Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/ Sociala nämndernas förvaltning Karolina Öjemalm Epost: karolina.ojemalm@vasteras.se Kopia till Stadsbyggnadsförvaltningen Äldrenämnden Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att godkänna yttrandet och översända det till stadsbyggnadsförvaltningen. Ärendebeskrivning Ett förslag till en reviderad översiktsplan för Västerås har skickats ut på samråd till ett stort antal remissinstanser, däribland Äldrenämnden. Sociala nämndernas förvaltning vill lämna synpunkter enligt nedan på den reviderade versionen. Åldersgruppen 65 år och äldre utgör år procent av Västerås befolkning. Antalet äldre i befolkningen kommer att öka drastiskt under de kommande tio-femton åren, inte minst antalet personer över 80 år. Inte minst av denna anledning är det viktigt att det finns god tillgång på bostäder i det ordinära bostadsbeståndet med mycket god tillgänglighet. Väsentligt är också att bostadsbeståndet i staden utgörs av en blandning av upplåtelseformer, bostadstyper och bostads-/lägenhetsstorlekar i varje stadsdel/område för att möjliggöra kvarboende i närområdet och att behålla de sociala nätverk man har där. Särskilt vill nämnden betona vikten av att det byggs fler trygghetsboenden för äldre personer i Västerås. I ett trygghetsboende läggs stor vikt på den sociala samvaron och trygghetssituationen för äldre personer. Det är även viktigt att en god planberedskap finns för fortsatt behov av byggande av särskilda boenden och att detta behov och möjligheter att tillgodose den hela tiden bevakas i planarbetet i staden. Angeläget/önskvärt är också en god geografisk spridning i staden. Detta blir ännu viktigare i den reviderade versionen av översiktplanen där planeringsinriktningen är invånare 2050 i Västerås. Ett tillskott med nya invånare betyder att det behöver skapas nya bostäder och i dagsläget finns det endast möjlighet att bygga ca bostäder. Gemensamma mötesplatser med stor variation i utseende och innehåll och bra geografisk spridning i hela staden är mycket viktiga för att bidra till att skapa ett hållbart Västerås inte minst med fokus på den sociala hållbarheten.

2 Dnr: 2017/00061-ÄN Sociala nämndernas förvaltning Karolina Öjemalm Yttrande över Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Ett förslag till en reviderad översiktsplan för Västerås har skickats ut på samråd till ett stort antal remissinstanser, däribland Äldrenämnden. Sociala nämndernas förvaltning vill lämna synpunkter enligt nedan på den reviderade versionen. Åldersgruppen 65 år och äldre utgör år procent av Västerås befolkning. I den reviderade versionen av översiktsplanen finns ett nytt avsnitt med om framtidstrender för Västerås. Antalet äldre i befolkningen kommer att öka drastiskt under de kommande tio-femton åren, inte minst antalet personer över 80 år. Inte minst av denna anledning är det viktigt att det finns god tillgång på bostäder i det ordinära bostadsbeståndet med mycket god tillgänglighet. Väsentligt är också att bostadsbeståndet i staden utgörs av en blandning av upplåtelseformer, bostadstyper och bostads-/lägenhetsstorlekar i varje stadsdel/område för att möjliggöra kvarboende i närområdet och att behålla de sociala nätverk man har där. Särskilt vill nämnden betona vikten av att det byggs fler trygghetsboenden för äldre personer i Västerås. I ett trygghetsboende läggs stor vikt på den sociala samvaron och trygghetssituationen för äldre personer. Det är viktigt att en god planberedskap finns för fortsatt behov av byggande av särskilda boenden och att detta behov och möjligheter att tillgodose den hela tiden bevakas i planarbetet i staden. Angeläget/önskvärt är också en god geografisk spridning i staden. Detta blir ännu viktigare i den reviderade versionen av översiktplanen där planeringsinriktningen är invånare 2050 i Västerås. Ett tillskott med nya invånare betyder att det behöver skapas nya bostäder och i dagsläget finns det endast möjlighet att bygga ca bostäder. När det gäller sätt att tillgodose människors behov av servicetjänster sker bland annat en mycket snabb utveckling att via internetbaserade tjänster kunna sköta bank och postärenden, kontakter med myndigheter, företag och andra organisationer, köpa varor och tjänster. Trots detta finns behov av geografisk/fysisk närhet till viss typ av service exempelvis dagligvaruhandel och gärna i kombination med annan service såsom apotek, post, bank etc. Där den av

3 VÄSTERÅS STAD 2 olika skäl inte finns/kan finnas är det viktigt att den är lätt att nå med bland annat kollektivtrafik. Gemensamma mötesplatser med stor variation i utseende och innehåll och bra geografisk spridning i hela staden är mycket viktiga för att bidra till att skapa ett hållbart Västerås inte minst med fokus på den sociala hållbarheten. Viktigt i sammanhanget är även att möjligheter till generationsöverskridande möten skapas. En av alla verksamhetsformer som äldrenämnden beställer av de olika utförarna benämns just mötesplats. Begreppet mötesplats ska emellertid i detta sammanhang arbetet med stadens utveckling i översiktsplanen ses i sin vidaste betydelse alla former av platser där människor möts/kan mötas, utomhus såväl som inomhus. Väldigt många finns redan och fungerar bra, men kanske kan utvecklas ytterligare. Nya kan tillskapas av såväl staden som andra offentliga aktörer, ideella organisationer och föreningar, kommersiella aktörer, enskilda medborgare i olika konstellationer och andra aktörer var för sig eller i olika samverkansformer med varandra. TILLGÄNGLIGHET i alla avseenden, i alla sammanhang och för alla människor måste ägnas stor uppmärksamhet och bli ett så naturligt inslag i allt arbete med att utveckla och forma vårt samhälle att det så småningom inte ska behöva särskilt framhållas. Det är därför bra att revideringen av översiktsplanen har med en strategi för hälsa, välbefinnande och jämlika förutsättningar som betonar god tillgänglighet för alla och att den fysiska miljön ska upplevas som tillgänglig.

4 Från: Daun, Katarina Skickat: den 10 februari :30 Till: Barn- och utbildningsförvaltningen; Fastighetsnämnden och teknik- och fastighetsförvaltningens myndighetsbrevlåda; Nämnden för idrott och friluftsliv; Kulturnämnden; Miljö-Hälsoskyddsförvaltningen myndighetsbrevlåda; Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg myndighetsbrevlåda; Skultuna Kommundelsnämnd; Sociala nämndernas förvaltning; Kommunstyrelsen Myndighetsbrevlåda; Tekniska nämndens myndighetsbrevlåda Ämne: Remiss - Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot reviderad januari 2017 Bifogade filer: remissmissiv.pdf; ÖP2026_revidering_beskrivning av förändringar_samråd.pdf; ÖP2026_revidering_samråd.pdf; ÖP2026_revidering_ allmännaintressen_samråd.pdf; ÖP2026_revidering_kompletterande_hållbarhetsbedömning_samråd.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Hej, Ett förslag till revidering av Västerås översiktsplan 2026 har upprättats och skickas nu ut för samråd under tiden 13 februari till och med den 13 april Med vänlig hälsning Katarina Daun Nämndsekreterare/registrator Västerås stad Stadsbyggnadsförvaltningen Västerås Telefon direkt: Kontaktcenter: katarina.daun@vasteras.se Besöksadress: Stadshuset

5 SAMRÅDSREMISS Dnr 2016/01125 Ingrid Legrell Crona Enligt sändlista Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 reviderad januari 2017 Ett förslag till revidering av Västerås översiktsplan 2026 har upprättats och skickas nu ut för samråd under tiden 13 februari till och med den 13 april Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 antogs i december Kommunfullmäktige tog i juni 2016 ställning till översiktsplanens aktualitet. Den samlade bedömningen var att planen i sina huvuddrag är aktuell och kan tjäna som vägledning för det fortsatta samhällsbyggandet. Samtidigt beslutades om att ett arbete med revidering av planen skulle inledas. Syftet med revideringen är att stärka planen som styrdokument och att stärka strategiernas genomslagskraft. Planeringsinriktningen i gällande plan är invånare För att möta den ökande befolkningstillväxten föreslås nu att planeringen ska möjliggöra en befolkningstillväxt som motsvarar invånare Ett tillskott med nya invånare motsvarar ca nya bostäder. Det innebär att Västerås står inför ett omfattande stadsbyggande, där målet är alla ska ha en god bostad, att näringslivets utvecklingsmöjligheter ska stödjas och att bostadsförsörjningen ska stärka den sociala hållbarheten. Planens strategier för hållbar utveckling har bearbetats och fördjupats samt kompletterats med en strategi som sätter den sociala hållbarheten i fokus. En breddad och fördjupad samverkan med våra grannkommuner är en förutsättning för fortsatt utveckling. Vikten av en väl utvecklad regional infrastruktur har lyfts tydligare i planen. Samrådshandlingarna bifogas och finns också på där det även finns möjlighet att lämna synpunkter. Handlingar finns utställda i Stadshusentrén och på Västerås stadsbibliotek. Ett möte i form av Öppet Hus kommer att anordnas i centrala staden. Tid och plats meddelas senare. Skriftliga synpunkter på förslaget ska senast den 13 april 2017 ha inkommit till Stadsbyggnadsförvaltningen, Stadshuset, Västerås, eller e-post: stadsbyggnadsforvaltningen@vasteras.se Frågor besvaras av Ingrid Legrell Crona, projektledare, tel , ingrid.legrell.crona@vasteras.se Efter samrådet kommer synpunkterna att sammanställas och eventuella bearbetningar göras. Därefter ställs planen ut för granskning innan den förs till kommunfullmäktige för antagande. När den reviderade översiktsplanen antagits av kommunfullmäktige kommer den att vara vägledande för den fortsatta planeringen i Västerås. KOMMUNSTYRELSEN

6 Bilaga till Västerås översiktsplan 2026 SAMRÅDSHANDLING Allmänna intressen Bostadsförsörjning Natur- och kulturmiljö Klimat, miljö, hälsa och säkerhet Riksintressen Antagen av kommunfullmäktige REVIDERAD januari

7 Västerås översiktsplan 2026 består av följande handlingar: - Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050, reviderad jan Allmänna intressen, reviderad jan Kompletterande hållbarhetsbedömning, jan Hållbarhetsbedömning, antagen 2012 Kartor och dokument som hänvisas till går att fi nna under Västerås översiktsplan med utblick mot 2050, reviderad jan 2017 Medverkande: Planarbetet har bedrivits i projektform. Företrädare för stadens förvaltningar och bolag har medverkat i projektgruppen. Arbetet har letts av en styrgrupp, vars ordförande varit Per Johansson samt from juli 2016 Håkan Svärd, stadsledningskontoret. Projektledare har varit Ingrid Legrell Crona, stadsbyggnadsförvaltningen. Översiktsplanen är upprättad av stadsbyggnadsförvaltningen genom Ingrid Legrell Crona (projektledare), Anna Jägvald (biträdande projekledare), Selma Nylander (layout), Jenni Kullinger (grafik) och Anders Carlström (kartor). Hållbarhetsbedömningen är upprättad av Tyréns AB på uppdrag av Västerås stad. Illustrationer: Tobias Flygar, Studio Flygar Fotografier: Stadsbyggnadskontoret där inget annat anges.

8 Inledning I planeringen ska hänsyn tas till och avvägningar göras mellan olika allmänna intressen. De allmänna intressena anges i plan- och bygglagens andra kapitel. I lagtexten nämns bland annat ändamålsenlig struktur, god livsmiljö, natur- och kulturvärden, goda miljöförhållanden, ekonomisk tillväxt samt bostadsbyggandet och utvecklingen av bostadsbeståndet. Vid prövningen av frågor enligt plan- och bygglagen ska kommunen ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen. De enskilda intressena uppkommer först när någon enskild blir berörd av kommunens planläggning eller lovbeslut. Översiktsplanen redovisar endast allmänna intressen. I denna bilaga redovisas allmänna intressen och förhållanden som är viktiga att beakta vid planering och byggande. I det första avsnittet berörs bostadsbyggandet och utvecklingen av bostadsbeståndet. I det andra avsnittet berörs natur- och kulturmiljövärden. Här finns också detaljerade riktlinjer som rör hänsyn till gröna värden i planeringen och hänsyn till värden i den redan byggda miljön. I det tredje avsnittet berörs frågor som rör miljö, hälsa, säkerhet och effekter av de klimatförändringar som förväntas. Här finns också detaljerade riktlinjer som rör dessa frågor. Vissa intressen är av sådan art att de är av nationell betydelse, s k riksintressen. I det fjärde avsnittet redovisas de riksintresseanspråk som staten har och kommunens ställningstagande till dessa. Kartorna i rapporten ger en översiktlig bild av de intresseområden som visas. För mer detaljerad information hänvisas till Innehållsförteckning Bostadsförsörjning sid 4 Natur- och kulturmijö sid 6 Klimat, miljö, hälsa och säkerhet sid 14 Riksintressen sid 24 Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 3

9 Bostadsförsörjning Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande faktorer som har betydelse för såväl tillväxten som välfärden i både kommuner och regioner. Bostadsbyggandet fördes in som allmänt intresse i plan- och bygglagen för att tydliggöra kopplingen mellan planläggning och möjligheterna att tillgodose det kommunala bostadsförsörjningsbehovet. De riktlinjer som kommunerna ska ta fram för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av plan- och bygglagen. Det kan i den översiktliga planeringen dels handla om att använda och utveckla det befintliga beståndet av bostäder på ett resurseffektivt sätt och dels om att bygga nytt genom att förtäta befintlig bebyggelse med nya bostäder eller lokalisera nya områden. Bostadsplaneringen i Västerås delas in i två delar - Program med riktlinjer för bostadsförsörjningen samt Handlingsplan för bostadsförsörjningen. Programmet antas av kommunfullmäktige varje man-datperiod och handlingsplanen antas för en tvåårsperiod. Program med riktlinjer för bostadsförsörjningen i Västerås antogs av kommunfullmäktige 4 sept 2014 med målet 4000 bostäder under planperioden, dvs i genomsnitt 1000 bostäder per år. Kommunstyrelsen har beslutat att en översyn av programmet för bostadsförsörjningen ska göras. Den kraftigare befolkningstillväxt som kan väntas leder till att behovet av bostäder nu är större, vilket ställer ännu högre krav på en fungerande bostadsförsörjning. Ett program med nya mål och indikatorer samt en handlingsplan med nya åtgärder för 2018 och framåt ska därför nu tas fram och anpassas till de nya förutsättningarna. Enligt tidplanen ska båda dokumenten vara antagna senast i dec Ett tillskott med nya invånare till 2030 motsvarar ca nya bostäder. Det finns möjlighet att bygga ca bostäder i nu pågående eller antagna fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner. Sammantaget motsvarar det behovet minst 15 år framåt i tiden. För att möta behovet därefter måste vi antingen hitta nya sätt att komplettera bebyggelsen inom den redan byggda staden eller exploatera nya områden i stadens utkant. En annan möjlighet är en kraftigare utbyggnad inom serviceorterna kopplad till utbyggnad av kollektivtrafiken. Det är en stor utmaning att klara detta och samtidigt erbjuda västeråsarna en god livsmiljö med arbetsplatser, attraktiva offentliga miljöer, bra parker, lekplatser, idrott och kultur samt en välfungerande service med bland annat förskolor och skolor. Fördjupade studier krävs för att bedöma hur mycket som kan byggas genom komplettering och förnyelse inom Västerås tätort och i våra serviceorter och hur en framtida hållbar bebyggelsestruktur kan se ut. 4 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

10 Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 5

11 Natur- och kulturmiljö I Västerås fi nns stora möjligheter att uppleva levande natur- och kulturmiljöer både i direkt anslutning till tätorten och på den omkringliggande landsbygden. I översiktsplanen har de områden som är särskilt rika på natur- och kulturmiljöer pekats ut. Det är områden som föreslås utvecklas för rekreation, turism och rörligt friluftsliv. Även utanför dessa områden ska hänsyn tas till natur- och kulturmiljövärden vid lokalisering av ny bebyggelse eller annan ändring av mark- och vattenanvändningen. Värdena fi nns dokumenterade i olika inventeringar och rapporter både hos länsstyrelsen och inom kommunen. Antagen i kommunstyrelsen den 18 augusti 2010 I miljöbalken finns flera former av områdesskydd som kan användas för att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer, till exempel biotopskydd, naturminnen, djurskydd, strandskydd och reservat. Hänsyn ska tas till natur- och kulturmiljövärden även om det inte finns något formellt skydd. LÄS MER: Handlingsplan för natur- och kulturmiljön Handlingsplanen för natur- och kulturmiljö i Västerås godkändes av kommunstyrelsen 2010 och gäller till Syftet med planen är att tydliggöra, systematisera och effektivisera det natur- och kulturmiljöarbete som genomförs i Västerås stad. I planen från 2010 angavs att den skulle revideras efter en femårsperiod. Revideringen av planen innebär att de mål som redan är uppfyllda, eller som inte kommer att kunna nås, har tagits bort ur planen, att en del mål har tillförts, samt att planen har strukturerats om, så att mål och åtgärder blir mer uppföljningsbara. Den reviderade handlingsplanen väntas bli godkänd under Strandskydd Kring alla sjöar och vattendrag gäller strandskyddsförordnande enligt miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att trygga tillgängligheten för allmänheten och att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Det generella strandskyddet är 100 meter på land och i vattnet. Kring Mälaren gäller utvidgat strandskydd om 300 meter enligt länsstyrelsens beslut. Kring vissa vattendrag/diken har länsstyrelsen beslutat att strandskyddet är 25 meter. RIKTLINJER Vid lokalisering av ny bebyggelse eller annan tillståndsprövning ska naturvärdena och de mål för naturvården som finns i Handlingsplanen för natur- och kulturmiljön beaktas. Inom strandskyddat område är det förbjudet att till exempel anlägga, gräva eller bygga något. För att få göra det krävs dispens, det vill säga ett undantag från förbudet i strandskyddsbestämmelserna. För att få dispens krävs särskilda skäl och att åtgärden inte strider mot strandskyddets syfte. Naturvårdens värdekärnor Naturvårdens värdekärnor utgörs av områden och objekt som i olika regionala och kommunala bedömningar utpekats som särskilt värdefulla och som ska beaktas i planeringen och vid användningen av mark- och vattenområden. Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU vars syfte är att värna om de arter och livsmiljöer som är av gemensamt intresse för EU-länderna. Vissa områden skyddas som reservat, vilket är en skyddsform som används i områden med särskilt höga natur- och kulturmiljövärden. 6 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

12 ± SALA w w w Svanå För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på SURAHAMMAR Munga Rv56 Sevalla ENKÖPING Skultuna Lillån Sagån Svartån Tillberga Tortuna Kärsta Hökåsen Rv66 Västerås E18 Irsta HALLSTAHAMMAR E18 Dingtuna Barkarö Gäddeholm M Ä L A R E N Rv56 Tidö-Lindö Teckenförklaring Kvicksund ESKILSTUNA STRÄNGNÄS 0 5 Km De största områdena som är skyddade som naturreservat finns i och invid Mälaren. Gäddeholms herrgård med sin långa odlingshistoria är skyddad som kommunalt kulturreservat. Reservatsbestämmelserna avgör vilken mark- och vattenanvändning som är tillåten inom reservaten. Naturmiljövärdena finns dokumenterade i olika inventeringar och rapporter både hos länsstyrelsen och inom kommunen. I naturvårdsplanen för Västmanlands län (2015) pekas kända frilufts- och naturvärden ut som inte är skyddade på annat sätt. Naturvårdsplanen är ett underlag för planeringen, men har inte någon rättslig verkan. Hos länsstyrelsen finns också ängs- och betesmarksinventering från 2004 och våtmarksinventering (2007) samt dokumentation och föreskrifter över djur- och växtskyddsområde, strandskyddsområden, vattenskyddsområden, naturminnen och biotopskyddsområden. Underlag från Skogsstyrelsen visar nyckelbiotoper, sumpskogar och områden med skogligt biotopskydd. Inom ramen för kommunens handlingsplan för natur- och kulturmiljö har en inventering av bland annat mistel och områden med biotopskydd utförts. Inom ramen för arbete med fördjupningar av översiktsplanen och olika detaljplaneprojekt görs kompletterande inventeringar. Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 7

13 ± SALA w w w Svanå LÄS MER: För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på länsstyrelsens hemsida, Skogsstyrelsens hemsida SURAHAMMAR Skultuna Munga Rv56 Lillån Sevallaa Sagån ENKÖPING Svartån Tillberga Tortuna Kärsta Hökåsen Rv66 Västerås E18 Irsta HALLSTAHAMMAR E18 Dingtuna Barkarö Gäddeholm M Ä L A R E N Teckenförklaring Rv56 Tidö-Lindö Kvicksund ESKILSTUNA STRÄNGNÄS 0 5 Km RIKTLINJER Mycket värdefulla områden Områdenas natur-, kultur- och rekreationsvärden ska bevaras och utvecklas. Endast sådana anläggningar eller andra anordningar som är förenliga med områdenas bevarande och utveckling tillåts. Värdefulla områden Områdenas natur-, kultur- och sociala värden ska stärkas och utvecklas. Inom områdena kan delvis annan markanvändning tillåtas om utpekade värden och kvaliteter kan behållas eller kompenseras. Grönstrukturplan för Västerås tätort och serviceorterna Inom Västerås tätort liksom i de mindre orterna i kommunen finns naturområden, parker och aktivitetsytor, men också grönytor för spontan lek, idrottsutövning och picknick. Bland grönytorna finns också ytor som har blivit över smala gräsmattor mellan cykelväg och bilväg, eller mellan vattendrag och järnväg, delar av parker som har blivit lite bortglömda ytor som inte nyttjas av människor, men som heller inte är lämpliga för exploatering. En del av dessa hyser naturvärden som kan stärkas, andra har potential för ökade naturvärden. Utredningen Grönstrukturplan för Västerås tätort togs fram som en delutredning i Översiktsplan för Västerås tätort, Öp54. Grönstrukturplanen utgör ett fördjupat kunskapsunderlag och belyser de gröna värdena ur två aspekter; rekreation och biologisk mångfald. Av Västerås översiktsplan 2026 framgår att en översyn av grönstrukturplanen ska göras. Intentionerna är att ett förslag till ny grönstrukturplan ska remissbehandlas parallellt med förslaget till reviderad översiktsplan. I avvaktan på att den nya planen antagits ska de mål och riktlinjer för planering och byggande som finns i Grönstrukturplan för Västerås tätort vara utgångspunkt för planeringen. Målen för den nya grönstrukturplanen är: att beskriva och identifiera värden inom grönstrukturen samt ange mål och riktlinjer för hur värden ska bevaras och utvecklas. 8 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

14 BILAGA TILL ÖP54 ÖP UTR 2001:1 SEPTEMBER 2004 att identifiera gröna (och blå) områden med rätta egenskaper och kvaliteter på rätt ställe för såväl människors rekreation som för ekologiska funktioner. Grönstruktur är ett samlat begrepp för alla gröna områden av olika karaktär och funktion. Inte alla mark/vattenområden är lika viktiga i den gröna strukturen. Planen ska beakta ekologiska, kulturhistoriska och sociala aspekter på grönstruktur. Grönstrukturplanen ska utgöra ett underlag för kommunens fysiska planering. Den ska också vara vägledande vid planering för grönytornas utveckling och skötsel. Planen ska identifiera eventuella konfliktområden där olika intressen kan ha motverkande anspråk/önskemål. GRÖNSTRUKTURPLAN FÖR VÄSTERÅS TÄTORT REKREATION - BIOLOGISK MÅNGFALD LÄS MER: Grönstrukturplan för Västerås tätort Den översyn som gjorts innebär att vissa områden fått en ny klassning och att delvis nya kriterier för bedömning av grönområdenas värde har tagits fram. En beskrivning av tillgången till gröna områden i serviceorterna och en bedömning av deras värde har också gjorts. ± w w w För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på Rönnby Önsta Gryta Finnslätten Vallby Erikslund Centrum Hälla Hacksta Teckenförklaring M Ä L A R E N Inom ramen för arbetet med grönstrukturplanen har Mälardalens högskola på uppdrag av stadsbyggnadsförvaltningen genomfört en kartläggning och en värdering av användningen av några valda grönområden i Västerås. Studien söker kartlägga hur parker och naturområden i staden brukas, med särskilt fokus på kön och jämställdhet. En handlingsplan för Västerås parker har tagits fram. Planen ska vara ett hjälpmedel för att utveckla stadens parker och göra dem mer attraktiva för alla invånare i Västerås. Planen ska fungera som ett underlag för planering Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 9

