Renhållningsordning 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Renhållningsordning 2015"

Transkript

1 Renhållningsordning 2015 Föreskrifter om avfallshantering Avfallsplan

2

3 Förord Kommunfullmäktige är enligt 15 kapitlet i Miljöbalken skyldig att anta en renhållningsordning för kommunen. Renhållningsordningen består av renhållningsföreskrifter och av en avfallsplan. Renhållningsföreskrifterna har upprättats enligt den Mall för renhållningsordning (RVF 2007:07) som upprättats av Avfall Sverige. Avfallsplanen har upprättats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan, NFS 2006:6. I arbetet med planen har även Avfall Sveriges Handbok i kommunal avfallsplanering (RVF rapport 2006:13) följts som innebär att planen upprättats enligt gällande EU-krav. Avfallsplanen har tagits fram av en projektgrupp bestående av: Lars Cart-Lamy, renhållningschef, Uddevalla Kraft AB Evald Lindh, renhållningsavdelningen, Uddevalla Kraft AB Helena Olausson, Miljö- och stadsbyggnad, Uddevalla kommun Royne Hansson, VA-avdelningen, Uddevalla kommun Maj-Lis Stenberg, Sweco, Göteborg Under arbetets gång har även andra personer från VA-avdelningen, Miljö- och stadsbyggnadskontoret och Uddevalla Energi lämnat synpunkter. Renhållningsordningen antogs av Kommunfullmäktige den 13 april 2011 (KF 82, KS 2011:125)) Lars Cart-Lamy Uddevalla Kraft AB

4

5 Sammanfattning Avfallsplanen Föregående avfallsplan togs fram 2004 och gällde t.o.m De mål och den handlingsplan som togs fram 2004 har i princip uppfyllts fram till Föreliggande avfallsplan har tagits fram under 2010 med sikte på Det basår som nuvarande avfallsplan utgår ifrån är uppgifter om avfallsmängder mm från Den nya avfallsplanen bygger på riktlinjer för avfallsplaneringen som kom 2006 från Naturvårdsverket. De största förändringar mot tidigare avfallsplanering är att : de nationella och regionala miljömålen ska ligga som grund i kommunens målarbete mål och åtgärder ska vara relativt konkreta där ansvar för genomförande samt kostnader ska anges avfallsplanen ska vara ett strategiskt viktigt dokument i kommunen och ha samma dignitet som andra planer i kommunen planen ska miljöbedömas liksom t.ex. detaljplaner i kommunen avfallsplanen ska tas fram i ett samrådsförfarande med olika kommunala funktioner och externa aktörer för att få med alla tänkbara synpunkter Uddevalla kommuns nya Avfallsplan omfattar inledningsvis en beskrivning av nuvarande avfallshantering i Uddevalla kommun och de avfallsmängder som hanteras. Kommunen ansvarar för hushållens avfall, dvs. det som läggs i kärl och lämnas på återvinningscentraler och miljöstationer. Kommunen har delegerat till Uddevalla Kraft AB att svara för insamling och omhändertagandet av hushållsavfallet. Producentansvaret tar hand om och ansvarar för insamlade förpackningar och elektriskt och elektroniskt avfall framförallt. Avfall från verksamheter hanteras av entreprenörer som anlitas av företagen själva. I Uddevalla kommun sker insamling av källsorterat matavfall (gröna påsar) och brännbart avfall (röda påsar) sedan flera år tillbaka. Matavfallet rötas i en rötningsanläggning, f.n. Ragn-Sells i Heljestorp, för att få ut biogas. Biogasen används som fordonsgas och rötresten används i jordbruket som gödning. Återvinningsgraden när det gäller matavfall är 74% för Uddevalla kommun vilket ska jämföras med det nationella miljömålet som är 35%. Brännbart avfall transporteras till Lillesjöverket i Uddevalla för förbränning med utvinning av värme till fjärrvärmenätet samt elproduktion. Målen som föreslagits i Avfallsplanen följer i stort de nationella miljömål som Naturvårdsverket tagit fram. De övergripande tankegångarna i de nationella målen är att avfallets mängd och farlighet ska minska, insamlingssystemen ska vara lättillgängliga, säkra och estetiskt tilltalande, att nedskräpningen utomhus ska minska, att matavfall ska tas om hand för biogasproduktion samt att fosforföreningarna i kommunalt avlopp ska tas om hand. Ett av åtgärdsmålen i Avfallsplanen är att införa separata kärl för matavfall och brännbart avfall för att kunna vara mer flexibel vid val av behandlingsanläggning. Användning av färgade påsar innebär att optisk sortering måste ske vilket idag innebär totalt en hög kostnad per ton avfall jämfört med andra kommuner som har separata system. För att minska uppkomsten av hushållsavfall föreslås att återbruksbodar ska upprättas vid återvinningscentralerna där man kan lämna användbara saker. Socialtjänsten ska sköta hämtningen och försäljning etc. av saker. För övrigt är det svårt för kommunen att styra över hushållsavfallsmängderna eftersom det till stor del är konjunkturberoende. 1(2)

6 För att underlätta för kommuninnevånarna att lämna sitt farliga avfall kommer separata insamlingsturer att ske med uppställning av en bil under några timmar på olika platser i kommunen. Samlaren, en typ av miljöbox för glödlampor, batterier och mindre elprodukter, kommer att introduceras i affärscentra. Informationsinsatser sker sedan tidigare och kommer att fortsätta ske regelbundet. Informationsinsatserna ska också öka i skolorna utöver den information som alla barn i klass 5 får idag. Driften av återvinningsstationerna som producentansvaret ansvarar för måste förbättras. Nedskräpning och överfulla behållare är ett ständigt problem som kommunen måste hantera. Kommunen ska försöka påverka FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) via samråd att bygga nya, estetiskt tilltalande och praktiska stationer. När det gäller kommunala avloppsslammet så nyttjas inget idag som växtnäring på jordbruket. För närvarande och fram till 2017 används allt slam till sluttäckning av Havskurendeponin. Därefter måste en annan avsättning ske. Genom certifiering av slammet kan förhoppningsvis något kunna nyttjas på jordbruksmark. Ett annat mål är erbjuda fastighetsägare med enskilda avloppsanläggningar en kretslopplösning för toalettavfallet vilket t.ex. kan innebära separat hantering av urin, för användning som gödning, och svartvatten (fekalier) för rötning med biogasutvinning. Föreskrifter för avfallshantering De nya föreskrifterna för avfallshanteringen innerhåller konkreta anvisningar för hur hushåll och verksamheter ska sortera sitt avfall och vilka regler som gäller för hämtning av avfall mm. Föreskrifterna från 2004 har ändrats på några punkter, bl.a. sker nu generellt avfallshämtning varannan vecka i villafastigheter både på landsbygd och tätort och en gång per vecka från hyresfastigheter och verksamheter. Anvisningarna för framkomlighet för fordon, transportvägar etc. har förtydligats. Tömning av fettavskiljare skall ske efter behov, vilket avgörs av renhållaren dvs. den som ansvarar för insamlingen. 2(2)

7 Innehåll Del 1 Avfallsplan 2015 Del 2 Föreskrifter om avfallshantering

8

9 Avfallsplan 2015

10

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund och syfte Innehåll i en kommunal avfallsplan 5 2 Lagar och styrmedel EU-direktiv Svensk lagstiftning Den kommunala renhållningsskyldigheten Producentansvar Övriga styrmedel 7 3 Framtida krav inom avfallsområdet 9 4 Avfallshanteringen i Uddevalla kommun Organisation 11 5 Behandlingsanläggningar för avfall Havskurens avfallsanläggning Aröds ÅVC Lillesjöverket Heljestorps avfallsanläggning 13 6 Nu-lägesbeskrivning och problemanalys Hushållsavfall Kärl och säckavfall Grovavfall Matavfall Latrinavfall Slam mm Externslam Avloppsslam från reningsverk Fettavskiljarslam Näringsämnen från enskilda avlopp Farligt avfall Producentansvarsavfall Avfall från verksamheter Allmänt Resultat från avfallsenkät Branschvis indelning 28 2 (50)

12 ra04s INNEHÅLLSFÖRTECKNING 7 Avfallsprognos Planerade utbyggnader i kommunen som kan påverka avfallshanteringen Norra Torp affärscentra Ny inomhusarenor Ny biogasanläggning Befolkningsprognos 30 8 Uppföljning av tidigare avfallsplan 30 9 Nedlagda deponier Mål och handlingsplan för Information och kommunikation Uppföljning av avfallsplanen Miljöbedömning av avfallsplanen Allmänt Behovsbedömning 50 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Sammanställning av uppgifter om avfallsplanen till länsstyrelsen Mål- och Handlingsplan (tabellform) Avfallsstatistik och nyckeltal Uddevalla kommun 3 (50)

