SP Processum 2014 Med sikte på marknaden

Transkript

1 SP Processum 2014 Med sikte på marknaden

2 VEM KUNDE FÖR ett år sedan tro att en av våra större projektsatsningar, Single Cell Protein för fiskfoder, skulle bli det första svenska forskningsprojekt överhuvudtaget att få pris i EARTO Awards 2014? Eller uttryckt på annat sätt, erövra silvermedaljen i forskningsinstitutens EM i innovationsarbete. Det är bara en av många orsaker som fick mig att sätta rubriken Ett fantastiskt år, vi bygger för fler!. För det gör vi! I den här verksamhetsberättelsen presenterar vi projekt och händelser som tillsammans gjorde 2014 till ett spännande år för vårt bioraffinaderikluster och för SP Processum. EN AV VÅRA LEDSTJÄRNOR under de senaste åren är vikten av att lyckade projekt måste tänka kommersialisering, eftersom det är då som vår verksamhet gör verklig skillnad i arbetet att fler produkter ska baseras på förnybara råvaror eller skogsindustriella restströmmar. Därför känns det bra att vi under 2014 tagit betydelsefulla steg mot kommersialisering av projektresultat och att vi etablerat ett samarbete med inkubatorerna Åkroken Science Park och Uminova. LEDARE Ett fantastiskt år, vi bygger för fler! FJOLÅRET VAR VÅRT första hela år som dotterbolag i SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och det gläder mig att se hur vårt samarbete med andra dotterbolag och enheter inom gruppen ökar. Genom ett utökat samarbete får vi tillgång till kompetens och utrustning på andra håll inom koncernen, samtidigt som vi själva bidrar och deltar i flera projekt. Det är ett samarbete som är till stor nytta för våra medlemsföretag och intressenter inom akademi och samhälle, inte minst genom ett ökat inflöde av idéer till nya utvecklings- och forskningsprojekt. FRÅN STARTEN 2003, när tanken var att Processum skulle vara en teknikpark för Örnsköldsvik med omnejd, har vi gått till att vara ett bioraffinaderikluster med samarbeten över bransch- och nationsgränser. Det syns också i några av de projekt som beskrivs i denna årsberättelse. Vi jobbar idag med många olika partners i Europa och i Brasilien. Under året har både Bioraffinaderi Mitt-Skandinavien och Skogskemi gått i mål och i båda fallen siktar vi på en spännande fortsättning. Vi är sedan 2008 värd för VINNOVAs tillväxtinitiativ Framtidens Bioraffinaderi och under året gjordes den andra internationella utvärderingen av en internationell expertgrupp. Resultatet av utvärderingen blev positivt även denna gång och vi ser fram emot de två avslutande åren och de resultat som olika projekt inom initiativet kommer att resultera i. Vi har lagt ett fantastiskt 2014 till handlingarna och har gått in i 2015 med full fart. Jag önskar er en trevlig och intressant läsning om bioraffinaderiprojekt och om verksamheten i vårt kluster. Clas Engström VD, SP Processum Foto: Håkan Nordström 2 SP PROCESSUM // Verksamhetsberättelse 2014

3 SP Processum har tagit plats i SP-koncernen. Ett drygt år har gått av samarbetet och flera konkreta effekter har utkristalliserat sig. Fördelar som gynnat såväl SP Processum och medlemsföretagen som SP-koncernen. Samarbetet har tagit form Vi krokar an och förstärker varandra på ett väldigt bra sätt tycker jag, säger Andreas Johansson, styrelseordförande i SP Processum och enhetschef för Energi teknik inom SP. Vi har bland annat flera EU-projekt där båda är involverade och många gemensamma aktiviteter kopplade till Biorefinery Demo Plant, det som tidigare hette Etanolpiloten. I maj 2013 förvärvade SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 60 procent av Processum Biorefinery Initiative AB från medlemsföretagen och samtidigt byttes namnet till SP Processum. I och med förvärvet fick SP en närvaro och en plattform liksom tillgång till SP Processums spetskompetens när det gäller bioraffinaderi och direktkontakt med medlemsföretagen. Örnsköldsvik är en viktig industri stad, framför allt med massa- och pappersperspektiv, säger Markus Norström som är affärsområdeschef Energi. Vi hade ingen bas där innan så det kändes väldigt naturligt och som ett positivt sätt att komma in. På det viset fick vi hela paketet med industrikontakter, lokal närvaro och kompetens. Syftet för SP Processum är att ytterligare stärka organisationens roll som regionalt, nationellt och internationellt ledande centrum för bioekonomi och bioraffinaderiutveckling. Samarbetet öppnar möjligheter för ännu bättre och mer kompletta jobb åt medlemmarna. Tillgången till institutets forskare och experter inom en rad olika branscher vid sidan av bioekonomi och bioraffinaderi, liksom ett globalt nätverk, breddar utvecklingsmöjligheterna. Dessutom kan samarbetet fungera som en smidig väg för medlemsföretagen in i SP-koncernen. Om något av medlemsföretagen är intresserade av att göra ett projekt som inte har med SP Processums verksamhet att göra kan de gå direkt till SP. Det blir en närmare kontakt och institutnärvaro på ett sätt som de inte haft förut. Jag hoppas att samarbetet fortsätter lika bra som det har gjort hittills, säger Markus Norström. Vi har redan massor av konkreta och bra exempel på när det blir synergieffekter inom koncernen tack vare SP Processum. Både för deras kunskaper och förmåga men också på grund av deras positiva attityd. Jag hoppas att samarbetet fortsätter lika bra som det har gjort hittills. De är inte blyga utan kliver fram och tar för sig i olika sammanhang inom koncernen vilket jag tror är en förutsättning med tanke på att den är ganska stor och kan ibland vara svår navigerad. Man behöver vara lite framåt. Ett exempel när de tagit för sig bra är AERTOs-projektet. Där har de börjat samarbeta med sju andra institut i Europa och därmed kommit in lite i Europas finrum när det gäller bioekonomifrågor. Det kan säkert utvecklas även åt andra håll. A n dre a s Johansson M ark u s N orström Verksamhetsberättelse 2014 // SP PROCESSUM 3