15 RIKTLINJER Vid prövning av ny bebyggelse eller annan ändring av markanvändningen ska särskild hänsyn till kulturmiljövärdena tas inom de områden som avgränsats som miljöhänsynsområden. och prioriteringar av parkinvesteringar. Parkplanen, som väntas bli antagen av Tekniska nämnden(?) under 20xx(?) utgör ett viktigt komplement till grönstrukturplanen. Kommunfullmäktige har antagit Balanseringsprinciper för natur- och kulturvärden i samband med exploatering och samhällsbyggnad (2015). Utgångspunkten är en trestegsmetodik där man vid planering av exploatering i första hand ska undvika värdefulla natur- och/eller kulturmiljöområden. Om det inte är möjligt ska man försöka minimera skador och om det inte heller är möjligt kompensera för skador. Kulturmiljö Den 1 jan 2014 förnyades den gamla kulturminneslagen och fick ett nytt namn; kulturmiljölag. Den viktigaste förändringen i lagen är att alla fornlämningar äldre än 1850 är skyddade. För alla andra kulturhistoriskt värdefulla lämningar gäller portalparagrafen dvs det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön, ett ansvar som delas av alla. Vattenanknutna kulturmiljövärden längs Svartån Syftet med projektet är att få bättre kunskap om vattenanknutna kulturmiljövärden för att ha tillgång till ett kunskapsunderlag för områden utpekade för fiske och naturvårdsrestaurerande åtgärder. Rapporten finns tillgänglig på länsstyrelsens webbplats. Landskapskaraktärsanalys En landskapskaraktärsanalys för Västmanlands län färdigställdes Analysen finns tillgänglig på länsstyrelsens webbplats. Hänsynsområden, kulturmiljö I samband med arbetet med den första översiktsplanen för Västerås i slutet av 1980-talet togs ett program för kulturmiljövård fram. Kulturminnesvårdsprogrammet för Västerås kommun består av utredningen Västeråsbygden ett program för kulturmiljövård, godkänt av kommunstyrelsen 1989, samt Bevarandeprogram,Västerås stadsbebyggelse, som antogs av kommunfullmäktige I utredningen Västeråsbygden ett program för kulturmiljövård identifierades ett antal områden med särskilda kulturmiljövärden (miljöhänsynsområden). De utpekade områdena håller fortfarande höga värden och programmet ska fortsätta att gälla som planeringsunderlag. Inom dessa områden är det särskilt viktigt att vara varsam vid såväl placering som utformning av nya byggnader liksom vid om- och tillbyggnader. Vissa gränsjusteringar har gjorts med hänsyn till förändringar i markanvändningen. Justeringarna berör Dingtuna Lundby, Svartådalen, Gäddeholmsområdet, Frösåker och Björksta/Nykvarn. För Dingtuna Lundby har en justering gjorts kring de nya bostäderna vid Husta/Bärby. Gränsen har dragits norr om bebyggelsen. Vidare har en justering gjorts i den östra delen av området för att anpassas efter fördjupningen av översiktsplanen för Hackstaområdet. Där planeras nya 10 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

16 Stadsbyggnadskontoret BILAGA TILL ÖP54 ÖP UTR 2001:2 SEPTEMBER 2004 verksamhetsområden inom en del av miljöhänsynsområdet. Gränsen för Svartådalens område har justerats i söder så att den går längs Norrleden och exkluderar Brottbergaområdet. Gäddeholmsområdet har justerats så att detaljplaneområdet Herrgårdsängen hamnar utanför miljöhänsynsområdet. Frösåker har justerats så att golfbanan kommer utanför miljöhänsynsområdet. För Björksta/Nykvarn har området kring E18:s nya sträckning tagits bort som miljöhänsynsområde på grund av vägens inverkan. De kvaliteter och värden som finns i den äldre bebyggelsen i staden beskrivs i Bevarandeprogram, Västerås stadsbebyggelse från De utpekade byggnaderna och områdena håller fortfarande höga värden och programmet ska fortsätta att gälla som planeringsunderlag ( se även avsnittet Det byggda kulturarvet). LÄS MER: Västeråsbygden - e program för kulturminnesvård w w w Sala Svanå För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på Munga Surahammar Skultuna Rv 56 Lillån Sevalla Sagån Enköping Rv 66 Svartån Hökåsen Tillberga Tortuna Kärsta Orresta Västerås E 18 Hallstahammar Irsta E 18 Dingtuna Gäddeholm Barkarö Rv 56 Kvicksund Det byggda kulturarvet Eskilstuna Strängnäs Utredningen Det byggda kulturarvet, 1950 och 1960-tal, Västerås tätort togs fram som en delutredning i Översiktsplanen för Västerås tätort, Öp54. Den är koncentrerad till det som planerats och byggts från 1950-talet och framåt. Varje tidsepok skapar sina särskilda karaktärsdrag som framträder tydligare i hela miljöer än i enstaka objekt. Utredningen har därför inriktats på sammanhängande områden och lyfter fram ett urval av de områden i staden som är tydliga informationsbärare av viktiga årtionden i Västerås nutidshistoria. Utredningen Det byggda kulturarvet, 1950 och 1960-tal, Västerås tätort och de riktlinjer som finns i den ska fortfarande utgöra underlag för planering Meter Teckenförklaring Hänsynsområde, kulturmiljö DET BYGGDA KULTURARVET OCH 1960-TAL VÄSTERÅS TÄTORT LÄS MER: Det byggda kulturarvet Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 11

17 RIKTLINJER Mycket värdefull bebyggelsemiljö Området får inte förvanskas. Detta innebär dock inte ett förbud mot förändringar. Området och dess byggnader, grönska och trafiksystem ska behålla sin tidstypiska karaktär. Värdefull bebyggelsemiljö Områdena kan förändras och kompletteras men hänsyn ska tas till varje områdes tidsanda och karaktär. och byggande inom Västerås tätort. I samband med arbetet med denna översiktsplan har redaktionella ändringar i text och kartor gjorts. De miljöhänsynsområden som ingick i bevarandeprogrammet för Västerås stadsbebyggelse från 1985 hanteras formellt som områden som är mycket värdefulla enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen. För dessa områden gäller samma riktlinjer som för mycket värdefull bebyggelsemiljö. De områden som utgör mycket värdefull bebyggelsemiljö har kvar sin ursprungliga karaktär såväl hos enskilda byggnader som hos området som helhet och representerar gott byggnadsskick från sin tid. Mindre förändringar kan ha gjorts men utan att dessa förändrat det ursprungliga uttrycket, varken hos byggnaderna eller i deras samspel med sin omgivning, med grönska, gaturum mm. Mycket värdefulla byggnader Byggnader som har stort konstnärligt eller kulturhistoriskt värde får inte förvanskas. LÄS MER: Bevarandeprogram,Västerås stadsbebyggelse 1985 Finns på stadsbyggnadskontoret Förändringar och kompletteringar av området skall ske med utgångspunkt i områdets egenskaper och karaktär på sådant sätt att områdets egenart behålls. Tidstypiska metoder och material samt proportioner ska användas. Tjock tilläggsisolering eller förändrade takfall tillåts exempelvis inte. Kompletterande grönska i gaturum, på parkeringsytor och gårdar kan tillföras. Förändringar av gatusystemet får dock inte göras. Områden som utgör värdefull bebyggelsemiljö är områden inom vilka byggnader, mark och vegetation samspelar på ett sätt som ger en tidstypisk eller särpräglad karaktär. Inom dessa områden kan det finnas enstaka objekt som avviker. Det är sammanhängande områden, stadsmiljöer, vilka som helhet har kvar en ursprunglig karaktär och representerar gott byggnadsskick från sin tid. Områdena inkluderar parker och stadsdelsskogar. Enskilda byggnader kan dock ha förändrats och försetts med tillägg som mer eller mindre förvanskat det ursprungliga uttrycket. I de flesta fall rör det sig om utbytbara detaljer som fönster, portar, balkongfronter osv. som är möjliga att återställa. bevarandeprogram från 1985 Dessa bebyggelseområden kan förändras och kompletteras men hänsyn ska tas till varje områdes tidsanda och karaktär. Om- och tillbyggnader kan göras. Förändringarna behöver inte följa husens ursprungliga utförande, de ska dock knyta an till den anda och karaktär som var utmärkande för området 12 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

18 när det planerades och byggdes. Kompletterande bebyggelse, förtätning, kan ofta tillåtas. Det förutsätter att såväl stadsplan som byggnader inte förvanskar områdets karaktär. Samspelet med grönskan ska uppmärksammas särskilt. Förändringar av gatusystemet, med t ex nya genombrott i trafikseparerade stadsdelar, bör undvikas. Bevarandeprogrammet för Västerås stadsbebyggelse från 1985 upptar förutom miljöhänsynsområden ett antal enskilda byggnader som har stort konstnärligt eller kulturhistoriskt värde. Byggnaderna har indelats i tre värdeklasser. Byggnader i de två högsta värdeklasserna är mycket värdefulla byggnader som inte får förvanskas enligt bestä mmelserna i plan- och bygglagen. Hökåsen Kvastbruket Rönnby Billsta Åshagen Önsta Gryta Tunbytorp Stenby Finnslätten w w w För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på Tunby Nordanby RV 66 RV 66 Sätra Brottberga Vallby Svartån Rocklunda Vega Skallberget Gideonsberg RV 67 Haga Malmaberg Bjurhovda Badelunda Eriksborg Vedbo Källtorp Blåsbo Kristiansborg Emaus Hemdal Brandthovda Pettersberg Herrgärdet Skiljebo Erikslund Klockartorp Råby Centrum Kungsängen Viksäng Hälla Bäckby Hammarby Stohagen Lillåudden Öster Mälarstrand Berghamra Talltorp Lillhamra Teckenförklaring Skälby Gustavsvik M Ä L A R E N Framnäs Hamre Hässlö Hacksta Saltängen Sjöhagen Fågelvik Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 13

19 Klimat, miljö, hälsa och säkerhet Det fi nns många faktorer att ta hänsyn till i planeringen vilka rör miljö, hälsa, säkerhet och effekter av de klimatförändringar som förväntas. De riktlinjer för planeringen som redovisar grundar sig dels på lagar och förordningar, dels på måldokument framtagna inom staden. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande styrmedel och anger de lägsta acceptabla förorenings- eller störningsnivåerna. Syftet är att skydda människors hälsa och miljön. Idag finns miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften, olika parametrar i vattenförekomster, olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. EU behandlar omgivningsbuller som ett av de viktigaste miljöproblemen. EU:s bullerdirektiv innebär en skyldighet att genom att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Detta är en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken en så kallad målsättningsnorm. Städer med fler än invånare ska göra en bullerkartläggning och beräkna hur många invånare som exponeras för olika bullernivåer samt ta fram ett åtgärdsprogram. Kartläggningen, som omfattar buller från vägtrafik, järnväg, flyg samt viss industriell verksamhet genomfördes under Kommunfullmäktige antog 2014 ett femårigt åtgärdsprogram som redovisar hur Västerås stad strategiskt tänker arbeta med att bullerminskande åtgärder. En ny bullerkartläggning för hela kommenen ska genomföras och ska vara klar sommaren Åtgärdsprogrammet kommer därefter att justeras och ska vara klart sommaren Miljökvalitetsnormer för vatten behandlas i Vattenplanen för Västerås, som antogs i oktober En revidering av Vattenplanen kommer att göras, men har avvaktat beslut om Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Miljökvalitetsnormer för luft behandlas i Västerås stads handlingsplan för utomhusluft som antogs i december Klimatanpassning Staden kommer att behöva anpassas till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Hur kraftiga framtida konsekvenser blir beror på hela världens arbete med att minska utsläppen av växthusgaser och på hur väl anpassat samhället är för högre temperaturer, ökad nederbörd och stigande havsnivåer. Nedanstående figur illustrerar exempel på hur Västerås kan påverkas av klimatförändringarna. Klimatförändringen berör många verksamheter inom samhällets olika sektorer. Speciellt påverkas sektorer där det fattas beslut som har långsiktiga 14 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

20 konsekvenser, såsom inom den fysiska planeringen och utbyggnaden av samhällets infrastruktur. Det finns en uppenbar risk att staden bygger fast sig i förhållanden och strukturer som är svåra att rätta till om vi inte redan nu tar hänsyn till att de fysiska förutsättningarna kan förändras. Genom medveten planering och samhällsbyggnad samt förebyggande åtgärder kan samhällets sårbarhet minskas. I Handlingsplan för klimatanpassning med tillhörande åtgärdsplan beskrivs klimatanpassningsarbetet. Nya grödor Värm Torka Eros Ökad elproduktion Nya växt Fuktiga hus Nya Höga vattenflöden Skad Nya djurarter Säm Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalyser för Västerås kommun görs kontinuerligt och den senaste godkändes av kommunstyrelsen i mars Analysen fokuserar på stora olyckor och extraordinära händelser som kan drabba Västerås. Analysen omfattar bland annat klimatförändringar, skred- och översvämningsrisker, transport av farligt gods samt s.k farliga verksamheter och anläggningar, dvs många frågor och förhållanden som påverkar planeringen av mark- och vattenanvändningen i kommunen. I Västerås stads RSA analyseras på en övergripande nivå sårbarheter och vilka stora olyckor och extraordinära händelser som kan drabba kommunen. I denna analyseras hur staden påverkas av klimatförändringarna, vilket ska tjäna som underlag för framtagande av klimatanpassningsåtgärder. Risk- och sårbarhetsanalysen uppdateras årligen. Utomhusluft Luftföroreningar är ett problem för vår hälsa, och känsliga grupper kan påverkas negativt redan vid låga nivåer av förorenande ämnen. Förutom hälsan påverkas även miljön negativt genom försurning och övergödning. Föroreningar bidrar också till skador på t ex byggnader. Sammantaget medför detta stora kostnader för samhället. I Västerås har luften övervakats under många år genom mätningar och beräkningar. Eftersom staden är välventilerad är luftkvaliteten generellt sett god, men det finns områden längs hårt trafikerade vägar där förbättringar behövs. När staden byggs tätare ökar risken att problem med dålig luftkvalitet Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 15

21 Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskrift (MSBFS 2010:6) om sådana risk- och sårbarhetsanalyser som avses i 2 kap. 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap uppstår. Eftersom problemen är svåra och kostsamma att rätta till i efterhand är god planering viktig. Risk- och sårbarhetsanalys Västerås kommun 2011 LÄS MER: Risk och sårbarhetsanalys Västerås stad 2016 Finns på stadsledningskontoret Den lufthandlingsplan som tagits fram i staden syftar till att säkerställa att Västerås har god luftkvalitet både idag och i framtiden. I handlingsplanen har vi tagit ställning till de miljökvalitetsnormer som finns och som alla kommuner i landet måste uppfylla. Handlingsplanen innehåller även lokala mål och åtgärder för att bibehålla en god luftkvalitet. Dricksvatten Att skydda vårt dricksvatten är mycket viktig både för oss och för kommande generationer. Genom vattenskyddsföreskrifter finns möjlighet att begränsa och ställa krav på verksamhet som riskerar att förorena vattnet. I Västerås finns ett vattenskyddsområde för del av Mälaren och Badelundaåsen, och för det har Länsstyrelsen fastställt föreskrifter. Föreskrifterna anger vilka verksamheter som är förbjudna och vilka som kräver tillstånd eller anmälan för att få bedrivas inom vattenskyddsområdet. Exempelvis industrier och lantbruk, men även privatpersoner påverkas av de regler som måste följas. I Västerås är det miljö- och konsumentnämnden som har tillsyn över vattenskyddsföreskrifterna. I dricksvattenproduktionen pumpas förbehandlat Mälarvatten till Badelundaåsen där det infiltreras innan efterbehandling i vattenverket. Vattenskyddsområdet omfattar därför både en del av Mälaren där råvattnet tas in och en del av Badelundaåsen där infiltration av vattnet sker. Området är indelat i olika zoner som bestäms av vattnets uppehållstid, dvs hur lång tid det tar innan vattnet når en intagspunkt eller grundvattenbrunn. I de primära zonerna är uppehållstiden mindre än 100 dygn och i de sekundära zonerna är uppehållstiden mindre än ett år. De tertiära zonerna har som syfte att skydda åsen och grundvattenmagasinen i ett längre perspektiv. Förutom dessa zoner finns även skyddszon för ytvatten som skydd för vårt råvattenintag. Farligt gods Farligt gods transporteras till, från och genom Västerås på väg, järnväg och med båt. Idag transporteras inget farligt gods med flyg, men det finns inga restriktioner som förhindrar en sådan verksamhet i framtiden. 16 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

22 Illustratör Tobias Flygar Mälardalens Brand- och räddningsförbund genomförde 2009 en utredning om farligt gods på väg på uppdrag av Västerås stad. Utifrån denna utredning har de lokala trafikföreskrifterna ändrats och primär och sekundärleder för farligt gods inom Västerås tätort pekats ut. Vid planering och byggande ska de riktvärden kring säkerhetsavstånd mm som finns i rapporten Farligt gods på väg Risker och skyddsåtgärder för ADR-transporter beaktas. I Mälardalens Brand- och räddningsförbunds skrift Vägledning för bebyggelse intill järnvägen inom Västerås Stad finns riktlinjer för hur planeringen ska ta hänsyn till risken för urspårning av tåg samt transport av farligt gods på järnvägen. Generellt gäller att bebyggelse ska undvikas inom 30 meter från spårområdet och att det inom ett område meter från spårområdet ställs krav på särskilda skyddsåtgärder. Bostäder bör inte placeras närmare spårområdet än 50 meter. Handlingsplan för förorenade områden 2011 LÄS MER: Handlingsplan för förorenade områden Om åtgärder vidtas som minskar risken för skador som uppkommer vid urspårning kan dessa skyddsavstånd minskas. Riskreducerande åtgärder kan t ex vara vall/mur, perrong eller skyddsräl. Inom 20 meter från spårområdet ska ingen bebyggelse tillåtas. Det finns inga särskilda riktlinjer för transport av farligt gods till sjöss. Fartyg som transporterar farligt gods ska vara konstruerade på ett sätt som gör att de säkert kan framföras på våra sjövägar. I samband med farledsutredningar görs en riskanalys. Farlig verksamhet Länsstyrelsen fattar i samråd med kommunen beslut om det som i Lagen om skydd mot olyckor (LSO) benämns farlig verksamhet. Farlig verksamhet är anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarlig skada på människa eller miljö. Mälardalens Brand- och Räddningsförbund, Länsstyrelsen samt Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ansvarar för tillsyn av dessa anläggningar. En förteckning över aktuella anläggningar finns i Risk- och sårbarhetsanalysen. Förorenade områden I Västerås finns det förorenade områden varav några är kraftigt förorenade och i behov av sanering. Föroreningarna sprids annars vidare i mark, grundvatten och till Mälaren. Föroreningar kan även påverka människors hälsa via kontakt med förorenad jord eller inandning av flyktiga föroreningar som kommer in i inomhusluften. Det pågår hela tiden ett arbete med att öka kunskapen om eventuella förorenade områden. Vid behov ska områdena åtgärdas. Saneringsarbeten har pågått framför allt längs med Mälarens strandlinje i samband med exploatering av området. Om inte föroreningarna tas omhand begränsas möjligheterna att använda marken. En handlingsplan för förorenad mark har tagits fram och godkänts av kommunstyrelsen. Handlingsplanen beskriver hur Västerås stad ska verka för att områden, som misstänks vara förorenade, undersöks och vid behov åtgärdas. I handlingsplanen redovisas hur föroreningssituationen ser ut idag utifrån redan utförda inventeringar och undersökningar. Handlingsplanen håller på att revideras och revideringen väntas bli klar under Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 17

23 Elektromagnetiska fält Eftersom hälsoeffekter från magnetfalt på lång sikt inte kan uteslutas har myndigheterna (Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten) valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Följande rekommendationer ges för samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Svenska kraftnät har en magnetfältspolicy, som följer de försiktighetsprinciper som myndigheterna rekommenderar. Ny bebyggelse där människor vistas varaktigt ska placeras minst 80 meter från enskild 220 kv-ledning. Svenska kraftnät har tre 220 kv-ledningar tillhörande stamnätet i Västerås kommun. Översvämningsrisker Stigande vattennivåer i Mälaren Västerås är väl rustat för stigande vattennivåer i Mälaren. All byggnation är sedan slutet av 1990-talet anpassad efter en vattennivå som med god marginal överstiger den vattennivå som i genomsnitt beräknas inträffa vart 100:e år. Samhällsviktiga funktioner som vattenverket, avloppsreningsverket, kraftvärmeverket och eldistributionen klarar ännu högre vattennivåer innan de slås ut. En utbyggnad av slussen i Stockholm kommer dessutom att minska risken för höga vattennivåer ytterligare. Länsstyrelserna kring Mälaren har beslutat om rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren med hänsyn till risken för översvämning. Ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt behöver placeras ovan nivån 2,7 meter (RH2000). Enstaka byggnader av lägre värde bör placeras ovan nivån 1,5 meter (RH2000). Riktlinjerna i denna plan följer dessa rekommendationer. Skyfall De vanligaste typerna av översvämningar är kopplade till stora nederbördsmängder och/eller kraftig snösmältning. Det är svårt att avgöra var risken för lokala översvämningar är störst. Stora nederbördsmängder kan falla lokalt. Vid sådana tillfällen är det inte ovanligt med lokala översvämningar i dagvattensystem och källare. SMHI har tagit fram en skyfallskartering, en kartläggning av lågpunktsområden i terrängen där vatten kan ansamlas, för Västerås tätort. Flera lågpunktsområden där vatten kan ansamlas har påträffats i Västerås tätort med omnejd. I rapporten Skyfall över Västerås en konsekvensstudie Sol Wallinder har lågpunktskarteringen jämförts med samhällsviktiga verksamheter, förorenade områden, infrastruktur samt planerad och befintlig bebyggelse i syfte att utreda vilka objekt som ligger i riskområden. 18 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

24 Lågpunktskarteringen ger en första indikation på vilka områden som behöver undersökas vidare. I det fortsatta arbetet kommer riskerna vid översvämningar orsakade av skyfall att studeras ytterligare. Grönområdenas möjligheter att infiltrera regnvatten och därmed tjäna som buffertområden vid häftiga skyfall ska tas tillvara. Ett varmare stadsklimat (foto: Mikael Spillman, Svevia) Med ett varmare klimat ökar risken för skadliga värmeböljor. Behovet av kyla i bostäder och på arbetsplatser ökar samtidigt som uppvärmningsbehovet minskar. Ett varmare klimat innebär också påfrestningar för stadens växtlighet och ekosystem. Ett välutvecklat nätverk av grönska och vattenytor är gynnsamt för att möta flera av den urbana miljöns klimatutmaningar. Grönskai stadsmiljön bidrar också till att utjämna höga temperaturer. Risk för skred De största riskerna för skred finns i områden utefter Svartån i norra delen av Västerås tätort och södra delen av Skultuna samt utmed Sagån genom Kärsta. Risken för stora ras och skred är sannolikt liten. Vid planering och byggande måste stabiliteten klarläggas i områden där det finns risk för bristande stabilitet. Trafi k- och verksamhetsbuller Buller påverkar människors hälsa och orsakar exempelvis sömnproblem, irritation och stress. Buller kan också orsaka hörselskador och effekter på hjärt- och kärlsystemet. De största bullerkällorna är väg- och järnvägstrafik samt flyg och industrianläggningar. För att skapa en så god boendemiljö som möjligt är det viktigt att redan tidigt i planeringsprocessen hantera den rådande bullersituationen. Bästa möjliga ljudkvalitet bör alltid eftersträvas i arbetet med att skapa en god boendemiljö. Valet av bebyggelsestruktur påverkar möjligheten att dämpa och avskärma bullret eftersom bebyggelsens struktur har olika egenskaper som påverkar bullrets spridning. Regler om buller finns i såväl plan- och bygglagen som miljöbalken och förordningar. För olika kategorier av buller finns också riktvärden för Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 19

