redan ha sett en del tillämpningar av matematiken när matematikkurserna dyker upp i åk 2 och senare. Val av namn, ämne och förhållande till övriga utbildningsprogram på IDT Högskoleingenjörsprogrammet i flygteknik vid MDH har under en längre tid rekryterat bra och examinerat studenter som får relevanta arbeten efter examen. För att dra nytta av detta varumärke och delar av denna rekryteringsbas vill vi bibehålla flygteknik som grund i programmet och bygga vidare med kurser i datavetenskap och elektronik med fokus på inbyggda system. Ämnet flygteknik kommer därför behållas med ett tillägg av rymdteknik. Vi har även valt att lägga till rymdsystem i programnamnet vilket förefaller naturligt då rymdelektronik har väldigt stora delar gemensamt med avionik/flygburen elektronik. Vi anser att tillägget Rymdsystem kommer underlätta studentrekryteringen då rymden intresserar många. IDT har också en adjungerad professor (Fredrik Bruhn) som jobbar inom rymdsystem och planer på att ytterligare förstärka rymdsidan finns genom en utlysning av en lektorstjänst med rymdelektronik som inriktning. Utöver dessa rymdprofileringar på MDH finns ett intresse från regionen och Västerås stad att profilera sig mot rymdteknik, initiala samtal har hållits mellan Västerås stad och Rymdstyrelsen kring detta. Det som utmärker avionik/rymdelektronik i förhållande till systemelektronik i övrigt är de krav på säkerhet som finns i tillämpbara standarder. Standarder som allt fler branscher försöker efterlikna vilket medför att behovet av den examinerade civilingenjören från denna typ av program kommer att finnas inom många olika branscher, medicinsk teknik, fordonsteknik (tåg, bil, båt etc.), robotik, kärnkraftsindustri för att nämna några. Införandet av mer autonoma fordon och system kommer att ytterligare öka kraven på säkerhetskritisk design både i hårdvara som mjukvara. Det till synes smala utbildningsområdet ger därför möjligheter till en mycket bred arbetsmarknad. Att den säkerhetskritiska elektroniken är ett gemensamt drag med robotiken gör att denna del av programmen kan samläsas. Samläsning i högre årskurser är en fördel ur ekonomisk synvinkel såväl som möjligheter till gemensamma projekt som kan dra nytta av olika kompetenser i mixade grupper. I övrigt är Civilingenjörsprogrammet i robotik skilt från det nya programmet och skall så vara för att skapa två tydliga identiteter. I likhet med Robotikprogrammet skall det nya programmet vara ett spetsprogram som skall rekrytera nationellt. Under 2013 anställdes ytterligare en adjungerad professor från Saab (Kristina Forsberg), denna gång för att skapa en Avionikinriktning på Masterprogrammet i Intelligenta Inbyggda System (IIS-master). Utvecklingen av denna inriktning har nyttjats i utvecklingen av civilingenjörsprogrammet i flygoch rymdsystem. IIS-mastern kommer därför också att dra nytta av den kompetens som byggs upp kring det nya programmet. I övrigt är dessa två program inte konkurrenter då de har helt olika rekryteringsbas och IIS-mastern inte kan erbjuda den nivå av fördjupning inom ämnet som det nya civilingenjörsprogrammet kommer kunna göra. Civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem i relation till andra utbildningsprogram på MDH med avseende på datavetenskap presenteras nedan i figur. I figuren framgår att flygingenjörsprogrammet skiljer sig från övriga program med sitt fokus på underhåll och drift framför datavetenskap. Sidan 12 av 333

15 Ärende 5 bilaga 2 3 Figur 1 Utbildningsprogram relaterade till civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem Anställningsbarhet inom programområdet En viktig fråga är arbetsmarknaden och den är synnerligen god då kravställningarna från flyg- och rymd går igen inom många andra marknader, exempelvis medicinteknik, industriell automation, fordon, kärnkraft och försvarsområdet. Detta är också skälet till att examensbenämningen skiljer sig från programnamnet. Examen i tillförlitliga system visar tydligt på den breda tillämpbarhet som de examinerade studenterna har även utanför området flyg- och rymdsystem. Det finns goda möjligheter till samproduktion med industrin och rekryterbarhet. Bland annat representerar medlemmarna i branschorganisationen Säkerhets- och Försvarsföretagen (SoFF) ca 20 miljarder i export varje år och engagerar mer än högkvalificerade ingenjörer, ofta med krav på säkerhetskritiska system. Bland SoFFs medlemmar återfinns GKN Aerospace (fd Volvo Aero med civila flygmotorer till Boeing 767, 777, 787, Airbus 340, 380, 350), Saab med en hög andel civil samhällssäkerhet, blåljuskommunikation m.m.), Hägglunds med elektriska drivlinor till gruvmaskiner och skogsmaskiner, IBM, Logica, Scania, Volvo AB m.fl. Utöver stora företag finns det en stor underleverantörsflora av små och medelstora företag och konsultbolag som har ett stort förnyelsebehov inom säkerhetskritisk elektronik. I takt med moderniseringen av många industriella system och införande av all-electric i allt från elbilar, helikoptrar, tunga anläggningsmaskiner, tågstyrning m.m. så ökar behoven av säkerhetskritisk elektronikkompetens. Den klassiska avionikmarknaden inom flyg och rymd är idag till stor del densamma som för ABB och Bombardier. Ett exempel från Västerås är Westermo AB som har sin huvudmarknad i tillförlitliga kommunikationssystem för tåg men som även har levererat internetswitchar till Boeing 787 Dreamliner. Vi kan inte få några formella eller informella uttalanden från industrirepresentanter. Sidan 13 av 333

16 Ärende 5 bilaga 2 4 Kommunikationsavdelning eller liknande vid stora företag måste ge sitt godkännande vilket är en lång process. Dessutom är det inte troligt att de vill formellt uttala sig till fördel för ett specifikt lärosäte. Det finns inga uttalanden där företagets namn finns med utan att de anses som formella. Även om vi inte fått formella uttalanden har vi fått indikationer från våra kontaktytor inom industrin att denna utbildning är mycket intressant för deras framtida rekryteringsbehov. SCB sammanställer årligen utsikterna på arbetsmarknaden för 71 utbildningar i Sverige i sin publikation Arbetskraftsbarometern. För 2013 så pekades Civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation (det utbildningsområde som Civilingenjörsutbildningen i flyg- och rymdsystem sorterar under) ut som ett utbildningsområde där andelen arbetsgivare som sökt personal har varit särskilt hög. Till år 2016 pekas Civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation ut som den utbildningskategori där antalet anställda kommer att öka i högst grad. Bland de tekniska utbildningsområdena så utpekas Civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation som det utbildningsområde där bristen är som störst på nyexaminerade akademiker. För att till arbetsmarknaden tydligare visa på den breda kompetens som utbildningen ger även om tillämpningen inom programmet har sitt fokus på flyg- och rymdsystem har vi valt att benämna examen Civilingenjörsexamen i tillförlitliga system. Omvärldsanalys En omvärldsanalys har genomförts som del i förarbetena till ett civilingenjörsprogram i Flyg- och Rymdsystem (Aerospace Engineering). Arbetet visar att det idag främst är Luleå tekniska universitet och KTH som har examen som påminner om denna. Därtill kommer KTH att etablera ett nytt rymdcentrum som ska invigas i maj 2014 för att konsolidera den verksamhet som är rymdrelaterad från olika avdelningar och institutioner. Centret leds av svenska astronauten Christer Fuglesang. Denna satsning ser efter diskussioner med Fuglesang inte ut att omfatta flyg och inte bli tungt fokuserad på inbyggda system utan mer ett marknadsföringsparaply. Dock ökas ambitionen att bygga och utbilda studenter på hela system, som fullt fungerande satelliter. Just nu bygger KTH studenter och forskare en 5 kg satellit på EU FP7 finansiering. KTHs civilingenjörsprogram kallat Farkostteknik täcker in brett flygplan, fartyg, rymdfarkoster samt väg- och spårfordon med motiveringen att alla grupperna är komplexa och innehåller en stor mängd system för bland annat framdrivning, komfort och säkerhet. De första 3 åren är gemensamma och sen väljs fördjupning i masterprogram de sista 2 åren mot väg, spår, eller flygoch rymd. I princip samtliga kurser som erbjuds har hög teoretisk nivå eller är inriktade på beräkningar och simuleringar med ett avslutande projekt som är mera tillämpat. Ingen kurs har aviserat signifikant bäring på avionik. Det är MDHs avsikt att dra nytta av Inbyggda Systems styrkeposition och erbjuda ett utbildningsprogram som väsentligt skiljer sig mot KTH genom att vara mer specialiserad på design av feltoleranta datorsystem. Därutöver förväntas Linköpings universitet etablera en civilingenjörsutbildning i Aerospace Engineering 2016 men av initiala diskussioner att döma så är det ett nytt namn på existerande material och kommer inte att samla fokus på inbyggda system för flyg- och rymdburen teknologi. LiUs utbildning idag går under namnet Aeronautical engineering och handlar främst om flygplansdesign med tunga moment inom teori och simulering. MDHs förslag skiljer avsevärt genom sin inriktning på avioniken. Luleå kommer fortsätta sitt rymdteknikspår som påminner om det nya programmet vid MDH men som helt saknar flygkopplingar. LTU marknadsför sitt Civilingenjör Rymdteknikprogram som Sveriges enda civilingenjörsutbildning i rymdteknik för dig som vill forska eller utveckla ny teknik inom rymd- och flygområdet. De första 3 åren läses gemensamt och 4-5 Sidan året 14 läses av 333 som

17 Ärende 5 bilaga 2 5 masterprogram med tre inriktningar, rymdfarkoster och instrumentering, rymdens och atomsfärensfysik, samt flygteknik. Programmet är mycket fokuserat på rymdsystem. MDHs förslag skiljer sig i bredare koppling till flyg och ytterligare fördjupning mot feltolerant avionik Slutsatsen är att ett civilingenjörsprogram inom Flyg- och Rymdsystem vid MDH står sig bra profileringsmässigt och innehållsmässigt i förhållande till andra svenska lärosäten. En tydlig skillnad trots de liknande namnen finns om det marknadsförs på rätt sätt. Studenterna kommer att vara attraktiva för många företag långt utanför flyg- och rymdmarknaden vilket också examensbenämningen visar på. Examensbeskrivning Civilingenjörsexamen Tillförlitliga system Degree of Master of Science in Engineering Dependable systems Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 100 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - minst 60 hp datavetenskap, - minst 45 hp elektronik, - minst 80 flygteknik vari ingår minst 30 hp i avionik - minst 30 hp matematik/tillämpad matematik, - minst 15 hp fysik. Dessutom ska ingå - ett sammanhållet projekt inom flyg- och rymdsystem om minst 22,5 hp på avancerad nivå och - ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå inom teknikområdet flyg- och rymdsystem. Bilagor: Examensmatris Lärarkompetensmatris Undertecknas av: Damir Isovic Akademichef Akademin för Innovation, Design och teknik Magnus Otterskog Avdelningschef Avdelningen för Intelligenta Framtida teknologier, IDT Annika Björklund Utbildningsledare Akademin för Innovation, Design och teknik Sidan 15 av 333

18 Ärende 5 bilaga 2 Svar på Fakultetsnämndens uppdrag att motivera omfånget av ämnet Flygteknik inom ramen för civilingenjörsexamen i tillförlitliga system I det nya läge då examen benämns Civilingenjörsexamen i tillförlitliga system blir det mer precist och mer hållbart över tid att ställa kraven i förhållande till kunskaper inom just teknikområdet tillförlitliga system och vi väljer därför att omformulera examenskraven enligt detta. Denna nya formulering av examenskraven innebär en öppning där man i en framtid skulle kunna lägga till ytterligare ämnen till kravet om flygteknik, annat ämne anses relevant tillämpning för teknikområdet tillförlitliga system, och på så sätt bredda examenskraven så länge kärnan för utbildningen fortsatt handlar om tillförlitliga system. En breddning av examenskrav är en relativt enkel åtgärd då sådant som övergångsregler då inte är nödvändigt (enligt uppgift från examensenheten vid MdH). För tydlighet jämtemot såväl studenter som examenshandläggare ska kurser som kan räknas till teknikområdet tillförlitliga system märkas i kursplanen under rubriken Övriga föreskrifter. Uppdrag att föreslå beslut om sådan märkning åligger ämnesföreträdare. I dagsläget kommer flertalet kurser tillhörande teknikområdet tillförlitliga system ha sin ämnestillhörighet i ämnet flygteknik då detta är ett tillämpningsområde som för tillförlitliga system är mycket lämpligt med avseende på de krav som måste ställas på säkerhet och tillförlitlighet inom flyg- och rymdsystem. Föreslagen formulering av examenskrav: Examensbeskrivning Civilingenjörsexamen Tillförlitliga system Degree of Master of Science in Engineering Dependable systems Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 100 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - minst 120 hp inom teknikområdet tillförlitliga system varav minst 80 hp på avancerad nivå, vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå samt ett projekt inom tillförlitliga system om minst 22.5 hp på avancerad nivå. Inom ramen för teknikområdet tillförlitliga system ska minst 7,5 hp vara kvalitetsteknik och minst 15 hp inom datavetenskap. Dessutom ska ingå - minst 35 hp flygteknik, - minst 35 hp datavetenskap, - minst 35 hp elektronik, - minst 30 hp matematik/tillämpad matematik, - minst 15 hp fysik Sidan 16 av 333

19 Ärende 5 bilaga 3 Lärarkompetens civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem Namn Anställning Akademisk titel Ämne Tillsvidareanställning / visstidsanställning Anställningens omfattning i % Uppskattad tid inom programmet, % av Kurs Kommentar produkt- och Ahmadzadeh, Farzaneh Forskarassistent Doktor processutveckling viss tid Kvalitets- och underhållsteknik Asplund, Lars Professor Docent robotik tim 25 Grundläggande programmering Programmering av tillförlitliga inbyggda system gått i pension men arbetar vidare som konsult på timmar Behnam, Moris Lektor Doktor datavetenskap Tv Inbyggda system I produkt- och Björkdal, Stig Adjunkt civ ing processutveckling Tv Kvalitets- och underhållsteknik går i pension inom närmsta åren och ersätts av Farzaneh och nyrekryteringar Brorsson, Kjell-Åke gästlärare / fd lektor Doktor / lärarexamen Ekologisk ekonomi tim 10 Design av feltoleranta system Bruhn, Fredrik Professor Doktor Robotik / avionik gästprofessor Brynolf, Jakob Lektor Doktor fysik Tv Projekt i flyg- och rymdsystem Design av autonoma flyg- och rymdsystem Examensarbete Flygplansstrukturer och materiallära I Mekanik I Aerodynamik och flygmekanik Cürüklü, Baran Lektor Doktor datavetenskap Tv Design av autonoma flyg- och rymdsystem Dodig-Crnkovic, Gordana Professor Docent Ekstrand, Fredrik Doktorand Högskoleing elektronik Introduktion till vetenskapliga metoder Forskningsmetodik inom naturvetenskap datavetenskap och teknik dataetik genus Tv Mätteknik Programmering av tillförlitliga inbyggda system Elektronik grundkurs datavetenskap / Elektroniksystem robotik viss tid Komplexa elektroniksystem Elektroniksystem Elektroniksystem Mätteknik Grundläggande reglerteknik Design av feltoleranta system Autonoma intelligenta farkoster Examensarbete Ekström, Martin Lektor Doktor elektronik Tv Ekström, Mikael Lektor Docent fysik Tv Forsberg, Kristina Professor Doktor datorteknik Tv slutar delvis på MdH under 2014 men kommer att ha procent kvar. Gallina, Barbara Lektor Doktor datavetenskap viss tid Säkerhetskritiska system Lindell, Rikard Lektor Doktor datavetenskap Tv Introduktion till vetenskapliga metoder Grundläggande programmering Sidan 17 av 333

20 Ärende 5 bilaga 3 Lundqvist, Kristina Professor Doktor datavetenskap Tv 100 Unified Engineering (åk 1) Säkerhetskritiska system Introduktion till datorer 50 Examensarbete Inbyggda system I Inbyggda system II Mäki-Turja, Jukka Lektor Doktor datavetenskap Tv Nygren, Tommy Adjunkt flygteknik Tv 80 Introduktion till flyg- och rymdsystem 20 Kvalitets- och underhållsteknik Elektronik grundkurs Mätteknik Otterskog, Magnus Lektor Doktor elektronik Tv går i pension inom närmsta åren och ersätts av nyrekryteringar Romell, Odd Lektor Doktor flygteknik tim 10 Utveckling av avioniksystem Flygplansstrukturer och materiallära Schlund, Per Adjunkt flygteknik Tv Flygsystemteknik Senkovski, Mirko Adjunkt flygteknik Tv 100 Introduktion till flyg- och rymdsystem Grundläggande avioniksystem Mänskliga faktorer Flygsystemteknik 100 Flygmotorteknik Sjödin, Mikael Professor Doktor datavetenskap Tv 100 Inbyggda system II 20 Examensarbete Spampinato, Giacomo Lektor Doktor robotik Tv 100 Grundläggande reglerteknik 30 Reglerteknik Uppsäll, Caroline Adjunkt civing datavetenskap datavetenskap Tv 100 Datastrukturer, algoritmer och 20 programkonstruktion Håkan Forsberg Lektor Doktor flygteknik Tv 100 Grundläggande avioniksystem Utveckling av avioniksystem Design av feltoleranta system Autonoma intelligenta farkoster Projekt i flyg- och rymdsystem II 50 Examensarbete Börjar anställning nov 2014 Noname Lektor Doktor Tv 100 Grundläggande avioniksystem Utveckling av avioniksystem Design av feltoleranta system Autonoma intelligenta farkoster Projekt i flyg- och rymdsystem II 50 Elektronik i rymden Nyrekrytering. Sidan 18 av 333

21 Ärende 5 bilaga 3 Kompletterande information till fakultetsnämnden gällande lärarkompetens Utöver de kompetenser som finns beskrivna i lärarkompetensmatrisen, finns det på IDT ett stort antal aktiva forskare som har sin forskning och/eller yrkeserfarenhet inom området tillförlitliga system. Erfarenheterna kommer ej enbart från området avionik/rymd/flyg, utan även områden såsom medicinsk teknik, undervattensfarkoster, tåg, fordon, telekommunikation och automation finns representerat. Även om dessa i dagsläget inte är direkt kopplade till programmet, så kan deras kompetenser användas vid exempelvis utveckling av kurser, alternativt som framtida föreläsare och/eller kursansvariga. Namn Titel Befintliga kompetenser för säkerställande av kvalitén av området tillförlitliga system Asplund, Lars Prof. Flerårig forsknings- och utvecklingserfarenhet av att konstruera tillförlitliga system, t.ex. inom områden hälsoteknik, undervattensfarkoster, elektronik och robotik. Björkman, Mats Prof. Mångårig erfarenhet av forskning inom safety och security inom området industriell trådlös kommunikation. Brorsson, Doktor Kvalitetssäkring inom flygteknik. Kjell-Åke Bruhn, Prof. Entreprenör, patentinnehavare och forskare inom området tillförlitlig elektronik. Fredrik Chicchetti, Doktor Expert inom modellbaserad utveckling. Antonio Dobrin, Docent Flera års forskning inom området dependability och real-tid. Radu Forsberg, Håkan Doktor 19 års erfarenhet inom området elektronik och certifiering av avionikprodukter med modern elektronik. Specialist hos Saab i säkerhetskritisk hårdvara. Forsberg, Kristina Prof. 16 års erfarenhet av utvecklingsarbete på JAS/Gripen, Airbus och Boeing, försvarsmateriel. Safetyexpert på Saab. Hansson, Hans Prof. Aktiv forskare och ledare av flera safety- och/eller dependabilityrelaterade projekt. Stort relevant industrinätverk. Lundqvist, Kristina Prof. 7 år vid MIT (Dept. of Aeronautics and Astronautics), aktiv i flera safety- och mjukvarutestrelaterade projekt. Otterskog, Doktor Flera års relevant forskning inom säkerhetsklassad elektroniksystem. Magnus Pettersson, Paul Prof. Framgångsrik forskare och forskningsledare inom Mjukvarutest och verifiering & validering. Punnekkat, Sasikumar Prof. 15 år vid Indian Space Research Organization, aktiv i flera safety och/eller dependability-relaterade projekt. Seceleanu, Docent Flera års relevant forskning inom verifiering av inbyggda system. Cristina Sjödin, Mikael Prof. Aktiv forskare och forskningsledare inom modellbaseradutveckling för fordonsindustrin. Sundmark, Daniel Doktor Flera års erfarenhet av forskning inom felsökning och mjukvarutest av inbyggda realtidssystem. Thane, Henrik Prof. 14 års erfarenhet som utbildare och utvecklingsexpert inom design och certifiering av säkerhetskritiska system. Uhlemann, Docent Flera års erfarenhet inom området säkerhet i kommunikation för fordonsindustrin. Elisabeth Åkerberg, Johan Doktor Mångårig erfarenhet av arbete inom safety och security inom området industriell trådlös kommunikation. Sidan 19 av 333

22 Ärende 5 bilaga 3 Svar på fakultetsnämndens fråga angående redovisning av högskolepedagogisk kompetens Eftersom Mälardalens högskola inte har någon heltäckande registrering av lärares pedagogiska kompetens eller lästa kurser inom högskolepedagogik väljer vi istället att hänvisa till Anställningsordningen som anger vilka krav MdH ställer på pedagogisk förmåga vid rekrytering. I kapitlet Mål och strategi vid rekrytering av lärare framgår tydligt att lärare ska ha genomgått högskolepedagogisk utbildning. Om så inte är fallet och läraren ändå anses lämplig ska anställd erbjudas sådan fortbildning. Att så görs styrs exempelvis i verksamhetsplanen. IDTs verksamhetsplan för 2014 Exempelvis: Identifiera alla lärare som saknar minst 10 veckors heltidsstudier (motsvarande 15 hp) i pedagogik för inplanering i PIL-kurser genom kompetensutvecklingstid. Utdrag ur Anställningsordningen vid Mälardalens högskola Kapitel 3. Mål och strategi vid rekrytering av lärare säkerställa att alla lärare ska ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller bedömts ha förvärvat motsvarande kunskaper snarast möjligt efter det att de erhållit tillsvidareanställning Behörighetskrav och bedömningskriterier för anställning som professor: Den pedagogiska skickligheten ska ha visats genom undervisning inom såväl grundutbildning som forskarutbildning. Sökande bör ha genomgått relevant högskolepedagogisk utbildning. Prövning av pedagogisk skicklighet ska avse såväl planering, genomförande och utvärdering av undervisning som handledning och examination. Den pedagogiska skickligheten ska vara dokumenterad på ett sådant sätt att även kvaliteten kan bedömas. För anställning som lektor gäller följande: Behörig att anställas som lektor är inom annat än konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningen ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen och inom konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet,. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden.. För anställning som adjunkt gäller följande: Sökanden bör ha genomgått relevant högskolepedagogisk utbildning. Prövning av pedagogisk skicklighet ska avse såväl planering, genomförande och utvärdering av undervisning och examination. Den pedagogiska skickligheten ska vara väl dokumenterad och på ett sådant sätt att även kvaliteten kan bedömas. Pedagogisk handlingsplan IDT har också en fastställd handlingsplan för pedagogisk utveckling av lärare som gäller för perioden I denna beskrivs förutom krav på högskolepedagogisk utbildning även krav på pedagogisk meritportfölj, mentorsprogram för nyanställd, avsättning av medel i budget för pedagogiska utvecklingsprojekt samt krav om internationellt utbyte. Sidan 20 av 333

23 Utskrivet :37 FN 5:14 Ärende 5 bilaga 4 Civilingenjörsprogram i Flyg och rymdteknik Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och Civilingenjörsprogram i Flygoch rymdteknik visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete visa brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö och arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Årskurs 1 2 FLA000 Introduktion till flyg och rymdsystem G1N 5 FLA L1,4,5 L1 2, L4 5 L1 L3 L6 X1 L7 3 Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. redogöra för grundläggande principer inom aerodynamik, flyg och satelitmekanik, flyg och rymdavionik, flygmotorteknik, rymdmotorteknik, flygsystemteknik, helikopterteknik och flygtekniskt underhåll 2. redogöra för grundläggande problemställningar i samband med flygplansprojektering, 3. sammanställa en vetenskaplig rapport inom ett flygtekniskt ämnesområde 4. visa kunskaper om grundläggande terminologi och begrepp som förekommer inom flyg och rymdtekniken 5. redogöra för luftfartens organisatoriska indelning och grundläggande rymdlagar 6. redogöra för huvuddragen i den flyg och rymdhistoriska utvecklingen samt 7. relatera kursens innehåll till hållbar utveckling och miljöfrågor. Examination Projekt (PRO1), 2 hp, betyg Godkänd (G) Skriftlig tentamen (TEN1), 3 hp, betyg Godkänd (G) Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). 4 DVA000 Introduktion till datorer G1N 2,5 DVA L1 2 L1 2, L5 L4 L3 5 Lärandemål Studenten ska efter avslutad kurs kunna: 1. sammanfatta ämnesområdet datavetenskap på ett översiktligt sätt 2. förklara hur en dator fungerar 3. förklara datavetenskapens roll i samhället inklusive relevanta etiska aspekter 4. planera för sitt eget lärande 5. producera enklare algoritmer i pseudokod Examination: Inlämningsuppgift (INL), skriftlig redovisning av individuella uppgifter, 1,5 hp, betyg G. Gruppuppgift (GRU och seminarium (SEM), muntlig presentation av uppgift, 1 hp, betyg G Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). 6 DVA103 Grundläggande programmering G1N 7,5 DVA L1 3 L1 3 L1 Sidan 21 av 333 Sid 1/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

24 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Lärandemål Studenten skall efter genomgången kurs: 1. kunna skriva ett strukturerat program för att lösa ett enklare problem 2. kunna läsa programkod, och med egna ord beskriva vad programmet utför 3. ha förståelse för grundläggande felsökning av ett program Examination Laboration (LAB1), Laborationsserie som kontinuerligt redovisas enligt instruktioner., 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), En uppgift som redovisas med rapport och demonstration av programmet under laborationstid., 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen(TEN1), Skriftlig sluttentamen för godkänt, extrauppgifter för högre betyg., 3 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). FN 5:14 Sidan 22 av 333 Sid 2/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

25 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM MYH000 Aerodynamik och flygmekanik L1 L1, L5 L1, L4 5 L1 L2 L2 L3 4 L4 L2 L2 G1F 10 FYS / FLA 9 Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: 1. redogöra för samt använda grundläggande begrepp, nomenklatur, samband, fenomen, principer och ekvationer inom ämnet som t ex Bernoullis ekvation och statisk stabilitet 2. redogöra för klassiska problemställningar inom flygtekniken där kursens ämnen har en avgörande roll samt kunna motivera typiska konstruktionslösningar på flygplan utifrån ett perspektiv från dessa ämnen 3. ge exempel på typiska och rimliga värden på de för ämnet karakteristiska storheterna samt kunna ange typiska enheter för dessa i både SI och Imperial 4. översiktligt redogöra för olika experimentella och teoretiska metoder, deras möjligheter och begränsningar samt deras nivå av noggranhet 5. genomföra och rapportera experimentella och enklare teoretiska behandlingar som t ex vindtunnelprov och användandet av enklare formler för beräkningar som t ex formeln för lyftkraft 6. Studenten skall ha förståelse för likheterna hos raketer för satellituppsändning och flyg under flygningen genom atmosfären på väg ut i rymden. Examination Laboration (LAB1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 7 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Introduktion till flygoch rymdsystem 5 hp FN 5:14 10 ELA101 Elektronik grundkurs G1N 7,5 ELA L1 10 L1, L5 7 L11 12 X1 11 Lärandemål Studenten skall efter avslutad kurs kunna: 1. tillämpa kretsteorem för att analysera likströmskretsar 2. förstå den ideala OP förstärkaren och beskriva praktiska begränsningar 3. identifiera och analysera enkla OP förstärkarkopplingar 4. känna till de grundläggande digitala logikkretsarna 5. använda binärt och hexadecimalt talsystem 6. förstå induktans och kapacitans och kunna analysera upp och urladdningsförlopp 7. kunna analysera frekvenskarakteristiken hos resonanskretsar 8. teoretiskt analysera funktionen hos kretsar 9. resonera kring användningsområden för enkla kretsar 10. använda mätinstrument för att praktiskt analysera kretsar 11. praktisk skapa kretslösningar för givna funktioner 12. analysera och värdera rimligheten i sina lösningar Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Examination Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 6 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 12 UAI000 Introduktion till vetenskapliga metoder G1N 2,5 Inget L1 6 L1 6 L5 L4 13 Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1 självständigt söka litteratur i vetenskapliga databaser 2 redogöra för forskningsprocessens delar, forskningsproblem, metodval och rapportering 3 beskriva några grundläggande forskningsmetoder vanliga inom teknik och naturvetenskap 4 redogöra för forskningsetiska överväganden 5 identifiera ett problemområde, självständigt formulera och utveckla en projektidé och göra en bakgrundsbeskrivning med syfte och frågeställningar 6 tillämpa ett korrekt skriftspråk och följa ett referenssystem Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Sidan 23 av 333 Sid 3/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

26 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM FLA000 Grundläggande avioniksystem G1F 7,5 FLA L1 5 L1 5 L3 L3 4 L2, L5 15 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. redogöra för besättningens och teknikernas användning av avioniksystem samt förmå läsa och tolka grundläggande instrumentering 2. kortfattat beskriva syfte och funktion hos grundläggande avioniksystem för flygsamt rymdsystem 3. översiktligt beskriva luftburna och rymdbaserade farkosters driftsmiljö 4. beskriva vad miljövänlig flyg och rymdteknik innefattar 5. redogöra för olika avioniksystems typiska realtidskrav och säkerhetsklassning Examination 1. Tentamen (TEN1), Skriftlig tentamen Introduktion till flygoch rymdsystem 5 hp 16 FLA000 Flygmotorteknik G1F 7,5 FLA L6 L6 L1 2 L5 L6 L2 4 L3, L6 L6 L7 17 Lärandemål Aerodynamik och Efter fullgjord kurs ska studenten kunna flygmekanik, 10 hp 1. namnge samt beskriva uppbyggnaden av olika motortyper som kan finnas i ett flyg eller rymdfarkost, 2. förklara fördelarna och nackdelarna av olika motorval och konstruktionslösningar samt hur dragkraft eller axeleffekt alstras i olika typer av drivaggregat, 3. tillämpa dessa insikter om motorernas funktioner och egenskaper för olika fall av problemlösningar vid en projektering, 4. analysera motorprestanda utifrån datavärden och kunna föreslå lämplig motor beroende på uppdrag, 5. utföra beräkningar på motorelementen till en komplett motor med dess dragkraft eller axeleffekt, 6. dra slutsatser och motivera de begränsnings och utvecklingsmöjligheter som finns vid val av flygmotor samt 7. redogöra för miljöaspekter vid tillverkning och drift av flygmotorer. Examination LAB1, 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Laborationer. Laborationsrapport, övningsuppgift samt deltagande i materieldemonstrationer. TEN1, 6 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5, Tentamen 18 ELA000 Grundläggande reglerteknik G1F 2,5 ELA L1 L3 L2 19 Lärandemål Studenten skall efter genomgången kurs: 1. förstå begreppet återkoppling och reglering av återkopplade system 2. kunna förklara funktionen av en PID reglering 3. kunna implementera grundläggande regleralgoritmer i simuleringsprogram Examination: 1. Projekt (PRO1) 2. Tentamen (TEN1) Elektronik grundkurs 7,5 hp, Grundläggande programmering 7,5 hp 20 UAI000 Projekt flyg och rymdsystem I G1N 7,5 Inget L2 L5 L4 L3, X1 L1, X2 L6 21 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper om olika sammansättning 2. visa kunskap om vedertagen projektstyrningsmodell 3. definiera en projektplan (inlämningsuppgift) 4. klara av att identifiera olika typer av designlösningar samt välja ut och motivera val 5. dokumentera och presentera designen både skriftligt och muntligt 6. relatera sin tekniska lösning i förhållande till samhälleliga och etiska aspekter Examination INL1 (inlämningsuppgift) PRO1 (projektrapport) Antagen till civilingenjörsprogram met i flyg och rymdsystem Sidan 24 av 333 Sid 4/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

27 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Årskurs 2 23 MAA151 Envariabelkalkyl G1N 7,5 MAA L1 10 L Lärandemål Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. analysera reellvärda funktioner av en reell variabel utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers 2. avgöra konvergens hos talföljder och serier, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner och talföljder. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 3. bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas 4. visa medelvärdessatsen, samt kunna tillämpa den och innehållet i punkterna 1 3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning, och relaterade förändringstakter 5. identifiera gränsvärden av Riemannsummor som integraler, samt kunna bevisa och tillämpa integralkalkylens huvudsats 6. tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning, och variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler 7. avgöra konvergens hos generaliserade integraler och kunna bestämma de som är konvergenta 8. tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor, båglängder, areor av rotationsytor, och volymer med kända snittareor 9. lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta koefficienter 10. tillämpa Taylors formel för att approximera funktioner, avgöra typer av stationära punkter, och bestämma gränsvärden Examination: Inlämningsuppgifter (INL1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 2,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Matematik 4 eller Matematik grundkurs FN 5:14 25 MFL017 Mänskliga faktorerna G1N 7,5 FLA L3,4,5 L6 L6 L1,2,3,4,5 L5,6 L4,5,6 L1,2 L1,2,3 L5,6 26 Lärandemål Grundläggande Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: behörighet 1. utifrån referensmaterial förklara den fysiska och psykiska kapaciteten hos människan, 2. redogöra för sambanden mellan de mänskliga faktorerna och hur dessa kan påverkas i tekniska system, 3. tillämpa inhämtade kunskaper för att studera och dra slutsatser av en haveriutredning, 4. använda inhämtade kunskaper vid utformning av informations och produktionssystem, 5. analysera och dra slutsatser av en relevant olycka eller katastrof samt 6. utifrån en helhetsanalys, identifiera latenta och aktiva fel som bidragit till en olycka samt kunna diskutera lämpliga förebyggande åtgärder, och sammanställa dessa i en vetenskaplig rapport. Examination Projekt (PRO1), 4,5 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G), (examinerar lärandemål 1 6) Tentamen (TEN1), 3 hp, betyg Underkänd (U), 3, 4 eller 5, (examinerar lärandemål 1 och 2) Sidan 25 av 333 Sid 5/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

28 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM MAA150 Vektoralgebra G1N 7,5 MAA L1 10 L Lärandemål Matematik 4 eller Efter genomgången kurs förväntas en student kunna: Matematik grundkurs 1. genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem 2. tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för vektorer i planet, rummet och Rn, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra 3. på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet 4. tillämpa skalär och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar och kan illustreras av vektorer 5. redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer och komplexa andragradsekvationer, samt kunna tillämpa faktorsatsen för en fullständig faktorisering av polynom med reella koefficienter 6. tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer 7. tolka matriser som linjära avbildningar från Rn till Rm, kunna bestämma nollrum och värderum till linjära avbildningar, kunna definiera rotationer, speglingar och ortogonala projektioner i planet och i rummet, samt kunna bestämma sådana avbildningars matriser 8. tillämpa och redogöra för determinantens definition och tolkning som volymen av en parallellepiped i ett n dimensionellt rum, samt kunna tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn 9. redogöra för och tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar 10. geometriskt tolka och tillämpa begreppen egenvärde och egenvektor, kunna bestämma egenvärden och egenvektorer till linjära operatorer, kunna lösa elementära egenvärdesproblem, samt kunna avgöra om en vektor är en egenvektor till en linjär operator och kunna använda detta för att i tillämpliga fall göra ett basbyte som diagonaliserar en linjär operator Examination Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 4,0 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 29 DVA104 Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion G1F 7,5 DVA L1, L4 6 L5 L4 L Lärandemål Studenten ska efter avslutad kurs: 1. kunna använda abstrakta datatyper i programmeringsuppgifter 2. kunna definiera och implementera abstrakta datatyper utifrån informella problembeskrivningar 3. kunna implementera algoritmer utifrån beskrivningar i pseudokod 4. vara tillräckligt bekant med några vanliga algoritmer för sortering och sökning för att kunna implementera en tidigare okänd variant av algoritmen utifrån en informell beskrivning av förändringen 5. känna till begreppet tidskomplexitet, och kunna beräkna tidskomplexiteten på enkel typkod 6. vara tillräckligt bekant med några specifika abstrakta datatyper för att vid behov kunna lägga till operationer på dessa. Exempel på sådana abstrakta datatyper är binära träd, dynamiska listor, direktacesslistor, olika sökdatastrukturer, grafer Grundkurs i programmering på 7,5 hp Examination Laboration (LAB1), 4,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 3 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Sidan 26 av 333 Sid 6/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

29 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM MYH006 Mekanik I G1F 7,5 FYS L1 6 L2, L4 6 L7 32 Lärandemål Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1. redogöra för grundläggande begrepp inom klassisk mekanik och beskriva sambanden mellan dessa. 2. reducera ett kraftsystem med avseende på en godtycklig punkt. 3. redogöra för de villkor som måste vara uppfyllda för att en kropp skall befinna sig i jämvikt. 4. redogöra för grundläggande kinematiska samband mellan tid, läge, hastighet och acceleration och kunna integrera dessa samband vid studium av rätlinjig och kroklinjig partikelrörelse. 5. matematiskt analysera en partikels rörelse utifrån kännedom om de krafter som påverkar partikeln. 6. formulera och redogöra för innebörden av Newtons rörelselagar, arbeteenergirelationen och impulslagen samt använda dessa samband för att lösa mekaniska problem inom partikeldynamiken. 7. uppvisa grundläggande laborativa färdigheter inklusive användande av något datorbaserat mätsystem och analys av mätdata. Examination Inlämningsuppgift (INL1), 1 högskolepoäng, betyg Godkänt (G) Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänt (G) Skriftlig tentamen (TEN2), 5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Algebra och geometri 7,5 hp och Differentialoch intergralkalkyl I 7,5 hp UKK kommer behöva skriva om behörighetskravet till Vektoralgebra 7,5 hp och Envariabelkalkyl 7,5 hp FN 5:14 33 MFL018 Flygplansstrukturer och materiallära I FLA000 Flygplan och raketstrukturer samt materiallära 34 Lärandemål Mekanik I 7,5 hp Efter fullgjord kurs ska studenterna kunna (kurserna kan läsas 1. ställa upp jämviktsekvationerna för olika enkla objekt som belastas av yttre parallell) samt krafter och moment samt beräkna de normal och skjuvspänningar som uppkommer Aerodynamik och i materialet, flygmekanik 10 hp 2. beräkna deformationer som uppkommer på objekt av olika material som utsätts för spänningar samt kunna bestämma olika gränsvärden för hållfastheten, 3. bestämma viktiga storheter för tvärsnittsytor såsom; tyngdpunktsläge, statiska ytmoment, yttröghetsmoment samt kunna använda parallellförskjutningssatsen, 4. räkna ut spänning och töjning i knutpunkterna för enkla fall av belastade stångbärverk samt veta hur ett kompabilitetssamband används vid statiskt obestämda problem, 5. beräkna och rita upp tvärkrafts och momentdiagram för enkla fall av belastade isostatisk balkar, 6. beräkna skjuvcentrum läge för enkla fall av belastade balktvärsnitt, samt 7. bestämma huvudspänningsriktningar och rita upp Mohr s spänningscirkel för plana spänningstillstånd. Examination Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Skriftlig tentamen (TEN1), 6 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 G2F 7,5 FLA L1 7 L1 6 Sidan 27 av 333 Sid 7/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

30 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM FLA000 Utveckling av avioniksystem G2F 7,5 FLA L1,2,3,5 L3,4,5 L1,2,3,4,5 L3 L3,X1 L4 X1 L3 36 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. förklara grundläggande faser, moment och stödprocesser i utvecklingsprocesserna kopplat till gällande utvecklingsstandarder 2. förklara aktiviteter kopplat till kravhantering inom ramen för kravbaserad utveckling av flygsystem 3. tillämpa metoder för allokering och nedbrytning av systemkrav och därifrån föreslå principiella designlösningar (gruppuppgift) 4. förklara hur olika arkitekturval påverkar hur funktioner separeras eller integreras i avioniksystem 5. sammanfatta strategier och metoder för verifiering och validering av krav Grundläggande avioniksystem, 7,5 hp, Elektronik grundkurs 7,5 hp och Grundläggande programmering 7,5 hp Examination 1. Gruppuppgift (GRU1), Gruppuppgift 2. Tentamen (TEN1), Skriftlig tentamen 37 ELA302 Elektroniksystem G2F 7,5 ELA L1 5 L5 L5 L2 3 L4 5 L5 L5 L1, L5 L5 L5 L1, L Lärandemål Efter genomgången kurs skall studenten: 1. kunna designa enklare analoga och digitala elektroniksystem 2. ha god förståelse för operationsförstärkarens användning 3. ha god förståelse för spänningsomvandlingar (DC DC) och likriktning (AC DC) 4. ha god förståelse för mönsterkortsdesign 5. genomföra ett projekt ur ett ingenjörsperspektiv från specifikation till en riktig prototyp Elektronik grundkurs 7,5 hp, Vektoralgebra 7,5 hp samt Envariabelkalkyl 7,5 hp Examination Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Sidan 28 av 333 Sid 8/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