13 Begreppsförklaringar Avfall Brännbart avfall Farligt avfall (FA) Grovavfall Hantering Hushållsavfall Insamling Miljöstation Matavfall Producent Producentansvar Återvinning Återvinnings-, eller Kretsloppscentral (ÅVC) Återvinningsstation (ÅVS) Varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Det finns en förteckning över avfallskategorier i avfallsförordningen. Avfall som brinner utan energitillskott efter att förbränningsprocessen startat. Som hushållens farliga avfall räknas farliga kemikalier, olja, bekämpningsmedel, batterier, färgrester etc. samt även elektriskt- och elektroniskt, glödlampor, lysrör, tryckimpregnerat trä etc. Avfall som uppkommer vid normalt boende och som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att lägga i ordinarie sopbehållare. En verksamhet eller en åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall Avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Exempel på avfall från hushåll: sopor, köksavfall, latrin, slam från slambrunnar och slamtankar, grovavfall, fett från fettavskiljare, läkemedelsrester och farligt avfall. Avfall från annan verksamhet som är jämförligt med avfall från hushåll är t ex städsopor avfall från personalmatsalar, storkök och livsmedelsbutiker, toalettavfall mm. Uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport. En avlämningsplats för farligt avfall som uppkommer i hushållen, t.ex. kemikalier av olika slag, bekämpningsmedel, spilloljor, färgrester, lösningsmedel, batterier mm. Matrester från hushåll, restauranger, storkök som är komposterbart/rötbart. Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet ger upphov till avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl. Skyldighet för producent att se till att det avfall som producenten ger upphov till samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas. Med bortskaffande avses bland annat deponering av avfall i eller på marken. Med återvinning avses bland annat materialåtervinning, energiutvinning, kompostering och annan biologisk behandling. Avlämningsplats för hushållens grovavfall. Platsen är försedd med containrar/behållare för sortering i olika materialslag. En avlämningsplats för hushållens returpapper och förpackningar av glas, plast, metall och kartong som ingår i producentansvaret. 4 (50)

14

15 ra04s Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Riksdagen beslutade 1990 att kommunerna ska ta fram kommunala avfallsplaner. I Miljöbalken s femtonde kapitel 11 fastslås att varje kommun ska ha en renhållningsordning som innehåller de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Avfallsplanen ska bl.a. innehålla uppgifter om kommunens planerade åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Föregående avfallsplan för Uddevalla kommun fastställdes av kommunfullmäktige Från 2004 har flera ändringar införts i lagstiftningen som reglerar avfallshanteringen. Det gäller bland annat producentansvar som införts för fler typer av avfall. Det har också skett en hel del förändringar lokalt och regionalt som påverkat avfallshanteringen. Denna avfallsplan bygger delvis på föregående avfallsplan och har anpassats till de nya bestämmelser och lokala förhållanden som gäller för avfallshanteringen idag. Förutom att uppfylla lagstiftningens krav så är ambitionen med denna avfallsplan att den ska utgöra ett användbart verktyg i den förändrings- och utvecklingsprocess som pågår och till stora delar är önskvärd inom avfallsområdet. 1.2 Innehåll i en kommunal avfallsplan Denna avfallsplan har utarbetats med stöd av Naturvårdsverkets antagna föreskrift om innehåll i kommunala avfallsplaner (NFS 2006:6). Författningen innehåller även allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan. Enligt författningen ska kommunernas avfallsplaner redovisa en tydlig koppling till nationella och regionala mål på avfallsområdet och innehålla en sammanställning av uppgifter rörande kommunernas avfallshantering som ska lämnas till länsstyrelsen enligt en fastställd mall. Denna redovisning ingår i avfallsplanen som en särskild bilaga (bilaga 1). 2 Lagar och styrmedel En rad lagar och föreskrifter reglerar avfallshanteringen i Sverige. De övergripande reglerna som styr avfallshantering kommer från EU-direktiv. 2.1 EU-direktiv De viktigaste direktiven är de om hantering av avfall, farligt avfall och förbränning. I artikel 4 i direktivet om avfall presenteras en prioriteringsordning för avfallshanteringen. Denna avfallshierarki ger riktlinjer för hur avfall ska hanteras: 1. Förebyggande generellt sträva efter att minska avfallsmängder. 2. Förberedelser för återanvändning (t.ex. källsortering) 3. Materialåtervinning 5 (50)

16 4. Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning 5. Bortskaffande deponering Syftet med hierarkin är att främja miljön som helhet. Genom avfallshierarkin fastställs en prioriteringsordning för vad som allmän utgör det totalt sett bästa miljöalternativet inom lagstiftning och politik på avfallsområdet. Det kan dock bli nödvändigt att avvika från en sådan hierarki i fråga om särskilda avfallsflöden då det är motiverat på grund av bland annat teknisk genomförbarhet, ekonomisk livskraft och miljöskydd. Europaparlamentet och rådet beslutade under hösten 2008 om ett nytt ramdirektiv om avfall. Detta direktiv ersätter de tidigare tre direktiven; ramdirektiv om avfall, direktiv om farligt avfall samt direktivet om spillolja. Reglerna ska finnas i svensk lagstiftning från december Det nya ramdirektivet innebär flera viktiga förändringar. Dessa får stor betydelse för de svenska avfallsbestämmelserna, eftersom ramdirektivet styr stora delar av femtonde kapitlet i miljöbalken och avfallsförordningen. De största förändringarna är att nya definitioner införs, bland annat blir definitionen på återvinning mer allmän. Det nya ramdirektivet innehåller även en artikel om när avfall upphör att vara avfall (end of waste). Det saknas i nuvarande direktiv. Förändringarna är dock inte så stora att de radikalt kommer att förändra avfallshanteringen i Uddevalla kommun. 2.2 Svensk lagstiftning Grunderna för avfallshantering i Sverige ges i miljöbalken och i ett stort antal förordningar. En rad föreskrifter ifrån Naturvårdsverket ger detaljerna. För en översikt av lagrummet visas i Tabell 1. Tabell 1 De viktigaste lagarna och förordningarna som styr avfallshanteringen Miljöbalk SFS 1998:808 Avfallsförordning SFS 2001:1063 Förordning om avfallsförbränning SFS 2002:1060 Föreskrifter om avfallsförbränning NFS 2002:28 Förordning om deponering av avfall SFS 2001:512 Föreskrifter om deponering NFS 2004:10 Föreskrifter om transport av avfall NFS 2005:3 Förordning om producentansvar för returpapper SFS 1994:1205 Förordning om producentansvar för däck SFS 1994:1236 Förordning om bortskaffande av PCB mm SFS 1998:122 Förordning om producentansvar för förpackningar SFS 2006:1273 Förordning om producentansvar för bilar SFS 2007:185 Förordning om producentansvar för batterier SFS 2008:834 Förordning om ändring i förordningen (2005:209) om producentansvar för SFS 2008:835 elektriska och elektroniska produkter Förordning om gränsöverskridande transporter av avfall SFS 2007:383 Föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall NFS 2004:4 Föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning NFS 2006:6 Utöver lagstiftningen som visas i Tabell 1 finns också Plan- och bygglagen som bl.a. reglerar placering och utformning av avfallsanläggningar. 6 (50)

17 ra04s De senaste förordningarna är förordningen om producentansvar för batterier och förordningen om producentansvar för bilar. Förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier har införts för att uppkomsten av batteriavfall ska minska. Från och med 1 januari 2009 ska samtliga batterier samlas in och återvinnas. I den nya förordningen ställs nya gränsvärden för tungmetallerna bly och kadmium i batterier. Producentansvaret på batterier kommer att innebära en ökad återvinning av metaller, både mer och mindre miljöfarliga. Till följd av denna nytillkomna förordning har vissa ändringar i förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2005:209) gällande batterier i elektriska produkter införts. Förordning om producentansvar för bilar (2007:185) tillkom med syftet att bilar skall tillverkas på ett sådant sätt att uppkomsten av avfall begränsas och att det avfall som uppkommer ska återvinnas. 2.3 Den kommunala renhållningsskyldigheten Enligt Miljöbalkens femtonde kapitel 8 ska kommunen tillse att hushållsavfall i kommunen transporteras till en behandlingsanläggning. Där ska det återvinnas eller bortskaffas på ett sätt som är godtagbart för både människors hälsa och miljö. 2.4 Producentansvar I Miljöbalken femtonde kapitlet 6-7 beskrivs skyldighet för producenter att tillse att det avfall som producenten ger upphov till samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas. Med bortskaffande avses bland annat deponering av avfall i eller på marken. Både i utveckling av produkter och bortskaffande av restprodukter ska hänsyn tas till avfallshierarkin ifrån EU, se avsnitt Övriga styrmedel De övriga styrmedel som främst tillämpas idag utöver de lagar och förordningar som finns är av administrativ karaktär såsom: Ekonomiska styrmedel Avfallsskatt på avfall som deponeras Förbränningsskatt på hushållsavfall (försvinner i september 2010) Differentierad avfallstaxa. Pant på returförpackningar. Skrotningspremier och avgifter för bilar. Avgifter på en del farligt avfall. Informativa styrmedel Broschyrer Riks- och lokal-tv Videoslingor i affärer 7 (50)