25 bullernivåer vid bostadsbyggnader och för buller inomhus. Nya regler för buller trädde i kraft under 2015 och I förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnad (SFS 2015:216) finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Förordningen innehåller även bestämmelser när det gäller beräkning av bullervärden vid bostadsbyggnader. Buller från väg- och spårtrafi k Enligt förordningen bör buller från spårtrafik och vägar inte överskrida 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Samma värden gäller för bostadsbyggnader om högst 35 kvadratmeter men ekvivalentnivån vid fasad är istället 60 dba. Förordningen anger att om bullret vid en exponerad fasad överskrids bör en skyddad sida uppnås där bullret uppgår till högst 55 dba ekvivalent ljudnivå och högst 70 dba maximal ljudnivå vid fasad mellan kl Som minst ska hälften av bostadsrummen vändas mot den skyddade sidan. Även här gäller högst 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Maximalnivån vid uteplats bör inte överskridas med mer än 10 dba maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl Vid ombyggnad gäller att minst ett bostadsrum i varje bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasad. Buller från fl ygtrafi k Förordningen anger att buller från flygplatser inte bör överskrida 55 dba flygbullernivå, FBN, och 70 dba maximal ljudnivå för flygtrafik vid en bostadsbyggnads fasad. Om bullernivån om 70 dba maximal ljudnivå för flygtrafik ändå överskrids bör nivån inte överskridas mer än sexton gånger mellan kl och tre gånger mellan kl och Den flygbullerzon som avgränsats kring Västerås flygplats tar hänsyn till flygplatsens utvecklingsmöjligheter och utgår från den trafik som är tillåten enligt gällande miljötillstånd. Västerås flygplats har för avsikt att hos miljödomstolen ansöka om nytt tillstånd. De flygbullerutredningar som görs inom ramen för denna ansökan kan komma att utgöra underlag för en översyn av flygbullerzonen. Tills vidare gäller flygbullerzonen från Översiktsplanen förutsätter att Johannisbergs flygfält på sikt ska läggas ned. Så länge flygverksamhet pågår ska hänsyn tas till buller fån flygtrafiken. En flygbullerutredning gjordes 2010 och kompletterades Industri- och verksamhetsbuller Boverket har tagit fram en vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder (2015:21). Vägledningen kan även tillämpas vid planläggning och bygglovsprövning av skolor och förskolor med utemiljöer och vårdlokaler. Vägledningen innehåller riktvärden för tillämpning vid planläggning, förhandsbesked och bygglovsprövning av bostadsbebyggelse i områden som 20 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

26 ± SALA w w w För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på Svanå SURAHAMMAR Munga Rv56 Sevalla ENKÖPING Skultuna Lillån Sagån Svartån Tillberga Tortuna Kärsta Hökåsen Rv66 Västerås E18 Irsta HALLSTAHAMMAR E18 Dingtuna Barkarö Gäddeholm M Ä L A R E N Rv56 Tidö-Lindö Kvicksund ESKILSTUNA STRÄNGNÄS 0 5 Km Höjdbegränsande ytor, Västerås Flygplats. påverkas av industri- och annat verksamhetsbuller. Vägledningen är till vissa delar utformade på ett sätt som liknar allmänna råd men är inte allmänna råd. Boverket planerar dock att utveckla vissa delar av texterna till allmänna råd. Samtidigt som Boverket publicerade sin vägledning 2015 publicerade Naturvårdsverket sin tillsynsvägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Vägledningen från Naturvårdsverket tillämpas vid tillsyn av verksamheter. Innehållet har samordnats, vilket underlättar för kommuner, länsstyrelser och verksamhetsutövare eftersom samordnade regler innebär tydligare underlag vid bedömningar. Höjdbegränsande områden Vid våra flygplatser finns olika skyddsområden för att flygverksamheten ska fungera säkert. Närmast flygplatsen finns så kallade hinderbegränsande ytor. Sådana finns för både Västerås flygplats och Johannisbergs flygfält. Kring Västerås flygplats finns också ett så kallat procedurområde samt den så kallade MSA-ytan. Västerås berörs även av MSA-ytan för Eskilstuna flygplats. MSA-ytan (Minimum Sector Altitude) utgörs av en cirkel med radien 55 kilometer räknat från flygplatsens landningshjälpmedel och innefattar således hela kommunen. LFV (Luftfartsverket) har allt underlag för samtliga hinderytor. Vid uppförande av höga byggnader, master, vindkraftverk och tillfälliga föremål, till exempel byggnadskranar, ska berörda inom luftfarten ges möjlighet att yttra sig. De som avgör om byggnader och andra objekt påverkar Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 21

27 RIKTLINJER Farliga anläggningar och miljöstörande verksamhet Vid prövning av ny bebyggelse eller annan förändring i markanvändningen i närheten av s k farliga anläggningar, produktions- och distributionsanläggningar för biogas eller annan miljöstörande verksamhet såsom bullrande, dammande, luktande eller liknade ska en riskanalys göras tidigt i processen för att bedöma lämpligheten. Samråd ska därvid ske med Mälardalens brand- och räddningsförbund (MBR). Buller Det är viktigt att tidigt i planeringen se till att nödvändiga åtgärder vidtas för att minimera bullernivåerna. Höga krav ska ställas på byggnadens lokalisering, placering, utformning och tekniska egenskaper för att minimera bullernivåerna både inomhus och vid närliggande rekreations- och uteplatser. Vid nybyggnad av bostäder eller nybyggnad alternativt väsentlig ombyggnad av gatunätet ska av riksdagen beslutade riktvärden för buller tillämpas. I förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnad (SFS 2015:216) finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus från spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Inom flygbullerzonen bör ingen ny bostadsbebyggelse eller nya vård- och undervisningslokaler tillåtas. Undantag kan göras för elevbostäder och undervisningslokaler som tillhör utbildning knuten till Västerås flygplats. Höjdbegränsande områden Vid lokalisering av höga byggnadsverk ska hänsyn tas till de områden och ytor som ska garantera hinderfrihet för flygtrafiken. Vid planering och bygglovprövning som rör höga objekt ska samråd ske med flygplatschefen. LFV skall alltid tillfrågas vid planerade byggnadsverk högre än 20 meter. Samråd med försvarsmakten ska ske för byggnadsverk högre än 20 m utanför tätort och högre än 45 m inom tätort. Transport av farligt gods Vid planering och byggande ska de riktvärden för säkerhetsavstånd mm som finns i rapporten Farligt gods på väg - Risker och skyddsåtgärder för ADR-transporter beaktas. Vid planering och byggande invid järnväg ska riktlinjerna i Mälardalens Brand- och räddningsförbunds skrift Vägledning för bebyggelse intill järnvägen inom Västerås Stad tillämpas. Markföroreningar All schakt och masshantering i staden ska ske med försiktighet. I de fall förändrad markanvändning planeras i områden som misstänks vara förorenade, måste föroreningssituationen utredas tidigt i processen. Det är störst risk för föroreningar i tätorterna. Det kan vara föroreningar från tidigare verksamheter på fastigheten, men även förorenade fyllnadsmassor som körts dit från andra förorenade områden. Enligt miljöbalkens bestämmelser ska miljö- och hälsoskyddsförvaltningen informeras vid upptäckt av förorening. Innan efterhandlingsåtgärder i förorende områden genomförs ska en anmälan göras till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Översvämningsrisk Vid lokalisering av ny bebyggelse ska den konstrueras så att den klarar angivna nivåer för översvämningsrisk. Ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt placeras ovan nivån 2,7 meter (RH2000). Enstaka byggnader av lägre värde placeras ovan nivån 1,5 meter (RH2000). Skredrisk Vid planering och byggande måste stabiliteten klarläggas i områden som kan ha förutsättningar för bristande stabilitet. Vaenskyddsföreskrier Dricksvattentäkterna ska prioriteras i den fysiska planeringen. Markanvändning och tillståndsprövning ska ske med hänsyn till dricksvattentäkternas sårbarhet och gällande vattenskyddsföreskrifter. Vattenskyddsföreskrifterna anger vilka verksamheter som är förbjudna och vilka som kräver tillstånd eller anmälan för att få bedrivas inom vattenskyddsområdet. Exempel på sådan verksamhet kan vara uppställning av fordon och maskiner, schaktning och markarbeten och hantering av petroleumprodukter. Miljö- och konsumentnämnden har tillsyn över vattenskyddsföreskrifterna och hanterar anmälningsoch tillståndsärenden. Dispenser för verksamhet som är förbjuden hanteras av Länsstyrelsen. Förutsäningar för räddningsingripanden Vid planering och byggande ska de rekommendationer/riktlinjer som rör framkörningstider, brand-vattenförsörjning samt skydd mot brand- 22 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

28 spridning mellan byggnader som finns i gällande handlingsprogram för räddningstjänst beaktas. Samråd ska ske med Mälardalens brand- och räddningsförbund (MBR) tidigt i planprocessen. Luföroreningar Förändrad markanvändning och bebyggelse får inte ske om den bidrar till att gällande miljökvalitetsnormer och lokala mål riskerar att överskridas. Bebyggelse får inte heller ske i områden där miljökvalitetsnormer eller lokala mål överskrids. Totalförsvarets militära del Inom detta område ska alla plan- och lovärenden tillsändas Försvarsmakten på remiss. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför, och högre än 45 m inom, sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten. Vid planering och byggande inom identifierade riskområden ska en beräkning av luftkvaliteten göras. Elektromagneska och radiofrekventa fält Vid planering och byggande ska försiktighetsprincipen om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält vara vägledande. Skapandet av miljöer som överskrider normalvärden ska undvikas. Samnyttjande av basstationer för mobiltelefoni bör eftersträvas. Elsäkerhet Kring befintliga kraftledningar gäller skyddsavstånd enligt gällande starkströmsföreskrifter. Radon Radonundersökningar ska ske i varje enskilt fall. Radonrisken bör särskilt beaktas vid grusåsar, moränmark och berg i dagen. Strålningsnivåer som accepteras finns reglerade i gällande lagstiftning. luftfarten är aktuell flygplats, LFV och Försvarsmakten. Remiss i bygglovsoch miljöprövningsärenden med höga objekt där MSA-ytan riskerar att tangeras eller överskridas ska alltid skickas till berörd flygplatschef. LVF skall alltid tillfrågas vid planerade byggnadsverk högre än 20 meter. Samråd med försvarsmakten ska ske för byggnadsverk högre än 20 m utanför tätort och högre än 45 m inom tätort. Planering med hänsyn till djurhållning Boverket har tagit fram en vägledning för planering för och i närheten av djurhållning. De avståndsrekommendationer som funnits tidigare är inte längre tillämpbara. I rapporten Planering för och invid djurhållning beskrivs kunskapsläget och rättspraxis, särskilt vad gäller hästhållningens omgivningspåverkan. Behov av särskilda riktlinjer för Västerås bedöms inte finnas. LÄS MER: Vägledning för planering för och invid djurhållning, Boverket 2011 Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 23

29 Riksintressen Att ett område eller en funktion är av riksintresse betyder att det är skyddsvärt ur ett nationellt perspektiv, men inte att området/funktionen automatiskt är skyddad. Ett riksintresse är signal om att här fi nns så höga värden att de har företräde vid en avvägning mot andra intressen, förutsatt att de motstående intressena inte är av riksintresse. Det är också en signal om att i dessa områden kan länsstyrelsen gå in och upphäva kommunala beslut om man fi nner att inte tillräcklig hänsyn tagits till riksintresset. Hanteringen av riksintressena regleras i miljöbalkens 3 kap. 6. De riksintressen som finns angivna kan gälla både bevarande och exploatering. I kapitlet anges bara allmänt de ändamål (t.ex. naturvård eller kommunikationsanläggning) som gör att ett område kan vara av riksintresse och att det ska skyddas mot ingrepp eller åtgärder som kan innebära påtaglig skada på riksintresset. Beslut om vad som ska anses vara av riksintresse fattas av de centrala verken (Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket Trafikverket etc). Riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken gäller bara områden med natur- och kulturvärden. Dessa områden är utpekade i lagtexten, i vårt fall Mälaren med öar och strandområden, och har alltså beslutats av riksdagen. Länsstyrelserna har ansvaret att föra ut statens anspråk till kommunerna, som i sin översiktsplan ska redovisa områden av riksintresse och ange hur riksintresset ska tillgodoses i samhällsplaneringen. Om flera oförenliga riksintressen ställer anspråk på samma område ska det intresse prioriteras som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Totalförsvaret är prioriterat vid eventuella intressekonflikter. Naturvården Naturvårdsverket har pekat ut nio områden som riksintressanta för naturvård. Kommunen har inga invändningar mot de utpekade områdena. De bedöms ha tillräckligt skydd då de med något undantag är naturreservat och riksintresset är därigenom tillgodosett. Följande områden är utpekade. För respektive område anges vilken typ av värden som gör det särskilt intressant: Badelundaåsen vid Badelunda kyrka geovetenskap Områden vid Irsta och Kärrbo geovetenskap Ängsöarkipelagen skärgårdslandskap, odlingslandskap (naturbetesmark, strandzon (limnogen strandsumpskog), ädellövskog Ridö-Sundbyholmsarkipelagen skärgårdslandskap, naturbetesmark, ädellövskog, strandvåtmark Askö-Tidöområdet naturbetesmark, ädellövskog, strandvåtmark 24 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

30 Skutteröarkipelagen skärgårdslandskap, ädellövskog Strömsholmsområdet naturbetesmark Barkarö-Fullerö geovetenskap, ädellövskog Natura områden Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden, främst naturtyper och arter som ingår i habitatdirektivet och fågeldirektivet. Särskilda bevarandeplaner för Natura 2000-områdena har upprättas av länsstyrelsen. Områdena bedöms därför ha tillräckligt skydd och riksintresset är därigenom tillgodosett. Följande Natura 2000 områden finns i Västerås: Askö Tidö, Engsö, Frösåker, Fullerö, Hästholmarna, Kalvholmen, Ridöarkipelagen, Strömsholm, Sundängen w w w Sala Svanå För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på Munga Surahammar Skultuna Rv 56 Lillån Sevalla Sagån Enköping Rv 66 Svartån Hökåsen Tillberga Tortuna Kärsta Orresta Västerås E 18 Hallstahammar Irsta E 18 Dingtuna Barkarö Gäddeholm Rv 56 Teckenförklaring Riksintresse naturvård Kvicksund Strängnäs Meter Riksintresse Natura 2000 Eskilstuna Kulturmiljövården Riksantikvarieämbetet har pekat ut tolv områden som riksintressanta för kulturmiljövården. Staden har inga invändningar mot de utpekade områdena, men har vad gäller Svartåns dalgång och Västerås synpunkter på avgränsningen av områdena (se kommentarer vid respektive område) Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 25

31 Områdena finns redovisade i stadens kulturminnesvårdsprogram utom i de fall avgränsningen ändrats sedan detta upprättades (gäller Svartådalen, Tidö-Rytterne-Hornsåsen och Västerås). I första hand avses områdenas värde skyddas genom underhandssamråd med markägare, lantbruksnämnden, skogsstyrelsen och länsstyrelsen. De reella hoten får avgöra när formella skydd i form av detaljplan eller områdesbestämmelser erfordras. Översiktsplanens riktlinjer anger att hänsyn ska tas till kulturmiljövärdena vid lokalisering av ny bebyggelse eller vid annan ändring av markanvändningen. Riksintresset är därigenom tillgodosett. Sala w w w Svanå För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på Munga Surahammar Skultuna Rv 56 Lillån Sevallala Sagån Enköping Rv 66 Svartån Hökåsen Tillberga Tortuna Kärsta Orresta Västerås Anundshög E 18 Hallstahammar Irsta E 18 Dingtuna Gäddeholm Barkarö Rv 56 Kvicksund Strängnäs Meter Teckenförklaring Eskilstuna Riksintresse kulturmiljövård Badelunda Fornlämningsmiljö, en av landets mest monumentala gravar och förhistoriskt vägmonument som visar på platsens betydelse i ett större rumsligt system. Området är en fornlämningsrik sträckning av Badelundaåsen genom öppet jordbrukslandskap med stort antal järnåldersgravfält. I Anundshögsområdet, omnämnt som tingsplats under medeltiden, finns en av landets största s.k. kungshögar Anundshög, ca 60 m i diameter och 9 m hög. Intill denna två skeppssättningar, ca 50 m långa och en märklig runsten med text som förknippas med ynglingakungen Anund. Härifrån går ned mot ett vadställe, en lång rad stenar som också nämns på runstenen, sannolikt en gammal vägsträckning. I området ingår även Badelunda medeltidskyrka och Furuby medeltida kyrkoruin. 26 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

32 Dingtuna - Östjädra Fornlämningsmiljö, av äldre järnålderskaraktär, unik för Västmanland, samt bymiljö med välbevarad gårdsbebyggelse. Talrika gravar från främst äldre järnålder, runda och kvadratiska stensättningar, resta stenar m.m., både ensamliggande och på gravfält. Vissa gravar samt skålgropsförekomster kan tillhöra bronsåldern. Omfattande stensträngssystem. Östjädra by har bebyggelse från främst och 1800-talen. En av gårdarna har varit löjtnants- och kaptensboställe och manbyggnaden är sannolikt från 1600-talet. Strax öster om bytomten ligger ett gravfält från yngre järnålder. Fullerö Herrgårdsmiljö med träslott i karolinsk stil och vidsträckt park. Huvudbyggnad med två samtida flyglar från 1600-talets mitt och två senare flygelbyggnader från 1700-talet. Ekonomibyggnader från 1800-talet och ett herrgårdspräglat jordbrukslandskap med alléer. Irsta Fornlämningsmiljö som speglar bronsålderns och den tidiga järnålderns landskapsutnyttjande. Betydande bronsålderslämningar i form av stensättningar, både ensamliggande och sammanförda till gravfält, skärvstenshögar och skålgropsförekomster. Högar, resta stenar och stensträngssystem från järnåldern. Lindö Herrgårdsmiljö med bebyggelse som präglas av 1700-talets ombyggnader. Karolinsk, under gustaviansk tid ombyggd, huvudbyggnad. Park med lusthus och eremitage. Ekonomibyggnader, arbetarbostäder, torp och f.d. utgårdar. Svanå Fullerö slott Bruksmiljö utanför det medeltida bergslagsområdet med herrgård i karolinsk stil och med fina interiörer. En allé avskärmar mangården med sin park från ladugårdsdelen med ekonomibyggnader från och 1800-talet. Välbevarad engelsk park. Två välbevarade arbetarkaserner från 1800-talets förra del och f.d. järnbod. Vid Svartåforsen finns omfattande lämningar efter brukets hammarsmedjor. Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 27

33 Meter Rv 66 Teckenförklaring w w w För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på Skultuna Svartån Riksintresse för kulturmiljövård Västerås Ursprunglig avgränsning av riksintresset Svartåns dalgång med Skultuna bruk Dalgångsbygd med bymiljöer där bebyggelsekontinuitet från yngre järnåldern framgår av gravfälten intill byarna. Sveriges äldsta mässingsbruk. Jordbruksbebyggelsen ligger i byar på ömse sidor om dalgången. Många byar med geometriskt reglerade tomter, goda exempel är Lejde och Skädduga. Medeltida kyrkor i Skultuna och Skerike. Skultuna mässingsbruk grundat 1607, det äldsta industriområdet uppfördes efter en brand år I området finns verkstadsbyggnader, två stora, dominerande kolhus och delvis bevarade arbetarbostäder från och 1800-talen. Från tiden före branden har sex timrade arbetarbostäder bevarats. Stadens ställningstagande I den kommuntäckande översiktsplanen från 1998 godtog inte staden avgränsningen av riksintresset Svartåns dalgång, som vid den tiden hade utvidgats jämfört med tidigare beslut. En utredning som beskriver motiven för och konsekvenserna av föreslagen avgränsning krävs. Länsstyrelsen har inte gjort någon sådan utredning och underlag för att ändra stadens tidigare ställningstagande saknas alltså. Tidö - Rytterne - Hornsåsen Herrgårdslandskap kring godsen Fiholm, Stora Ekeby, Tidö och Vikhus. Värdefulla och unika fornlämningsmiljöer. Äldre sammanbindande vägsträckning. Strandnära herrgårdar av medeltida ursprung, som belyser godsetableringens dragning till landhöjningsområden. Flera vid godsbildning avhysta bytomter, t.ex. vid Vikhus och Tidö. En grund efter en äldre sätesbyggnad till Vikhus finns norr om den nuvarande herrgården. Vid Fiholm, med huvudbyggnad från 1700-talet i klassicistisk stil, grunder efter en äldre byggnad. Medeltida borgruin vid Tidö slott. Det välbevarade 1600-talsslottet är uppfört av Axel Oxenstierna under medverkan av Simon de la Vallée och Nicodemus Tessin d.ä. Till anläggningen hör stora ekonomibyggnader från 1800-talet. Mot slottet leder delvis allékantade vägar från 1600-talet. På Hornsåsen ligger Västmanlands största gravfält och dessutom flera gravfält och ensamliggande gravar bl.a. bronsåldersrösen, stensättningar från 28 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

34 äldre järnålder samt högar. Sorby med flerdubbla murar uppförda fornborg samt två medeltida kyrkoruiner. Timmelsta Småskaligt odlingslandskap med omfattande fornlämningsmiljöer från brons- och järnålder. Omfattande gravmiljöer med både ensamliggande och gravfältsbildande stensättningar, bl.a. en skeppsformig, samt rösen och högar. Stensträngssystem från äldre järnåldern. Timmelsta och Skogsta har under 1900-talet övergivna åkrar vars oregelbundna former antyder hög ålder. Västerås Stiftsstad och residensstad präglad av medeltida lämningar, regleringen under och 1700-talet samt industrialismens samhällsbyggande under 1800-talets slut och 1900-talets början. Slotts- och domkyrkoområdena och kvarvarande medeltida gatusträckningar utmed Svartån samt området Kyrkbacken med sin småskaliga träbebyggelse och regelbundna planstruktur som skiljer sig från det övriga under och 1700-talet framvuxna gatunätet. Institutionsbyggnader och annan bebyggelse som hör samman med funktionen som förvaltningsstad. Industri- och bostadsbebyggelse från 1900-talets början samt parkzonen vid järnvägen. Länsstyrelsen har i rapporten Industrialismens samhällsbyggande i Västerås stad från 1800-talets slut till 1900-talets början redovisat vilka delar av den byggda miljön som faller inom ramen för industrialismens samhällsbyggande under 1800-talets slut och 1900-talets början samt institutionsbyggnader och annan bebyggelse som hör samman med funktionen som förvaltningsstad. Industri- och bostadsbebyggelse från 1900-talets början samt parkzonen vid järnvägen. Inventeringen omfattar bostadsbebyggelse, förvaltningsbebyggelse och industribebyggelse samt berörda grönområden. Perioden har valts som tidsmässig avgränsning med hänvisning till att det är den historiska period som varit avgörande för Västerås moderna utveckling. Den bebyggelse som tillkommit inom ramen för Riksantikvarieämbetes definition redovisas på karta. (foto: Clifford Shirley) Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 29