31 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Årskurs 3 40 FLA000 Flygsystemteknik FLA000 Flyg och rymdsystemteknik G2F 7,5 FLA L5 L1,3,4 L4 L1 L2 L2 L6 41 Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: 1. beskriva olika systemen som finns i ett flygplan samt förklara fördelarna och nackdelarna av olika system 2. tillämpa dessa insikter om systemens funktioner och egenskaper för olika fall av problemlösningar vid en projektering Aerodynamik och flygmekanik 10 hp, Grundläggande reglerteknik 2,5 hp samt Grundläggande avioniksystem 7,5 hp 3. beskriva olika skrovstrukturer samt förklara fördelar och nackdelar 4. utföra vikt och balans beräkningar 5. redogöra för forskning och utvecklingsområden som är under utveckling inom flygfarkost system samt 6. relatera kursens innehåll till hållbar utveckling och miljöfrågor. Examination Laboration (LAB1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 5,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 FN 5:14 42 ELA000 Mätteknik G2F 7,5 ELA L1 L8 L1 L8 L8 L9 L9 43 Lärandemål Studenten skall efter avslutad kurs kunna: 1. Handha och förstå begränsningar med olika mätinstrument 2. Analysera olika felkällor vid mätning av olika storheter 3. Praktiskt tillämpa kunskaper från statistiken (medelvärde, standardavikelse) för analys av mätserier. 4. Känna till olika signaltyper och kunna klassificera signaler. 5. Känna till och kunna tillämpa samplingsteoremet. 6. Känna till teorin bakom frekvensanalys och frekvenssyntes samt kunna tillämpa dem på signaler. 7. Känna till de vanligaste modulationsprinciperna. 8. Kunna teorin bakom Fourierserier, Fouriertransformen (även diskret), Faltning, Z transformen och Laplacetransformen. 9. Kunna tillämpa alla dessa teorier på givna signaler och kunna analysera och kritiskt granska effekterna av signalbehandling på verkliga signaler. Examination TEN 6hp LAB 1.5hp Behörighet Elektroniksystem 7,5 hp och Envariabelkalkyl 7,5 hp 44 KPP000 Kvalitets och underhållsteknik G2F 15 FLA / PoP 45 Lärandemål Efter genomgången kurs skall studenten kunna: 1. förstå och använda statistiska metoder relevanta inom områdena kvalitet, tillförlitlighet och underhåll, 2. förklara begreppen kvalitet, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring och statistisk kvalitetskontroll (SPC), 3. kunna redogöra för riskbegreppet inom underhållsområdet, 4. redogöra för och förklara funktionen hos diagnosverktyg för komplexa maskiner, 5. redogöra för tillståndsbaserade underhållstekniker, 6. redogöra för övergripande ramverk inom underhåll och driftsäkerhet, 7. redogöra för och tillämpa underhållsstrategiska optimeringstekniker, 8. redogöra för forskning och metoder som är under utveckling inom flygfarkostunderhållet samt 9. relatera kursens innehåll till hållbar utveckling och miljöfrågor. Examination 1. INL1. 3hp 2. INL2. 3hp 3. LAB 2hp 4. TEN 7hp Minst 60 hp civilingenjörs program L1,2,6 L8 L1,2,6 L1,7 L9 L7 X1,2 L9 X3 L9 Sidan 29 av 333 Sid 9/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

32 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM ELA407 Reglerteknik A1N 7,5 ELA L1 6 L3? L1 L6 L1 L6 L2 5 L3,L5 L5 6 L3 L1 L6 L5 47 Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. modellera enkla fysikaliska system i form av linjära differentialekvationer 2. transformera överföringsfunktioner mellan tidsplanet och frekvensplanet 3. göra stabilitetsanalys av modellerat system och lära sig hur systemet reagerar på extern inverkan 4. beräkna och förstå betydelsen av nollställen och poler, och deras roll i frekvensgången 5. förstå fördelarna med återkoppling och utveckla återkopplade linjära regulatorer, realiserade genom differentialekvationer 6. använda MATLAB som verktyg för att analysera linjära dynamiska system och designa slutna reglersystem Elektroniksystem 7,5 hp, Vektoralgebra 7,5 hp och Envariabelkalkyl 7,5 hp Examination Laboration (LAB1), 1,5 hp, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 1,5 hp, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 4,5 hp, betyg 3, 4 eller 5 48 MMA307 Numeriska metoder med MATLAB G1F 7,5 MAA L1 8 L1 8 L1, L8 L1, L8 X2 49 Lärandemål At the end of the course the student is expected to be able to 1. construct and apply small programs in MATLAB to mathematical problems. 2. solve non linear equations, in particular using fix point iteration methods. 3. solve linear equation systems using gaussian elimination and perform different kinds of matrix factorization (like LU factorization). 4. approximate derivatives using difference quotent and central difference formulas. 5. construct Taylor polynomials for a given function and interpolation polynomials, like Lagrange and Newton polynomials, for a given set of points. 6. use numerical methods (like the methods of Euler, Heun and Runge Kutta) to solve differential equations. 7. use numerical methods (like Simpson's rule) to perform integration. 8. carry out computational projects within numerical methods using MATLAB, to write structured reports and to perform oral presentations. Algebra 7,5 hp och Kalkyl I 7,5 hp UKK behöver skriva om behörighetskraven till Vektoralgebra 7,5 hp och Envariabelkalkyl 7,5 hp Examination Laboration (LAB1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 4,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Sidan 30 av 333 Sid 10/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

33 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM MAA152 Flervariabelkalkyl G1F 7,5 MAA L1 8 L1 8 L8 51 Lärandemål Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor 2. förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 3. bestämma partiella derivator, kunna avgöra differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första och andra ordningens derivator och vid implicit derivering 4. bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta i förekommande fall kunna bestämma tangenter och tangentplan 5. tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler 6. kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar bivillkor 7. analysera vektorvärda funktioner av en reell variabel och motsvarande rymdkurvor, dels utifrån kinematiska begrepp som läge, hastighet och acceleration, och dels utifrån geometriska begrepp som tangent, normal, båglängd och krökning. Speciellt ska rymdkurvor kunna parametriseras 8. bestämma dubbel och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner 9. bestämma och tolka kurv och ytintegraler. Speciellt ska normalriktningsfält för kurvor i planet och för ytstycken i rummet kunna bestämmas. I fall med konservativa fält ska potentialfunktioner kunna bestämmas och nyttjas för exempelvis byten av vägar i kurvintegraler 10. tillämpa Greens, Stokes och Gauss satser Examination Inlämningsuppgifter (INL1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 2,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Envariabelkalkyl, 7,5 högskolepoäng och Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 högskolepoäng FN 5:14 52 FLA000 Autonoma intelligenta farkoster FLA000 Autonoma intelligenta farkoster och satelliter 53 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: G2F 7,5 DVA / ELA / FLA L2,4 L1 5 L1 3 L4 L1, L3, L5 X1, X2 X1, X2 L1, L3, L5 X1, X2 L1, L3, L5 L1 5 L1, L5 1. föreslå olika tillämpningsområden för autonoma farkoster 2. komma fram till säkerhetskrav som bör ställas på autonoma farkoster 3. sammanfatta allmänhetens inställning till utelämnande av operatörer (piloter) i loopen 4. föreslå miljö och materialkrav som bör ställas på autonoma farkoster 5. tänka ut och försvara juridiska och etiska aspekter som uppstår vid samspel mellan människa och autonoma farkoster Minst 120 hp varav ingår minst 30 hp i flygteknik och/eller 30 hp i elektronik och/eller 30 hp i datavetenskap vari ingår Utveckling av avioniksystem om 7,5 hp och Mänskliga faktorerna om 7,5 hp Examination 1. Inlämningsuppgift (INL1) 2. Inlämningsuppgift (INL2) 3. Seminarium (SEM1) 4. Seminarium (SEM2) 5. Seminarium (SEM3) 54 ELA000 Elektronik i rymden ELA000 Säkerhetskritisk elektronik för flyg och rymdteknik 55 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. Sammanfatta kraven på olika typer av rymdinstrument 2. Förklara rymdmiljöns påverkan och effekt på elektronik i rymden 3. Föreslå lämpliga tekniker för att höja robustheten och tillgängligheten hos elektroniska komponenter i rymden 4. Motivera val av adekvata komponenter för tillämpning i rymden Examination 1. LAB1 Laboration Mäta egenskaperna på elektroniska komponenter 2. LAB2 Laboration Protontest 3. Inlämningsuppgift (INL1) Rapport som sammanfattar laborationen avseende protontest 4. Tentamen (TEN1) Minst 120 hp varav minst 30 hp flygteknik och/eller 30 hp elektronik och/eller datavetenskap vari ingår Utveckling av avioniksystem 7,5 hp, Elektroniksystem 7,5 hp, Flygplansstrukturer och materiallära I 7,5 hp, G2F 7,5 ELA L1 4 L3, X2 L1 2 L1 4 L3 4 L3 4 L3 4 X1 2 X1 2 Sidan 31 av 333 Sid 11/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

34 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Årskurs 4 57 ELA427 Komplexa elektroniksystem A1N 7,5 ELA L3 L1,L2,L3 L3 L3 L1,L2 L3 L3 L3 L1, L2 L3 58 Studenten ska efter avslutad kurs kunna: 1. På ett informativt och för kurskamraterna givande sätt, både muntligen och skriftligen kunna presentera det i kursen genomförda projektet 2. Muntligt och skriftligt visa på förståelse av olika komplexa elektroniksystem 3. Analysera begränsningar med olika elektroniksystem innehållande exempelvis: omvandling av analoga nivåer till digitala signaler omvandling av digitala signaler till analoga nivåer styrning och drift av motorer med hjälp av elektroniksystem förstå effektförluster i system Examination Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 2 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Tentamen (TEN1), 4 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Grundläggande programmering 7,5 hp och Elektroniksystem 7,5 hp FN 5:14 59 DVA431 Inbyggda system I A1N 7,5 DVA L1 3, L5 L5 7 L4 6 L4 6 L4 5 L5 L7 L Lärandemål Studenten ska efter fullgjord kurs: 1. ha fått en grundläggande kunskap om inbyggda system och hur man programmerar dessa 2. kunna redogöra för de hårdvarukomponenter som kan ingå i ett inbyggt system och som påverkar programmerarens modell av det inbyggda systemet 3. kunna utveckla och felsöka enklare program till inbyggda system, där kommunikationen med omgivningen sker direkt genom periferienheter (t ex via avbrottsrutiner) 4. kunna utveckla och felsöka mer avancerade program för inbyggda system med hjälp av stöd från ett realtidsoperativsystem 5. kunna utveckla program med förutsägbara tidsegenskaper, s k realtidsapplikationer, för inbyggda system 6. kunna göra olika prestandamätningar, t ex, CPU och minnesanvändning, i inbyggda datorssystem 7. kunna använda olika verktyg för utveckling av inbyggda system, e.g., RTOS, debuggers och IDEs Examination Laboration (LAB1), 3,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 4 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Minst 180 hp varav minst 90 hp inom teknikområdet, varav minst 30 hp inom datavetenskap eller elektronik, inklusive kurser omfattande 15 hp som innehåller programmering. Sidan 32 av 333 Sid 12/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

35 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM DVA404 Inbyggda system II A1F 7,5 DVA L2, L4 6 L1, L6 L1 2, L6 L6 L3 L3 62 Lärandemål Studenten ska efter fullgjord kurs: 1. kunna beskriva olika krav som ställs på ett avancerat inbyggt system och resonera kring motsättningar och ingenjörsmässiga svårigheter med dessa 2. kunna analysera, verifiera och uppfylla tidmässiga krav i inbyggda realtidssystem 3. kunna designa och utveckla säkerhetskritiska applikationer för inbyggda system utifrån ställda applikationskrav och systembegränsningar 4. kunna använda olika modeller, t ex taskmodell, tillståndsmaskiner, UML modeller, för att abstrahera från lågnivådetaljer vid utveckling av inbyggda system 5. kunna kommunicera med fältbusstekniker i realtid mellan inbyggda datorer i en distribuerad tillämpning 6. kunna utvärdera hur valet av en viss hårdvara påverkar funktionell och temporal beteende i inbyggda system Inbyggda system I 7,5 hp eller Realtidssystem I 7,5 hp Examination Inlämningsuppgift, övningsuppgift (INL1), 4,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Tentamen (TEN1), 3 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 63 DVA321 Säkerhetskritiska system A1N 7,5 DVA 64 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1. förstå och använda grundläggande metoder för riskanalys 2. använda säkerhetsstandarder för utveckling av säkerhetskritiska system 3. bygga ett safety case Examination Projekt (PRO1), 3,5 hp, betyg 3, 4 eller 5 Tentamen (TEN1), 4 hp, betyg 3, 4 eller 5 Minst 120 hp varav minst 60 hp datavetenskap samt minst 7,5 hp grundläggande programvaruteknik eller motsvarande. L1,2 L3 L3 L3 X1 X1 L3 L1,2,3 65 DVA426 Programmering av tillförlitliga inbyggda system A1F 7,5 DVA / ELA L1 3 L5 6 L1 2, L4 L4 66 Lärandemål Studenten ska efter avslutad kurs: 1. kunna konstruera program med många trådar genom att använda Ada tasking inklusive Rendez Vous 2. kunna olika sätt att bygga synkronisering och överföring av data med hjälp av Protected Objects 3. förstå Ravenscar profilen och veta hur man bygger upp programvara enligt Ravenscar 4. kunna modellera ett system i UPPAAL och med det verktyget kunna verifiera egenskaper i systemet 5. kunna programmera FPGAer med hjälp av VHDL 6. ha en viss insikt i hur man programmerar GPUer Komplexa elektroniksystem 7,5 hp och Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion 7,5 hp Examination Laboration (LAB1), 2 hp, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 2 hp, betyg 3, 4 eller 5 Tentamen (TEN1), 3,5 hp, betyg 3, 4 eller 5 Sidan 33 av 333 Sid 13/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

36 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM FLA000 Design av autonoma flyg och rymdsystem L1 2,L4 5 L3, L6 7 L2 7 L5 7 L3, L5 7 L6 L5,6 L4 6 L8 L4 68 Lärandemål Studenten ska efter avslutad kurs kunna: 1. beskriva vanligt förekommande redundansprinciper med fördelar och svagheter utifrån systemintegrationsperspektiv 2. beskriva strukturerad felanalys på systemnivå och ha kännedom om utökade standarder inom rymdsystem 3. beskriva automatiserad integration utifrån mellanmjukvara 4. tillämpa dessa insikter om systemens funktioner och egenskaper för olika fall av problemlösningar vid en projektering 5. utföra systemanalysberäkningar och förutspå systemfel 6. utifrån beräkningar föreslå lämplig arkitektur för bästa systemsäkerhet för system med långa svarstider 7. beskriva hur datafusion av olika sensordata kan utföras och tillämpas. 8. värdera tekniska lösningar utifrån samhälleliga och etiska aspekter Examination Tentamen (TEN1), Skriftlig tentamen, 5 hp, betyg 3, 4 eller 5 LAB1, Laboration som redovisas enligt instruktioner, 1 hp, betyg 3, 4, 5 (Göra FMECA på ett givet system, använda ECSS standards för design, trade off analys) LAB2, Laboration som redovisas enligt instruktioner, 1.5 hp, betyg 3, 4, 5 (Använda Virtual Network mellanmjukvara, integrera exempelsensorer, prova kall/varmredundans) Minst 180 hp varav ingår minst 30 hp flygteknik och/eller 30 hp elektronik och/eller 30 hp datavetenskap vari ingår Utveckling av avioniksystem 7,5 hp och Säkerhetskritiska system 7,5 hp. A1F 7,5 DVA / ELA / FLA FN 5:14 69 DVA411 Modellbaserad utveckling A1N 7,5 DVA L1 3 L2 4 L2 3 L3 X2 70 Lärandemål Efter avklarad kurs skall studenten: 1. Kunna redogöra för state of the art och aktuella forskningsfrågor inom modelldriven utveckling. 2. Förstå möjligheterna och begränsningarna med modellbaserad utveckling för automatiserad generering av programvara. 3. Kunna utvärdera scenarion och tillämpa lämpliga modelleringstekniker i utvecklingsprojekt. 4. Kunna analysera påverkan från framtida förändringar, och förutse möjliga problem i hanteringen av applikationens livscykel. Examination Inlämningsuppgift, övningsuppgift (INL1), rapporter (individuellt), 5 hp, betyg Underkänd (U), 3, 4 eller 5, (examinerar lärandemål 1 2) Seminarium (SEM1), seminarepresentationer, projekt (i grupp), 2,5 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G), (examinerar lärandemål 2 4) Minst 120 hp varav minst 60 hp datavetenskap vari ingår grundläggande kunskaper i programvaruteknik. Detta kan uppnås genom att ha avslutat kursen Programvaruteknik 1: Grundkurs 7,5 hp eller Speldesign och programvaruteknik 7,5 hp Sidan 34 av 333 Sid 14/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

37 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM FLA000 Design av feltoleranta system L1 4 L3 4 L1 5 L2, L4 L1, L5 X1 3 X1 3 L5 L2 X1 2 L Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. redogöra för certifieringskrav som ställs på säkerhetskritiska system 2. känna till miljökrav och tillämpa dessa vid komponentval 3. förklara principer för felsäker konstruktion av program och hårdvarukomponenter 4. utarbeta redundanskoncept i feltoleranta arkitekturer 5. argumentera för hur säkerhetskrav omhändertas och verifieras Examination 1. Övning (ÖVN1), övning för verifiering av säkerhetskrav (kombination av analys och test) 2. Övning (ÖVN2), ta fram felsäkra konstruktioner 3. Tentamen (TEN1), Skriftlig tentamen Minst 180 hp varav ingår minst 30 hp i flygteknik och/eller 30 hp i elektronik och/eller 30 hp i datavetenskap samt Utveckling av avioniksystem om 7,5 hp och Säkerhetskritiska system, 7,5 hp, A1N 7,5 DVA / ELA / FLA FN 5:14 Sidan 35 av 333 Sid 15/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

38 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Årskurs 5 74 CDT403 Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik 75 Lärandemål Studenten skall efter avslutad kurs kunna: 1. redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp och problemställningar 2. analysera vetenskapliga och pseudovetenskapliga texter och göra kritisk granskning av dessa 3. genomföra granskning av vetenskapliga artiklar 4. argumentera på ett sakligt sätt under de diskussioner om vetenskap, pseudovetenskap och vetenskapshistoria som ingår i kursen 5. skriva en egen vetenskaplig artikel (baserat på eget arbete eller information som sökts ur vetenskapliga artiklar eller liknande) och presentera denna artikel på en konferens 6. opponera mot andras presentationer 7. känna till viktiga forskningsmetoder inom datavetenskap 8. ha kännedom om forskarutbildning, forskarsamhället och forskningspolitik 9. träna ett kritisk förhållningssätt till kunskap, vetenskap och forskning Examination Inlämningsuppgift, övningsuppgift (INL2), 3 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Närvaro (NÄR2), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Seminarium (SEM2), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Minst 150 hp i ett eller båda av dessa ämnen: naturvetenskap eller teknik A1N 7,5 DVA FN 5:14 L1, L5, L7 8 L1 9 L1 9 L1 9 L5 6 L5 L2, L6, L9 L5 L5 L5 L9 L FLA000 Projekt i flyg och rymdsystem II 77 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten: 1. förklara hur ett säkerhetskritiskt inbyggt system är konstruerat 2. relatera forskningen som ligger nära det system som gruppen har valt att utveckla 3. ha förståelse för gruppdynamik i projekt 4. ta ett eget ansvar och aktivt driva arbetet i ett formellt styrt utvecklingsprojekt 5. planera och genomföra formella granskningstillfällen 6. sätta ihop en projektplan med utgångspunkt i en vedertagen utvecklingsmodell 7. utarbeta en kravstruktur från Kundspecifikation via systembeskrivning till hårdoch mjukvarukrav 8. validera hård och mjukvarukrav mot systemspecifikationen och design 9. framställa en verifieringsstrategi 10. argumentera för sin tekniska lösning i förhållande till samhälleliga och etiska aspekter Examination 1. Inlämning 1 (projekplan, organisation och strategier) 2. SEM1 (projekplan, organisation och strategier) 3. Inlämning 2 (kravstruktur och design) 4.SEM2 (kravstruktur och design) 5. Inlämning 3 (validering samt verifieringsstrategi) 6. SEM3 (validering samt verifieringsstrategi) 7. UPS1 (projektrapport inför slutgranskning) 8. SEM4 (slutgranskning) Minst 30 hp på avancerad nivå inom datavetenskap, elektronik eller robotik, vari ingår Säkerhetskritiska system 7,5 hp, Inbyggda system II 7,5 hp, Komplexa elektroniksystem 7,5 hp, Programmering av tillförlitliga inbyggda system 7,5 hp samt Projekt i Flyg och Rymdsystem I 7,5 hp, A1F 22,5 DVA / ELA / FLA L2, L5 9 L1 2 L1, L4, L6 L1 L1, L7 9 L4 5, L8, X1, X3, X5, X7 L5, L7 8, X2, X4, X6, X8 L4 6, X1, X3, X5, X7 L7 L3 5, X1 8 X8 L10 L2, X7 Sidan 36 av 333 Sid 16/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

39 Utskrivet :37 Ärende 5 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM FLA000 Examensarbete för civilingenjörsexamen i flyg och rymdsystem 79 Lärandemål Efter avslutad kurs, skall studenten kunna: 1. självständigt planera och med adekvata metoder genomföra ett projektarbete på avancerad nivå inom, för examensarbetet, givna ramar 2. identifiera och använda adekvata metoder för att genomföra och verifiera lösningar 3. beskriva syftet, anledningen, och målet för arbetet samt kunna redogöra för eventuell fortsättning av projektet 4. tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till tekniska lösningar och därmed tidigt kunna visa på möjligheter och svårigheter med projektet 5. analysera tekniska problemställningar och redogöra för "State of the art" och State of practice inom området för examensarbetet samt utifrån detta kritiskt utvärdera valda metoder och/eller lösningar 6. utarbeta en teknisk lösning samt implementera, eller på annat sätt verifiera, denna på ett ingenjörsmässigt sätt 7. beskriva examensarbetets olika delar i en vetenskaplig rapport på ett innehållsmässigt och strukturmässigt korrekt sätt som inkluderar reflektion av ovanstående lärandemål 8. muntligen redogöra för examensarbetets syfte, genomförande och resultat 9. utvärdera och muntligt samt skriftligt ge konstruktiv kritik på andras arbeten på avancerad nivå inom ämnet Examination Inlämningsuppgift, övningsuppgift (INL1), Muntlig och skriftlig opposition på annan students examensarbete, 1 hp, betyg Godkänd (G) Närvaro (NÄR1), Närvaro vid annan examensarbetespresentation, 0,5 hp, betyg Godkänd (G) Närvaro (NÄR2), Närvaro vid annan examensarbetespresentation, 0,5 hp, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), Genomförande av, och skriftlig rapport på, examensarbete, 26 hp, betyg Godkänd (G) Seminarium (SEM1), Muntlig presentation av genomfört och godkänt examensarbete, 2 hp, betyg Godkänd (G) Uppfyller alla krav för Civilingenjörsexamen i flyg och rymdsystem avseende karaktärsämnena flygteknik datavetenskap, elektronik inkluderat avionik samt vetenskaplig metod 7,5 hp med undantag från kravet på examensarbete. A2E 30 DVA / ELA / FLA FN 5:14 L1 L3,5 L1,6 L2 L5,6 L3,4,5 L3,5, 7 L4 L1,2,3 L4,6 L4 L6,7,8,9 L1 L3 307, Sidan 37 av 333 Sid 17/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

40 Sidan 38 av 333

41 Ärende 5 bilaga 5 Granskningsprotokoll 1 (3) Civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem Anders Aabakken Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Står antalet tillsvidareanställda och övriga lärare i proportion till utbildningens beräknade omfattning? I stora drag ja. För svagt när det gäller säkerhetskritiska system och feltoleranta system. Detta måste hanteras med rätt nyrekrytering/kompetensutveckling. Har lärarna vetenskaplig, pedagogisk och annan nödvändig kompetens för undervisning och handledning inom utbildningen? Förstärkning inom avionik verkar vara nödvändig och planerad. Bra när det gäller realtidsaspekter av säkerhetskritiska system. Osäker när det gäller systemering av säkerhetskritiska- och feltoleranta system. (Ref generella kommentarer) Utbildningsmiljö Kommer utbildningen att ges i en forskande miljö? Ja. Jag har viss kunskap om miljön och baserar min bedömning på det. Kommer utbildningen att ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Ja. Utbildningens utformning Säkrar undervisning, upplägg av kurser och examination forskningsanknytning och progression? Ja. Programmet verkar säkra detta via sin kursplan samt ett ambitiöst uppföljningsupplägg med veckomöten. Sidan 39 av 333

42 Ärende 5 bilaga 5 Hur överensstämmer examensnamnet med examenskrav, programinnehåll och arbetsmarknadsrelevans? 2 (3) Namnet stämmer bra med examenskrav och programinnehåll. Hur uppfattar du den naturvetenskapliga grunden i relation till högskoleförordningens examenskrav och de föreslagna lokala examenskraven? Den naturvetenskapliga grunden är adekvat i förhållande till min tolkning av både högskoleförordningens examenskrav och de föreslagna lokala examenskraven. Profilering av MDH Motivering till varför examen ska inrättas Har man i ansökan anfört goda skäl för att införa denna examen/erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa ni ser som tyngst vägande. Bygga på existerande kunskap robotik/flygteknik/realtidsteknik. Användbarhet inom andra industrier. Har man i ansökan visat att den sökta examen samt utbildningsprogrammet ligger i linje med de visioner, långsiktiga mål och strategier som MDH har? Ja, ett särskilt stycke tar upp och motiverar just denna koppling och jag stödjer resonemanget i detta stycke. Utbildningsbehov Efterfrågan på arbetsmarknaden Har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Ja. Delvis genom ett resonemang direkt kopplat till flygrelaterad industri. (SAAB, Volvo Aero), men viktigare genom att man identifierat behovet av kunskap kring säkerhetsrelaterade system i många branscher som t.ex. övriga fordonsindustri (tåg, bil, anläggningsfordon ++) och hälsoteknik. Det finns även flera områden (Ref mina generella kommentarer). Sidan 40 av 333

43 Ärende 5 bilaga 5 Studenternas efterfrågan av utbildningen Har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? 3 (3) Något svagt vad jag har sett. Baseras på en bra marknadsföring. Övriga synpunkter och påpekanden Programmets namn kopplar ju hårt mot flyg och rymd. Det är troligen viktigt att ha denna typ av fokus för att rikta utbildningen både i marknadsföringssyfte och för att knyta upp det generella kurserna mot något konkret. En fråga att ställa sig är emellertid var de flesta från utbildningen kommer ta vägen efter avslutad examen. Jag ser behovet av högre utbildning inom säkerhetskritiska och tillförlitliga system som kraftigt ökande. Det gäller inom många samhällskritiska funktioner och infrastrukturer (Elförsörjning, vatten/avlopp, tåg, buss, bil++), industrier där felfunktion eller bortfall av funktion får stora konsekvenser (personsäkerhet, ekonomisk eller miljömässigt). Både som sökande och som arbetsgivare, vore det möjligen bra om det blev lite tydligare att utbildningen är bredare än flyg och rymd. Kopplingen till robotik har primärt fokuserat på säkerhetsrelaterade frågor. Är det inte även en stärk koppling mellan rymd-flyg och robotik när det gäller grundläggande matematik och komplex modellering? Min reflexion är att definitionen av säkerhetskritiska system är något snäv i utbildningen och för kopplad till realtidsrelaterade frågor. Min bedömning är att utvecklingen går mot en allt starkare koppling mellan tillförlitlighet, tillgänglighet och säkerhet. På grund av att konsekvenserna av felfunktion kan bli så stora ställs motsvarande krav på tillförlitlighet och tillgänglighet som på säkerhet, även om konsekvenserna inte är omedelbart fatala. Med denna utveckling kan jag se att förmågan att reducera och hantera komplexitet blir viktigare och viktigare. Stora utmaningar framöver är att skapa säkerhet och tillförlitlighet till en hanterbar kostnad. Detta ställer stora krav på systemering och funktionsanalys. Mitt förslag är att ta hänsyn till detta genom utformningen av nya/justerade kurser, genom rekrytering och i utformningen av en forskningsstrategi. Sidan 41 av 333

44 Ärende 5 bilaga 5 Granskningsprotokoll Civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem Jan-Åke Schweitz Kommentar från UFO: Granskaren har lämnat de flesta kommentarer i ett separat brev samt som kommentarer i akademins ansökan, snarare än i granskningsprotokollet, se nedan. Granskarens kommentarer i e-brev till akademi IDT : Hej! Här kommer lite synpunkter på ert förslag om civ.ing. program i flyg- och rymdsystem. Upplägget är följande: i detta framförs en del synpunkter av mer allmän karaktär, i den bifogade bilagan returneras ert förslag med en del kommentarer av detaljkaraktär i form av "sticky notes". Detta kan bli ett bra program. Det är bra beskrivet med goda intentioner om innehåll och kvalitet. Det verkar också finnas en bra forskningsbas och kontakt med relevant industri. Dock kan en student som sökt till utbildningen och enbart lockats av namnet "civ.ing. i flyg och rymdsystem" kanske bli besviken. År 1 blir allmänorientering om flyg och rymd och de resterande 4 åren känner man igen det mesta från andra program. Ni har valt att flytta det traditionella upplägget till år 2 och 3, men frågan är om det gör saken bättre. Finns det en risk att studenterna hoppar av under andra året istället för idag när de slutar under första terminen? Ett än mer varvat upplägg kan vara att man i varje "teorikurs" har ett praktiskt inslag, där det för studenten framgår behovet av fördjupade teoretiska kunskaper. Mycket enklare att motivera sig för flervariabelanalys om man sett behovet av det. Men rätt hanterat kan ett allmänt introduktionsår med det upplägg ni beskriver nog bli en framgång. Av förslaget framgår att den tänkta utbildningen är av stort intresse långt utanför flyg- och rymdområdet, och att utbildningen innefattar viktiga moment som saknas i närliggande utbildningar vid andra högskolor, främst säkerhetskritiska inbyggda system. Den osökta frågan blir då varför ni inte formulerar ett generellt program inom det området, i stället för det mycket smalare flyg- och rymdområdet. Rekryteringsbasen till programmet blir då bredare i och med det tydligare siktet på en bredare arbetsmarknad. Om ni håller fast vid flyg- och rymd, och hittar en konkurrenskraftig vinkel som saknas vid andra högskolor, kan det finnas en risk att någon stor, stark högskola, t ex KTH, snabbt täcker upp den bristen och eliminerar er konkurrensfördel. Men jag kanske målar fan på väggen... Det tycks finnas ganska lite matematik i programmet: Envariabelkalkyl 7,5 hp Flervariabelkalkyl 7,5 hp Vektoralgebra 7.5 hp Sidan 42 av 333

45 Ärende 5 bilaga 5 Som jämförelse har Uppsalas civ.ing.-program Teknisk fysik (med en inriktning Inbyggda system) och Elektroteknik 40 hp matematik under de tre första åren: Algebra och geometri 5 hp Envariabelanalys 10 hp Flervariabelanalys 10 hp Transformmetoder 5 hp Linjär algebra 5 hp Sannolikhet och statistik 5 hp Uppsalas IT-program har mindre matematik än Teknisk fysik, vilket har kritiserats från olika håll. De har 35 hp. (De har en Introkurs i matematik 5 hp, som inte finns på Teknisk fysik, men inte Flervariabelanalys 10 hp.) Strukturen för hantering av exjobb ser bra ut, men kan vara svår att upprätthålla. Alla studenter kan inte följa det "ideala". Det kommer troligtvis att behövas olika typer av specialhantering. Man ska akta sig för att göra för krångliga regler. Det viktiga är ju trots allt att exjobben håller hög kvalitet. Kommentarer av detaljkaraktär finns i bilagan. Hoppas att mina synpunkter kan vara till nytta. Trevlig sommar! Jan-Åke Schweitz Sidan 43 av 333

46 Ärende 5 bilaga 5 Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Står antalet tillsvidareanställda och övriga lärare i proportion till utbildningens beräknade omfattning? Ja Har lärarna vetenskaplig, pedagogisk och annan nödvändig kompetens för undervisning och handledning inom utbildningen? Ja Utbildningsmiljö Kommer utbildningen att ges i en forskande miljö? Ja Kommer utbildningen att ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Ja Utbildningens utformning Säkrar undervisning, upplägg av kurser och examination forskningsanknytning och progression? Ja Hur överensstämmer examensnamnet med examenskrav, programinnehåll och arbetsmarknadsrelevans? Tveksamt. Se särskild bilaga. Sidan 44 av 333

47 Ärende 5 bilaga 5 Hur uppfattar du den naturvetenskapliga grunden i relation till högskoleförordningens examenskrav och de föreslagna lokala examenskraven? OK. Jag har dock viss tveksamhet beträffande matematikundervisningens omfattning - se särskild bilaga. Profilering av MDH Motivering till varför examen ska inrättas Har man i ansökan anfört goda skäl för att införa denna examen/erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa ni ser som tyngst vägande. Ja. Specialiseringen mot säkerhetsorienterade inbyggda system. Har man i ansökan visat att den sökta examen samt utbildningsprogrammet ligger i linje med de visioner, långsiktiga mål och strategier som MDH har? Ja. Utbildningsbehov Efterfrågan på arbetsmarknaden Har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Ja, om man lyckas sälja in hos marknaden att programmets innehåll är mycket bredare än examensbenämningen. Studenternas efterfrågan av utbildningen Har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Nej. Sidan 45 av 333

48 Ärende 5 bilaga 5 Övriga synpunkter och påpekanden P.g.a. utlandsvistelse har jag redan tidigare ( ) skickat synpunkter på det föreslagna programmet till Annika Björklund, Magnus Otterskog och Fredrik Bruhn. Dessa synpunkter är av både allmän och detaljerad karaktär. De bifogas här som särskild bilaga. I tillägg till dessa synpunkter har jag nu noterat att valbara kurser tycks saknas i programmet. Är det tänkt att programmet ska kompletteras med sådana kurser i ett senare skede? Sidan 46 av 333

49 Ärende 5 bilaga 5 Ansökan om att inrätta Civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem 300 hp Master program in Aerospace Engineering 300 ECTS-credits Om utbildningen Denna utbildning är unik i sitt slag med sitt fokus på säkerhetskritiska inbyggda system som utgör en allt större del i flygfarkoster såsom flygplan, helikoptrar, rymdfarkoster eller autonoma farkoster. Trenden inom flygindustrin och även många andra industrier, är att andelen funktioner realiserade av programvara får en allt större och viktigare roll. Många funktioner finns för ökad säkerhet såsom TCAS (Traffic Collision Avoidance System) inom civilflyg eller antisladdsystem inom fordonsindustrin. Det är viktigt att denna typ av system designas rätt för att uppnå ökad säkerhet då feldesign kan få allvarliga konsekvenser då dessa programvarukomponenter påverkar kritiska funktioner så som styrning och bromsar. Denna utbildning fokuserar på design av säkerhetskritiska komplexa integrerade system. Centrala delar i utbildningen är att förmedla kunskap om integrerad hård- och mjukvara och kopplingen till MMI (Människa-Maskin-Interface). Utbildningen ger även en inblick i framtida autonoma system med högt ställda krav på miljö, säkerhet och avancerad funktionalitet såsom kopplade bilar/flygplan, robotar i hemmet eller flygande spaningsfarkoster för övervakning av telefonnät och skogsbränder mm. Bakgrund till förslaget att inrätta ett Civilingenjörsprogram i Flyg- och Rymdsystem Inledning/Historik IDT fick inför 2013 ett uppdrag från rektor att stärka forskningsbasen för Högskoleingenjörsprogrammet i Flygteknik vid MDH. IDT formulerade en strategi för arbetet där huvuddraget var att slå samman forskningsområdena Flygteknik och Robotik. Inriktningen på forskningen inom denna grupp är och var huvudsakligen tänkt att bli Säkerhetskritiska system, en inriktning där IDT redan har viss forskning inom ramen för Inbyggda System. Både Flygteknik och Robotik är beroende av säkerhetsklassad hård- och mjukvara för att praktiskt kunna användas i industrin och av samhället i övrigt. Sammanslagningen leder till att gruppen/forskningsbasen får en större kritisk massa så väl som bättre förutsättningar att ytterligare höja kvaliteten på den forskning som utförs. För grundutbildningens del har det under många år funnits en ambition och en vilja att rikta dagens Flygingenjörsprogram mer mot flygande elektronik dvs Avionik. Redan i mitten av 00-talet anställdes en adjungerad professor i Avionik (Odd Romell) med bakgrund på Saab för att stärka Avioniken i programmet och på sikt öka inslagen av ämnet. Förändringsarbetet har gått sakta vilket delvis kan förklaras med det faktum att 1 Sidan 47 av 333

50 Ärende 5 bilaga 5 programmet har förlitat sig på extern lärarkompetens och med endast c:a 2 heltidstjänster på högskolan har de MDH-baserade lärarna inte förmått att genomföra dessa förändringar. I och med att programmet nu fått kritik från UKÄ vid utvärdering krävs ett större förändringsarbete vilket medför att tiden är lämplig att genomföra de förändringar som sedan länge har varit önskade. IDT har därför valt att skapa ett Civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem. I det nya programmet har vi föreslagit två nya angreppssätt att öka prestationsgrad och genomströmning för studenterna. Upplägget på åk 1 som vi valt att kalla Ingenjörsvetenskap (finns beskrivet i ett separat avsnitt i denna ansökan) där hela året fungerar som en kurs och ger en bra översikt över stora delar av utbildningens innehåll. I denna kurs kommer det att arbeta ett arbetslag av lärare och progressionen för varje student kommer att följas upp i alla kursdelar under hela första året. På så vis finns bra möjligheter att fånga upp studenter som tidigt får problem och sätta in åtgärder för att rätta till problemen. Det andra angreppssättet är att flytta de tunga matematikkurserna till årskurs 2 eller högre. Matematikkurser i åk 1 är ofta en orsak till att studenterna hamnar på efterkälken och ganska ofta måste spendera ytterligare studietid på högskolan för att hinna med att klara av dessa. Studenterna kommer med detta nya upplägg ha en större studievana och dessutom redan ha sett en del tillämpningar av matematiken när matematikkurserna dyker upp i åk 2 och senare. Val av namn, ämne och förhållande till övriga utbildningsprogram på IDT Högskoleingenjörsprogrammet i flygteknik vid MDH har under en längre tid rekryterat bra och examinerat studenter som får relevanta arbeten efter examen. För att dra nytta av detta varumärke och delar av denna rekryteringsbas vill vi bibehålla flygteknik som grund i programmet och bygga vidare med kurser i datavetenskap och elektronik med fokus på inbyggda system. Ämnet flygteknik kommer därför behållas med ett tillägg av rymdteknik. Vi har även valt att lägga till rymdsystem i programnamnet vilket förefaller naturligt då rymdelektronik har väldigt stora delar gemensamt med avionik/flygburen elektronik. Vi anser att tillägget Rymdsystem kommer underlätta studentrekryteringen då rymden intresserar många. IDT har också en adjungerad professor (Fredrik Bruhn) som jobbar inom rymdsystem och planer på att ytterligare förstärka rymdsidan finns genom en utlysning av en lektorstjänst med rymdelektronik som inriktning. Utöver dessa rymdprofileringar på MDH finns ett intresse från regionen och Västerås stad att profilera sig mot rymdteknik, initiala samtal har hållits mellan Västerås stad och Rymdstyrelsen kring detta. Det som utmärker avionik/rymdelektronik i förhållande till systemelektronik i övrigt är de krav på säkerhet som finns i tillämpbara standarder. Standarder som allt fler branscher försöker efterlikna vilket medför att behovet av den examinerade civilingenjören från denna typ av program kommer att finnas inom många olika branscher, medicinsk teknik, fordonsteknik (tåg, bil, båt etc.), robotik, kärnkraftsindustri för att nämna några. Införandet av mer autonoma fordon och system kommer att ytterligare öka kraven på säkerhetskritisk design både i hårdvara som mjukvara. Det till synes smala utbildningsområdet ger därför möjligheter till en mycket bred arbetsmarknad. Att den säkerhetskritiska elektroniken är ett gemensamt drag med robotiken gör att denna del av programmen kan samläsas. Samläsning i högre årskurser är en fördel ur ekonomisk synvinkel såväl som möjligheter till gemensamma projekt som kan dra nytta av olika kompetenser i mixade grupper. I övrigt är Civilingenjörsprogrammet i robotik skilt från det nya programmet och skall så vara för att skapa två tydliga identiteter. I likhet med Robotikprogrammet skall det nya programmet vara ett spetsprogram som skall rekrytera nationellt. Under 2013 anställdes ytterligare en adjungerad professor från Saab (Kristina Forsberg), denna gång för att skapa en Avionikinriktning på Masterprogrammet i 2 Sidan 48 av 333

51 Ärende 5 bilaga 5 Intelligenta Inbyggda System (IIS-master). Utvecklingen av denna inriktning har nyttjats i utvecklingen av civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem. IIS-mastern kommer därför också att dra nytta av den kompetens som byggs upp kring det nya programmet. I övrigt är dessa två program inte konkurrenter då de har helt olika rekryteringsbas och IISmastern inte kan erbjuda den nivå av fördjupning inom ämnet som det nya civilingenjörsprogrammet kommer kunna göra. Civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem i relation till andra utbildningsprogram på MDH med avseende på datavetenskap presenteras nedan i figur. I figuren framgår att flygingenjörsprogrammet skiljer sig från övriga program med sitt fokus på underhåll och drift framför datavetenskap. Figur 1 Utbildningsprogram relaterade till civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem Programmets koppling till MDH:s FUS (Forsknings- och utbildningsstrategi) Flyg- och rymdsystem kommer att ordna sig under det övergripande forskningsområdet Inbyggda System på IDT. Det finns också en tydlig koppling till Hälsoteknik och den nya KKS-profilen (Kunskap- och KompetensStiftelsen) ESS-H (Embedded Sensor Systems for Health) genom behovet av säkerhetskritisk hård- och mjukvara inom det tillämpningsområdet. Det nya programmet utvecklas i samarbete med Saab vilket medför en god möjlighet till framtida samproduktion av forskning men även genom samverkansinslag i grundutbildningsprogrammet. Programmet kan också tänkas ytterligare stärka samarbeten med lokal industri som Bombardier, ABB etc. Inrättandet av det nya Civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem kopplar också direkt till FUSaktiviteten att förse svensk industri med spjutspetskompetens. 3 Sidan 49 av 333

52 Ärende 5 bilaga 5 Examen/examina efter genomgången utbildning Civilingenjörsexamen i flyg- och rymdsystem Degree of Master of Science in Engineering Aerospace Engineering Programmets innehåll och upplägg Senare års MDH-satsningar inom flyg- och rymdområdet tillvaratas i utbildningen då anställda adjungerande professorer och seniora lektorer inom flyg- och rymdområdet intimt kopplas till utbildningen. En rad nya kurser och projektkurser inom flyg- och rymdsystem samt autonoma intelligenta farkoster är inkluderade i utbildningen. Vidare baseras utbildningen även på befintliga kurser inom utbildningsprogram på MDH såsom civilingenjörsprogrammet i robotik och masterprogrammet i intelligenta inbyggda system. Utbildningen, som sträcker sig över fem år, presenteras nedan i text och figur. Grön färg i figuren representerar befintlig kurs utan behov av förändring, gul färg representerar befintlig kurs med behov av förändring och orange färg representerar ny kurs. 4 Sidan 50 av 333

53 Ärende 5 bilaga 5 Figur 2 Programschema civilingenjörsprogrammet flyg- och rymdsystem 5 Sidan 51 av 333