18 Rådgivning och arbetsplatsbesök Skolinformation Andra styrmedel Användarvänliga och lättillgängliga insamlingssystem som underlättar återvinningen. Miljöanpassad offentlig upphandling. Miljöledningssystem som ISO 14001, FR2000 och EMAS eller andra former av styrsystem ger verksamheter en bättre avfallshantering. 8 (50)

19 ra04s Framtida krav inom avfallsområdet Det övergripande målet med avfallshanteringen är att främja god hälsa och miljö samt hushållning med resurser. Målen för avfallshanteringen konkretiseras i de nationella miljökvalitetsmålen och innebär dels en strävan att minska avfallsmängden dels minska avfallets innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen. De styrmedel som beslutats hittills på EU- och nationell nivå anges nedan med årtal för genomförande: Nationellt mål att 35 procent av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska till biologisk återvinning. Nationellt mål att minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Nationellt mål att allt lämpligt matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier med mera ska återvinnas genom biologisk behandling. Skatt på hushållsavfall till förbränning tas bort 1 september. EU s reviderade ramdirektiv för avfall ska vara infört senast 10 december. En ny nationell avfallsplan skall vara klar under hösten Det övergripande syftet med planen är att miljöpåverkan från avfallshanteringen ska minska och på så sätt uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. Planen ska bland annat vara ett underlag och ange inriktningen för den kommunala avfallsplaneringen. Senast den 12 december ska EU s medlemsstater ha upprättat avfallsförebyggande program. Programmen ska antingen ingå i avfallsplanerna enligt direktivet eller i andra miljöpolitiska program. Kraven återfinns i ramdirektivet 2008/98/EG för avfall. Nationellt mål att minst 60 av fosforföroreningarna i avlopp ska återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Senast år 2015 skall EU s medlemsstater ha anordnat separat insamling för åtminstone papper, metall och glas förutsatt att det är tekniskt, miljömässig och ekonomiskt genomförbart. Kraven återfinns i ramdirektivet för avfall. 9 (50)

20 2020 EU har satt upp som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent fram till år 2020, jämfört med år Det övergripande målet är 20 procent förnybar energi totalt i EU och minst 10 procent av fordonsbränslena ska ha förnybart ursprung. Ramdirektivet för avfall innebär nya återvinningsmål för medlemsstaterna. Till 2020 ska 50 procent av summan av papper, metall, plast och glas i avfall från hushåll och liknande avfall återanvändas eller återvinnas. För bygg- och rivningsavfall gäller 70 procent. 10 (50)

21 ra04s Avfallshanteringen i Uddevalla kommun 4.1 Organisation Renhållningsavdelningen ingår sedan 2009 i Uddevalla Kraft AB som i sin tur ingår i Uddevalla Energi AB., Tekniska nämnden i Uddevalla kommun är renhållningsansvarig nämnd. Uddevalla Kraft AB har utföraransvaret för avfallshanteringen i kommunen. Och utför insamling, bortforsling, omhändertagande av hushållsavfall och driver kommunens avfallsanläggningar. Avdelningen ansvarar också för underhåll av nedlagda avfallsupplag. I Figur 4.1 visas ett organisationsschema över ansvarsförhållanden för avfallshanteringen i kommunen. Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Teknisk nämnd Tekniskt kontor Uddevalla Kraft utförare av avfallshanteringen Figur 4.1 Organisationsschema för avfallshanteringen i Uddevalla kommun. Uddevalla Energi driver också Lillesjöverket i Uddevalla som togs i drift under hösten Lillesjö kraftvärmeverk använder avfall som bränsle och producerar el samt värme till fjärrvärmenätet. Renhållningsansvarig nämnd är Tekniska nämnden och Kommunfullmäktige beslutar om avfallsplan, taxor etc. För tillsynen enligt Miljöbalken vad gäller avfallshanteringen på Havskuren och Aröd ÅVC ansvarar Miljö och Stadsbyggnad i Uddevalla kommun. 5 Behandlingsanläggningar för avfall Enligt direktiven när det gäller Avfallsplaner skall de innehålla uppgifter om tillståndsoch anmälningspliktiga anläggningar för återvinning eller bortskaffande av avfall. Särskilt viktiga är sådana anläggningar som bedöms ha stor betydelse för avfallshanteringen i kommunen. I Uddevalla kommun finns två större bemannade återvinningscentraler, Havskurens avfallsanläggning i Uddevalla och Aröds återvinningscentral i Ljungskile. Dessutom finns ett kraftvärmeverk, Lillesjöverket, som nyttjar hushålls- och verksamhetsavfall som bränsle samt Hovhultsverket som nyttjar returträ mm som bränsle. I Vänersborgs kommun finns 11 (50)

22 Heljestorps avfallsanläggning som tar emot Uddevallas matavfall för rötning, deponiavfall mm. Därutöver finns också en miljöstation vid OKQ8 samt ett antal återvinningsstationer som drivs av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI). Inom verkstadsindustrin m.fl. industrier finns interna reningsanläggningar för processvatten som inte redovisas här. Nedan beskrivs anläggningarna vid Havskuren, Aröd, Lillesjö och Heljestorp. 5.1 Havskurens avfallsanläggning På Havskurens avfallsanläggning finns en återvinningscentral för hushåll och företag, en sorteringsanläggning, en komposteringsanläggning samt en deponi. ÅVC:n är nybyggd och togs i drift Fram till 1976 har hushållsavfall, byggavfall, industriavfall etc. deponerats på Havskurendeponin därefter har större delen transporterats till Heljestorp avfallsanläggning i Vänersborg. Heljestorp (f.d. TRAAB:s regionala avfallsanläggning) ägs nu av Ragn-Sells AB. Deponeringen upphörde helt på Havskuren i december 2008 och sluttäckning av deponin har påbörjats. Lakvattnet från deponin avleds till en lakvattendamm, Rundtjärn, där det luftas och sedimentation kan ske. Vid utloppet från Rundtjärn finns en flödesmätare som registrerar flödet kontinuerligt. Vattnet från Rundtjärn släpps till en anlagd våtmark för ytterligare rening av vattnet. Utloppet från våtmarken sker till Vännerbergsbäcken. Under 2009 mottogs totalt ton avfall och konstruktionsmassor. Ca ton massor användes för terrassering av deponin. Mellanlagring har skett av 130 ton farligt avfall (för destruktion) samt ton övrigt avfall varav återvinningsbart ton, brännbart ton och träflis ton. Vid sorteringsplattan sorterades totalt ca ton industriavfall i fraktionerna brännbart, träflis, återvinningsbart, farligt avfall och konstruktionsmassor (deponi). Kompostering har skett av ton park- och trädgårdsavfall. Trenden är att mängden osorterat avfall till sorteringsplattan minskar och mängden sorterat till ÅVC ökar. Anläggningen är öppen måndag-fredag kl , torsdag kl samt helgfria lördagar kl Företag och även hushåll måste betala för att lämna verksamhetsavfall på ÅVC:n. Man kan då välja att köpa kuponger kontant på plats eller ett häfte kuponger mot faktura. Vid avlämning av tryckimpregnerat virke tas en avgift ut från företag och hushåll. 5.2 Aröds ÅVC På Aröds ÅVC kan hushållen lämna alla typer av grovavfall samt farligt avfall. Under 2009 mottogs 88 ton grovsopor, 35 ton målat trä, 1,4 ton omålat trä, 144 ton parkavfall, 339 ton brännbar avfall och 64 ton tryckimpregnerat trä. Dessa avfallsslag transporterades till Havskuren för sortering/omlastning. Dessutom mottogs 30 ton elektro- 12 (50)