35 Redovisningen i rapporten Industrialismens samhällsbyggande är endast en tidsmässig avgränsning och innefattar inte någon ytterligare kulturhistorisk värdering. En värdering av byggnaders eller bebyggelsemiljöers kulturhistoriska värde krävs innan det är möjligt att ta ställning till den föreslagna avgränsningen. Länsstyrelsen för en dialog med Västerås stad om preciseringar och gränsbestämningar och har i samverkan med kommunen och Västmanlands läns museum tagit fram ett fördjupat kunskapsunderlag i form av en bebyggelsekaraktärisering. Detta utgör underlag för bedömningar i diskussionen om en ny avgränsning. Arbetet med det fördjupade kunskapsunderlaget är uppdelat i två delar och inleddes 2012 med en studie av bebyggelseutvecklingen inom Västerås stad åren Som ett andra steg har en områdesvis bebyggelsekaraktärisering gjorts med syfte att ge underlag till kvalitativa bedömningar för en ny riksintresseavgränsning. Bebyggelsekaraktäriseringen inkluderar även Västerås modernistiska centrum. Industrialismens samhällsbyggande från 1800-talets slut till 1900-talets början Bostadsbebyggelse Bostadsfastighet Industribebyggelse Industrifastighet Förvaltningsbyggnad Förvaltningsfastighet Parkområden 1: Karta från Länsstyrelsen i Västmanlands län. Stadens ställningstagande Staden är positiv till arbetet med att definiera de värdebärare som finns för riksintresset Västerås och att även Västerås modernistiska centrum har inkluderats. Staden avvaktar kommande beslut angående ny riksintresseavgränsning, men ser att bebyggelsekaraktäriseringen redan nu kan fungera som ett underlag för den kommunala planeringen. 30 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

36 Ängsö Herrgårdslandskap med monumental slottsbyggnad, omfattande parkanläggning och till slottet hörande medeltida gårdskyrka. Slottet, med medeltida kärna, präglas av en ombyggnad på 1700-talet efter förslag av Carl Hårleman. Småskaligt vägsystem förbinder torp och utgårdar med bebyggelse från och 1800-talen. Till godset hör även fiskelägen. Östanbro (fortsätter i Uppsala län ) Fornlämningsmiljö av central betydelse invid Eriksgatan som varit en viktig knutpunkt under såväl förhistorisk som historisk tid. Bygdens betydelse tydligt manifesterad av storhögar utmed Sagån, som tillika bildar landskapsgräns med historiskt viktig åpassage kopplad till Eriksgatan. Östens hög, en ca 60 m i diameter stor s.k. kungshög och en av Mälardalens största, dominerar området. Flera gravfält och boplatslämningar från bronsålder och järnålder samt skålgropsförekomster och två fornborgar. Målhammars gård med flyglar från 1600-talet, park och runsten. Friluftslivet Samtliga utpekade områden av riksintresse för friluftslivet, utom en del av Strömsholmsområdet, är också av riksintresse för naturvården. Till stor del sammanfaller värdena. Eftersom Asköområdet delvis är störningskänsligt bör naturvårdsintressena här ges företräde framför rekreationsintressena. Områdena bedöms ha tillräckligt skydd då de är naturreservat och riksintresset är därigenom tillgodosett. w w w Sala Svanå För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på Munga Surahammar Skultuna Rv 56 Lillån Sevalla Sagån Enköping Rv 66 Svartån Hökåsen Tillberga Tortuna Kärsta Orresta Västerås E 18 Hallstahammar Irsta E 18 Dingtuna Gäddeholm Barkarö Rv 56 Kvicksund Strängnäs Meter Teckenförklaring Eskilstuna Riksintresse för friluftslivet Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 31

37 Följande områden är utpekade: Strömsholmsområdet, Askö-Tidöområdet, Ridö-Sundbyholmsarkipelagen, Ängsöarkipelagen Trafi kslagens riksintressen Trafikverkets utpekande av riksintressen sker utifrån ett hushållningsperspektiv och utifrån det övergripande transportpolitiska målet. Det innebär att transportsystemet ska erbjuda medborgarna och näringslivet i alla delar av landet en god, miljövänlig och säker infrastruktur som är samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar. Infrastrukturanläggningar av riksintresse är betydelsefulla för fler än en kommun. Utpekandet av riksintressen har ingen koppling till ägande eller ansvar för förvaltning av respektive objekt. Funktionsbegreppet ska ligga till grund vid utpekandet av dessa riksintressen. Staden har inga invändningar mot de riksintressen för trafikslagen som trafikverket pekat ut, men konstaterar att avgränsningen i anslutning till hamnen (sjöfart, väg, järnväg) är delvis inaktuell. Det finns också skäl att se över avgränsningen av riksintresset Västerås flygplats. Se vidare kommentarer ± SALA w w w Svanå För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på SURAHAMMAR Munga Rv56 Sevallaa ENKÖPING Skultuna Lillån Sagån Svartån Tillberga Tortuna Kärsta Hökåsen Rv66 Västerås E18 Irsta HALLSTAHAMMAR E18 Dingtuna Barkarö Gäddeholm Teckenförklaring M Ä L A R E N Rv56 Tidö-Lindö nedan. Kvicksund ESKILSTUNA STRÄNGNÄS 0 5 Km Sjöfart Västerås hamn är av riksintresse för sjöfart enligt Sjöfartsverkets beslut Västerås hamn och de hamnfunktioner som upprätthålls där är av riksintresse beroende på deras stora betydelse för regionen och landet. Detta innebär att hamnområdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningar i hamnen. Innebörden 32 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

38 av riksintresset och vilka funktioner som ingår har beskrivits i en rapport framtagen av Sjöfartsverket och länsstyrelsen i samarbete med Vägverket och Banverket (Rapport maj 2007). I rapporten preciseras vilka hamndelar som är av riksintresse. Det område som avgränsats är det verksamhetsområde, till lands och till sjöss, som hamnen nyttjar för närvarande samt framtida expansionsområden. Även influensområdena för befintligt hamnområde respektive angivna expansionsområden omfattas av miljöbalkens och plan- och bygglagens bestämmelser om riksintresse. Transporter till och från hamnen måste säkerställas dvs utöver farleden in till hamnen anslutande infrastruktur i form av väg- och järnvägsanslutningar. Om en åtgärd kan påverka riksintresseområdets användbarhet negativt har det ingen betydelse om åtgärden vidtas inom själva riksintresseområdet eller utanför. Det är påverkan på funktionen som är avgörande för bedömningen. Arbete pågår med en fördjupning av översiktsplanen för Hamnen-Hacksta där hänsyn tas till mer och ny kunskap om utvecklingen av Västerås hamn. I arbetet med fördjupningen av översiktsplanen studeras en förändrad avgränsning för riksintresset för trafikslagen för att tillgodose framtida anspråk på mark- och vattenområden. Vägar Väg E18 ingår i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Väg 56 ingår i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt. Väg 56 är en viktig nord-sydlig förbindelse mellan Gävle, Mälardalen och Norrköping. Väg 66 är en viktig förbindelse från Ludvika till Västerås Hamn. Vägar som ska säkerställa transporter till och från hamnen, se ovan. Järnväg Sträckan Västerås Eskilstuna utgör riksintresse för järnväg. En åtgärdsvalstudie (ÅVS) som belyser möjligheten att korta restiden har nyligen genomförts. ÅVS:sen förordar en sträckning öster om RV56. En fördjupad analys, som ska möjliggöra att ett järnvägsreservat läggs in i översiktsplanen, pågår. Till riksintresset för järnväg hör också Västerås station. En fördjupning av översiktsplanen för stationsområdet antogs Detaljplanearbete för nytt resecentrum pågår. Järnväg som ska säkerställa transporter till hamnen, se ovan. Flyg Behovet av flygplatskapacitet för att säkerställa framtida utveckling av utrikestrafiken i Mälardalen motiverar att Västerås flygplats är ett utpekat riksintresse. Riksintresset gäller inte bara det som fysiskt finns på marken. Till funktionen flygplats hör också tre typer av influensområden: Influensområde med hänsyn till flyghinder Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 33

39 Influensområde med hänsyn till flygbuller Influensområde med hänsyn till elektromagnetisk störning För att säkerställa att funktionen luftfartsanläggning inte skadas ska utöver riksintresseområdet även dessa omgivande influensområden skyddas. Detta har i gällande översiktsplan gjorts genom utpekande av en flygbullerzon med begränsningar vad gäller tillkommande bebyggelse samt utpekande av område där begränsningar i tillåten byggnadshöjd gäller. Nuvarande flygbullerzon godkändes av kommunfullmäktige Höjdbegränsande områden kring flygplatsen behandlas i avsnittet Klimat, miljö hälsa och säkerhet. Sala w w w Svanå För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på Munga Surahammar Rv 56 Sevalla Skultuna Lillån Sagån Enköping Rv 66 Svartån Hökåsen Tillberga Tortuna Kärsta Orresta Västerås E 18 Hallstahammar Irsta E 18 Dingtuna Gäddeholm Barkarö Rv 56 Teckenförklaring Flygbullerzon Kvicksund Eskilstuna Strängnäs Meter Trafikverket arbetar med riksintressepreciseringar tillsammans med andra aktörer. Trafikverkets precisering av ett riksintresse är ett fördjupat planeringsunderlag som visar de värden som riksintresset avser att skydda och som bör beaktas i den fysiska planeringen. I detta beskrivs riksintressets funktion på ett mer utförligt sätt än vad som görs i ett riksintresseutpekande. Något sådant arbete har ännu inte initierats av Trafikverket. Den flygbullerzon som avgränsats kring Västerås flygplats tar hänsyn till flygplatsens utvecklingsmöjligheter och utgår från den trafik som är tillåten enligt gällande miljötillstånd. Västerås flygplats har för avsikt att hos miljödomstolen ansöka om nytt tillstånd. De flygbullerutredningar som görs inom ramen för denna ansökan kan komma att utgöra underlag för en översyn av flygbullerzonen. Tills vidare gäller flygbullerzonen från ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

40 Riktlinjerna i planen föreskriver hur hänsyn ska tas till risken för bullerstörningar liksom till de höjdbegränsningar som finns kring flygplatsen. Riksintresset är därigenom tillgodosett. Övriga riksintressen Vattenförsörjning Under år 2016 beslutades att följande anläggningsdelar för produktion av dricksvatten omfattas av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning: Hässlö och Fågelbackens vattenverk inklusive infiltrationsområden Distributionsanläggningar Dessa anläggningar och områden ska betraktas som ett sammanhängande riksintresse eftersom de tillsammans behövs för att säkra en god vattenkvalitet och vattentillgång för Västerås stad. Mälaren som vattenresurs är en förutsättning för Västerås stads dricksvattenanläggningar och Mälarens status är därför av allra högsta vikt. Som lagstiftningen är utformad är det dock endast anläggningar som kan utgöra riksintresse, inte själva vattenresursen. Detta är ett nytt riksintresseanspråk och har inte tidigare redovisats i den kommuntäckande översiktsplanen. Staden har inga invändningar. Mälarens roll i vattenförsörjningen behandlas i Vattenplanen. Yrkesfi ske Fiskeriverket har beslutat att hela Mälaren är av riksintresse för yrkesfiske. Staden har inga invändningar. Förutsättningar för ett bra yrkesfiske är god vattenkvalitet, möjligheter för fisken att reproducera sig och en hållbar förvaltning av Mälarens fiskstammar. Dessa frågor behandlas primärt inom ramen för Vattenplanen, men också i denna plan i kapitlet Landskapsvärden och naturresurser. Riksintresset är därigenom tillgodosett. Värdefulla ämnen och material Inget område finns utpekat inom Västerås kommun. Industriell produktion Länsstyrelsen har inget sammanställt underlagsmaterial beträffande industriell produktion. Totalförsvarets militära del Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. I Västerås kommun finns ett område som pekats ut som Riksintresse för totalförsvarets militära del, övrigt. Inom detta område ska alla plan- och Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 35

41 lovärenden tillsändas Försvarsmakten på remiss. Kommunen berörs även av det generella riksintresset, så som tekniska system. Det generella riksintresset påverkas främst av uppförande av höga byggnadsobjekt, så som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför, och högre än 45 m inom, sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten. Informationen används också som förberedelse för införandet av höga objekt i landets flyghinderdatabas. ± SALA w w w För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på SURAHAMMAR ENKÖPING HALLSTAHAMMAR M Ä L A R E N Teckenförklaring ESKILSTUNA STRÄNGNÄS 0 5 Km Energiproduktion Inget område finns utpekat inom Västerås kommun. Energidistribution Riksintresset för energidistribution hävdas för s.k. trånga passager, d v s begränsade områden som har unika möjligheter att tillgodose viss funktion av nationellt intresse, t ex framdragning av kraft- eller naturgasledning. För att kunna avgöra vilka trånga passager som finns i länet krävs en särskild studie. Ingen sådan har gjorts. Länsstyrelsen anser att de rekommendationer till förmån för ledningsintresset som finns i gällande i översiktsplaner kan stå kvar. Vid konflikt får frågan utredas närmare. I samband med att befintliga luftledningar, som går genom stadsbebyggelsen, koncessionsprövas ska alternativa lokaliseringar alternativt kablifiering övervägas där så bedöms lämpligt med hänsyn till pågående och planerad 36 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

42 markanvändning. Kommunens bedömning är att reservaten för naturgasledning inte är aktuella. De har därför tagits bort. Eventuella framtida ledningsdragningar studeras vid behov. Riktlinjerna i översiktsplanen föreskriver hur hänsyn ska tas till elsäkerhet och elektromagnetiska fält. Telekommunikationer Post- och telestyrelsen har inte fattat några beslut angående riksintresse för telekommunikationer. Avfallshantering Naturvårdsverket har inte fattat något beslut om avgränsning för områden av riksintresse för avfallshanteringen. Länsstyrelsen har inte heller utrett behovet av avgränsning av sådana områden. Mälaren med öar och strandområden I 4 kap 2 miljöbalken utpekas några områden i landet där turismens och det rörliga friluftslivets intressen ska prioriteras särskilt. Mälaren med öar och strandområden är ett sådant område. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast tillkomma om de inte möter hinder från de aktuella intressena. Tätortsutbyggnad är dock tillåten. Den avgränsning som redovisas i gällande översiktsplan innefattar de områden som har de största värdena för naturvård och friluftsliv och bildar i övrigt ett sammanhängande bälte längs Mälarstranden. Avgränsningen är generell och omfattar ett stort område. En precisering av vilka värden som finns inom området och hur hänsyn till dessa ska tas är önskvärd. I samband därmed bör även en översyn av områdets avgränsning göras. Att ett område kring Mälaren avgränsas överensstämmer med kommunens intentioner rörande Mälaren med öar och stränder. (foto: Clifford Shirley) Naturvårdsverket har meddelat att en nationell översyn av riksintresseområdena enligt 4 kap 2 miljöbalken sannolikt kommer att initieras. Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 37

43 Länsstyrelsen har därför i en skrivelse till berörda kommuner meddelat att frågor om avgränsningar bör lösas i samband med en sådan allmän översyn och att länsstyrelsen i avvaktan på att en sådan initieras kommer att ha en restriktiv hållning om frågor väcks om avgränsningen. Kommunen förutsätter att berörda kommuner kommer att bli delaktiga i arbetet med kommande översyn. Tillsvidare redovisas hittillsvarande avgränsning i översiktsplanen. Turism och friluftsliv med bevarande av natur- och kulturmiljövärden prioriteras inom det mälarnära området och på Mälarens öar. Inriktningen är att öka tillgängligheten till Mälaren och Mälarens stränder för allmänheten. Riksintresset är därigenom tillgodosett. Sala w w w Svanå För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på Surahammar Munga Sevallaa Rv 56 Skultuna Lillån Sagån Rv 66 Svartån Hökåsen Tillberga Tortuna Kärsta Enköping Orresta Västerås E 18 Hallstahammar Irsta E 18 Dingtuna Gäddeholm Barkarö Rv 56 Teckenförklaring Riksintresse enligt 4 kap. 2 MB Kvicksund Strängnäs Meter 38 ALLMÄNNA INTRESSEN - Bilaga till Västerås översiktsplan 2026

44 Bilaga till Västerås översiktsplan ALLMÄNNA INTRESSEN 39

45 Vad tycker Du? Är vi på rätt väg? Förslaget till revidering av översiktsplanen är utställt för samråd under tiden 13 februari till och med 13 april Under den tiden finns möjlighet att lämna synpunkter på de idéer och förslag som beskrivs i planen. Förslaget till revidering av översiktsplanen presenteras också på Västerås stads hemsida, Vad händer sedan? Efter samrådet kommer synpunkterna att sammanställas och eventuella bearbetningar göras. Därefter ställs planen ut för granskning innan den förs till kommunfullmäktige för antagande. När den reviderade översiktsplanen antagits av kommunfullmäktige kommer den att vara vägledande för den fortsatta planeringen i Västerås. Vad är en översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2016 att Västerås översiktsplan 2026 i sina huvuddrag är aktuell och kan tjäna som vägledning för det fortsatta samhällsbyggandet. Samtidigt beslutades att ett arbete med revidering av planen skulle inledas och att den reviderade planen ska antas senast i december Lämna dina synpunkter senast 13 april 2017 till: Västerås stad Stadsbyggnadsförvaltningen Västerås e-post: stadsbyggnadsforvaltning@vasteras.se Vill du veta mer? Frågor om planen besvaras av Ingrid Legrell Crona, projektledare, tel

46 1 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Ingrid Legrell Crona Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050, REVIDERAD januari 2017 Beskrivning av förändringar jämfört med gällande plan Denna beskrivning följer kapitelindelningen i den reviderade planen. De inledande avsnitten i planen har fått en ny struktur. Från och med Västerås i regionen är kapitelindelningen lika som i gällande plan. Planhandlingen Utgångspunkter och utmaningar Ett nyskrivet kapitel som delvis bygger på innehållet i kapitlet Utmaningar i gällande plan (beskrivningen av Vision 2026, Västerås 2026 hållbart och klimatsmart). Avsnittet Västerås 2050 Framtidstrender är helt nytt. Avsnittet Hållbara Västerås är nyskrivet men bygger delvis på texten i avsnittet Utmaningar i gällande plan. Texten under rubriken Strategiska utvecklingsområden är ny. Strategier för en hållbar utveckling Generellt har den beskrivande texten till respektive strategi utvecklats och kompletterats med rubriken Det innebär t ex. Avsikten är att tydliggöra hur strategin kan omsättas i planeringen. Strategin Hälsa, välbefinnande och jämlika förutsättningar är ny och sätter den sociala hållbarheten i fokus. Strategin Stärk landskapsvärdena har utgått och i stället inkluderats i Kulturarv och utveckling i samklang och den nytillkomna Grön och blå identitet. Stärk landskapsvärdena handlar om natur- och kulturmiljövärden utanför tätorten. Strategin Grön och blå identitet innefattar även grönskan i staden. Kulturmiljövärdena behandlas i strategin Kulturarv och utveckling i samklang som nu fått ett bredare innehåll. City- mötesplats för alla har bytt namn till Levande innerstad. Innerstaden är ett vidare begrepp än city. När Västerås växer ökar innerstadens roll som målpunkt och mötesplats. Innehållet motsvarar den gamla.

47 2 Hushålla med naturresurserna har vidgats och innefattar nu även klimatanpassning (Resurs- och klimatanpassning). Kulturliv ger staden karaktär har bytt namn till Kulturliv ger attraktivitet för att inte enbart kopplas samman med tätorten Västerås. Innehållet är detsamma invånare 2050 Kapitlet är närmast en introduktion till kommande avsnitt och ger ramarna för bebyggelseutvecklingen inom staden respektive på landsbygden. Det ersätter inte kapitlet invånare 2050 i gällande plan, vilket helt utgått. Västerås i regionen Nytt i detta kapitel är avsnittet om Regional infrastruktur som ersätter avsnittet Kommunikationer och som innebär att betydelsen av en god regional infrastruktur har lyfts. Behovet av ytterligare två järnvägsspår genom Västerås är nytt. Innan mark kan reserveras krävs ytterligare planeringsunderlag. Ett arbete för att närmare avgränsa det område för ny järnväg som ska reserveras mellan Dingtuna och Kvicksund pågår också. Reservatet längs väg 56 i gällande plan utgår därmed. Avsnittet regional samverkan har kompletterats med en beskrivning av 4M-samarbetet. Ny fråga att arbeta vidare med är gemensam översiktsplan/utvecklingsplan för 4 Mälarstäder. Västerås tätort - staden Inriktningen i detta kapitel är densamma som i gällande plan. I texten tydliggörs behovet av en kompletteringsstrategi som ska tydliggöra hur strategin Bygg staden inåt ska tilllämpas i den fortsatta planeringen för att skapa en god livsmiljö för alla invånare. Den ska också bedöma hur omfattande komplettering som är möjlig med bibehållande av den täta stadens kvaliteter. En stadsbyggnadspolicy föreslås tas fram. Den ska vara ett stöd i arbetet med den kvalitativa stadsutvecklingen i program- och planarbeten, bygglov, markanvisningar mm och ge alla aktörer en gemensam plattform för det fortsatta arbetet. Smärre kompletteringar/justeringar har gjorts i texten, bland annat i avsnitten Tät och grön stad och Levande innerstad och Kreativt näringslivsklimat. Riktlinjerna är oförändrade. En översyn av grönstrukturplanen pågår. Intentionerna är att ett förslag till ny grönstrukturplan ska remissbehandlas parallellt med förslaget till reviderad översiktsplan. I avvaktan på att den nya grönstrukturplanen antagits ska de mål och riktlinjer för planering och byggande som finns i Grönstrukturplan för Västerås tätort vara utgångspunkt för planeringen. Beskrivningarna i avsnittet Bebyggelseutveckling till 2026 respektive Utblick mot 2050 har aktualiserats. Mark för näringslivet är en ny fråga att arbeta vidare med. Ändrade ställningstaganden Utredningsområdet Johannisberg har utgått. Utvecklingen av hamnområdet påverkar möjligheterna till utbyggnad. En förutsättning är också att Johannisbergs flygfält läggs ned. Det mälarnära området är prioriterat för rekreation och turism. Ett ställningstagande till fortsatt utbyggnad inom Johannisbergsområdet bör avvakta kommande studie av hur en framtida hållbar bebyggelsestruktur kan se ut.

48 3 Kvastbruket - blandad stadsdel ändrat till verksamheter. Området är i gällande översiktsplan utpekat som ett område med både bostäder och verksamheter. En ny detaljplan för utveckling av området med endast verksamheter har nyligen antagits, varför en blandad stadsdel inte längre är aktuell. Tunbytorp - blandad stadsdel ändrad till verksamheter. Området är relativt glest bebyggt och möjligheter finns att utveckla området med fler verksamheter. Hällaområdet - utredningsområde med hänvisning till pågående målbildsarbete. Söderledens förlängning till Tidövägen har utgått. Västerledens förlängning söderut studeras i pågående översiktsplanearbete för Hacksta där en anslutning mot Sjöhagsvägen prioriteras. Serviceorter och landsbygd För att förtydliga innebörden av översiktsplanens intentioner och riktlinjer och hur de ska användas i byggnadsnämndens arbete har riktlinjer för byggande på landet tagits fram och godkänts av byggnadsnämnden (2014). Text och riktlinjer har anpassats till de kompletterande riktlinjer som därvid beslutades. Det innebär följande kompletteringar: Vid all lokaliseringsprövning ska inriktningen vara god mark och resurshushållning. Mindre komplettering av befintliga byar /grupper av hus kan prövas med förhandsbesked om inte detaljplan krävs av andra skäl ( dvs en komplettering av en befintlig grupp med upptill fem hus utlöser inte automatiskt detaljplanekrav utan kan prövas som förhandsbesked på samma sätt som en ny etablering av bebyggelse) Nya bostäder i kombination med lokal verksamhet bedöms positivt med hänsyn till att de bidrar till en levande landsbygd Lokalisering av ny bebyggelse eller annan ändring av markanvändning ska föregås av en landskapsanalys. Byggande av enstaka bostäder eller grupper av småhus på brukningsvärd jordbruksmark ska inte anses vara ett väsentligt samhällsintresse. I direkt anslutning till serviceorterna är ny bebyggelse möjlig att pröva även om det innebär ett avsteg från grundprincipen rörande brukningsvärd jord och skogsbruksmark. Syftet är att skapa förutsättningar för utveckling av serviceorterna, vilket ska anses vara ett väsentligt samhällsintresse. Områden med höga landskapsvärden berör även befintliga och framtida serviceorter. Befintliga serviceorter ska ges möjligheter att utvecklas även inom sådana områden. Särskild hänsyn ska därvid tas till natur och kulturmiljövärdena.