54 Ärende 5 bilaga 5 Utbildningen inleds år 1 med ett samlat kurspaket kallat ingenjörsvetenskap på 60 hp som fokuserar på flyg- och rymdsystem och syftar till att ta fram ingenjörer som kan bidra till utveckling av nya produkter inom flyg- och rymdområdet i en modern team-baserad miljö. Överordnade syften med ingenjörsvetenskapsåret är att introducera studenterna i flyg- och rymdsystem samtidigt som studenterna svetsas samman under detta första år. Ingenjörsvetenskapsåret berör ämnen som resterande fyra utbildningsårs kurser fokuserar på och som en följd därav innehar studenterna breda faktakunskaper och bred förståelse för flyg- och rymdsystem redan efter det första året. Individuellt och i grupp förmår studenterna efter det första utbildningsåret att förklara, ge exempel på, generalisera och sammanfatta grundläggande principer i flyg- och rymdsystem. Studenterna har dessutom tränats i ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt där samhälleliga och etiska aspekter kopplade till utveckling av flyg- och rymdsystem belysts. Vidare innehar studenterna förmågan att planera och utifrån adekvata vetenskapliga metoder på en grundläggande nivå genomföra, och redovisa resultatet av, ett projekt i arbetsgrupper inom flyg- och rymdsystem inom uppställda ramar. År 2 bjuder på mer klassiska ingenjörskurser såsom vektoralgebra, envariabelkalkyl, mekanik och elektroniksystem i syfte att bredda studenternas kunskaper i matematik, fysik och elektronik som studenterna behöver innan de går vidare mot fördjupade ingenjörskurser på avancerad nivå. Förutom klassiska ingenjörskurser fördjupar studenterna sina kunskaper och färdigheter inom flyg- och rymdsystemområdet i och med kurserna mänskliga faktorerna, datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, flygplansstrukturer och materiallära I samt utveckling av avioniksystem. Lärandefokus vrider under det andra året över från faktakunskaper och förståelse till att fokusera allt mer på viktiga baskunskaper inom matematik, elektronik, datorteknik och mekanik. Detta gör att studenterna mer självständigt kan tillämpa, beräkna, modifiera, relatera och skissera olika aspekter kopplade till flyg- och rymdsystem. Studenternas kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor utvecklas såväl individuellt som i grupp (laborationer, projekt och gruppuppgifter) vilket ställer högre krav på studentens förmåga att ta ansvar för det egna lärandet och förmågan att inkludera alla gruppmedlemmar i grupparbetet och att personligen aktivt delta i grupparbetet. Även år 3 innehåller ett antal klassiska ingenjörskurser såsom reglerteknik, numeriska metoder och flervariabelkalkyl vilket ytterligare breddar studenternas ingenjörsmässiga grund att stå på. Vidare så fördjupar studenterna under år 3 ytterligare sina kunskaper inom flyg- och rymdsystem då de läser kurser såsom flygsystemteknik, mätteknik, kvalitets- och underhållsteknik och autonoma intelligenta farkoster. Efter utbildningens tre första år innehar studenterna följaktligen breda kunskaper i matematik, fysik, elektronik, avionik och flygteknik, vilka är nödvändiga under utbildningens två avslutande år (där avancerade kurser som i huvudsak fokuserar på säkerhetskritiska inbyggda system läses). Fokus under det tredje året vrider över från tillämpning till att fokusera allt mer på analys och kritisk bearbetning av aspekter kopplade till flyg- och rymdsystem. Vidare så utvecklas studenternas förmågor att sätta tekniken i ett miljömässigt, etiskt och samhälleligt hållbart sammanhang och därigenom analysera och identifiera teknikens påverkan på miljön, människan och samhället. År 4 innefattar kurser på avancerad nivå inom elektronik, programmering, inbyggda system samt flyg- och rymdsystem med fokus på utveckling av säkerhetskritiska inbyggda system. Kunskaper på en avancerad nivå inom säkerhetskritiska inbyggda system efterfrågas även inom andra branscher vilket gör studenterna mycket attraktiva även utanför flyg- och rymdindustrin efter avslutad utbildning. Nivån på kurserna som ingår i 6 Sidan 52 av 333

55 Ärende 5 bilaga 5 det fjärde utbildningsåret ställer höga krav på såväl intellektuell mognad som kompetens inom säkerhetskritiska inbyggda system med fokus på flyg- och rymdsystem. Kurserna ställer höga krav på förmåga att självständigt syntetisera principer och värdera olika design- och strategival. Vidare ställer den höga komplexitetsnivån i kombination med såväl individuella som gruppbaserade aktiviteter höga krav på studentens skriftliga och muntliga förmåga. Studenten skall i dialog med olika grupper kunna redogöra för sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. År 5 inleds under höstterminen med kursen forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik varpå studenterna genomför kursen projekt flyg- och rymdsystem II. Projektkursen sätter tidigare lästa kurser inom elektronik, inbyggda system och flyg- och rymdteknik i ett industriellt sammanhang. Projektet bedrivs enligt en etablerad utvecklingsmodell i ett formellt styrt utvecklingsprojekt där kravhantering, design, validering och verifiering utgör viktiga delmoment. Dessa inledande kurser under det femte utbildningsåret ställer mycket höga krav på studenternas förmåga att självständigt planera, exekvera och presentera ett utvecklingsprojekt avseende ett modernt säkerhetskritiskt inbyggt system i en verklighetstrogen och teambaserad utvecklingsmiljö. Vidare så ställer projektkursen krav på studenternas förmåga att argumentera för teknikens samhälleliga och etiska aspekter, dess möjligheter och begränsningar, och det ansvar människor har för hur den används. Efter höstterminens kurser i forskningsmetodik och projekt i flyg- och rymdsystem står studenterna väl rustade inför det avslutande examensarbetet som genomförs under vårterminen. Examensarbetet, som utgör det avslutande momentet i utbildningen, kommer att genomföras i enlighet med den nya arbetsprocessen för examensarbeten inom IDT. Den nya arbetsprocessen för examensarbeten beskrivs i detalj under egen rubrik i detta dokument. 7 Sidan 53 av 333

56 Ärende 5 bilaga 5 Befintliga kurser som planeras ingå i programmet Ett flertal av kurserna som planeras ingå i programmet ges redan idag inom högskoleingenjörsprogrammet i flygteknik, civilingenjörsprogrammet i robotik samt inom masterprogrammet i intelligenta inbyggda system. Några av kurserna kommer att revideras dels för att öka kopplingen till det nya programmet dels för att ytterligare förbättra kvalitén i dessa kurser. Detta arbete kommer att intensifieras efter det att beslut tagits om att inrätta programmet. Kurserna inom elektronik såsom exempelvis Elektronik grundkurs, Elektroniksystem, Komplexa elektroniksystem har samtliga kursutvärderingsvärden på över 4,0. Flertalet kurser inom datavetenskap och flygteknik har också värden kring 4,0 några närmar sig högsta betyget 5,0. Vad gäller genomströmning i enskilda kurser så analyseras detta fortlöpande i samband med kursanalys som görs efter varje kurstillfälle. Samtliga kurser har en tillhörighet på en avdelning inom IDT och denna ansvarar för att se till att förändringar i upplägg, kursplan eller examination genomförs i de fall då detta anses nödvändigt. IDT har under 2014 infört ett systematiskt arbetssätt kring kursutveckling där lärarlag konstruerade efter hur kurser hänger samman och bygger på varandra klustrats ihop och träffas fyra gånger per läsår för att gå igenom kursutvärderingar, föreslagna förändringar, uppstart och uppföljning. 8 Sidan 54 av 333

57 Ärende 5 bilaga 5 Tabell 1 Kurser i utbildningsprogrammet Befintliga kurser utan förändring Befintliga kurser med revideringar Nya kurser Grundläggande programmering 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion 7,5 hp Inbyggda system I 7,5 hp Inbyggda system II 7,5 hp Säkerhetskritiska system 7,5 hp Programmering av tillförlitliga inbyggda system 7,5 hp Mätteknik 7,5 hp Reglerteknik 7,5 hp (rev. pga. nya kursen grundläggande reglerteknik 2,5 hp) Grundläggande avioniksystem (f.d. Avionik I) Flygsystemteknik 7,5 hp (f.d. Flygsystemteknik 15 hp) Aerodynamik och flygmekanik 10 hp (f.d. Aerodynamik och flygmekanik 7,5 hp Introduktion till flyg- och rymdsystem 5 hp (f.d. Introduktion till flygteknik 7,5 hp) Introduktion till datorer 2,5 hp Grundläggande reglerteknik 2,5 hp Projekt flyg- och rymdsystem I 7,5 hp Utveckling av avioniksystem 7,5 hp Autonoma intelligenta farkoster 7,5 hp Elektronik i rymden 7,5 hp Modellbaserad utveckling 7,5 hp Kvalitets- och underhållsteknik 15 hp Design av feltoleranta system 7,5 hp Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik 7,5 hp Elektronik grundkurs 7,5 hp Elektroniksystem 7,5 hp Komplexa elektroniksystem 7,5 hp Mänskliga faktorerna 7,5 hp Flygplansstrukturer och materiallära I 7,5 hp Envariabelkalkyl 7,5 hp Flervariabelkalkyl 7,5 hp Vektoralgebra 7,5 hp Numeriska metoder 7,5 hp Mekanik I 7,5 hp Flygmotorteknik 7,5 hp Examensarbete för civilingenjörsexamen i flyg- och rymdsystem 30 hp (följer samma modell som övriga kursplaner för examensarbeten inom IS) 9 Design av autonoma flyg- och rymdsystem 7,5 hp Projekt flyg- och rymdsystem II 22,5 hp Sidan 55 av 333

58 Ärende 5 bilaga 5 År 1 - Ingenjörsvetenskap i detalj Utbildningen inleds med kurspaketet Ingenjörsvetenskap vilket syftar till att redan första året ge studenterna en helhetsbild av utbildningen, ett upplägg som hämtats från MIT (Massachusetts Institute of Technology). I kurspaketet får studenten lära sig färdigheter som gör det möjligt att bli en effektiv rymd-/flygingenjör i kombination med att även lära sig att tillgodogöra sig stora mängder domänspecifikt material. Kurspaketet avspeglar de dubbla målen med utbildningens undervisning, disciplinärt material kombinerat med övriga färdigheter som krävs av en framgångsrik flyg- och rymdingenjör. Ett koncept som är kopplat till inlärning enligt CDIO-modellen. Det första och tillika grundläggande målet med Ingenjörsvetenskap är att ge studenten en gedigen förståelse av grundläggande discipliner inom flyg- och rymdteknik, liksom deras inbördes relation och tillämpningar. De prioriterade disciplinerna är avionik (A), aerodynamik (AE), datorer och programmering (D), elektronik (E), flygteknik (F), flygmotorteknik (M), och reglerteknik (R). Målet med att undervisa dessa ämnen på ett unisont sätt, är att kunna påvisa gemensamma intellektuella grunder för ingående discipliner, liksom visa hur ämnen vävs samman vid lösande av ett systemproblem (SP). Genomgående under kurspaketet är att visa på kopplingen och samspelet mellan dessa olika discipliner. Det andra målet med ingenjörsvetenskap är att guida studenten till en förståelse för grundläggande kompetenser, kunskaper och kvalitéer som är gemensamma drag hos framgångsrika ingenjörer. Detta inkluderar t.ex. kunskaper i framgångsrikt grupparbete (inkl. kommunikation med tekniska och grafiska hjälpmedel) och självständigt arbete (läsa, forska, experimentera). Framgångsrika ingenjörer har dessutom förmågan att göra skattningar av dåligt kända parametrar, skapa konceptuella modeller av system, bedöma tillämpbarheten av olika modeller och deras möjliga lösningar på relevanta problem, och slutligen designa nya lösningar till tekniska utmaningar. Ingenjörer i ledande ställning känner till samspelet mellan tekniska lösningar och etiska, ekonomiska, politiska, sociala och miljörelaterade behov och begränsningar som råder i det omgivande samhället. Kurspaketet i ingenjörsvetenskapsåret leds av ett lärarlag som är engagerat under hela kurspaketets genomförande. Lärarlaget består av de lärare som är kursansvariga för respektive ingående disciplin, läraren ansvarig för systemproblemet/projektet samt en lärare med ett övergripande ansvar för kurspaketet ingenjörsvetenskap (denna lärare kan vara en av de nyss nämnda, eller en annan lärare). Med fördel finns även för tidsperioden aktuell lab-assistent med på möten. Under hela kurspaketet uppdateras ett Excel-ark med alla studenters prestationer i alla ingående kursmoment. Här bokförs resultat av alla inlämningsuppgifter, tentamina, projektredovisningar, etc. Dessutom bokförs den tid studenterna rapporterat att de lagt ned på alla arbetsuppgifter. Excel-arket är ett av de viktigaste verktygen i hela kurspaketet, då målet är att hålla en konstant och lagom arbetsbelastning för studenter plus att nära följa och upptäcka de studenter som eventuellt får problem med att följa sin utbildning. Under hela kursens gång kommer det finnas korta veckomöten där hela lärarlaget träffas. Veckomötet tar ca 30 minuter i anspråk (alternativt 60 minuter om det blir ett lunchmöte). Vid veckomöten kommer bland annat följande gås igenom: 1. Gå igenom vad som hände föregående vecka: Hur klarade sig studenter på senaste examinationsmoment? Var det för svårt/enkelt? Svaret på frågor som dessa noteras inför framtiden ty ett av det viktigaste syftet med veckomötet är att hitta eventuella studenter som har problem och utifrån det diskutera, och vid behov identifiera en eventuell åtgärdsplan, föreslå extra handledning, etc. Varje uppgift/examinationsmoment har en skattad tidsåtgång kopplad till sig, vilken studenten fyller i veckovis. Det är sedan lab- 10 Sidan 56 av 333

59 Ärende 5 bilaga 5 assistentens ansvar att bokföra denna tid och presentera den på veckomötet. Genom att gå igenom ackumulerad studenttid, jämfört med målsiffror etableras en känsla för studenternas arbetsbelastning i lärarlaget. 2. Gå igenom kommande veckas aktiviteter: Alla i lärarlaget presenterar kortfattat vad de ska föreläsa om i syfte att skapa en helhetsbild för samtliga i lärarlaget om vad som gås igenom under den kommande veckan. Vidare tillses att kommande uppgifter och examinationsmoment är färdiga och testkörda. Lärare med övergripande kursansvar har flera arbetsuppgifter, bl.a.: Hålla i veckomöten. Ansvara för Excel-arket. Föreläsningar används i huvudsak som undervisningsform där ett återkommande inslag är konceptfrågor som besvaras med hjälp av mentometerknappar där läraren och studenterna får återkoppling på svarsutfallet i realtid. På detta vis får läraren momentan återkoppling på huruvida studenterna har förstått eller ej och kan utifrån detta välja att ytterligare förklara eller gå igenom berört material. I motsats till konventionell föreläsningsmetodik där läraren pratar och studenterna lyssnar så används Omvänd föreläsningsmetodik i mycket hög utsträckning där studenterna får diskutera och lösa uppgifter i grupp samtidigt som läraren går runt mellan grupperna och ställer relevanta frågor, och fångar upp de studenter som är fel ute. Uppgifter och inlämningsuppgifter under året syftar till att användas i det större projektet i slutet av året. Studenter högre upp i årskurserna agerar under det första året handledare, enligt modellen för Supplementary Instructors (SI), och hjälper studenterna individuellt, eller i grupper om fler studenter. Studentforskningsprogrammet SFP Från år 3 kommer studenter erbjudas möjlighet att delta i SFP (StudentForskningsProgrammet/SF-programmet), vilket är en idé som har sitt ursprung från UROP (Undergraduate Research Opportunities Project) på MIT. Studentforskningsprogrammet har som mål att skapa och stödja forskningssamarbeten mellan programmets studenter och forskare. SF-programmet erbjuder duktiga studenter en möjlighet att arbeta med spjutspetsforskning, oavsett om studenten blir en aktiv del av ett etablerat forskningsprojekt eller driver sina egna idéer. Ett SF-projekt kan utlysas av en forskare, eller härstamma från att en student kontaktar en forskare/möjlig SFPhandledare. Under tiden som SFP-arbetet genomförs kommer studenten ha tillgång till en handledare/mentor. Projekt Det finns olika typer av projekt en student kan välja mellan, t.ex. följande: En forskare utlyser ett möjligt SF-projekt, finansiell ersättning utgår Studenten föreslår en idé han/hon vill arbeta på. Arbetet utförs av studenten, i samverkan av en forskargrupp (inkl. handledare/mentor). Eventuellt utgår finansiell ersättning. Ansökan En ansökan om att få göra ett SF-projekt ska vara 1-3 sidor, som tydligt beskriver den forskningsidé studenten vill arbeta med. Ansökan ska även beskriva var och hur arbetet kommer genomföras (med tydliga arbetsuppgifter), en preliminär tidsplan för arbetet och slutligen beskriva varför studenten är intresserad av ett SFP och studentens 11 Sidan 57 av 333

60 Ärende 5 bilaga 5 förhoppningar om vad SFP ska leda till. En ny, eller uppdaterad, ansökan måste skrivas vid start av varje SF-projekt, även om det är fortsättning av ett tidigare SF-projekt. Detta för att tydligt visa vilka arbetsuppgifter som ingår under nya tidsperioden. Genomförande En typisk tidsram för ett SF-projekt är vårtermin, hösttermin, eller sommaruppehåll. Studenten bör ha möjlighet att utanför sitt vanliga kursarbete kunna lägga 4-10 timmar/vecka på sitt SF-projekt. Arbetet kan genomföras i forskargruppens lokaler, eller på annan lämplig plats. Utvärderingar Utvärderingar av SFP-arbetet är av stor vikt för alla inblandade i SFP-projekt. Det kommer krävas två utvärderingar vid slutet av varje termin/sommar. En fylls i av studenten och en fylls i av studentens forskningshandledare. Dessa utvärderingar är obligatoriska oavsett om SFP-arbetet var för kurspoäng, betalning eller frivilligt arbete. Studentutvärderingen ska beskriva den personliga och tekniska utvecklingen under det gångna halvåret, inkludera framgångar och utmaningarna i SFP-forskningen, effekten av SFP-arbetet på studentens grundutbildningskarriär. Forskningshandledarutvärderingen kommer innehålla kommentarer om genomfört arbete och möjliga fortsättningar på arbetet. Förväntat resultat SF-projekten förväntas ge studenter möjlighet att fördjupa sina kunskaper i samverkan med existerande forskning. Resultat av framgångsrika SFP-arbeten kommer ingå som del i forskningsrapporter, alternativt kunna bli en egen publikation. Vinst för forskargrupper, utöver möjlighet till del av publikationer, är att de på ett tidigt skede får möjlighet att lära känna studenter och framtida möjliga doktorander. Kvalitetssäkring av examensarbeten En ny arbetsprocess för examensarbeten, som syftar till kvalitetssäkring, kommer att tillämpas inom Civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem. Nedan beskrivs den nya processen för examensarbeten på IDT-Västerås, vilken blir den gällande arbetsprocessen för examensarbeten även för studenterna vid civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem. Studenterna som genomgår examensarbeteskursen kommer att följa en åttastegsprocess som beskrivs i text nedan: 1. Examensarbetsprocessen i form av en kurs Ett av syftena med de föreslagna förändringarna är att ge en klar och strömlinjeformad process, vilket synliggör statusen på respektive student som är involverad i kursen samtidigt som det markerar en klar gräns för mängden handledning och examination som krävs för respektive examensarbete. Examensarbetsprocessen är designad så att den genomförs som en kurs med en uppsättning instanser. Varje instans präglas av spikade start- och slutdatum samt schemalagda examinationsmoment etc. På en given nivå (kandidat och magister/master) är alla instanser gemensamma över utbildningsprogramgränserna. Tanken är att alla examensarbeten på IDT på en given nivå skall starta vid samma tidpunkt, avslutas vid samma tidpunkt och ha samma examinationsmoment. För examensarbeten på avancerad nivå (magister, master och civilingenjör) ges kursen vid två tillfällen per år: höstterminen (september januari) 12 Sidan 58 av 333

61 Ärende 5 bilaga 5 vårterminen (januari juni) 2. Öppningsdag Studenterna förväntas att starta arbetet med sina examensarbeten omedelbart när kursen för examensarbeten inleds. I enlighet med detta så finns det ett behov att säkerställa att varje student: Förstår vad ett examensarbete är, vad som innefattas och hur de genomför ett examensarbete Ges möjlighet att hitta ett lämpligt förslag på ämne för examensarbete före kursstart Mellan en och två månader före kursen startar så organiseras en öppningsdag innehållande två delar; en introduktionspresentation samt möjligheten för företag att träffa studenter. Syftet med introduktionspresentationen är att informera studenterna om skrivande av examensarbete, processen för examensarbeten samt att orientera studenterna i lämpliga resurser att nyttja i samband med kursen. Syftet med företagstudent-träffen är dels att bereda en möjlighet för företag att presentera examensarbeten som de söker studenter till och dels att erbjuda en möjlighet för studenter att komma i kontakt med företag att skriva examensarbete för. 3. Kursstarten Avseende ansökan om examensarbete så är det examinatorns ansvar att säkerställa att innehållet i det föreslagna examensarbetet innehåller tillräckligt med utmaningar och tillräckliga vetenskapliga bidrag för att studenten skall kunna få sitt examensarbete godkänt. I händelse av att examensarbetet genomförs i samarbete med ett företag så måste examinatorn och handledaren spela en aktiv roll i skapandet av förslaget till problemformulering; de måste säkerställa, att nivån på examensarbetet är tillräcklig för att få examensarbetet godkänt. Vad processen för examensarbete anbelangar så måste alla ansökningar avseende ämne för examensarbete senast ha godkänts av examinatorn vid kursens start. 4. Första examinationsmomentet: Status- och planeringsuppföljning Syftet med detta nya examinationsmoment är att säkerställa att studenterna inleder examensarbetet med att få förståelse för vad syftet är med arbetet, att placera examensarbetet i en kontext genom att kartlägga tidigare forskning inom området och planera inriktningen på arbetet. Vidare skall problemställningen, kartläggning av tidigare forskning inom området, metoden samt planen för examensarbetet utvärderas. Inför denna examination förväntas studenten: Skriva delar av den slutliga rapporten (problemformulering, redogöra för tidigare forskning, metod samt plan) som en initial rapport. Presentera statusen på arbetet. Detaljrikedomen inom detta område skall i detta fall vara raffinerad. Detta skall göras i mindre grupper i form av att studenterna läser varandras rapporter och sedan diskuterar kvaliteten på planerna under överinseende av kursansvarig och assisterad av ett antal handledare. 13 Sidan 59 av 333

62 Ärende 5 bilaga 5 5. Andra examinationsmomentet: Den slutgiltiga rapporten Ungefär 3 veckor före presentationsdagen skall studenterna lämna in den slutgiltiga versionen av sina examensarbeten. Handledare behöver inte längre i förväg godkänna rapporten för att examensarbetet skall få skickas in för bedömning. Istället så påbörjas bedömningen explicit i form av att studenten aktivt ansöker om bedömning genom att skicka in examensarbetet till Urkund. En utvärderingsmall skall användas vid betygsättning av examensarbetena. Bedömningsmallen beskriver kriterierna, mot bakgrund av de nationella examensmålen, och används vid betygssättning av arbetet. 6. Opponering En vecka före presentationerna skall ett presentationsschema anslås. magister- och masterstudenter skall då välja ut ett examensarbete från listan av godkända arbeten. Opponentskap tilldelas enligt principen först till kvarn för att säkerställa att opponenterna fördelas jämnt mellan examensarbetena. Opponenterna skall skicka in en opponeringsrapport 3 dagar före presentationen till sin examinator och de är tvungna att ställa frågor på presentationen. 7. Tredje examinationsmomentet: Presentations- och avslutningsceremoni Studenter vars examensarbeten har blivit godkända måste presentera sina examensarbeten på ett öppet seminarium inför examinationskommitté, opponent, klasskamrater och företaget som de samarbetat med. Presentationerna organiseras i fyra delar; studenten presenterar sitt examensarbete, opposition av andra studenter, examinationskommittén ställer frågor till studenten, och i mån av tid ställer publiken frågor. 8. Avslutsfas Vid slutet av kursen skall resultaten föras in i Ladok. Studenter vars examensarbeten inte har blivit godkända efter två omgranskningar skall tilldelas betyget underkänt för kursen. Dessa studenter måste på nytt söka till nästa kurstillfälle med ett nytt ämne för examensarbetet. Examensarbeten som inte har godkänts inom ett år skall också underkännas. 14 Sidan 60 av 333

63 Ärende 5 bilaga 5 Lärarkompetens Det nya föreslagna civilingenjörsprogrammet är en vidareutveckling av det existerande Högskoleingenjörsprogrammet i Flygteknik. Det betyder att den lärarkompetens som finns idag kommer att utgöra en del av lärarkompetensen även för det nya programmet. Dagens flygteknikprogram drivs dock till stor del av externa lärare och för att få en bättre intern kompetens på MDH som kan bidra till utveckling av en akademisk miljö inom området har IDT påbörjat implementering av en kompetensförstärkningsplan som tagits fram för något år sedan. En av högskoleingenjörsprogrammets adjunkter skall påbörja forskarutbildning samt att en lektorstjänst har utlysts inom området Avionik (ärendet ligger i skrivande stund hos sakkunniga som utvärderar de sökande). Ytterligare en lektorstjänst är planerad och kommer lysas ut inom kort, denna gång med inriktning mot rymdelektronik. För denna nya utlysning har vi försäkrat oss om att det finns kompetenta personer i regionen som är intresserade av att söka. Sedan knappt ett år har MDH också en adjungerad professor med Flyg/Rymd-bakgrund på 20% (Fredrik Bruhn), en tjänst som på sikt skulle kunna utökas för ett större engagemang inom grundutbildning. I övrigt har det nya civilingenjörsprogrammet byggts på med kurser i datavetenskap och elektronik inom området inbyggda system. Kompetens inom dessa områden finns på IDT där lärare inom Civilingenjörsprogrammet i Robotik, Datavetenskapliga programmet och Masterprogrammet i Inbyggda System kommer att undervisa på det nya programmet både i samläsningskurser med andra program och i specifika kurser för det nya programmet. I den mån lärare slutar på MDH kommer sannolikt ersättningsrekryteringar att behövas men i dagsläget är det bara Gordana Dodig-Crnkovic som vi vet kommer att sluta på MDH för en ny tjänst på Chalmers. Denna övergång kommer att ske gradvis vilket gör att vi räknar med att kunna nyttja Gordana initialt i utvecklingen av det nya programmet. Det samma gäller personal som pensioneras under de närmsta åren. I övrigt hänvisas frågor kring lärarkompetens till den kompetensmatris som finns bifogad till denna ansökan. 15 Sidan 61 av 333

64 Ärende 5 bilaga 5 Forsknings och utbildningsmiljön för programmet Civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem kommer att tillhöra forskningsmiljön Inbyggda System (IS) som är en del av akademin för Innovation, Design och Teknik (IDT) på Mälardalens högskola. IS är en världsledande forskningsmiljö inom utveckling, modellering och analys av inbyggda realtidssystem, dvs. det forskningsområde som programmet till stor del kommer att bygga på. Microsoft Research rankar för närvarande IS som den femte bästa forskningsmiljön inom realtidssystem i Europa (bäst i Sverige) och som den näst bästa inom programvaruteknik (software engineering) i Sverige efter Uppsala Universitet låg forskningsbudgeten för IS på 76 miljoner kronor. Av denna var 24 miljoner kronor direkta statliga forskningsanslag (fakultetsmedel). Forskningsanslaget växlas sedan upp 4.5 gånger genom finansiering från externa forskningsfinansiärer, såsom Kunskaps och Kompetensstiftelsen, Stiftelsen för strategisk forskning, Vinnova, och EU anslag. Dessa direkta anslag kompletterades av ytterligare 32 miljoner kronor in kind anslag från näringslivet. För närvarande har IS 25 professorer (varav 15 är permanent anställda och övriga är adjungerade professorer från näringslivet eller gästprofessorer), 46 seniora forskare (varav 9 docenter) och 72 doktorander. IS erbjuder en stark internationell forskningsmiljö som karakteriseras av samarbete, öppenhet och laganda. Vi har en blandning av etablerade och unga forskare, där ett flertal är delvis anställda eller finansierade av näringslivet. Vi har också en stark tradition av att personal flyttar fram och tillbaks mellan IS och näringslivet, liksom ett starkt utbyte med andra internationella forskningsmiljöer över hela världen. De flesta av våra forskare och doktorander ingår, i större eller mindre mängd, i vår grundutbildning, som lärare, handledare, examinatorer eller med program- och kursutveckling. Trots storleken på IS och bredden på vårt verksamhetsområde har vi en stark tradition av att konsolidera oss och samarbeta mellan forsknings- och utbildningsområden samt med industriella och akademiska partners. Forskning och utbildning inom IS är indelade i följande sex områden: Robotik och avionik. Vår forskning inom robotik och avionik inkluderar forskning och utbildning inom autonoma undervattens- och rymdfarkoster. Ett stort fokus ligger på pålitlig elektronik, höghastighetssyncentrum och artificiell intelligens som delar i människa-robot interaktion, autonom navigation och utveckling av artificiell syn. Området har också stor kompetens inom det rent flygtekniska området och ger idag kurser inom områden såsom avioniksystem, aerodynamik, flygmotorteknik, underhåll av flyg och flygmateriallära. Personal inom området ansvarar idag för två utbildningar, Civilingenjörsprogrammet i robotik samt Högskoleingenjörsprogrammet i flygteknik. Relevans för Flyg- och rymdsystemprogrammet: Mycket hög. Denna kompetens är essentiell för programmets fokusering på aerodynamik, flygteknik, elektronik, avionik samt artificiell intelligens, och utgör själva basen för programmet. Ett flygplan eller rymdfarkost delar många egenskaper med robotar, markbundna såväl som undervattensrobotar. Realtidssystem. Vår forskning och utbildning inom realtidssystem omfattar konstruktion av förutsägbar mjukvara för tidskritiska system. De centrala forskningsområdena omfattar schemaläggning, datakommunikation och realtidsoperativsystem. Forskningen adresserar både mekanismer och protokoll för förutsägbarhet och modellering och analys för att verifiera temporal korrekthet. Personal inom detta område ansvarar för utbildningen 16 Sidan 62 av 333

65 Ärende 5 bilaga 5 Masterprogrammet inom intelligenta inbyggda system och ger ett flertal kurser på andra program däribland civilingenjörsprogrammet i robotik. Relevans för Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hög. Realtidskraven inom flyg- och rymdsystem är mycket höga och stora krav ställs på determinism och implementation av verifierbara realtidsmekanismer vid utveckling av dessa system. Tillförlitliga system. IS forskning inom tillförlitliga system omfattar tekniker för att bygga säkra och tillförlitliga system med hög tillgänglighet. Forskningen koncentrerar sig på förhållandet mellan hur system designas och hur de certifieras. Tekniker såsom kravhantering, arkitekturbaserad verifiering samt effektiv och tillförlitlig automatiserad mjukvarutestning ingår i området. Personal från detta område utvecklar och ger kurser på de flesta grundutbildningsprogram inom IS. Relevans för Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hög. Tillförlitlighet, kravhantering och certifieringsfrågor är starkt förknippade med flyg- och rymdsystem. Sensorsystem och hälsa. Forskning och utbildning inom detta område omfattar bland annat tillförlitlighet vid datainsamling av data från sensorer, både på människokroppen, men även mekaniska system. Vidare omfattar området även kommunikation och trådlös kommunikation av sensordata där aspekter som tillförlitlighet, säkerhet och integritet är viktiga parametrar. Slutligen omfattar området även signalbehandling och beslutsstöd. Personal från området ger i dag kurser i flertalet av våra utbildningsprogram på IS. Relevans för Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hög. Sensorsystem och tillförlitlig datakommunikation är viktiga områden vid utveckling av flygande system. Dessutom kan monitorering av piloten vara viktiga aspekter vid utveckling av framtidens flyg- och rymdsystem. Programvaruteknik: Forskningen inom programvaruteknik omfattar metoder, processer och verktyg för utveckling av storskalig, komplex industriell mjukvara. Ett stort fokus på komponentbaserad och modellbaserad programvaruteknik finns, där de huvudsakliga målen är att göra mjukvara och mjukvaruintensiva system mer effektiva och av högre kvalitet. Personal från området ansvarar för utbildningarna Masterprogrammet i programvaruteknik och Magisterprogrammet i programvaruteknik, dessutom ges ett flertal kurser i de övriga utbildningsprogrammen på IS. Relevans för Flyg- och rymdsystemprogrammet: Medelhög. Flygplan och rymdfarkoster blir beroende av större och större mängder mjukvara varvid komplexiteten i dessa system ökar. Kraven på effektiva och kvalitetssäkrade processer för mjukvaruutveckling ökar då. Verifiering och validering: Detta område hanterar tekniker och verktyg för att verifiera och validera korrekthet på mjukvara, med ett speciellt fokus på modellbaserad testning och model-checking av tids- och arktitekturmodeller. Syftet är att utveckla effektiva och relevanta verifieringsmetoder som är applicerbara i industrin. Forskningen innefattar utveckling och anpassningar av modelleringsnotationer, formell analys av inbyggda system och statisk källkodsanalys. Relevans för Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hög. Att formellt kunna verifiera och validera korrekthet är kritiskt för mjukvara i flygplan och rymdfarkoster. Inom ramen för programmet kommer detta att ingå, specifikt inom kurserna Utveckling av luftburna system samt Projekt i flyg- och rymdsystem (22,5 hp). Denna mix av forskning och utbildning sammantaget gör att ett flyg- och 17 Sidan 63 av 333

66 Ärende 5 bilaga 5 rymdsystemprogram är en fullt naturlig utveckling av IS befintliga verksamhet. Några exempel på framgångsrika resultat inom IS (referenser sist i dokumentet) Inom området robotik och avionik Människa-robotinteraktion. Inom området har forskning runt design och implementation av ett unikt system för interaktiv programmering av industriella robotar som schemalägger och planerar en robotcell betydligt enklare och mer intuitivt genomförts. Detta leder till minskade krav på expertis och snabbare programmering av industrirobotar i. Artificiellt syncentrum: Inom området har ett hårdvarubaserat 3D visionssystem utvecklats. Systemet är tänkt att kunna användas i många robotapplikationer och möjliggöra ett artificiellt syncentrum ii. Autonom navigation och kartläggning: Baserat på visionssystemet har en visionsbaserad autonom farkost utvecklats iii. Systemet klarar av att skapa en karta över ett område utan förinformation baserat enbart på visuell information från naturliga landmärken. Intelligenta industriella system: Stor forskning inom självlärande-, självdiagnosticerande-och beslutssystem där fallbaserad resonemangsteknik används iv. Inom området realtidssystem Schemaläggning och synkronisering: Utveckling av tekniker, arkitektur och analystekniker för hierarkisk schemaläggning av realtidssystem v. Dessa bidrag är viktiga steg mot att förbättra hur inbyggda system byggs genom att minska dess komplexitet och utvecklingstid. Vidare har tekniker för att adaptera den hierarkiska konfigurationen under körning utvecklats vi. Dessutom har tekniker för att stödja minnesrelaterad predikterbarhet i hierarkiskt schemalagda realtidssystem som exekverar i multi-core system vii. Flera typer av synkroniseringsmekanismer som möjliggör ömsesidigt uteslutning av resurser för multiprocessorsystem viii samt hierarkiskt schemalagda system ix,x har tagits fram. Kommunikation: Framtagande av arkitekturer, protokoll och schemaläggningsalgoritmer för förutsägbar kommunikation i realtid med hjälp av flera olika nätverksteknologier såsom Switched Ethernet xi och CAN xii. Tidsanalys: Inom området har probabilistiska tidsanalystekniker baserat på statistiska modeller och sannolikhetslära xiii utvecklats. Vidare har man utvecklat nya modelleringstekniker för tidsanalys som tar hänsyn till offsets xiv. Inom området tillförlitliga system Felmodellering och feldetektion: Inom området har flera felmodeller för att garantera probabilistisk feltolerans för fixprioritetssystem utvecklats xv. Vidare har arbete inom felpropagering i komponentbaserade system gjorts xvi. Forskningen baseras på 18 Sidan 64 av 333

67 Ärende 5 bilaga 5 anomalidetektion i komplexa stokastiska miljöer (swarm robotics) xvii i kombination med lämpliga arkitekturella mönster för återhämtning xviii. Strategier för feltolerans: Ett flertal nya feltoleranta strategier för både enprocessors och distribuerade system har tagits fram. Inom området har tekniker för feltolerant schemalägning i enprocessorsystem med blandad kritikalitet xix utvecklats. Dessa tekniker inkluderar tidsdimensionen i redundanta system med lös synkronisation xx. Vidare har detta arbete utökats till att inkludera metoder även för distribuerade realtidssysten och multiprocessorsystem xxi. Inom området sensorsystem och hälsoteknik Sensorsystem för rörelseanalys: Inom området har forskning inom gyroskopiska sensorer som använder signalbearbetning för att eliminera effekterna av darrningar vid datormusanvänding xxii utförts. Design och utveckling av testriggar för att utvärdera rörelsesensorer har gjorts xxiii. En smartphone baserad demonstrator för att skapa en profil över mätningar av användarens vitala fysiologiska parametrar har xxiv. Slutligen har också algoritmer för att detektera fall utvecklats genom att använda den inbyggda accelerometern i en smartphone. Intelligenta beslutsstödsystem: IS har mer än 14 års erfarenhet av experimentell forskning inom kliniska beslutsstödsystem xxv. Genom att använda artificiell intelligens har beslutsstödsystem som underlättar för läkare att ge förbättrad vård utvecklats xxvi. Tillförlitliga förutsägbara trådlösa nätverk: Inom området har forskning runt design, implementation och analys av trådlösa industriella reglersystem utförts xxvii. Förbättringar inom trådlös kommunikation i tuffa industriella miljöer på MAC lagernivå xxviii och nätverkslagernivå xxix har gjorts. Inom området programvaruteknik Komponentbaserad utveckling: Under cirka ett decennium av forskning inom komponentbaserad utveckling har man identifierat de grundläggande koncepten runt komponenter xxx, generella komponentmodeller xxxi och komponentmodeller för inbyggda system xxxii där specifikationer och komponering av funktionella och ickefunktionella egenskaper är viktiga aspekter. Vidare har utvecklingsprocessen runt komponentbaserade system xxxiii beforskats. Komponentmodeller för inbyggda system: Inom området programvaruteknik har två akademiska komponentmodeller utvecklats, SaveCCM xxxiv och dess vidareutveckling ProCom xxxv. Komponentmodellerna möjliggör specifikation analys och komponering av komponenter system. I relation till båda dessa modeller har vi signifikant bidragit till utvecklingen av den kommersiellt använda komponentmodellen Rubus Component Model xxxvi. MDE design, kodgenerering och monitorering: Området bidrog i arbetet med att utveckla en modelleringsplattform för design av komplexa inbyggda realtidssystem för olika domäner, såsom telekom, flyg och rymdteknik, tåg och bilindustrin xxxvii. 19 Sidan 65 av 333

68 Ärende 5 bilaga 5 Inom området verifiering och validering Modellbaserad testning av tidskritiska system: Inom området har forskning inom generering av testfall från modeller till ett model-checkingproblem för tidsautomater xxxviii. Antagande av tekniken inkluderar generering av testsviter för IEC 1131 funktionsblockdiagram med maximal MCDC täckning xxxix. Verktyg för model-checking: IS har varit inblandad i utvecklingen av flera verktyg för model-checking, framförallt verktyget UPPAAL xl som har laddats ner mer än 100,000 gånger sedan 1995 och är allmänt använt inom både akademin och industrin blev professor Paul Pettersson från MDH, tillsammans med Professor Larsen och Professor Wang tilldelade det prestigefyllda priset the CAV award för utvecklingen av UPPAAL. IS har också bidragit till verktyget REMES xli och verktyget UPPAAL Port xlii. WCET-analys: Vår forskning inom Worst-Case Execution Time (WCET) analys är mycket välkänd. Inom IS har vi utvecklat avancerade tekniker för automatisk generering av programflödesbegränsningar xliii, i syfte att identifiera en approximativ tidsmodel på källkodsnivå genom observeringar xliv, och för WCET analys av parallella program med trådar och delat minne xlv. WCET-analysverktyget SWEET används av många forskargrupper över hela världen och the Mälardalen benchmarks har blivit de facto standard vid utvärdering av WCET-analystekniker. 20 Sidan 66 av 333

69 Ärende 5 bilaga 5 Dimensionering, och studentrekrytering. Programmet är tänkt att anta 40 studenter per år med antagning hösttermin. Rekryteringsmålet för förstahandssökande ska på sikt vara minst två sökande per plats. Programmet marknadsförs nationellt då de första årens kurser framför allt kommer att ges på svenska. Kurserna i de sista två åren kommer att ges på engelska och kommer att ha en del samläsning med master-programmet i Intelligenta Inbyggda System vilket bäddar för att kurserna kan komma att erbjudas inom detta masterprogram samt för inresande utbytesstudenter och då också ha en internationell rekrytering. Specifika aktiviteter Nedan beskrivs de specifika rekryterings- och marknadsföringsinsatser för att utbildningen för att kunna uppnå rekryteringsmålen. Alla aktiviteter beskrivna planeras och utförs via IDT:s marknadsföringsgrupp i samarbete med eventuella samarbetspartners. Dessutom ska utbildningen presenteras i alla centralt anordnade aktiviteter såsom Högskoledagarna, Rekryteringsmässan, Sommaröppet, Ringkampanjer, annonsering, SACO-mässan. 1. Genomföra riktade gymnasieskolbesök, där målet är att besöka teknikklasser och elever i en föreläsningsmiljö för att presentera MDH och specifika teknikutbildningar. Idag har IDT ett nätverk med mer än 50 gymnasieskolor som kontinuerligt uppdateras och expanderar. 2. Arrangera en Flyg- och rymdsystemdag i anslutning till den befintliga Robotikdagen 3. Kontinuerligt skriva pressmeddelanden och webbnyheter på svenska och engelska om framstående studenter, studentprojekt, alumner, forskningen eller annat som anknyter till utbildningsprogrammet. 4. Informationspass på Arbetsförmedlingen i samarbete med övriga teknik- och ingenjörsutbildningar vid IDT med temat Vad gör en ingenjör? Här är fokus att få upp ögonen för teknikjobben och hur det är att läsa till och jobba som ingenjör. 5. Delta i IDT:s projekt MDH tar över där flera teknikutbildningar med lärare och studenter tar över undervisningen på en gymnasieskola en hel eller halv skoldag. Idag har IDT fyra gymnasieskolor där detta koncept genomförs årligen med gott resultat. Nästkommande läsår ämnar IDT att utöka detta till 8-12 gymnasieskolor. 6. Tillsammans med övriga teknikutbildningar vid IDT delta i Unga Forskare. Målgrupper Den främsta målgruppen för rekryteringen till utbildningen är gymnasieelever och de som har tagit studenten från teknik eller naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. En stor grupp för rekryteringsaktiviteterna är de studenter som läser vid basåret vid MDH. Att rekrytera studenter från denna grupp men även att hjälpa till att få fler elever att börja läsa på basåret har visat sig väldigt gynnsamt för till exempel Civilingenjörsprogrammet i Robotik. 21 Sidan 67 av 333