4 Användbar kemi som mål Foto: SPPD SP Process Development (SPPD) är ett nationellt forskningsinstitut som fokuserar på kemisk, biokemisk och farmaceutisk processutveckling. Tillsammans med SP Processum kan SPPD omvandla skogsråvara till användbara kemikalier. SPPD är ett ungt forskningsinstitut. Det grundades för två år sedan, och började med skogsprojekt för omkring ett år sedan. SPPD har därför samarbetat med Processum även innan det blev SP Processum och en del av SP-sfären. Vi inom SPPD är väldigt duktiga på att göra kemi och kemisk process och SP Processum är jätteduktiga på att hantera skogsråvara och göra om det till användbara kemiska intermediat. Vi kan ta de kemiska intermediaten och föra dem vidare till användbara kemikalier som kan vara värdefulla för industrin. Då får vi en väldigt bra kedja, vi kompletterar varandra väldigt, väldigt bra. Det säger Magnus Larsson, VD på SPPD. Magnus lyfter ett par projekt som konkretiserar det goda samarbetet. Det ena är ett VINNOVA-projekt som heter Furu till Furan där olika delar av SP har gått in, bland annat SP Processum och SPPD. SP Processum omvandlade ved och annan cellulosaråvara till olika typer av sockerintermediärer. SPPD har sedan tagit sockerintermediärerna vidare till kemikalier. Ett annat projekt ligger också i startgroparna. Det handlar om att ta vedråvara och omvandla det till ett slags sockerintermediär som sedan blir till ett bränsle. Vi skulle aldrig kunna koka sönder veden, och jag tror att SP Processum skulle ha svårt att ta det hela vägen ut till de kemikalier och bränslen som vi kan göra. Men när vi arbetar tillsammans knyter vi ihop hela kedjan från träd till användbar kemikalie. RE:Source samlar kunskap DET BEHÖVS EN NATIONELL kraftsamling för att minimera och använda avfall på ett mer effektivt sätt. Ett stort samarbetsprojekt mellan SP:s grupp Resurser ur avfall och SP Processum, tillsammans med många andra centrala aktörer, påbörjades därför under Kunskapen om vilken kompetens, utrustning och nätverk som finns inom SP Processum är en välkommen fördel med att organisationen nu är en del av koncernen, säger Evalena Blomqvist, gruppchef för Resurser ur avfall. RE:Source är ett strategiskt samarbete där vi har nytta av SP Processums kompetenser och där deras nära samarbete med sina medlemsföretag är en viktig tillgång. De är väldigt resultat- och lösningsinriktade på SP Processum, lätta att samarbeta med och det blir enklare organisatoriskt nu när även de tillhör SP-koncernen. Ett 80-tal organisationer från näringsliv, samhälle och forskning är del i RE:Source. Visionen är att göra Sverige världsledande på att minimera och nyttiggöra avfall till år För att uppfylla denna vision har underlag till ett strategiskt innovationsprogram tagits fram av ledande experter, industrier och samhälls aktörer som är verksamma inom området. RE:Source har passerat den första granskningen hos de offentliga finansiärerna och förhoppningen är att få positiv respons även vid nästa steg så att programmet kan börja etableras i maj RE:Source är det första stora samarbetet mellan Resurser ur avfall och SP Processum. Men Evalena Blomqvist ser fler möjligheter till samarbeten i framtiden. Det finns mycket kompetens och utrustning inom SP Processum som är en stor tillgång. Biorefinery Demo Plant är till exempel en spännande resurs. Jag hoppas vi kommer att hitta bredare användning av den i framtiden, att vi exempelvis kan titta på biologiska reaktioner på ett annat sätt. 4 SP PROCESSUM // Verksamhetsberättelse 2014

5 Biorefinery Demo Plant i Örnsköldsvik skapar möjlighet att utveckla och verifiera processer för gröna kemikalier, drivmedel och material. Som en del i SP-koncernens långsiktiga satsning inom bioekonomi driver SP Energiteknik sedan 2013 verksamheten vid demoanläggningen i nära samarbete med SP Processum. Nod för utveckling av bioraffinaderi Pilotanläggningen i Örnsköldsvik invigdes 2004 som en nationell anläggning för utveckling av etanol från skogsråvara och annan lignocellulosa. Sedan dess har processer för etanol utvecklats i anläggningen med gott resultat, med stöd från bland annat Energimyndigheten, VINNOVA och EU. Utvecklingen av cellulosabaserad etanol har gått vidare till demonstration i kommersiell skala. Därför finns nu ett utrymme att använda anläggningen i Örnsköldsvik för andra ändamål i form av gröna kemikalier, drivmedel och material framställda med andra bioraffinaderiprocesser. Vi har ett mycket gott samarbete mellan Biorefinery Demo Plant och SP Processums verksamhet i pilot- och labskala, säger Sune Wännström, seniorforskare vid SP Energiteknik. Det har länge funnits en nära koppling mellan demoverksamheten och SP Processum i och med att vi jobbar med samma processer och råvaror. Effektiv processutveckling kräver ett ständigt samspel mellan arbete i liten och stor skala. Det är en stor fördel att ha dessa resurser samlade på ett ställe. Tillsammans har vi ett mycket starkt SP-erbjudande till våra kunder. Omstruktureringen av verksamheten innebär att SP tar ett övergripande ansvar för försäljning och kontakter med kunder medan ägande av anläggningen kvarstår i nuvarande form.verksamheten vid demoanläggningen i Örnsköldsvik, vilken i huvudsak nyttjats för utveckling av cellulosabaserad etanol, utvidgas till att omfatta ett brett spektrum av produkter baserade på kombinationer av kemiska processer och industriell bioteknik. Det handlar om att nyttja bioråvaran för nya innovationer, exempelvis olika gröna kemikalier, material, biodrivmedel och bioenergi. Foto: Jonas Forsberg En länk mellan teori och empiri SYSTEMANALYS ÄR ETT hett område inom nationell och internationell forskning då samhällets, teknikens och miljöns utmaningar blir allt mer komplexa. SP-koncernen är en av de större svenska forskningsoch utvecklingsaktörerna inom området och tack vare samarbetet med SP Processum får de närmare kontakt med bioekonomins och bioraffinaderins empiri. Vi får tillgång till bättre data och kan därmed göra bättre projekt tack vare nätverket som SP Processum bidrar med, berättar Johanna Mossberg, systemanalytiker på SP. Vi är relativt teori- och metodfokuserade och väldigt generalistiskt kunniga kring olika typer av systemanalysmetoder där livscykelanalys är en. Men även innovationssystemanalys och tjänsteinnovation är metoder inom systemanalys området som vi behärskar väldigt bra. För oss är det en jättetydlig styrka att få tillgång till den industriella verkligheten på ett bra sätt genom hela miljön där uppe i Örnsköldsvik som SP Processum har väldigt nära till. Dagens och framtidens tekniker, produkter och system utvärderas med systemanalytiska metoder, modeller och scenarier ur miljö- och kostnadsperspektiv. SP Systemanalys har ett 40-tal personer som jobbar med systemanalys på olika sätt. SP Processum och dess medlemsföretag får nu en närmare väg till denna kompetens. Samtidigt som SP Systemanalys, genom SP Processums systemanalytiker Jonas Joelsson, hittat en länk till relevant empiri. Det är en stor fördel att ha Jonas som länk. Han talar vårt språk men har samtidigt tillgång till ett stort och viktigt nätverk. Det finns redan många bra initiativ där vi samarbetar, men det finns också väldigt stor potential att göra mycket spännande med tiden, avslutar Johanna Mossberg. Verksamhetsberättelse 2014 // SP PROCESSUM 5