49 4 Ett stycke om jord och skogsbruksmark har lagts till för att ge en bakgrund till riktlinjerna som rör byggande på jordbruksmark. Landskapsvärden och naturresurser Texten har aktualiserats. Inga nya ställningstaganden eller riktlinjer. Genomförande Texten har aktualiserats. Nya frågor att arbeta vidare med: Handlingsplan för översiktsplanering Kommunikationsplan för översiktsplanering Uppföljning metodutveckling Markstrategi Allmänna intressen Texten har aktualiserats. Avsnittet Bostadsförsörjning är nytt ( Bostadsförsörjning definieras nu som allmänt intresse i Plan och bygglagen). Vattenförsörjning är ett nytt riksintresseanspråk och avser Västerås stads dricksvattenanläggningar. Staden har inga invändningar. Staden framför att avgränsningen av riksintresset för trafikslagen bör ses över med hänsyn till hamnens utveckling. Hållbarhetsbedömning Den hållbarhetsbedömning som nu gjorts är en komplettering till Hållbarhetsbedömning (2012) och fokuserar endast på att bedöma de delar av översiktsplanen som har ändrats. Rapporten bör därför läsas tillsammans med Hållbarhetsbedömning (2012). Planens giltighet Texten har aktualiserats. Bilagan Allmänna intressen Det första avsnittet Bostadsförsörjning är nytt och berör bostadsbyggandet och utvecklingen av bostadsbeståndet. Avsnittet Natur och kulturmiljö har aktualiserats med nya planeringsunderlag som kommit ex länsstyrelsens naturvårdsplan. Av Västerås översiktsplan 2026 framgår att en översyn av grönstrukturplanen ska göras. Intentionerna är att ett förslag till ny grönstrukturplan ska remissbehandlas parallellt med förslaget till reviderad översiktsplan. I avvaktan på att den nya planen antagits ska de mål och riktlinjer för planering och byggande som finns i Grönstrukturplan för Västerås tätort vara utgångspunkt för planeringen. Arbetet med översynen av grönstrukturplanen beskrivs i texten. Avsnittet Klimat, miljö, hälsa och säkerhet har aktualiserats. Texten om klimatanpassning, utomhusluft, dricksvatten och översvämningsrisker har utvecklats. En ny förordning om buller från väg och tågtrafik gäller sedan 2015 och texten har anpassats till denna.

50 5 Riktlinjerna har anpassats till ny lagstiftning (buller), nya rekommendationer från länsstyrelsen (översvämningsrisk), nya kommunala handlingsplaner (luftföroreningar) och där så bedömts lämpligt utvecklats för att bli tydligare. Avsnittet Riksintressen har kompletterats med beskrivning av riksintresset för vattenförsörjning som är nytt. Riksintresset för totalförsvarets militära del har komplettrats med karta. Staden har inga invändningar mot de riksintressen för trafikslagen som trafikverket pekat ut, men konstaterar att avgränsningen i anslutning till hamnen (sjöfart, väg, järnväg) är delvis inaktuell. Det kan också finnas också skäl att se över avgränsningen av riksintresset Västerås flygplats, men tills vidare gäller flygbullerzonen enligt gällande ÖP (avgränsningen gjordes 2006).

51 Bilaga till Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot REVIDERAD januari KOMPLETTERANDE HÅLLBARHETSBEDÖMNING

52 UPPDRAG , Hållbarhetsbedömning av Västerås reviderade översiktsplan Titel på rapport: Kompletterande hållbarhetsbedömning av Västerås Översiktsplan Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Västerås stad Ingrid Legrell Crona Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Klimat, transporter och energi: Naturvärden, hushållning med mark samt rekreation och friluftsliv: Kulturell hållbarhet Social hållbarhet: Hälsa: Vatten: Ekonomisk hållbarhet: Kvalitetsgranskare: Tyréns Emma Colleen Moberg Jennifer Engström Kristin Fahlberg Elin Norman Daniel Nilsson Nina Lindfors Mari Kågström Cristina Fryklund Robin Svensén Ylva Nilsson REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: 2 Initialer: Tyréns, JE

53 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPDRAG...2 MEDVERKANDE...2 REVIDERINGAR...2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND BEHOV AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN HÅLLBARHETSBEDÖMNING SYFTE, GENOMFÖRANDE OCH KOMPLETTERING SAMRÅD AVGRÄNSNING ASPEKTER OCH NIVÅ... 7 EKOLOGISK HÅLLBARHET... 8 SOCIAL HÅLLBARHET... 8 KULTURELL HÅLLBARHET... 8 EKONOMISK HÅLLBARHET GEOGRAFISK AVGRÄNSNING TIDSMÄSSIG AVGRÄNSNING ÖVERSIKTSPLAN OCH ALTERNATIV FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN...9 HÖGRE BEFOLKNINGSTILLVÄXT FRAM TILL FÖRÄNDRADE STRATEGIER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING I VÄSTERÅS STAD... 9 NYA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VÄSTERÅS HAMN... 9 VÄSTERÅS I REGIONEN VÄSTERÅS TÄTORT STADEN SERVICEORTER OCH LANDSBYGD FÖRÄNDRINGAR I ÖVERSIKTSPLANENS REDOVISNING AV ALLMÄNNA INTRESSEN BOSTADSFÖRSÖRJNING NATUR- OCH KULTURMILJÖ KLIMAT-, MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET RIKSINTRESSEN NOLLALTERNATIV KLIMAT, TRANSPORTER OCH ENERGI FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN

54 FÖRÄNDRADE STRATEGIER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING I VÄSTERÅS STAD HÖGRE BEFOLKNINGSTILLVÄXT FRAM TILL VÄSTERÅS I REGIONEN SERVICEORTER OCH LANDSBYGD ANDRA RELEVANTA DOKUMENT MÅL FÖR ATT BEGRÄNSA KLIMATPÅVERKAN BEDÖMNINGSGRUNDER KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN MÖJLIGA POSITIVA KONSEKVENSER MÖJLIGA NEGATIVA KONSEKVENSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER ÄNDRINGAR DÄR KONSEKVENSERNA ÄR SVÅRBEDÖMDA FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE NATURVÄRDEN, HUSHÅLLNING MED MARK SAMT FRILUFTSLIV OCH REKREATION FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN BEDÖMNINGSGRUNDER KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN MÖJLIGA POSITIVA KONSEKVENSER MÖJLIGA NEGATIVA KONSEKVENSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE VATTEN FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN HÖGRE BEFOLKNINGSTILLVÄXT FRAMTILL FÖRÄNDRADE STRATEGIER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING RIKSINTRESSEN ÖVRIGA RELEVANTA UPPDATERINGAR OCH KOMPLETTERINGAR ALLMÄNNA INTRESSEN BEDÖMNINGSGRUNDER KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN MÖJLIGA POSITIVA KONSEKVENSER MÖJLIGA NEGATIVA KONSEKVENSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE HÄLSA BEDÖMNINGSGRUNDER KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN MÖJLIGA POSITIVA KONSEKVENSER MÖJLIGA NEGATIVA KONSEKVENSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER

55 6.3 FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE FÖRSLAG SOM KVARSTÅR FRÅN HÅLLBARHETSBEDÖMNING (2012) SOCIAL HÅLLBARHET BEDÖMNINGSGRUNDER, MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER SOCIAL HÅLLBARHET I VÄSTERÅS STYRANDE DOKUMENT FÖR SOCIAL HÅLLBARHET SOCIAL HÅLLBARHET I VÄSTERÅS REVIDERADE ÖVERSIKTSPLAN JÄMLIKHET OCH INTEGRATION FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN TRYGGHET I FYSISK MILJÖ FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN BARNPERSPEKTIVET FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE KULTURELL HÅLLBARHET KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSVÄRDEN FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN REVIDERINGAR I PLANFÖRSLAGET FÖRÄNDRADE STRATEGIER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING I VÄSTERÅS STAD: VÄSTERÅS TÄTORT STADEN SERVICEORTER OCH LANDSBYGD ÖVRIGA RELEVANTA UPPDATERINGAR ELLER KOMPLETTERINGAR BEDÖMNINGSGRUNDER KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLANEN STRATEGIER FÖR HÅLLBAR UTVECKLING VÄSTERÅS TÄTORT UTVECKLA LANDSKAPSVÄRDENA SVARTÅNS DALGÅNG OCH SKULTUNA FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE IDENTITET OCH STOLTHET FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN BEDÖMNINGSGRUNDER

56 8.2.3 KONSEKVENSER AV REVIDERINGAR I ÖVERSIKTSPLAN FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE EKONOMISK HÅLLBARHET BEDÖMNINGSGRUNDER FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN EN VÄXANDE STAD ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV I KOMMUNEN VÄSTERÅS I REGIONEN FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE AVSTÄMNING MOT MILJÖKVALITETSMÅL BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN FRISK LUFT BARA NATURLIG FÖRSURNING GIFTFRI MILJÖ SÄKER STRÅLMILJÖ INGEN ÖVERGÖDNING LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MYLLRANDE VÅTMARKER LEVANDE SKOGAR ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP GOD BEBYGGD MILJÖ ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV SAMLAD BEDÖMNING HÅLLBARHETSBEDÖMNING AV DEN REVIDERADE ÖVERSIKTSPLANEN MÅLKONFLIKTER OSÄKERHETER REFERENSER

57 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND BEHOV AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 antogs av kommunfullmäktige Den är Västerås samhällsbyggnadsvision och anger övergripande mål och inriktning för den fysiska utvecklingen av hela kommunen både på kort och lång sikt. Planhandlingen beskriver kommunens avsikter och strategier för utveckling av den fysiska miljön i tätorten, i serviceorterna och på landsbygden. Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen och en översiktsplan ska genomgå en aktualitetsprövning varje mandatperiod. Västerås översiktsplan genomgick en aktualitetsprövning under Kommunfullmäktige konstaterade att översiktsplanen i huvudsak är aktuell men att en revidering av utvalda delar skulle genomföras. Syftet med revideringarna var att uppdatera planen och förtydliga strategierna utifrån det kontinuerliga arbete med översiktsplanen som har pågått sedan Revideringen medförde att översiktsplanens hållbarhetsbedömning från 2012 behövde kompletteras. 1.2 HÅLLBARHETSBEDÖMNING SYFTE, GENOMFÖRANDE OCH KOMPLETTERING Till Västerås översiktsplan finns en hållbarhetsbedömning som beskriver i vilken utsträckning planen förväntas medverka till eller motverka en utveckling som är hållbar ur ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt perspektiv. Omfattningen är således större än i en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken och PBL, men innehåller även de delar som enligt lag ska ingå i en sådan. Syftet med hållbarhetsbedömningen är att integrera hållbarhetsfrågorna i planeringen, vilket främjar en hållbar utveckling. Dokumentet belyser aspekter där planen på ett betydande sätt antingen kan bidra till eller motverka en hållbar utveckling. Bedömningen genomfördes av Tyréns AB på uppdrag av Västerås stad, parallellt med framtagandet av planen. Denna rapport är en komplettering till Hållbarhetsbedömning (2012) och fokuserar endast på att bedöma de delar av översiktsplanen som har ändrats. Rapporten bör därför läsas tillsammans med Hållbarhetsbedömning (2012). Bedömningarna i denna rapport baseras på Revidering av Västerås översiktsplan 2026, med utblick mot 2050 ( ). Kompletteringen har utgått från underlagsmaterial som tillhandhållits av Västerås stad. Nya planeringsunderlag som är godkända och/eller antagna har vägts in i bedömningen. En förteckning över underlagsmaterial finns i referenslistan sist i detta dokument. 1.3 SAMRÅD Samråd med länsstyrelsen om avgränsning av hållbarhetsbedömningens komplettering genomfördes i december Då föreslogs samma avgränsning och omfattning av hållbarhetsaspekterna som användes i befintlig Hållbarhetsbedömning från AVGRÄNSNING ASPEKTER OCH NIVÅ En hållbar utveckling av staden bygger på ett samspel mellan ekologisk, social, kulturell och ekonomisk hållbarhet. I bedömningen hanteras dessa fyra dimensioner av hållbarhet. Inom varje dimension hanteras aspekter som har en tydlig koppling till utvecklingen av den fysiska miljö som kommunen har rådighet över och som beskrivs i översiktsplanen. Många hållbarhetsfrågor påverkas dock i stor utsträckning även av andra faktorer, till exempel nationella lagar och regler, den ekonomiska utvecklingen globalt, nationella investeringar och samhällsutvecklingen i stort. En översiktsplan är kommunens avsiktsförklaring och strategiska dokument för utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen. Översiktsplanen är vägledande vid till exempel upprättande av 7

58 fördjupade översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser samt vid prövning av bygglov, liksom när kommunen eller andra myndigheter fattar andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Planen är inte juridiskt bindande. Att bedöma konsekvenser av en översiktsplan kan således göras endast på en övergripande nivå, utifrån de intentioner och riktlinjer för fysisk planering som framhålls i planen. Revideringen av översiktsplanen ger inte anledning att ändra bedömningen av vilka miljöaspekter som bedöms som betydande för planen som helhet. I kompletteringen av hållbarhetsbedömningen görs därför en genomgång av de aspekter som liksom tidigare bedöms som betydande. Den reviderade planen jämförs med gällande översiktsplan. De delar som inte förändrats i den reviderade översiktsplanen kommer inte att bedömas. Här följer den avgränsning av miljöaspekter som gjordes för hållbarhetsbedömningen av gällande översiktsplan och som fortfarande är aktuell: EKOLOGISK HÅLLBARHET Klimat, transporter och energi, inklusive klimatanpassning Naturvärden, hushållning med mark, samt friluftsliv och rekreation Vatten Hälsa, vilket här omfattar de miljömedicinska aspekterna buller, luftkvalitet och risker SOCIAL HÅLLBARHET Jämlikhet och integration Trygghet i fysisk miljö Hälsa (i vid bemärkelse) och välbefinnande KULTURELL HÅLLBARHET Kulturmiljö- och landskapsvärden Identitet och stolthet EKONOMISK HÅLLBARHET En växande stad Västerås i regionen Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen GEOGRAFISK AVGRÄNSNING För de flesta aspekter är den geografiska avgränsningen av hållbarhetsbedömningen densamma som avgränsningen av översiktsplanen, det vill säga kommungränsen, men ibland kan bedömningen följa naturliga gränser i landskapet. När det gäller klimat (utsläppen av växthusgaser) är konsekvenserna globala. I bedömningen beaktas dock endast de utsläpp som sker i Västerås. Utsläpp som sker på annan plats, till följd av t ex konsumtion i Västerås, beaktas inte TIDSMÄSSIG AVGRÄNSNING Avgränsningen i tid är densamma som för planen, det vill säga i första hand till år 2026 med utblick mot I denna kompletterande Hållbarhetsbedömning bedöms konsekvenserna av den reviderade översiktsplanen fram till 2026 och 2050 samlat. När det gäller framtida klimatförändringar berörs även tiden fram till år

59 2 ÖVERSIKTSPLAN OCH ALTERNATIV 2.1 FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN Västerås översiktsplan för 2026, med utblick mot 2050 (2012) har reviderats och följande förändringar har arbetats in i översiktsplanen (underlag från Västerås Stad ). Utöver beskrivna revideringar och förändringar kvarstår det som beskrivs i Hållbarhetsbedömningen från 2012). HÖGRE BEFOLKNINGSTILLVÄXT FRAM TILL 2050 Befolkningsutvecklingen de senaste åren pekar på att Västerås stad kan växa till invånare redan före Den reviderade översiktsplanen ska möjliggöra en befolkningstillväxt på invånare i Västerås stad till Översiktsplanen har därmed fått en ny planeringsinriktning för att Västerås ska fortsätta utvecklas som en attraktiv regionstad. Översiktsplanen lyfter därför fram att en komplettering och förnyelse inom den redan byggda staden prioriteras även efter Det innebär att planering behövs för att fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner ska ge plats för ytterligare bostäder. För att klara det måste staden hitta nya sätt att komplettera bebyggelsen inom den redan byggda staden eller exploatera nya områden i stadens utkant. En annan möjlighet är en kraftigare utbyggnad inom serviceorterna kopplad till utbyggnad av regionaltågstrafiken. Fördjupade studier krävs för att bedöma hur mycket som kan byggas genom komplettering och förnyelse inom Västerås tätort och i serviceorterna och hur en framtida hållbar bebyggelsestruktur kan se ut. FÖRÄNDRADE STRATEGIER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING I VÄSTERÅS STAD Hälsa, välbefinnande och jämlika förutsättningar är en ny strategi som förtydligar arbetet med social hållbarhet. Grön och blå identitet är en ny strategi som omfattar natur- och kulturmiljöer både i staden och på landsbygden. Stärk landskapsvärdena har delats upp och lagts in i Grön och blå identitet och Kulturarv och utveckling i samklang. Kulturarv och utveckling i samklang har fått ett bredare innehåll och omfattas av delar från Stärk landskapsvärdena. Resurs- och klimatanpassning är en befintlig strategi som kompletterats och omfattar nu även klimatanpassning. City-mötesplats för alla har bytt namn till Levande innerstad, har en större geografisk avgränsning (ej fastställd ännu) men har i princip samma innehåll som tidigare. NYA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VÄSTERÅS HAMN Kommunstyrelsen godkände 2013 en handlingsplan för Västerås hamn. Handlingsplanens förslag rörande hamnens utveckling innebär att planeringsförutsättningarna i denna del av staden har förändrats. Effektiva transporter och logistiksystem ökar i betydelse, vilket ställer mycket stora krav på transportinfrastrukturen. I utredningen Program för trafikslagsövergripande infrastruktur för gods har denna handlingsplan identifierats som nödvändig för stadens utveckling kring regionala godstransportfrågor. En fördjupning av översiktsplanen som omfattar hela Hackstaområdet och Västerås hamn och hamnområde är under upprättande och väntas bli klar under slutet av 2017/början Den tar sitt avstamp i Utvecklingsplan för Västerås hamn (2015) och ska ange en långsiktig inriktning för utvecklingen av hamnen och övriga verksamheter med behov av närhet till flera trafikslag. Hamnen behöver göra stora anpassningar i hamnbassäng, kajer och hamnytor för att fartygen ska kunna anlöpa, angöra och godset hanteras. För att hela kedjan ska fungera är det viktigt att anslutande landinfrastruktur anpassas så att godset effektivt kan komma till och från hamnarna. 9

60 Västerås hamn är av riksintresse för sjöfart enligt Sjöfartsverkets beslut Staden har fortsatt inga invändningar mot det, men konstaterar att den avgränsning av riksintresset som tidigare gjorts blivit inaktuell med hänsyn till hamnens utveckling. VÄSTERÅS I REGIONEN Västerås stad har kompletterat översiktsplanen i de delar som avser regional infrastruktur och prioriterade relationer. Den reviderade översiktsplanen lyfter fram förstärkt järnvägskapacitet på sträckan Stockholm- Oslo. Med ytterligare två spår kommer det att skapas förutsättningar för en snabbare tågförbindelse och mark kommer för det kommer reserveras när underlag finns framme. Det finns även förslag på en ny sträckning mellan Dingtuna och Kvicksund som förstärker pendlingsmöjligheterna mellan Eskilstuna och Västerås. Hållbarhetsbedömningen omfattar inte de nya spåren (eftersom markanspråk ännu inte redovisats), utan beskriver endast förbindelsens betydelse för hållbar utveckling. Väg 56 ska bli mötesfri och med ökad kapacitet, hela vägen från Gävle till Norrköping (via Västerås). Planen har även kompletterats med en beskrivning av samverkansprojektet, 4 Mälarstäder, som har etablerats mellan kommunerna inom Mälardalen, Eskilstuna, Västerås, Enköping och Strängnäs. Projektet syftar till att stärka samarbetet, i regionen samt arbeta med långsiktiga utvecklingsfrågor. VÄSTERÅS TÄTORT STADEN Västerås stad har i översiktsplanen reviderat kommunens planeringsinriktning för att inrymma en befolkningstillväxt på invånare fram till år Det motsvarar byggande av totalt bostäder till 2030, varav cirka fram till Staden har alltså identifierat ett behov av att planera för ytterligare bostäder till Utöver det beskriver den reviderade planen uppdateringar av hur stadens pågående planer utvecklats: Kvastbruket i norra delen av Västerås utgör en förbindelselänk mellan staden och Hökåsen. Området är i översiktsplanen (2012) utpekat som ett område med både bostäder och verksamheter. En ny detaljplan för utveckling av området med endast verksamheter har nyligen antagits, varför en blandad stadsdel inte längre är aktuell. Tunbytorpsområdet är relativt glest bebyggt och möjligheter finns att utveckla området med fler verksamheter (inte bostäder). Hackstaområdet utvecklas till ett logistikcentrum till Västerås hamn, men arbete med fördjupning av översiktsplanen över Hamnområdet och Hacksta pågår. E18 förbinds med Hackstaområdet via Västerleden. Västerledens förlängning söderut studeras i pågående översiktsplanearbete för Hacksta där en anslutning mot Sjöhagsvägen prioriteras. Behov av ytterligare mark för verksamheter finns i östra delarna av Västerås. Planen lyfter fram att en lokaliseringsstudie bör genomföras för att klarlägga behoven och föreslå hur ytterligare verksamhetsområden kan utvecklas. SERVICEORTER OCH LANDSBYGD I den reviderade översiktsplanen har Västerås stad förtydligat innebörden av översiktsplanens intentioner för byggande på landsbygden. Planen har kompletterats med riktlinjer och hur de ska tillämpas i byggnadsnämndens arbete för byggande på landet. Riktlinjerna syftar till att vid all lokalisering verka för en god mark- och resurshushållning och godkändes av byggnadsnämnden i september 2014, se beskrivning i Översiktsplan (2016). 10

61 Översiktsplanen ( ) har en positiv syn på byggande på landsbygden under förutsättning att bebyggelsen får en lämplig lokalisering och att husens utformning och placering anpassas till det omgivande landskapet. Utveckling av serviceorterna prioriteras. Komplettering av befintliga byar/grupper av hus föredras framför spridd bebyggelse. En ortsanalys för Skultuna har genomförts. Arbete med att ta fram en ortsanalys och en handlingsplan för Kvicksund pågår tillsammans med Eskilstuna kommun. Pågående arbete tas inte med i hållbarhetsbedömningen. 2.2 FÖRÄNDRINGAR I ÖVERSIKTSPLANENS REDOVISNING AV ALLMÄNNA INTRESSEN Bilagan Allmänna intressen har reviderats och kompletterats med hänsyn till ändrad lagstiftning och att nya planeringsunderlag tagits fram. BOSTADSFÖRSÖRJNING Bostadsbyggande har sedan översiktsplan 2012 lyfts in som allmänt intresse i plan- och bygglagen och utgör en tydlig koppling mellan planläggning och det kommunala behovet av bostadsförsörjning. I det arbetet har Västerås stad tagit fram program riktlinjer och handlingsplan som ska tillämpas i att utveckla bostadsbeståndet på ett resurseffektivt sätt inom kommunen. Programmet antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod och handlingsplanen antas för en tvåårsperiod. NATUR- OCH KULTURMILJÖ Texterna i den reviderade översiktsplanen i avsnittet Natur- och kulturmiljö har uppdaterats. Planeringsunderlag som har uppdaterats är: Länsstyrelsen har antagit en ny Naturvårdsplan 2015 samt tagit nytt beslut om strandskydd. Ändringen i strandskyddet innebär i princip inga förändringar för översiktsplanen. Landskapskaraktärsanalys för Västmanlands län som färdigställdes Projekt för att få bättre kunskap om vattenanknutna kulturmiljövärden längs Svartån. Syftet är att det ska användas som underlag i planering av utpekade fiske och naturvårdsrestaurerande åtgärder. Reviderad handlingsplan för natur- och kulturmiljön (2016). Planens syfte är att tydliggöra, systematisera och effektivisera kultur- och naturarbetet i Västerås stad. Revideringarna innebar att mål och åtgärder har strukturerats om för att vara relevanta, uppdaterade och uppföljningsbara. En ny grönstrukturplan för Västerås stad håller på att arbetas fram, men kommer inte ingå i hållbarhetsbedömningen av den reviderade översiktsplanen ( ) KLIMAT-, MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET Nedan listas uppdateringar och kompletteringar i bilagan Allmänna intressen ( ), rörande Klimat-, miljö, hälsa och säkerhet: Klimatanpassning (Ny handlingsplan och åtgärdsprogram) Utomhusluft (Ny handlingsplan från 2013 med omformulerade riktlinjer) Dricksvatten (Uppdaterad beskrivning av vattenskyddsföreskrifter) Farligt gods på järnväg (Riktlinjer är uppdaterade och kompletterade) Översvämningsrisker (Nya riktlinjer för lägsta grundläggningsnivå vid Mälaren från Länsstyrelsen Västermanland) Skyfall (Skyfallskartering från SMHI finns tillgängligt) Ett varmare stadsklimat (Nytt avsnitt) 11