70 Ärende 5 bilaga 5 Prognos rekryteringsmål IDT har idag en välfungerande rekryteringsprocess till övriga civilingenjörsprogram. Sedan marknadsföringsgruppen skapades för 7 år sedan och bytte fokus hur IDTs teknikutbildningar ska framhävas har antalet förstahandssökande ökat markant för samtliga utbildningar som deltar i processen. Stor vikt ligger på samverkan med gymnasieskolor, både elever och lärare för att skapa en personlig kontakt och kontinuitet med presumtiva studenter. Detta arbetssätt har utvecklats till att inkludera Arbetsförmedlingen och organisationen Jobba i Västerås. Prognosen att kunna nå rekryteringsmålet för det nya civilingenjörsprogrammet i flyg och rymdsystem är goda tack vare befintlig struktur och nätverk inom marknadsföringsgruppen vid IDT. Anställningsbarhet inom programområdet En viktig fråga är arbetsmarknaden och den är synnerligen god då kravställningarna från flyg och rymd går igen inom många andra marknader, exempelvis medicinteknik, industriell automation, fordon, kärnkraft och försvarsområdet. Det finns goda möjligheter till samproduktion med industrin och rekryterbarhet. Bland annat representerar medlemmarna i branschorganisationen Säkerhets- och Försvarsföretagen (SoFF) ca 20 miljarder i export varje år och engagerar mer än högkvalificerade ingenjörer, ofta med krav på säkerhetskritiska system. Bland SoFFs medlemmar återfinns GKN Aerospace (fd Volvo Aero med civila flygmotorer till Boeing 767, 777, 787, Airbus 340, 380, 350), Saab med en hög andel civil samhällssäkerhet, blåljuskommunikation m.m.), Hägglunds med elektriska drivlinor till gruvmaskiner och skogsmaskiner, IBM, Logica, Scania, Volvo AB m.fl. Utöver stora företag finns det en stor underleverantörsflora av små och medelstora företag och konsultbolag som har ett stort förnyelsebehov inom säkerhetskritisk elektronik. I takt med moderniseringen av många industriella system och införande av all-electric i allt från elbilar, helikoptrar, tunga anläggningsmaskiner, tågstyrning m.m. så ökar behoven av säkerhetskritisk elektronikkompetens. Den klassiska avionikmarknaden inom flyg och rymd är idag till stor del densamma som för ABB och Bombardier. Ett exempel från Västerås är Westermo AB som har sin huvudmarknad i tillförlitliga kommunikationssystem för tåg men som även har levererat internetswitchar till Boeing 787 Dreamliner. Vi kan inte få några formella eller informella uttalanden från industrirepresentanter. Kommunikationsavdelning eller liknande vid stora företag måste ge sitt godkännande vilket är en lång process. Dessutom är det inte troligt att de formellt vill uttala sig till fördel för ett specifikt lärosäte. Det finns inga uttalanden där företagets namn finns med utan att de anses som formella. Även om vi inte fått formella uttalanden har vi fått indikationer från våra kontaktytor inom industrin att denna utbildning är mycket intressant för deras framtida rekryteringsbehov. SCB sammanställer årligen utsikterna på arbetsmarknaden för 71 utbildningar i Sverige i sin publikation Arbetskraftsbarometern. För 2013 så pekades Civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation (det utbildningsområde som Civilingenjörsutbildningen i flyg- och rymdsystem sorterar under) ut som ett utbildningsområde där andelen arbetsgivare som sökt personal har varit särskilt hög. Till år 2016 pekas Civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation ut som den 22 Sidan 68 av 333

71 Ärende 5 bilaga 5 utbildningskategori där antalet anställda kommer att öka i högst grad. Bland de tekniska utbildningsområdena så utpekas Civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation som det utbildningsområde där bristen är som störst på nyexaminerade akademiker. Omvärldsanalys En omvärldsanalys har genomförts som del i förarbetet till ett civilingenjörsprogram i Flyg- och Rymdsystem (Aerospace Engineering). Arbetet visar att det idag främst är Luleå tekniska universitet och KTH som har examen som påminner om denna. Därtill kommer KTH att etablera ett nytt rymdcentrum som ska invigas i maj 2014 för att konsolidera den verksamhet som är rymdrelaterad från olika avdelningar och institutioner. Centret leds av svenska astronauten Christer Fuglesang. Denna satsning ser efter diskussioner med Fuglesang inte ut att omfatta flyg och inte bli tungt fokuserad på inbyggda system utan mer ett marknadsföringsparaply. Dock ökas ambitionen att bygga och utbilda studenter på hela system, som fullt fungerande satelliter. Just nu bygger KTH studenter och forskare en 5 kg satellit på EU FP7 finansiering. KTHs civilingenjörsprogram kallat Farkostteknik täcker in brett flygplan, fartyg, rymdfarkoster samt väg- och spårfordon med motiveringen att alla grupperna är komplexa och innehåller en stor mängd system för bland annat framdrivning, komfort och säkerhet. De första 3 åren är gemensamma och sen väljs fördjupning i masterprogram de sista 2 åren mot väg, spår, eller flyg- och rymd. I princip samtliga kurser som erbjuds har hög teoretisk nivå eller är inriktade på beräkningar och simuleringar med ett avslutande projekt som är mera tillämpat. Ingen kurs har aviserat signifikant bäring på avionik. Det är MDHs avsikt att dra nytta av Inbyggda Systems styrkeposition och erbjuda ett utbildningsprogram som väsentligt skiljer sig mot KTH genom att vara mer specialiserad på design av feltoleranta dator- och elektroniksystem. Därutöver förväntas Linköpings universitet etablera en civilingenjörsutbildning i Aerospace Engineering 2016 men av initiala diskussioner att döma så är det ett nytt namn på existerande material och kommer inte att fokusera på inbyggda system för flyg- och rymdburen teknologi. LiUs utbildning idag går under namnet Aeronautical engineering och handlar främst om flygplansdesign med tunga moment inom teori och simulering. MDHs förslag skiljer avsevärt genom sin inriktning mot avionik. Luleå kommer fortsätta sitt rymdteknikspår som påminner om det nya programmet vid MDH men som helt saknar flygkopplingar. LTU marknadsför sitt Civilingenjör Rymdteknikprogram som Sveriges enda civilingenjörsutbildning i rymdteknik för dig som vill forska eller utveckla ny teknik inom rymd- och flygområdet. De första 3 åren läses gemensamt och 4-5 året läses som masterprogram med tre inriktningar, rymdfarkoster och instrumentering, rymdens och atomsfärensfysik, samt flygteknik. Programmet är mycket fokuserat på rymdsystem. MDHs förslag skiljer sig i bredare koppling till flyg och ytterligare fördjupning mot feltolerant avionik. Slutsatsen är att ett civilingenjörsprogram inom Flyg- och rymdsystem vid MDH står sig bra profileringsmässigt och innehållsmässigt i förhållande till andra svenska lärosäten. En tydlig skillnad trots de liknande namnen finns om det marknadsförs på rätt sätt. Studenterna kommer att vara attraktiva för många företag långt utanför flyg- och rymdmarknaden. 23 Sidan 69 av 333

72 Ärende 5 bilaga 5 Förslag på externa bedömare Billy Fredriksson, f.d. professor Linköpings Universitet och MIT (Massachusetts Institute of Technology), f.d. teknikchef Saab, ordförande i granskningskommittén för HSV:s utvärdering av Sveriges masterutbildningar inom teknik Jan-Åke Schweitz, prof. emeritus, f.d. dekan tekniska sektionen, TekNat fakulteten vid Uppsala universitet. Bo Rehnborg - Överste, flygsäkerhetsexpert, teknologie doktor, före detta ordförande i Svenskt nätverk för systemsäkerhet, medlem i Reaktorsäkerhetsnämnden på Strålsäkerhetsmyndigheten. Anders Aabakken - ABB, Manager Technology ABB FACTS. Undertecknas av: Damir Isovic Akademichef, IDT Annika Björklund Utbildningsledare, IDT Magnus Otterskog Avdelningschef Intelligenta Framtida Teknologier, IDT 24 Sidan 70 av 333

73 Ärende 5 bilaga 5 Referenser till forskningsresultat i E. Afshin Ameri, B. Akan, B. C u ru klu. Incremental Multimodal Interface for Human Robot Interaction. IEEE International Conference on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA 10), Sep ii J. Lidholm, G. Spampinato, L. Asplund. Validation of stereo matching for robot navigation. IEEE International Conference on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA 09), Sep iii G. Spampinato, J. Lidholm, L. Asplund, F. Ekstrand. Stereo vision based navigation for automated vehicles in industry. IEEE International Conference on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA 09), Sep iv M. U. Ahmed, S. Begum, E. Olsson, N. Xiong, P. Funk. Case-Based Reasoning for Medical and Industrial Decision Support Systems. In Successful Case-based Reasoning Applications-I, pp. 7-52, Springer, v I. Shin, M. Behnam, T. Nolte, M. Nolin. Synthesis of Optimal Interfaces for Hierarchical Scheduling with Resources. In 29 th IEEE International Real-Time Systems Symposium (RTSS'08), Dec vi N. M. Khalilzad, M. Behnam, T. Nolte. Multi-Level Adaptive Hierarchical Scheduling Framework for Composing Real-Time Systems. In 19 th IEEE Intl. Conf. on Embedded and Real-Time Comput. Sys. and Appl. (RTCSA'13), Aug vii R. Inam, M. Behnam, T. Nolte, M. Sjödin. The Multi-Resource Server for Predictable Execution on Multi-core Platforms. In 20 th IEEE Real-Time and Embedded Technology and Appl. Symp. (RTAS'14), Apr viii F. Nemati, T. Nolte. Resource Sharing among Real-Time Components under Multiprocessor Clustered Scheduling. Real-Time Systems, 49(5): , Springer, Sep ix M. Behnam, I. Shin, T. Nolte, M. Nolin. SIRAP: A Synchronization Protocol for Hierarchical Resource Sharing in Real-Time Open Systems. In 7 th ACM & IEEE Intl. Conf. on Embedded Systems Software (EMSOFT'07), Oct x M. Åsberg, T. Nolte, M. Behnam. Resource Sharing Using the Rollback Mechanism in Hierarchically Scheduled Real- Time Open Systems. In 19 th IEEE Real-Time and Embedded Technology and Appl. Symp. (RTAS'13), Apr xi R. Santos, M. Behnam, T. Nolte, P. Pedreiras, L. Almeida. Multilevel Hierarchical Scheduling in Ethernet Switches. In 11 th ACM & IEEE International Conference on Embedded Software (EMSOFT'11), Oct xii T. Nolte, M. Nolin, H. Hansson. Real-Time Server-Based Communication for CAN. IEEE Transactions on Industrial Informatics, 1(3): , Aug xiii Y. Lu, T. Nolte, I. Bate, L. Cucu-Grosjean. A Statistical Response-Time Analysis of Real-Time Embedded Systems. In 33 rd IEEE Real-Time Systems Symposium (RTSS'12), pages , Dec xiv J. Mäki-Turja, M. Sjödin. Efficient implementation of tight response-times for tasks with offsets. Real-Time Systems, 40(1): , Springer, Oct xv H. Aysan, S. Punnekkat. A Generalised Error Model and Schedulability Guarantees for Dependable Real-Time Systems. First Int l WS on Dependable and Secure Industrial and Embedded Systems, Jun xvi H. Aysan, S. Punnekkat, R. Dobrin. Error Modeling in Dependable Component-based Systems. IEEE Int l WS on Component-Based Design of Resource-Constrained Systems, Jul xvii H. K. Lau, I. Bate, J. Timmis. An Immuno-engineering Approach for Anomaly Detection in Swarm Robotics. In 8th International Conference on Artificial Immune Systems (ICARIS 09), Aug xviii P. Emberson, I. Bate. Extending A Task Allocation Algorithm For Graceful Degradation of Real-Time Distributed Embedded Systems. In 29 th Real-Time Systems Symposium (RTSS 08), Dec xix H. Aysan, S. Punnekkat, R. Dobrin. VTV -- A Voting Strategy for Real-Time Systems. In 14th IEEE Pacific Rim I nternational Sympo sium on Dependable Computing (PRDC 08), Dec xx R. Dobrin, S. Punnekkat, H. Aysan. Maximizing the Fault Tolerance Capability of Fixed Priority Schedules. I nternational Conference on Embedded and Real-Time Computing Systems and Applications (RTCSA 08), Aug xxi A. Thekkilakattil, R. Dobrin, S. Punnekkat, H. Aysan. Optimizing the Fault Tolerance Capabilities of Distributed Real-Time Systems. In 14 th Int l Conf. on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA 09), WiP, Sep xxii C. Gerdtman, Y. Bäcklund, M. Lindén. A gyro sensor based computer mouse with a USB interface: A technical aid for motor-disabled people. Technology and Disability, Vol 24, Nr 2, xxiii C. Gerdtman, Y. Bäcklund, M. Lindén. Development of a Test Rig for MEMS-based Gyroscopic Motion Sensors in Human Applications. Nordic Baltic Conf. on Biomedical Engineering and Medical Physics NBC15, Jun xxiv G. Koshmak, M. Ekström, M. Lindén. A smart-phone Based Monitoring System with Health Device Profile for Measuring Vital Physiological parameters. World Congress on Medical Physics and Biomedical Eng., May xxv C. Marling, S. Montani, I. Bichindaritz, P. Funk. Synergistic case-based reasoning in medical domains. Expert Systems with Applications, 41(2), , xxvi J. Rothaug, R. Zaslansky, M. Schwenkglenks, M. Komann, R. Allvin, R. Backström,... W. Meissner. Patients' perception of postoperative pain management: Validation of the International Pain Outcomes (IPO) Questionnaire. The Journal of Pain, 14(11), , Sidan 71 av 333

74 Ärende 5 bilaga 5 xxvii J. Åkerberg, M. Gidlund, T. Lennvall, K. Landernäs, M. Björkman. Design Challenges and Objectives in Industrial Wireless Sensor Networks. In Industrial Wireless Sensor Networks: Applications, Protocols, Standards and Products: CRC xxviii S. Girs, E. Uhlemann, M. Björkman. Increased Reliability of Reduced Delay in Wireless Industrial Networks Using Relaying and Luby Codes. In 18 th IEEE Intl. Conf. on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA 13), Jul xxix K. Yu, M. Gidlund, J. Åkerberg, M. Björkman. Reliable Real-time Routing Protocol for Industrial Wireless Sensor and Actuator Networks. IEEE Conference on Industrial Electronics and Applications (ICIEA 13), Jun xxx I. Crnkovic, M. Larsson. Building reliable component-based software systems. Artech House Publishers, xxxi I. Crnkovic, S. Sentilles, A. Vulgarakis, M.R.V. Chaudron. A classification framework for software component models. IEEE Transactions on Software Engineering, 37 (5), , xxxii S. Sentilles, A. Vulgarakis, T. Bureš, J. Carlson, I. Crnković. A component model for control-intensive distributed embedded systems. Component-Based Software Engineering (CBSE 08), , Oct xxxiii I. Crnkovic, M. Chaudron, S. Larsson. Component-based development process and component lifecycle. In International Conference on Software Engineering Advances (ICSEA 06), xxxiv M. Åkerholm, J. Carlson, J. Fredriksson, H. Hansson, J. Håkansson, A Möller. The SAVE approach to componentbased development of vehicular systems. Journal of Systems and Software 80 (5), , May xxxv S. Sentilles, A. Vulgarakis, T. Bures, J. Carlson, I. Crnkovic. A Component Model for Control-Intensive Distributed Embedded Systems. In 11 th Int l Symp. on Component Based Software Engineering (CBSE 08), Oct xxxvi K. Hänninen, J. Mäki-Turja, M. Sjödin, M. Lindberg, J. Lundbäck, K-L. Lundbäck. The Rubus Component Model for Resource Constrained Real-Time Systems. IEEE Intl. Symp. on Industrial Embedded Systems (SIES 08). Jun xxxvii F. Ciccozzi, A. Cicchetti, M. Sjödin. Round-Trip Support for Extra-functional Property Management in Model- Driven Engineering of Embedded Systems. Journal of Information and Software Technology, Aug xxxviii A. Hessel, K. G. Larsen, M. Mikucionis, B. Nielsen, P. Pettersson, A. Skou. Testing real-time systems using UPPAAL. (book chapter) Formal methods and testing. Springer. Pages xxxix E. Paul Enoiu, D. Sundmark, P. Pettersson. Using Logic Coverage to Improve Testing Function Block Diagrams. In Proc. International Conference on Testing Software and Systems. Springer xl K. G. Larsen, P. Pettersson, W. Yi. UPPAAL in a Nutshell. International Journal on Software Tools for Technology Transfer (STTT), Vol 1, issue 1, pages Springer xli C. Seceleanu, A. Vulgarakis, P. Pettersson. Remes: A resource model for embedded systems, In 14 th IEEE International Conference on Engineering of Complex Computer Systems (ICECCS 09), pages IEEE xlii J. Håkansson, J. Carlson, A. Monot, P. Pettersson, D. Slutej. Component-based design and analysis of embedded systems with UPPAAL PORT. In Proc. Automated Technology for Verification and Analysis. Springer xliii J. Gustafsson, A. Ermedahl, C. Sandberg, B. Lisper. Automatic Derivation of Loop Bounds and Infeasible Paths for WCET Analysis using Abstract Execution. In 27 th IEEE Real-Time Systems Symp. (RTSS 06), Dec xliv P. Altenbernd, A. Ermedahl, B. Lisper, J. Gustafsson. Automatic Generation of Timing Models for Timing Analysis of High-Level Code. In 19 th International Conference on Real-Time and Network Systems (RTNS 11), xlv A. Gustavsson, J. Gustafsson, B. Lisper. Timing Analysis of Parallel Software Using Abstract Execution. In 15 th International Conference on Verification, Model Checking, and Abstract Interpretation (VMCAI 14), Sidan 72 av 333

75 Ärende 5 bilaga 5 Granskningsprotokoll Civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem Jan Torin (4) Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Står antalet tillsvidareanställda och övriga lärare i proportion till utbildningens beräknade omfattning? Med föreslagna nyrekryteringar och med hänsyn till kommande avgångar bör mängden av lärare vara tillräcklig för utbildningens omfattning. Har lärarna vetenskaplig, pedagogisk och annan nödvändig kompetens för undervisning och handledning inom utbildningen? De angivna lärarnas vetenskapliga nivå bör vara tillfredsställande (de flesta har disputerat). Utan grundligare kännedom av de omtalade lärarnas specialkompetens inom flyg- och rymdområdena har jag svårt att uttala mig, dock ser det ut att vara magert med kompetensen inom rymdområdet. Även inom pålitlighet (dependability); helhetssyn och speciellt säkerhet och datasäkerhet kan det behövas förstärkning. Detta bör nog kunna klaras genom att engagera gästföreläsare. Utbildningsmiljö Kommer utbildningen att ges i en forskande miljö? Med min kännedom om MDHs starka ställning inom realtidsforskning och forskning med anknytning till inbyggda system så tror jag att en grund för utbildning i en forskande miljö bör vara lagd. Kommer utbildningen att ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Planen för utbildningen innehåller de moment som man kan förvänta sig ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt. Man måste emellertid här ta med i betraktandet att kritiskt och kreativt förhållningssätt skapas i huvudsak av lärarna och i mindre utsträckning av administrativa utlåtanden. Sidan 73 av 333

76 Ärende 5 bilaga 5 Utbildningens utformning 2 (4) Säkrar undervisning, upplägg av kurser och examination forskningsanknytning och progression? Ja, det tror jag nog att den gör i varje fall om man låter den utgivna Forsknings- och utbildningsstrategi bli verkstad och inte stanna vid ord. Den tidigare av Högskoleverket utförda undersökningen har dock för MDH inte varit särskilt uppmuntrande och det hade ju varit klädsamt om den refererade skriften varit något mer blygsam och hänvisat till vad som skall göras för att komma tillrätta med påtalade brister. Hur överensstämmer examensnamnet med examenskrav, programinnehåll och arbetsmarknadsrelevans? Rymddelen syns dåligt representerad i programschemat varför ett mer relevant examensnamn kanske bör vara Civilingenjörsprogram i flygsystem, 300 hp, alternativt bör rymdteknik få ett väsentligt större utrymme i programmet. Hur uppfattar du den naturvetenskapliga grunden i relation till högskoleförordningens examenskrav och de föreslagna lokala examenskraven? Jag har dålig kunskap om högskoleförordningens examenskrav men rent allmänt tycker jag att den naturvetenskapliga grunden verkar väl tillgodosedd i programmet. Profilering av MDH Motivering till varför examen ska inrättas Har man i ansökan anfört goda skäl för att införa denna examen/erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa ni ser som tyngst vägande. Tyngst vägande skäl för det föreslagna civilingenjörsprogrammet är att det inte verkar finnas något flyg- och rymdprogram i Sverige som har huvudinriktning mot avionik. Ett annat skäl som är väl så tungt är att kunskaper inom området avionik är och kommer framgent att vara väl så gångbart inom många andra marknader av säkerhetskritiska tillämpningar (här kan man nog förvänta sig konkurrens från andra lärosäten t.ex. Chalmers där masterprogram gives i t.ex. Dependable computing). Sidan 74 av 333

77 Ärende 5 bilaga 5 3 (4) Har man i ansökan visat att den sökta examen samt utbildningsprogrammet ligger i linje med de visioner, långsiktiga mål och strategier som MDH har? I MDH-skriften Forsknings- och utbildningsstrategier ser jag inte mycket som visar att den sökta examen ligger speciellt i linje med MDHs visioner, långsiktiga mål och strategier. Dock ligger ju utbildningen nära inbyggda system som är högskolans främsta spetsområde. Vidare har jag läst i någon av skrifterna (kan inte hitta detta just nu) att man från politiskt håll vill främja regionens engagemang inom rymdteknik! Utbildningsbehov Efterfrågan på arbetsmarknaden Har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Inom flyg- och rymdsystemområdena finns det knappast någon stor arbetsmarknad i mälardalsregionen utan de största svenska arbetsmarknaderna finns i nämnd ordning i Linköping, Göteborg, Trollhättan, Jönköping, Kiruna/Vidsel samt i någon mån Stockholm/Solna och Uppsala. Däremot kommer det att finnas stor efterfrågan på ingenjörer med kunskap om datateknik, automation, inbyggda system, säkerhetskritiska system (som omfattas av den sökta examen) i större delen av Sverige, främst i storstadsområdena. Studenternas efterfrågan av utbildningen Har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Egentligen tycker jag inte om frågan, för utbildning bör vara styrd av efterfrågan från arbetsmarknaden och inte av efterfrågan från studenterna. Man bör inte av taktiska skäl dimensionera utbildningen efter hur glamorösa vissa yrken kan låta. Nu till frågan: Jag tror att detta program liksom Högskoleingenjörsprogrammet i Flygteknik kommer att kunna framgångsrikt locka till sig studenter. Flyg och rymd säljer nog. Sidan 75 av 333

78 Ärende 5 bilaga 5 Övriga synpunkter och påpekanden 4 (4) Övergripande synpunkter: Jag tror att det är ett misstag att inte följa Bologna-förslaget med att ha en Kandidatnivå med tre år och sedan bygga på med en Masternivå med två år. Jag tycker inte att det ser ut att vara speciellt svårt att omfördela kurserna så att man får en del med avancerade kurser under Masterdelen och att man får plats med ett kandidatarbete i slutet av Kandidatdelen. Man vinner dels att studenten får möjlighet att göra två större arbeten inom en utbildning till civilingenjör vilket jag tror är nyttigt, dels får studenten en möjlighet att hoppa av med examen om han/hon finner att det blir för tungt att fullfölja hela utbildningen. Man brukar dela upp utbildningsaktiviteter på högskolenivå i: obligatoriska, valbara och frivilliga moment. I programschemat ser jag att studenten enbart kan välja mellan kurserna Autonoma intelligenta farkoster och Elektronik i rymden samt inom projekten och exjobb där dock rätt så stor styrning måste ske. Frivilliga kurser är inte tillgängliga. Det hela ger intryck av ett gymnasiestuk. Som påpekats tidigare är nog rymddelen lite mager för att man skall kalla programmet flyg- och rymdteknik det bör nog enbart kallas Civilingenjörsprogram i flygteknik eller bör rymddelen utökas (se detaljerade synpunkter nedan). Systemtekniska synpunkter: Systemperspektiv svagt representerat med dels holistisk syn och dels hierarkisk uppdelning av arkitektur t.ex. med: *Funktionell arkitektur *Systemarkitektur *Subsystemarkitektur *Apparaters H/W arkitektur *Apparaters S/W arkitektur Pålitlighetsbegreppets systemaspekter bör klargöras t.ex. genom att rapport eller bok av Laprie et al ingår i någon kurs. Detaljtekniska synpunkter: Antingen programmet innehåller rymd eller ej så bör man i någon kurs ta upp och jämföra miljöaspekter för flyg, rymd, vägfordon, spårfordon etc. Om man har med rymd i titeln bör man ha med hur olika banor ser ut för olika rymdfarkoster och hur detta påverkar miljö. Vidare bör man diskutera hur man manövrerar banor och attityd för olika farkoster. Uppskjutningsproblematiken bör diskuteras. Struktur av en rymdfarkost, material, kylning, handhavande av vakuum samt påverkan av strålning bör vara med. Sidan 76 av 333

79 Ärende 5 bilaga 6 Akademin för Innovation, Design och Teknik Till fakultetsnämnden 1 (6) Kommentarer och åtgärder utifrån expertgranskning av nya Civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem Akademins kommentarer Den externa granskningen av nya civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem har genomförts av tre expertgranskare: Anders Aabakken, ABB Facts (tidigare Bombardier); Jan Torin, professor emeritus, Chalmers tekniska högskola; och Jan-Åke Schweitz, professor, Uppsala Universitet. Vår samlade bedömning av de tre granskarnas utlåtanden är att det finns goda skäl till att fortsätta arbetet med att inrätta ett nytt Civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem och tillhörande examen vid Mälardalens högskola, dock med vissa mindre modifikationer. Nedan kommenteras granskarnas utlåtanden under respektive rubrik. Utbildnings förutsättningar Lärarkompetens Programmet bedöms av samtliga granskare ha tillräckligt god lärarkompetens för att ge utbildningen inbegripet att de nyrekryteringar som beskrivs i ansökan kommer till stånd. Den lektor som nu rekryterats från Saab är expert inom feltoleranta system och avionik något som utpekats som svaga områden av granskarna. Ytterligare rekryteringar inom området (främst rymdsystem) är förstås avhängigt att fakultetsnämnden fattar beslut om inrättande och start av programmet. I enlighet med vad granskarna skriver så har IDT för avsikt att fortsätta förstärkningen av kompetens inom området i och med nyrekryteringar och för att ersätta medarbetare som inom de närmsta åren går i pension. Det finns dessutom redan en stor kompetens inom safety, dependability och modellbaserad utveckling av system på IDT idag. Alla dessa områden är högrelevanta för det föreslagna programmet. I ansökan om programmet och examen framgår inte detta så tydligt och det har heller inte funnits någon bra form att presentera det på. Avsaknaden av denna information har fått Aabakken och Torin att efterfråga mer kompetens inom just dessa områden. IDT har därför valt att bifoga en bilaga till lärarkompetensmatrisen kallad Kompletterande information till fakultetsnämnden gällande lärarkompetens. I denna beskrivs vilken kompetens som finns på IDT som Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr: Sidan 77 av 333

80 Ärende 5 bilaga 6 är relevant för utveckling och genomförande av det nya programmet men som inte direkt framkommer i formen för lärarkompetensmatrisen. 2 (6) Utbildningsmiljö Jan-Åke Schweitz skriver i sitt yttrande att ansökan beskriver goda intentioner gällande innehåll och kvalitet liksom att en bra forskningsbas och kontakt med relevant industri finns beskrivet. Jan Torin lyfter fram MdHs starka ställning inom realtidsforskning och forskning inom inbyggda system som garant för att utbildningen kommer att ges i en forskande miljö. Samtliga bedömer anser också att det finns förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt i ansökans beskrivning av utbildningen. Utbildningens utformning Samtliga granskare anser att utbildningens upplägg säkrar såväl forskningsanknytning som progression. Den naturvetenskapliga grunden anser samtliga granskare vara väl tillgodosedd genom programmets upplägg. Jan-Åke Schweitz påtalar dock att han tycker utbildningen ser ut att ha lite för litet matematik. Två av granskarna, Torin och Schweitz, påtalar att de finner innehållet av rymdspecifik teknik väl tunn för programmets namn. Aabakken å andra sidan anser inte att innehållet av rymdteknik är för litet i förhållande till programnamnet. Torin påpekar att MDH:s utbildningar inte föll så väl ut i UKÄ:s granskning och föreslår att IDT skall kommentera i ansökan vilka åtgärder som planerats för att komma tillrätta med bristerna. Schweitz påpekar risker med att flytta det traditionella undervisningsupplägget till åk 2 något som skulle kunna leda till avhopp från programmet senare än vad som sker idag. Schweitz slutsats blir dock att med ett väl genomfört introduktionsår finns det ändå möjlighet att lyckas behålla fler studenter till programmets högre årskurser. IDT har valt att ta granskarnas yttranden i beaktande och förtydligar därmed skrivningarna för en del av ingående kursers lärandemål med rymdteknik. Detta har inte inneburit några svårigheter då mycket av det som behandlas i dessa kurser har bäring på såväl flyg- som rymdsystem. Mängden matematik har missuppfattats av Schweitz och uppgår till 30 hp inräknat kursen i Numeriska metoder. Precis som föreslagits av granskarna kommer det finnas möjlighet att introducera ytterligare matematik under programmets första år men då integrerat i de föreslagna kurserna. Totalt sett anser IDT därför att mängden matematik är adekvat för en civilingenjörsutbildning av detta slag. Påpekandet om utfallet av UKÄ-granskningen anser IDT inte höra hemma i denna ansökan av två skäl, dels är denna nya examen inte granskad av UKÄ och dels finns åtgärdsrapporterna för övriga examina på IDT där nämnden kan se vilka åtgärder som akademin har planerat för att komma till rätta med de påtalade bristerna. Angående undervisningsupplägget finns naturligtvis inga garantier för att introduktionsåret, som vi har valt att kalla Ingenjörsvetenskap, kommer lösa alla problem med avhopp från programmet, vi vet dock att matematiken i åk 1 ofta är ett problem som leder Sidan 78 av 333

81 Ärende 5 bilaga 6 till avhopp medan matematiken i högre årskurser inte vållar problem i samma utsträckning. 3 (6) Under övriga synpunkter och påpekanden har granskarna tagit upp saker som IDT anser bör insorteras under denna rubrik Utbildningens utformning. Dessa, följande, synpunkter är något mer omfattande och kräver mer omfattande svar vilket gör att vi valt att presentera svaren direkt efter respektive synpunkt. Aabakken har kommenterat att: Min reflexion är att definitionen av säkerhetskritiska system är något snäv i utbildningen och för kopplad till realtidsrelaterade frågor. Min bedömning är att utvecklingen går mot en allt starkare koppling mellan tillförlitlighet, tillgänglighet och säkerhet. På grund av att konsekvenserna av felfunktion kan bli så stora ställs motsvarande krav på tillförlitlighet och tillgänglighet som på säkerhet, även om konsekvenserna inte är omedelbart fatala. Med denna utveckling kan jag se att förmågan att reducera och hantera komplexitet blir viktigare och viktigare. Stora utmaningar framöver är att skapa säkerhet och tillförlitlighet till en hanterbar kostnad. Detta ställer stora krav på systemering och funktionsanalys. Mitt förslag är att ta hänsyn till detta genom utformningen av nya/justerade kurser, genom rekrytering och i utformningen av en forskningsstrategi. Svar: Utbildningen är inte tänkt att ha detta till synes snäva perspektiv. Inom de föreslagna kurserna adresseras såväl komplexitet som hur tillförlitlighet, tillgänglighet och säkerhet är kopplade. Att hantera den ökande komplexiteten p.g.a. ökad integration är högt upp på agendan inom flygindustrin. Samma gäller för tillgänglighet och säkerhet. Det finns en kompromiss med ett högt pris. Att studera arkitekturer och lösningar inom flygsystem ger en bredd p.g.a. systemens natur spänner över allt från säkerhetskritiska som styrsystem och navigeringssystem till entertainmentsystem där bortfall kan skapa stress för personal. D.v.s. dessa aspekter är med i utformningen av främst de nya avionikkurserna. Torin har kommenterat: Systemtekniska synpunkter: Systemperspektiv svagt representerat med dels holistisk syn och dels hierarkisk uppdelning av arkitektur t.ex. med: *Funktionell arkitektur *Systemarkitektur *Subsystemarkitektur *Apparaters H/W arkitektur *Apparaters S/W arkitektur Pålitlighetsbegreppets systemaspekter bör klargöras t.ex. genom att rapport eller bok av Laprie et.al. ingår i någon kurs. Svar: Systemperspektivet kommer att vara en röd tråd i programmets flygoch rymdtekniska delar. Arkitekturer finns bland lärandemål i tre av de nya kurserna. Denna detaljnivå syns inte i riktigt på den nivå ansökan är skriven. Laprie är självklar och ingår redan i befintlig kurs DVA321 Säkerhetskritiska system. Sidan 79 av 333

82 Ärende 5 bilaga 6 Torin har kommenterat: Detaljtekniska synpunkter: Antingen programmet innehåller rymd eller ej så bör man i någon kurs ta upp och jämföra miljöaspekter för flyg, rymd, vägfordon, spårfordon etc. Om man har med rymd i titeln bör man ha med hur olika banor ser ut för olika rymdfarkoster och hur detta påverkar miljö. Vidare bör man diskutera hur man manövrerar banor och attityd för olika farkoster. Uppskjutningsproblematiken bör diskuteras. Struktur av en rymdfarkost, material, kylning, handhavande av vakuum samt påverkan av strålning bör vara med. 4 (6) Svar: I dagens Högskoleingenjörsprogram finns en kurs i flygmiljöteknik. Denna har under utveckling av det nya programmet valts bort till förmån för andra kurser. Möjligen skulle denna kurs kunna omarbetas och ges som en valbar kurs i programmet. Teorin kring omloppsbanor kommer att ingå i mekanik-kurserna. Uppskjutningsproblematiken kommer behandlas i flygmotorteknik-kursen samt i aerodynamik-kursen. Material och strukturfrågor kommer behandlas i kursen Flygplansstrukturer och materiallära. Vakuum och strålningsproblematik kommer behandlas i kursen Elektronik i rymden. Schweitz har kommenterat: Signalbehandling ser ut att saknas samt att exjobbsstrukturen ser svår ut att upprätthålla. Svar: Signalbehandling ingår i kursen Mätteknik och vad det gäller exjobbsstrukturen hänvisar IDT till sitt arbete och rapporterna kring att komma till rätta med UKÄ-kritiken i övriga program. Profilering av MDH Granskarna har lyft fram att programmets inriktning mot avionik är unik i Sverige och att kunskaper i avionik framgent kommer att vara väl så gångbart inom många andra marknader av säkerhetskritiska tillämpningar. Torin har också påpekat att det från politiskt håll finns en vilja att främja regionens engagemang i rymdteknik. Två av granskarna, Schweitz och Aabakken finner att utbildningen ligger i linje med högskolans långsiktiga mål och strategier. Torin ser inte att utbildningen ligger speciellt i linje med de strategiska målen men menar å andra sidan att den föreslagna utbildningen ligger nära inbyggda system som är högskolans främsta spetsområde. Det är det sistnämnda som är upprinnelsen till det nya programförslaget och tanken med att byta ut dagens högskoleingenjörsprogram mot detta nya civilingenjörsprogram. I och med det nya programmet knyts IDTs utbildningar starkare till inbyggda system och detta utan att offra den unika flygteknikprofil som högskolan har skaffat sig genom Högskoleingenjörsprogrammet i Flygteknik. Sidan 80 av 333

83 Ärende 5 bilaga 6 Utbildningsbehov Granskarna anser att det finns ett växande behov på arbetsmarknaden av kompetens inom säkerhetskritiska system inom flygindustrin men framför allt inom många andra branscher som fordonsindustri och hälsoteknik. Aabakken beskriver behovet av kompetens inom säkerhetskritiska och tillförlitliga system som kraftigt ökande även när gäller många samhällskritiska funktioner och infrastrukturer såsom elförsörjning, vatten/avlopp, fordon och andra industrier där felfunktion eller bortfall av funktion får stora konsekvenser på personsäkerhet, ekonomi eller miljö. 5 (6) Studenternas efterfrågan av utbildningen Torin anser att programmet borde kunna rekrytera med erfarenhet från intresset för dagens högskoleingenjörsprogram i flygteknik även om han vänder sig mot att utbildning skulle dimensioneras efter studenternas efterfrågan snarare än arbetsmarknadens behov. Övriga granskare anser att ansökan beskrivit detta något vagt. IDT har beaktat denna synpunkt och har därför gått vidare med att ta fram statistik från UHR gällande antal sökande till andra utbildningar nationellt med innehåll av flyg- eller rymdområdet. Denna undersökning visar på ett växande intresse för utbildningar inom området. Från 795 förstahandsansökningar 2012 till 855 förstahandsansökningar Det ska dock framhållas att det i dagsläget inte finns någon liknande utbildning inom flyg- och rymdteknik i landet som fokuserar på områdena kring avionik och säkerhetskritisk och tillförlitlig systemkunskap. Övriga synpunkter och påpekanden Torin och Schweitz har framfört att du tycker kursinnehållet avseende rymdteknik bör förstärkas för att utbildningen namn och innehåll bättre ska stämma överens något som IDT tagit i beaktande och åtgärdat på så sätt att lärandemål i kurser har förtydligats. Även att lärarkompetensen inom detta område bör förstärkas något som ligger helt i linje med planerad kompetensutvecklingsplan för IDT. Detta är också åtgärder som planeras för dagens befintliga högskoleingenjörsutbildning i flygteknik och något som redan har påbörjats med de två adjungerade professorer som anställts och den lektor som påbörjar sin anställning under november 2014 liksom den lektorstjänst som kommer att utlysas när beslut om detta utbildningsprogram tagits. Upplägget med ett allmänt introduktionsår i enlighet med modellen Unified Engineering från MIT mottas av granskarna som mycket intressant och lovvärt. Även Studentforskningsprogrammet anses vara ett bra initiativ. Jan Torin skriver i sista delen av sitt yttrande över det föreslagna programmet i Flyg- och rymdsystem att han finner det vara ett misstag att inte följa Bologna-förslaget med att ha en Kandidatnivå med tre år och sedan bygga på med en Masternivå med två år. Sidan 81 av 333

84 Ärende 5 bilaga 6 Det är en modell som idag används vid Chalmers tekniska högskola och som under året diskuterats i flera olika forum. Den strukturen är inte alls oproblematisk då examensmålen för generella och yrkesexamina skiljer sig på flera punkter. MdH har valt en modell där vi inte per automatik erbjuder s.k. dubbla examina just för att kunna säkerställa att utbildningar klarar de examensmål de har för avsikt att göra. Vi ser inte en 3+2 lösning som ett bra alternativ för en yrkesutbildning. Vad som däremot kan diskuteras är om det i en framtid är önskvärt att se över kursupplägget i programmet för att kunna skapa en utgång mot högskoleingenjörsexamen efter 3 år. Vi har inte valt att göra en sådan anpassning i dagsläget främst av skälet att högskoleingenjörsexamen är svårare att garantera måluppfyllnad för än civilingenjör då målen för högskoleingenjörsexamen är mycket högt ställda i förhållande till utbildningens längd. Detta är också något som bekräftas av det nationella utfallet av UKÄs utvärdering av högskoleingenjörsexamina 6 (6) Sidan 82 av 333

85 Ärende 5 bilaga 7 Svar på Fakultetsnämndens fråga angående den förslagna examina i relation till andra examina på avancerad nivå där Inbyggda system utgör forskningsbasen En civilingenjörsexamen är yrkesinriktad och kräver en bred baskunskap inom klassiska tekniska ämnen såsom matematik, fysik, elektronik, mekanik. Dessa ämnen krävs för examina både för Robotikprogrammet och det föreslagna Flyg- och rymdsystemprogrammet, därvid finns visst önskat och nödvändigt överlapp mellan civilingenjörsprogrammen. Examina i robotik kräver fördjupade kunskaper inom integrerade fysiska system så som styr- och reglerteknik, programmerbar logik och elektronik, mekanik och automatik. Examina i tillförlitliga system kräver fördjupade kunskaper inom systemsäkerhet, tillförlitlighetsteori, feltolerans, redundanskoncept för såväl hårdvara (elektronik, mekanik, hydraulik) som programvara, kommunikation och integrerade kretsar. Dvs fokus för de tekniska komponenter som bygger en produkt eller ett säkerhetskritiskt system (hjärt-och lungmaskin eller ett flygplan) är kunskap om förståelse hur de ska/får integreras för en säker användning samt hur måttet på säkerhet kan analyseras och verifieras. Ett masterprogram har inte den breda tekniska basen som civilingenjörsprogrammen. Datavetenskap med inriktning inbyggda system har fördjupade kunskaper inom datavetenskap och inbyggda system (främst datorstyrd elektronik). Om en master i datavetenskap ska få en inriktning i tillförlitliga system krävs fördjupade kunskaper kring säkerhetskritiska system, dess uppbyggnad och användning. Inbyggda system ger kunskaper kring samspelet mellan tekniska komponenter (det önskade eller tänkta) men detta räcker inte för säkerhetskritiska system där kunskap om oönskade samspel är vitalt för att bygga in tillräcklig feltolerans. Säkerhetskritiska system som flyg och rymd, tågtrafikledning och energisystem kan inte hanteras med fokus på mjukvara. Det går inte heller att bara använda elektronik och mekanik såsom i robotikprogrammet vi måste behandla systemet som helhet eftersom kravbilden (tillförlitlighet) dikterar att systemkomponenterna måste samverka och utvecklas med avseende på varandra. Att använda flyg och rymd tillämpning för att på riktigt förstå innebörden av tillförlitliga system kan exemplifieras med att det inte alltid finns ett felsäkert läge. Om ett plan befinner sig i luften bygger detta på att flera system inte får sluta fungera även om det blixtrar eller komponenter felar. Jämför detta med andra system, exempelvis industrirobotar eller tåg där man kan gå in i ett felsäkert läge genom att stoppa maskinen. Sidan 83 av 333