23 ra04s nikskrot, 120 ton skrot och 32 ton farligt avfall. Elektronikskrot hämtas av Elkretsens entreprenör m.fl. efter avrop. Övrigt avfall hämtas av beställaren anlitad transportör. Anläggningen är öppen måndag och torsdag kl samt jämna helgfria lördagar kl Även på Aröds ÅVC gäller betalning för avlämning av verksamhetsavfall och tryckimpregnerat virke. 5.3 Lillesjöverket Lillesjöverket togs i drift under hösten Kraftvärmeverket byggdes för att komplettera fjärrvärmeverket på Hovhult som är gammalt. Hovhultsverket kommer att vara kvar i drift under överskådlig tid och kommer tillsammans med Lillesjöverket täcka det fjärrvärmebehov som finns i kommunen. Vid Hovhultsverket används returträ, Biomal 1, biobränslen etc. som bränsle. Tillståndsbeslutet från 2005 medger att Lillesjöverket kan ta emot upp till ton brännbart hushålls- och industriavfall per år. En ansökan om ändring av tillståndet lämnades in som yrkade på en höjning till ton per år. Ansökan avslogs med anledning av att inkommande avfallsmängder minskat på grund av konjunkturnedgången. Vid en förbränning på ton avfall per år uppgår fjärrvärmeproduktionen till MWh vilket motsvarar uppvärmningsbehovet för ungefär villor. Elproduktionen på Lillesjöverket kan ge upp till MWh per år. Maximalt producerad effekt är 10 MW. En normal villafamilj förbrukar 5-6 MWh el till hushållet vilket innebär att Lillesjöverket levererar el till ca villor. Slaggen, som blir kvar efter förbränningen, ca ton per år, återanvänds för närvarande som konstruktionsmassor på Havskurendeponin efter att ha siktats och mellanlagrats. Avskiljd flygaska är klassad som farligt avfall och transporteras till Langöya i Norge för behandling användning som utfyllnadmassor i ett kalkstensbrott. Mängden uppgår till ca ton per år. 5.4 Heljestorps avfallsanläggning Heljestorps avfallsanläggning ligger i Vänersborgs kommun och ägs av RagnSells AB. Anläggningen anlades 1972 av Vänersborgs kommun. Verksamheten vid avfallsanläggningen omfattar en rötningsanläggning för matavfall och annat lättnedbrybart organiskt avfall, deponi, sortering, omlastning och mellanlagring av restavfall från hushåll och verksamheter, mellanlagring av farligt avfall mm. En anläggning för optisk sortering av hushållsavfall som lämnas i olikfärgade påsar finns också. På anläggningen behandlas också förorenad jord. Varje år behandlas cirka ton avfall. I rötningsanläggningen produceras biogas som används som fordonsbränsle. Den rest som erhålls från rötningen kallas biogödsel och används i jordbruket. Rötningsanläggningen tar hand om personers hushållsavfall, och producerar normalkubikmeter gas per månad. Det motsvarar liter bensin. 1 Mald massa av döda djur 13 (50)

24 Optisk sortering Från Uddevalla kommun sorteras optiskt ca ton hushållsavfall per år varav 75% är brännbart och 25% rötbart. Den brännbara fraktionen transporteras till Lillesjö avfallsvärmeverk och den rötbara fraktionen behandlas i rötningsanläggningen, se Figur 5.1. Heljestorps avfallsanläggning Insamlat hushållsavfall i Uddevalla kommun: Rötning ca 2500 ton/år Grön påse matavfall/ Övrig påse brännbart avfall ca ton per år Till Heljestorp Till Lillesjöverket Brännbart ca 7500 ton/år Från Havskuren och Aröds ÅVC Deponirest ca 500 ton per år Olika deponier Figur 5.1 Hushållsavfallsströmmen i Uddevalla kommun 14 (50)

25 ra04s Nu-lägesbeskrivning och problemanalys 6.1 Hushållsavfall Hushållsavfallet har under denna rubrik redovisats enligt den indelning som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 206:6. I avfallsplanen används befolkningsuppgifter, avfallsmängder etc. från 2008 som jämförelseår i planeringen. De årliga befolknings- och avfallsmängderna fr.o.m redovisas i bilaga 3. Antalet hushåll i en och tvåfamiljshus uppgick till och antalet hushåll i flerbostadshus dvs. totalt hushåll 2 i kommunen under Antalet hushåll i fritidshus uppgick till Antalet kommuninnevånare uppgick till i slutet av Kärl och säckavfall Uddevalla kommun har sedan våren 2000 haft utökad källsortering tillsammans med kommunerna Vänersborg, Trollhättan, Mellerud och Färgelanda. Källsorteringen innebär att hushållen skall sortera i en komposterbar/rötbar fraktion dvs. matavfall samt i en brännbar fraktion. Avfallsfraktionerna läggs i olikfärgade påsar, grönt för matavfall och röd eller annan färg för brännbart, som sedan läggs i samma kärl. En förändring till tvåkärlsystem planeras att införas under planperioden. Matavfallsfraktionen går f.n. till rötningsanläggningen i Heljestorp för utvinning av biogas och den brännbara fraktionen går till Lillesjö avfallsvärmeverk i Uddevalla. De gröna påsarna utgör ca 25 vikts-% av den totala mängden kärl- och säckavfall. Insamlade avfallsmängder visas i Tabell 2. Tabell 2 Insamlade hushållsavfallsmängder 2008 i Uddevalla kommun (Källa Avfallweb Uddevalla) Kärl- och säckavfall ton Kg per person och år År Insamlad mängd totalt varav : Förbränning med energiutvinning (röda påsar) Biologisk behandling (gröna påsar och storkök m.fl.)) Källa Uppgift från Avfallweb. 15 (50)

26 Plockanalyser Plockanalys av inkommande avfall till sorteringsanläggningen på Heljestorp har hittills skett en gång per år. Fr.o.m ska plockanalys ske två gånger per år. Plockanalysen syftar till att se hur stor andel i varje påse som är rätt sorterat respektive felsorterat. Uttaget av påsar för analys har hittills skett slumpvis och eftersom avfallet kommer från fem kommuner speglar resultaten förhållandet i samtliga kommuner som levererar avfall till anläggningen. Hur sorteringen lyckas i just Uddevalla kommun har inte undersökts. Resultaten från plockanalyserna 2007, 2008 och 2009 visas i Tabell 3. Tabell 3. Plockanalys av inkommande gröna och röda soppåsar till Heljestorp Stickprov (påsar) är ej proportionellt uttagna. (Ragn-Sells Heljestorp) 2007 (2 tillfällen) Summa Andel Grön påse kg kg kg kg % Rättsorterat (rötning) ,3 158,4 626,7 86,4% Prod.ansv ej brännbart 2,2 0,7 3,1 6,0 0,8% Producentansvarsmaterial 15,5 25,4 17,1 58,0 8,0% Övrigt 24,6 2,7 6,2 33,5 4,6% Totalt 389, ,8 725 Röd påse kg kg kg Rättsorterat (förbränning) 118,4 48,5 59,6 226,5 59,9% Producentansvarsmaterial 32 25,4 19,1 76,5 20,2% Biologiskt lättnedbrytbart 26,5 19,7 17,3 63,5 16,8% Prod.ansv ej brännbart 6,2 2,9 1,3 10,4 2,8% Övrigt 0,8 0,8 0,2* 1,6 0,4% Totalt 183,1 97,5 97,5 378 * mängd farligt avfall i soppåsen Resultaten från plockanalyserna för perioden 2007 t.o.m visar att i de gröna påsarna för matavfall var 86 % rättsorterat, i de röda påsarna för brännbart avfall 60 %. Av plockanalysen kan man se att det är framförallt påsarna för brännbart som innehåller en stor andel förpackningar och tidningar (producentansvarsmaterial), 20% samt biologiskt lättnedbrytbart material, 17%. Det finns således potential att förbättra utsorteringen av producentansvarsmaterial och matavfall. Även i de gröna påsarna finns en liten potential att sortera ut mer producentansvarsmaterial. Vid plockanalysen som genomfördes under våren 2009 undersöktes speciellt innehållet av farligt avfall i påsarna. Mängden farligt avfall befanns vara mindre än 0,2%. Problemanalys Konsekvensen av att en stor del producentansvarsmaterialet hamnar bland brännbart och rötbart material är att kommunens kostnad för behandlingen blir onödigt hög eftersom materialbolagen får ersättning för omhändertagandet när konsumenten köper den förpackade varan. Kommuninnevånarna får därmed betala två gånger för behandlingen/ återvinningen av förpackningarna, dels vid köpet av varan och dels via avfallstaxan för omhändertagandet av hushållsavfallet. 16 (50)