62 Trafik- och verksamhetsbuller (Nya förordningen, SFS 2016:216, med riktvärden för bullernivåer från trafik vid bostadsbyggnad) Riktlinjer kopplade till riksintresset totalförsvarets militära del (endast i text tidigare) RIKSINTRESSEN Utöver redaktionella förändringar i texten har följande förutsättningar för riksintressen ändrats i den reviderade översiktsplanen ( ): Västerås stad förtydligar att de inte har några invändningar mot riksintresse för trafikslagen, men konstaterar att det kan finnas anledning att se över avgränsningarna runt riksintresse sjöfart med anledning av ny kunskap kring utvecklingen av hamnområdet och Hacksta. Hållbarhetsbedömningen tar hänsyn till funktionen av hamnen och riksintresset för sjöfart. Under 2016 infördes riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning. Det omfattar anläggningsdelar för produktion av dricksvatten vid Hässlö och Fågelbackens vattenverk, inklusive infiltrationsområden samt distributionsanläggningar. Anläggningarna är ett sammanhängande intresse för att säkra en god vattenkvalitet och tillgång till Västerås stad. Staden har inga invändningar och Mälaren som förutsättning och dess vattenkvalitet för vattenförsörjningen behandlas i Vattenplanen. 2.3 NOLLALTERNATIV Nollalternativet innebär att gällande översiktsplan inte revideras. Eftersom den hållbarhetsbedömning (2012) som utförts för gällande översiktsplan därmed också är en konsekvensbedömning av nollalternativet kommer någon ny bedömning av nollalternativet inte att tas fram i kompletteringen av hållbarhetsbedömningen. Andra alternativ har inte varit aktuella. 3 KLIMAT, TRANSPORTER OCH ENERGI 3.1 FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN FÖRÄNDRADE STRATEGIER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING I VÄSTERÅS STAD Strategin Hushålla med naturresurser kompletterats med klimatanpassningsfrågor och därmed har också bytt namn till Resurs- och klimatanpassning. Klimatanpassning lyfts fram som en fråga som berör många verksamheter inom samhällets olika sektorer och att med medveten planering kan samhällets/västerås sårbarhet minskas. Vidare har flera strategier (Enkelt att gå och cykla, Med kollektivtrafik som ryggrad, Kreativt näringsliv, Attraktiv regionstad, Bygga staden inåt) förtydligats i planförslaget ( ) och beskriver hållbart resande både för person och godstransporter med stort fokus på kollektivtrafik samt cykel och gång för persontransporter. HÖGRE BEFOLKNINGSTILLVÄXT FRAM TILL 2050 Den stora förändringen för Klimat, transporter och energi är den nya planeringsinriktningen om invånare till 2050 istället för invånare i Västerås översiktsplan 2026, med utblick mot 2050 (2012). Ytterligare invånare innebär behov av ökade ytor både för hem, arbete och service men även ökat transportbehov och transportinfrastruktur. VÄSTERÅS I REGIONEN Väg 56 ska bli mötesfri och med ökad kapacitet, hela vägen från Gävle till Norrköping (via Västerås). Västerås vill ta del av mellanmarknaden mellan Stockholm-Oslo (vilket är ett av det största i Europa när det gäller persontransporter) genom en järnväg som medger restider ner mot 2,5 timmar med stopp i nodstäderna. Idag sker utbytet till största delen med flyg. Endast funktionen av ökad järnvägskapacitet bedöms. 12

63 Fördjupat planeringsarbete för Västerås hamn/hackstaområdet. Regional samverkan inom 4 Mälarstäder kring hållbart transportsystem, modern infrastruktur, fungerade arbetspendling, minskad och effektiviserad energianvändning. SERVICEORTER OCH LANDSBYGD Riktlinjer för byggande på landsbygden har kompletterats sedan översiktsplanen (2012) där kompletterande av befintliga byar/grupper av hus föredras framför spridd bebyggelse är av betydelse för området Klimat, transporter och energi. ANDRA RELEVANTA DOKUMENT Handlingsplan för klimatanpassning i Västerås antogs av kommunfullmäktige i mars Skyfallskartering finns framtaget. Program för trafikslagsövergripande godsinfrastruktur Översvämningsrisker (nya riktlinjer för lägsta grundläggningsnivå vid Mälaren) Trafikplan 2026 MÅL FÖR ATT BEGRÄNSA KLIMATPÅVERKAN Planförslaget ( ) beskriver mål från Klimatprogram (remissversion ), som är under arbete och ej ännu antaget. Det redan antagna målet om att utsläppen av växthusgaser i Västerås ska minska med minst 60 % per invånare mellan år 1990 och 2020 kompletteras i planförslaget ( ) med ett mål om att produktionen av el och fjärrvärme ska till 2020 ställas om till 100 % förnybara och återvunna bränslen för hög resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan. 3.2 BEDÖMNINGSGRUNDER Bedömningsgrunderna från Västerås översiktsplan 2026, med utblick mot 2050 (2012) gäller fortfarande men har i vissa fall förstärkts eller förtydligats, vilket redovisas nedan. Klimatprogram 2012 Utsläppen av växthusgaser i Västerås ska år 2020 ha minskat med mer än 60 % per invånare jämfört med (Mål) De sammantagna utsläppen från energi, transport- och jordbrukssektorn i Västerås ska halveras till år 2020 jämfört med (Mål) För att Västerås fullt ut ska bidra till uppfyllandet av tvågradersmålet kommer utsläppen av växthusgaser år 2050 att understiga ett ton koldioxidekvivalenter per invånare. (Vision) Trafikplan 2026, strategidel Övergripande mål är att färdmedelsfördelningen per invånare förändras: resandet med cykel ökar med 20 %, kollektivtrafiken med 70 % och bilresorna med 15 % till 2026 (jämfört med år 2011) Förutsätter planeringsinriktning om invånare 2050 Program för trafikslagsövergripande godsinfrastruktur Långsiktigt hållbara och trafikslagsövergripande godsflöden. Västerås är storregionens självklara godsnav som en internationellt och nationellt viktig nod för trafikslagsövergripande godstransporter. Tillsammans med närliggande kommuner erbjuder Västerås hållbara transportlösningar. 13

64 I Västerås finns den tillgänglighet som näringslivet efterfrågar vad gäller transport av gods. Handlingsplan för klimatanpassning i Västerås Västerås målbild är att 2050 så är Västerås kommun anpassad för det klimatförändringar som väntar Arbetet med att uppfylla målbilden leder indirekt till att staden kan dra nytta av klimatförändringens positiva konsekvenser och minimera framtida olyckor, händelser och kostnader kopplande till klimatförändringarna. 3.3 KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN I stort kvarstår den bedömning för Klimat, transport och Energi som beskrivs i Hållbarhetsbedömning (2012). Nedan listas de förändringar eller kompletteringar i den reviderade översiktsplanen som medfört nya eller förändrade bedömningar. Många förändringar från översiktsplanen 2012, som har beskrivits ovan, är av mindre omfattning och bidrar inte till några nya eller reviderade bedömningar från Hållbarhetsbedömning (2012). MÖJLIGA POSITIVA KONSEKVENSER Planförslaget ( ) beskriver att fossila bränslen ska fasas ut ur den lokala energiproduktionen av el och värme till 2020 till förmån för 100 % förnybara och återvunna bränslen. Det medför ytterligare minskade utsläpp av växthusgaser vilket är positivt för klimatbelastningen. Att riktlinjerna för byggande på landet (godkända av byggnadsnämnden ) kompletteras med att befintliga hus/grupper av hus föredras framför spridd bebyggelse kan bidra positivt till ett bättre underlag för kollektivtrafiken på landsbygden men kanske även för underlag för fjärrvärme. Det kan ge möjlighet till mer klimatneutrala transporter och minskad energianvändning. En ny regional samverkan har inletts mellan flera av Mälarens städer vilket kan ha möjligheter att bidra till en positiv utveckling för Västerås hållbara resande. Även om inga i realiteten (praktiska/fysiska) förändringar tillkommit i planförslaget ( ) vad det gäller klimatanpassning till ett förändrat klimat har Västerås kommun genom utredningar, planer, handlingsprogram och riktlinjer inom klimatanpassningsområdet stärkt sina förutsättningar och möjligheter att möta och hantera ett framtida förändrat klimat t ex höjda vattennivåer i Mälaren, skyfall och varmare stadsklimat vilket synliggjort och förstärkt klimatanpassningsfrågorna i översiktsplanen. MÖJLIGA NEGATIVA KONSEKVENSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Med den nya planeringsinriktningen om invånare år 2050 följer ett ökat energibehov och resursbehov p.g.a. ökat behov av bostäder, arbetsplatser, service och transporter. Översiktsplanen ( ) visar inte hur detta behov ska tillgodoses med undantag för bostäder. Följden blir att den ökade befolkningen riskerar att motverka de mål som Västerås kommun satt upp för energi, transporter och klimat. Då planförslaget ( ) saknar strategier eller planer för att hantera hur resande med t ex kollektivtrafik och cykel ska bibehålla eller öka sina marknadsdelar med en ökad befolkningstillväxt riskerar det hållbara resandet i Västerås kommun att minska. Jämfört med gällande plan (2012) och Hållbarhetsbedömningen (2012) riskerar därför bilresandet att öka ännu mer och därmed även energi- och resursanvändningen, troligen fossila bränslen, och därmed koldioxidutsläppen. En ökad befolkningsmängd ger också ett större behov av uppvärmning. Så även om målet om 100 % förnybara bränslen i el- och fjärrvärmeproduktionen nås, medför befolkningsökningen ett ökat energibehov och resursbehov som behöver tillgodoses. Det framgår inte tydligt i planförslaget ( ) hur det ska hanteras och riskerar därför bidra till negativa konsekvenser för klimat, transporter och energi. 14

65 Genom att bygga ut väg 56 till en mötesfri väg och öka kapaciteten hela vägen från Gävle via Västerås till Norrköping skapar det möjligheter för mer bilresande, framförallt arbetspendlande. Det motverkar mål om ett hållbart resande i Västerås och bidrar till negativa konsekvenser som ger ett ökat energibehov och därmed ökad klimatpåverkan. ÄNDRINGAR DÄR KONSEKVENSERNA ÄR SVÅRBEDÖMDA Konsekvenserna av planen att ta det av den mellanmarknad mellan Stockholm och Oslo genom utbyggd järnväg är svår att bedöma. Idag sker utbytet mellan Stockholm och Oslo främst med flyg. Om planen förverkligas så borde klimatbelastningen minska utifrån ett nordiskt perspektiv men det medför också ett ökat resande i Västerås kommun, något som medför ökad energianvändning och därmed också troligtvis en ökad klimatbelastning. Konsekvensen av planen för Bergslagspendelns gods- och persontransporter är svår att bedöma då det i dagsläget är oklart om planen medför överflyttning av persontransporter från bil till järnväg samt för godstransporter från lastbil till järnväg, eller om planen medger ett ökat resande och behov som inte fanns där tidigare. Det förra alternativet är positivt för såväl energianvändningen som klimatpåverkan medan det senare alternativet är negativt. 3.4 FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE Nedan beskrivs Hållbarhetsbedömningen (2012) identifierade förslag av fortsatt arbete och hur Västerås stad har arbetat med dessa: Hållbarhetsbedömningen (2012) föreslog att en prioritering bland utbyggnadsområden kan bidra till att säkerställa att service, kollektivtrafik, gång- och cykelstråk mm, kan byggas ut i samma takt som bostäderna. För att det också ska vara samhällsekonomiskt gynnsamt kan man behöva koncentrera bostadsbyggande och utökad kollektivtrafik till vissa orter åt gången. Västerås stad har genomfört en enkel uppföljning av bostadsbyggandet mellan 2013 och 2015, resultatet visar att huvuddelen av tillkommande bostadsbebyggelse har lokaliserats spritt över hela tätorten Västerås och en mindre del har förlagts till serviceorter och landsbygd. Västerås stad har genomfört kollektivtrafiksatsningen Smartkoll där Västerås stad bland annat har utvecklat ett nytt busslinjenät, sedan augusti 2013, i både Västerås tätort och förorter med ledorden enklare, oftare, snabbare. De nya linjenäten omfattar långa trafikdygn, hög turtäthet samt både stads- och servicelinjer mellan bostadsområden och servicehus. Uppföljningen av Smartkoll redovisar att detta medfört ett ökat bussresande. Risk- och sårbarhetsanalysen från 2012 bör ligga till grund för kommunens fortsatta planarbete. Västerås stad genomför Risk- och sårbarhetsanalyser regelbundet och den senaste godkändes av kommunfullmäktige i mars Riktlinjerna i den reviderade planen ( ) har dessutom uppdaterats utifrån Länsstyrelsens rekommendationer ( ) för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren. Hållbarhetsbedömningen (2012) lyfte fram vikten av att planera för en fungerande infrastruktur för framtidens fordon och drivmedel. Västerås stad har tagit fram en handlingsplan för fossilfria fordon som antogs i juni Handlingsplanen syftar till att öka andelen fordon som drivs med fossilfria bränslen. Handlingsplanen innehåller åtgärder inom de fyra områdena fordonsbestånd, upphandlade resor och transporter, information samt laddplatser för elbilar. FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE Det är viktigt att utöver att öka möjligheterna och tillgängligheten till resande med kollektiva- och resurseffektiva transporter att även se över och arbeta med att minska behovet av resande, t ex genom att arbeta för ett transportsnålt samhälle Med den nya planeringsinriktningen är det viktigt att Västerås kommun planerar för och tillgodoser det ökade energibehovet som en ytterligare ökade befolkning medför utan att därmed öka påverkan på klimatet. Det gäller både för energianvändningen i den fysiska bebyggelsen (uppvärmning, hushållsel, verksamhetsel) men även för transporter. 15

66 Särskilt viktigt är att behovet tillgodoses utifrån aspekteter som hög energieffektivitet, låg klimatbelastning och resurseffektivitet. För att möta utmaningarna med att utveckla Västerås stad till en mer hållbar kommun, behöver staden inte bara stärka upp redan befintliga planer och strategier utan också komplettera med riktlinjer som tydligare styr mot ett hållbart Västerås och anger prioriteringsordning när mål- och intressekonflikter uppstår. Till exempel konkurrensen om markanvändning. Det pågår ett arbete med ett uppdaterat klimatprogram med nya målsättningar för Västerås stad. Det är positivt för utvecklingen att anta skarpa mål för att begränsa klimatpåverkan och energianvändningen. 4 NATURVÄRDEN, HUSHÅLLNING MED MARK SAMT FRILUFTSLIV OCH REKREATION Förutsättningar och en beskrivning av nuläget för ämnesområdet ges i Hållbarhetsbedömning Mälaren med öar och produktiva odlings- och skogsbrukslandskap är utmärkande för Västerås kommuns naturvärden. Stadsdelsskogarna och grannskapsparkerna har stor betydelse både för biologisk mångfald och för vardagsrekreation i tätorten. 4.1 FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN Revideringar i plandokumentet Förändrade planeringsförutsättningar med ökat antal invånare/bostäder Förändringar i strategi Resurs- och klimatanpassning. Befintlig strategi som nu omfattar även klimatanpassning. Ny strategi Grön och blå identitet Förtydligande av intentioner för byggande på landsbygden och komplettering hur riktlinjer ska tillämpas i byggnadsnämndens arbete (gällande områden med höga landskapsvärden och jord- och skogsbruksmark). Övriga relevanta uppdateringar och kompletteringar: Naturvårdsplan 2015, Länsstyrelsen i Västmanland län Reviderad handlingsplan för natur- och kulturmiljö, 2016 Balanseringsprinciper för natur- och kulturvärden i samband med exploatering och samhällsbyggnad, 2015 Landskapskaraktärsanalys för Västmanland Pågående: En ny grönstrukturplan för Västerås tätort och serviceorterna 4.2 BEDÖMNINGSGRUNDER Bedömningsgrunder för området kvarstår i stort sett enligt Hållbarhetsbedömning Miljöbalkens 3 samt 4 kap. anger grundläggande bestämmelser för hushållningen med markoch vattenområden, samt skyddandet av specifika naturvärdesområden inom nationalparker, riksintressen, Natura och Ramsar-områden. Andra bedömningsgrunder som kvarstår är Västerås miljöprogram (2005), vilket anger mål och inriktningsmål för hur natur- och kulturtillgångar ska säkerställas och vidareutvecklas samt Västerås grönstrukturplan (2004) i vilken områden med höga rekreations- och biologiska värden pekas ut. Förändringar och tillkommande bedömningsgrunder sedan Översiktsplan 2012 är att det i Västerås kommun numera finns 19 naturreservat, sedan Vinnsjömossen tillkom En uppdaterad naturvårdsplan antogs av Länsstyrelsen Västmanland 2015 vilken syftar till att kartlägga de naturvårds- och friluftsvärden som inte är officiellt skyddade. Handlingsplan för natur- och kulturmiljön i Västerås (2010) som konkretiserar mål från miljöprogrammet i åtgärder uppdaterades Kommunfullmäktige antog 2015 Balanseringsprinciper för natur- och kulturvärden i samband med exploatering och samhällsbyggnad. Principerna bygger på en trestegsmetodik där man vid planering av exploatering i första hand ska undvika värdefulla natur- och/eller 16

67 kulturmiljöområden. Om det inte är möjligt ska i andra hand skador minimeras. I tredje och sista hand ska skador kompenseras. 4.3 KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN MÖJLIGA POSITIVA KONSEKVENSER De förändrade planeringsförutsättningarna med ytterligare invånare till år 2050, ökar också antalet bostäder som planeras med ungefär Beroende på var och hur dessa tillkommande bostäder byggs kan det få möjliga positiva eller negativa konsekvenser för naturvärden, hushållning med mark samt friluftsliv och rekreation. Prioriteringen i reviderad översiktsplan är att komplettering och förnyelse ska ske genom fortsatt förtätning i den befintliga byggda staden. En tät stad kan skapa möjlighet att minska andelen naturmark som behöver tas i anspråk för bostäder, service och transporter. Med bevarade grönområden i staden skapas förutsättningar för närrekreation och andra ekosystemtjänster i staden. Grönområden skapar och förstärker till exempel ekosystemtjänster som luftrening, bullerdämpning, vattenreglering, matproduktion, pollinering samt utbildning och kunskap. Med gröna värden bevarade i den täta staden minskar risken att staden blir en ekologisk barriär i landskapet. Den tillkomna Naturvårdsplanen 2015 har möjlighet att utgöra ett bra underlag för att fortsätta skydda och bevara även de formellt oskyddade naturvärdena i kommunen. De antagna balanseringsprinciperna för natur- och kulturmiljövärden stärker också ekologins betydelse i samhällsplaneringen. Den utvecklade strategin Resurs- och klimatanpassning stärker sambanden mellan naturresurser och klimatanpassning vilket kan bidra till en förbättrad helhetssyn på naturvärden. Den nya strategin Grön och blå identitet stärker synen på landskapets natur- och kulturmiljövärden i form av grönska och vatten, och de resurser de utgör. Strategin nämner specifikt att ekosystemtjänster ska tas tillvara och utvecklas och att ytor för odling ska skapas. De kompletterande riktlinjerna för byggande på landet kan förenkla vid exploatering i serviceorterna samt stärka prioriteringen att jordbruks- och skogsmarker ska bevaras. MÖJLIGA NEGATIVA KONSEKVENSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER När staden förtätas ytterligare genom ökat antal invånare är det viktigt att inte bara se till att grönområden finns inom ett visst avstånd utan även se till andelen grönyta per boende. Parker och grönområden som delas av allt fler invånare, kan förlora vissa rekreationsvärden som lugna oaser, och slitage på naturvärdena kan öka. Enligt grönstrukturplanens mål ska 50m 2 när- och grannskapspark och 50m 2 stadsdelsskog/central park finnas tillgänglig per invånare. I många områden uppnås inte det målet idag och ytterligare förtätning kan göra det svårare att nå målet. Precis som i tidigare översiktsplan anges att jordbruks- och skogsmark ska undvikas för bebyggelse men detaljplanering gör ändå anspråk på dessa marktyper på flera ställen. De kompletterande riktlinjerna för byggande på landet kan som beskrivet förenkla vid exploatering i serviceorterna samt stärka prioriteringen att jordbruks- och skogsmarker ska bevaras, samtidigt som formuleringen i riktlinjerna fortfarande möjliggör till stora delar att jord- och skogsbruksmark kan bebyggas i anslutning till serviceorterna. I kommunen som helhet kan det därför fortfarande få den negativa konsekvensen att jord- och skogsbruksmarken minskar. Planeringsidealet med en tät stad ger inte per automatik en hållbar stad. Flera aspekter måste inkluderas för att skapa en stad som ger minimerad påverkan på sin omvärld och utgör en god levnadsmiljö för sina invånare. Tätare stadskärnor kan skapa förändrade mikroklimat, värmeöar, bidra till ljusföroreningar och ökat buller, som påverkar både djur och människor. En grön infrastruktur bidrar genom ekosystemtjänster till att motverka flera av dessa möjliga negativa konsekvenser. Det är därför viktigt att ambitionen om att utveckla de gröna värdena även bidrar till att stärka en mångfald av ekosystemtjänster och inte enbart upplevelsebaserade, tex vid val av placering, växtsorter och skötselplaner. En tät och yteffektiv stad riskerar att minimera områden som kan anses mindre värdefulla ur samhällsekonomisk eller social synvinkel, men som i en stad innehar höga ekologiska värden. Exempelvis utgör äldre bangårdar, upplagsplatser och andra ruderatmarker ofta goda levnadsmiljöer för fåglar och pollinerare. Med ett utökat helhetstänk kring gröna värden och 17

68 ekosystemtjänstanalyser kan markers fulla värden förstås och vid behov kompenseras. Som hållbarhetsbedömningen från 2012 nämner är det även i fortsättningen viktigt att arbeta med kommunens grönstrukturplan och en väl fungerande samrådsprocess genom medborgardialoger. Sedan översiktsplanen 2012 har det i några verksamhetsområden skett, eller beskrivs ske, vissa förändringar såsom i Hackstaområdet och Kvastbruket. Förändringarna kan ge effekter på naturvärden, hushållning med mark och rekreation i varje enskilt fall men är inte av sådan genomgripande karaktär att de förändrar några generella slutsatserna av Hållbarhetsbedömning (2012). 4.4 FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE Hållbarhetsbedömningen (2012) formulerade tre förslag till uppföljning och fortsatt arbete; Att tydligare ange riktlinjer för etableringen där redan ianspråktagna områden bör utnyttjas, att arbeta med en tydlig utbyggnadsordning även för bostadsområden, samt att föreslagna ortsanalyser bör genomföras och ligga till grund för orternas utveckling, där täthet bör eftersträvas. Västerås stad har förtydligat att strategin att bygga staden inåt gäller såväl bostäder som verksamheter. En särskild kompletteringsstrategi förbereds just nu i kommunen vilken ska konkretisera flera av översiktsplanens strategier och belysa hur en framtida hållbar bebyggelsestruktur ska se ut med bostäder, arbetsplatser, grönområden, skolor, idrottsplatser med mera. Ortsanalys för Skultuna har genomförts och ortsanalys för Kvicksund pågår, i en process som präglas av dialog med Kvicksundborna. En handlingsplan som beskriver hur det fortsatta arbetet med orts- och stadsdelsanalyser ska genomföras ska tas fram. Projektet ska bl.a. svara på frågorna: Vad ska ingå i analysen? Krävs olika metoder för olika behov/förutsättningar? Till arbetet med handlingsplanen ingår även att ta fram ett förslag till genomförande med turordning/prioritering av orter/stadsdelar. FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Prioritera arbetet med strategier för att samordna bostadsbyggande med bibehållen grönytetillgång, samt hur gröna kvaliteter och ekosystemtjänster i staden ska kunna bevaras och utvecklas. Undersöka kommunens roll i ett större regionalt grönstrukturperspektiv. Precis som för arbets- och bostadsmarknadsfrågor så är grönstruktur- och markanvändningsfrågor lämpliga att se utanför kommunens gränser, exempelvis inom samarbetet 4 Mälarstäder. Planera för hur Klimatavtalet från Paris kan omsättas i praktiken, till exempel genom att integrera planering för kolsänkor i markanvändningsfrågor. En kolsänka kan exempelvis vara skog som binder koldioxid från atmosfären. Följa upp hur riktlinjerna för byggande på landet används i praktiken, för att säkerställa andel skogs- och jordbruksmark i takt med utbyggnad. 5 VATTEN 5.1 FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN HÖGRE BEFOLKNINGSTILLVÄXT FRAMTILL 2050 Den reviderade översiktsplanen ger nya planeringsförutsättningar och en högre befolkningstillväxt på invånare i Västerås stad till