86 Sidan 84 av 333

87 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Ärende 6 ftb Nr: 5:2014 MDH /14 Fakultetsnämnden Beslutsunderlag Ärende 6 1 (3) 6 Inrätta civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Julia McNamara Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 22 april 2014 inkommit med en ansökan om att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem. Enligt rutinerna för beslut om inrättande av program ska fakultetsnämnden senast i samband med beslut om utbildningsutbud för kommande läsår, vilket sker den 9 oktober 2014, fatta beslut om inrättande av program. Fakultetsnämnden utsåg den 5 juni 2014 tre externa granskare som inkom med sina utlåtanden under sommaren Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 20 augusti 2014 och lämnade till fakultetsnämnden ett antal synpunkter som uttryckte betänkligheter kring både examen och program. Fakultetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 11 september 2014 att återremittera ärendet till akademi IDT enligt följande: att att uppdra till akademi IDT att inkomma med en reviderad lärarresurslista och att denna ska redovisas till nämndens möte den 9 oktober även högskolepedagogisk kompetens ska redovisas i lärarresurslistan. Akademi IDT inkom med sitt underlag den 19 september Utskottet behandlade ärendet den 1 oktober 2014 och tillstyrker förslaget om att inrätta programmet och fastställa utbildningsplanen. Dessutom lämnar utskottet följande synpunkter: Lärandemålen i kursen Elektroniksystem (ELA302) bör omformuleras för att bli bedömningsbara. Lärandemålen i examensmatrisen för kursen Numeriska metoder med MATLAB (MMA307) bör vara formulerade på svenska. (En granskning efter sammanträdet visar dock att kursplanen är formulerad på svenska och uppfyller därmed gällande regler.) Ytterligare rekryteringar behövs för att stärka kompetensen inom flyg- och rymdområdet. Samt från tidigare beredning i utskottet: Det måste säkerställas att kursen Aerodynamik och flygmekanik, 10 hp, klassas inom ämnet fysik för att tänkta studenter på programmet ska ges en möjlighet att uppfylla föreslagna examensfordringar. Sidan 85 av 333

88 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Ärende 6 ftb Nr: 5:2014 MDH /14 Fakultetsnämnden Beslutsunderlag Ärende 6 2 (3) Förslag till beslut att inrätta civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem. att att att att fastställa utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem att gälla för utbildning som startar höstterminen 2015 och framåt. därtill ge i uppdrag till akademi IDT att säkerställa att kursen Aerodynamik och flygmekanik klassas inom ämnet fysik för att studenter på programmet ska ges möjlighet att uppfylla föreslagna examensfordringar. därtill ge i uppdrag till akademi IDT att se över kursen Elektroniksystem (ELA302) med avseende på att omformulera lärandemålen för att göra dem bedömningsbara. därtill ge i uppdrag till akademi IDT att skyndsamt se över rekrytering av ytterligare kompetens inom flyg- och rymdområdet. Ärendets beredning Ärendet har arbetat fram på akademi IDT där följande personer har bidragit i arbetet: Magnus Otterskog, avdelningschef IFT, utbildningsledare Dag Nyström och Anni Björklund, adjungerad professor Fredrik Bruhn, professor Lars Asplund (initialt), lektor Mikael Ekström, lektor Martin Ekström, doktorand Fredrik Ekstrand, professor Kristina Forsberg, professor Kristina Lundqvist, adjunkt Mirko Senkovski, avdelningschef PR Anders Hellström, professor Mikael Sjödin samt två externa personer från SAAB, Jon Werkander och Håkan Forsberg. Ärendet har därefter beretts på utbildnings- och forskningssektionen och har tidigare behandlats av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt av fakultetsnämnden under våren och början av hösten Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan om program samt utbildningsplan (uppdaterad ) Bilaga 3: Lärarkompetensmatris (uppdaterad , inklusive högskolepedagogisk kompetens) Bilaga 4: Examensmatris Bilaga 5: Granskningsprotokoll från externa granskare Bilaga 6: Akademins kommentarer till granskarnas utlåtande (uppdaterad ) Sidan 86 av 333

89 FAKULTETSNÄMNDENS SAMMANTRÄDE Ärende 6 ftb Nr: 5:2014 MDH /14 Fakultetsnämnden Beslutsunderlag Ärende 6 3 (3) Delges Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, administrativ chef IDT, STC/antagningen, STC/examen Sidan 87 av 333

90 Sidan 88 av 333

91 Ärende 6 bilaga 1 Fakultetsnämnden 5: Beslutande Fakultetsnämnden MDH /14 MDH /14 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (7) BESLUTSPROMEMORIA Ansökan om att inrätta civilingenjörsexamen i tillförlitliga system Ansökan om att inrätta civilingenjörsprogram i flygoch rymdsystem Bakgrund Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 22 april 2014 inkommit med en ansökan om att inrätta en ny civilingenjörsexamen i flygoch rymdsystem samt ett nytt civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem. Enligt rektors delegationsordning har fakultetsnämnden att fatta beslut om inrättande av examen och program. Enligt rutinerna inför beslut om inrättande av program ska fakultetsnämnden senast i samband med beslut om utbildningsutbud för kommande läsår, vilket planeras ske den 9 oktober 2014, fatta beslut om inrättande av program. Akademin understryker att det för grundutbildningens del under många år har funnits en ambition och en vilja att rikta dagens flygingenjörsprogram mer mot flygande elektronik, det vill säga avionik. Förändringsarbetet har gått sakta, vilket akademin menar kan förklaras delvis med det faktum att programmet har förlitat sig på extern lärarkompetens. Med endast cirka två heltidstjänster på högskolan har de MDH-baserade lärarna inte förmått att genomföra dessa förändringar. I och med att högskoleingenjörsexamen i flygteknik har fått kritik från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) vid utvärdering krävs ett större förändringsarbete vilket medför att tiden är lämplig att genomföra de förändringar som sedan länge har varit önskade. Akademi IDT har därför ansökt om att få inrätta en ny civilingenjörsexamen samt starta ett civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem. Fakultetsnämnden utsåg den 5 juni 2014 tre externa granskare som fick i uppdrag att granska akademins ansökan. I juli inkom granskarna med sina utlåtanden. Ärendena har därefter behandlats av utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 20 augusti 2014 samt av fakultetsnämnden den 11 september Fakultetsnämnden återremitterade ärendena till akademi IDT och akademi IDT inkom med underlag den 19 september Problemanalys Fakultetsnämnden har att ta ställning till om akademins förslag till ny examen och nytt utbildningsprogram håller tillräckligt hög kvalitet för att Sidan 89 av 333

92 Ärende 6 bilaga 1 inrättas och om examensbeskrivning och utbildningsplan kan fastställas. Som underlag till beslut finns akademins ansökan, granskarnas utlåtanden samt akademins kompletterande uppgifter efter återremitteringen. 2 (7) Faktasammanställning Akademins ansökan innehåller de uppgifter som efterfrågas i instruktionerna för ansökan om inrättande av ny examen respektive nytt utbildningsprogram. Det handlar bland annat om programmets innehåll och upplägg, planer för att kvalitetssäkra självständiga arbeten, förteckning över lärarkompetens, beskrivning av utbildningsmiljön, tänkt dimensionering och examensmatris. Tre externa granskare har gett sina utlåtanden på akademins ansökan: Anders Aabakken, Manager Technology på ABB FACTS. Jan-Åke Schweitz, professor emeritus, tidigare dekan vid tekniska sektionen, TekNat-fakulteten, Uppsala universitet. Jan Torin, professor emeritus vid Chalmers, tidigare senior system designer på SAAB Space AB. Konsekvensanalys Fakultetsnämnden kan antingen göra bedömningen att förslaget till ny examen och nytt utbildningsprogram håller tillräckligt hög kvalitet för att inrättas samt att fastställa examensbeskrivning och utbildningsplan, eller avslå ansökan. Om examen och program inte inrättas av fakultetsnämnden vid sammanträdet den 9 oktober 2014 kan programmet inte ingå i högskolans utbildningsutbud 2015/2016. Överväganden Beredningen lyfter här fram ett antal viktiga punkter som fakultetsnämnden bör ta i särskild beaktning inför beslut om att gå vidare med ett inrättande av examen och program. Genomströmning Akademin skriver i sin ansökan Högskoleingenjörsprogrammet i flygteknik vid MDH har under en längre tid rekryterat bra och examinerat studenter som får relevanta arbeten efter examen. På befintligt högskoleingenjörsprogram i flygteknik är söktrycket högt, dock är examinationsgraden mycket låg (26 %) och på civilingenjörsprogrammet i robotik ännu lägre. Genomströmningssiffrorna ser bra ut, men det finns en eftersläpning inom programmet, vilket innebär att studenterna inte följer normal studietakt utan har en låg prestationsgrad sett per termin. Frågan är hur man i det nya programmet ska kunna upprätthålla en högre genomströmning och få upp examinationsgraden? Akademin anger i sin ansökan två angreppssätt för att öka prestationsgrad och genomströmning gentemot befintliga program. Det ena är det föreslagna upplägget i årskurs 1, som är ett samlat år under benämningen ingenjörsvetenskap. Lärarna som undervisar under detta år är tänkta att arbeta som ett sammanhållet arbetslag och progressionen för varje student kommer att följas upp i alla kursdelar. Akademin menar att det genom detta arbetssätt finns goda möjligheter att fånga upp studenter som tidigt får problem och sätta in åtgärder för att rätta till dem. Sidan 90 av 333

93 Ärende 6 bilaga 1 Det andra angreppssättet som akademin anger kopplat till ökad prestationsgrad och genomströmning är att lägga de tunga matematikkurserna i årskurs 2 eller högre. Matematikkurser i årskurs 1 är enligt akademin ofta en orsak till att studenterna hamnar på efterkälken och ganska ofta måste spendera ytterligare studietid på högskolan för att klara av kurserna. I årskurs 2 och senare har studenterna en större studievana och har dessutom redan sett en del tillämpningar av matematiken. 3 (7) Efterfrågan från studenter Dagens högskoleingenjörsprogram i flygteknik har gott söktryck. En fråga att ställa sig är om ett civilingenjörsprogram kommer att vara lika attraktivt för studenterna att söka? Akademin redogör i sin ansökan för att den främsta målgruppen för rekryteringen till civilingenjörsprogrammet är gymnasieelever och de som har tagit studenten från teknik- eller naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. En annan viktig grupp är de studenter som läser naturvetenskapligt/tekniskt basår vid MDH. Akademin menar vidare att prognosen för att nå rekryteringsmålet för ett nytt civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem är goda tack vare befintlig struktur och nätverk inom marknadsföringsgruppen vid IDT. Akademin redogör för specifika rekryteringsinsatser som planeras. Förutom att presentera utbildningen i centralt anordnade rekryterings- och marknadsföringsaktiviteter, handlar det bland annat om riktade gymnasiebesök, arrangemang av en särskild flyg- och rymdsystemdag i anslutning till den befintliga robotikdagen, informationspass Vad gör en ingenjör? på Arbetsförmedlingen samt deltagande i IDT:s projekt MDH tar över där studenter tar över undervisningen i en gymnasieskola under en dag. Anställningsbarhet Ytterligare en frågeställning är om akademin i sin ansökan visar att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden för civilingenjörer inom flyg- och rymdområdet. Akademin menar i sin ansökan att arbetsmarknaden är synnerligen god då kravställningarna från flyg- och rymdområdet återkommer inom många andra marknader, exempelvis medicinteknik, industriell automation, fordon, kärnkraft och försvarsområdet. Det har inte gått att få några formella eller informella uttalanden från industrirepresentanter men akademin har fått indikationer från sina kontaktytor inom industrin att denna utbildning är mycket intressant för deras framtida rekryteringsbehov. Akademin redogör också i sin ansökan för utsikterna i SCB:s prognos Arbetskraftsbarometern. För 2013 pekades civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation (det utbildningsområde som civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem sorterar under) ut som ett område där andelen arbetsgivare som sökt personal har varit särskilt hög. Till år 2016 pekas civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation ut som den utbildningskategori där antalet anställda kommer att öka i högst grad. Bland de tekniska områdena utpekas civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation som det område där bristen är som störst på nyexaminerade akademiker. Sidan 91 av 333

94 Ärende 6 bilaga 1 Högskoleingenjörsprogram byts mot civilingenjörsprogram Akademins förslag att starta ett civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem bör också sättas i ett större perspektiv utifrån högskolans totala utbildningsutbud av ingenjörsutbildningar. I dagsläget finns vid MDH fyra civilingenjörsprogram (energisystem, industriell ekonomi, robotik, produktion och produktdesign) och sex högskoleingenjörsprogram (byggnadsteknik, energiteknik, flygteknik, nätverksteknik, innovation och produktdesign samt innovation, produktion och logistik). 4 (7) Ett övervägande bör göras om det är rimligt att starta ytterligare ett civilingenjörsprogram i relation till hur framtiden ser ut för det befintliga högskoleingenjörsprogrammet i flygteknik, samt vilka eventuella konsekvenser det har för högskolans ingenjörsutbildningar betraktade som en helhet. Extern granskning Beredningen har fokuserat särskilt på några delar som de externa granskarna har lyft fram som problematiska eller som har utvecklingspotential. Dessa överensstämmer också delvis med de särskilda frågor som nämnden uppdrog granskarna att besvara gällande programnamn och examensnamn samt naturvetenskaplig grund. Fokus på flyg och rymd I akademins ansökan som lämnades till nämnden i april innehåller både programnamn och examensbenämning begreppet flyg- och rymdsystem. Aabakken efterlyser ett bredare perspektiv än enbart flyg och rymd, för att tydliggöra för både sökande och arbetsgivare att utbildningen i stor utsträckning fokuserar på säkerhetskritiska och tillförlitliga system. Även Schweitz ställer sig frågande till att flyg och rymd synliggörs i så pass stor utsträckning i programnamn och examensbenämning på bekostnad av det bredare innehållet inom säkerhetskritiska inbyggda system. Torin påpekar att rymddelen verkar dåligt representerad i akademins underlag och föreslår att utesluta rymdsystem i examensnamnet alternativt att att ge rymdteknik ett större utrymme i programmet. Vidare menar han att det knappast finns någon stor arbetsmarknad inom flyg- och rymdsystem i Mälardalsregionen, men däremot efterfrågan i en stor del av landet på ingenjörer med kunskap om datateknik, automation, inbyggda system och säkerhetskritiska system. Lärarkompetens Aabakken menar att lärarkompetensen behöver förstärkas inom säkerhetskritiska system och feltoleranta system samt inom avionik. Torin påpekar att kompetensen inom rymdområdet behöver förstärkas, samt även inom området pålitlighet (dependability). Omfattning av matematikkurser Schweitz menar att mängden matematik är relativt liten jämfört med andra civilingenjörsprogram. Sidan 92 av 333

95 Ärende 6 bilaga 1 Akademins svar och förslag på justeringar Efter att ha tagit del av granskarnas synpunkter har akademin i sin ansökan om examen föreslagit en annan examensbenämning civilingenjörsexamen i tillförlitliga system istället för civilingenjörsexamen i flyg- och rymdsystem, för att förtydliga bredden även utanför flyg- och rymdområdet. 5 (7) Akademin har också uppdaterat sin ansökan när det gäller förtydliganden av innehållet av rymdteknik i några kurser. Angående frågan om lärarkompetens understryker akademin att åtgärder planeras för förstärkning, genom två adjungerade professorer, en lektor samt ytterligare en lektor som man planerar för om programmet inrättas. När det gäller omfattningen av matematik menar akademin att Schweitz har missuppfattat detta och att det är totalt 30 hp matematik. Akademin betonar att ytterligare matematik kan integreras i andra kurser under det första året och att det totalt sett är en rimlig mängd matematik för ett civilingenjörsprogram. Utskottets beredning Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendena om examen och program vid sitt sammanträde den 20 augusti 2014 och skickade följande synpunkter till fakultetsnämnden: Ansökan om inrättande av civilingenjörsexamen i tillförlitliga system: Föreslagen examen bedöms uppfylla fakultetsnämndens krav på kvalitet, men det finns betänkligheter gällande det stora antalet examina på avancerad nivå inom datavetenskap och möjligheterna att försvara dessa vid utvärderingar. Inriktningar inom en befintlig examen kan vara ett alternativ till att inrätta en ny examen. Ansökan om inrättande av civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem: Föreslaget program bedöms uppfylla fakultetsnämndens krav på kvalitet, fylla ett behov på arbetsmarknaden och innehåller flera intressanta förslag för att stärka studentkvarvaro i programmet och kvalitet i utbildningen, men betänkligheter finns avseende: - Ansökan framhåller synergier och samläsning med såväl civilingenjör robotik som master i inbyggda system. Det är ej övertygande argumenterat om varför utbildningarna inte kan sammanhållas inom ett program med olika utgångar. - Planerade lärarrekryteringen måste genomföras och särskilt tillsvidareanställd personal rekryteras. Två av de sakkunniga framhåller behov av personalrekrytering eller osäkerhet angående tillgängliga lärare inom centrala områden för programmet: avionik, rymd, pålitlighet (dependability), helhetssyn och speciellt säkerhet och datasäkerhet, samt systemering av säkerhetskritiska- och feltoleranta system. Dessa rekryteringar är avgörande för att säkra programmets kvalitet. - Det måste säkerställas att kursen Aerodynamik och flygmekanik, 10 hp, klassas inom ämnet fysik för att tänkta studenter på programmet ska ges en möjlighet att uppfylla föreslagna examensfordringar. Sidan 93 av 333

96 Ärende 6 bilaga 1 Därutöver önskar utskottet, om programmet inrättas av fakultetsnämnden, att för egen förkovran ta del av hur arbetet med lärarlag och ingenjörsvetenskaps-år fungerar i praktiken. 6 (7) Fakultetsnämndens återremittering Efter beredningen i utskottet beslutade fakultetsnämnden vid sitt sammanträde den 11 september 2014 att återremittera ärenden till akademi IDT enligt följande: För examen att återremittera ärendet till akademi IDT för att få mer information avseende relationen mellan examina på avancerad nivå samt kursfordringsinnehållet och motivering till omfånget av flygteknik och att detta redovisas vid nämndens möte den 9 oktober För programmet att uppdra till akademi IDT att inkomma med en reviderad lärarresurslista och att denna ska redovisas till nämndens möte den 9 oktober att även högskolepedagogisk kompetens ska redovisas i lärarresurslistan. Akademins svar Akademin inkom den 19 september 2014 med följande kompletterande underlag utifrån nämndens återremittering: Beskrivning av relation mellan examina på avancerad nivå Motivering till omfånget av flygteknik (inklusive uppdaterat förslag på examenskrav/examensbeskrivning) Uppdaterad lärarkompetensmatris (inklusive kompletterande information) Redovisning av högskolepedagogisk kompetens Dessutom: Reviderad version av kommentarer på den externa granskningen Uppdaterat förslag på utbildningsplan Utskottet tillstyrker inrättande av examen och program Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendena vid sitt möte den 1 oktober 2014 och tillstyrker förslaget att inrätta civilingenjörsexamen i tillförlitliga system samt civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem. Därtill lämnade utskottet följande synpunkter när det gäller programmet: Lärandemålen i kursen Elektroniksystem (ELA302) bör omformuleras för att bli bedömningsbara. Lärandemålen i examensmatrisen för kursen Numeriska metoder med MATLAB (MMA307) bör vara formulerade på svenska. (En granskning efter sammanträdet visar dock att kursplanen är formulerad på svenska och uppfyller därmed gällande regler.) Ytterligare rekryteringar behövs för att stärka kompetensen inom flyg- och rymdområdet. Sidan 94 av 333

97 Ärende 6 bilaga 1 7 (7) Sidan 95 av 333

98 Sidan 96 av 333

99 Ärende 6 bilaga 2 Ansökan om att inrätta Civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem 300 hp Master program in Aerospace Engineering 300 ECTS-credits Om utbildningen Denna utbildning är unik i sitt slag med sitt fokus på säkerhetskritiska inbyggda system som utgör en allt större del i flygfarkoster såsom flygplan, helikoptrar, rymdfarkoster eller autonoma farkoster. Trenden inom flygindustrin och även många andra industrier, är att andelen funktioner realiserade av programvara får en allt större och viktigare roll. Många funktioner finns för ökad säkerhet såsom TCAS (Traffic Collision Avoidance System) inom civilflyg eller antisladdsystem inom fordonsindustrin. Det är viktigt att denna typ av system designas rätt för att uppnå ökad säkerhet då feldesign kan få allvarliga konsekvenser då dessa programvarukomponenter påverkar kritiska funktioner så som styrning och bromsar. Denna utbildning fokuserar på design av tillförlitliga komplexa integrerade system. Centrala delar i utbildningen är att förmedla kunskap om integrerad hård- och mjukvara och kopplingen till MMI (Människa-Maskin-Interface). Utbildningen ger även en inblick i framtida autonoma system med högt ställda krav på miljö, säkerhet och avancerad funktionalitet såsom kopplade bilar/flygplan, robotar i hemmet eller flygande spaningsfarkoster för övervakning av telefonnät och skogsbränder mm. Bakgrund till förslaget att inrätta ett Civilingenjörsprogram i Flyg- och Rymdsystem Inledning/Historik IDT fick inför 2013 ett uppdrag från rektor att stärka forskningsbasen för Högskoleingenjörsprogrammet i Flygteknik vid MDH. IDT formulerade en strategi för arbetet där huvuddraget var att slå samman forskningsområdena Flygteknik och Robotik. Inriktningen på forskningen inom denna grupp är och var huvudsakligen tänkt att bli Tillförlitliga system, en inriktning där IDT redan har viss forskning inom ramen för Inbyggda System. Både Flygteknik och Robotik är beroende av säkerhetsklassad hård- och mjukvara för att praktiskt kunna användas i industrin och av samhället i övrigt. Sammanslagningen leder till att gruppen/forskningsbasen får en större kritisk massa så väl som bättre förutsättningar att ytterligare höja kvaliteten på den forskning som utförs. För grundutbildningens del har det under många år funnits en ambition och en vilja att rikta dagens Flygingenjörsprogram mer mot flygande elektronik dvs Avionik. Redan i mitten av 00-talet anställdes en adjungerad professor i Avionik (Odd Romell) med bakgrund på Saab för att stärka Avioniken i programmet och på sikt öka inslagen av ämnet. Förändringsarbetet har gått sakta vilket delvis kan förklaras med det faktum att programmet har förlitat sig på extern lärarkompetens och med endast c:a 2 heltidstjänster 1 Sidan 97 av 333

100 Ärende 6 bilaga 2 på högskolan har de MDH-baserade lärarna inte förmått att genomföra dessa förändringar. I och med att programmet nu fått kritik från UKÄ vid utvärdering krävs ett större förändringsarbete vilket medför att tiden är lämplig att genomföra de förändringar som sedan länge har varit önskade. IDT har därför valt att skapa ett Civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem. I det nya programmet har vi föreslagit två nya angreppssätt att öka prestationsgrad och genomströmning för studenterna. Upplägget på åk 1 som vi valt att kalla Ingenjörsvetenskap (finns beskrivet i ett separat avsnitt i denna ansökan) där hela året fungerar som en kurs och ger en bra översikt över stora delar av utbildningens innehåll. I denna kurs kommer det att arbeta ett arbetslag av lärare och progressionen för varje student kommer att följas upp i alla kursdelar under hela första året. På så vis finns bra möjligheter att fånga upp studenter som tidigt får problem och sätta in åtgärder för att rätta till problemen. Det andra angreppssättet är att flytta de tunga matematikkurserna till årskurs 2 eller högre. Matematikkurser i åk 1 är ofta en orsak till att studenterna hamnar på efterkälken och ganska ofta måste spendera ytterligare studietid på högskolan för att hinna med att klara av dessa. Studenterna kommer med detta nya upplägg ha en större studievana och dessutom redan ha sett en del tillämpningar av matematiken när matematikkurserna dyker upp i åk 2 och senare. Val av namn, ämne och förhållande till övriga utbildningsprogram på IDT Högskoleingenjörsprogrammet i flygteknik vid MDH har under en längre tid rekryterat bra och examinerat studenter som får relevanta arbeten efter examen. För att dra nytta av detta varumärke och delar av denna rekryteringsbas vill vi bibehålla flygteknik som grund i programmet och bygga vidare med kurser i datavetenskap och elektronik med fokus på inbyggda system. Ämnet flygteknik kommer därför behållas med ett tillägg av rymdteknik. Vi har även valt att lägga till rymdsystem i programnamnet vilket förefaller naturligt då rymdelektronik har väldigt stora delar gemensamt med avionik/flygburen elektronik. Vi anser att tillägget Rymdsystem kommer underlätta studentrekryteringen då rymden intresserar många. IDT har också en adjungerad professor (Fredrik Bruhn) som jobbar inom rymdsystem och planer på att ytterligare förstärka rymdsidan finns genom en utlysning av en lektorstjänst med rymdelektronik som inriktning. Utöver dessa rymdprofileringar på MDH finns ett intresse från regionen och Västerås stad att profilera sig mot rymdteknik, initiala samtal har hållits mellan Västerås stad och Rymdstyrelsen kring detta. Det som utmärker avionik/rymdelektronik i förhållande till systemelektronik i övrigt är de krav på säkerhet som finns i tillämpbara standarder. Standarder som allt fler branscher försöker efterlikna vilket medför att behovet av den examinerade civilingenjören från denna typ av program kommer att finnas inom många olika branscher, medicinsk teknik, fordonsteknik (tåg, bil, båt etc.), robotik, kärnkraftsindustri för att nämna några. Införandet av mer autonoma fordon och system kommer att ytterligare öka kraven på säkerhetskritisk design både i hårdvara som mjukvara. Det till synes smala utbildningsområdet ger därför möjligheter till en mycket bred arbetsmarknad. Att den säkerhetskritiska elektroniken är ett gemensamt drag med robotiken gör att denna del av programmen kan samläsas. Samläsning i högre årskurser är en fördel ur ekonomisk synvinkel såväl som möjligheter till gemensamma projekt som kan dra nytta av olika kompetenser i mixade grupper. I övrigt är Civilingenjörsprogrammet i robotik skilt från det nya programmet och skall så vara för att skapa två tydliga identiteter. I likhet med Robotikprogrammet skall det nya programmet vara ett spetsprogram som skall rekrytera nationellt. Under 2013 anställdes ytterligare en adjungerad professor från Saab (Kristina Forsberg), denna gång för att skapa en Avionikinriktning på Masterprogrammet i Intelligenta Inbyggda System (IIS-master). Utvecklingen av denna inriktning har nyttjats i 2 Sidan 98 av 333

101 Ärende 6 bilaga 2 utvecklingen av civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem. IIS-mastern kommer därför också att dra nytta av den kompetens som byggs upp kring det nya programmet. I övrigt är dessa två program inte konkurrenter då de har helt olika rekryteringsbas och IISmastern inte kan erbjuda den nivå av fördjupning inom ämnet som det nya civilingenjörsprogrammet kommer kunna göra. Civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem i relation till andra utbildningsprogram på MDH med avseende på datavetenskap presenteras nedan i figur. I figuren framgår att flygingenjörsprogrammet skiljer sig från övriga program med sitt fokus på underhåll och drift framför datavetenskap. Figur 1 Utbildningsprogram relaterade till civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem Programmets koppling till MDH:s FUS (Forsknings- och utbildningsstrategi) Flyg- och rymdsystem kommer att ordna sig under det övergripande forskningsområdet Inbyggda System på IDT. Det finns också en tydlig koppling till Hälsoteknik och den nya KKS-profilen (Kunskap- och KompetensStiftelsen) ESS-H (Embedded Sensor Systems for Health) genom behovet av säkerhetskritisk hård- och mjukvara inom det tillämpningsområdet. Det nya programmet utvecklas i samarbete med Saab vilket medför en god möjlighet till framtida samproduktion av forskning men även genom samverkansinslag i grundutbildningsprogrammet. Programmet kan också tänkas ytterligare stärka samarbeten med lokal industri som Bombardier, ABB etc. Inrättandet av det nya Civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem kopplar också direkt till FUSaktiviteten att förse svensk industri med spjutspetskompetens. 3 Sidan 99 av 333

102 Ärende 6 bilaga 2 Examen/examina efter genomgången utbildning Civilingenjörsexamen i tillförlitliga system Degree of Master of Science in Engineering Dependable systems Programmets innehåll och upplägg Senare års MDH-satsningar inom flyg- och rymdområdet tillvaratas i utbildningen då anställda adjungerande professorer och seniora lektorer inom flyg- och rymdområdet intimt kopplas till utbildningen. En rad nya kurser och projektkurser inom flyg- och rymdsystem samt autonoma intelligenta farkoster är inkluderade i utbildningen. Vidare baseras utbildningen även på befintliga kurser inom utbildningsprogram på MDH såsom civilingenjörsprogrammet i robotik och masterprogrammet i intelligenta inbyggda system. Utbildningen, som sträcker sig över fem år, presenteras nedan i text och figur. Grön färg i figuren representerar befintlig kurs utan behov av förändring, gul färg representerar befintlig kurs med behov av förändring och orange färg representerar ny kurs. 4 Sidan 100 av 333

103 Ärende 6 bilaga 2 Figur 2 Programschema civilingenjörsprogrammet flyg- och rymdsystem 5 Sidan 101 av 333

104 Ärende 6 bilaga 2 Utbildningen inleds år 1 med ett samlat kurspaket kallat ingenjörsvetenskap på 60 hp som fokuserar på flyg- och rymdsystem och syftar till att ta fram ingenjörer som kan bidra till utveckling av nya produkter inom flyg- och rymdområdet i en modern team-baserad miljö. Överordnade syften med ingenjörsvetenskapsåret är att introducera studenterna i flyg- och rymdsystem samtidigt som studenterna svetsas samman under detta första år. Ingenjörsvetenskapsåret berör ämnen som resterande fyra utbildningsårs kurser fokuserar på och som en följd därav innehar studenterna breda faktakunskaper och bred förståelse för flyg- och rymdsystem redan efter det första året. Individuellt och i grupp förmår studenterna efter det första utbildningsåret att förklara, ge exempel på, generalisera och sammanfatta grundläggande principer i flyg- och rymdsystem. Studenterna har dessutom tränats i ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt där samhälleliga och etiska aspekter kopplade till utveckling av flyg- och rymdsystem belysts. Vidare innehar studenterna förmågan att planera och utifrån adekvata vetenskapliga metoder på en grundläggande nivå genomföra, och redovisa resultatet av, ett projekt i arbetsgrupper inom flyg- och rymdsystem inom uppställda ramar. År 2 bjuder på mer klassiska ingenjörskurser såsom vektoralgebra, envariabelkalkyl, mekanik och elektroniksystem i syfte att bredda studenternas kunskaper i matematik, fysik och elektronik som studenterna behöver innan de går vidare mot fördjupade ingenjörskurser på avancerad nivå. Förutom klassiska ingenjörskurser fördjupar studenterna sina kunskaper och färdigheter inom flyg- och rymdsystemområdet i och med kurserna mänskliga faktorerna, datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion, flygplansstrukturer och materiallära I samt utveckling av avioniksystem. Lärandefokus vrider under det andra året över från faktakunskaper och förståelse till att fokusera allt mer på viktiga baskunskaper inom matematik, elektronik, datorteknik och mekanik. Detta gör att studenterna mer självständigt kan tillämpa, beräkna, modifiera, relatera och skissera olika aspekter kopplade till flyg- och rymdsystem. Studenternas kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor utvecklas såväl individuellt som i grupp (laborationer, projekt och gruppuppgifter) vilket ställer högre krav på studentens förmåga att ta ansvar för det egna lärandet och förmågan att inkludera alla gruppmedlemmar i grupparbetet och att personligen aktivt delta i grupparbetet. Även år 3 innehåller ett antal klassiska ingenjörskurser såsom reglerteknik, numeriska metoder och flervariabelkalkyl vilket ytterligare breddar studenternas ingenjörsmässig grund att stå på. Vidare så fördjupar studenterna under år 3 ytterligare sina kunskaper inom flyg- och rymdsystem då de läser kurser såsom flygsystemteknik, mätteknik, kvalitets- och underhållsteknik och autonoma intelligenta farkoster. Efter utbildningens tre första år innehar studenterna följaktligen breda kunskaper i matematik, fysik, elektronik, avionik och flygteknik, vilka är nödvändiga under utbildningens två avslutande år (där avancerade kurser som i huvudsak fokuserar på säkerhetskritiska inbyggda system läses). Fokus under det tredje året vrider över från tillämpning till att fokusera allt mer på analys och kritisk bearbetning av aspekter kopplade till flyg- och rymdsystem. Vidare så utvecklas studenternas förmågor att sätta tekniken i ett miljömässigt, etiskt och samhälleligt hållbart sammanhang och därigenom analysera och identifiera teknikens påverkan på miljön, människan och samhället. År 4 innefattar kurser på avancerad nivå inom elektronik, programmering, inbyggda system samt flyg- och rymdsystem med fokus på utveckling av säkerhetskritiska inbyggda system. Kunskaper på en avancerad nivå inom säkerhetskritiska inbyggda system efterfrågas även inom andra branscher vilket gör studenterna mycket attraktiva även utanför flyg- och rymdindustrin efter avslutad utbildning. Nivån på kurserna som ingår i 6 Sidan 102 av 333

105 Ärende 6 bilaga 2 det fjärde utbildningsåret ställer höga krav på såväl intellektuell mognad som kompetens inom säkerhetskritiska inbyggda system med fokus på flyg- och rymdsystem. Kurserna ställer höga krav på förmåga att självständigt syntetisera principer och värdera olika design- och strategival. Vidare ställer den höga komplexitetsnivån i kombination med såväl individuella som gruppbaserade aktiviteter höga krav på studentens skriftliga och muntliga förmåga. Studenten skall i dialog med olika grupper kunna redogöra för sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. År 5 inleds under höstterminen med kursen forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik varpå studenterna genomför kursen projekt flyg- och rymdsystem II. Projektkursen sätter tidigare lästa kurser inom elektronik, inbyggda system och flyg- och rymdteknik i ett industriellt sammanhang. Projektet bedrivs enligt en etablerad utvecklingsmodell i ett formellt styrt utvecklingsprojekt där kravhantering, design, validering och verifiering utgör viktiga delmoment. Dessa inledande kurser under det femte utbildningsåret ställer mycket höga krav på studenternas förmåga att självständigt planera, exekvera och presentera ett utvecklingsprojekt avseende ett modernt säkerhetskritiskt inbyggt system i en verklighetstrogen och teambaserad utvecklingsmiljö. Vidare så ställer projektkursen krav på studenternas förmåga att argumentera för teknikens samhälleliga och etiska aspekter, dess möjligheter och begränsningar, och det ansvar människor har för hur den används. Efter höstterminens kurser i forskningsmetodik och projekt i flyg- och rymdsystem står studenterna väl rustade inför det avslutande examensarbetet som genomförs under vårterminen. Examensarbetet, som utgör den avslutande kursen inom utbildningen, kommer att genomföras i enlighet med den nya arbetsprocessen för examensarbeten inom IDT. Den nya arbetsprocessen för examensarbeten beskrivs i detalj under egen rubrik i detta dokument. 7 Sidan 103 av 333

106 Ärende 6 bilaga 2 Befintliga kurser som planeras ingå i programmet Ett flertal av kurserna som planeras ingå i programmet ges redan idag inom högskoleingenjörsprogrammet i flygteknik, civilingenjörsprogrammet i robotik samt inom masterprogrammet i intelligenta inbyggda system. Några av kurserna kommer att revideras dels för att öka kopplingen till det nya programmet dels för att ytterligare förbättra kvalitén i dessa kurser. Detta arbete kommer att intensifieras efter det att beslut tagits om att inrätta programmet. Kurserna inom elektronik såsom exempelvis Elektronik grundkurs, Elektroniksystem, Komplexa elektroniksystem har samtliga kursutvärderingsvärden på över 4,0. Flertalet kurser inom datavetenskap och flygteknik har också värden kring 4,0 några närmar sig högsta betyget 5,0. Vad gäller genomströmning i enskilda kurser så analyseras detta fortlöpande i samband med kursanalys som görs efter varje kurstillfälle. Samtliga kurser har en tillhörighet på en avdelning inom IDT och denna ansvarar för att se till att förändringar i upplägg, kursplan eller examination genomförs i de fall då detta anses nödvändigt. IDT har under 2014 infört ett systematiskt arbetssätt kring kursutveckling där lärarlag konstruerade efter hur kurser hänger samman och bygger på varandra klustrats ihop och träffas fyra gånger per läsår för att gå igenom kursutvärderingar, föreslagna förändringar, uppstart och uppföljning. 8 Sidan 104 av 333

107 Ärende 6 bilaga 2 Tabell 1 Kurser i utbildningsprogrammet Befintliga kurser utan förändring Befintliga kurser med revideringar Nya kurser Grundläggande programmering 7,5 hp Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion 7,5 hp Inbyggda system I 7,5 hp Inbyggda system II 7,5 hp Säkerhetskritiska system 7,5 hp Programmering av tillförlitliga inbyggda system 7,5 hp Mätteknik 7,5 hp Reglerteknik 7,5 hp (rev. pga. nya kursen grundläggande reglerteknik 2,5 hp) Grundläggande avioniksystem (f.d. Avionik I) Flygsystemteknik 7,5 hp (f.d. Flygsystemteknik 15 hp) Aerodynamik och flygmekanik 10 hp (f.d. Aerodynamik och flygmekanik 7,5 hp Introduktion till flyg och rymdsystem 5 hp (f.d. Introduktion till flygteknik 7,5 hp) Introduktion till datorer 2,5 hp Grundläggande reglerteknik 2,5 hp Projekt i flyg och rymdsystem I 7,5 hp Utveckling av avioniksystem 7,5 hp Autonoma intelligenta farkoster 7,5 hp Elektronik i rymden 7,5 hp Modellbaserad utveckling 7,5 hp Kvalitets och underhållsteknik 15 hp Design av feltoleranta system 7,5 hp Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik 7,5 hp Elektronik grundkurs 7,5 hp Elektroniksystem 7,5 hp Komplexa elektroniksystem 7,5 hp Mänskliga faktorerna 7,5 hp Flygplansstrukturer och materiallära I 7,5 hp Envariabelkalkyl 7,5 hp Flervariabelkalkyl 7,5 hp Vektoralgebra 7,5 hp Numeriska metoder 7,5 hp Mekanik I 7,5 hp Flygmotorteknik 7,5 hp Examensarbete för civilingenjörsexamen i flyg och rymdsystem 30 hp (följer samma modell som övriga kursplaner för examensarbeten inom IS) 9 Design av autonoma flyg och rymdsystem 7,5 hp Projekt i flyg och rymdsystem II 22,5 hp Sidan 105 av 333

108 Ärende 6 bilaga 2 År 1 - Ingenjörsvetenskap i detalj Utbildningen inleds med kurspaketet Ingenjörsvetenskap vilket syftar till att redan första året ge studenterna en helhetsbild av utbildningen, ett upplägg som hämtats från MIT. I kurspaketet får studenten lära sig färdigheter som gör det möjligt att bli en effektiv rymd- /flygingenjör i kombination med att även lära sig att tillgodogöra sig stora mängder domänspecifikt material. Kurspaketet avspeglar de dubbla målen med utbildningens undervisning, disciplinärt material kombinerat med övriga färdigheter som krävs av en framgångsrik flyg-/rymdingenjör. Ett koncept som är kopplat till inlärning enligt CDIOmodellen. Det första och tillika grundläggande målet med Ingenjörsvetenskap är att ge studenten en gedigen förståelse av grundläggande discipliner inom flyg- och rymdteknik, liksom deras inbördes relation och tillämpningar. De prioriterade disciplinerna är avionik (A), aerodynamik (AE), datorer och programmering (D), elektronik (E), flygteknik (F), flygmotorteknik (M), och reglerteknik (R). Målet med att undervisa dessa ämnen på ett unisont sätt, är att kunna påvisa gemensamma intellektuella grunder för ingående discipliner, liksom visa hur ämnen vävs samman vid lösande av ett systemproblem (SP). Genomgående under kurspaketet är att visa på kopplingen och samspelet mellan dessa olika discipliner. Det andra målet med ingenjörsvetenskap är att guida studenten till en förståelse för grundläggande kompetenser, kunskaper och kvalitéer som är gemensamma drag hos framgångsrika ingenjörer. Detta inkluderar t.ex. kunskaper i framgångsrikt grupparbete (inkl. kommunikation med tekniska och grafiska hjälpmedel) och självständigt arbete (läsa, forska, experimentera). Framgångsrika ingenjörer har dessutom förmågan att göra skattningar av dåligt kända parametrar, skapa konceptuella modeller av system, bedöma tillämpbarheten av olika modeller och deras möjliga lösningar på relevanta problem, och slutligen designa nya lösningar till tekniska utmaningar. Ingenjörer i ledande ställning känner till samspelet mellan tekniska lösningar och etiska, ekonomiska, politiska, sociala och miljörelaterade behov och begränsningar som råder i det omgivande samhället. Kurspaketet i ingenjörsvetenskapsåret leds av ett lärarlag som är engagerat under hela kurspaketets genomförande. Lärarlaget består av de lärare som är kursansvariga för respektive ingående disciplin, läraren ansvarig för systemproblemet/projektet samt en lärare med ett övergripande ansvar för kurspaketet ingenjörsvetenskap (denna lärare kan vara en av de nyss nämnda, eller en annan lärare). Med fördel finns även för tidsperioden aktuell lab-assistent med på möten. Under hela kurspaketet uppdateras ett Excel-ark med alla studenters prestationer i alla ingående kursmoment. Här bokförs resultat av alla inlämningsuppgifter, tentamina, projektredovisningar, etc. Dessutom bokförs den tid studenterna rapporterat att de lagt ned på alla arbetsuppgifter. Excel-arket är ett av de viktigaste verktygen i hela kurspaketet, då målet är att hålla en konstant och lagom arbetsbelastning för studenter plus att nära följa och upptäcka de studenter som eventuellt får problem med att följa sin utbildning. Under hela kursens gång kommer det finnas korta veckomöten där hela lärarlaget träffas. Veckomötet tar ca 30 minuter i anspråk (alternativt 60 minuter om det blir ett lunchmöte). Vid veckomöten kommer bland annat följande gås igenom: 1. Gå igenom vad som hände föregående vecka: Hur klarade sig studenter på senaste examinationsmoment? Var det för svårt/enkelt? Svaret på frågor som dessa noteras inför framtiden ty ett av det viktigaste syftet med veckomötet är att hitta eventuella studenter som har problem och utifrån det diskutera, och vid behov identifiera en eventuell åtgärdsplan, föreslå extra handledning, etc. Varje uppgift/examinationsmoment har en skattad tidsåtgång kopplad till sig, vilken studenten fyller i veckovis. Det är sedan 10 Sidan 106 av 333

