Erica Lindström Biobränslen för krematorieugnar: uppföljning 2012

Transkript

1 Biobränslen för krematorieugnar: uppföljning

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Metod Nya biologiska bränslealternativ på marknaden Krematoriernas erfarenheter från det gångna året med RME Örebro Nässjö Värnamo Kalmar Jönköping Linköping Diskussion Referenser... 8 Bilagor... 9 Bilaga A - Biogas som alternativ till olja... 9 Bilaga B - Bränslespecifikationer från Vegoil

3 1. Sammanfattning I Sverige finns för närvarande drygt 60 krematorier av vilka några av krematorierna har konverterat sitt fossila bränsle till bioolja (RME) och fler står på tur med detta arbete. Syftet med denna uppdatering var att redogöra för hur det gått vid krematorierna det senaste året då deras erfarenheter är värdefulla för de krematorier som står i färd med en övergång till fossilfritt stödbränsle till krematorieugnarna. Eventuella nya bränslen på marknaden som är värda att beakta i detta sammanhang belyses också. På ett par ställen i landet har det diskuterats och utretts huruvida biogas kunde vara ett tillgängligt och gångbart bränsle varvid både tekniska och andra aspekter tas upp. Helt biologiska bränslen i samma höga kvalité som RME har inte identifierats på marknaden och det kommer sannolikt att ta lång tid innan det kommer att ske. Bristen på Biogas leder till att man inte kan garantera att man alltid har tillgång till just biogas utan kanske ibland måste använda sig av fossil gas. Detta är en betydande orsak till varför många inte tar med gas i planeringen inför en kommande ombyggnad/konvertering av kremeringsugnarna. Tillgängligheten på ugnarna är A och O. Konverteringarna i Örebro och Nässjö har gått bra, man har inte upplevt problem med varken leveranser eller kvalité och man har bra kontakt med bränsleleverantören. De krematorier som är under uppbyggnad lutar alla mot att välja bioolja istället för biogas då det råder en osäkerhet kring tillgången på den och att det ställs högre tekniska krav på byggnader där gas används. Man kan även få flera positiva synergieffekter vid tillverkning av sin egen biogas i samarbete med t.ex. kommunen genom att röta det egna park- och trädgårdsavfallet beroende på hur långt man vill driva sitt miljöarbete. 3

4 2. Inledning I Sverige finns för närvarande drygt 60 krematorier av vilka några av krematorierna har konverterat sitt fossila bränsle till bioolja (RME) och fler står på tur med detta arbete. Det finns även krematorier som använder gas (gasol) istället för flytande bränsle Bakgrund Den tidigare rapporten "Biobränslen för krematorieugnar" som gjordes för SKKF under våren 2011 har väckt intresse i branschen. Detta har lett till att en kort uppföljning av den förra rapporten ska göras. Örebro krematorium har fortsatt med användningen av RME och i Nässjö krematorium har man också övergått till RME-användning. I bl.a. Värnamo och Kalmar kan RME bli aktuellt efter det att de pågående ombyggnaderna är klara. Det man konstaterat både i Örebro och Nässjö är att kvaliteten på RME-oljan varierar kraftigt trots att oljan ligger inom de uppställda kraven. Här använder man nu högkvalitativ olja med gott resultat Syfte Syftet med denna uppdatering är att redogöra för hur det gått vid krematorierna i Örebro det senaste året och i Nässjö sedan starten med biobränsle hösten Deras erfarenheter är värdefulla för de krematorier som står i färd med en övergång till fossilfritt stödbränsle till krematorieugnarna. Eventuella nya bränslen på marknaden som är värda att beakta i detta sammanhang ska också belysas. På ett par ställen i landet har det diskuterats och utretts huruvida biogas kunde vara ett tillgängligt och gångbart bränsle. Här kan både tekniska och andra aspekter behöva belysas Metod De metoder som har använts i denna förstudie är intervjuer med personal på några utvalda krematorier samt med olika branchorganisationer, leverantörer/producenter av biooljor och biogas. Fakta om gasers egenskaper har kompletterats med litteraturstudier. Med avseende på den begränsade informationen om biogas i den förra rapporten har detta stycke utökats, varpå den tar mycket utrymme i denna korta uppföljning. Hela stycket om biogas har på grund av detta flyttats till Bilaga A för att underlätta flödet i texten. Information om biogas har inte förkortats eller komprimerats på något vis då 4