69 FÖRÄNDRADE STRATEGIER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Grön och blå identitet är en ny strategi som omfattar natur- och kulturmiljöer både i staden och på landsbygden. Grönska och vatten har stor betydelse för invånarnas livskvalitet och hälsa. De gröna och blåmiljöerna bidrar till att staden anpassas bättre till ett förändrat klimat. RIKSINTRESSEN Följande förutsättningar för riksintressen ändrats i den reviderade översiktsplanen ( ): Avgränsningarna av riksintresse för sjöfart kan behöva justeras för att anpassa till ny kunskap och utvecklingen i hamnområdet och Hacksta för att tillgodose framtida anspråk på mark- och vattenområden. Under 2016 infördes riksintresse för anläggningar för dricksvattenförsörjning och är därför nytt i översiktsplanen ( ). Det omfattar vattenverken och inte dricksvattenresurserna, men Havs- och vattenmyndigheten redogör i sitt beslut ( ) för risker och hot även mot den yt- och grundvattentäkt som förser anläggningen med råvatten och som är en förutsättning för riksintressets långsiktiga nyttjande. Mälarens roll behandlas istället i Vattenplanen. Nya Planeringsförutsättningar för Västerås hamn En fördjupning av översiktsplanen som omfattar hela Hackstaområdet och Västerås hamn med hamnområde är under upprättande och väntas bli klar under slutet av 2017/början ÖVRIGA RELEVANTA UPPDATERINGAR OCH KOMPLETTERINGAR Vattenplan (2012) beskriver hur vattenresurserna ska skyddas och utvecklas för att nå god status. Ytterligare revidering kommer ske, men arbetet avvaktar Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. VA policy och VA-utvecklingsplan (2013) för Västerås stad. Dokumenten syftar till att förbättra vattenmiljön och kartlägga nya verksamhetsområden samt tydliggöra krav på fastighetsägare utanför verksamhetsområden. Lokala kretslopp ska prövas så långt det är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt möjligt. Dagvattenpolicy och handlingsplan för dagvattenhantering (2014). Syftet är att hantera föroreningar från dagvatten vid källan innan det når Mälaren. Behovet av att skydda enskilda vattentäkter som används av mindre grupper av fastigheter ska utredas. Nytt råvattenintag beskrivs som en förändring i reviderad översiktsplan ( ). Placering och funktion är inte beskrivet och därför bedöms endast funktionen av denna i Hållbarhetsbedömningen. ALLMÄNNA INTRESSEN Risk och sårbarhetsanalyser för Västerås kommun genomförs kontinuerligt. Den senaste godkändes av kommunstyrelsen i mars BEDÖMNINGSGRUNDER Bedömningsgrunder var i förra hållbarhetsbedömningen (2012) avgränsade till de som berör vattenförvaltning enligt EUs vattendirektiv. 5.3 KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN MÖJLIGA POSITIVA KONSEKVENSER Sedan översiktsplanen (2012) har ett nytt riksintresse för vattenförsörjning tillkommit. Eftersom att vattenverken är beroende av att Mälaren ska behålla en tillräckligt god vattenkvalitet, förstärker det också värdet av Mälaren som en ytvattenresurs. Det är positivt att 19

70 dricksvattenförsörjningen i Västerås får ett lika starkt värde som konkurrerande intressen för transporter sjöfart, farled, vägar och järnväg och kan också bidra till att skydda det nya råvattenintaget som planeras inom samma del av Västeråsviken som det befintliga intaget. Den nya strategin med grön och blå identitet kan underlätta möjligheterna att värna de multifunktioner som grönska och vatten har i samhället, gentemot annan markanvändning. Det ger positiva konsekvenser för vattenkvaliteten och många ekosystemtjänster såsom buffertzoner vid skyfall och översvämningar, minskad övergödning och utjämning av mikroklimat. Flera nya planer och policys som berör vatten, VA och dagvatten har tillkommit under 2013 och Det ger förbättrade möjligheter att hantera vattenfrågor tidigt i planeringen, vilket bidrar till positiva konsekvenser för vattenmiljön och vattenförsörjningen i Västerås. Att riksintressestatusen hos vattenförsörjningens anläggningar belyses i översiktsplanen ger även det förbättrade möjligheter att skydda vattenförsörjningen redan i planeringsskedena. Strategier och åtgärder i detta tidiga skede ger överlägset bättre och mer kostnadseffektiva skydd än åtgärder i senare skeden när viktiga förutsättningar kan var låsta. Detta bidrar till positiva konsekvenser för Västerås stad och möjliggör en stabil och robust dricksvattenförsörjning för samhället och dess invånare. Planförslaget lyfter fram att Vattenplanen (2012) ska revideras med hänsyn till Vattenmyndighetens åtgärdsprogram ( ) vilket ger stöd för prioriteringen av det arbetet. Detta skapar förutsättningar för positiva konsekvenser för vattenmiljön. Den utvecklade texten kring den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen ger stöd för fortsatt arbete med klimatanpassning och vattenrelaterade planeringsfrågor och skapar möjligheter för positiva konsekvenser. MÖJLIGA NEGATIVA KONSEKVENSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Revidering av Västerås översiktsplan 2026, med utblick mot 2050 ( ) beskriver riksintresset för Västerås stads dricksvattenanläggningar relativt kortfattat(allmänna intressen, ). Det kan medföra att Mälaren som förser anläggningen med råvatten och som är en förutsättning för riksintressets långsiktiga nyttjande inte ges tillräcklig uppmärksamhet i översiktsplanearbetet och att nödvändiga åtgärder i den fysiska planeringen uteblir. Det kan bidra till förutsättningar som skapar negativa konsekvenser. För att skydda nyttjandet av anläggningarna, behöver staden vara aktsam i planeringen av fortsatt grustäktsverksamhet i Badelundaåsen samt lokaliseringen av Mälarbanan och utbyggnad av järnvägen. Texten i den uppdaterade bilagan Allmänna intressen avseende miljökvalitetsnormer för vatten är ofullständig, vilket antas bero på att vattenmyndighetens åtgärdsprogram ännu inte finns tillgängligt. I det fall planen inte uppdateras avseende i detta avsnitt kan det få negativa konsekvenser för hanteringen av åtgärder och därför inte svara upp mot kraven i åtgärdsprogrammet. Planförslaget ( ) identifierar att det finns ett behov av att utreda dricksvattnets skyddsbehov för ett antal större enskilda vattentäkter, medan bilagan Allmänna intressen ( ) endast beskriver vattenskyddsområdet för del av Mälaren och Badelundaåsen, som inrättades Det är därför oklart i vilken utsträckning skyddsbehovet av övriga allmänna vattentäkter har tillgodosetts och om detta kan ge upphov till negativa konsekvenser för vattenkvaliteten i de enskilda vattentäkterna. De nya planeringsförutsättningarna med en befolkning om personer innebär att en ökad mängd avloppsvatten ska tas om hand. Redan i den förra hållbarhetsbedömningen (2012) angavs att det finns en risk att översiktsplanen medför negativa konsekvenser för vattenkvaliteten och övergödning i Mälaren. Med de nya planeringsförutsättningarna ökar risken för utsläpp av näringsämnen och det behöver finnas kapacitet för det inom kommunens avloppsreningsverk, vattenparker, våtmarker och dagvattenhantering. 20

71 5.4 FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE Nedan beskrivs Hållbarhetsbedömningen (2012) identifierade behov av fortsatt arbete och hur Västerås stad har arbetat med dessa: Hållbarhetsbedömningen (2012) identifierade ett behov av skydd av fler vattentäkter, även reservvattentäkter och se över befintliga vattenskyddsområden och att det i vissa fall kan vara motiverat att utöka befintliga skyddsområden. Västerås stad har utöver att riksintresse för vattenförsörjning har utpekats även antagit en nödvattenplan och påbörjat arbete med reservvattenplanering. Bland annat har en sammankoppling med Surahammar genomförts och samarbeten med Eskilstuna och Enköping har påbörjats. Peka ut fler potentiella nya våtmarker. Planering av vattenparker har påbörjats i enlighet med Översiktsplanen Stärk skyddet av Badelundaåsen så att uttag av naturgrus eller förorenande verksamheter på åsen omöjliggörs. Förslag till fortsatt arbete Utveckla beskrivningen av riksintresset för att säkra nödvändiga åtgärder för att skydda vattenresurserna i den fysiska planeringen. Det är viktigt att inte glömma bort att det långsiktiga nyttjandet av riksintresset för vattenförsörjning är beroende av råvattenresurserna. Samla frågor om vattenskyddsområden (både enskild och allmän vattenförsörjning) i översiktsplanen för att försäkra en säker vattenförsörjning för alla kommunens invånare. Prioritera effektiva åtgärder (våtmarker, vattenparker m.fl.) för att minska utsläpp av näringsämnen som påverkar övergödningen i Mälaren. Utveckla VA-utvecklingsplanen (2013) med hänsyn till de nya planeringsförutsättningarna med en befolkning på personer. Utreda den potentiella konflikten mellan riksintressena Västerås stads dricksvattenanläggningar och Sjöfart respektive Mälarbanan. För att kunna följa upp arbetet inom vattenfrågan, behövs en beskrivning av fler aspekter inom vattenområdet för att ta hand om vattnets multifunktioner för grönska och samhället. I det fortsatta planeringsarbetet kan frågor kopplat till vattenparker/dagvattenparker, robusthet vid skyfall (dels s.k. buffertområden, dels mängd och kvalitet på dagvatten), översvämningar (effekter av klimatförändringar) och vattnets ekosystemtjänster vara viktiga aspekter. 6 HÄLSA Detta kapitel behandlar miljömedicinska aspekter på hälsa såsom buller, luftkvalitet och olycksrisk. Övriga aspekter på hälsa i en vidare betydelse redovisas i avsnitt 7.4. Revideringar i plandokumentet: Förändrade planeringsförutsättningar med ökat antal inflyttade/medborgare Längre framskridna planer för utveckling Västerås hamn/hackstaområdet, flytt av reningsverk med mera. Ändrad inriktning alternativt aviserar att inriktningen gällande funktionsblandning mellan verksamheter och bostäder kan förändras i vissa områden, t.ex. Kvastbruket och Tunbytorp Tunbytorpsområdet. Övriga relevanta uppdateringar och kompletteringar (vissa av dessa kommenteras även i avsnitt 6.2 Bedömningsgrunder: Bostadsbyggande har lyfts in som allmänt intresse i plan- och bygglagen Trafikplan 2026, strategidel (antagen 2014) Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader 21

72 Västerås stads handlingsplan för utomhusluft (Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013) Övriga revideringar avseende klimat, miljö hälsa och säkerhet som allmänt intresse, bl.a. kompletterande riktlinjer för farligt gods på järnväg, regler om säkerhetsavstånd och riskoch sårbarhetsanalyser. 6.1 BEDÖMNINGSGRUNDER Bedömningsgrunderna för luft kvarstår enligt förra hållbarhetsbedömningen, det vill säga miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Sedan Västerås översiktsplan för 2026, med utblick mot 2050 (2012) har kommunfullmäktige antagit en ny handlingsplan för utomhusluft. Handlingsplanen syftar till att säkerställa en god luftkvalitet. En av strategierna handlar om att stärka kopplingen till stadsplanering för att redan där bevaka luftfrågor och förebygga problem. Som verktyg i planeringen har bland annat en emissionsdatabas sammanställts och en riskområdeskarta ska tas fram för att kunna visualisera områden där luftkvaliteten redan är försämrad och olika typer bör vidtas. Enligt en förändring i riktlinjerna formulerade i bilagan Allmänna intressen ( ), ska en beräkning av luftkvaliteten göras vid planering och byggande, inom identifierade riskområden. Sedan Hållbarhetsbedömningen från 2012 har en förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnad (SFS 2015:216) tillkommit, vilket innebär att några särskilda avstegsfall inte längre är aktuella. Den nya förordningen ger vissa lättnader från tidigare restriktioner och det kommer i vissa fall bli möjligt att bygga i mer bullerutsatt lägen. Bland annat så kommer det att tillåtas att små lägenheter (högst 35 kvadratmeter) byggs i mer bullerutsatta lägen med ekvivalentnivå 60 dba, mot tidigare 55 dba, vid fasad. 6.2 KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN MÖJLIGA POSITIVA KONSEKVENSER Komplettering och förnyelse inom den redan byggda staden prioriteras fortsatt i Revidering av Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 ( ). De positiva konsekvenser av förtätning som tas upp i Hållbarhetsbedömning från 2012 kvarstår, med följande förtydliganden. En ökande befolkning ökar generellt sett det totala transportbehovet och det är oklart om strategierna gällande förtätning, och riktlinjerna i nya trafikplanen, kan leda till minskad motordriven trafik i jämförelse med översiktsplanen från Den tillkomna Trafikplan 2026 syftar bland annat till att öka andelen resor med gång- cykel- och kollektivtrafik, samt fortsätta möjliggöra för bil som alternativt färdsätt. En tätare stad, med minskade avstånd, ger dock förutsättningar för en ökad andel transport via cykel-, gång- och kollektivtrafik, vilket i sin tur medför mindre buller och utsläpp av luftföroreningar samt gynnar vardagsmotion. Med de nya planeringsförutsättningarna som emissionsdatabas och riskområdeskarta bedöms möjligheten att planera för en god luftmiljö och undvika att människor blir sjuka på grund av luftföroreningar förbättras, i jämförelse med förutsättningarna vid tiden för tidigare översiktsplan (2012). De positiva konsekvenserna för hälsa som blir följden av att E18 överdäckas kvarstår enligt förra hållbarhetsbedömningen. Tidplan eller sannolikheten att detta genomförs har dock inte förtydligats i den nya planen. I huvudsak kvarstår bedömningen att utbyggnadsområden för verksamheter är placerade strategiskt ur transportsynpunkt, vilket begränsar störningar från transporter. Samt att med genomtänkt planering i tidiga skeden, kan förutsättningar skapas för god hälsa även i en blandad stad. En förändring är att ett nytt verksamhetsområde planeras öster om Västerås. Då lokaliseringsstudie pågår och plankarta för reviderad översiktsplan saknats vid kompletteringen av hållbarhetsbedömningen, går det inte att bedöma om detta område ligger i närheten till goda transportmöjligheter, samt om de ligger i närheten till befintliga och planerade bostäder. 22

73 MÖJLIGA NEGATIVA KONSEKVENSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Att fortsatt förtäta staden, med tätare gaturum som följd innebär att risken för att dålig luft inte ventileras ur gaturummen kvarstår och eventuellt förvärras, inklusive de påföljande hälsorisker och problem som tas upp i Hållbarhetsbedömning (2012). Eftersom befolkningsökningen nu förväntas bli ännu större kan det leda till att staden blir än tätare. Västerås ska påbörja fördjupade studier avseende hur mycket som kan byggas genom komplettering i tätorten. Den förväntade befolkningsökningen innebär även ökad konkurrens om befintliga ytor. Trots den reviderade översiktsplanens förtydligande skrivelser i flera av strategierna avseende att gröna ytor för lek, rekreation och möten ska bevaras och utvecklas, saknas tydliga förändringar sedan Västerås översiktsplan för 2026, med utblick mot 2050 (2012) avseende hur detta ska säkerställas. Det kraftigt ökade behovet av bostäder, tillsammans med förtydligande av bostäder som allmänt intresse, bedöms därför innebära en ökad risk för att bebyggelse breds ut på bekostnad av grönområden. Den minskade tillgången till och kvalitet i grönområden kan påverka hälsa negativt, till exempel genom sämre förutsättningar till fri lek, möten, stressåterhämtning och vardagsmotion. Förlust av vegetation kan även bidra till minskad naturlig rening av luft i närområdet. Ökad befolkning kan som beskrivet förväntas leda till ökat transportbehov och det är inte givet att en ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik kan kompensera för detta i så hög grad att den motordrivna trafiken inte ökar i jämförelse med översiktsplanen från Detta kan i så fall medföra ökade utsläpp av luftföroreningar och ökade bullernivåer. En tätare stad med utvecklade platser för möten, service med mera kan även medföra risk för ökade bullernivåer samt ökade ljusföroreningar/reflexer respektive oönskat skuggbildning från höga, tätt placerade byggnader. Både för mycket och för lite ljus är negativt ur hälsosynpunkt. Långvarig skuggning kan även påverka vegetation negativt vilket indirekt påverkar rening av luftföroreningar. För buller kvarstår i huvudsak bedömningarna från Hållbarhetsbedömning (2012), med tillägget enligt ovan att en än tätare stad med ökat transportbehov kan leda till ökade bullernivåer. En viktig förändring som tillkommit är den nya förordningen om buller. I denna ges vissa lättnader från tidigare restriktioner och det kommer i vissa fall bli möjligt att bygga i mer bullerutsatta lägen. Det innebär att strategierna Bostäder för alla och Bygg staden inåt underlättas, samtidigt som det ökar risken att människor känner sig störda av buller, med påföljande hälsokonsekvenser. Verksamheter som kan ha stor betydelse för människors hälsa avseende luft, buller och risk är verksamheter som hamn, flyg och reningsverk. Sedan Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 (2012) har Västerås bland annat kommit längre i planeringen av utvecklingen av Västerås hamn/hackstaområdet, och en påbörjad lokaliseringsstudie av reningsverkets flytt. Denna planering är dock fortfarande pågående och idag inte tillräckligt konkretiserat i Revidering av Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 ( ) för att det ska gå att göra en bedömning av de potentiellt förändrade förutsättningarna. Sen översiktsplanen 2012 har det i ett fåtal områden även skett vissa förändringar, eller aviserade möjliga förändringar, avseende funktionsblandning mellan verksamheter och bostäder, bl.a. i Kvastbruket och Tunbytorp. Ändringarna kan ge effekter i varje enskilt fall vilket kommer att utredas vidare i pågående och kommande planering med fördjupade översiktsplaner och detaljplaner, men ändringarna är inte av sådan genomgripande karaktär att de förändrar de generella slutsatserna av Hållbarhetsbedömning (2012). Det innebär att den bedömning som gjordes avseende konsekvenser av funktionsblandning kvarstår, med följande förtydligande. Funktionsblandning av bostäder och verksamheter/arbetsplatser kan ha positiva effekter på hälsa, som kommer av möjligheten att jobba nära sin arbetsplats och att områdena upplevs som levande under fler tider under dygnet. Ur aspekterna buller, luftföroreningar och olycksrisker som explosion och brand är det dock generellt sett negativt med funktionsblandning eftersom det ökar närboendes exponering för dessa. Det är därför fortsatt viktigt med god planering i tidiga skeden för att undvika negativa hälsokonsekvenser. I Revidering av Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 ( ) har det gjorts vissa revideringar i riktlinjer, bland annat avseende transport av farligt gods och regler om säkerhetsavstånd. Det finns även en reviderad risk och sårbarhetsanalys för Västerås kommun sedan Det är positivt men bedöms inte innebära så stora förändringar att hållbarhetsbedömningen måste revideras utifrån dessa. 23

74 6.3 FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE Hållbarhetsbedömningen (2012) rekommenderade tre punkter för fortsatt arbete; att undvika att tillämpa avstegfall för ljudnivåer vid planeringen, att vid förtätning av gaturum göra en bedömning av luftkvalitet, samt att utveckla den översiktliga lokaliseringsprövningen inom kommande översiktsplaner och detaljplaner. De nya riktlinjerna gällande förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnad (SFS 2015:216) gör, som tidigare nämnt, att avstegsfall inte längre är aktuella. Handlingsplanen för utomhusluft som antogs 2013 gör att en beräkning av luftkvaliteten ska göras vid planering och byggande inom identifierade riskområden. FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE FÖR REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN ( ) Prioritera fortsatt arbete med att finna strategier för samverkan mellan ökat bostadsbyggande och övriga funktioner och värden i staden. Avseende buller, luft och risker handlar det främst om att säkerställa bevarande och utvecklande av grönområden i staden. I fortsatt planering ha särskilt fokus på att utvärdera hälsokonsekvenserna av buller samt hur de negativa konsekvenserna fördelas mellan olika befolkningsgrupper. I fortsatt planering nyttja och kontinuerligt uppdatera emissionsdatabas och riskområdeskartor. I fortsatt planering studera skuggbildning och ljusstörningar till följd av förtätning. FÖRSLAG SOM KVARSTÅR FRÅN HÅLLBARHETSBEDÖMNING (2012) Fortsatt viktigt att utveckla den översiktliga lokaliseringsprövningen som vägledning för var miljöstörande verksamheter kan förläggas, med tillägget att även fortsatt arbeta vidare med fördjupade översiktsplaner för att se till att man med funktionsblandade områden skapar de nyttor man vill ha samtidigt som man undviker negativa hälsokonsekvenser. 7 SOCIAL HÅLLBARHET 7.1 BEDÖMNINGSGRUNDER, MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER De bedömningsgrunder som anges i Hållbarhetsbedömning (2012) för området Social hållbarhet gäller fortsatt. Dessa är till exempel mål för folkhälsa, FN:s Barnkonvention, Målet för jämställdhetspolitiken samt nationella handlingsplaner för äldrepolitik och handikappspolitik (Hållbarhetsbedömning 2012, s 32). Förutom dessa nationella och internationella bedömningsgrunder utgör även Västerås stads egna styrdokument bedömningsgrunder. Tillkommande styrdokument sedan Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 (2012) med fokus på social hållbarhet beskrivs nedan i avsnitt SOCIAL HÅLLBARHET I VÄSTERÅS STYRANDE DOKUMENT FÖR SOCIAL HÅLLBARHET Sedan Västerås översiktsplan 2026, med utblick mot 2050 (2012) har följande styrdokument och åtaganden som berör fältet social hållbarhet tillkommit: Jämställdhetspolicy för Västerås stad (2013). Syftet med policyn är att invånarna i Västerås ska ges tjänster och bemötande på lika villkor. Stadens samhällsplanering och styrsystem ska utgå från ett jämställdhetsperspektiv som ska genomsyra alla politikområden och verksamheter. Det handlar om att synliggöra vem får vad, på vilka villkor och varför? (Västerås stad 2013, s 4). Hållbar jämställdhet i Västerås anges innebära: att med kunskap och gemensamma värderingar integrera jämställdhetsaspekter vid planering, uppföljning och utvärdering att inför beslut då det bedöms relevant, analysera konsekvenser utifrån kön att könsuppdela statistik. 24