6 GRÖNLUTSLAM som tätskikt för gruvavfall Foto: Christian Maurice Närodlad plast en framtidspro Plast tillverkas idag till största delen av fossila råvaror. Det innebär en belastning på miljön. Ett branschöverskridande samarbetsprojekt, där SP Processum är huvudfinansiär, vill på sikt ändra på det genom att istället producera plast från skogsråvara. Hela värdekedjan, från skogsindustri till livsmedelsföretag, deltar i projektet Närodlad plast. Idag finns det bara en stor tillverkare i hela världen som producerar grön polyeten, som tillverkas av sockerrör, detta trots att biobaserade produkter är en het fråga internationellt och inte minst inom EU. Kommissionen talar ofta om bioekonomi för att återindustrialisera Europa, skapa arbetstillfällen och minska växthusgaser, säger Ylwa Alwarsdotter, senior vice president market development på SEKAB. Den europeiska industrin baseras idag huvudsakligen på importerad olja och gas. När länder med stora sådana fyndigheter bygger nedströms kemiproduktion kan Europa inte längre konkurrera. I Sverige har vi en stor potential i skogen som råvara. Tillväxten är betydligt högre än uttaget. Under långt mera än 100 år har vi utvecklat logistik och kunnande. De delar av trädet som inte används till sågade produkter och papper kan användas för kemiproduktion och ändå räcker skogen för energiproduktion. Sverige har fabriker som kan kompletteras med ett steg där cellulosa omvandlas till socker och etanol. Konsumenter efterfrågar 100 procent biobaserade produkter och helst förpackningar som baseras på skog. Nytt är att inom Kravmärkningen ska förpackningarna vara biobaserade och kunna återvinnas. Inom projektet finns ett behov av uppemot en miljon ton polyeten. Varför gör vi inte detta av skog redan? Den största råvaran kemiindustrin använder är eten, den har tidigare bland annat producerats från skogsbaserad etanol här i Domsjö. Eten kopplas ihop till långa kedjor och blir polyeten. Fördelen med polyeten är att den är återvinningsbar. När vi på SEKAB insåg att lågt resursutnyttjande och återvinningsbarhet är huvudkrav för bioplaster förstod vi att det här är perfekt. Vi gör etanol till eten och sen polyeten, efter det återvinning fem-sex gånger. VÄRDE FÖR HELA VÄRDEKEDJAN Sommaren 2014 tog SEKAB initiativ till projektet Närodlad plast. Närodlad plast är ett branschöverskridande samarbetsprojekt, bestående av nordiska företag, som innefattar hela tillverkningskedjan, från skog till färdig produkt. Projektet finansieras av SP Processum och de deltagande företagen, däribland Sveaskog, 6 SP PROCESSUM // Verksamhetsberättelse 2014

7 Grönlutslam är en biprodukt från massabrukens kemikalieåtervinningsprocess. Tidigare har det räknats som avfall men har visat sig ha mycket potential, bland annat som tätskikt. Just nu pågår ett projekt för att utvärdera grönlutslammets möjligheter som täckningsmaterial för gruvavfall. Projektet leds av SP Processum i samarbete med Boliden, Ragn-Sells, MTC, SCA Obbola, Domsjö Fabriker, LTU, Ecoloop och Ramböll och genomförs i två steg. I ett första steg har en täckning gjorts av en provyta utanför Boden som ska simulera en gruvavfallsdeponi i liten skala. Under 2015 demonstreras metoden i full skala i en av Bolidens nedlagda gruvor, Näsliden. Våra krav på efterbehandlingar är att de i princip ska hålla till nästa istid, säger Magnus Filipsson, miljösamordnare Gruvor/ Miljö hos Boliden Mineral AB. I princip är det så. Visst, det finns andra alternativa material men fördelen med grönlutslam är att det är ett ganska levande material. Det spricker inte lika lätt, speciellt om du blandar i det i morän. Man får absolut inte ha ett tätskikt som spricker. Blandningen är mjuk och påminner lite om moränen. Den kan reparera sig själv, vilket är en fördel. Vårt krav är att det här inte får misslyckas. Det måste bli bra. FRÅN BIPRODUKT TILL INTRESSANT PRODUKT Massabruken har sedan tidigare sett grönlutslammets potential som tätskikt och använt det i sina egna deponier. Vi använder grönlutslam som tätskikt för att förhindra att nederbörd som snö och regn ska laka ut det som finns i deponin. Och det fungerar bra, säger Nils Gilenstam, miljö- och processingenjör på SCA Obbola som också deltar i projektet. När vår egen deponi är avslutad behöver vi hitta annan användning av slammet. Att nu gruvindustrin visat intresse verkar väldigt lovande. Här har vi en bra applikation som är till stor nytta för gruvindustrin. Samtidigt som vi långsiktigt får avsättning för en restprodukt hos oss. Det är slutmålet. Grönlutslam går inte att använda som den är utan måste blandas med morän. Morän finns ofta att hämta i närheten av gruvdeponierna och det fungerar bra ihop med grönlutslammet. Slammet fyller ut håligheterna i moränen. De mindre försöken har visat att blandningarna av grönlutslam och morän klarar kraven på genomsläpplighet. En av utmaningarna är att hitta rätt blandning, en blandning som uppfyller de hårda krav som ställs och att det blandas exakt rätt. Det faktum att det krävs låg inblandning av grönlutslam i moränen för att ge ett stabilt material innebär goda ekonomiska förutsättningar för att använda metoden i framtiden. FULL SKALA 2015 Det första området som ska täckas i full skala är cirka 5,5 hektar stort. Det betyder att det inte finns utrymme för misslyckande. Det är detaljfrågorna kring blandning av morän och grönlutslam som måste genomföras och optimeras på ett kontrollerat och hanterbart sätt i fält, säger Magnus Filipsson. Det går inte att styra vädret men vi hoppas att det kommer lagom mycket nederbörd för att allt ska gå så bra som möjligt. Men det är en bra grupp vi jobbar med så det kommer säkert att gå bra. dukt Södra, SEKAB, Borealis, Trioplast, Tetrapak, ICA, Polarbröd och Norgesgruppen. Carina Lööf är Sourcing Director på Trioplast. Vi tror att biopolyeten är en framtidsprodukt. Den är intressant, inte bara för oss, utan för Sverige, och Norden. Det är viktigt att vi säkrar arbetstillfällen och att vi har ett hållbart koncept. Vi tror också att kraven inom EU kommer att höjas på sikt när det gäller minskad användning av fossila produkter. Vi tror att biopolyeten är svaret på de kommande EU-kraven. Trioplast tillverkar förpackningar och hygienfilmer framställda av polyeten, vid användning av biobaserad råvara uppnås samma tekniska egenskaper på slutprodukten och den blir miljömässigt mer hållbar. Projektdeltagarna träffas regelbundet för att diskutera hur produktion av biobaserad plast ska bli verklighet i Sverige. Tekniken finns men ingen anläggning för att producera den volym som krävs. För projektet är det själva investeringen av etanolanläggningen som är det mest kritiska, berättar Carina Lööf. Det är stora investeringar som behöver göras och där behöver vi hjälp. Ändrade tullregler inom EU och en vilja från politiskt håll är två faktorer som också är nödvändiga för att ro projektet i hamn. Arbetet i projektgruppen startade sommaren 2014 och den första analysen kommer att vara klar under våren Då bestäms också hur projektgruppen ska gå vidare. Verksamhetsberättelse 2014 // SP PROCESSUM 7