5 denna kan vara bra för framtida beslut vid eventuella ombyggnationer och bränslekonverteringar. 3. Nya biologiska bränslealternativ på marknaden De flesta leverantörer för bioolja har inget nytt substitut för EO1 utöver RME [1-3]. Dock poängterar Energilotsen [4] att det finns andra metylestrar av vegetabiliska oljor man kan använda istället för RME, dock inte av samma kvalitet. Westenergi [2] har provkört med vanlig Bioolja E i en alloljebrännare på 700 kw och kommer även att provköra ytterligare en brännare som skall installeras i början på juni i deras depå. Detta gör att bränslet blir billigare men investeringen högre. Återbetalningstiden kan dock bli kort, mycket beroende kundens skattesituation. Vegoil [5] marknadsför gärna sina egna produkter genom det låga priset. I Bilaga B finns specifikationer på biooljor som har låg flytpunkt till lägre pris än RME (som enligt Vegoil endast ska användas till transporter och inte till förbränning/uppvärmning), se tabell 1. Inbesparingarna kan bli så pass stora att motiveringen för nyinvestering på t.ex. brännare, tank eller annat kan göras lättare beroende på vilken bioolja som väljs. Tabell 1: Prisjämförelse mellan olika oljor [5]. Dagspriser kr/m 3 inkl moms jmf med diesel kr/m 3 inkl moms Diesel/VRD RME Bio 0,05 (25 o C) (måste ha värme i tanken) Bio 0,05 (12 o C) Bio 0,05 (0 o C) Krematoriernas erfarenheter från det gångna året med RME 4.1. Örebro Under det gångna året har man murat om ugnarna och vill jämföra driften mellan dessa där den ena körs med RME och den andra med fossil olja innan bägge konverteras om till RME. De har också bytt bränsleleverantör för RME och fått möjligheten att prova olika kvalitéer på bioolja. Den kvalitén som nu används överträffar vida de officiella specifikationerna som finns för RME. 5

6 De har upplevt stödet från bränsleleverantören som mycket bra. Man har heller inte upplevt några bekymmer med tillgången på bioolja. Däremot har brännartillverkaren upplevts som avvaktande i frågan om bränslekonvertering. Personalen har varit väldigt positivt inställd till hela konverteringsprocessen och oavsett alla svårigheter man upplevt kring konverteringen tycker man att det har varit värt det på alla plan Nässjö För 2.5 år sedan byggde man om krematoriet och driftsatte med fossil olja först, när detta fungerade bra bytte man till RME. Omställningen av ugnen tog 5 minuter varpå ugnen fungerade till och med bättre än med fossil olja. Även här testades olika kvalitéer på bioolja och nu används samma kvalité av RME som i Örebro, då lägre kvalitéer, även standard-rme, har visat sig leda till driftstörningar både i Nässjö och Örebro. I denna ugn krävs ingen uppvärmning eller luftgenomblåsning på utrustningen för att driften ska fortlöpa problemfritt. Detta antas bero på Tabos ON/OFF-brännare som skiljer sig driftmässigt från Mitabs modulerande brännare. Man upplever att ugnen är mycket lugnare och stabilare i drift nu med RME än tidigare. Stödet från bränsleleverantören upplevs som superbra och inga problem med varken kvalitén eller tillgången har upplevts då bränslet (biodiesel) är en DIN-standard. Personalen har varit positiva till konverteringen och man är mycket nöjda med beslutet att konvertera till bioolja. Man har även införskaffat en bil som rymmer fyra kistor istället för en och drivs med evolution diesel (fossil diesel som innehåller ca 30% förnybar i form av 23% talldiesel och 7% RME) för att ytterligare öka miljönyttan för verksamheten. Varför man inte valde gas som bränsle beror på att det i nuläget inte är ett 100%-igt miljövänligt alternativ då det leder till mer transporter än bioolja särskilt när man inte har en gasledning att tillgå och dessutom är tillgången på biogas låg vilket i sin tur leder till att man blir bunden till naturgas eller någon annan fossil gas Värnamo Här byggs det om och beräknas vara färdigt i höst. De har diskuterat bränslebyte med brännartillverkaren och konverteringen antas ske i samarbete med både Mitab och biooljeleverantören. Här är Örebro vägledande och man följer deras exempel. 6