109 Ärende 6 bilaga 2 labassistentens ansvar att bokföra denna tid och presentera den på veckomötet. Genom att gå igenom ackumulerad student-tid, jämfört med målsiffror etableras en känsla för studenternas arbetsbelastning i lärarlaget. 2. Gå igenom kommande veckas aktiviteter: Alla i lärarlaget presenterar kortfattat vad de ska föreläsa om i syfte att skapa en helhetsbild för samtliga i lärarlaget om vad som gås igenom under den kommande veckan. Vidare tillses att kommande uppgifter och examinationsmoment är färdiga och testkörda. Lärare med övergripande kursansvar har flera arbetsuppgifter, bl.a.: Hålla i veckomöten. Ansvara för Excel-arket. Föreläsningar används i huvudsak som undervisningsform där ett återkommande inslag är konceptfrågor som besvaras med hjälp av mentometerknappar där läraren och studenterna får återkoppling på svarsutfallet i realtid. På detta vis får läraren momentan återkoppling på huruvida studenterna har förstått eller ej och kan utifrån detta välja att ytterligare förklara eller gå igenom berört material. I motsats till konventionell föreläsningsmetodik där läraren pratar och studenterna lyssnar så används Omvänd föreläsningsmetodik i mycket hög utsträckning där studenterna får diskutera och lösa uppgifter i grupp samtidigt som läraren går runt mellan grupperna och ställer relevanta frågor, och fångar upp de studenter som är fel ute. Uppgifter och inlämningsuppgifter under året syftar till att användas i det större projektet i slutet av året. Studenter högre upp i årskurserna agerar under det första året handledare, enligt modellen för Supplementary Instructors (SI), och hjälper studenterna individuellt, eller i grupper om fler studenter. Studentforskningsprogrammet SFP Från år 3 kommer studenter erbjudas möjlighet att delta i SFP (StudentForskningsProgrammet/SF-programmet), vilket är en idé som har sitt ursprung från UROP (Undergraduate Research Opportunities Project) på MIT. Studentforskningsprogrammet har som mål att skapa och stödja forskningssamarbeten mellan programmets studenter och forskare. SF-programmet erbjuder duktiga studenter en möjlighet att arbeta med spjutspetsforskning, oavsett om studenten blir en aktiv del av ett etablerat forskningsprojekt eller driver sina egna idéer. Ett SF-projekt kan utlysas av en forskare, eller härstamma från att en student kontaktar en forskare/möjlig SFPhandledare. Under tiden som SFP-arbetet genomförs kommer studenten ha tillgång till en handledare/mentor. Projekt Det finns olika typer av projekt en student kan välja mellan, t.ex. följande: En forskare utlyser ett möjligt SF-projekt, finansiell ersättning utgår Studenten föreslår en idé han/hon vill arbeta på. Arbetet utförs av studenten, i samverkan av en forskargrupp (inkl. handledare/mentor). Eventuellt utgår finansiell ersättning. Ansökan En ansökan om att få göra ett SF-projekt ska vara 1-3 sidor, som tydligt beskriver den forskningsidé studenten vill arbeta med. Ansökan ska även beskriva var och hur arbetet kommer genomföras (med tydliga arbetsuppgifter), en preliminär tidsplan för arbetet och slutligen beskriva varför studenten är intresserad av ett SFP och studentens 11 Sidan 107 av 333

110 Ärende 6 bilaga 2 förhoppningar om vad SFP ska leda till. En ny, eller uppdaterad, ansökan måste skrivas vid start av varje SF-projekt, även om det är fortsättning av ett tidigare SF-projekt. Detta för att tydligt visa vilka arbetsuppgifter som ingår under nya tidsperioden. Genomförande En typisk tidsram för ett SF-projekt är vårtermin, hösttermin, eller sommaruppehåll. Studenten bör ha möjlighet att utanför sitt vanliga kursarbete kunna lägga 4-10 timmar/vecka på sitt SF-projekt. Arbetet kan genomföras i forskargruppens lokaler, eller på annan lämplig plats. Utvärderingar Utvärderingar av SFP-arbetet är av stor vikt för alla inblandade i SFP-projekt. Det kommer krävas två utvärderingar vid slutet av varje termin/sommar. En fylls i av studenten och en fylls i av studentens forskningshandledare. Dessa utvärderingar är obligatoriska oavsett om SFP-arbetet var för kurspoäng, betalning eller frivilligt arbete. Studentutvärderingen ska beskriva den personliga och tekniska utvecklingen under det gångna halvåret, inkludera framgångar och utmaningarna i SFP-forskningen, effekten av SFP-arbetet på studentens grundutbildningskarriär. Forskningshandledarutvärderingen kommer innehålla kommentarer om genomfört arbete och möjliga fortsättningar på arbetet. Förväntat resultat SF-projekten förväntas ge studenter möjlighet att fördjupa sina kunskaper i samverkan med existerande forskning. Resultat av framgångsrika SFP-arbeten kommer ingå som del i forskningsrapporter, alternativt kunna bli en egen publikation. Vinst för forskargrupper, utöver möjlighet till del av publikationer, är att de på ett tidigt skede får möjlighet att lära känna studenter och framtida möjliga doktorander. Kvalitetssäkring av examensarbeten En ny arbetsprocess för examensarbeten, som syftar till kvalitetssäkring, kommer att tillämpas inom Civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem. Nedan beskrivs den nya processen för examensarbeten på IDT-Västerås, vilken blir den gällande arbetsprocessen för examensarbeten även för studenterna vid civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem. Studenterna som genomgår examensarbeteskursen kommer att följa en åttastegsprocess som beskrivs i text nedan: 1. Examensarbetsprocessen i form av en kurs Ett av syftena med de föreslagna förändringarna är att ge en klar och strömlinjeformad process, vilket synliggör statusen på respektive student som är involverad i kursen samtidigt som det markerar en klar gräns för mängden handledning och examination som krävs för respektive examensarbete. Examensarbetsprocessen är designad så att den genomförs som en kurs med en uppsättning instanser. Varje instans präglas av spikade start- och slutdatum samt schemalagda examinationsmoment etc. På en given nivå (kandidat och magister/master) är alla instanser gemensamma över utbildningsprogramgränserna. Tanken är att alla examensarbeten på IDT på en given nivå skall starta vid samma tidpunkt, avslutas vid samma tidpunkt och ha samma examinationsmoment. För examensarbeten på avancerad nivå (magister, master och civilingenjör) ges kursen vid två tillfällen per år: höstterminen (september januari) 12 Sidan 108 av 333

111 Ärende 6 bilaga 2 vårterminen (januari juni) 2. Öppningsdag Studenterna förväntas att starta arbetet med sina examensarbeten omedelbart när kursen för examensarbeten inleds. I enlighet med detta så finns det ett behov att säkerställa att varje student: Förstår vad ett examensarbete är, vad som innefattas och hur de genomför ett examensarbete Ges möjlighet att hitta ett lämpligt förslag på ämne för examensarbete före kursstart Mellan en och två månader före kursen startar så organiseras en öppningsdag innehållande två delar; en introduktionspresentation samt möjligheten för företag att träffa studenter. Syftet med introduktionspresentationen är att informera studenterna om skrivande av examensarbete, processen för examensarbeten samt att orientera studenterna i lämpliga resurser att nyttja i samband med kursen. Syftet med företagstudent-träffen är dels att bereda en möjlighet för företag att presentera examensarbeten som de söker studenter till och dels att erbjuda en möjlighet för studenter att komma i kontakt med företag att skriva examensarbete för. 3. Kursstarten Avseende ansökan om examensarbete så är det examinatorns ansvar att säkerställa att innehållet i det föreslagna examensarbetet innehåller tillräckligt med utmaningar och tillräckliga vetenskapliga bidrag för att studenten skall kunna få sitt examensarbete godkänt. I händelse av att examensarbetet genomförs i samarbete med ett företag så måste examinatorn och handledaren spela en aktiv roll i skapandet av förslaget till problemformulering; de måste säkerställa, att nivån på examensarbetet är tillräcklig för att få examensarbetet godkänt. Vad processen för examensarbete anbelangar så måste alla ansökningar avseende ämne för examensarbete senast ha godkänts av examinatorn vid kursens start. 4. Första examinationsmomentet: Status- och planeringsuppföljning Syftet med detta nya examinationsmoment är att säkerställa att studenterna inleder examensarbetet med att få förståelse för vad syftet är med arbetet, att placera examensarbetet i en kontext genom att kartlägga tidigare forskning inom området och planera inriktningen på arbetet. Vidare skall problemställningen, kartläggning av tidigare forskning inom området, metoden samt planen för examensarbetet utvärderas. Inför denna examination förväntas studenten: Skriva delar av den slutliga rapporten (problemformulering, redogöra för tidigare forskning, metod samt plan) som en initial rapport. Presentera statusen på arbetet. Detaljrikedomen inom detta område skall i detta fall vara raffinerad. Detta skall göras i mindre grupper i form av att studenterna läser varandras rapporter och sedan diskuterar kvaliteten på planerna under överinseende av kursansvarig och assisterad av ett antal handledare. 13 Sidan 109 av 333

112 Ärende 6 bilaga 2 5. Andra examinationsmomentet: Den slutgiltiga rapporten Ungefär 3 veckor före presentationsdagen skall studenterna lämna in den slutgiltiga versionen av sina examensarbeten. Handledare behöver inte längre i förväg godkänna rapporten för att examensarbetet skall få skickas in för bedömning. Istället så påbörjas bedömningen explicit i form av att studenten aktivt ansöker om bedömning genom att skicka in examensarbetet till Urkund. En utvärderingsmall skall användas vid betygsättning av examensarbetena. Bedömningsmallen beskriver kriterierna, mot bakgrund av de nationella examensmålen, och används vid betygssättning av arbetet. 6. Opponering En vecka före presentationerna skall ett presentationsschema anslås. magister- och masterstudenter skall då välja ut ett examensarbete från listan av godkända arbeten. Opponentskap tilldelas enligt principen först till kvarn för att säkerställa att opponenterna fördelas jämnt mellan examensarbetena. Opponenterna skall skicka in en opponeringsrapport 3 dagar före presentationen till sin examinator och de är tvungna att ställa frågor på presentationen. 7. Tredje examinationsmomentet: Presentations- och avslutningsceremoni Studenter vars examensarbeten har blivit godkända måste presentera sina examensarbeten på ett öppet seminarium inför examinationskommitté, opponent, klasskamrater och företaget som de samarbetat med. Presentationerna organiseras i fyra delar; studenten presenterar sitt examensarbete, opposition av andra studenter, examinationskommittén ställer frågor till studenten, och i mån av tid ställer publiken frågor. 8. Avslutsfas Vid slutet av kursen skall resultaten föras in i Ladok. Studenter vars examensarbeten inte har blivit godkända efter två omgranskningar skall tilldelas betyget underkänt för kursen. Dessa studenter måste på nytt söka till nästa kurstillfälle med ett nytt ämne för examensarbetet. Examensarbeten som inte har godkänts inom ett år skall också underkännas. 14 Sidan 110 av 333

113 Ärende 6 bilaga 2 Lärarkompetens Det nya föreslagna civilingenjörsprogrammet är en vidareutveckling av det existerande Högskoleingenjörsprogrammet i Flygteknik. Det betyder att den lärarkompetens som finns idag kommer att utgöra en del av lärarkompetensen även för det nya programmet. Dagens flygteknikprogram drivs dock till stor del av externa lärare och för att få en bättre intern kompetens på MDH som kan bidra till utveckling av en akademisk miljö inom området har IDT påbörjat implementering av en kompetensförstärkningsplan som tagits fram för något år sedan. En av högskoleingenjörsprogrammets adjunkter skall påbörja forskarutbildning samt att en lektorstjänst har utlysts inom området Avionik (ärendet ligger i skrivande stund hos sakkunniga som utvärderar de sökande). Ytterligare en lektorstjänst är planerad och kommer lysas ut inom kort, denna gång med inriktning mot rymdelektronik. För denna nya utlysning har vi försäkrat oss om att det finns kompetenta personer i regionen som är intresserade av att söka. Sedan knappt ett år har MDH också en adjungerad professor med Flyg/Rymd-bakgrund på 20% (Fredrik Bruhn), en tjänst som på sikt skulle kunna utökas för ett större engagemang inom grundutbildning. I övrigt har det nya civilingenjörsprogrammet byggts på med kurser i datavetenskap och elektronik inom området inbyggda system. Kompetens inom dessa områden finns på IDT där lärare inom Civilingenjörsprogrammet i Robotik, Datavetenskapliga programmet och Masterprogrammet i Inbyggda System kommer att undervisa på det nya programmet både i samläsningskurser med andra program och i specifika kurser för det nya programmet. I den mån lärare slutar på MDH kommer sannolikt ersättningsrekryteringar att behövas men i dagsläget är det bara Gordana Dodig-Crnkovic som vi vet kommer att sluta på MDH för en ny tjänst på Chalmers. Denna övergång kommer att ske gradvis vilket gör att vi räknar med att kunna nyttja Gordana initialt i utvecklingen av det nya programmet. I övrigt hänvisas frågor kring lärarkompetens till den kompetensmatris som finns i denna ansökan. 15 Sidan 111 av 333

114 Ärende 6 bilaga 2 Forsknings och utbildningsmiljön för programmet Civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem kommer att tillhöra forskningsmiljön Inbyggda System (IS) som är en del av akademin för Innovation, Design och Teknik (IDT) på Mälardalens högskola. IS är en världsledande forskningsmiljö inom utveckling, modellering och analys av inbyggda realtidssystem, dvs. det forskningsområde som programmet till stor del kommer att bygga på. Microsoft Research rankar för närvarande IS som den femte bästa forskningsmiljön inom realtidssystem i Europa (bäst i Sverige) och som den näst bästa inom programvaruteknik (software engineering) i Sverige efter Uppsala låg forskningsbudgeten för IS på 76 miljoner kronor. Av denna var 24 miljoner kronor direkta statliga forskningsanslag (fakultetsmedel). Forskningsanslaget växlas sedan upp 4.5 gånger genom finansiering från externa forskningsfinansiärer, såsom Kunskaps och Kompetensstiftelsen, Stiftelsen för strategisk forskning, Vinnova, och EU anslag. Dessa direkta anslag kompletterades av ytterligare 32 miljoner kronor in kind anslag från näringslivet. För närvarande har IS 25 professorer (varav 15 är permanent anställda och övriga är adjungerade professorer från näringslivet eller gästprofessorer), 46 seniora forskare (varav 9 docenter) och 72 doktorander. IS erbjuder en stark internationell forskningsmiljö som karakteriseras av samarbete, öppenhet och laganda. Vi har en blandning av etablerade och unga forskare, där ett flertal är delvis anställda eller finansierade av näringslivet. Vi har också en stark tradition av att personal flyttar fram och tillbaks mellan IS och näringslivet, liksom ett starkt utbyte med andra internationella forskningsmiljöer över hela världen. De flesta av våra forskare och doktorander ingår, i större eller mindre mängd, i vår grundutbildning, som lärare, handledare, examinatorer eller med program- och kursutveckling. Trots storleken på IS och bredden på vårt verksamhetsområde har vi en stark tradition av att konsolidera oss och samarbeta mellan forsknings- och utbildningsområden samt med industriella och akademiska partners. Forskning och utbildning inom IS är indelade i följande sex områden: Robotik och avionik. Vår forskning inom robotik och avionik inkluderar forskning och utbildning inom autonoma undervattens- och rymdfarkoster. Ett stort fokus ligger på pålitlig elektronik, höghastighetssyncentrum och artificiell intelligens som delar i människa-robot interaktion, autonom navigation och utveckling av artificiell syn. Området har också stor kompetens inom det rent flygtekniska området och ger idag kurser inom områden såsom avioniksystem, aerodynamik, flygmotorteknik, underhåll av flyg och flygmateriallära. Personal inom området ansvarar idag för två utbildningar, Civilingenjörsprogrammet i robotik samt Högskoleingenjörsprogrammet i flygteknik. Relevans för Flyg- och rymdsystemprogrammet: Mycket hög. Denna kompetens är essentiell för programmets fokusering på aerodynamik, flygteknik, elektronik, avionik samt artificiell intelligens, och utgör själva basen för programmet. Ett flygplan eller rymdfarkost delar många egenskaper med robotar, markbundna såväl som undervattensrobotar. Realtidssystem. Vår forskning och utbildning inom realtidssystem omfattar konstruktion av förutsägbar mjukvara för tidskritiska system. De centrala forskningsområdena omfattar schemaläggning, datakommunikation och realtidsoperativsystem. Forskningen adresserar både mekanismer och protokoll för förutsägbarhet och modellering och analys för att verifiera temporal korrekthet. Personal inom detta område ansvarar för utbildningen 16 Sidan 112 av 333

115 Ärende 6 bilaga 2 Masterprogrammet inom intelligenta inbyggda system och ger ett flertal kurser på andra program däribland civilingenjörsprogrammet i robotik. Relevans för Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hög. Realtidskraven inom flyg- och rymdsystem är mycket höga och stora krav ställs på determinism och implementation av verifierbara realtidsmekanismer vid utveckling av dessa system. Tillförlitliga system. IS forskning inom tillförlitliga system omfattar tekniker för att bygga säkra och tillförlitliga system med hög tillgänglighet. Forskningen koncentrerar sig på förhållandet mellan hur system designas och hur de certifieras. Tekniker såsom kravhantering, arkitekturbaserad verifiering samt effektiv och tillförlitlig automatiserad mjukvarutestning ingår i området. Personal från detta område utvecklar och ger kurser på de flesta grundutbildningsprogram inom IS. Relevans för Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hög. Tillförlitlighet, kravhantering och certifieringsfrågor är starkt förknippade med flyg och rymdsystem. Sensorsystem och hälsa. Forskning och utbildning inom detta område omfattar bland annat tillförlitlighet vid datainsamling av data från sensorer, både på människokroppen, men även mekaniska system. Vidare omfattar området även kommunikation och trådlös kommunikation av sensordata där aspekter som tillförlitlighet, säkerhet och integritet är viktiga parametrar. Slutligen omfattar området även signalbehandling och beslutsstöd. Personal från området ger i dag kurser i flertalet av våra utbildningsprogram på IS. Relevans för Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hög. Sensorsystem och tillförlitlig datakommunikation är viktiga områden vid utveckling av flygande system. Dessutom kan monitorering av piloten vara viktiga aspekter vid utveckling av framtidens flyg- och rymdsystem. Programvaruteknik: Forskningen inom programvaruteknik omfattar metoder, processer och verktyg för utveckling av storskalig, komplex industriell mjukvara. Ett stort fokus på komponentbaserad och modellbaserad programvaruteknik finns, där de huvudsakliga målen är att göra mjukvara och mjukvaruintensiva system mer effektiva och av högre kvalitet. Personal från området ansvarar för utbildningarna Masterprogrammet i programvaruteknik och Magisterprogrammet i programvaruteknik, dessutom ges ett flertal kurser i de övriga utbildningsprogrammen på IS. Relevans för Flyg- och rymdsystemprogrammet: Medelhög. Flygplan och rymdfarkoster blir beroende av större och större mängder mjukvara varvid komplexiteten i dessa system ökar. Kraven på effektiva och kvalitetssäkrade processer för mjukvaruutveckling ökar då. Verifiering och validering: Detta område hanterar tekniker och verktyg för att verifiera och validera korrekthet på mjukvara, med ett speciellt fokus på modellbaserad testning och model-checking av tids- och arktitekturmodeller. Syftet är att utveckla effektiva och relevanta verifieringsmetoder som är applicerbara i industrin. Forskningen innefattar utveckling och anpassningar av modelleringsnotationer, formell analys av inbyggda system och statisk källkodsanalys. Relevans för Flyg- och rymdsystemprogrammet: Hög. Att formellt kunna verifiera och validera korrekthet är kritiskt för mjukvara i flygplan och rymdfarkoster. Inom ramen för programmet kommer detta att ingå, specifikt inom kurserna Utveckling av luftburna system samt Projekt i flyg- och rymdsystem (22,5 hp). Denna mix av forskning och utbildning sammantaget gör att ett flyg- och 17 Sidan 113 av 333

116 Ärende 6 bilaga 2 rymdsystemprogram är en fullt naturlig utveckling av IS befintliga verksamhet. Några exempel på framgångsrika resultat inom IS (referenser sist i dokumentet) Inom området robotik och avionik Människa-robotinteraktion. Inom området har forskning runt design och implementation av ett unikt system för interaktiv programmering av industriella robotar som schemalägger och planerar en robotcell betydligt enklare och mer intuitivt genomförts. Detta leder till minskade krav på expertis och snabbare programmering av industrirobotar i. Artificiellt syncentrum: Inom området har ett hårdvarubaserat 3D visionssystem utvecklats. Systemet är tänkt att kunna användas i många robotapplikationer och möjliggöra ett artificiellt syncentrum ii. Autonom navigation och kartläggning: Baserat på visionssystemet har en visionsbaserad autonom farkost utvecklats iii. Systemet klarar av att skapa en karta över ett område utan förinformation baserat enbart på visuell information från naturliga landmärken. Intelligenta industriella system: Stor forskning inom självlärande-, självdiagnosticerande-och beslutssystem där fallbaserad resonemangsteknik används iv. Inom området realtidssystem Schemaläggning och synkronisering: Utveckling av tekniker, arkitektur och analystekniker för hierarkisk schemaläggning av realtidssystem v. Dessa bidrag är viktiga steg mot att förbättra hur inbyggda system byggs genom att minska dess komplexitet och utvecklingstid. Vidare har tekniker för att adaptera den hierarkiska konfigurationen under körning utvecklats vi. Dessutom har tekniker för att stödja minnesrelaterad predikterbarhet i hierarkiskt schemalagda realtidssystem som exekverar i multi-core system vii. Flera typer av synkroniseringsmekanismer som möjliggör ömsesidigt uteslutning av resurser för multiprocessorsystem viii samt hierarkiskt schemalagda system ix,x har tagits fram. Kommunikation: Framtagande av arkitekturer, protokoll och schemaläggningsalgoritmer för förutsägbar kommunikation i realtid med hjälp av flera olika nätverksteknologier såsom Switched Ethernet xi och CAN xii. Tidsanalys: Inom området har probabilistiska tidsanalystekniker baserat på statistiska modeller och sannolikhetslära xiii utvecklats. Vidare har man utvecklat nya modelleringstekniker för tidsanalys som tar hänsyn till offsets xiv. Inom området tillförlitliga system Felmodellering och feldetektion: Inom området har flera felmodeller för att garantera probabilistisk feltolerans för fixprioritetssystem utvecklats xv. Vidare har arbete inom felpropagering i komponentbaserade system gjorts xvi. Forskningen baseras på 18 Sidan 114 av 333

117 Ärende 6 bilaga 2 anomalidetektion i komplexa stokastiska miljöer (swarm robotics) xvii i kombination med lämpliga arkitekturella mönster för återhämtning xviii. Strategier för feltolerans: Ett flertal nya feltoleranta strategier för både enprocessors och distribuerade system har tagits fram. Inom området har tekniker för feltolerant schemalägning i enprocessorsystem med blandad kritikalitet xix utvecklats. Dessa tekniker inkluderar tidsdimensionen i redundanta system med lös synkronisation xx. Vidare har detta arbete utökats till att inkludera metoder även för distribuerade realtidssysten och multiprocessorsystem xxi. Inom området sensorsystem och hälsoteknik Sensorsystem för rörelseanalys: Inom området har forskning inom gyroskopiska sensorer som använder signalbearbetning för att eliminera effekterna av darrningar vid datormusanvänding xxii utförts. Design och utveckling av testriggar för att utvärdera rörelsesensorer har gjorts xxiii. En smartphone baserad demonstrator för att skapa en profil över mätningar av användarens vitala fysiologiska parametrar har xxiv. Slutligen har också algoritmer för att detektera fall utvecklats genom att använda den inbyggda accelerometern i en smartphone. Intelligenta beslutsstödsystem: IS har mer än 14 års erfarenhet av experimentell forskning inom kliniska beslutsstödsystem xxv. Genom att använda artificiell intelligens har beslutsstödsystem som underlättar för läkare att ge förbättrad vård utvecklats xxvi. Tillförlitliga förutsägbara trådlösa nätverk: Inom området har forskning runt design, implementation och analys av trådlösa industriella reglersystem utförts xxvii. Förbättringar inom trådlös kommunikation i tuffa industriella miljöer på MAC lagernivå xxviii och nätverkslagernivå xxix har gjorts. Inom området programvaruteknik Komponentbaserad utveckling: Under cirka ett decennium av forskning inom komponentbaserad utveckling har man identifierat de grundläggande koncepten runt komponenter xxx, generella komponentmodeller xxxi och komponentmodeller för inbyggda system xxxii där specifikationer och komponering av funktionella och ickefunktionella egenskaper är viktiga aspekter. Vidare har utvecklingsprocessen runt komponentbaserade system xxxiii beforskats. Komponentmodeller för inbyggda system: Inom området programvaruteknik har två akademiska komponentmodeller utvecklats, SaveCCM xxxiv och dess vidareutveckling ProCom xxxv. Komponentmodellerna möjliggör specifikation analys och komponering av komponenter system. I relation till båda dessa modeller har vi signifikant bidragit till utvecklingen av den kommersiellt använda komponentmodellen Rubus Component Model xxxvi. MDE design, kodgenerering och monitorering: Området bidrog i arbetet med att utveckla en modelleringsplattform för design av komplexa inbyggda realtidssystem för olika domäner, såsom telekom, flyg och rymdteknik, tåg och bilindustrin xxxvii. 19 Sidan 115 av 333

118 Ärende 6 bilaga 2 Inom området verifiering och validering Modellbaserad testning av tidskritiska system: Inom området har forskning inom generering av testfall från modeller till ett model-checkingproblem för tidsautomater xxxviii. Antagande av tekniken inkluderar generering av testsviter för IEC 1131 funktionsblockdiagram med maximal MCDC täckning xxxix. Verktyg för model-checking: IS har varit inblandad i utvecklingen av flera verktyg för model-checking, framförallt verktyget UPPAAL xl som har laddats ner mer än 100,000 gånger sedan 1995 och är allmänt använt inom både akademin och industrin blev professor Paul Pettersson från MDH, tillsammans med Professor Larsen och Professor Wang tilldelade det prestigefyllda priset the CAV award för utvecklingen av UPPAAL. IS har också bidragit till verktyget REMES xli och verktyget UPPAAL Port xlii. WCET-analys: Vår forskning inom Worst-Case Execution Time (WCET) analys är mycket välkänd. Inom IS har vi utvecklat avancerade tekniker för automatisk generering av programflödesbegränsningar xliii, i syfte att identifiera en approximativ tidsmodel på källkodsnivå genom observeringar xliv, och för WCET analys av parallella program med trådar och delat minne xlv. WCET-analysverktyget SWEET används av många forskargrupper över hela världen och the Mälardalen benchmarks har blivit de facto standard vid utvärdering av WCET-analystekniker. 20 Sidan 116 av 333

119 Ärende 6 bilaga 2 Dimensionering, och studentrekrytering. Programmet är tänkt att anta 40 studenter per år med antagning hösttermin. Rekryteringsmålet för förstahandssökande ska på sikt vara minst två sökande per plats. Programmet marknadsförs nationellt då de första årens kurser framför allt kommer att ges på svenska. Kurserna i de sista två åren kommer att ges på engelska och kommer att ha en del samläsning med master-programmet i Intelligenta Inbyggda System vilket bäddar för att kurserna kan komma att erbjudas inom detta masterprogram samt för inresande utbytesstudenter och då också ha en internationell rekrytering. Specifika aktiviteter Nedan beskrivs de specifika rekryterings- och marknadsföringsinsatser för att utbildningen för att kunna uppnå rekryteringsmålen. Alla aktiviteter beskrivna planeras och utförs via IDTs marknadsföringsgrupp i samarbete med eventuella samarbetspartners. Dessutom ska utbildningen presenteras i alla centralt anordnade aktiviteter såsom Högskoledagarna, Rekryteringsmässan, Sommaröppet, Ringkampanjer, annonsering, SACO-mässan. 1. Genomföra riktade gymnasieskolbesök, där målet är att besöka teknikklasser och elever i en föreläsningsmiljö för att presentera MDH och specifika teknikutbildningar. Idag har IDT ett nätverk med mer än 50 gymnasieskolor som kontinuerligt uppdateras och expanderar. 2. Arrangera en Flyg- och rymdsystemdag i anslutning till den befintliga Robotikdagen 3. Kontinuerligt skriva pressmeddelanden och webbnyheter på svenska och engelska om framstående studenter, studentprojekt, alumner, forskningen eller annat som anknyter till utbildningsprogrammet. 4. Informationspass på Arbetsförmedlingen i samarbete med övriga teknik- och ingenjörsutbildningar vid IDT med temat Vad gör en ingenjör? Här är fokus att få upp ögonen för teknikjobben och hur det är att läsa till och jobba som ingenjör. 5. Delta i IDT:s projekt MDH tar över där flera teknikutbildningar med lärare och studenter tar över undervisningen på en gymnasieskola en hel eller halv skoldag. Idag har IDT fyra gymnasieskolor där detta koncept genomförs årligen med gott resultat. Nästkommande läsår ämnar IDT att utöka detta till 8-12 gymnasieskolor. 6. Tillsammans med övriga teknikutbildningar vid IDT delta i Unga Forskare. Målgrupper Den främsta målgruppen för rekryteringen till utbildningen är gymnasieelever och de som har tagit studenten från teknik eller naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. En stor grupp för rekryteringsaktiviteterna är de studenter som läser vid basåret vid MDH. Att rekrytera studenter från denna grupp men även att hjälpa till att få fler elever att börja läsa på basåret har visat sig väldigt gynnsamt för till exempel Civilingenjörsprogrammet i Robotik. 21 Sidan 117 av 333

120 Ärende 6 bilaga 2 Prognos rekryteringsmål IDT har idag en välfungerande rekryteringsprocess till övriga civilingenjörsprogram. Sedan marknadsföringsgruppen skapades för 7 år sedan och bytte fokus hur IDTs teknikutbildningar ska framhävas har antalet förstahandssökande ökat markant för samtliga utbildningar som deltar i processen. Stor vikt ligger på samverkan med gymnasieskolor, både elever och lärare för att skapa en personlig kontakt och kontinuitet med presumtiva studenter. Detta arbetssätt har utvecklats till att inkludera Arbetsförmedlingen och organisationen Jobba i Västerås. Prognosen att kunna nå rekryteringsmålet för det nya civilingenjörsprogrammet i flyg och rymdsystem är goda tack vare befintlig struktur och nätverk inom marknadsföringsgruppen vid IDT. Anställningsbarhet inom programområdet En viktig fråga är arbetsmarknaden och den är synnerligen god då kravställningarna från flyg- och rymd går igen inom många andra marknader, exempelvis medicinteknik, industriell automation, fordon, kärnkraft och försvarsområdet. Detta är också skälet till att examensbenämningen skiljer sig från programnamnet. Examen i tillförlitliga system visar tydligt på den breda tillämpbarhet som de examinerade studenterna har även utanför området flyg- och rymdsystem. Det finns goda möjligheter till samproduktion med industrin och rekryterbarhet. Bland annat representerar medlemmarna i branschorganisationen Säkerhets- och Försvarsföretagen (SoFF) ca 20 miljarder i export varje år och engagerar mer än högkvalificerade ingenjörer, ofta med krav på säkerhetskritiska system. Bland SoFFs medlemmar återfinns GKN Aerospace (fd Volvo Aero med civila flygmotorer till Boeing 767, 777, 787, Airbus 340, 380, 350), Saab med en hög andel civil samhällssäkerhet, blåljuskommunikation m.m.), Hägglunds med elektriska drivlinor till gruvmaskiner och skogsmaskiner, IBM, Logica, Scania, Volvo AB m.fl. Utöver stora företag finns det en stor underleverantörsflora av små och medelstora företag och konsultbolag som har ett stort förnyelsebehov inom säkerhetskritisk elektronik. I takt med moderniseringen av många industriella system och införande av all-electric i allt från elbilar, helikoptrar, tunga anläggningsmaskiner, tågstyrning m.m. så ökar behoven av säkerhetskritisk elektronikkompetens. Den klassiska avionikmarknaden inom flyg och rymd är idag till stor del densamma som för ABB och Bombardier. Ett exempel från Västerås är Westermo AB som har sin huvudmarknad i tillförlitliga kommunikationssystem för tåg men som även har levererat internetswitchar till Boeing 787 Dreamliner. Vi kan inte få några formella eller informella uttalanden från industrirepresentanter. Kommunikationsavdelning eller liknande vid stora företag måste ge sitt godkännande vilket är en lång process. Dessutom är det inte troligt att de vill formellt uttala sig till fördel för ett specifikt lärosäte. Det finns inga uttalanden där företagets namn finns med utan att de anses som formella. Även om vi inte fått formella uttalanden har vi fått indikationer från våra kontaktytor inom industrin att denna utbildning är mycket intressant för deras framtida rekryteringsbehov. SCB sammanställer årligen utsikterna på arbetsmarknaden för 71 utbildningar i Sverige i sin publikation Arbetskraftsbarometern. För 2013 så pekades Civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation (det utbildningsområde som 22 Sidan 118 av 333

121 Ärende 6 bilaga 2 Civilingenjörsutbildningen i flyg- och rymdsystem sorterar under) ut som ett utbildningsområde där andelen arbetsgivare som sökt personal har varit särskilt hög. Till år 2016 pekas Civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation ut som den utbildningskategori där antalet anställda kommer att öka i högst grad. Bland de tekniska utbildningsområdena så utpekas Civilingenjörsutbildning i elektronik, datateknik och automation som det utbildningsområde där bristen är som störst på nyexaminerade akademiker. För att till arbetsmarknaden tydligare visa på den breda kompetens som utbildningen ger även om tillämpningen inom programmet har sitt fokus på flyg- och rymdsystem har vi valt att benämna examen Civilingenjörsexamen i tillförlitliga system. Omvärldsanalys En omvärldsanalys har genomförts som del i förarbetena till ett civilingenjörsprogram i Flyg- och Rymdsystem (Aerospace Engineering). Arbetet visar att det idag främst är Luleå tekniska universitet och KTH som har examen som påminner om denna. Därtill kommer KTH att etablera ett nytt rymdcentrum som ska invigas i maj 2014 för att konsolidera den verksamhet som är rymdrelaterad från olika avdelningar och institutioner. Centret leds av svenska astronauten Christer Fuglesang. Denna satsning ser efter diskussioner med Fuglesang inte ut att omfatta flyg och inte bli tungt fokuserad på inbyggda system utan mer ett marknadsföringsparaply. Dock ökas ambitionen att bygga och utbilda studenter på hela system, som fullt fungerande satelliter. Just nu bygger KTH studenter och forskare en 5 kg satellit på EU FP7 finansiering. KTHs civilingenjörsprogram kallat Farkostteknik täcker in brett flygplan, fartyg, rymdfarkoster samt väg- och spårfordon med motiveringen att alla grupperna är komplexa och innehåller en stor mängd system för bland annat framdrivning, komfort och säkerhet. De första 3 åren är gemensamma och sen väljs fördjupning i masterprogram de sista 2 åren mot väg, spår, eller flyg- och rymd. I princip samtliga kurser som erbjuds har hög teoretisk nivå eller är inriktade på beräkningar och simuleringar med ett avslutande projekt som är mera tillämpat. Ingen kurs har aviserat signifikant bäring på avionik. Det är MDHs avsikt att dra nytta av Inbyggda Systems styrkeposition och erbjuda ett utbildningsprogram som väsentligt skiljer sig mot KTH genom att vara mer specialiserad på design av feltoleranta datorsystem. Därutöver förväntas Linköpings universitet etablera en civilingenjörsutbildning i Aerospace Engineering 2016 men av initiala diskussioner att döma så är det en rebranding på existerande material och kommer inte att samla fokus på inbyggda system för flyg- och rymdburen teknologi. LiUs utbildning idag går under namnet Aeronautical engineering och handlar främst om flygplansdesign med tunga moment inom teori och simulering. MDHs förslag skiljer avsevärt genom sin inriktning på avioniken. Luleå kommer fortsätta sitt rymdteknikspår som påminner om det nya programmet vid MDH men som helt saknar flygkopplingar. LTU marknadsför sitt Civilingenjör Rymdteknikprogram som Sveriges enda civilingenjörsutbildning i rymdteknik för dig som vill forska eller utveckla ny teknik inom rymd och flygområdet. De första 3 åren läses gemensamt och 4-5 året läses som masterprogram med tre inriktningar, rymdfarkoster och instrumentering, rymdens och atomsfärensfysik, samt flygteknik. Programmet är mycket fokuserat på rymdsystem. MDHs förslag skiljer sig i bredare koppling till flyg och ytterligare fördjupning mot feltolerant avionik Slutsatsen är att ett civilingenjörsprogram inom Flyg- och Rymdsystem vid MDH står sig 23 Sidan 119 av 333

122 Ärende 6 bilaga 2 bra profileringsmässigt och innehållsmässigt i förhållande till andra svenska lärosäten. En tydlig skillnad trots de liknande namnen finns om det marknadsförs på rätt sätt. Studenterna kommer att vara attraktiva för många företag långt utanför Flyg- och rymdmarknaden vilket också examensbenämningen visar på. Undertecknas av: Damir Isovic Akademichef, IDT Annika Björklund Utbildningsledare, IDT Magnus Otterskog Avdelningschef Intelligenta Framtida Teknologier, IDT 24 Sidan 120 av 333

123 Ärende 6 bilaga 2 Referenser till forskningsresultat i E. Afshin Ameri, B. Akan, B. Çürüklü. Incremental Multimodal Interface for Human Robot Interaction. IEEE International Conference on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA 10), Sep ii J. Lidholm, G. Spampinato, L. Asplund. Validation of stereo matching for robot navigation. IEEE International Conference on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA 09), Sep iii G. Spampinato, J. Lidholm, L. Asplund, F. Ekstrand. Stereo vision based navigation for automated vehicles in industry. IEEE International Conference on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA 09), Sep iv M. U. Ahmed, S. Begum, E. Olsson, N. Xiong, P. Funk. Case-Based Reasoning for Medical and Industrial Decision Support Systems. In Successful Case-based Reasoning Applications-I, pp. 7-52, Springer, v I. Shin, M. Behnam, T. Nolte, M. Nolin. Synthesis of Optimal Interfaces for Hierarchical Scheduling with Resources. In 29 th IEEE International Real-Time Systems Symposium (RTSS'08), Dec vi N. M. Khalilzad, M. Behnam, T. Nolte. Multi-Level Adaptive Hierarchical Scheduling Framework for Composing Real-Time Systems. In 19 th IEEE Intl. Conf. on Embedded and Real-Time Comput. Sys. and Appl. (RTCSA'13), Aug vii R. Inam, M. Behnam, T. Nolte, M. Sjödin. The Multi-Resource Server for Predictable Execution on Multi-core Platforms. In 20 th IEEE Real-Time and Embedded Technology and Appl. Symp. (RTAS'14), Apr viii F. Nemati, T. Nolte. Resource Sharing among Real-Time Components under Multiprocessor Clustered Scheduling. Real-Time Systems, 49(5): , Springer, Sep ix M. Behnam, I. Shin, T. Nolte, M. Nolin. SIRAP: A Synchronization Protocol for Hierarchical Resource Sharing in Real-Time Open Systems. In 7 th ACM & IEEE Intl. Conf. on Embedded Systems Software (EMSOFT'07), Oct x M. Åsberg, T. Nolte, M. Behnam. Resource Sharing Using the Rollback Mechanism in Hierarchically Scheduled Real- Time Open Systems. In 19 th IEEE Real-Time and Embedded Technology and Appl. Symp. (RTAS'13), Apr xi R. Santos, M. Behnam, T. Nolte, P. Pedreiras, L. Almeida. Multilevel Hierarchical Scheduling in Ethernet Switches. In 11 th ACM & IEEE International Conference on Embedded Software (EMSOFT'11), Oct xii T. Nolte, M. Nolin, H. Hansson. Real-Time Server-Based Communication for CAN. IEEE Transactions on Industrial Informatics, 1(3): , Aug xiii Y. Lu, T. Nolte, I. Bate, L. Cucu-Grosjean. A Statistical Response-Time Analysis of Real-Time Embedded Systems. In 33 rd IEEE Real-Time Systems Symposium (RTSS'12), pages , Dec xiv J. Mäki-Turja, M. Sjödin. Efficient implementation of tight response-times for tasks with offsets. Real-Time Systems, 40(1): , Springer, Oct xv H. Aysan, S. Punnekkat. A Generalised Error Model and Schedulability Guarantees for Dependable Real-Time Systems. First Int l WS on Dependable and Secure Industrial and Embedded Systems, Jun xvi H. Aysan, S. Punnekkat, R. Dobrin. Error Modeling in Dependable Component-based Systems. IEEE Int l WS on Component-Based Design of Resource-Constrained Systems, Jul xvii H. K. Lau, I. Bate, J. Timmis. An Immuno-engineering Approach for Anomaly Detection in Swarm Robotics. In 8th International Conference on Artificial Immune Systems (ICARIS 09), Aug xviii P. Emberson, I. Bate. Extending A Task Allocation Algorithm For Graceful Degradation of Real-Time Distributed Embedded Systems. In 29 th Real-Time Systems Symposium (RTSS 08), Dec xix H. Aysan, S. Punnekkat, R. Dobrin. VTV -- A Voting Strategy for Real-Time Systems. In 14th IEEE Pacific Rim I nternational Sympo sium on Dependable Computing (PRDC 08), Dec xx R. Dobrin, S. Punnekkat, H. Aysan. Maximizing the Fault Tolerance Capability of Fixed Priority Schedules. I Conference on Embedded and Real-Time nternational Computing Systems and Applications (RTCSA 08), Aug xxi A. Thekkilakattil, R. Dobrin, S. Punnekkat, H. Aysan. Optimizing the Fault Tolerance Capabilities of Distributed Real-Time Systems. In 14 th Int l Conf. on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA 09), WiP, Sep xxii C. Gerdtman, Y. Bäcklund, M. Lindén. A gyro sensor based computer mouse with a USB interface: A technical aid for motor-disabled people. Technology and Disability, Vol 24, Nr 2, xxiii C. Gerdtman, Y. Bäcklund, M. Lindén. Development of a Test Rig for MEMS-based Gyroscopic Motion Sensors in Human Applications. Nordic Baltic Conf. on Biomedical Engineering and Medical Physics NBC15, Jun xxiv G. Koshmak, M. Ekström, M. Lindén. A smart-phone Based Monitoring System with Health Device Profile for Measuring Vital Physiological parameters. World Congress on Medical Physics and Biomedical Eng., May xxv C. Marling, S. Montani, I. Bichindaritz, P. Funk. Synergistic case-based reasoning in medical domains. Expert Systems with Applications, 41(2), , xxvi J. Rothaug, R. Zaslansky, M. Schwenkglenks, M. Komann, R. Allvin, R. Backström,... W. Meissner. Patients' perception of postoperative pain management: Validation of the International Pain Outcomes (IPO) Questionnaire. The Journal of Pain, 14(11), , Sidan 121 av 333