8 Syftet med projektet Skogskemi var att hitta gemensamma plattformar för nya hållbara produkter. Representanter från skogs- och kemiindustrin har under några år träffats regelbundet och resultatet är över förväntan. Flera nya projekt är i startgroparna efter att projektets steg två har avslutats. SKOGS KEMI ett projekt med synergieffekter Bara det faktum att vi har fått igång samarbetet gör att det här projektet har varit oerhört viktigt kanske till och med viktigare än om något av de här spåren blir en anläggning, säger Lena Heuts, projektledare för Skogskemi. Vi har skapat helt nya nätverk som gett en väldigt positiv eftersmak. ENGAGERAT DELTAGANDE Projektet kom till på initiativ av SP Processum och har ett stort finansiellt stöd av VINNOVA. Totalt ingår 19 parter från skogs- och kemiindustrin i projektet tillsammans med representanter från akademin i form av Bio4Energy, Chalmers och SP. Steg ett i projektet handlade om att lära känna varandras verksamheter och hitta möjliga råvaruströmmar att arbeta med. Man kan tycka att kemi är viktiga delar i processerna inom både skogs- och kemiindustrin. Men det är så mycket saker som är olika, både svårigheter och möjligheter, säger Lena Heuts. Vissa av kemiföretagen har hundratals produkter för olika användingsområden och olika kundsegment. De har därmed en helt annan situation på marknadssidan jämfört med skogsindustriföretag där man traditionellt har färre produkter. I den branschen är istället logistik en utmaning. Skogssidan är oerhört duktiga på att hantera stora virkesflöden och logi stiken kring det. Logistiken på kemisidan är däremot ofta enklare genom att produkterna går att pumpa i rör eller fylla på en tankbil. Så att lära sig om varandra och förstå vad man har för utmaningar och möjligheter var otroligt givande. HITTA SPÅR ATT FÖLJA Tre kemikaliespår utkristalliserade sig så småningom och blev fokus i steg två. Metanol, butanol och olefiner samt två plattformar; förgasning och sockerplattform valdes ut för att utvärderas vidare. Under steg två studerades bland annat processlayout, logistikfrågor, affärsmodeller med mera för de tre spåren. Syftet var att undersöka om något av spåren, eller alla tre, är värda att gå vidare med eller borde läggas ner. När steg två avslutades stod det klart att projektgruppen hittat utvecklingsmöjligheter för alla tre spår. Egentligen finns det fortsättning på alla tre, säger David Blomberg Saitton från SP Processum som också är projektledare för gruppen som arbetar med metanolspåret. Vi är inte riktigt där ännu men jobbar på fortsättning på alla. Närodlad plast har kommit igång och det skulle man kunna se som en följd av olefinspåret, även om det tillkommit nya 8 SP PROCESSUM // Verksamhetsberättelse 2014

9 fakta deltagande parter Jag tror projektet har bidragit markant till att öka interaktionsytan mellan skogs- och kemiindustrin i Sverige. AGA AkzoNobel Bio4Energy Borealis Chalmers Domsjö Fabriker Holmen Ineos MoRe Research Perstorp SCA SEKAB SP Processum Sveaskog Umeå universitet Projektet är finansierat av VINNOVA. parter i det projektet. Ansökan som gäller metanol är inskickad med inte godkänd ännu. Och när det gäller butanol har vi skickat in en föransökan där vi hoppas på positivt svar så att vi får skriva en ansökan. GÅR SKILDA VÄGAR TILLSAMMANS Under 2014 avslutades och avrapporterades Skogskemiprojektets andra fas. Förutom att arbetet fortsätter med de tre huvudspåren i projektet anser David Blomberg Saitton att en stor fördel är att skogs- och kemiindustrierna närmat sig varandra. Diskussionerna inom projektet har varit på riktigt, det har genomgående varit ett stort allvar och en positiv anda. Jag tror projektet har bidragit markant till att öka interaktionsytan mellan skogsoch kemiindustrin i Sverige. Det har funnits ett genuint intresse från alla parter; att vi vill ha det här, att vi skulle vilja köpa det här och använda det i våra processer. Det har gjort att det varit ett engagerande projekt att vara med i. Även Lena Heuts är positiv till vad Skogskemiprojektet inneburit för sam verkan mellan skogs- och kemisidan. Projektet har tagit bort lite av de gamla ordningar som har varit, fördomar eller tankar som bara legat där. Nu är vi inne i en positiv spiral och de deltagande företagen ser möjligheter i samarbetet. De tre kemikaliespåren kommer att leva vidare på olika sätt, kanske i andra och mindre konstellationer och förmodligen mer riktat mot att få en produkt på marknaden. Alla är inriktade på att hitta värde genom hela kedjan. Verksamhetsberättelse 2014 // SP PROCESSUM 9