7 4.4. Kalmar Här ska det byggas om och vara färdigt i mitten av nästa år. Precis som i Värnamo antas både brännartillverkaren och biooljeleverantören bidra med sin kunskap vid själva bränslebytet. Man ska starta med fossil olja och när den driften fungerar bra byts bränslet ut mot bioolja. Det var den osäkra tillgången på biogas som gjorde att det inte valdes som nytt bränsle efter ombyggnationen Jönköping I slutet på nästa år antas nybyggnationen vara färdig i Jönköping. Här har man inte talat med brännartillverkaren om eventuellt bränslebyte. Det var allt extraarbete och tillstånd som krävs med själva byggnaden när gas används som ledde till att valet föll på bioolja istället för biogas som bränsle Linköping Här gör man som i Örebro och konverterar endast en ugn för att senare när allt fungerar bra konvertera även den andra ugnen till bioolja. Som i de tidigare fallen antar man att brännartillverkaren och bränsleleverantören i samförstånd ska hjälpa till med bränslekonverteringen. När man byggde om senast (2006) tittade man på biogas som möjligt bränsle, dock var intresset för biogas då lågt och tillgången därefter. Nu tittar man på att konvertera till bioolja i höst innan man får fler kremationer då Motala lägger ner sin verksamhet. Biogas kommer inte att bli aktuellt igen förrän en ny ombyggnation av krematoriet blir aktuellt. 5. Diskussion Det kommer sannolikt att ta lång tid innan nåt annat alternativ till RME dyker upp på marknaden av samma höga kvalité, kanske krävs även större efterfrågan globalt för att få fart på utvecklingen, men även andra faktorer som framsteg inom materialforskning skulle kunna öppna möjligheter för andra bränslen som alternativ till RME. Dessa framsteg skulle kunna göra brännarna och kringutrustningen bättre/effektivare/tåligare och skulle mycket väl kunna påverka framtidens bränsle val tidigare än vad det skulle ta att utveckla ett nytt bränsle med kvalité och egenskaper som RME. Som tidigare nämnts i den förra rapporten, Biobränslen för krematorieugnar (2011), så är inte RME helt CO 2 -neutralt på grund av kraftig gödsling vilket gör att själva odlingen av rapsen påverkar miljön i hög grad. Ur ett livscykelperspektiv reduceras 7

8 de fossila CO 2 -utsläppen med 65% med svenskodlad raps enligt Svensk raps ( Biogas är fortfarande en möjlighet, dock kan man inte garantera att man alltid har tillgång till just biogas utan kanske ibland måste använda sig av fossil gas. Detta leder i sin tur till att miljöprofileringen inte blir 100% miljövänlig. Sen tillkommer transporterna av gasen och huruvida dessa är miljövänliga eller ej måste läggas till i kalkylen om man ska göra en fullständig livscykelanalys (LCA). Det har varit varierande erfarenheter under konverteringarna men resultatet har varit det samma; alla är nöjda och har sett arbetet som positivt och lärorikt. Nu får vi hoppas att de fortsatta arbetet med konvertering kommer att leda till fler positiva erfarenheter och att flera följer med denna "gröna" utveckling i framtiden. Beroende på hur långt man vill driva sitt miljöarbete så finns det engagerade och drivna människor som har kunskap och innovativa idéer att bidra med. Om man skulle vilja producera sin egen biogas på krematorierna skulle man kunna försöka få tillstånd ett samarbete med t.ex. kommunen och använda allt park- och trädgårdsavfall som råvara till biogasen. Detta skulle leda till låga bränsletransporter, minskade växthusgasutsläpp från nuvarande kompostering och biogödsel som biprodukt till kyrkogårdarnas och kommunernas planteringar 6. Referenser [1] Ecobränslen, Christian Bundy [2] West Energy, Karl-Erik Andrae [3] Energifabriken, David Varverud [4] Energilotsen, Stefan Persson [5] Vegoil, Hans Nilsson 8