27 ra04s Avfallsförbränning är ett effektivt och miljömässigt säkert sätt att utvinna energin ur avfallet enligt Avfall Sverige. Enligt Naturvårdsverket gäller det dock brännbart avfall som inte kan materialåtervinnas. Andelen rättsorterat avfall i de gröna påsarna är över 86% vilket är mycket bra. I plockanalysen av röda påsar kan man se att potential finns att få ut mer matavfall till rötning och mer förpackningar till återvinning. Vid kommande upphandlingar av avfallsbehandlingen ska plockanalyser ingå som utförs enligt nationell standard, se bilaga Grovavfall I kategorin grovavfall ingår flera typer av avfall. Grovavfall är avfall som uppkommer i hushållet men som är för skrymmande för att kunna läggas i det vanliga sopkärlet. Det kan vara t.ex. möbler, trädgårdsavfall, skrot. Grovavfallet lämnas av hushållen på kommunens två ÅVC. I Tabell 4 anges total mängd samt behandlingsmetod under I definitionen av grovavfall nedan ingår ej farligt avfall. Tabell 4. Mängden insamlat grovavfall ifrån hushållen vid ÅVC Aröd och Havskuren under 2008, samt behandlingsmetod (Uppgift från Avfall web, Uddevalla) Grovavfall* ton Kg per person och år År Insamlad mängd (ton)* Behandlingsmetod Förbränning med energiutvinning Biologisk behandling Materialåtervinning Deponi *I grovavfall ingår: trädgårdsavfall, skrot, trä och grönflis, brännbart, wellpapp, icke återvinningsbart, däck, övrigt Abonnemangsavgiften för hushåll täcker enbart hantering och behandling av hushållsavfall. Allt annat avfall som lämnas vid ÅVC skall hushållen betala för. Uddevalla Energi har definierat vad som kan lämnas på ÅVC och som ej behöver betalas extra för; det är i princip allt farligt avfall, löst bohag, och producentansvarsmaterial. Utrivna kök, badrum, element, takpannor, rivningsvirke etc. ska hushållen betala extra för. Problemanalys 86% av allt grovavfall som lämnas på ÅVC går till återvinning. 14% gick till deponi under Fr.o.m deponeras inget på Havskuren utan deponiresten sorteras ytterligare och en brännbar fraktion samt konstruktionsmaterial kan sorteras ut. 17 (50)

28 Vid toppar i besöksfrekvensen (inför storhelger etc.) blir sorteringen sämre eftersom personalen inte hinner med att kontrollera överallt. Detta skulle kunna avhjälpas med ökad bemanning under lördagar och inför storhelger Matavfall I hushållens kärlavfall lämnas en separat fraktion med matavfall. F.n. ska detta avfall läggas i en grön påse. Restauranger, storkök och liknande har separat hämtning av matavfall. Matavfallet läggs då i kärl som töms vid särskilda hämtningsturer. Hemkompostering sker i 643 hushåll i en- och tvåfamiljshus. Det finns inga matavfallskvarnar installerade i lägenheter i kommunen f.n. Allt matavfall transporteras f.n. till Ragn-Sells rötningsanläggning i Heljestorp där det rötas med utvinning av biogas. I Tabell 5 visas aktuella matavfallsmängder i kommunen. Tabell 5. Mängden matavfall i kommunen samt behandlingsmetod och behandlingsanläggning (Källa: Avfallweb Uddevalla o Ragn-Sells). Matavfall ton Kg per person och år År Total mängd varav Insamlade gröna påsar Insamlat från storkök, restauranger Hemkompost Behandlingsmetod Biologisk behandling (rötning) Biologisk behandling (hemkompostering) Problemanalys I genomsnitt ger varje svensk upphov till 99 kg komposterbart hushållsavfall per år 3. Omräknat för Uddevalla kommun blir det ungefär ton per år. Insamlad mängd matavfall samt hemkompostering uppgår till 3774 ton per år. Återvinningsgraden av matavfall i Uddevalla kan då beräknas till 74,4 % för Det nationella miljömålet för närvarande (2008) är att 35% av matavfallet från restauranger, storkök och hushåll skall behandlas biologiskt. Uddevalla kommun når således redan upp till målsättningen med råge. Subventionen av avfallstaxan, om man hemkomposterar, har tagits bort. Anledningen är att kommunen vill ha in matavfallet (gröna påsar) till rötningsanläggningen istället. Antalet hemkomposter har därmed minskat något. 3 RVF rapport 2005:05 18 (50)

29 ra04s Latrinavfall Mängden latrinavfall som samlas in i kommunen visas i Tabell 6. Latrinet som samlas in i engångskärl deponeras f.n. med dispens på Heljestorps avfallsanläggning. Tabell 6. Mängden insamlat latrinavfall samt behandlingsmetod (Källa: Avfall web Uddevalla) Latrin ton År 2008 Insamlad mängd 30 Behandlingsmetod Deponi 30 Problemanalys Målsättningen är att hanteringen av latrin ska upphöra. Latrinhämtning är en besvärlig hantering med tanke på arbetsmiljö och hygienfrågor liksom vad gäller behandling. På sikt är det önskvärt att lokal hantering sker i enskilda avloppslösningar eller genom anslutning till kommunalt VA. 6.2 Slam mm Externslam Slam ifrån hushåll, dvs. avloppsslam från trekammarbrunnar och slutna tankar s.k. externslam lämnas vid avloppsreningsverket Skansverket. Även slam från mindre avloppsreningsverk samt pumpstationer töms vid Skansverkets avloppsreningsverk och behandlas med övrigt avloppsslam. I Tabell 7 anges mängden slam som insamlats under Slammet har en mycket hög vattenhalt därav de stora volymerna. Tabell 7 Mängd insamlat externslam i Uddevalla kommun (Källa VA-avd. Uddevalla) Externslam Ton (m 3 ) År 2008 Insamlad mängd totalt varav Slam från hushåll Slam från mindre AVR och pumpstationer Behandlingsmetod Rening i avloppsreningsverk (50)

30 Problemanalys Externslammet som samlas in från hushållen lämnas idag på Skansverkets avloppsreningsverk i Uddevalla. Tidigare lämnades slammet vid de små avloppsreningsverken ute i kommunen. Centraliseringen har inneburit längre transporter och därmed större bränsleförbrukning, större utsläpp av luftföroreningar och högre kostnad för hanteringen. Idag klarar inte Ljungskile reningsverk att behandla avloppsslammet utan det måste transporteras per bil till Skansverkets avloppsreningsverk i Uddevalla. Denna transport kommer att upphöra när planerad överföringsledning för avloppsvatten är klar Avloppsslam från reningsverk Kommunen har fyra avloppsreningsverk; Skansverket, Ljungskile, Fagerhult och Kyrkbyn. Slammet från Fagerhult och Kyrkbyn hämtas med slamsugare och töms i Skansverket. Slammet från Skansverket rötas och centrifugeras till en TS-halt på 28%. Rötgasproduktionen var Nm 3 under Ca Nm 3 facklas bort och resten går till uppvärmning av reningsverket och leverans till fjärrvärmenätet. Rötslammet transporteras därefter till Havskurens avfallsanläggning för att nyttjas vid sluttäckning av deponin. En uppgraderingsanläggning för biogasen planeras att byggas för att framställa fordonsgas. På något längre sikt planeras en stor central anläggning i Uddevalla för bl.a. biogasframställning se avsnitt Slammet från Ljungskile transporteras till Skansverket tills dess överföringsledningen är klar under Rens från Skansverket tvättas, rivs och pressas till en TS-halt på 40%. Renset transporterades tidigare till Renova i Göteborg för förbränning men går nu istället till Lillesjöverket. Rens från Ljungskile går till Heljestorp för deponering. Sand från Skansverkets reningsverk tvättas och avvattnas och används därefter på Havskurendeponin som sluttäckningsmassor. I Tabell 8 visas slammängder mm samt användning av slammet. Tabell 8 Slam mm från reningsverken i Uddevalla kommun (källa. VA-avd Uddevalla) Reningsverk Slam ton Rens ton Sand ton 2008 Skansverket Ljungskile Fagerhult Kyrkbyn summa Användning Sluttäckning deponi Förbränning 80 Växtnäring på åkermark 0 20 (50)