124 Ärende 6 bilaga 2 xxvii J. Åkerberg, M. Gidlund, T. Lennvall, K. Landernäs, M. Björkman. Design Challenges and Objectives in Industrial Wireless Sensor Networks. In Industrial Wireless Sensor Networks: Applications, Protocols, Standards and Products: CRC xxviii S. Girs, E. Uhlemann, M. Björkman. Increased Reliability of Reduced Delay in Wireless Industrial Networks Using Relaying and Luby Codes. In 18 th IEEE Intl. Conf. on Emerging Technologies and Factory Automation (ETFA 13), Jul xxix K. Yu, M. Gidlund, J. Åkerberg, M. Björkman. Reliable Real-time Routing Protocol for Industrial Wireless Sensor and Actuator Networks. IEEE Conference on Industrial Electronics and Applications (ICIEA 13), Jun xxx I. Crnkovic, M. Larsson. Building reliable component-based software systems. Artech House Publishers, xxxi I. Crnkovic, S. Sentilles, A. Vulgarakis, M.R.V. Chaudron. A classification framework for software component models. IEEE Transactions on Software Engineering, 37 (5), , xxxii S. Sentilles, A. Vulgarakis, T. Bureš, J. Carlson, I. Crnković. A component model for control-intensive distributed embedded systems. Component-Based Software Engineering (CBSE 08), , Oct xxxiii I. Crnkovic, M. Chaudron, S. Larsson. Component-based development process and component lifecycle. In International Conference on Software Engineering Advances (ICSEA 06), xxxiv M. Åkerholm, J. Carlson, J. Fredriksson, H. Hansson, J. Håkansson, A Möller. The SAVE approach to componentbased development of vehicular systems. Journal of Systems and Software 80 (5), , May xxxv S. Sentilles, A. Vulgarakis, T. Bures, J. Carlson, I. Crnkovic. A Component Model for Control-Intensive Distributed Embedded Systems. In 11 th Int l Symp. on Component Based Software Engineering (CBSE 08), Oct xxxvi K. Hänninen, J. Mäki-Turja, M. Sjödin, M. Lindberg, J. Lundbäck, K-L. Lundbäck. The Rubus Component Model for Resource Constrained Real-Time Systems. IEEE Intl. Symp. on Industrial Embedded Systems (SIES 08). Jun xxxvii F. Ciccozzi, A. Cicchetti, M. Sjödin. Round-Trip Support for Extra-functional Property Management in Model- Driven Engineering of Embedded Systems. Journal of Information and Software Technology, Aug xxxviii A. Hessel, K. G. Larsen, M. Mikucionis, B. Nielsen, P. Pettersson, A. Skou. Testing real-time systems using UPPAAL. (book chapter) Formal methods and testing. Springer. Pages xxxix E. Paul Enoiu, D. Sundmark, P. Pettersson. Using Logic Coverage to Improve Testing Function Block Diagrams. In Proc. International Conference on Testing Software and Systems. Springer xl K. G. Larsen, P. Pettersson, W. Yi. UPPAAL in a Nutshell. International Journal on Software Tools for Technology Transfer (STTT), Vol 1, issue 1, pages Springer xli C. Seceleanu, A. Vulgarakis, P. Pettersson. Remes: A resource model for embedded systems, In 14 th IEEE International Conference on Engineering of Complex Computer Systems (ICECCS 09), pages IEEE xlii J. Håkansson, J. Carlson, A. Monot, P. Pettersson, D. Slutej. Component-based design and analysis of embedded systems with UPPAAL PORT. In Proc. Automated Technology for Verification and Analysis. Springer xliii J. Gustafsson, A. Ermedahl, C. Sandberg, B. Lisper. Automatic Derivation of Loop Bounds and Infeasible Paths for WCET Analysis using Abstract Execution. In 27 th IEEE Real-Time Systems Symp. (RTSS 06), Dec xliv P. Altenbernd, A. Ermedahl, B. Lisper, J. Gustafsson. Automatic Generation of Timing Models for Timing Analysis of High-Level Code. In 19 th International Conference on Real-Time and Network Systems (RTNS 11), xlv A. Gustavsson, J. Gustafsson, B. Lisper. Timing Analysis of Parallel Software Using Abstract Execution. In 15 th International Conference on Verification, Model Checking, and Abstract Interpretation (VMCAI 14), Sidan 122 av 333

125 Ärende 6 bilaga 2 Utbildningsplan Civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem Programkod: XXX00 Giltig från: HT15 Beslutsinstans: Fakultetsnämnden Behörighet: Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Diarienummer: MDH X.X.X-YYY/ZZ Akademi: IDT Fastställandedatum: 2014-XX-XX Mål Studenten ska efter godkänd civilingenjörsutbildning visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt kunna arbeta som civilingenjör. Syftet med utbildningen är: att möta ett behov på arbetsmarknaden av civilingenjörer med de kunskaper och färdigheter som programmet ger att möta det intresse som visats från gymnasieelever till ett program med detta innehåll anpassat till kraven för civilingenjörsutbildningar i Sverige att ge studenter fortsatt och förbättrad möjlighet till forskning inom teknikområdet tillförlitliga system och andra tillämpliga ämnesområden, samt att genom koppling till olika existerande och förväntade forskningsprojekt i forskargruppen inom ämnet inbyggda system stärka denna forskning och ge studenter möjlighet till direkt erfarenhet av att delta i denna och annan forskningsverksamhet. Sidan 123 av 333

126 Ärende 6 bilaga 2 Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa kunskap om den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten inom teknikområdet tillförlitliga system samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt visa såväl brett kunnande inom tillförlitliga system, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupande kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med företag, samhälle och/eller i seminarier eller konferenser klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Sidan 124 av 333

127 Ärende 6 bilaga 2 Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska men undervisning sker även på engelska vilket innebär att studenten behöver hantera undervisning, examination och litteratur med mera på både svenska och engelska. Innehåll Programmet är en gemensam bas för examination av civilingenjörer inom tillförlitliga system. Innehållsmässigt är första årets kurser integrerade med varandra i ett så kallat ingenjörsvetenskapligt år. Programupplägget årskurs 1 ska säkerställa en kunskap och förståelse för utbildningen som helhet och den framtida arbetsmarknaden. I senare årskurser finns såväl kurser som är specifika för programmet som kurser som samläses med andra utbildningsprogram inom närliggande kunskapsområden. Sidan 125 av 333

128 Ärende 6 bilaga 2 Kurser Årskurs 1 Flygteknik Introduktion till flyg- och rymdsystem 5 hp Grundläggande avioniksystem 7,5 hp Flygmotorteknik 7,5 hp Datavetenskap Introduktion till datorer 2,5 hp Grundläggande programmering 7,5 hp Elektronik Elektronik grundkurs 7,5 hp Grundläggande reglerteknik 2,5 hp Fysik Aerodynamik och flygmekanik 10 hp Övrigt tekniskt ämne Introduktion till vetenskapliga metoder 2,5 hp Projekt flyg- och rymdsystem I 7,5 hp Årskurs 2 Flygteknik Mänskliga faktorerna 7,5 hp Flygplans- och raketstrukturer samt materiallära 7,5 hp Utveckling av avioniksystem 7,5 hp Datavetenskap Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion 7,5 hp Elektronik Elektroniksystem 7,5 hp Fysik Mekanik I 7,5 hp Matematik/tillämpad matematik Envariabelkalkyl 7,5 hp Vektoralgebra 7,5 hp Sidan 126 av 333

129 Ärende 6 bilaga 2 Årskurs 3 Flygteknik Flyg- och rymdsystemteknik 7,5 hp Valbart inom flygteknik Säkerhetskritisk elektronik för flyg- och rymdteknik 7,5 hp eller Autonoma intelligenta farkoster och satelliter 7,5 hp Elektronik Mätteknik 7,5 hp Reglerteknik 7,5 hp Produkt- och processutveckling Kvalitets- och underhållsteknik 15 hp Matematik/tillämpad matematik Numeriska metoder med MATLAB 7,5 hp Flervariabelkalkyl 7,5 hp Årskurs 4 Flygteknik Design av autonoma flyg- och rymdsystem 7,5 hp Design av feltoleranta system 7,5 hp Datavetenskap Inbyggda system I 7,5 hp Inbyggda system II 7,5 hp Säkerhetskritiska system 7,5 hp Programmering av tillförlitliga inbyggda system 7,5 hp Modellbaserad utveckling 7,5 hp Elektronik Komplexa elektroniksystem 7,5 hp Årskurs 5 Flygteknik Projekt i tillförlitliga system 22,5 hp Examensarbete för civilingenjörsexamen i tillförlitliga system 30 hp Datavetenskap Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik 7,5 Sidan 127 av 333

130 Ärende 6 bilaga 2 Val inom programmet I de fall studenterna erbjuds att göra ytterligare val utöver de kurser som fastslagits i utbildningsplanen presenteras dessa i programmets programschema som fastslås inför varje läsår. Examen Utbildningsprogrammet är uppbyggt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller examensfordringarna för Civilingenjörsexamen i tillförlitliga system (Master of Science in Engineering Dependable Systems) Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som studenter väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Sidan 128 av 333

131 Ärende 6 bilaga 3 Lärarkompetens civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem Namn Anställning Akademisk titel Ämne Tillsvidareanställning / visstidsanställning Anställningens omfattning i % Uppskattad tid inom programmet, % av Kurs Kommentar produkt- och Ahmadzadeh, Farzaneh Forskarassistent Doktor processutveckling viss tid Kvalitets- och underhållsteknik Asplund, Lars Professor Docent robotik tim 25 Grundläggande programmering Programmering av tillförlitliga inbyggda system gått i pension men arbetar vidare som konsult på timmar Behnam, Moris Lektor Doktor datavetenskap Tv Inbyggda system I produkt- och Björkdal, Stig Adjunkt civ ing processutveckling Tv Kvalitets- och underhållsteknik går i pension inom närmsta åren och ersätts av Farzaneh och nyrekryteringar Brorsson, Kjell-Åke gästlärare / fd lektor Doktor / lärarexamen Ekologisk ekonomi tim 10 Design av feltoleranta system Bruhn, Fredrik Professor Doktor Robotik / avionik gästprofessor Brynolf, Jakob Lektor Doktor fysik Tv Projekt i flyg- och rymdsystem Design av autonoma flyg- och rymdsystem Examensarbete Flygplansstrukturer och materiallära I Mekanik I Aerodynamik och flygmekanik Cürüklü, Baran Lektor Doktor datavetenskap Tv Design av autonoma flyg- och rymdsystem Dodig-Crnkovic, Gordana Professor Docent Ekstrand, Fredrik Doktorand Högskoleing elektronik Introduktion till vetenskapliga metoder Forskningsmetodik inom naturvetenskap datavetenskap och teknik dataetik genus Tv Mätteknik Programmering av tillförlitliga inbyggda system Elektronik grundkurs datavetenskap / Elektroniksystem robotik viss tid Komplexa elektroniksystem Elektroniksystem Elektroniksystem Mätteknik Grundläggande reglerteknik Design av feltoleranta system Autonoma intelligenta farkoster Examensarbete Ekström, Martin Lektor Doktor elektronik Tv Ekström, Mikael Lektor Docent fysik Tv Forsberg, Kristina Professor Doktor datorteknik Tv slutar delvis på MdH under 2014 men kommer att ha procent kvar. Gallina, Barbara Lektor Doktor datavetenskap viss tid Säkerhetskritiska system Lindell, Rikard Lektor Doktor datavetenskap Tv Introduktion till vetenskapliga metoder Grundläggande programmering Sidan 129 av 333

132 Ärende 6 bilaga 3 Lundqvist, Kristina Professor Doktor datavetenskap Tv 100 Unified Engineering (åk 1) Säkerhetskritiska system Introduktion till datorer 50 Examensarbete Inbyggda system I Inbyggda system II Mäki-Turja, Jukka Lektor Doktor datavetenskap Tv Nygren, Tommy Adjunkt flygteknik Tv 80 Introduktion till flyg- och rymdsystem 20 Kvalitets- och underhållsteknik Elektronik grundkurs Mätteknik Otterskog, Magnus Lektor Doktor elektronik Tv går i pension inom närmsta åren och ersätts av nyrekryteringar Romell, Odd Lektor Doktor flygteknik tim 10 Utveckling av avioniksystem Flygplansstrukturer och materiallära Schlund, Per Adjunkt flygteknik Tv Flygsystemteknik Senkovski, Mirko Adjunkt flygteknik Tv 100 Introduktion till flyg- och rymdsystem Grundläggande avioniksystem Mänskliga faktorer Flygsystemteknik 100 Flygmotorteknik Sjödin, Mikael Professor Doktor datavetenskap Tv 100 Inbyggda system II 20 Examensarbete Spampinato, Giacomo Lektor Doktor robotik Tv 100 Grundläggande reglerteknik 30 Reglerteknik Uppsäll, Caroline Adjunkt civing datavetenskap datavetenskap Tv 100 Datastrukturer, algoritmer och 20 programkonstruktion Håkan Forsberg Lektor Doktor flygteknik Tv 100 Grundläggande avioniksystem Utveckling av avioniksystem Design av feltoleranta system Autonoma intelligenta farkoster Projekt i flyg- och rymdsystem II 50 Examensarbete Börjar anställning nov 2014 Noname Lektor Doktor Tv 100 Grundläggande avioniksystem Utveckling av avioniksystem Design av feltoleranta system Autonoma intelligenta farkoster Projekt i flyg- och rymdsystem II 50 Elektronik i rymden Nyrekrytering. Sidan 130 av 333

133 Ärende 6 bilaga 3 Kompletterande information till fakultetsnämnden gällande lärarkompetens Utöver de kompetenser som finns beskrivna i lärarkompetensmatrisen, finns det på IDT ett stort antal aktiva forskare som har sin forskning och/eller yrkeserfarenhet inom området tillförlitliga system. Erfarenheterna kommer ej enbart från området avionik/rymd/flyg, utan även områden såsom medicinsk teknik, undervattensfarkoster, tåg, fordon, telekommunikation och automation finns representerat. Även om dessa i dagsläget inte är direkt kopplade till programmet, så kan deras kompetenser användas vid exempelvis utveckling av kurser, alternativt som framtida föreläsare och/eller kursansvariga. Namn Titel Befintliga kompetenser för säkerställande av kvalitén av området tillförlitliga system Asplund, Lars Prof. Flerårig forsknings- och utvecklingserfarenhet av att konstruera tillförlitliga system, t.ex. inom områden hälsoteknik, undervattensfarkoster, elektronik och robotik. Björkman, Mats Prof. Mångårig erfarenhet av forskning inom safety och security inom området industriell trådlös kommunikation. Brorsson, Doktor Kvalitetssäkring inom flygteknik. Kjell-Åke Bruhn, Prof. Entreprenör, patentinnehavare och forskare inom området tillförlitlig elektronik. Fredrik Chicchetti, Doktor Expert inom modellbaserad utveckling. Antonio Dobrin, Docent Flera års forskning inom området dependability och real-tid. Radu Forsberg, Håkan Doktor 19 års erfarenhet inom området elektronik och certifiering av avionikprodukter med modern elektronik. Specialist hos Saab i säkerhetskritisk hårdvara. Forsberg, Kristina Prof. 16 års erfarenhet av utvecklingsarbete på JAS/Gripen, Airbus och Boeing, försvarsmateriel. Safetyexpert på Saab. Hansson, Hans Prof. Aktiv forskare och ledare av flera safety- och/eller dependabilityrelaterade projekt. Stort relevant industrinätverk. Lundqvist, Kristina Prof. 7 år vid MIT (Dept. of Aeronautics and Astronautics), aktiv i flera safety- och mjukvarutestrelaterade projekt. Otterskog, Doktor Flera års relevant forskning inom säkerhetsklassad elektroniksystem. Magnus Pettersson, Paul Prof. Framgångsrik forskare och forskningsledare inom Mjukvarutest och verifiering & validering. Punnekkat, Sasikumar Prof. 15 år vid Indian Space Research Organization, aktiv i flera safety och/eller dependability-relaterade projekt. Seceleanu, Docent Flera års relevant forskning inom verifiering av inbyggda system. Cristina Sjödin, Mikael Prof. Aktiv forskare och forskningsledare inom modellbaseradutveckling för fordonsindustrin. Sundmark, Daniel Doktor Flera års erfarenhet av forskning inom felsökning och mjukvarutest av inbyggda realtidssystem. Thane, Henrik Prof. 14 års erfarenhet som utbildare och utvecklingsexpert inom design och certifiering av säkerhetskritiska system. Uhlemann, Docent Flera års erfarenhet inom området säkerhet i kommunikation för fordonsindustrin. Elisabeth Åkerberg, Johan Doktor Mångårig erfarenhet av arbete inom safety och security inom området industriell trådlös kommunikation. Sidan 131 av 333

134 Ärende 6 bilaga 3 Svar på fakultetsnämndens fråga angående redovisning av högskolepedagogisk kompetens Eftersom Mälardalens högskola inte har någon heltäckande registrering av lärares pedagogiska kompetens eller lästa kurser inom högskolepedagogik väljer vi istället att hänvisa till Anställningsordningen som anger vilka krav MdH ställer på pedagogisk förmåga vid rekrytering. I kapitlet Mål och strategi vid rekrytering av lärare framgår tydligt att lärare ska ha genomgått högskolepedagogisk utbildning. Om så inte är fallet och läraren ändå anses lämplig ska anställd erbjudas sådan fortbildning. Att så görs styrs exempelvis i verksamhetsplanen. IDTs verksamhetsplan för 2014 Exempelvis: Identifiera alla lärare som saknar minst 10 veckors heltidsstudier (motsvarande 15 hp) i pedagogik för inplanering i PIL-kurser genom kompetensutvecklingstid. Utdrag ur Anställningsordningen vid Mälardalens högskola Kapitel 3. Mål och strategi vid rekrytering av lärare säkerställa att alla lärare ska ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller bedömts ha förvärvat motsvarande kunskaper snarast möjligt efter det att de erhållit tillsvidareanställning Behörighetskrav och bedömningskriterier för anställning som professor: Den pedagogiska skickligheten ska ha visats genom undervisning inom såväl grundutbildning som forskarutbildning. Sökande bör ha genomgått relevant högskolepedagogisk utbildning. Prövning av pedagogisk skicklighet ska avse såväl planering, genomförande och utvärdering av undervisning som handledning och examination. Den pedagogiska skickligheten ska vara dokumenterad på ett sådant sätt att även kvaliteten kan bedömas. För anställning som lektor gäller följande: Behörig att anställas som lektor är inom annat än konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningen ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen och inom konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet,. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden.. För anställning som adjunkt gäller följande: Sökanden bör ha genomgått relevant högskolepedagogisk utbildning. Prövning av pedagogisk skicklighet ska avse såväl planering, genomförande och utvärdering av undervisning och examination. Den pedagogiska skickligheten ska vara väl dokumenterad och på ett sådant sätt att även kvaliteten kan bedömas. Pedagogisk handlingsplan IDT har också en fastställd handlingsplan för pedagogisk utveckling av lärare som gäller för perioden I denna beskrivs förutom krav på högskolepedagogisk utbildning även krav på pedagogisk meritportfölj, mentorsprogram för nyanställd, avsättning av medel i budget för pedagogiska utvecklingsprojekt samt krav om internationellt utbyte. Sidan 132 av 333

135 Utskrivet :37 FN 5:14 Ärende 6 bilaga 4 Civilingenjörsprogram i Flyg och rymdteknik Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och Civilingenjörsprogram i Flygoch rymdteknik visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete visa brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö och arbetsmiljöaspekter visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Årskurs 1 2 FLA000 Introduktion till flyg och rymdsystem G1N 5 FLA L1,4,5 L1 2, L4 5 L1 L3 L6 X1 L7 3 Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna 1. redogöra för grundläggande principer inom aerodynamik, flyg och satelitmekanik, flyg och rymdavionik, flygmotorteknik, rymdmotorteknik, flygsystemteknik, helikopterteknik och flygtekniskt underhåll 2. redogöra för grundläggande problemställningar i samband med flygplansprojektering, 3. sammanställa en vetenskaplig rapport inom ett flygtekniskt ämnesområde 4. visa kunskaper om grundläggande terminologi och begrepp som förekommer inom flyg och rymdtekniken 5. redogöra för luftfartens organisatoriska indelning och grundläggande rymdlagar 6. redogöra för huvuddragen i den flyg och rymdhistoriska utvecklingen samt 7. relatera kursens innehåll till hållbar utveckling och miljöfrågor. Examination Projekt (PRO1), 2 hp, betyg Godkänd (G) Skriftlig tentamen (TEN1), 3 hp, betyg Godkänd (G) Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). 4 DVA000 Introduktion till datorer G1N 2,5 DVA L1 2 L1 2, L5 L4 L3 5 Lärandemål Studenten ska efter avslutad kurs kunna: 1. sammanfatta ämnesområdet datavetenskap på ett översiktligt sätt 2. förklara hur en dator fungerar 3. förklara datavetenskapens roll i samhället inklusive relevanta etiska aspekter 4. planera för sitt eget lärande 5. producera enklare algoritmer i pseudokod Examination: Inlämningsuppgift (INL), skriftlig redovisning av individuella uppgifter, 1,5 hp, betyg G. Gruppuppgift (GRU och seminarium (SEM), muntlig presentation av uppgift, 1 hp, betyg G Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). 6 DVA103 Grundläggande programmering G1N 7,5 DVA L1 3 L1 3 L1 Sidan 133 av 333 Sid 1/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

136 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Lärandemål Studenten skall efter genomgången kurs: 1. kunna skriva ett strukturerat program för att lösa ett enklare problem 2. kunna läsa programkod, och med egna ord beskriva vad programmet utför 3. ha förståelse för grundläggande felsökning av ett program Examination Laboration (LAB1), Laborationsserie som kontinuerligt redovisas enligt instruktioner., 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), En uppgift som redovisas med rapport och demonstration av programmet under laborationstid., 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen(TEN1), Skriftlig sluttentamen för godkänt, extrauppgifter för högre betyg., 3 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). FN 5:14 Sidan 134 av 333 Sid 2/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

137 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM MYH000 Aerodynamik och flygmekanik L1 L1, L5 L1, L4 5 L1 L2 L2 L3 4 L4 L2 L2 G1F 10 FYS / FLA 9 Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: 1. redogöra för samt använda grundläggande begrepp, nomenklatur, samband, fenomen, principer och ekvationer inom ämnet som t ex Bernoullis ekvation och statisk stabilitet 2. redogöra för klassiska problemställningar inom flygtekniken där kursens ämnen har en avgörande roll samt kunna motivera typiska konstruktionslösningar på flygplan utifrån ett perspektiv från dessa ämnen 3. ge exempel på typiska och rimliga värden på de för ämnet karakteristiska storheterna samt kunna ange typiska enheter för dessa i både SI och Imperial 4. översiktligt redogöra för olika experimentella och teoretiska metoder, deras möjligheter och begränsningar samt deras nivå av noggranhet 5. genomföra och rapportera experimentella och enklare teoretiska behandlingar som t ex vindtunnelprov och användandet av enklare formler för beräkningar som t ex formeln för lyftkraft 6. Studenten skall ha förståelse för likheterna hos raketer för satellituppsändning och flyg under flygningen genom atmosfären på väg ut i rymden. Examination Laboration (LAB1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 7 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Introduktion till flygoch rymdsystem 5 hp FN 5:14 10 ELA101 Elektronik grundkurs G1N 7,5 ELA L1 10 L1, L5 7 L11 12 X1 11 Lärandemål Studenten skall efter avslutad kurs kunna: 1. tillämpa kretsteorem för att analysera likströmskretsar 2. förstå den ideala OP förstärkaren och beskriva praktiska begränsningar 3. identifiera och analysera enkla OP förstärkarkopplingar 4. känna till de grundläggande digitala logikkretsarna 5. använda binärt och hexadecimalt talsystem 6. förstå induktans och kapacitans och kunna analysera upp och urladdningsförlopp 7. kunna analysera frekvenskarakteristiken hos resonanskretsar 8. teoretiskt analysera funktionen hos kretsar 9. resonera kring användningsområden för enkla kretsar 10. använda mätinstrument för att praktiskt analysera kretsar 11. praktisk skapa kretslösningar för givna funktioner 12. analysera och värdera rimligheten i sina lösningar Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Examination Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 6 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 12 UAI000 Introduktion till vetenskapliga metoder G1N 2,5 Inget L1 6 L1 6 L5 L4 13 Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1 självständigt söka litteratur i vetenskapliga databaser 2 redogöra för forskningsprocessens delar, forskningsproblem, metodval och rapportering 3 beskriva några grundläggande forskningsmetoder vanliga inom teknik och naturvetenskap 4 redogöra för forskningsetiska överväganden 5 identifiera ett problemområde, självständigt formulera och utveckla en projektidé och göra en bakgrundsbeskrivning med syfte och frågeställningar 6 tillämpa ett korrekt skriftspråk och följa ett referenssystem Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet 9) eller Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9). Sidan 135 av 333 Sid 3/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

138 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM FLA000 Grundläggande avioniksystem G1F 7,5 FLA L1 5 L1 5 L3 L3 4 L2, L5 15 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. redogöra för besättningens och teknikernas användning av avioniksystem samt förmå läsa och tolka grundläggande instrumentering 2. kortfattat beskriva syfte och funktion hos grundläggande avioniksystem för flygsamt rymdsystem 3. översiktligt beskriva luftburna och rymdbaserade farkosters driftsmiljö 4. beskriva vad miljövänlig flyg och rymdteknik innefattar 5. redogöra för olika avioniksystems typiska realtidskrav och säkerhetsklassning Examination 1. Tentamen (TEN1), Skriftlig tentamen Introduktion till flygoch rymdsystem 5 hp 16 FLA000 Flygmotorteknik G1F 7,5 FLA L6 L6 L1 2 L5 L6 L2 4 L3, L6 L6 L7 17 Lärandemål Aerodynamik och Efter fullgjord kurs ska studenten kunna flygmekanik, 10 hp 1. namnge samt beskriva uppbyggnaden av olika motortyper som kan finnas i ett flyg eller rymdfarkost, 2. förklara fördelarna och nackdelarna av olika motorval och konstruktionslösningar samt hur dragkraft eller axeleffekt alstras i olika typer av drivaggregat, 3. tillämpa dessa insikter om motorernas funktioner och egenskaper för olika fall av problemlösningar vid en projektering, 4. analysera motorprestanda utifrån datavärden och kunna föreslå lämplig motor beroende på uppdrag, 5. utföra beräkningar på motorelementen till en komplett motor med dess dragkraft eller axeleffekt, 6. dra slutsatser och motivera de begränsnings och utvecklingsmöjligheter som finns vid val av flygmotor samt 7. redogöra för miljöaspekter vid tillverkning och drift av flygmotorer. Examination LAB1, 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G), Laborationer. Laborationsrapport, övningsuppgift samt deltagande i materieldemonstrationer. TEN1, 6 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5, Tentamen 18 ELA000 Grundläggande reglerteknik G1F 2,5 ELA L1 L3 L2 19 Lärandemål Studenten skall efter genomgången kurs: 1. förstå begreppet återkoppling och reglering av återkopplade system 2. kunna förklara funktionen av en PID reglering 3. kunna implementera grundläggande regleralgoritmer i simuleringsprogram Examination: 1. Projekt (PRO1) 2. Tentamen (TEN1) Elektronik grundkurs 7,5 hp, Grundläggande programmering 7,5 hp 20 UAI000 Projekt flyg och rymdsystem I G1N 7,5 Inget L2 L5 L4 L3, X1 L1, X2 L6 21 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper om olika sammansättning 2. visa kunskap om vedertagen projektstyrningsmodell 3. definiera en projektplan (inlämningsuppgift) 4. klara av att identifiera olika typer av designlösningar samt välja ut och motivera val 5. dokumentera och presentera designen både skriftligt och muntligt 6. relatera sin tekniska lösning i förhållande till samhälleliga och etiska aspekter Examination INL1 (inlämningsuppgift) PRO1 (projektrapport) Antagen till civilingenjörsprogram met i flyg och rymdsystem Sidan 136 av 333 Sid 4/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

139 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Årskurs 2 23 MAA151 Envariabelkalkyl G1N 7,5 MAA L1 10 L Lärandemål Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. analysera reellvärda funktioner av en reell variabel utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf, sammansättning och invers 2. avgöra konvergens hos talföljder och serier, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner och talföljder. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 3. bestämma en funktions derivata utifrån derivatans definition, samt i en given punkt kunna bestämma tangenten till en graf. För deriverbara funktioner läggs särskilt vikt vid en deriveringsteknik baserad på räkneregler och standardderivator, där räknereglerna förväntas kunna visas 4. visa medelvärdessatsen, samt kunna tillämpa den och innehållet i punkterna 1 3 på problem som innefattar skattningar och feluppskattningar av funktionsvärden, bestämning av extremvärden, optimering, kurvskissning, och relaterade förändringstakter 5. identifiera gränsvärden av Riemannsummor som integraler, samt kunna bevisa och tillämpa integralkalkylens huvudsats 6. tillämpa tekniker som partiell integration, partialbråksuppdelning, och variabelsubstitution, allt för att kunna bestämma primitiva funktioner och integraler 7. avgöra konvergens hos generaliserade integraler och kunna bestämma de som är konvergenta 8. tillämpa integralbegreppet för beräkning av areor mellan kurvor, båglängder, areor av rotationsytor, och volymer med kända snittareor 9. lösa första ordningens separabla och/eller linjära, ordinära differentialekvationer (ODE), samt andra ordningens linjära ODE med konstanta koefficienter 10. tillämpa Taylors formel för att approximera funktioner, avgöra typer av stationära punkter, och bestämma gränsvärden Examination: Inlämningsuppgifter (INL1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 2,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Matematik 4 eller Matematik grundkurs FN 5:14 25 MFL017 Mänskliga faktorerna G1N 7,5 FLA L3,4,5 L6 L6 L1,2,3,4,5 L5,6 L4,5,6 L1,2 L1,2,3 L5,6 26 Lärandemål Grundläggande Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: behörighet 1. utifrån referensmaterial förklara den fysiska och psykiska kapaciteten hos människan, 2. redogöra för sambanden mellan de mänskliga faktorerna och hur dessa kan påverkas i tekniska system, 3. tillämpa inhämtade kunskaper för att studera och dra slutsatser av en haveriutredning, 4. använda inhämtade kunskaper vid utformning av informations och produktionssystem, 5. analysera och dra slutsatser av en relevant olycka eller katastrof samt 6. utifrån en helhetsanalys, identifiera latenta och aktiva fel som bidragit till en olycka samt kunna diskutera lämpliga förebyggande åtgärder, och sammanställa dessa i en vetenskaplig rapport. Examination Projekt (PRO1), 4,5 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G), (examinerar lärandemål 1 6) Tentamen (TEN1), 3 hp, betyg Underkänd (U), 3, 4 eller 5, (examinerar lärandemål 1 och 2) Sidan 137 av 333 Sid 5/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

140 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM MAA150 Vektoralgebra G1N 7,5 MAA L1 10 L Lärandemål Matematik 4 eller Efter genomgången kurs förväntas en student kunna: Matematik grundkurs 1. genom Gausselimination finna lösningsmängderna till linjära ekvationssystem 2. tillämpa och grafiskt illustrera räknelagarna för vektorer i planet, rummet och Rn, samt utifrån begreppen linjärt beroende/oberoende, bas, koordinater och basbyten kunna analysera och jämföra vektorer med varandra 3. på både parameterform och parameterfri form formulera, och geometriskt beskriva, ekvationer för räta linjer och plan i rummet 4. tillämpa skalär och vektorprodukterna för beräkning av vinklar, längder/avstånd, areor och volymer i geometriska tillämpningar och kan illustreras av vektorer 5. redogöra för och geometriskt illustrera de grundläggande egenskaperna hos komplexa tal, kunna utföra aritmetiska operationer med komplexa tal, kunna göra omskrivningar mellan rektangulär form och polär form, kunna lösa binomiska ekvationer och komplexa andragradsekvationer, samt kunna tillämpa faktorsatsen för en fullständig faktorisering av polynom med reella koefficienter 6. tillämpa och redogöra för de matrisalgebraiska räkneoperationerna och räknelagarna, kunna avgöra inverterbarhet hos en kvadratisk matris, kunna bestämma inverser och kunna lösa affina matrisekvationer 7. tolka matriser som linjära avbildningar från Rn till Rm, kunna bestämma nollrum och värderum till linjära avbildningar, kunna definiera rotationer, speglingar och ortogonala projektioner i planet och i rummet, samt kunna bestämma sådana avbildningars matriser 8. tillämpa och redogöra för determinantens definition och tolkning som volymen av en parallellepiped i ett n dimensionellt rum, samt kunna tillämpa räknelagarna för determinanter och då speciellt produktregeln och utveckling efter rad eller kolonn 9. redogöra för och tillämpa det som för kvadratiska matriser benämns huvudsatsen, och som i olika ekvivalenta ordalag uttrycker att determinanten för en kvadratisk matris är skild från noll om och endast om inversen till matrisen existerar 10. geometriskt tolka och tillämpa begreppen egenvärde och egenvektor, kunna bestämma egenvärden och egenvektorer till linjära operatorer, kunna lösa elementära egenvärdesproblem, samt kunna avgöra om en vektor är en egenvektor till en linjär operator och kunna använda detta för att i tillämpliga fall göra ett basbyte som diagonaliserar en linjär operator Examination Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 4,0 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 29 DVA104 Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion G1F 7,5 DVA L1, L4 6 L5 L4 L Lärandemål Studenten ska efter avslutad kurs: 1. kunna använda abstrakta datatyper i programmeringsuppgifter 2. kunna definiera och implementera abstrakta datatyper utifrån informella problembeskrivningar 3. kunna implementera algoritmer utifrån beskrivningar i pseudokod 4. vara tillräckligt bekant med några vanliga algoritmer för sortering och sökning för att kunna implementera en tidigare okänd variant av algoritmen utifrån en informell beskrivning av förändringen 5. känna till begreppet tidskomplexitet, och kunna beräkna tidskomplexiteten på enkel typkod 6. vara tillräckligt bekant med några specifika abstrakta datatyper för att vid behov kunna lägga till operationer på dessa. Exempel på sådana abstrakta datatyper är binära träd, dynamiska listor, direktacesslistor, olika sökdatastrukturer, grafer Grundkurs i programmering på 7,5 hp Examination Laboration (LAB1), 4,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 3 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Sidan 138 av 333 Sid 6/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

141 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM MYH006 Mekanik I G1F 7,5 FYS L1 6 L2, L4 6 L7 32 Lärandemål Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 1. redogöra för grundläggande begrepp inom klassisk mekanik och beskriva sambanden mellan dessa. 2. reducera ett kraftsystem med avseende på en godtycklig punkt. 3. redogöra för de villkor som måste vara uppfyllda för att en kropp skall befinna sig i jämvikt. 4. redogöra för grundläggande kinematiska samband mellan tid, läge, hastighet och acceleration och kunna integrera dessa samband vid studium av rätlinjig och kroklinjig partikelrörelse. 5. matematiskt analysera en partikels rörelse utifrån kännedom om de krafter som påverkar partikeln. 6. formulera och redogöra för innebörden av Newtons rörelselagar, arbeteenergirelationen och impulslagen samt använda dessa samband för att lösa mekaniska problem inom partikeldynamiken. 7. uppvisa grundläggande laborativa färdigheter inklusive användande av något datorbaserat mätsystem och analys av mätdata. Examination Inlämningsuppgift (INL1), 1 högskolepoäng, betyg Godkänt (G) Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänt (G) Skriftlig tentamen (TEN2), 5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Algebra och geometri 7,5 hp och Differentialoch intergralkalkyl I 7,5 hp UKK kommer behöva skriva om behörighetskravet till Vektoralgebra 7,5 hp och Envariabelkalkyl 7,5 hp FN 5:14 33 MFL018 Flygplansstrukturer och materiallära I FLA000 Flygplan och raketstrukturer samt materiallära 34 Lärandemål Mekanik I 7,5 hp Efter fullgjord kurs ska studenterna kunna (kurserna kan läsas 1. ställa upp jämviktsekvationerna för olika enkla objekt som belastas av yttre parallell) samt krafter och moment samt beräkna de normal och skjuvspänningar som uppkommer Aerodynamik och i materialet, flygmekanik 10 hp 2. beräkna deformationer som uppkommer på objekt av olika material som utsätts för spänningar samt kunna bestämma olika gränsvärden för hållfastheten, 3. bestämma viktiga storheter för tvärsnittsytor såsom; tyngdpunktsläge, statiska ytmoment, yttröghetsmoment samt kunna använda parallellförskjutningssatsen, 4. räkna ut spänning och töjning i knutpunkterna för enkla fall av belastade stångbärverk samt veta hur ett kompabilitetssamband används vid statiskt obestämda problem, 5. beräkna och rita upp tvärkrafts och momentdiagram för enkla fall av belastade isostatisk balkar, 6. beräkna skjuvcentrum läge för enkla fall av belastade balktvärsnitt, samt 7. bestämma huvudspänningsriktningar och rita upp Mohr s spänningscirkel för plana spänningstillstånd. Examination Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Skriftlig tentamen (TEN1), 6 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 G2F 7,5 FLA L1 7 L1 6 Sidan 139 av 333 Sid 7/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

142 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM FLA000 Utveckling av avioniksystem G2F 7,5 FLA L1,2,3,5 L3,4,5 L1,2,3,4,5 L3 L3,X1 L4 X1 L3 36 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. förklara grundläggande faser, moment och stödprocesser i utvecklingsprocesserna kopplat till gällande utvecklingsstandarder 2. förklara aktiviteter kopplat till kravhantering inom ramen för kravbaserad utveckling av flygsystem 3. tillämpa metoder för allokering och nedbrytning av systemkrav och därifrån föreslå principiella designlösningar (gruppuppgift) 4. förklara hur olika arkitekturval påverkar hur funktioner separeras eller integreras i avioniksystem 5. sammanfatta strategier och metoder för verifiering och validering av krav Grundläggande avioniksystem, 7,5 hp, Elektronik grundkurs 7,5 hp och Grundläggande programmering 7,5 hp Examination 1. Gruppuppgift (GRU1), Gruppuppgift 2. Tentamen (TEN1), Skriftlig tentamen 37 ELA302 Elektroniksystem G2F 7,5 ELA L1 5 L5 L5 L2 3 L4 5 L5 L5 L1, L5 L5 L5 L1, L Lärandemål Efter genomgången kurs skall studenten: 1. kunna designa enklare analoga och digitala elektroniksystem 2. ha god förståelse för operationsförstärkarens användning 3. ha god förståelse för spänningsomvandlingar (DC DC) och likriktning (AC DC) 4. ha god förståelse för mönsterkortsdesign 5. genomföra ett projekt ur ett ingenjörsperspektiv från specifikation till en riktig prototyp Elektronik grundkurs 7,5 hp, Vektoralgebra 7,5 hp samt Envariabelkalkyl 7,5 hp Examination Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Sidan 140 av 333 Sid 8/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

143 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Årskurs 3 40 FLA000 Flygsystemteknik FLA000 Flyg och rymdsystemteknik G2F 7,5 FLA L5 L1,3,4 L4 L1 L2 L2 L6 41 Lärandemål Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: 1. beskriva olika systemen som finns i ett flygplan samt förklara fördelarna och nackdelarna av olika system 2. tillämpa dessa insikter om systemens funktioner och egenskaper för olika fall av problemlösningar vid en projektering Aerodynamik och flygmekanik 10 hp, Grundläggande reglerteknik 2,5 hp samt Grundläggande avioniksystem 7,5 hp 3. beskriva olika skrovstrukturer samt förklara fördelar och nackdelar 4. utföra vikt och balans beräkningar 5. redogöra för forskning och utvecklingsområden som är under utveckling inom flygfarkost system samt 6. relatera kursens innehåll till hållbar utveckling och miljöfrågor. Examination Laboration (LAB1), 2 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 5,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 FN 5:14 42 ELA000 Mätteknik G2F 7,5 ELA L1 L8 L1 L8 L8 L9 L9 43 Lärandemål Studenten skall efter avslutad kurs kunna: 1. Handha och förstå begränsningar med olika mätinstrument 2. Analysera olika felkällor vid mätning av olika storheter 3. Praktiskt tillämpa kunskaper från statistiken (medelvärde, standardavikelse) för analys av mätserier. 4. Känna till olika signaltyper och kunna klassificera signaler. 5. Känna till och kunna tillämpa samplingsteoremet. 6. Känna till teorin bakom frekvensanalys och frekvenssyntes samt kunna tillämpa dem på signaler. 7. Känna till de vanligaste modulationsprinciperna. 8. Kunna teorin bakom Fourierserier, Fouriertransformen (även diskret), Faltning, Z transformen och Laplacetransformen. 9. Kunna tillämpa alla dessa teorier på givna signaler och kunna analysera och kritiskt granska effekterna av signalbehandling på verkliga signaler. Examination TEN 6hp LAB 1.5hp Behörighet Elektroniksystem 7,5 hp och Envariabelkalkyl 7,5 hp 44 KPP000 Kvalitets och underhållsteknik G2F 15 FLA / PoP 45 Lärandemål Efter genomgången kurs skall studenten kunna: 1. förstå och använda statistiska metoder relevanta inom områdena kvalitet, tillförlitlighet och underhåll, 2. förklara begreppen kvalitet, kvalitetskontroll, kvalitetssäkring och statistisk kvalitetskontroll (SPC), 3. kunna redogöra för riskbegreppet inom underhållsområdet, 4. redogöra för och förklara funktionen hos diagnosverktyg för komplexa maskiner, 5. redogöra för tillståndsbaserade underhållstekniker, 6. redogöra för övergripande ramverk inom underhåll och driftsäkerhet, 7. redogöra för och tillämpa underhållsstrategiska optimeringstekniker, 8. redogöra för forskning och metoder som är under utveckling inom flygfarkostunderhållet samt 9. relatera kursens innehåll till hållbar utveckling och miljöfrågor. Examination 1. INL1. 3hp 2. INL2. 3hp 3. LAB 2hp 4. TEN 7hp Minst 60 hp civilingenjörs program L1,2,6 L8 L1,2,6 L1,7 L9 L7 X1,2 L9 X3 L9 Sidan 141 av 333 Sid 9/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