9 Bilagor Bilaga A - Biogas som alternativ till olja Det finns en rad olika gaser att tillgå på marknaden: Naturgas är ett fossilt bränsle som har bildats när olika växter under årmiljoner utsatts för ett extremt högt tryck. Gasol får man vid förädling av råolja, men är också en sidoprodukt vid utvinning av naturgas. Biogas är en förnybar energigas som utvinns i anläggningar för bland annat avfallsbehandling. Vätgas finns inte naturen, utan framställs på kemisk väg, till exempel med hjälp av vindkraft. Alla dessa samlas under namnet energigaser och utgör cirka 3% av den totala energianvändningen i Sverige, att jämföra med 25%i Centraleuropa. Naturgas och gasol dominerar, men användningen av biogas, främst för transporter, ökar i Sverige [a]. Gas är en effektiv energiform, som används direkt i industriprocesser, men också för el- och värmeproduktion. Naturgas har spelat en viktig roll för förbättrad miljö, eftersom den ofta ersatt olja inom industrin och minskat bensin- och dieselanvändningen inom transportsektorn. Men i likhet med gasol innebär förbränning av naturgas utsläpp av koldioxid, vilket i sin tur bidrar till växthuseffekten [a]. Biogasproduktion Biogas är en förnybar gas som framställs av organiskt nedbrytningsbart material. Biogas bildas när organiskt material som exempelvis växter, gödsel, källsorterat organiskt hushållsavfall, avloppsvatten från livsmedelsindustrier och slam från avloppsreningsverk bryts ner av bakterier i syrefri miljö [a]. Produktionen av förnybar biogas är särskilt värdefull då processen innebär att vi tar hand om vårt eget avfall samtidigt som vi skapar miljövänlig energi. Den biogas som vi tar till vara och använder kommer från två olika produktionsprocesser [a]: Den ena produktionsprocessen, som idag är den vanligaste, är genom mikrobiell nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Den syrefria nedbrytningen sker dels i rötkammare på reningsverk och i biogasanläggningar, dels i det inre av avfallsdeponier. Det organiska materialet är exempelvis avloppsslamslam, hushålls- och industriavfall samt olika lantbruksprodukter som exempelvis energigrödor och gödsel. Restprodukterna från rötningsanläggningarna kallas för biogödsel och kan användas som ett organiskt gödselmedel. 9

10 Den andra produktionsprocessen är termisk förgasning av trädbränslen och kolhaltiga avfallsprodukter. Den termiska förgasningen av trädbränslen sker genom kontrollerad uppvärmning av bränslena. Uppvärmningen kan ske under tryck eller utan tryckförhöjning. Vid uppvärmningen avges olika gaser som i nästa steg konverteras till metangas. Den sammanlagda mängden biogas som producerades i Sverige år 2010 uppgick till GWh, fördelningen ses i figur 1[b]. Figur 1: Den Svenska biogasproduktionen 2010 [b]. Den totala biogasproduktionen år 2010 ökade med 24 GWH och fördelningen mellan de olika anläggningstyperna hade förändrats. Produktionen ökade för samrötningsanläggningar, avloppsreningsverken och industrianläggningarna medan produktionen minskade för gårdsanläggningarna och deponierna. Minskande produktionsmängder från deponierna kan i framtiden förväntas då det sedan 2005 råder förbud mot deponering av organiskt material. Samtidigt förväntas produktionsökningar för både samrötningsanläggningar, gårdsanläggningar och industrianläggningar [b]. Produktionsökningen fram till 2015 uppskattas nå upp till 3 TWh, vilket är en sänkning från tidigare prognoser [c]. År 2010 producerades biogas vid totalt 229 anläggningar runt om i landet. Fördelningen ses i figur 2 [b]. 10

11 Figur 2: Fördelningen av Svenska biogasproducerande anläggningar [b]. I Norrköping finns en anläggning där produktion av biogas sker i kombinat med etanolproduktion. Anläggningen framställer etanol ur vete och restprodukten, dranken, används för produktion av biogas genom rötning [b]. Uppgradering av biogas till naturgaskvalitet sker på ett 40-tal anläggningar i Sverige. På sju orter (Bjuv, Göteborg, Helsingborg, Laholm, Malmö, Falkenberg och Lund) matas den uppgraderade gasen in på naturgasnätet och kan på så sätt ersätta naturgas [b]. Biogasens egenskaper Beroende på råvarusammansättningen och på hur rötningsprocessen drivs kan biogasen ha olika sammansättning. Liksom naturgas består biogas huvudsakligen av metan, men även till viss del av koldioxid samt en mindre mängd andra ämnen. För att biogas ska kunna användas som fordonsgas behöver den renas från koldioxid. Reningen sker i en uppgraderingsanläggning där metanhalten i gasen höjs samtidigt som energivärdet ökar [a]. Sveriges naturgasnät förses uteslutande med naturgas från Danmark. Den danska naturgasen har ett mycket högt värmevärde i jämförelse med andra gaser. Värmevärdet är gasens energiinnehåll per volymsenhet och beror på innehållet av olika energirika beståndsdelar som metan, etan och propan. Skillnaderna i sammansättning och värmevärde illustreras i tabell 2, som visar en jämförelse mellan naturgas från Danmark, Ryssland och Norge samt biogas som uppgraderats till fordonsgaskvalitet [d]. 11