31 ra04s Problemanalys Inget avloppsslam är certifierat och inget går heller idag ut som växtnäring på åkermark. Den certifiering som tidigare fanns har inte underhållits eftersom inget slam ändå har kunnat avyttras till åkermark. Frågan är vad ska man göra med slammet i framtiden när Havskurendeponin är sluttäckt? Frågan är också vem har huvudansvaret för att få ut slammet på jordbruket, VA eller Renhållningen? Fettavskiljarslam Kommunen är skyldig att ta hand om slam från fettavskiljare eftersom detta karakteriseras som hushållsavfall. Slam från fettavskiljare hämtas av slamentreprenör efter avrop från den som nyttjar anläggningen. Slam som samlas in av Uddevalla Energi lämnas i Skansverkets avloppsreningsverk. Övriga slamentreprenörer lämnar fettavskiljarslammet i rötningsanläggningen i Heljestorp. Årligen hämtas ca 150 m 3 slam av Uddevalla Energi som lämnas i avloppsreningsverket i Uddevalla. Hur mycket fettavskiljarslam som hämtas av andra aktörer är ej känt. Problemanalys Det är problem med igensättning i avloppsledningar i vissa områden på grund av fett i avloppsvattnet. Uddevalla kommun har därför bildat en arbetsgrupp för att inventera behovet av fettavskiljare, se över hämtningsrutiner, sammanställa informationsbroschyrer mm. Den inventering som skett av fettavskiljare ute hos verksamheter som hanterar livsmedel visade att många verksamheter inte har en fettavskiljare och de som har en tömmer den för sällan. Alla verksamheter av en viss storlek som hanterar livsmedel måste ha en fettavskiljare enligt VA-föreskrifterna. Enligt renhållningsföreskrifterna skall tömning ske minst varannan månad. Miljö och stadsbyggnadsnämnden äger rätt med stöd av Miljöbalken att i det enskilda fallet fastställa tömningsfrekvens med hänsyn till belastningen i förhållande till avskiljarens volym. Efter tömning är det viktigt att fettavskiljarna fylls med vatten för att fungera. Det är inte alla slamentreprenörer som gör detta. Informationsbroschyrer om problemen med fett i avloppet har gått ut till alla hushåll och verksamheter som hanterar livsmedel. Information och liten film finns också på kommunens hemsida. Enligt VA-avdelningen bör egentligen allt fettavskiljarslam gå till rötning eftersom det är problem med mottagning av slammet i reningsverket. Kravet på leverans till Heljestorp är att slambilarna skall vara rena från andra föroreningar är fettavskiljarslam vilket inte Uddevalla Kraft klarar. Uddevalla Kraft kör även externslam mm i sina slambilar och har inte möjlighet att tvätta ur tankarna inför hämtning av fettavskiljarslam Näringsämnen från enskilda avlopp Kommunen har som ambition att införa ett system för kretsloppsmöjlighet för enskilda, små avloppssystem under En väg till kretslopp är att sortera ut urin ur avloppsvatt- 21 (50)

32 net och istället återföra till jordbruket som näring. Urin uppstår då som en ny hushållsavfallsfraktion från Man kan uppskatta volymen urin som i så fall skulle behöva tas omhand. Mängden urinblandning som uppstår beror bland annat på vilken typ av spolande toalett som används, hur mycket toaletten används och hur mycket som sorteras rätt. Ungefär uppstår 2 liter urinblandning per boende och dag vilket ger ungefär 2 m 3 per hushåll och år. I Uddevalla kan man uppskatta att ca hushåll per år installerar urinsortering vilket ger ca m 3 urin som fördubblas varje år från Problemanalys Kretsloppsalternativ är ännu inte infört och en hel del frågetecken återstår. Urinsortering är bara ett av alternativen, ett annat alternativ är extremt snålspolande toaletter där hela fraktionen toalettavfall tas omhand. Det är heller inte löst hur man i så fall skulle lösa transport och lagring av urin och återföringen till jordbruksmark. Miljöbalken anger ett tydligt krav på kretsloppsanpassning. Det är kommunen som är ansvarig för omhändertagandet av hushållsavfall som också är ansvarig för att få till ett kretslopp av toalettavfallet. 6.3 Farligt avfall Kommunen har skyldighet att ta hand om det farliga avfallet som uppstår i hushållen. I definitionen farligt avfall ingår förutom farliga kemikalier, spillolja, batterier etc. även elektriskt och elektroniskt avfall (el-avfall), asbest och tryckimpregnerat avfall. Lysrör och andra typer av lampor ingår i ei-avfallet. El-avfall ingår i producentansvaret liksom bilbatterier och fr.o.m. 1 januari 2009, även småbatterier. Hushållen kan lämna det farliga avfallet på återvinningscentralerna eller på någon av miljöstationerna i kommunen. El-avfall kan endast lämnas in på återvinningscentralerna. I Tabell 9 redovisas mängden farligt avfall fördelat på vanligt farligt avfall, tryckimpregnerat trä och el- avfall för Kemikalier, spillolja etc. hämtas på miljöstationerna och på återvinningscentralerna av en entreprenör och körs till ett mellanlager. El-avfall hämtas av El-kretsens entreprenör och körs till anläggningar för återvinning av metall mm. Tryckimpregnerat trä transporteras till destruktionsanläggning (förbränning) och asbest deponeras. Bilbatterier hämtas av entreprenör för vidare transport till återvinning. 22 (50)

33 ra04s Tabell 9. Mängden Farligt avfall, exkl elektronikskrot, som har samlats in under 2008 (Källa Ragn-Sells, Stena recycling). Farligt avfall ton Kg per person och år Totalt insamlad mängd ,8 varav Farligt avfall; kemikalier etc ,9 Tryckimpregnerat trä 317 6,2 delsumma 465 9,1 Elektriskt och elektroniskt avfall ,7 Småbatterier Mängden småbatterier som har samlats in i kommunen under 2008 visas i Tabell 10. Småbatterier ingår även i mängduppgifterna som anges under farligt avfall i Tabell 9. Från och med 1 januari 2009 omfattas även småbatterier av producentansvaret. Tabell 10. Mängd småbatterier som samlats in under 2008 (källa: Ragn-Sells/Stena recycling). Småbatterier ton Kg per person och år År Insamlad mängd 13,8 0,3 varav Knappcellsbatterier och kvicksilveroxidbatterier Slutna nickelkadmiumbatterier Blybatterier <3 kg Övriga småbatterier 0,11 0,95 0,56 12,22 I den nya förordningen för producentansvar för batterier (2008:834) har mål för insamling av småbatterier satts upp. Målet är att 75 % av det totala antalet sålda batterier (som inte är bil- eller industribatterier) ska samlas in. Småbatterier liksom bilbatterier (blybatterier) som innehåller metaller går till upparbetningsanläggningar där bly, nickel, kadmium och litium återvinns. Kvicksilver utvinns 23 (50)

34 men mellanlagras i avvaktan på slutförvaring 4. Brunstensbatterier ska också återvinnas enligt beslut fr.o.m. 1 januari Troligtvis deponeras dock det mesta än så länge. Problemanalys Syftet med separat insamling av farligt avfall är minska risken att denna typ av avfall hamnar i hushållsavfallsfraktionen, i naturen eller i avloppet. Det är därför positivt om insamlad mängd ökar år från år. Insamlingsgraden av farligt avfall (enligt Tabell 9) i Uddevalla är mycket bra, 9,1 kg per invånare och år, att jämföra med riket där motsvarande nyckeltal är 7,4 kg per invånare och år 5. Vad gäller småbatterier var riksgenomsnittet 0,2 kg per invånare att jämföra med Uddevallas 0,3 kg per invånare. För riket som helhet är trenden att insamlingen av tryckimpregnerat trä ökar starkt men att insamlingen av övrigt farligt avfall minskar. I Uddevalla utgjorde impregnerat trä ca 70% av det farliga avfallet (exkl. elavfall) under Kommunens kostnad för att ta hand tryckimpregnerat trä är mycket hög och Uddevalla Energi har därför bestämt att ta ut en extra avgift för besökare som lämnar mycket tryckimpregnerat trä på ÅVC:n. 6.4 Producentansvarsavfall Kommunen ansvarar ej för avfall som ingår i det s.k. producentansvaret. Kommunen kan dock påverka producenternas insamlingssystem genom den tillsyn som bedrivs av Miljöoch stadsbyggnadskontoret samt genom samrådsmöten som ska hållas minst en gång per år. Producentansvar enligt lag finns f.n. (2009) för följande avfallsslag Tidningar Förpackningar av papper, glas, plast, metall, trä Däck Batterier Bilar Elektriskt och elektroniskt avfall Småbatterier (1 jan 2009) Producentansvaret innebär att insamling och vidare hantering och återvinning av de olika avfallsslagen sker via FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) som företräder de producentägda materialbolagen Plastkretsen, Metallkretsen, Returkartong och Pressretur. Dessutom finns Svensk Glas-Återvinning genom ett avtalat samarbete. El-avfall och batterier hanteras av El-kretsen. Svensk Däckåtervinning tar hand om uttjänta bildäck och producentbolaget Refero återvinner skrotbilar. Renhållningen har ingen uppgift över antalet skrotbilar som tas om hand per år. Möjligtvis har parkeringskontoret (tekniska kontoret) dessa uppgifter. Däck med och utan fälg kan lämnas på ÅVC. Det finns också ett frivilligt producentansvar vad gäller kontorspapper och lantbruksplast. 4 Källa: Batteriinsamlingens hemsida 5 Statistik från Avfall Sverige (50)

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Avfall i verksamheter

Avfall i verksamheter Avfall i verksamheter Vellinge.se TYG PÅSE FÖREBYGGANDE RE FILL LOPPIS ÅTERANVÄNDA DEPONI MATERIALÅTERVINNA ENERGIÅTERVINNA Grafik: Sysav DEPONERING Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid

Läs mer

Bilaga 7 Uppgifter till Länsstyrelsens sammanställning

Bilaga 7 Uppgifter till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Uppgifter till Länsstyrelsens sammanställning 1 Grums kommun 1.1 Administrativa uppgifter Kommun: Grums kommun År: 2017-2027 Datum när planen antogs: 2017-02-23 KF 7 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning

Bilaga 4 Lagstiftning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 4 Lagstiftning

Läs mer

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun 1 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun.

