Coaching inom idrott och arbetsliv

Transkript

1 Coaching inom idrott och arbetsliv Coaching Det här arbetet bygger mycket på min egen coachfilosofi, som jag med hjälp av föredömen (interna, externa coachkollegor och spelare, samt en företagsledare 1 ) ständigt utformat under mina fyra säsonger som ungdoms- /elitcoach. Det finns inget som säger att det här är ett generellt facit, men jag tror på det och det är detta jag jobbar efter. Arbetet rymmer också en del fakta som jag samlat på mig genom läsning 2, utbildningar 3, nyfikenhet och frågvishet under mina snart tio år som ungdoms-/senior-/elitbasketspelare. Arbetet är även en kommentar eller en koppling till två av mina favoritböcker, skrivna av två av mina förebilder; Att försöka är ett måste av M. Jordan och Coaching av B. Wiström För mig var det svårt att sätta en titel på uppsatsen, eftersom jag fortfarande inte vet vad som ska bli, men den kommer att innehålla en beskrivning av min filosofi mer än recension. Detta går ihop bra tycker jag, då dessa nämnda böcker är några som hjälper mig mycket och ofta att fatta viktiga beslut. Båda har en förmåga att få mig engagerad och otålig efter att få träna mina lag. Min morfar läste nyligen Jordans bok (efter rekommendation av mig ) och var mycket imponerad. Han påpekade att de hade gått i samma skola. De har alltså lärt sig samma saker, Jordan som idrottsman och min morfar som företagsorganisatör. Detta är ännu ett exempel på att coaching kommer mer och mer ute i arbetslivet, och inte längre bara inom idrotten. Jag tycker att det är häftigt att min morfar som utbildades 1 2 Se sista sidan. Se källförteckning. 3 Ibid. 1

2 för länge sedan och Michael Jordan en jättemodern och nutida människa har samma grund. Det visar att det måste ligga något bakom dessa teorier. Först; varför coach? Varför inte tränare eller ledare? Att vara coach innebär för mig modernism, en ny vinkel av ledarskapen. En tränare är den som med barsk röst och surt minspel leder träningar. Hon är den som finns på matcherna och inte yttrar ett ord men som har ett ansiktsuttryck av hat mot spelaren som just missat ett moment i det nya systemet. En coach är idag mycket mer, en kompis, en del av laget. Jag tycker att det är viktigt att mina spelare (jag säger mina spelare, och menar att jag bryr mig om dem som mina) inte bara har fått höra trettio gånger att de kan ringa till mig när som helst om de har några problem. De måste känna det också. Den känslan kan en bra coach få fram. Coachen ska vara ett föredöme med respekt, men också som respekterar! Det är som sagt ett heltidsjobb att vara coach, jag måste alltid finnas där och hjälpa dem som behöver mig, t.ex. om någon av spelarna ringer och säger att de är sena till träning, match eller t.o.m. arbete/skola kan jag ta bilen förbi och köra henne! Det är lätt att vara coach, men svårt att vara en bra sådan. Däremot, på plan är jag den som bestämmer, spelarna lyssnar och är tysta när jag instruerar de vet dessutom att jag bara visar en gång och vi respekterar varandra. Ömsesidig respekt är ett viktigt nyckelord: Respekt: coach mot spelare spelare mot coach spelare mot spelare Utan denna respekt och detta beskriver både Jordan och Wiström, och morfar! bra går det inte att arbeta effektivt. Dessutom är det som jag nämnde om att spelarna lyssnar på plan, men utanför är jag kompis, är bra att komma ihåg. Spelarna vet liksom att det jag gör finns det en anledning till. Detta förhållande önskar jag att många fler coacher och spelare hade, då det är underlättande om man vet vad man gör just nu; en coach som är kompis på träning eller match är ofta inte rättvis och en allvarlig coach som ser spelarna efter hur många returer de tog sist, är inte heller rättvist (alla kan vara trevliga och roliga utan att vara den perfekta spelaren!). 2