12 Tabell 2: Jämförelse mellan gaser från olika källor [d]. Beståndsdel Beteckning Enhet Naturgas Danmark Naturgas Ryssland LNG Norge Uppgraderad biogas Metan CH4 vol-% 89,8 98,4 94,4 97,0 Etan C2H5 vol-% 5,8 0,6 4,0 0,0 Propan C3H8 vol-% 2,3 0,2 0,6 0,0 Tyngre kolväten C4H10 m fl vol-% 1,2 0,1 0,5 0,0 Kväve N2 vol-% 0,3 0,3 0,5 0,7 Koldioxid CO2 vol-% 0,7 0,7 0,0 2,3 Undre kwh/ Hu värmevärde Nm 3 11,0 10,0 10,4 9,7 Som framgår av tabellen har såväl rysk gas som LNG från Norge ett lägre värmevärde än den danska naturgas som används i Sverige. Biogas som uppgraderats till fordonsgas har ett värmevärde som generellt ligger under naturgas. Orsaken till att naturgasen från Ryssland, LNG från Norge och fordonsgas har ett lägre värmevärde än den danska naturgasen är att de samtliga har lägre eller inget innehåll av de mer energirika gaserna etan, propan respektive tyngre kolväten [d]. Det finns även en upparbetat standard för biogas som används som fordonsgas, se figur 3. Figur 3: Biogasspecifikation enligt svensk standard (förenklad). Typ A: biogas för motorer utan lambdareglering, Typ B: biogas för motorer med lambdareglering. [e]. 12

13 Biogas användning Nyttjandet av den totala producerade biogasen år 2010 (1 387 GWh) kan ses i figur 4. Det främsta användningsområdet för biogas i dagsläget är uppgraderad biogas i form av fordonsgas och utgör nu 44 % av den totala användningen. Uppgraderad biogas som användningsområde har ökat med cirka 100 GWh per år de senaste 5 åren. Värmeproduktion är ett nästan lika stort användningsområde. Värmen används av kund eller av biogasproducenten själv, för uppvärmning av egna lokaler eller inom processer. Resterande gas användes till elproduktion eller facklades bort [b]. Andelen biogas som uppgraderades ökade med 25 % från år 2009 till år 2010, vilket var den största procentuella ökningen bland användningsområdena. Av den uppgraderade gasen injicerades 170 GWh till det befintliga energigasnätet i sydvästra Sverige. Injektionsstationer finns på orterna Laholm, Falkenberg, Helsingborg, Malmö, Bjuv, Göteborg och Lund [b]. Figur 4: Fördelningen inom Sveriges biogasanvändning 2010 [b]. Andelen fackling beror främst på att tillgång och efterfrågan på gas inte överensstämmer i tiden och tillräckliga lagringsmöjligheter saknas. Särskilt vid mindre deponianläggningar som är belägna långt från tätorter facklas ofta betydande mängder biogas eftersom någon annan användning inte bedöms kunna åstadkommas med tillräcklig lönsamhet [d]. 13

14 Svenska gasnätet Det svenska naturgassystemet är ett rörledningssystem som börjar i Danmark och slutar i Stenungsund. Det förser ca svenska kunder med energi till uppvärmning och matlagning. Ett antal industrier och fjärrvärmeföretag är också anslutna till naturgasnätet [f]. Figur 5: Det svenska (natur)gasnätet [f]. Lokala gasnät Från en sammanställning som [d] gjort tidigare kan det noteras att i regioner där det finns en stor efterfrågan på biogas men där det inte finns något naturgasnät, har lokala gasnät byggts ut. Lokala gasnät med en utbredning på mer än fem kilometer finns idag på sju orter i landet, samtliga i mellersta Sverige från Göteborg till Stockholm. Det finns lokala gasnät både för biogas som inte genomgått någon uppgradering, så kallad rågas, och för uppgraderad biogas. Den vanligaste 14