Läs mer

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar.

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar. INFORMATION OM VERKSAMHETSAVFALL Innehållsförteckning Avfallshantering vid företag... 3 Avfall och avfallskod... 3 Verksamhetsavfall och hushållsavfall... 4 Verksamhetsutövaren... 4 Verksamhetsavfall...

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Informationsmöte Renhållningsordning

Informationsmöte Renhållningsordning Informationsmöte Renhållningsordning Renhållningsordningen består av renhållningsföreskrifter och en avfallsplan Samrådstid: 1 september till 15 oktober Renhållningsordning Riksdagen har beslutat att varje

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 1 av 5 Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan 2009-2012 Mål 1: Minskade avfallsmängder Mängden säck- och kärl avfall till förbränning skall minska

Läs mer

Varför en avfallsplan?

Varför en avfallsplan? Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 2012-06-20, 83

Antagen av kommunfullmäktige den 2012-06-20, 83 RENHÅLLNINGS- ORDNING Avfallshämtning på Nygatan i Vänersborg (bild från kommunens hemsida) Antagen av kommunfullmäktige den 2012-06-20, 83 Sammanfattning Avfallsplanen Föregående avfallsplan togs fram

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER 2013-06-14 OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 1 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner

Läs mer

BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN

BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN Uppföljning av tidigare avfallsplan 2009 2016 Under år 2008 arbetade Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner fram en gemensam avfallsplan under ledning av Västblekinge Miljö AB (VMAB). Planen fastställdes

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG

KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG 2017-2020 FÖRORD Denna avfallsplan är framtagen av Sydnärkes kommunalförbund för alla medverkande kommuner i enlighet med 41 15 kap miljöbalken

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

1. Administrativa uppgifter

1. Administrativa uppgifter Avfallsplan för Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner Bilaga 6, Underlag till Länsstyrelsens sammanställning När avfallsplanen har antagits ska den beslutande myndigheten eller kommunen i ett

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Uppföljning av Avfallsplan 2000

Uppföljning av Avfallsplan 2000 Uppföljning av Avfallsplan 2000 Bilaga 1 1. Sammanfattning... 1 2. Avfallshanteringen för år 2000 och framåt... 1 3. Handlingsprogram... 2 4. Åtgärdsförslag... 2 1. Sammanfattning I Älmhults kommun föregående

Läs mer

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Avfallsplan Gislaveds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Förord Gislavedskommunpåbörjadearbetetmeddennaavfallsplanunderhösten2009.Arbetet inleddesmedenbeskrivningochanalysavnulägetkommunensamtenuppföljningavden

Läs mer

Flerbostadshus och verksamhet. Avfallstaxa. Köping kommun

Flerbostadshus och verksamhet. Avfallstaxa. Köping kommun Flerbostadshus och verksamhet Avfallstaxa Köping kommun Avfallstaxa Köpings kommun Antagen av Köpings kommunfullmäktige Taxan gäller från och med 2018-05-01 Allmänt I den här avfallstaxan hittar du kostnader

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Heby kommun

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Heby kommun Småhus och fritidshus Avfallstaxa Heby kommun Avfallstaxa Heby kommun Antagen av Heby kommunfullmäktige. Taxan gäller från och med 2018-05-01 I den här Avfallstaxan hittar du kostnader för de vanligaste

Läs mer

Avfallstaxa. Skinnskattebergs kommun

Avfallstaxa. Skinnskattebergs kommun Småbostadshus och fritidshus Avfallstaxa Skinnskattebergs kommun Avfallstaxa Skinnskattebergs kommun Antagen av Skinnskattebergs kommunfullmäktige. Taxan gäller från 2019-01-01. Allmänt I den här Avfallstaxan

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING: AVFALLSPLAN 1. Inledning...3 2. Sammanfattning...4 3. Bakgrund och förutsättningar...5 3.1 Internationella mål... 5 3.2 Nationella och regionala mål... 5 3.3 Lagar och förordningar...

Läs mer

mer med Förslag till nationellt miljömål.

mer med Förslag till nationellt miljömål. Bilaga 6 Uppföljning av föregående avfallsplan från år 2010 Detta är en uppföljning och utvärdering av föregående avfallsplan och avser utveckling till och med. Källa: Statistik från Sigtuna kommun och

Läs mer

BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER

BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER I denna bilaga presenteras aktiviteter för att uppnå målen i avfallsplanen. Syftet med aktiviteterna är bland annat att minska mängden avfall och att omhändertagandet

Läs mer

Du som hanterar livsmedel - så gör du med ditt avfall

Du som hanterar livsmedel - så gör du med ditt avfall Du som hanterar livsmedel - så gör du med ditt avfall 2018-12-04 Så gör du med ditt avfall - ditt ansvar När du hanterar livsmedel uppstår sopor, det vill säga, avfall. För att påverkan på miljön ska bli

Läs mer

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden BILAGA 2 SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Avfallsslag: Hämtning/avlämning: Intervall: Anmälan/ansökan/

Läs mer

ABVA Allmänna bestämmelser för brukande av Täby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Bestämmelserna är antagna av kommunfullmäktige.

ABVA Allmänna bestämmelser för brukande av Täby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Bestämmelserna är antagna av kommunfullmäktige. nov 2014 Definitioner ABVA Allmänna bestämmelser för brukande av Täby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Bestämmelserna är antagna av kommunfullmäktige. Avfall Med avfall avses varje föremål,

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Sala kommun

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Sala kommun Småhus och fritidshus Avfallstaxa Sala kommun Avfallstaxa Sala kommun Antagen av Sala kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad för de vanligaste avfallsabonnemangen, extra tjänster

Läs mer

Enbostadshus och fritidshus. Avfallstaxa

Enbostadshus och fritidshus. Avfallstaxa Enbostadshus och fritidshus Avfallstaxa Skinnskattebergs kommun 2015-2016 Avfallstaxa Skinnskattebergs kommun Antagen av Skinnskattebergs kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad

Läs mer

BILAGA 2 Uppföljning av mål i föregående avfallsplan år 2013 AVFALLSPLAN 2018

BILAGA 2 Uppföljning av mål i föregående avfallsplan år 2013 AVFALLSPLAN 2018 BILAGA 2 Uppföljning av mål i föregående avfallsplan år 2013 AVFALLSPLAN 2018 FÖR ESKILSTUNA Arbetsmaterial 2017 04 25 I Eskilstuna kommuns avfallsplan 2013 antogs 18 delmål i linje med det övergripande

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa Småhus och fritidshus Avfallstaxa Sala kommun 2016 Avfallstaxa Sala kommun Antagen av Sala kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad för avfallsabonnemang, extra tjänster samt

Läs mer

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret Avfallshantering i verksamheter Linda Vikström Miljökontoret p Vilka sorteringskrav finns? p Verksamhets resp. hushålls? p Egen transport Vad är? Definition: Med avses varje föremål, ämne eller substans

Läs mer

Ordlista Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2001:1063).

Ordlista Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2001:1063). Ordlista Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2001:1063). Aerob behandling Anaerob behandling Aska Avfall Avfallshantering

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning UTKAST 100608

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning UTKAST 100608 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning UTKAST 100608 Avfallsplan 2011-2015 för Vellinge kommun 2010-XX-XX 1 (9) Innehållsförteckning 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2 Avfallsmängder,

Läs mer

Avfallstaxa. Skinnskattebergs kommun

Avfallstaxa. Skinnskattebergs kommun Småbostadshus och fritidshus Avfallstaxa Skinnskattebergs kommun Avfallstaxa Skinnskattebergs kommun Antagen av Skinnskattebergs kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad för

Läs mer

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion Avfallsplan 2018-2022 för Eskilstuna kommun kortversion Beslutad av kommunfullmäktige 14 december 2017 Vår vision Året är 2022. I Eskilstuna arbetar vi aktivt med att minska mängden avfall. Begagnade produkter

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Fagersta kommun

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Fagersta kommun Småhus och fritidshus Avfallstaxa Fagersta kommun Avfallstaxa Fagerstas kommun Antagen av Fagerstas kommunfullmäktige. Taxan gäller från 2017-01-01. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad för

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan Bilaga 2 av nuvarande avfallsplan Vindelns kommuns nu gällande avfallsplan är från 1993, antagen i fullmäktige 1993-11- 15 är ålderstigen och målen som då var uppsatta är uppfyllda. Beskrivning om målen

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Älvsbyns Energi AB, Älvsbyns kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR ÄLVSBYNS KOMMUN Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Älvsbyns Energi AB. Denna renhållningstaxa gäller

Läs mer

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING. för Malmö stad och Burlövs kommun gällande från 20XX-XX-XX

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING. för Malmö stad och Burlövs kommun gällande från 20XX-XX-XX FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING för Malmö stad och Burlövs kommun gällande från 20XX-XX-XX Beslutade av kommunfullmäktige 2011-XX-XX Ersätter renhållningsordning fastställd av kommunfullmäktige 2011-xx-xx

Läs mer

Avfallsplan för Tierps kommun 2 maj 2018 BILAGA 2 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL

Avfallsplan för Tierps kommun 2 maj 2018 BILAGA 2 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL BILAGA 2 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL 1 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL Här beskrivs översiktligt de viktigaste anläggningarna för hantering av avfall

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

SOLLEFTEÅ KOMMUN. RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

SOLLEFTEÅ KOMMUN. RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering Antagen av kommunfullmäktige 15 december, 2008 150. Reviderad av kommunfullmäktige 21 december, 2009. Gäller fr.o.m. 1 januari 2010.