3 Det är även viktigt att alla i lagen kan umgås obehindrat, utan att för den sakens skull vara bästis med alla! Bengt skriver i boken om hur det var när han kom som ny tränare till ett nytt lag: Han kände den berömda vi-känslan inom grupper i laget, men ingen som gick över allihop. Det är vanligt tror jag, och boken beskriver många bra teorier om hur de uppkommit, hur man bearbetar och förebygger dem 4. Nyckelord för en bra coach (enligt min mening): Basic; en coach måste ha intresse och engagemang, Du kan aldrig få andra att brinna om du inte brinner själv. Det är också viktigt att man är kunnig och har mer eller mindre erfarenhet inom idrott. Kunskap och erfarenhet gör att man kan analysera, och det är viktigt. Utan analys kan man inte förbättra sitt lag effektivt. Som tidigare nämnts är det bra att vara en kamrat, att bry sig om. En bra coach är även rättvis och ambitiös, vågar förnya enligt egna idéer. I huvudsak är Wiströms bok mer instruerande, som en lärbok, och Jordans en peppande och energigivande. Pernilla Wiberg skriver i förordet: Det här är en bok som jag vill läsa om och om igen. Jag blir både glad och får energi av den. Jag håller fullkomligt med, och kunde inte ha sagt det bättre själv! Men jag rekommenderar Pillan att läsa Coaching, för med de böckerna i bagaget kan man utvecklas otroligt mycket, inte bara som ledare i olika former, utan som medmänniska och person! Ett citat som är taget från en annan av Bengts böcker 5 är: Vision utan handling är en dröm. Handling utan vision är tidsfördriv. Vision och handling kan förändra allt. Detta jobbar jag också starkt efter, det är nu man börjar undra vad man egentligen gjorde av det första året man coachade. Jag hade i alla fall ingen aning om vad jag pysslade med Nu känner jag att det jag gör har en mening och att det faktiskt blir bra! Två av mina tjejer födda -83, är idag med i juniorlandslaget, vi spelade förra säsongen i nordiska mästerskapen och det finns fortfarande mycket som jag kan utveckla dem inom! Detta får jag energi till genom att läsa dessa böcker, titta på, coacha, spela och prata om basket, världens roligaste idrott. 4 Ex. se Coaching, s Vision B. Wiström, C. Åhammar, A. Falkbäck. 3

4 Coaching på företag, i arbetslivet För att kunna diskutera för- och nackdelar med den idrottsliga coachingen i företag bör man definiera orden coach och chef. Vad är skillnaden annat än tradition? Detta finns tydligt beskrivet i mitt föregående arbete som du redan mottagit. Skulle min coachfilosofi klara att leda ett företag? Det vet man ju inte förrän man har försökt, men med några små justeringar skulle det antagligen fungera. I huvudsak tror jag att ju mindre företaget är och ju mer decentralisering som förekommer på företaget, ju närmare kommer man coaching. Möjligheterna öppnar sig att arbeta socialt (den största skillnaden mellan de nu befintliga orden coach och chef) på ett annat sätt när man arbetar med en liten grupp kan jämföras med stora och små klasser i skolan. Vilken lärare inser inte att det är lättare att bry sig om varje enskild elev när man inte har så många att hinna med på den tid som finns? Det är givetvis samma sak på ett företag, om någon ska leda enligt min filosofi är det nödvändigt att man hinner med att bry sig om alla ordentligt. Detta är fullt genomförbart på alla arbetsplatser, eventuellt efter vissa förändringar. Vid stora aktiva företag där en chef råder över många och mycket, behövs min filosofi. Kanske har ledaren för många medarbetare för att hinna bry sig om allihop (centraliserat företag), kanske kräver arbetet ett snabbt och effektivt resultat där socialt umgänge inte hinns med annat än på bestämda tider (t.ex. alla sorters mediaredaktioner), eller så är ledaren helt enkelt fast i gamla hjulspår och vägrar förnya sig. Jag vet inte om jag kan se mig själv leda ett företag efter samma skola som mina baskettjejer går. Jag betonar där vikten av att bry sig om och respektera, det måste ju varje ledare göra även på ett företag, det är det som är coaching. Alltså skulle grunden i mitt arbetssätt fortsätta vara densamma om jag istället leder en arbetsplats. Men som jag står och skriker att de ska springa sig svettiga och att de inte får stanna förrän de kräks är idrottslig ledning (coach dvs. chef ) och går inte hem på en civiliserad och effektiv arbetsplats. Där krävs det att alla vet vad som väntas av dem (i och för sig är de på en arbetsplats vuxna och utbildade, mina tjejer är under utbildning, och framförallt inte vuxna, en stor och betydelsefull skillnad!) och att det görs utan tillsägelser och tjat. 4