15 anledningen till att gasledningar för rågas byggs är för att förbinda två eller flera produktionsanläggningar med en gemensam uppgraderingsanläggning för att på så sätt begränsa investeringarna i den förhållandevis dyra uppgraderingen. Gasnät för uppgraderad biogas byggs normalt för att sammanbinda en uppgraderingsanläggning med flera avsättningspunkter, vanligtvis tankstationer för bilar och bussar. Det finns idag lokala gasnät för uppgraderad biogas i flera större städer i Syd- och Mellansverige. De enskilda nätens längd varierar mellan cirka 5 och 20 kilometer [d]. Biogasproduktionen är beroende av tillgång på organiskt material för rötning och stabila driftsförhållanden. Variationer och störningar i dessa gör att biogasproduktionen kan variera såväl över dygnet som över längre tidsperioder. I lokala gasnät kan problem med överskott lösas genom att biogas exporteras i komprimerad form med lastväxlarflak till andra marknader. Vid underskott måste gas importeras på samma sätt eller genom förångning av LNG 1 [d]. Transporter och distribution 1m 3 olja motsvarar cirka 1 000m 3 biogas och leder således till ganska stora mängder transporter. Gissningsvis så är det mest kostnadseffektiva att hyra/köpa ett lastväxlarflak för biogas av samma typ som finns på de flesta gasmackar idag. På grund av det höga trycket så är det svårt/dyrt att lagra större mängder gas. Distribution av komprimerad gas En tidigare utredning visar bland annat att transport av biogas i komprimerad form på så kallade lastväxlarflak kan vara ett ekonomiskt alternativ vid transport av måttliga volymer. För större gasflöden är lokala gasnät konkurrenskraftiga. I jämförelse med komprimerad gas kan ett system för 100 GWh/år motivera en gasledning som är 5 mil innan lastbilstransport av komprimerad gas ger bättre ekonomi. Den relativa transportkostnaden i gasnät minskar betydligt med ökade volymer. Då volymen uppgår till 1000 GWh/år är gasnät det alternativ som är det mest ekonomiska för alla aktuella transportavstånd inom en region med radie på upp till cirka 22 mil. Transport av flytande biogas kan vara aktuellt för större gasvolymer och längre transportsträckor där det inte är möjligt att distribuera gas i gasnät [d]. Trots att jämförelsen visar på att landsvägstransport av komprimerad gas kan vara ekonomiskt attraktivt upp till vissa volymer och transportavstånd visar erfarenheter 1 Liquefied Natural Gas. Handelsnamn på flytande metangas. Vanligtvis hanteras LNG nära atmosfärstryck vid temperaturen -161 C. 15

16 från praktisk drift att de logistiska utmaningarna ökar med storleken på leveranserna och antalet avnämare [d]. Distribution av komprimerad gas, som CNG 2 eller CBG 3, innebär att gasen komprimeras till gasflaskor monterade i en container, ett så kallat lastväxlarflak, som därefter distribueras med lastbil ut till slutförbrukare. Normalt komprimeras gasen till 200 bar. Systemet används frekvent till exempel i Västra Götaland, Östergötland och i Mälardalen. Biogas transporteras på detta vis från orter med lokala gasnät till tankstationer som inte är anslutna till något gasnät eller till orter med stor efterfrågan men med brist på produktion, exempelvis Stockholmsregionen. Idag transporteras uppgraderad biogas med lastväxlarflak till Stockholm från Linköping, Västerås och Örebro [d]. Distribution med lastväxlarflak begränsas av den sammanlagda maxvikten för lastbil, släp och flak. Enligt bestämmelser för fordonen får den maximala fordonsvikten inte överstiga 60 ton. I normala fall körs bilar med lastväxlarflak ett och ett med lastkapacitet 2000 eller 3000 Nm 3 gas. Det finns även möjlighet att ta med flak på släp. Tre stycken mindre flak eller två stycken större kan i så fall lastas sammanlagt på ekipaget. Maximalt kan 4,2 ton gas distribueras med lastväxlarflak om flaken är i stål. Under senare år har gasflaskor även börjat tillverkas i kompositmaterial, vilket gör att gasbehållarnas vikt blir lägre. Den transporterade volymen gas kan härigenom ökas till 7 ton per ekipage bestående av bil och släpvagn. I tabell 3 redovisas beräkning av maximal lastkapacitet för lastväxlarflak med gasbehållare av stål respektive av kompositmaterial [d]. Tabell 3: Olika typer av lastväxlarflak för transport av komprimerad gas [d]. Totalvikt Varav gas Lastkapacitet Ton ton Nm 3 Lastbil 12 Släp 6 Litet lastväxlarflak, stål 14 1, Stort lastväxlarflak, stål 19 2, Totalt ekipage ca 60 4, Komposit Stort lastväxlarflak 13 3, Totalt ekipage ca 44 7, Compressed Natural Gas är naturgas som lagras under högt tryck. Naturgas är i gasfas även vid höga tryck. Vid tankstationer för fordonsgas kan lagringstrycket vara upp till 350 bar medan trycket som ges till gasfordon ska vara motsvarande 200 bar vid 15 C. 3 Compressed Bio Gas. Motsvarande som CNG, men med förnybart ursprung. 16