144 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM ELA407 Reglerteknik A1N 7,5 ELA L1 6 L3? L1 L6 L1 L6 L2 5 L3,L5 L5 6 L3 L1 L6 L5 47 Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. modellera enkla fysikaliska system i form av linjära differentialekvationer 2. transformera överföringsfunktioner mellan tidsplanet och frekvensplanet 3. göra stabilitetsanalys av modellerat system och lära sig hur systemet reagerar på extern inverkan 4. beräkna och förstå betydelsen av nollställen och poler, och deras roll i frekvensgången 5. förstå fördelarna med återkoppling och utveckla återkopplade linjära regulatorer, realiserade genom differentialekvationer 6. använda MATLAB som verktyg för att analysera linjära dynamiska system och designa slutna reglersystem Elektroniksystem 7,5 hp, Vektoralgebra 7,5 hp och Envariabelkalkyl 7,5 hp Examination Laboration (LAB1), 1,5 hp, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 1,5 hp, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 4,5 hp, betyg 3, 4 eller 5 48 MMA307 Numeriska metoder med MATLAB G1F 7,5 MAA L1 8 L1 8 L1, L8 L1, L8 X2 49 Lärandemål At the end of the course the student is expected to be able to 1. construct and apply small programs in MATLAB to mathematical problems. 2. solve non linear equations, in particular using fix point iteration methods. 3. solve linear equation systems using gaussian elimination and perform different kinds of matrix factorization (like LU factorization). 4. approximate derivatives using difference quotent and central difference formulas. 5. construct Taylor polynomials for a given function and interpolation polynomials, like Lagrange and Newton polynomials, for a given set of points. 6. use numerical methods (like the methods of Euler, Heun and Runge Kutta) to solve differential equations. 7. use numerical methods (like Simpson's rule) to perform integration. 8. carry out computational projects within numerical methods using MATLAB, to write structured reports and to perform oral presentations. Algebra 7,5 hp och Kalkyl I 7,5 hp UKK behöver skriva om behörighetskraven till Vektoralgebra 7,5 hp och Envariabelkalkyl 7,5 hp Examination Laboration (LAB1), 3 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 4,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Sidan 142 av 333 Sid 10/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

145 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM MAA152 Flervariabelkalkyl G1F 7,5 MAA L1 8 L1 8 L8 51 Lärandemål Efter genomgången kurs förväntas en student kunna 1. analysera reellvärda funktioner av flera reella variabler, allt utifrån begreppen definitionsmängd, värdemängd, graf och sammansättning, samt kunna illustrera någorlunda skisserbara funktionsytor och nivåkurvor 2. förklara de topologiska grundbegreppen i Rn, samt utifrån standardgränsvärden och räkneregler kunna bestämma gränsvärden för funktioner. Speciellt ska en funktions kontinuitet kunna avgöras 3. bestämma partiella derivator, kunna avgöra differentierbarhet, kunna bestämma differentialer, samt vid variabelbyten kunna tillämpa kedjeregeln för första och andra ordningens derivator och vid implicit derivering 4. bestämma och geometriskt tolka gradienter och riktningsderivator, samt utifrån detta i förekommande fall kunna bestämma tangenter och tangentplan 5. tillämpa Taylors formel för att avgöra arter hos stationära punkter, och då särskilt i fall med funktioner av två variabler 6. kunna bestämma största och minsta värdena för kontinuerliga funktioner på kompakta mängder, samt kunna formulera och lösa optimeringsproblem som innefattar bivillkor 7. analysera vektorvärda funktioner av en reell variabel och motsvarande rymdkurvor, dels utifrån kinematiska begrepp som läge, hastighet och acceleration, och dels utifrån geometriska begrepp som tangent, normal, båglängd och krökning. Speciellt ska rymdkurvor kunna parametriseras 8. bestämma dubbel och trippelintegraler utifrån lämpliga iterationer och variabelsubstitutioner 9. bestämma och tolka kurv och ytintegraler. Speciellt ska normalriktningsfält för kurvor i planet och för ytstycken i rummet kunna bestämmas. I fall med konservativa fält ska potentialfunktioner kunna bestämmas och nyttjas för exempelvis byten av vägar i kurvintegraler 10. tillämpa Greens, Stokes och Gauss satser Examination Inlämningsuppgifter (INL1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN1), 2,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Skriftlig och/eller muntlig tentamen (TEN2), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Envariabelkalkyl, 7,5 högskolepoäng och Vektoralgebra, grundkurs, 7,5 högskolepoäng FN 5:14 52 FLA000 Autonoma intelligenta farkoster FLA000 Autonoma intelligenta farkoster och satelliter 53 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: G2F 7,5 DVA / ELA / FLA L2,4 L1 5 L1 3 L4 L1, L3, L5 X1, X2 X1, X2 L1, L3, L5 X1, X2 L1, L3, L5 L1 5 L1, L5 1. föreslå olika tillämpningsområden för autonoma farkoster 2. komma fram till säkerhetskrav som bör ställas på autonoma farkoster 3. sammanfatta allmänhetens inställning till utelämnande av operatörer (piloter) i loopen 4. föreslå miljö och materialkrav som bör ställas på autonoma farkoster 5. tänka ut och försvara juridiska och etiska aspekter som uppstår vid samspel mellan människa och autonoma farkoster Minst 120 hp varav ingår minst 30 hp i flygteknik och/eller 30 hp i elektronik och/eller 30 hp i datavetenskap vari ingår Utveckling av avioniksystem om 7,5 hp och Mänskliga faktorerna om 7,5 hp Examination 1. Inlämningsuppgift (INL1) 2. Inlämningsuppgift (INL2) 3. Seminarium (SEM1) 4. Seminarium (SEM2) 5. Seminarium (SEM3) 54 ELA000 Elektronik i rymden ELA000 Säkerhetskritisk elektronik för flyg och rymdteknik 55 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. Sammanfatta kraven på olika typer av rymdinstrument 2. Förklara rymdmiljöns påverkan och effekt på elektronik i rymden 3. Föreslå lämpliga tekniker för att höja robustheten och tillgängligheten hos elektroniska komponenter i rymden 4. Motivera val av adekvata komponenter för tillämpning i rymden Examination 1. LAB1 Laboration Mäta egenskaperna på elektroniska komponenter 2. LAB2 Laboration Protontest 3. Inlämningsuppgift (INL1) Rapport som sammanfattar laborationen avseende protontest 4. Tentamen (TEN1) Minst 120 hp varav minst 30 hp flygteknik och/eller 30 hp elektronik och/eller datavetenskap vari ingår Utveckling av avioniksystem 7,5 hp, Elektroniksystem 7,5 hp, Flygplansstrukturer och materiallära I 7,5 hp, G2F 7,5 ELA L1 4 L3, X2 L1 2 L1 4 L3 4 L3 4 L3 4 X1 2 X1 2 Sidan 143 av 333 Sid 11/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

146 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Årskurs 4 57 ELA427 Komplexa elektroniksystem A1N 7,5 ELA L3 L1,L2,L3 L3 L3 L1,L2 L3 L3 L3 L1, L2 L3 58 Studenten ska efter avslutad kurs kunna: 1. På ett informativt och för kurskamraterna givande sätt, både muntligen och skriftligen kunna presentera det i kursen genomförda projektet 2. Muntligt och skriftligt visa på förståelse av olika komplexa elektroniksystem 3. Analysera begränsningar med olika elektroniksystem innehållande exempelvis: omvandling av analoga nivåer till digitala signaler omvandling av digitala signaler till analoga nivåer styrning och drift av motorer med hjälp av elektroniksystem förstå effektförluster i system Examination Laboration (LAB1), 1,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 2 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Tentamen (TEN1), 4 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Grundläggande programmering 7,5 hp och Elektroniksystem 7,5 hp FN 5:14 59 DVA431 Inbyggda system I A1N 7,5 DVA L1 3, L5 L5 7 L4 6 L4 6 L4 5 L5 L7 L Lärandemål Studenten ska efter fullgjord kurs: 1. ha fått en grundläggande kunskap om inbyggda system och hur man programmerar dessa 2. kunna redogöra för de hårdvarukomponenter som kan ingå i ett inbyggt system och som påverkar programmerarens modell av det inbyggda systemet 3. kunna utveckla och felsöka enklare program till inbyggda system, där kommunikationen med omgivningen sker direkt genom periferienheter (t ex via avbrottsrutiner) 4. kunna utveckla och felsöka mer avancerade program för inbyggda system med hjälp av stöd från ett realtidsoperativsystem 5. kunna utveckla program med förutsägbara tidsegenskaper, s k realtidsapplikationer, för inbyggda system 6. kunna göra olika prestandamätningar, t ex, CPU och minnesanvändning, i inbyggda datorssystem 7. kunna använda olika verktyg för utveckling av inbyggda system, e.g., RTOS, debuggers och IDEs Examination Laboration (LAB1), 3,5 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Tentamen (TEN1), 4 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Minst 180 hp varav minst 90 hp inom teknikområdet, varav minst 30 hp inom datavetenskap eller elektronik, inklusive kurser omfattande 15 hp som innehåller programmering. Sidan 144 av 333 Sid 12/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

147 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM DVA404 Inbyggda system II A1F 7,5 DVA L2, L4 6 L1, L6 L1 2, L6 L6 L3 L3 62 Lärandemål Studenten ska efter fullgjord kurs: 1. kunna beskriva olika krav som ställs på ett avancerat inbyggt system och resonera kring motsättningar och ingenjörsmässiga svårigheter med dessa 2. kunna analysera, verifiera och uppfylla tidmässiga krav i inbyggda realtidssystem 3. kunna designa och utveckla säkerhetskritiska applikationer för inbyggda system utifrån ställda applikationskrav och systembegränsningar 4. kunna använda olika modeller, t ex taskmodell, tillståndsmaskiner, UML modeller, för att abstrahera från lågnivådetaljer vid utveckling av inbyggda system 5. kunna kommunicera med fältbusstekniker i realtid mellan inbyggda datorer i en distribuerad tillämpning 6. kunna utvärdera hur valet av en viss hårdvara påverkar funktionell och temporal beteende i inbyggda system Inbyggda system I 7,5 hp eller Realtidssystem I 7,5 hp Examination Inlämningsuppgift, övningsuppgift (INL1), 4,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Tentamen (TEN1), 3 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 63 DVA321 Säkerhetskritiska system A1N 7,5 DVA 64 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1. förstå och använda grundläggande metoder för riskanalys 2. använda säkerhetsstandarder för utveckling av säkerhetskritiska system 3. bygga ett safety case Examination Projekt (PRO1), 3,5 hp, betyg 3, 4 eller 5 Tentamen (TEN1), 4 hp, betyg 3, 4 eller 5 Minst 120 hp varav minst 60 hp datavetenskap samt minst 7,5 hp grundläggande programvaruteknik eller motsvarande. L1,2 L3 L3 L3 X1 X1 L3 L1,2,3 65 DVA426 Programmering av tillförlitliga inbyggda system A1F 7,5 DVA / ELA L1 3 L5 6 L1 2, L4 L4 66 Lärandemål Studenten ska efter avslutad kurs: 1. kunna konstruera program med många trådar genom att använda Ada tasking inklusive Rendez Vous 2. kunna olika sätt att bygga synkronisering och överföring av data med hjälp av Protected Objects 3. förstå Ravenscar profilen och veta hur man bygger upp programvara enligt Ravenscar 4. kunna modellera ett system i UPPAAL och med det verktyget kunna verifiera egenskaper i systemet 5. kunna programmera FPGAer med hjälp av VHDL 6. ha en viss insikt i hur man programmerar GPUer Komplexa elektroniksystem 7,5 hp och Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion 7,5 hp Examination Laboration (LAB1), 2 hp, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), 2 hp, betyg 3, 4 eller 5 Tentamen (TEN1), 3,5 hp, betyg 3, 4 eller 5 Sidan 145 av 333 Sid 13/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

148 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM FLA000 Design av autonoma flyg och rymdsystem L1 2,L4 5 L3, L6 7 L2 7 L5 7 L3, L5 7 L6 L5,6 L4 6 L8 L4 68 Lärandemål Studenten ska efter avslutad kurs kunna: 1. beskriva vanligt förekommande redundansprinciper med fördelar och svagheter utifrån systemintegrationsperspektiv 2. beskriva strukturerad felanalys på systemnivå och ha kännedom om utökade standarder inom rymdsystem 3. beskriva automatiserad integration utifrån mellanmjukvara 4. tillämpa dessa insikter om systemens funktioner och egenskaper för olika fall av problemlösningar vid en projektering 5. utföra systemanalysberäkningar och förutspå systemfel 6. utifrån beräkningar föreslå lämplig arkitektur för bästa systemsäkerhet för system med långa svarstider 7. beskriva hur datafusion av olika sensordata kan utföras och tillämpas. 8. värdera tekniska lösningar utifrån samhälleliga och etiska aspekter Examination Tentamen (TEN1), Skriftlig tentamen, 5 hp, betyg 3, 4 eller 5 LAB1, Laboration som redovisas enligt instruktioner, 1 hp, betyg 3, 4, 5 (Göra FMECA på ett givet system, använda ECSS standards för design, trade off analys) LAB2, Laboration som redovisas enligt instruktioner, 1.5 hp, betyg 3, 4, 5 (Använda Virtual Network mellanmjukvara, integrera exempelsensorer, prova kall/varmredundans) Minst 180 hp varav ingår minst 30 hp flygteknik och/eller 30 hp elektronik och/eller 30 hp datavetenskap vari ingår Utveckling av avioniksystem 7,5 hp och Säkerhetskritiska system 7,5 hp. A1F 7,5 DVA / ELA / FLA FN 5:14 69 DVA411 Modellbaserad utveckling A1N 7,5 DVA L1 3 L2 4 L2 3 L3 X2 70 Lärandemål Efter avklarad kurs skall studenten: 1. Kunna redogöra för state of the art och aktuella forskningsfrågor inom modelldriven utveckling. 2. Förstå möjligheterna och begränsningarna med modellbaserad utveckling för automatiserad generering av programvara. 3. Kunna utvärdera scenarion och tillämpa lämpliga modelleringstekniker i utvecklingsprojekt. 4. Kunna analysera påverkan från framtida förändringar, och förutse möjliga problem i hanteringen av applikationens livscykel. Examination Inlämningsuppgift, övningsuppgift (INL1), rapporter (individuellt), 5 hp, betyg Underkänd (U), 3, 4 eller 5, (examinerar lärandemål 1 2) Seminarium (SEM1), seminarepresentationer, projekt (i grupp), 2,5 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G), (examinerar lärandemål 2 4) Minst 120 hp varav minst 60 hp datavetenskap vari ingår grundläggande kunskaper i programvaruteknik. Detta kan uppnås genom att ha avslutat kursen Programvaruteknik 1: Grundkurs 7,5 hp eller Speldesign och programvaruteknik 7,5 hp Sidan 146 av 333 Sid 14/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

149 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM FLA000 Design av feltoleranta system L1 4 L3 4 L1 5 L2, L4 L1, L5 X1 3 X1 3 L5 L2 X1 2 L Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: 1. redogöra för certifieringskrav som ställs på säkerhetskritiska system 2. känna till miljökrav och tillämpa dessa vid komponentval 3. förklara principer för felsäker konstruktion av program och hårdvarukomponenter 4. utarbeta redundanskoncept i feltoleranta arkitekturer 5. argumentera för hur säkerhetskrav omhändertas och verifieras Examination 1. Övning (ÖVN1), övning för verifiering av säkerhetskrav (kombination av analys och test) 2. Övning (ÖVN2), ta fram felsäkra konstruktioner 3. Tentamen (TEN1), Skriftlig tentamen Minst 180 hp varav ingår minst 30 hp i flygteknik och/eller 30 hp i elektronik och/eller 30 hp i datavetenskap samt Utveckling av avioniksystem om 7,5 hp och Säkerhetskritiska system, 7,5 hp, A1N 7,5 DVA / ELA / FLA FN 5:14 Sidan 147 av 333 Sid 15/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

150 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM Årskurs 5 74 CDT403 Forskningsmetodik inom naturvetenskap och teknik 75 Lärandemål Studenten skall efter avslutad kurs kunna: 1. redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp och problemställningar 2. analysera vetenskapliga och pseudovetenskapliga texter och göra kritisk granskning av dessa 3. genomföra granskning av vetenskapliga artiklar 4. argumentera på ett sakligt sätt under de diskussioner om vetenskap, pseudovetenskap och vetenskapshistoria som ingår i kursen 5. skriva en egen vetenskaplig artikel (baserat på eget arbete eller information som sökts ur vetenskapliga artiklar eller liknande) och presentera denna artikel på en konferens 6. opponera mot andras presentationer 7. känna till viktiga forskningsmetoder inom datavetenskap 8. ha kännedom om forskarutbildning, forskarsamhället och forskningspolitik 9. träna ett kritisk förhållningssätt till kunskap, vetenskap och forskning Examination Inlämningsuppgift, övningsuppgift (INL2), 3 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Närvaro (NÄR2), 1 högskolepoäng, betyg Godkänd (G) Seminarium (SEM2), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Minst 150 hp i ett eller båda av dessa ämnen: naturvetenskap eller teknik A1N 7,5 DVA FN 5:14 L1, L5, L7 8 L1 9 L1 9 L1 9 L5 6 L5 L2, L6, L9 L5 L5 L5 L9 L FLA000 Projekt i flyg och rymdsystem II 77 Lärandemål Efter fullgjord kurs skall studenten: 1. förklara hur ett säkerhetskritiskt inbyggt system är konstruerat 2. relatera forskningen som ligger nära det system som gruppen har valt att utveckla 3. ha förståelse för gruppdynamik i projekt 4. ta ett eget ansvar och aktivt driva arbetet i ett formellt styrt utvecklingsprojekt 5. planera och genomföra formella granskningstillfällen 6. sätta ihop en projektplan med utgångspunkt i en vedertagen utvecklingsmodell 7. utarbeta en kravstruktur från Kundspecifikation via systembeskrivning till hårdoch mjukvarukrav 8. validera hård och mjukvarukrav mot systemspecifikationen och design 9. framställa en verifieringsstrategi 10. argumentera för sin tekniska lösning i förhållande till samhälleliga och etiska aspekter Examination 1. Inlämning 1 (projekplan, organisation och strategier) 2. SEM1 (projekplan, organisation och strategier) 3. Inlämning 2 (kravstruktur och design) 4.SEM2 (kravstruktur och design) 5. Inlämning 3 (validering samt verifieringsstrategi) 6. SEM3 (validering samt verifieringsstrategi) 7. UPS1 (projektrapport inför slutgranskning) 8. SEM4 (slutgranskning) Minst 30 hp på avancerad nivå inom datavetenskap, elektronik eller robotik, vari ingår Säkerhetskritiska system 7,5 hp, Inbyggda system II 7,5 hp, Komplexa elektroniksystem 7,5 hp, Programmering av tillförlitliga inbyggda system 7,5 hp samt Projekt i Flyg och Rymdsystem I 7,5 hp, A1F 22,5 DVA / ELA / FLA L2, L5 9 L1 2 L1, L4, L6 L1 L1, L7 9 L4 5, L8, X1, X3, X5, X7 L5, L7 8, X2, X4, X6, X8 L4 6, X1, X3, X5, X7 L7 L3 5, X1 8 X8 L10 L2, X7 Sidan 148 av 333 Sid 16/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

151 Utskrivet :37 Ärende 6 bilaga 4 Rad Ingående kurser i programmet Behörighet Nivå HP HO TOM OM FLA000 Examensarbete för civilingenjörsexamen i flyg och rymdsystem 79 Lärandemål Efter avslutad kurs, skall studenten kunna: 1. självständigt planera och med adekvata metoder genomföra ett projektarbete på avancerad nivå inom, för examensarbetet, givna ramar 2. identifiera och använda adekvata metoder för att genomföra och verifiera lösningar 3. beskriva syftet, anledningen, och målet för arbetet samt kunna redogöra för eventuell fortsättning av projektet 4. tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till tekniska lösningar och därmed tidigt kunna visa på möjligheter och svårigheter med projektet 5. analysera tekniska problemställningar och redogöra för "State of the art" och State of practice inom området för examensarbetet samt utifrån detta kritiskt utvärdera valda metoder och/eller lösningar 6. utarbeta en teknisk lösning samt implementera, eller på annat sätt verifiera, denna på ett ingenjörsmässigt sätt 7. beskriva examensarbetets olika delar i en vetenskaplig rapport på ett innehållsmässigt och strukturmässigt korrekt sätt som inkluderar reflektion av ovanstående lärandemål 8. muntligen redogöra för examensarbetets syfte, genomförande och resultat 9. utvärdera och muntligt samt skriftligt ge konstruktiv kritik på andras arbeten på avancerad nivå inom ämnet Examination Inlämningsuppgift, övningsuppgift (INL1), Muntlig och skriftlig opposition på annan students examensarbete, 1 hp, betyg Godkänd (G) Närvaro (NÄR1), Närvaro vid annan examensarbetespresentation, 0,5 hp, betyg Godkänd (G) Närvaro (NÄR2), Närvaro vid annan examensarbetespresentation, 0,5 hp, betyg Godkänd (G) Projekt (PRO1), Genomförande av, och skriftlig rapport på, examensarbete, 26 hp, betyg Godkänd (G) Seminarium (SEM1), Muntlig presentation av genomfört och godkänt examensarbete, 2 hp, betyg Godkänd (G) Uppfyller alla krav för Civilingenjörsexamen i flyg och rymdsystem avseende karaktärsämnena flygteknik datavetenskap, elektronik inkluderat avionik samt vetenskaplig metod 7,5 hp med undantag från kravet på examensarbete. A2E 30 DVA / ELA / FLA FN 5:14 L1 L3,5 L1,6 L2 L5,6 L3,4,5 L3,5, 7 L4 L1,2,3 L4,6 L4 L6,7,8,9 L1 L3 307, Sidan 149 av 333 Sid 17/17 Filnamn: Examensmatris_civing_Flyg_och_rymdsystem_ Flik: Flyg rymd

152 Sidan 150 av 333

153 Ärende 6 bilaga 5 Granskningsprotokoll 1 (3) Civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem Anders Aabakken Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Står antalet tillsvidareanställda och övriga lärare i proportion till utbildningens beräknade omfattning? I stora drag ja. För svagt när det gäller säkerhetskritiska system och feltoleranta system. Detta måste hanteras med rätt nyrekrytering/kompetensutveckling. Har lärarna vetenskaplig, pedagogisk och annan nödvändig kompetens för undervisning och handledning inom utbildningen? Förstärkning inom avionik verkar vara nödvändig och planerad. Bra när det gäller realtidsaspekter av säkerhetskritiska system. Osäker när det gäller systemering av säkerhetskritiska- och feltoleranta system. (Ref generella kommentarer) Utbildningsmiljö Kommer utbildningen att ges i en forskande miljö? Ja. Jag har viss kunskap om miljön och baserar min bedömning på det. Kommer utbildningen att ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Ja. Utbildningens utformning Säkrar undervisning, upplägg av kurser och examination forskningsanknytning och progression? Ja. Programmet verkar säkra detta via sin kursplan samt ett ambitiöst uppföljningsupplägg med veckomöten. Sidan 151 av 333

154 Ärende 6 bilaga 5 Hur överensstämmer examensnamnet med examenskrav, programinnehåll och arbetsmarknadsrelevans? 2 (3) Namnet stämmer bra med examenskrav och programinnehåll. Hur uppfattar du den naturvetenskapliga grunden i relation till högskoleförordningens examenskrav och de föreslagna lokala examenskraven? Den naturvetenskapliga grunden är adekvat i förhållande till min tolkning av både högskoleförordningens examenskrav och de föreslagna lokala examenskraven. Profilering av MDH Motivering till varför examen ska inrättas Har man i ansökan anfört goda skäl för att införa denna examen/erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa ni ser som tyngst vägande. Bygga på existerande kunskap robotik/flygteknik/realtidsteknik. Användbarhet inom andra industrier. Har man i ansökan visat att den sökta examen samt utbildningsprogrammet ligger i linje med de visioner, långsiktiga mål och strategier som MDH har? Ja, ett särskilt stycke tar upp och motiverar just denna koppling och jag stödjer resonemanget i detta stycke. Utbildningsbehov Efterfrågan på arbetsmarknaden Har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Ja. Delvis genom ett resonemang direkt kopplat till flygrelaterad industri. (SAAB, Volvo Aero), men viktigare genom att man identifierat behovet av kunskap kring säkerhetsrelaterade system i många branscher som t.ex. övriga fordonsindustri (tåg, bil, anläggningsfordon ++) och hälsoteknik. Det finns även flera områden (Ref mina generella kommentarer). Sidan 152 av 333

155 Ärende 6 bilaga 5 Studenternas efterfrågan av utbildningen Har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? 3 (3) Något svagt vad jag har sett. Baseras på en bra marknadsföring. Övriga synpunkter och påpekanden Programmets namn kopplar ju hårt mot flyg och rymd. Det är troligen viktigt att ha denna typ av fokus för att rikta utbildningen både i marknadsföringssyfte och för att knyta upp det generella kurserna mot något konkret. En fråga att ställa sig är emellertid var de flesta från utbildningen kommer ta vägen efter avslutad examen. Jag ser behovet av högre utbildning inom säkerhetskritiska och tillförlitliga system som kraftigt ökande. Det gäller inom många samhällskritiska funktioner och infrastrukturer (Elförsörjning, vatten/avlopp, tåg, buss, bil++), industrier där felfunktion eller bortfall av funktion får stora konsekvenser (personsäkerhet, ekonomisk eller miljömässigt). Både som sökande och som arbetsgivare, vore det möjligen bra om det blev lite tydligare att utbildningen är bredare än flyg och rymd. Kopplingen till robotik har primärt fokuserat på säkerhetsrelaterade frågor. Är det inte även en stärk koppling mellan rymd-flyg och robotik när det gäller grundläggande matematik och komplex modellering? Min reflexion är att definitionen av säkerhetskritiska system är något snäv i utbildningen och för kopplad till realtidsrelaterade frågor. Min bedömning är att utvecklingen går mot en allt starkare koppling mellan tillförlitlighet, tillgänglighet och säkerhet. På grund av att konsekvenserna av felfunktion kan bli så stora ställs motsvarande krav på tillförlitlighet och tillgänglighet som på säkerhet, även om konsekvenserna inte är omedelbart fatala. Med denna utveckling kan jag se att förmågan att reducera och hantera komplexitet blir viktigare och viktigare. Stora utmaningar framöver är att skapa säkerhet och tillförlitlighet till en hanterbar kostnad. Detta ställer stora krav på systemering och funktionsanalys. Mitt förslag är att ta hänsyn till detta genom utformningen av nya/justerade kurser, genom rekrytering och i utformningen av en forskningsstrategi. Sidan 153 av 333

156 Ärende 6 bilaga 5 Granskningsprotokoll Civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem Jan-Åke Schweitz Kommentar från UFO: Granskaren har lämnat de flesta kommentarer i ett separat brev samt som kommentarer i akademins ansökan, snarare än i granskningsprotokollet, se nedan. Granskarens kommentarer i e-brev till akademi IDT : Hej! Här kommer lite synpunkter på ert förslag om civ.ing. program i flyg- och rymdsystem. Upplägget är följande: i detta framförs en del synpunkter av mer allmän karaktär, i den bifogade bilagan returneras ert förslag med en del kommentarer av detaljkaraktär i form av "sticky notes". Detta kan bli ett bra program. Det är bra beskrivet med goda intentioner om innehåll och kvalitet. Det verkar också finnas en bra forskningsbas och kontakt med relevant industri. Dock kan en student som sökt till utbildningen och enbart lockats av namnet "civ.ing. i flyg och rymdsystem" kanske bli besviken. År 1 blir allmänorientering om flyg och rymd och de resterande 4 åren känner man igen det mesta från andra program. Ni har valt att flytta det traditionella upplägget till år 2 och 3, men frågan är om det gör saken bättre. Finns det en risk att studenterna hoppar av under andra året istället för idag när de slutar under första terminen? Ett än mer varvat upplägg kan vara att man i varje "teorikurs" har ett praktiskt inslag, där det för studenten framgår behovet av fördjupade teoretiska kunskaper. Mycket enklare att motivera sig för flervariabelanalys om man sett behovet av det. Men rätt hanterat kan ett allmänt introduktionsår med det upplägg ni beskriver nog bli en framgång. Av förslaget framgår att den tänkta utbildningen är av stort intresse långt utanför flyg- och rymdområdet, och att utbildningen innefattar viktiga moment som saknas i närliggande utbildningar vid andra högskolor, främst säkerhetskritiska inbyggda system. Den osökta frågan blir då varför ni inte formulerar ett generellt program inom det området, i stället för det mycket smalare flyg- och rymdområdet. Rekryteringsbasen till programmet blir då bredare i och med det tydligare siktet på en bredare arbetsmarknad. Om ni håller fast vid flyg- och rymd, och hittar en konkurrenskraftig vinkel som saknas vid andra högskolor, kan det finnas en risk att någon stor, stark högskola, t ex KTH, snabbt täcker upp den bristen och eliminerar er konkurrensfördel. Men jag kanske målar fan på väggen... Det tycks finnas ganska lite matematik i programmet: Envariabelkalkyl 7,5 hp Flervariabelkalkyl 7,5 hp Vektoralgebra 7.5 hp Sidan 154 av 333

157 Ärende 6 bilaga 5 Som jämförelse har Uppsalas civ.ing.-program Teknisk fysik (med en inriktning Inbyggda system) och Elektroteknik 40 hp matematik under de tre första åren: Algebra och geometri 5 hp Envariabelanalys 10 hp Flervariabelanalys 10 hp Transformmetoder 5 hp Linjär algebra 5 hp Sannolikhet och statistik 5 hp Uppsalas IT-program har mindre matematik än Teknisk fysik, vilket har kritiserats från olika håll. De har 35 hp. (De har en Introkurs i matematik 5 hp, som inte finns på Teknisk fysik, men inte Flervariabelanalys 10 hp.) Strukturen för hantering av exjobb ser bra ut, men kan vara svår att upprätthålla. Alla studenter kan inte följa det "ideala". Det kommer troligtvis att behövas olika typer av specialhantering. Man ska akta sig för att göra för krångliga regler. Det viktiga är ju trots allt att exjobben håller hög kvalitet. Kommentarer av detaljkaraktär finns i bilagan. Hoppas att mina synpunkter kan vara till nytta. Trevlig sommar! Jan-Åke Schweitz Sidan 155 av 333

158 Ärende 6 bilaga 5 Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Står antalet tillsvidareanställda och övriga lärare i proportion till utbildningens beräknade omfattning? Ja Har lärarna vetenskaplig, pedagogisk och annan nödvändig kompetens för undervisning och handledning inom utbildningen? Ja Utbildningsmiljö Kommer utbildningen att ges i en forskande miljö? Ja Kommer utbildningen att ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Ja Utbildningens utformning Säkrar undervisning, upplägg av kurser och examination forskningsanknytning och progression? Ja Hur överensstämmer examensnamnet med examenskrav, programinnehåll och arbetsmarknadsrelevans? Tveksamt. Se särskild bilaga. Sidan 156 av 333

159 Ärende 6 bilaga 5 Hur uppfattar du den naturvetenskapliga grunden i relation till högskoleförordningens examenskrav och de föreslagna lokala examenskraven? OK. Jag har dock viss tveksamhet beträffande matematikundervisningens omfattning - se särskild bilaga. Profilering av MDH Motivering till varför examen ska inrättas Har man i ansökan anfört goda skäl för att införa denna examen/erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa ni ser som tyngst vägande. Ja. Specialiseringen mot säkerhetsorienterade inbyggda system. Har man i ansökan visat att den sökta examen samt utbildningsprogrammet ligger i linje med de visioner, långsiktiga mål och strategier som MDH har? Ja. Utbildningsbehov Efterfrågan på arbetsmarknaden Har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Ja, om man lyckas sälja in hos marknaden att programmets innehåll är mycket bredare än examensbenämningen. Studenternas efterfrågan av utbildningen Har man i ansökan övertygat om att det finns en efterfrågan från studenter? Nej. Sidan 157 av 333

160 Ärende 6 bilaga 5 Övriga synpunkter och påpekanden P.g.a. utlandsvistelse har jag redan tidigare ( ) skickat synpunkter på det föreslagna programmet till Annika Björklund, Magnus Otterskog och Fredrik Bruhn. Dessa synpunkter är av både allmän och detaljerad karaktär. De bifogas här som särskild bilaga. I tillägg till dessa synpunkter har jag nu noterat att valbara kurser tycks saknas i programmet. Är det tänkt att programmet ska kompletteras med sådana kurser i ett senare skede? Sidan 158 av 333

161 Ärende 6 bilaga 5 Ansökan om att inrätta Civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem 300 hp Master program in Aerospace Engineering 300 ECTS-credits Om utbildningen Denna utbildning är unik i sitt slag med sitt fokus på säkerhetskritiska inbyggda system som utgör en allt större del i flygfarkoster såsom flygplan, helikoptrar, rymdfarkoster eller autonoma farkoster. Trenden inom flygindustrin och även många andra industrier, är att andelen funktioner realiserade av programvara får en allt större och viktigare roll. Många funktioner finns för ökad säkerhet såsom TCAS (Traffic Collision Avoidance System) inom civilflyg eller antisladdsystem inom fordonsindustrin. Det är viktigt att denna typ av system designas rätt för att uppnå ökad säkerhet då feldesign kan få allvarliga konsekvenser då dessa programvarukomponenter påverkar kritiska funktioner så som styrning och bromsar. Denna utbildning fokuserar på design av säkerhetskritiska komplexa integrerade system. Centrala delar i utbildningen är att förmedla kunskap om integrerad hård- och mjukvara och kopplingen till MMI (Människa-Maskin-Interface). Utbildningen ger även en inblick i framtida autonoma system med högt ställda krav på miljö, säkerhet och avancerad funktionalitet såsom kopplade bilar/flygplan, robotar i hemmet eller flygande spaningsfarkoster för övervakning av telefonnät och skogsbränder mm. Bakgrund till förslaget att inrätta ett Civilingenjörsprogram i Flyg- och Rymdsystem Inledning/Historik IDT fick inför 2013 ett uppdrag från rektor att stärka forskningsbasen för Högskoleingenjörsprogrammet i Flygteknik vid MDH. IDT formulerade en strategi för arbetet där huvuddraget var att slå samman forskningsområdena Flygteknik och Robotik. Inriktningen på forskningen inom denna grupp är och var huvudsakligen tänkt att bli Säkerhetskritiska system, en inriktning där IDT redan har viss forskning inom ramen för Inbyggda System. Både Flygteknik och Robotik är beroende av säkerhetsklassad hård- och mjukvara för att praktiskt kunna användas i industrin och av samhället i övrigt. Sammanslagningen leder till att gruppen/forskningsbasen får en större kritisk massa så väl som bättre förutsättningar att ytterligare höja kvaliteten på den forskning som utförs. För grundutbildningens del har det under många år funnits en ambition och en vilja att rikta dagens Flygingenjörsprogram mer mot flygande elektronik dvs Avionik. Redan i mitten av 00-talet anställdes en adjungerad professor i Avionik (Odd Romell) med bakgrund på Saab för att stärka Avioniken i programmet och på sikt öka inslagen av ämnet. Förändringsarbetet har gått sakta vilket delvis kan förklaras med det faktum att 1 Sidan 159 av 333

162 Ärende 6 bilaga 5 programmet har förlitat sig på extern lärarkompetens och med endast c:a 2 heltidstjänster på högskolan har de MDH-baserade lärarna inte förmått att genomföra dessa förändringar. I och med att programmet nu fått kritik från UKÄ vid utvärdering krävs ett större förändringsarbete vilket medför att tiden är lämplig att genomföra de förändringar som sedan länge har varit önskade. IDT har därför valt att skapa ett Civilingenjörsprogram i flyg- och rymdsystem. I det nya programmet har vi föreslagit två nya angreppssätt att öka prestationsgrad och genomströmning för studenterna. Upplägget på åk 1 som vi valt att kalla Ingenjörsvetenskap (finns beskrivet i ett separat avsnitt i denna ansökan) där hela året fungerar som en kurs och ger en bra översikt över stora delar av utbildningens innehåll. I denna kurs kommer det att arbeta ett arbetslag av lärare och progressionen för varje student kommer att följas upp i alla kursdelar under hela första året. På så vis finns bra möjligheter att fånga upp studenter som tidigt får problem och sätta in åtgärder för att rätta till problemen. Det andra angreppssättet är att flytta de tunga matematikkurserna till årskurs 2 eller högre. Matematikkurser i åk 1 är ofta en orsak till att studenterna hamnar på efterkälken och ganska ofta måste spendera ytterligare studietid på högskolan för att hinna med att klara av dessa. Studenterna kommer med detta nya upplägg ha en större studievana och dessutom redan ha sett en del tillämpningar av matematiken när matematikkurserna dyker upp i åk 2 och senare. Val av namn, ämne och förhållande till övriga utbildningsprogram på IDT Högskoleingenjörsprogrammet i flygteknik vid MDH har under en längre tid rekryterat bra och examinerat studenter som får relevanta arbeten efter examen. För att dra nytta av detta varumärke och delar av denna rekryteringsbas vill vi bibehålla flygteknik som grund i programmet och bygga vidare med kurser i datavetenskap och elektronik med fokus på inbyggda system. Ämnet flygteknik kommer därför behållas med ett tillägg av rymdteknik. Vi har även valt att lägga till rymdsystem i programnamnet vilket förefaller naturligt då rymdelektronik har väldigt stora delar gemensamt med avionik/flygburen elektronik. Vi anser att tillägget Rymdsystem kommer underlätta studentrekryteringen då rymden intresserar många. IDT har också en adjungerad professor (Fredrik Bruhn) som jobbar inom rymdsystem och planer på att ytterligare förstärka rymdsidan finns genom en utlysning av en lektorstjänst med rymdelektronik som inriktning. Utöver dessa rymdprofileringar på MDH finns ett intresse från regionen och Västerås stad att profilera sig mot rymdteknik, initiala samtal har hållits mellan Västerås stad och Rymdstyrelsen kring detta. Det som utmärker avionik/rymdelektronik i förhållande till systemelektronik i övrigt är de krav på säkerhet som finns i tillämpbara standarder. Standarder som allt fler branscher försöker efterlikna vilket medför att behovet av den examinerade civilingenjören från denna typ av program kommer att finnas inom många olika branscher, medicinsk teknik, fordonsteknik (tåg, bil, båt etc.), robotik, kärnkraftsindustri för att nämna några. Införandet av mer autonoma fordon och system kommer att ytterligare öka kraven på säkerhetskritisk design både i hårdvara som mjukvara. Det till synes smala utbildningsområdet ger därför möjligheter till en mycket bred arbetsmarknad. Att den säkerhetskritiska elektroniken är ett gemensamt drag med robotiken gör att denna del av programmen kan samläsas. Samläsning i högre årskurser är en fördel ur ekonomisk synvinkel såväl som möjligheter till gemensamma projekt som kan dra nytta av olika kompetenser i mixade grupper. I övrigt är Civilingenjörsprogrammet i robotik skilt från det nya programmet och skall så vara för att skapa två tydliga identiteter. I likhet med Robotikprogrammet skall det nya programmet vara ett spetsprogram som skall rekrytera nationellt. Under 2013 anställdes ytterligare en adjungerad professor från Saab (Kristina Forsberg), denna gång för att skapa en Avionikinriktning på Masterprogrammet i 2 Sidan 160 av 333

163 Ärende 6 bilaga 5 Intelligenta Inbyggda System (IIS-master). Utvecklingen av denna inriktning har nyttjats i utvecklingen av civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem. IIS-mastern kommer därför också att dra nytta av den kompetens som byggs upp kring det nya programmet. I övrigt är dessa två program inte konkurrenter då de har helt olika rekryteringsbas och IISmastern inte kan erbjuda den nivå av fördjupning inom ämnet som det nya civilingenjörsprogrammet kommer kunna göra. Civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem i relation till andra utbildningsprogram på MDH med avseende på datavetenskap presenteras nedan i figur. I figuren framgår att flygingenjörsprogrammet skiljer sig från övriga program med sitt fokus på underhåll och drift framför datavetenskap. Figur 1 Utbildningsprogram relaterade till civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem Programmets koppling till MDH:s FUS (Forsknings- och utbildningsstrategi) Flyg- och rymdsystem kommer att ordna sig under det övergripande forskningsområdet Inbyggda System på IDT. Det finns också en tydlig koppling till Hälsoteknik och den nya KKS-profilen (Kunskap- och KompetensStiftelsen) ESS-H (Embedded Sensor Systems for Health) genom behovet av säkerhetskritisk hård- och mjukvara inom det tillämpningsområdet. Det nya programmet utvecklas i samarbete med Saab vilket medför en god möjlighet till framtida samproduktion av forskning men även genom samverkansinslag i grundutbildningsprogrammet. Programmet kan också tänkas ytterligare stärka samarbeten med lokal industri som Bombardier, ABB etc. Inrättandet av det nya Civilingenjörsprogrammet i flyg- och rymdsystem kopplar också direkt till FUSaktiviteten att förse svensk industri med spjutspetskompetens. 3 Sidan 161 av 333

164 Ärende 6 bilaga 5 Examen/examina efter genomgången utbildning Civilingenjörsexamen i flyg- och rymdsystem Degree of Master of Science in Engineering Aerospace Engineering Programmets innehåll och upplägg Senare års MDH-satsningar inom flyg- och rymdområdet tillvaratas i utbildningen då anställda adjungerande professorer och seniora lektorer inom flyg- och rymdområdet intimt kopplas till utbildningen. En rad nya kurser och projektkurser inom flyg- och rymdsystem samt autonoma intelligenta farkoster är inkluderade i utbildningen. Vidare baseras utbildningen även på befintliga kurser inom utbildningsprogram på MDH såsom civilingenjörsprogrammet i robotik och masterprogrammet i intelligenta inbyggda system. Utbildningen, som sträcker sig över fem år, presenteras nedan i text och figur. Grön färg i figuren representerar befintlig kurs utan behov av förändring, gul färg representerar befintlig kurs med behov av förändring och orange färg representerar ny kurs. 4 Sidan 162 av 333

165 Ärende 6 bilaga 5 Figur 2 Programschema civilingenjörsprogrammet flyg- och rymdsystem 5 Sidan 163 av 333