10 Traineerna som började det nya programmet: Samer Nameer, Tomas Gardfors, Maria Karlström och Ami Karlsson. TRAINEEPROGRAMMET en utmaning värd priset Fyra företag i två städer tar emot fyra nyexaminerade civilingenjörer som valts ut till traineer i programmet, Eurocon i Örnsköldsvik, SCA och AkzoNobel i Sundsvall och Metsä Board i Husum. Eurocon var med första gången och har valt att delta även denna gång. Christer Svanholm på Eurocon berättar varför. Förra traineeprogrammet blev väldigt lyckat för oss. Två av traineerna stannade och en anställdes av ett företag som vi varit med och startat, PulpEye. Som arbetsgivare är traineeprogrammet ett lysande alternativ då du har möjlighet att testa potentiella medarbetare till en låg kostnad. Du binder dig inte till någonting så det är ett jättebra sätt att se vad de går för. Det finns inget dyrare än att felanställa. PARAR IHOP ARBETSGIVARE OCH ANSTÄLLDA Traineerna får under 18 månader prova på att arbeta vid de fyra medverkande företagen. Maria Karlström som läst till civilingenjör i energiteknik vid Umeå universitet är en av traineerna som avslutar sitt program i mars Det är fyra högst potentiella arbetsgivare som är involverade i Åkrokens traineeprogram. Det var det som lockade mig, berättar hon. Programmet ger mig en möjlighet att lära känna flera företag och visa upp mig och bygga nätverk. Programmet har För andra gången är SP Processum en del av ett traineeprogram där flera företag samarbetar för att ta emot nyutexaminerade civilingenjörsstudenter. Denna gång är det Åkroken Science Park som står som arbetsgivare. också haft en uttalad profil mot personlig utveckling med löpande utbildning genom programmet som jag har uppskattat mycket. Vid det första traineeprogrammet var SP Processum navet i det unika samarbetet. Då var det fem företag i Örnsköldsvik som deltog. Denna gång är det fyra företag i två städer som är med. Det är både en styrka och samtidigt en stor utmaning enligt Maria Karlström. Det blir väldigt intensivt under korta intervaller. Det är otroligt lärorikt och samtidigt kan det vara påfrestande. Det krävs att du laddar om inför varje ny period. Det är som att börja ett nytt jobb om och om igen. Du ska ha samma energi vid varje nystart, leverera lika bra på varje företag. Det är upp till mig att ta varje tillfälle att visa vad jag kan. Upplägget ger mig som trainee en unik möjlighet att samla på mig massor av erfarenhet och lärdomar på kort tid. Att det dessutom är fyra olika företag som deltar i programmet ger en otrolig bredd. EN CHANS ATT TESTA VARANDRA Under programmet arbetar traineerna en period vid varje företag. Företagen bestämmer själva vilka uppdrag de ger ingenjörerna. Det medför en insats i form av tid och pengar ifrån företagens sida. Men också ett risktagande från traineernas sida. 10 SP PROCESSUM // Verksamhetsberättelse 2014

11 EN PLATS VÄRD ATT STUDERA VARJE ÅR TAR SP PROCESSUM emot ett antal studiebesök. Före tag och organisationer från hela världen visar intresse för klustrets arbete. Under 2014 besökte bland andra Professor Katsuhiko Takata från Akita Preferctural University SP Processum för att få veta hur den integrerade verksamheten med bio raffinaderi och kraftvärmeverk fungerar. I Japan har intresset för alternativa energikällor ökat kraftigt sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima och man har därför börjat bygga några kraftvärmeverk, vilket ger en konkurrens med skogs industrin om råvaran. Vid besöket informerades om SP Processum och klustersamarbetet inom Framtidens Bioraffinaderi, liksom verksamheten inom Domsjöområdet med bioraffinaderi och produktion av gröna kemikalier och energi. Dessutom visades SP:s Biorefinery Demo Plant som professor Takata fann mycket intressant. Ett 30-tal studenter och deras lärare från Luleå tekniska universitet hör också till de som besökt SP Processum och klustrets medlemsföretag. Studenterna startade sin processingenjörsutbildning under hösten. Utbildningen har två spår, ett inom gruvindustrin och det andra inom bioraffinaderi. Det här besöket ger en bra inblick om vad utbildningen leder till. SPETSAR TILL KOMPETENSEN Man utvecklas som person och lär sig otroligt mycket på kort tid. Det gäller bara att hänga med. Traineeprogrammet är en utmaning både för oss företag och för traineerna, säger Christer Svanholm. För oss gäller det att presentera intressanta uppdrag för traineerna att sätta tänderna i när de kommer. De är hungriga och vill visa vad de kan. Då duger det inte att de får sitta och läsa rapport i några veckor. På det viset har vi haft tur och kunnat erbjuda dem roliga och utmanande uppdrag när de kommit till oss. Det har lönat sig. Men egentligen är det traineerna som tar största risken, fortsätter han. De offrar ju perioden på 18 månader med en relativt dålig lön. Samtidigt ser de en möjlighet att prova på lite olika arbetsplatser och arbetsuppgifter. Det är inte alltid man vet exakt vad man vill göra när man slutar utbildningen, så det är en stor fördel. Under sin traineeperiod hos Eurocon utförde Maria Karlström ett uppdrag hos företagets dotterbolag Eurocon MOPSsys. När programmet tar slut börjar hon sin anställning där. För mig har programmet varit väldigt bra. Man utvecklas som person och lär sig otroligt mycket på kort tid. Det gäller bara att hänga med. Du får möjlighet att träffa många intressanta människor och utveckla ett stort nätverk som är svårt att bygga lika fort på något annat sätt. Jag rekommenderar verkligen andra att ta samma chans om de får möjlighet till det. UNDER 2014 ANSTÄLLDES tre nya medarbetare vid SP Processum. Det stämmer väl överens med organisationens målsättning att växa med runt tio procent per år. Vi har tidigare haft en väldig bredd bland våra forskare, berättar Magnus Hallberg som är forskningschef och sedan en tid tillbaka har personalansvar för SP Processums FoU-ingenjörer. Det gångna året anställde vi två stycken biotekniker och en organisk kemist för att vi vill satsa mer på våra spetsområden som är just organisk kemi och bioteknik. Vi är en relativt liten arbetsgrupp vilket betyder att de kommer att jobba i flera av våra pågående och kommande projekt. En av de nya medarbetarna, Emma Johansson, var tidigare doktorand hos SP Processum och disputerade under 2014 inom bioteknik. Lisandro Bernardo anställdes som FoU-ingenjör inom bioteknik för sin kompetens inom genteknik och molekylär biologi, vilket är ett viktigt komplement till ett redan starkt bioteknik-team. Och Tomas Gustafsson anställdes för att bygga ut kompetensen inom organisk kemi. Han har mångårig erfarenhet av forskning inom organisk kemi från universitet, läkemedelsindustri och forskningsinstitut. Som en av landets främsta flödeskemister bidrar Tomas med en spetskompetens som är unik och öppnar upp nya möjligheter i verksamheten. SP Processum har idag sjutton anställda, varav tio jobbar med forskning och utveckling. Att ha bred teknisk kompetens och kunna arbeta med alla typer av frågeställningar kring bioraffinaderi är och förblir SP Processums främsta styrka, säger Magnus Hallberg. För att kunna ta större forskningsutförarroller i internationella projekt och för att bli attraktiva för våra kunder inom uppdragsforskning har vi dock under 2014 satsat på att även etablera två tekniska styrkeområden, dessa är bioteknik och organisk kemi. Vår bioteknikgrupp består idag av fyra disputerade forskare och vår organkemigrupp av två, snart tre forskare. Ambitionen är en till två nyanställningar per år. Förra året blev det tre och den första för 2015 är redan rekryterad. Verksamhetsberättelse 2014 // SP PROCESSUM 11