17 Det skulle vara möjligt att lasta två lastväxlarflak i kompositmaterial och ett litet lastväxlarflak i stål på samma lastbil utan att 60 ton överskrids. Ett sådant ekipage kan forsla cirka 8,4 ton gas [d]. Distribution av flytande gas Förvätskning av naturgas till LNG är en sedan länge väl beprövad teknik. Då flytande naturgas är mycket energität är LNG konkurrenskraftig då den ska transporteras över längre avstånd [d]. I Sverige används idag endast mindre mängder LNG men användningen förväntas öka i och med att den mottagningsterminal som är under uppbyggnad i Nynäshamn tas i drift. LNG kommer att transporteras till mottagningsterminalen med båt och distribueras från terminalen till avnämarna, bland annat biogasanläggningar, med trailer som lastar över 25 ton, motsvarande Nm 3 gas med ett energiinnehåll på 350 MWh [d]. Även uppgraderad biogas kan kondenseras till flytande gas på samma sätt som LNG [d]. Göteborg Energi planerar en förvätskningsanläggning för uppgraderad biogas i Lidköping. Flytande biogas avses distribueras ut till tankstationer där den flytande gasen övergår direkt till komprimerad gas, genom att en så kallad kryopump pumpar in gasen till en förångare [d]. Systemet används exempelvis i Bergen i Norge och Sveriges första tankstation med möjlighet att ta emot gas i flytande form installerades i Sundsvall under sommaren 2009 [d]. Tillstånd för transport av komprimerad och flytande gas Gas i komprimerad och flytande form är liksom gasol att betrakta som farligt gods i transportsammanhang. För transport av farligt gods på väg och på järnväg gäller internationella överenskommelser som i Sverige regleras genom Lagen om transport av farligt gods och Räddningsverkets föreskrifter Transport av farligt gods på väg och i terräng, och Järnvägstransport. Verksamhetsutövare som utför transporter av farligt gods eller som avsänder farligt gods skall ha en eller flera säkerhetsrådgivare. Polis, Tull och Räddningsverket är tillsynsmyndigheter för transporter och när det gäller tillsyn mot kravet om säkerhetsrådgivare är Räddningsverket tillsynsmyndighet [d]. 17