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Hallstahammars kommun

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Hallstahammars kommun Småhus och fritidshus Avfallstaxa Hallstahammars kommun Avfallstaxa Hallstahammars kommun Antagen av Hallstahammars kommunfullmäktige. Gäller från 2018-05-01 Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad

Läs mer

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista Bilaga 7 Ordlista Avfall Avfall Sverige Avfallsfraktioner Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avfallsslag BAT Bioavfall Biogas Biologisk behandling Biologiskt avfall Bortskaffande

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Avfallsplan 2011-2015 för Staffantorps kommun 2010- Innehållsförteckning 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2 Avfallsmängder, insamling

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Norbergs kommun

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Norbergs kommun Småhus och fritidshus Avfallstaxa Norbergs kommun Avfallstaxa Norbergs kommun Antagen av Norbergs kommunfullmäktige. Taxan gäller från 2018-05-01 Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad för de

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering 1 RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering för Sollefteå kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Enköpings kommun

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Enköpings kommun Småhus och fritidshus Avfallstaxa Enköpings kommun Avfallstaxa Enköpings kommun Antagen av Enköpings kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnader för de vanligaste avfallsabonnemangen,

Läs mer

UPPFÖLJNING AV TIDIGARE AVFALLSPLANER FÖR BENGTSFORS, DALS-ED, FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

UPPFÖLJNING AV TIDIGARE AVFALLSPLANER FÖR BENGTSFORS, DALS-ED, FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER memo04.docx 2013-06-14 UPPFÖLJNING AV TIDIGARE AVFALLSPLANER FÖR BENGTSFORS, DALS-ED, FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 4 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-03-22 Uppföljning

Läs mer

5:e upplagan, januari 2012

5:e upplagan, januari 2012 5:e upplagan, januari 2012 Illustration: Erik Ciardi Avfallshantering vid företag Syftet med projektet är främst att genom tillsyn öka återvinningen av verksamhetsavfall och minska mängden avfall som hamnar

Läs mer

Avfallstaxa Bollnäs kommun 2018

Avfallstaxa Bollnäs kommun 2018 Avfallstaxa Bollnäs kommun 2018 1 Vi är våra kommuners främsta miljöambassadörer, som driver frågor rörande återvinning och miljö. BORAB är ett kommunalt bolag som sköter avfallshanteringen i Bollnäs och

Läs mer

Avfallstaxa Ovanåkers kommun 2018

Avfallstaxa Ovanåkers kommun 2018 Avfallstaxa Ovanåkers kommun 2018 1 Vi är våra kommuners främsta miljöambassadörer, som driver frågor rörande återvinning och miljö. BORAB är ett kommunalt bolag som sköter avfallshanteringen i Bollnäs

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Arboga kommun

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Arboga kommun Småhus och fritidshus Avfallstaxa Arboga kommun Avfallstaxa Arboga kommun Antagen av Arbogas kommunfullmäktige. Taxan gäller från och med 2018-05-01. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad för

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa Småhus och fritidshus Avfallstaxa Enköpings kommun 2016 Avfallstaxa Enköpings kommun Antagen av Enköpings kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad för avfallsabonnemang, extra

Läs mer

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Sammanfattning Avfallsplanen för Essunga kommun har reviderats. Planen sträcker sig från år 2006-2010. Enligt miljöbalken 15 kap 11 ska det i varje kommun finnas

Läs mer

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling 1 (17) FÖRORD Denna plan utgör Lekebergs kommuns avfallsplan enligt 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Malung-Sälens Kommun Gemensam avfallsplan 2014

Läs mer

Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?

Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera? 2019-05-07 - Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera? DalaAvfall är ett samverkansorgan mellan kommunernas avfallsverksamheter med ansvar för hushållsavfall

Läs mer

Avfall i verksamheter

Avfall i verksamheter Avfall i verksamheter Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid lätta att tyda. Trots det har du som verksamhetsutövare en skyldighet att känna till hur ditt avfall ska hanteras. Det finns flera

Läs mer

Hantering av avfall i verksamheter

Hantering av avfall i verksamheter Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen informerar om Hantering av avfall i verksamheter Den här broschyren vänder sig till dig som hanterar avfall i din verksamhet. Informationen ger dig en kortfattad

Läs mer

Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplan Sammanfattning

Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplan Sammanfattning Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplan 2014-2017 Sammanfattning Förklaring av symboler et är uppfyllt i nuvarande avfallsplan et är delvis uppnått i nuvarande avfallsplan et är inte uppnått i nuvarande

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Uppföljning av förra avfallsplanens mål och åtgärder

Uppföljning av förra avfallsplanens mål och åtgärder Uppföljning av förra avfallsplanens mål och åtgärder Det är svårt att följa upp 2005 års avfallsplan för Östersunds kommun eftersom målen inte är mätbara och tidssatta. För varje avfallsslag finns strategier

Läs mer

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner Avfallsplan år 2017 2022 Säffle och Åmåls kommuner 1 Inledning Kommunens renhållningsordning omfattas av avfallsplan och renhållningsföreskrift. I avfallsplanen anges mål som kommunens renhållningsverksamhet

Läs mer

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till avfallsplan 2010-04-22 Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket (NFS 2006:6) ska en miljöbedömning

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Västerås kommun

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Västerås kommun Småhus och fritidshus Avfallstaxa Västerås kommun Avfallstaxa Västerås kommun Antagen av Västerås kommunfullmäktige. Taxan gäller från 2018-05-01. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnader för

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Flerbostadshus och verksamhet. Avfallstaxa. Norbergs kommun

Flerbostadshus och verksamhet. Avfallstaxa. Norbergs kommun Flerbostadshus och verksamhet Avfallstaxa Norbergs kommun Avfallstaxa Norbergs kommun Antagen av Norbergs kommunfullmäktige. Taxan gäller från 2017-01-01. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 Reviderad 2014 En

Läs mer

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun

Datum. Antagen av kommunfullmäktige Dokumentnamn: Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Datum för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Utgör del av kommunens renhållningsordning (avfallsplan och renhållningsföreskrifter) enligt 15 kap, 11 MB Antagen av: Kommunfullmäktige 268 2016-12-19

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Föreskrifter om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Antagen av kommunfullmäktige i Eslöv 2008-12-15 Antagen av kommunfullmäktige i Hörby 2008-11-17 Antagen av kommunfullmäktige i Höör

Läs mer

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ?

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ? I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ? I dag har de flesta av oss insett att jordens resurser är ändliga och att vi därför måste

Läs mer

Renhållningsordning för Trollhättans kommun. antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15

Renhållningsordning för Trollhättans kommun. antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15 för Trollhättans kommun antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15 Omslagsbild: Strandgatan i Trollhättan. Foto: Sören Lindqvist Dokumentbeteckning 3(14) Syfte Enligt miljöbalkens 15 kapitel om avfall och

Läs mer

Flerbostadshus och verksamhet. Avfallstaxa. Fagersta kommun

Flerbostadshus och verksamhet. Avfallstaxa. Fagersta kommun Flerbostadshus och verksamhet Avfallstaxa Fagersta kommun Avfallstaxa Fagerstas kommun Antagen av Fagerstas kommunfullmäktige. Taxan gäller från 2017-01-01. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad

Läs mer

Så hanterar vi tillsammans vårt avfall Avfallsplan 2020

Så hanterar vi tillsammans vårt avfall Avfallsplan 2020 Så hanterar vi tillsammans vårt avfall Avfallsplan 2020 Reviderad 2018 Förebygga Återanvända Återvinna material Återvinna energi Deponera www.umea.se/kommun 2 En strävan efter att vara hållbar Alla kommer

Läs mer