12 Det råder underskott på protein i Europa, protein som bland annat används till djurfoder. Underskottet måste täckas med alternativa proteinkällor som är ekonomiskt och miljömässigt hållbara och inte konkurrerar med matproduktion. Projektet Greenfeed belönades under 2014 för sitt arbete med att ta fram ett lovande alternativ för fiskfoder. SINGLE CELL PROTEIN TILL FLER FISKAR Vi tittar på tillväxt, dödlighet och allmäntillståndet på fiskarna. Framtidens Bioraffinaderi startade 2011 ett EU-projekt (Microfeed) kring produktion av Single Cell Protein (SCP) från skogsindustriella sidoströmmar. Idén var att ta fram ett protein som kan fungera som ersättningsprodukt till fiskmjöl. Konventionellt fiskmjöl är den dominerande protein källan i fiskfoder, men dess produktion utgör ett miljöhot då stora mängder fisk tas upp ur haven och mals ner. BÄTTRE ÄN ANDRA PROTEIN Försök har tidigare gjorts där fiskproteinerna ersatts med exempelvis sojaprotein, med blandade resultat. Fördelen med SCP är att proteinet kommer från mikroorga nismer. De står genetiskt sett djur och människor närmare än vad växter, som till exempel soja, gör. De har också en mycket kort generationstid och fördubblingstid. Ett par kilo mikroorganismer kan växa till en vikt av flera ton på ett dygn. Inom ramen för SP Processums projekt Greenfeed testades Single Cell proteinet vid en fiskodling på Island. Det isländska forskningsföretaget Matís var med som en part. Matís forskar kring matproduktion. Deras syfte är att öka värdet av matproduktionen samtidigt som säkerhet och kvalitet behålls. Ragnar Jóhannsson är forskningsledare för Matís. Vi har, tillsammans med SP Processum, gjort tester på en fisksort som heter Tilapia. Vi tittar på tillväxt, dödlighet och allmäntillståndet på fiskarna. De ska helt enkelt må bra av det. Utifrån testerna som vi har gjort ser det nya proteinet ut att fungera lika bra, om inte till och med bättre, än andra protein. NYA FÖRSÖK PÅ GÅNG Försöken inom projektet Microfeed avslutades för ett och ett halvt år sedan. Produktionen hade då skalats upp från runt 50 liter till uppemot Europeiskt innovationspris till SP Processum SP Processum vann 2014 EARTO Innovation Prize för protein till fisk foder. Det är första gången ett svenskt forsknings- och innovationsprojekt får priset. Det är en mycket prestigefylld utmärkelse som öppnar dörrar och genererar mycket uppmärksamhet som kommer att gynna oss i framtiden. Maria Khorsand, Björn Alriksson, Clas Engström och EU-kommissionär Joaquín Almunia vid prisceremonin i Bryssel. 12 SP PROCESSUM // Verksamhetsberättelse 2014

13 liter i Biorefinery Demo Plant (BDP) och prote inet hade med framgång testats vid en fiskodling. Syftet med det nya projektet, ProffAqua, är att finjustera tekniken och förbereda för ytterligare en uppskalning av produktionen. Under detta projekt kommer även lax och röding att få prova fiskfoder som gjorts av restströmmar från skogsindustrin. Vi har nu provat olika recept på proteinet och tycker att vi har hittat en blandning som är värd att gå vidare med. Europa måste verkligen jobba för att bli självförsörjande på protein, säger Ragnar Jóhannsson. En stor del av det protein som idag används som djurfoder importeras. Det här är ett lovande alternativ till det. Vi kommer att göra fler tester och nya kostnadsanalyser på produkten. Som jag ser det har Sverige potential att kunna försörja sig helt på fisk som matas med foder från skogen avslutar han med en glimt i ögat och samtidigt ett stort mått av allvar. Vi har nu provat olika recept på proteinet och tycker att vi har hittat en blandning som är värd att gå vidare med. VID EN PRISCEREMONI i Bryssel den 15 oktober mottog representanter för SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och SP Processum EARTO:s andrapris för projektet Greenfeed. Prisutdelare var EU-kommissionären och vice ordförande i EU-kommissionen, Joaquín Almunia. Projektets syfte är att producera protein ur en skogsindustriella procesströmmar för användning i fiskfoder. Björn Alriksson från SP Processum tog emot priset. Han har tillsammans med Andreas Hörnberg arbetat med att utveckla det alternativa proteinet. Det var roligt att vi fick utmärkelsen. Det är ett sätt att stärka SP Processums roll inom SP-koncernen. Det är helt enkelt bra reklam. EARTO är ett europeiskt innovationsnätverk med syfte att sätta forskningsinstituten i Europa på kartan. 350 europeiska forskningsinstitut är medlemmar i organisationen. Det betyder att EARTO representerar anställda som tillsammans omsätter 23 miljarder Euro per år. Syftet med EARTO Innovation Prize är att lyfta projekt inom institutsektorn och framför allt de forskare som kan addera värde till samhälle och näringsliv. Samtliga institut får varje år möjlighet att nominera forskningsprojekt till utmärkelsen. Det råder hård konkurrens för att få utmärkelsen, säger Maria Khorsand, ordförande i EARTO och VD för SP-koncernen. Nu har vi visat att vi på SP är oerhört duktiga när det gäller forskningsprojekt, framför allt projekt där forskningen kommer till nytta. Det är första året som SP Processum är med i SP-familjen och dessutom första året jag är ordförande i EARTO. Jag är stolt över att ha SP Processum i SP-familjen och den kompetens som de bidrar med. Jag är också stolt över hur väl vi har kunnat integrera verksamheten inom SP-koncernen för att skapa samarbete mellan olika delar av koncernen och se möjligheter på vidareutveckling och addera värde till våra kunder. Priset är ett bevis på detta. Verksamhetsberättelse 2014 // SP PROCESSUM 13