18 Samdistribution i naturgasnätet De uppgraderingsanläggningar som finns i anslutning till naturgasnätet är relativt stora anläggningar, varav flera producerar GWh/år. Genom närheten till naturgasnätet finns alltid avsättning för gasen, samtidigt som gasnätet fungerar som back up vid produktionssvackor. För närvarande planeras uppförande av flera ännu större produktionsanläggningar för biogas som är belägna i relativt nära anslutning till naturgasnätet i Sydsverige, både samrötningsanläggningar baserade på främst jordbruksgrödor och olika restprodukter och anläggningar som är baserade på termisk förgasning av biomassa [d]. Eftersom biogas och naturgas har mycket lika egenskaper finns det också möjlighet till att samdistribuera gaserna i samma distributionssystem. Samdistribution är fördelaktigt dels för att naturgasnätet utgör en garanti för ständig avsättning av biogas, dels för att naturgasnätet kan fungera som back up/reserv och säkra tillgången på gas när biogasproduktionen inte är tillräcklig för att tillgodose det aktuella behovet [d]. Potential för tillförsel av biogas Biogas har producerats vid avloppsreningsverken sedan lång tid tillbaka. Biogasen användes först huvudsakligen för uppvärmning av biogasprocessen och reningsverkets byggnader. På vissa håll utnyttjades det överskott som uppstod för elproduktion med hjälp av gasmotorer. I mitten av 1990-talet startade en utveckling mot att producera biogas ur andra substrat än avloppsslam samtidigt som möjligheterna att använda gasen som fordonsdrivmedel uppmärksammades. Utvecklingen av biogassystemen har skett på likartat sätt på olika håll i landet genom att en lokal marknad initierats genom leveranser till lokala fordonsflottor, såsom stadsbussar, taxibilar, renhållningsfordon med mera i större befolkningscentra. Efterhand har lokala gasnät byggts upp för att kunna försörja flera avnämare och ta tillvara biogasproduktion från flera lokala källor, avloppsreningsverk och samrötningsanläggningar [d]. Etableringen av lokala marknader på de orter som ligger i anslutning till naturgasnätet bedöms i betydande grad ha underlättats av att naturgasnätet funnits tillgängligt för avsättning av all biogasproduktion och som back up för att kunna säkerställa leveranserna. Det finns idag produktion av biogas och distributionssystem för biogas i, eller i anslutning till, flertalet större städer i Syd- och Mellansverige. Utvecklingen av lokala marknader har hittills varit framgångsrik och har på en del håll lett till att något som kan liknas vid en regional marknad har etablerats, främst inom tre regioner Skåne, Västkusten kring Göteborg och i Östergötland. Det svenska naturgasnätet finns etablerat i två av regionerna medan det saknas i Östergötland. I 18

19 Stockholm finns en betydande marknad som idag saknar tillräcklig lokal produktion [d]. Miljöaspekter Naturgas är ett fossilt bränsle som, till skillnad mot kol och olja, inte ger upphov till några utsläpp av bland annat svavel eller tungmetaller vid förbränning. Naturgas har lågt innehåll av kol relativt andra fossila bränslen och utsläppen av koldioxid vid förbränning av naturgas är 40 % respektive 25 % lägre än vid förbränning av kol och olja. Biogas, som bildas genom mikrobiell nedbrytning eller förgasning av biomassa, är koldioxidneutral och förnybar och har i övrigt samma egenskaper som naturgas vad avser utsläpp av svavel och tungmetaller vid förbränning. Vid en jämförelse av fordonsgas, som kan bestå av både biogas och naturgas, med bensin och diesel är utsläppen av växthusgaser cirka 85 % lägre med biogas och cirka 25 % lägre med naturgas [d]. Att använda fordonsgas innebär även att utsläppen till luften av andra miljöstörande och hälsofarliga ämnen minskar. Fordonsgas har exempelvis lägre utsläpp av kväveoxider, kolväten (HC) och kolmonoxid (CO) än bensin och diesel [d]. En miljöaspekt som är generellt förknippad med tekniken för uppgradering och rening av biogas är frågan om storleken på de metanförluster som sker. Metanförlusternas storlek kan beräknas och tillsynsmyndigheterna ställer normalt krav på att de inte får överstiga 1 2 % av årlig tillförsel av metan till anläggningen. Högre krav kan emellertid förväntas inom den närmaste framtiden och flera anläggningar har redan försetts med utrustning för att minska metanutsläppen vid uppgraderingen ned till cirka 0,1 % av metantillförseln [d]. Referenser till bilagan [a] E.ON, Juni 2012 [b] Biogasportalen, Juni 2012 [c] Gyrulf, H., Energigas Sverige, e-post konversation, Juni 2012 [d] Benjaminsson J., Nilsson R., Distributionsformer för biogas och naturgas i Sverige, Grontmij, November 2009 [e] SGC; Kvalitetskrav på biogas som fordonsbränsle, SGC Nr 29, januari 2001 [f] Energimarknadsinspektionen, 19

20 Bilaga B - Bränslespecifikationer från Vegoil 20

21 21

22 22