5 Det som är lika är bl.a. att jag uppfostrar mina tjejer till att ta för sig, alltid känna självförtroende och att de kan lita på dem de arbetar med (mig och deras lagkamrater), så långt skulle det fungera, för givetvis är detta viktigt i alla lägen inte bara på plan. Vad jag ville få fram av detta var att en för mig typisk egenskap inte kommer att gå hem bland vuxna människor på en arbetsplats. Vad som behöver ändras är logiskt och lätt att ändra; sättet att ge order och instruera, men de flesta vet väl att man inte heller pratar på samma sätt med ett barn som med en vuxen Ett exempel (det finns fler) på att coachingen kommer mer och mer, är McDonald s, där alla som utbildas till arbetsledare får lära sig att coacha och bry sig om sitt team 6. Fast de använder andra ord så är det samma innebörd; de ska placera medarbetarna på de poster utefter hur de bemöter gästerna (= de ska behandla medarbetarna individuellt, efter personlighet!). Är någon sjuk, trött eller allmänt på dåligt humör finns det alltid möjligheter att sätta honom/henne i backroom 7, eller så kan de få ta emot och packa upp varor, säger Anders Leopoldson vid Vällingby McDonald s. Meningen är att alla ska känna sig behövda, avslutar han och jag riktigt känner hur fint det låter MCDonald s har även infört obligatoriska medarbetarmöten och utvecklingssamtal, något som tidigare varit typiskt för idrotten. Nu finns det tid att bry sig om och vara personlig med sina medarbetare och ledare, det finns det aldrig annars tid till på en så hektisk arbetsplats. Detta är ju som sagt ett av många exempel på coachingens intåg i företagslivet, skolan är ett annat där mycket på senare tid har förändrats och moderniserats. Det mentorskap som gymnasieskolan använder sig av kan vara en lösning på de centraliserade företagens eventuella kommunikationsproblem, detta och coaching går väldigt hårt i hand med varandra, men jag ser ändå vissa skillnader. Ju större företaget är, ju mer går man åt mentorskap och vid mindre företag bör coachande ledare finnas. Detta av samma anledning som nämnts ovan. Fördelar som jag ser är att man får en bra kontakt med en mentor, som följer en under hela arbetet/gymnasiet, som har till arbetsupp- 6 Se slutsida. 7 Område dit inte gästerna har tillträde; disk, lager etc. 5

6 gift att ta sig tid till just mig. Viktigt är igen att mentorerna inte har för många elever/medarbetare då hela idén kommer att raseras. Snabb summering: min filosofi är möjlig att genomföra överallt (och jag anser självklart att det bör göras!), bara man justerar detaljer efter förutsättningar, och resultat. Självklart måste man förnya sig och utveckla företaget efter arbetets gång, och just detta är ju också en del av min filosofi. Beskrev jag platser där den omöjligt kan användas är det ju ingen arbetsfilosofi längre, då skulle jag inte stå för vad jag tycker bör göras! De platserna skulle vara ställen där min coaching var behövd, inte ogenomförbar! Som avslutning, dags för egna kommentarer, men då hela arbetet är en lång personlig åsikt hoppar jag över det McDonald s arbetsgång Varje dag består av två skift. För varje finns en teamledare, som till sitt förfogande har X antal medarbetare (antalet varierar efter veckodag, årstid etc.). Av dessa skall en kökschef, en serviceledare och stationsarbetare utses. Ingen vet alltså vad man ska göra förrän man är på plats, och man av arbetsledaren fått sin uppgift. Teamledaren har som uppgift att se till att varje man är på den plats som han är bäst lämpad för, vara tillgänglig överallt, se till att allt fungerar etc., dvs. vad en coach gör. Källförteckning Wiström, B. Coaching. Jordan, M. Att försöka är ett måste. Egna kunskaper Min coachfilosofi Wiström, B., Åhammar, C., Falkbäck, A. Vision. Tio år som spelare Fyra år som coach Clinics Utbildningar Idrottsledarkurs bas 1, Solna 6

7 Idrottsledarkurs bas 2, Bosön Föreningstränarutbildning, Solna Distriktstränarutbildning, Lidingö Internutbildningar inom Alvik Basket Förebilders ord och handlingar 7