14 SAMVERKAN imponerar på utvärderingsgrupp Vart tredje år utvärderas VINNOVAs Vinnväxt-program. I maj var det dags för den andra utvärderingen av Framtidens Bioraffinaderi. Det var en nöjd utvärderingsgrupp som lämnade Örnsköldsvik efter det två dagar långa besöket. Clas Engström, SP Processum, längst till vänster och Marit Werner, VINNOVA, fjärde från vänster tillsammans med den internationella utvärderingsgruppen Markku Karlsson, Lisa De Propris, Jack Saddler och Vesa Harmaakorpi. VINNOVA har varit med och finansierat Framtidens Bioraffinaderi sedan Syftet med Vinnväxt-programmen är att skapa regional tillväxt genom att utveckla internationellt konkurrenskraftig forskning. Som en del i utvecklingen av programmen, och organisationerna i dem, utvärderas de var tredje år. Då undersöks bland annat kvaliteten på forskning och strategier för att lyfta innovationer kommersiellt, organisation och planer för organisationens fortlevnad efter att Vinnväxt-programmet tagit slut. Jack Saddler, professor och före detta dekan för Faculty of forestry vid University of British Columbia i Vancouver, Kanada, var en av dem som besökte Örnsköldsvik i maj. Han har 25 års erfarenhet av bioraffinaderi och var även med vid förra utvärderingen. Han var mycket nöjd med det han såg även denna gång. Sammanfattningsvis fick organisationen mycket beröm för sin samlade expertis. Vanligtvis hittar man den här kompetensen i närheten av någon större stad som exempelvis London. Det andra som imponerade var balansen mellan grundläggande forskning och tillämpad forskning. Det finns andra grupper, i USA till exempel som har mycket mer resurser. Och andra områden som Japan där de ägnar sig mycket åt grundläggande forskning. Jag tror det är därför vi rankade organisationen så högt, de har hittat en bra balans. Ytterligare en positiv aspekt är det nära samarbetet med näringsliv och samhälle. Det gör dem väldigt unika. SAMVERKAN IMPONERAR Utvärderingen baseras på information som presenteras av Framtidens Bioraffinaderi i den treårsuppföljning som gjorts. Det tillsammans med intervjuer och en analyserande workshop och sammanfattning av programmet ligger till grund för utvärderingen. Det är framför allt två kriterier som utvärderingsgruppen tittat närmare på. Dels har de undersökt om Framtidens Bioraffinaderi har individerna, expertisen, utrustningen och den tekniska inriktning som behövs för att klara arbetet. Dels utvärderades Framtidens Bioraffinaderis förmåga att tillämpa Trippel helix-filosofin genom att aktivt involvera industri, akademi och samhälle för att uppnå maximal synergi effekt. Och just Trippel helix är något som Jack Saddler återkommer till flera gånger under intervjun, bland annat när han jämför den första och andra utvärderingen. SP Processum har verkligen lyckats fokusera sin verksamhet sedan sist. Det är enkelt att starta upp projekt men svårare att avsluta dem. Det är väldigt imponerande hur de har hittat fokusom råden med starka fördelar. En annan sak är hur de har lyckats behålla sin kompetens. I vanliga fall brukar individer som är framgångsrika tendera att gå vidare till större och bättre uppdrag. Men det här klustret har lyckats behålla sin expertis. Dessutom har man lyckats med samverkan inom klustret. Även om Trippel helix-idén fanns med när vi var här första gången så är det tydligt denna gång att det faktiskt fungerar i verkligheten. En utmaning Framtidens Bioraffinaderi får med sig från denna utvärdering är att bli bättre på att lyfta fram det unika med Framtidens Bioraffinaderi och allt bra som görs under dess paraply. 14 SP PROCESSUM // Verksamhetsberättelse 2014

15 SP Processum har gjort en resa från den lokala teknikparken till att vara ett institut och ett viktigt internationellt nav med unik kompetens. DET FINNS INGA GRÄNSER NÄR DET GÄLLER SAMVERKAN UNDER 2014 DELTOG SP Processum i ett flertal nationella och internationella bioraffinaderiprojekt. Olika kompetens och kunnande från industri, samhälle och akademi kombineras över läns- och landsgränser. Verksamheten idag med kombinationen att vara regionalt förankrad längs norrlandskusten och vara en del i en nationell koncern ger ännu fler möjligheter att hålla en omvärldsbevakning och attrahera fler projekt. Utöver det sker samverkansprojekt med partners i hela landet och i Norden. Flera projekt sträcker sig även ut i Europa och till Brasilien. Sammanlagt tolv olika länder är inblandade i projekt där även SP Processum deltar. På kartan nedan visas ett urval av dessa projekt. SUNLIBB/CEPROBIO Ett projekt inom EUs 7:e ramprogram (FP7). Syftet är att dela kunskap inom försockring och fermentering av bioråvaror. NANOSELECT Ett projekt inom EUs 7:e ramprogram (FP7) med syfte att utveckla filter för vattenrening tillverkade av nanocellulosa. WOBAMA Ett projekt för att ta fram ett antal högvärdiga produkter, såväl material som biodrivmedel från skogsråvara. POLYNOLPROJEKTET Ett samarbetsprojekt där syftet är att integrera massatillverkning och tillverkning av etanol på samma plats. MICROFEED Tillsammans med aktörer på Island har fiskfoder gjort på skogsindustriella restströmmar testats på tilapiafiskar. FOREST REFINE Ett svensk-finskt samarbete med syfte att möjliggöra en effektiv råvaruför sörjning till bioraffinaderier. BIORAFFINADERI MITT-SKANDINAVIEN Ett svensk-norskt samarbete med utvecklingsprojekt inom bioraffinaderiområdet. GRÖNLUTSLAM SOM TÄTSKIKT Möjligheterna att använda grönlutslam som tätskikt över gruvavfall undersöks. SKOGSKEMI Projekt med svensk kemi- och skogs industri samt akademi med syfte att utveckla bioråvara till kemiindustrin. FURU2FURAN OCH OPTIFURAN Framställning av furanderivat från vedråvara. Verksamhetsberättelse 2014 // SP PROCESSUM 15

16 Algproduktion baserad på industriella restströmmar INTRESSET FÖR PRODUKTION av alger ökar kraftigt runt om i världen. Algproduktion baserad på skogsindustriella avloppsströmmar kräver mer forskning och i projektet kommer biomassa av alger av hög kvalitet att produceras. I studien kommer möjligheterna att kombinera behandling av avloppsvatten och restströmmar från skogsindustrin med produktion av intressanta produkter som biomassa till foder och lipider för biodiesel att utforskas. Studien omfattar också en utvärdering av vilka djur som passar att utfodras med algbaserat foder. Ett annat mål är att, med hjälp av SP Processums pilotpark, utvärdera den bästa metoden för att effektivt kunna skörda alger. ETT URVAL PROJ Starka papper från ytmodifierade högutbytesfibrer FÖRPACKNINGSPAPPER HAR höga styrkekrav och därför tillverkas de av kemiska massor. Mekaniska massor har mycket högre vedutbyte och skulle med ny tillverkningsteknik och ytbehandling med biobaserade polymerer kunna bli en råvara även för papper med höga styrkekrav och tillverkas i pappersmaskiner som idag producerar tryckpapper. Projektet syftar därför till att vidga användningen av högutbytesmassor till ett nytt produktområde; starka papper. Om det lyckas kan kostnaderna för tillverkning av sådana produkter sänkas väsentligt och leda till kommersiella framgångar. Målet är att i pilotskala på MoRe Research experimentpappersmaskin testa den av Fibre Science and Communication Network (FSCN) och Stora Enso gemensamt utvecklade tekniken för att tillverka starka pappersprodukter från ytmodifierade högutbytesmassor. FLISHUGGNING I PILOTSKALA PROJEKTET SKA UTREDA förutsättningarna för att installera och använda en ny typ av flishugg, en så kallad trumhugg, för studier i pilot- och demonstrationsskala av flis för såväl massatillverkning som inom bioraffinaderiområdet. Traditionell flisning har utvecklats för att klara kraven från olika kemiska och mekaniska framställningsmetoder för massa. Det är fortfarande viktigt men i takt med att vedråvara också går in i bioraffinaderier krävs ny flisningsteknologi. Helt andra krav ställs då på flisens dimensioner för att underlätta förbehandling och efterföljande enzymatiska processteg för produktion av bioraffinaderiprodukter via en sockerplattform. Målen för doktorand arbetet är att utveckla forskningen om fliskvalitetens betydelse för både traditionell massaframställning och för bioraffinaderiprocesser. 16 SP PROCESSUM // Verksamhetsberättelse 2014

17 METOD FÖR ATT BESTÄMMA TORREFIERAD BIOMASSAS FÖRMÅGA ATT TA UPP FUKT I PROJEKTET STUDERADES mekanismerna kring torkning, uppfuktning och fuktmotstånd för torrefierad träråvara. Dels har mätmetoder för att bestämma torknings- och fuktupptagningskarakteristiken utvecklats och dels har studier gjorts för hur olika typer av behandling kan påverka fuktupptagningsförmågan hos torrefierade material. Projektet har lett till intressanta resultat som kommer att presenteras i en vetenskaplig publikation. Kunska perna från projektet kommer även att implementeras i BioEndevs, Umeå Energis och SCAs industriella demonstrationsanläggning för torrefiering i Holmsund. EKT I KORTHET Småskalig förgasningsbaserad drivmedelstillverkning DET ÖVERGRIPANDE MÅLET för det föreslagna projektet är att öka kunskapen om hur en befintlig kraftvärmestruktur kan utnyttjas för att skapa ökade värden av de materialströmmar som finns, eller på ett naturligt sätt skulle kunna finnas, i skogsindustri eller fjärrvärmeindustri. Projektet ska utreda vilka positiva synergier som kan fås genom samlokalisering av kraftvärmeproduktion och förgasningsbaserad tillverkning av drivmedel i liten skala. I projektet deltar flera energi- och skogsföretag och fokus ligger på koncept för att producera biodrivmedel med väsentligt lägre investeringskostnader än i tidigare studier. Naturligt och miljövänligt garvmedel INOM GARVNINGSINDUSTRIN används idag mestadels krombaserade garvningsmedel. Rester av dessa återfinns såväl i lädret som i avloppsvattnet. Vegetabiliska garvningsmedel saknar dessa nackdelar men någon svensk produktion finns inte idag. Det långsiktiga målet är därför att utveckla ett inhemskt vegetabiliskt, kostnadseffektivt och miljövänligt garvningsmedel som kan produceras i industriskala. En lämplig råvara för ett inhemskt garvningsmedel är gran- och tallbark. PRODUKTION AV CMF FRÅN CELLULOSA CELLULOSA OCH HEMICELLULOSA är kända råvaror för att producera hydroxymetylfurfural (HMF) genom dehydrering av fruktos under olika förhållanden. HMF är labil och bryts ner relativt fort. Därför kan klorometylfurfural (CMF) syntetiseras direkt in situ för extraktion till en organisk fas. CMF kan användas analogt med HMF och är ett lämpligt utgångsmaterial vid tillverkning av plast, drivmedel och finkemikalier. Projektet syftade till att föreslå en storskalig process för produktion av CMF från cellulosa och pappersmassa och gjordes i samarbete med SP Process Development, Domsjö Fabriker och Holmen. Projektet blev lyckat med höga isolerade utbyten av CMF och förbättrade reaktionsbetingelser. Verksamhetsberättelse 2014 // SP PROCESSUM 17

18 NYA PILOTEN en viktig pusselbit Det är redan hårt tryck på den nya förbehandlingsreaktorn som togs i drift i slutet av Den nya reaktorn kompletterar den befintliga pilotparken och gör den ännu mera effektiv. Med förbehandlingsreaktorn sönderdelas lignocellulosa som ett första steg i en processkedja. För SP Processums samarbetspartners innebär tillgången till denna pilot ytterligare en möjlighet att hitta nya processer och produkter. En rad olika material består av lignocellulosa, det kan vara till exempel ved, energigräs eller lämplig restström från ett bruk. För att kunna använda de komponenter som finns i lignocellulosa måste man bryta ner det på olika sätt, öppna upp strukturen för att komma åt molekylerna i materialet. Förbehandlingsreaktorn är första steget i den processen. Förbehandlingsreaktorn är av största vikt, berättar Emma Johansson, FoU-ingenjör på SP Processum. Tack vare den kan vi utföra första steget i processen med att bryta ned lignocellulosa. NÄRHETEN VIKTIG Förbehandlingsreaktorn som finns i MoRes pilotkokeri har byggts tillsammans med Eurocon, Koordinat, Rejlers, SP Processum, SEKAB och MoRe med finansiering från Kempestiftelserna, Umeå universitet, SEKAB, Domsjö, SP Processum, VINNOVA och MoRe. Det finns varianter på förbehandlingsreaktorer på andra platser i Sverige, men det är viktigt att den ligger nära den övriga pilotparken. Möjligheten att bryta upp fiberstrukturen på det här sättet har inte funnits tidigare inom ramen för SP Processum, och inte i den här skalan. Vi ser otroligt stort behov av just den här storleken av förbehandlingsreaktor, berättar Emma Johansson. Den utgör ett bra komplement till Biorefinary Demo Plant, som redan finns i vårt kluster. Den är även storleksanpassad till vår övriga pilotutrustning för att underlätta efterföljande behandling av den slurry som erhålls. Dessutom är det viktigt att kunna förbehandla råvaran så nära efterföljande processteg som möjligt, för att säkerställa att den nedbrutna råvaran ej kontaminerats eller på annat vis förstörts. Men också för att veta hur betingelserna har varit under det här processteget. HÖG EFTERFRÅGAN Det märks att det finns ett uppdämt behov av funktionen som förbehandlingsreaktorn fyller, ofta i kombination med den övriga pilotparken. Första körningen gjordes i oktober Hittills har bland annat granflis, majsblast och energigräs passerat igenom reaktorn. Och många projekt, från stora EU-projekt till mindre FoU-projekt, väntar på att få använda den nya piloten. Jag ser förbehandlingsreaktorn som en viktig pusselbit för att vi ska kunna utveckla vår verksamhet ytterligare, säger Emma Johansson. Framför allt innebär den att vi kan använda den pilotpark vi har på ett ännu mer effektivt sätt. fakta piloten PILOTEN BESTÅR AV en förbehandlingsreaktor och ett expansionskärl. Reaktorn har en volym på cirka 40 liter och är konstruerad för att tåla tryck på över 30 bar och en temperatur på 230 o C. Reaktorns värme system är baserat på ånga, både direktånga och indirekt av själva reaktorn då den är dubbelmantlad. Reaktorn är byggd för att tåla både sura och basiska betingelser. Piloten styrs av ett modernt styrsystem, DeltaV. 18 SP PROCESSUM // Verksamhetsberättelse 2014