75 Policy för invånardialog (2014). Syftet med invånardialog är enligt policyn att, i linje med vad som kommer till uttryck i stadens vision och strategisk plan, tillvarata kommuninvånarnas kunskaper och erfarenheter för att vidareutveckla Västerås som en bra plats att leva och bo på. En ledstjärna i arbetet är Möjlighet för alla att delta, som anger att dialog ska präglas av hänsyn till olikheter så som kön, ålder och etnicitet. Metoderna ska formas med tanke på målgruppers behov och förutsättningar och deltagare i dialoger ska återspegla befolkningssammansättningen. Trafikplan strategidel (2014). En strategisk inriktning är att öka kollektivtrafikens, gångtrafikens och cyklingens andel av trafiken. Trafikplanen ska säkerställa att trafik- och bebyggelseplanering sker i symbios och att samtliga trafikslag behandlas som en integrerad del av stadsstrukturen. Hållbara färdmedel ska vara enkla att använda och tillgängliga för alla. Sambanden mellan staden, serviceorter, mindre orter och landsbygd ska stärkas genom utbyggnad av kollektivtrafik och cykelvägar. Nya styrdokument för bostadsplanering; Program med riktlinjer för bostadsförsörjningen i Västerås (2014) som innehåller mål med indikatorer för bostadsförsörjningen samt tillhörande Handlingsplan för bostadsförsörjningen som innehåller åtgärder som bidrar till att målen i programmet uppfylls, analyser om framtida behov och utmaningar kring befolkningsutveckling och bostadsplanering. Målet är att bostäder ska byggas under planperioden, dvs i genomsnitt bostäder per år (Revidering av Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050, s 45). En uppföljning av programmets indikatorer för måluppfyllelse och handlingsplanens åtgärder sker årligen. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet fördes den 1 januari 2014 in i plan- och bygglagen (2010:900) som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja. Bostadsförsörjning redovisas därför nu som ett allmänt intresse i bilaga till den reviderade översiktsplanen. SOCIAL HÅLLBARHET I VÄSTERÅS REVIDERADE ÖVERSIKTSPLAN Befolkningen i Västerås kommun beräknas bli invånare till år 2050 istället för invånare vilket är en uppskrivning av invånarantalet i jämförelse med Västerås översiktsplan 2026, med utblick mot 2050 (2012).. Den förutspådda befolkningsökningen medför ett ökat bostadsbyggnadsbehov på ytterligare cirka bostäder. Förtätningsstrategier som anges är komplettering i redan bebyggda områden där det anges att fördjupade studier krävs för att bedöma hur mycket som kan byggas genom komplettering och förnyelse inom Västerås tätort respektive i serviceorterna, och hur en framtida hållbar bebyggelsestruktur kan se ut. Översiktsplanen anger ett antal strategier för stadens framtida mark- och vattenanvändning där flera har relevans för området social hållbarhet. En nytillkommen strategi i den reviderade översiktsplanen är Hälsa, välbefinnande och jämlika förutsättningar, som beskriver vikten av att den fysiska miljön ska upplevas som jämställd, tillgänglig, hälsosam, säker, trygg och upplevelserik där mötesplatser, goda boende miljöer, tillgång till utemiljöer för barn, samt öppna och tillgängliga offentliga rum är viktiga delar för att uppnå detta. Strategin Bostäder för alla har utvecklats och förtydligats och inkluderar nu tydligare beskrivningar av olika boendeformer, boendemönster och att alla ska ha möjlighet att hitta en bostad. Den nya strategin Grön och blå identitet tar upp sociala värden genom att ange att staden ska säkerställa tillgången till parker och naturområden, ytor för lek och idrott samt ytor för odling. Revideringar i infrastrukturplaner påverkar också sociala aspekter. Den reviderade översiktsplanen beskriver planerad förstärkt järnvägskapacitet på sträckan Stockholm-Oslo samt ny sträckning mellan Dingtuna och Kvicksund. Det etablerade samverkansprojektet 4 Mälarstäder med målet att arbeta tillsammans med gemensamma frågor så som arbetsmarknad och väl fungerade kollektivtrafik är nu etablerat. 25

76 7.2 JÄMLIKHET OCH INTEGRATION FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN Strategin Hälsa, välbefinnande och jämlika förutsättningar har tillkommit Strategin Bostäder för alla har utvecklats och förtydligats Ny planeringsinriktning: invånare till år 2050, medföljande bostadsbyggnadsbehov Förändring i infrastrukturplaner KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN Vad gäller aspekten jämlikhet och integration kan inga utmärkande förändringar mellan Västerås översiktsplan 2026, med utblick mot 2050 (2012) och Revidering av Västerås översiktsplan 2026, med utblick mot 2050 ( ) urskiljas. Den reviderade översiktsplanens fortsatta inriktning att skapa en tät och blandad stad anses ge positiva konsekvenser för jämlikhet och integration. En stadsutveckling som minskarsociala skillnader och främjar möten mellan människor framhålls som ett mål. Den reviderade översiktsplanen belyser i något högre grad än tidigare behovet av att planera för så kallad sampelsintegration att människor med olika social och kulturell bakgrund möts i sin vardag. Att människor som inte lever nära inpå varandra möts och samspelar i offentligheten gynnar bildandet av tillit och socialt kapital människor emellan, vilket i förlängningen skapar en starkare social sammanhållning i staden. Översiktsplanens metoder för detta är till exempel att bygga bort barriärer och skapa genare och tryggare gång och cykelstråk mellan olika delar av kommunen för att skapa en mer sammanhängande stad. Behovet av att planera för samspelsintegration följer av att Västerås likt andra städer har ett segregerat bostadsbestånd. Att den reviderade översiktsplanen genom den utvecklade strategin Bostäder för alla och nya styrdokument för bostadsförsörjning tydliggör bostadsförsörjningen som en viktig jämlikhetsfråga är positivt och ger förbättrade förutsättningar till att uppnå social hållbarhet. Det är positivt att översiktsplanen och de nya bostadsförsörjningsdokumenten lyfter blandade boende- och upplåtelseformer som angeläget då detta är en jämlikhetsfråga och kan ge positiva konsekvenser för ett mer integrerat bostadsbestånd De ytterligare cirka bostäder som anges behöva tillkomma till 2050 öppnar upp för att genom strategisk förtätning skapa ett mer varierat och integrerat bostadsbestånd med jämlika levnadsförhållanden och tillgång till stadens kvaliteter. Staden anger att fördjupade studier krävs för att kunna bedöma hur mycket som kan byggas och hur en framtida hållbar bebyggelsestruktur med de kvaliteter som behövs med grönområden, skolor, idrottsplatser m.m. kan se ut. Detta är bra och förtätningsstrategin bedöms vara väl betjänt av en nulägesanalys av dagens bostadsbestånd samt dess kvaliteter och brister, för att på bästa möjliga sätt kunna planera för en väl genomförd komplettering till en mer socialt sammanhållen stad. Det är inte helt tydligt i översiktsplanen eller bostadsförsörjningsprogrammet hur man avser att på längre sikt tillgodose olika gruppers behov, så som kategoribostäder för studenter, äldre, personer med funktionsnedsättning och nyanlända. Tidshorisonten för Västerås bostadsförsörjningsplan är kort i relation till stadens tillväxtambitioner och översiktsplanens utsikt mot För att säkerställa att översiktsplanen kan möta stadens nya planeringsinriktning behöver kommunen identifiera det långsiktiga bostadsförsörjningsbehovet genom tydligare planeringsstrategier efter år Den reviderade översiktsplanens fortsatta prioritering att behålla och utveckla befintliga serviceorter är en god utgångspunkt för att skapa en mer livskraftig landsbygd och jämlika levnadsförhållanden. Tillkommande Trafikplan strategidel och övriga strategier för att skapa bättre kommunikationer mellan olika delar av kommunen leder till en större integrationspotential och därmed valfrihet och tillgång till samhällsfunktioner så som arbetstillfällen, service och kultur för invånarna. 26

77 Översiktsplanens nya strategi Grön och blå identitet bedöms bidra till en ökad jämlikhet då den anger att tillgången till parker och naturområden, ytor för lek och idrott samt ytor för odling ska säkerställas. Tillgången till stadskvaliteter är ofta ojämnt fördelad och översiktsplanens ambitioner att bättre fördela dess nyttigheter innebär ett positivt inslag. Dock saknas mer information om hur eller med vilka medel man avser att säkra denna ambition. Viktigt ur ett jämlikhets- och integrationsperspektiv är att service och övriga funktioner följer med bostadsbyggandets takt. Förutsättningarna för detta är goda då man förtätar i lägen där bebyggelse redan finns varför man undviker de problem med initial brist på service som ofta ses i nybyggnadsområden. Bättre pendlingsmöjligheter ger en starkare regional integration och arbetsmarknadsregion i Mälardalen. Ett särskilt samverkansprojekt mellan kommunerna Enköping, Eskilstuna, Västerås och Strängnäs, 4 Mälarstäder, nämns i den reviderade översiktsplanen. Här är målet att arbeta tillsammans med gemensamma frågor så som arbetsmarknad, väl fungerade kollektivtrafik som gynnar arbetspendling, attraktiva och trygga boendemiljöer m.m. I ett vidare integrationsperspektiv skulle förstärkt kapacitet med snabbare tågförbindelse mellan Stockholm och Oslo innebära en förbättrad regionalt integrerad arbets- och utbildningsmarknad genom Oslo-Västermanland Stockholm vilket gör Västerås till en mer attraktiv hemstad. Dock är utvidgade arbetsmarknader en företeelse som sällan ger utökade möjligheter för alla yrkessegment, framförallt gynnar det högutbildade invånare. Längre sträckor för arbetspendling bör även ses ur ett jämställdhetsperspektiv då det sällan är möjligt för två personer i ett hushåll att arbetspendla längre sträckor och samtidigt klara av det sedvanliga livspusslet. Den nya policyn för medborgardialog bedöms kunna få positiv inverkan på jämlikhet i den mening att policyarbetet syftar till ökad delaktighet där all invånardialog ska genomföras med hänsyn till människors olika förutsättningar och behov samt med målet att deltagandet ska spegla befolkningssammansättningen. Dock beskrivs inte om den vidare ambitionen även är att lyfta underrepresenterade grupper i dialogsammanhang eller hur förhållningssätten kan genomföras i praktiken. Väl valda metoder och mod att prova nya angreppssätt kommer att krävas för att möta utmaningen om ett mer representativt deltagande. 7.3 TRYGGHET I FYSISK MILJÖ FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN Strategin Hälsa, välbefinnande och jämlika förutsättningar har tillkommit Strategin Bostäder för alla har utvecklats och förtydligats Ny planeringsinriktning: invånare till år KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN Revidering av Västerås översiktsplan 2026, med utblick mot 2050 ( ) bedöms inte innehålla ändringar gällande den fysiska miljön som påverkar möjligheten att uppnå trygghet negativt. Den uppskrivna befolkningsutvecklingen inverkar däremot positivt på möjligheten att främja trygghet i Västerås stad. Detta då den täta och välbefolkade staden kan bidra till en ökad upplevelse av trygghet och till förbättrade förutsättningar för social integration genom fler och nya slags möten. Fler invånare medför mer liv och rörelse under en större del av dygnet. Strategin Bygg staden inåt som fortsätter att gälla innebär att området inom tätorten Västerås utvecklas till ett mer sammanhängande stadslandskap där överblivna och dåligt utnyttjade ytor som till exempel överdimensionerade gaturum och parkeringsytor anges kunna bebyggas, och barriärer som trafikleder kan i vissa fall byggas bort. Att pröva nya användningar för de rum i staden som idag kan tänkas upplevas öde och obefolkade ger goda förutsättningar för en ökad trygghetsupplevelse. Planen framhåller fortsatt behovet av trygga gång och cykelvägar som länkar samman områden. När fler rör sig till fots och med cykel ökar tryggheten i den mer befolkade stadsmiljön. Stadens nya dialogpolicy visar angreppssätt som kan nyansera frågeställningar kring trygghet och visa på olika gruppers relation till frågan om trygghet i den fysiska miljön. Då trygghet är en 27

78 subjektiv upplevelse är det viktigt att beakta olika gruppers perspektiv. Ofta behandlar trygghet primärt som en fråga som angår kvinnor i olika åldrar, då statistiken visar att kvinnor i högre grad än män upplever otrygghet i det offentliga rummet. 7.4 HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN Strategin Hälsa, välbefinnande och jämlika förutsättningar har tillkommit Strategin Bostäder för alla har utvecklats och förtydligats Strategin Grön och blå identitet har tillkommit Ny planeringsinriktning: invånare till år KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN Strategin Hälsa, välbefinnande och jämlika förutsättningar uttrycker vikten av att planera för god hälsa genom parker, grönområden, kultur, service och tillgång till kollektivtrafik, tillgång till utemiljöer som inbjuder barnen till lek och äventyr, park och naturområden för alla, med rika och varierade upplevelser. I den reviderade Översiktsplanen beskrivs även strategin för en Grön och blå identitet, där både grönska och vatten anges betydelsefulla för invånarnas livskvalitet. I Västerås gällande grönstrukturplan anges att tillgång till ett mångsidigt utbud av gröna områden av god kvalitet i anslutning till samtliga invånares bostad från tomt/entréområde, närpark, grannskapspark, stadsdelsskog eller centralpark och strövområde. Kvantitativa mått anges för tillgång till grönyta/invånare samt avstånd från bostad (gäller även för förskolor, skolor, fritidsgårdar och vårdinrättningar). Den högre befolkningstillväxt som den reviderade översiktsplanen utgår från förutsätter dock ytterligare förstärkt tillgång till grönytor, rekreation och friluftsliv, för att bibehålla en god livskvalitet för stadens invånare. Förtätningen riskerar i värsta fall att leda till mindre tillgång per person till gröna och blå kvaliteter samt till ett ökat slitage på exempelvis grönytor och skolgårdar. I tillgången till hälsofrämjande grönområden, rekreation, friluftsliv och annan fysisk aktivitet finns en jämlikhetsaspekt då närheten till dessa kvaliteter kan skilja sig radikalt mellan olika stadsdelar. I stadens tillväxtambition ligger en utmaning i att tillgodose dessa behov för att säkra en positiv hälsoutveckling för medborgarna. Det är vidare positivt för befolkningens hälsa och välbefinnande att den reviderade översiktsplanen anger att ytor för lek och idrott och odling ska säkerställas, så även möjligheter till odling i bostadsområden. För detta saknas dock information om eventuella åtgärder eller principer för tillgång. 7.5 BARNPERSPEKTIVET Inga stora förändringar kan utläsas i den reviderade översiktsplanen som anses få förändrade konsekvenser för barnperspektivet. När befolkningstillväxten i planeringen skrivs upp är det särskilt viktigt ur ett barnperspektiv att serviceplaneringen hänger med bostadsbyggandet, avseende skolor och förskolor, kultur- och fritidsaktiviteter samt tillgång till friytor. Den nya policyn för dialog är relevant för att även säkra Barnets perspektiv då Barnkonventionen betonar vikten av att barn och unga har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i frågor som berör honom eller henne. Barnkonsekvensanalyser i samband med framtagande av översiktsplaner och detaljplaner kan vara ett medel som skulle få positiva konsekvenser för barns rätt att uttrycka sig kring sin levnadsmiljö. Översiktsplanens fortsatta planering med fokus på förbättrad gång- och cykeltrafik och tillgång till kollektivtrafik är välgörande för barns rörelsefrihet och tillgång till staden. Att planera för trygga och trafiksäkra skolvägar och färdvägar till andra målpunkter så som fritidsaktiviteter och grönområden är angeläget för att sätta hållbara resvanor i tidig ålder. Både trafiksäkerhet med 28

79 åtgärder så som hastighetssänkning, såväl som trygghet vad gäller själva trygghetsupplevelsen bör beaktas då båda dessa faktorer har relevans för benägenhet att välja hållbara färdmedel. I planeringen för mötesplatser för barn och unga är det viktigt att beakta att lekplatser, kulturoch fritidsaktiviteter och dylikt tillgodoser olika gruppers behov. Studier visar till exempel att många sedvanliga idrottsytor och spontanidrottsplatser i avsevärt mycket högre grad används av pojkar än av flickor vilket återigen lyfter frågan om vem får vad, på vilka villkor och varför? så som uttrycks i Västerås jämställdhetspolicy. 7.6 FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE Hållbarhetsbedömningen (2012) identifierade behov av fortsatt arbete inom social hållbarhet. Sedan dess har kommunfullmäktige beslutat att fyra områden är strategiska för stadens utveckling under kommande år och kommunstyrelsen/stadsledningskontoret har formulerat inriktningen på det arbete som behöver bedrivas inom en kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten. Kraftsamlingen innebär att verksamheter inom mjuka sektorer samordnar insatser för att bidra till västeråsarnas välfärd, genom ökad lokal närvaro i stadsdelarna. Inriktningen är att bidra till att fler har egenförsörjning och att öka inkludering, samt att motverka polarisering mellan grupper och individer. Två pilotområden, Skallberget och Viksäng, har valts ut och en projektorganisation har inrättats. FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Mot bakgrund i den statistik och nulägesbeskrivning av ojämlikhet mellan medborgargrupper och då framförallt mellan män och kvinnor avseende inkomst, utbildning och ohälsa som presenteras i Hållbarhetsbedömning (2012) vore det angeläget att i högre grad belysa jämställdhetsperspektivet i översiktsplanen. En av bedömningsgrunderna är regeringens mål för jämställdhetspolitiken som anger att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Västerås nya jämställdhetspolicy är även den tydlig i sin ambition att samhällsplaneringen ska utgå från ett jämställdhetsperspektiv. Dock bedöms inte den reviderade översiktsplanen med tillräcklig tydlighet synliggöra vem får vad, på vilka villkor och varför? så som anges som ett mål i Jämställdhetspolicyn (Västerås stad, 2013 s 4). Samhällsplanering för social hållbarhet kan med fördel även utgå från ett intersektionellt perspektiv då kön inte är den enda diskrimineringsgrund som påverkar människor idag. Variabler som ålder, klass, kultur, etnicitet med mera, samverkar ofta med varandra i upprätthållandet av över- och underordning i samhället. Följande punkter föreslås för uppföljning och fortsatt arbete: Nya planeringsförutsättningar för invånare innebär utmaningar i att tillgodose samtliga samhällsfunktioner som en ökad befolkning har behov av vid sidan om bostäder. Riktlinjer och tilläggsdokument till översiktsplanen som konkretiserar ambitioner och nyckeltal för tex grönytetillgång, friyta i skolor och förskolor, service, föreningsliv med mera kan vara behjälpliga för att värna om dessa i en hög tillväxttakt med bostäder som primärt mål. Ett sådant arbete verkar dock vara påbörjat då det anges i reviderad ÖP att arbete pågår med att ta fram ett samlat dokument som tydliggör översiktsplanens intentioner om hur strategin Bygg staden inåt ska tillämpas i den fortsatta planeringen. Fortsätta arbetet med riktlinjer för grönytetillgång. Förskolors utnyttjande av gröna områden och användning av grönområden med fokus på kön och jämställdhet är mycket relevanta som planeringsunderlag för att skapa jämlik tillgång till staden och förutsättningar för en positiv folkhälsoutveckling. Översiktsplanen kan mer tydligt konkretisera och hänvisa till nyligen antagna policys för jämställdhet och medborgardialog. 29

80 Översiktsplanen och det vidare arbetet för social hållbarhet i Västerås kan med fördel utgå från ett intersektionellt perspektiv, för att skapa en mer jämlik stad. Översiktsplanen kan med fördel tydliggöra vilka målkonflikter som kan finnas mellan olika grupper i samhället. Ur ett rättvise- och trygghetsperspektiv är det viktigt att skapa ytor i det offentliga där olika människor, flickor och pojkar, män och kvinnor i olika åldrar får ta plats. Översiktsplanen eller dess tillhörande styrdokument kan generellt tydliggöra åtgärder för att genomföra de strategier och mål som anges för temat social hållbarhet. Uppdaterade styrdokument för bostadsförsörjning kan tydligare formulera minskad boendesegregation som ett mål. Barn och föräldrars upplevelse av trygghet i stadens rum är exempelvis relevant att beakta i planering för säkra skolvägar. Då Barnkonventionen föreslås bli svensk lag from 1 januari 2018 finns anledning att utveckla nya arbetssätt i planeringsprocessen vad gäller barnperspektivet. 8 KULTURELL HÅLLBARHET I Västerås reviderade översiktsplan ( ) anges att: kulturell hållbarhet handlar om respekt för kulturarvet och kulturmiljön liksom platsers identitet. Kulturell hållbarhet handlar också om möjligheter till upplevelser och möten samt möjligheter att uppleva och utöva olika kulturformer. Kulturell hållbarhet är ett komplext begrepp och denna kompletterande hållbarhetsbedömning (2017) hanterar, i likhet med hållbarhetsbedömning (2012), kulturmiljö och landskapsvärden samt identitet och stolthet. Den hanterar därmed inte människors möjligheter att uppleva och utöva olika kulturformer i form av teater och musik med mera. För revideringarna i planförslaget bedömdes följande aspekter som betydande: Identitet och stolthet Kulturmiljövärden, landskaps-och stadsbild 8.1 KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSVÄRDEN Landskapet har formats genom ett samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Begreppen kulturmiljö- och landskapsvärden syftar till att identifiera, beskriva och synliggöra de olika kvalitéerna som vi kan uppfatta i vår miljö. De avtryck och spår som människan gjort berättar om de historiska skeenden och processer som lett fram till dagens landskap. Det kan gälla allt från enskilda byggnader till stora landskapsavsnitt och tidsmässigt spänna över allt från förhistoriska lämningar till dagens bebyggelsemiljöer. Begreppen omfattar fysiska ting som byggnader och fornlämningsmiljöer och mer svårfångade kvalitéer som karaktären och känslan hos en plats. Alla platser, byggnader och miljöer kan sägas ha kulturvärden. Kulturmiljön och landskapsvärden bidrar till en stimulerande livsmiljö och är en viktig resurs för rekreation, friluftsliv, turism- och besöksnäring samt regional och lokal tillväxt. Vanligen används begreppet då man vill beskriva något utöver det vanliga, något särskilt värdefullt. En hållbar utveckling av samhället kan karaktäriseras av en strävan att spegla samtiden, samtidigt som den också förhåller sig till, eller samspelar, med historiska strukturer och uttryck. I planering och byggande finns en stor potential för att skapa en positiv dynamik mellan kontinuitet och förändring FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN REVIDERINGAR I PLANFÖRSLAGET Högre planerad befolkningstillväxt fram till 2050 som innebär att Västerås stad behöver ytterligare bostäder. 30

81 FÖRÄNDRADE STRATEGIER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING I VÄSTERÅS STAD: Grön och blå identitet är en ny strategi som omfattar natur- och kulturmiljöer både i staden och på landsbygden. Strategin Stärk landskapsvärdena har delats upp och lagts in i Grön och blå identitet och Kulturarv och utveckling i samklang. Kulturarv och utveckling i samklang har fått ett bredare innehåll och omfattas av delar från Stärk landskapsvärdena. VÄSTERÅS TÄTORT STADEN Kvastbruket var i Översiktsplan 2012 utpekat utvecklingsområde med både bostäder och bebyggelse, det är inte längre aktuellt eftersom att en ny detaljplan med endast verksamheter har antagits. Tunbytorpsområdet utreds som ett utvecklingsområde för verksamhet i planförslaget ( ). E18 förbinds med Hackstaområdet via Västerleden. Behov av ytterligare mark för verksamheter i öster. SERVICEORTER OCH LANDSBYGD Planförslagets förtydligande av intentioner för byggande på landsbygden. Kompletterade riktlinjer för hur de ska tillämpas i byggnadsnämndens arbete för byggande på landet. Översiktsplanen ( ) har en positiv syn på byggande på landsbygden under förutsättning att bebyggelsen får en lämplig lokalisering och att husens utformning och placering anpassas till det omgivande landskapet. Ortsanalys för Skultuna har tagits fram. ÖVRIGA RELEVANTA UPPDATERINGAR ELLER KOMPLETTERINGAR Balanseringsprinciper för natur- och kulturvärden i samband med exploatering och samhällsbyggnad (2015). Fördjupat underlag för planering och byggande i Skultuna tätort, Godkännandehandling Landskapskaraktärsanalys för Västmanland (2012, rev 2016) Vattenanknutna kulturmiljöer längs Svartån Fördjupat kunskapsunderlag och bebyggelsekaraktärisering av riksintresset Västerås stad BEDÖMNINGSGRUNDER Motsvarar bedömningsgrunderna i Hållbarhetsbedömning (2012), med komplettering av fördjupat kunskapsunderlag och bebyggelsekaraktärisering av riksintresset Västerås stad (Länsstyrelsen Västmanland). Det har gjorts omfattande arbeten med att inventera och beskriva Västerås kulturmiljö och bebyggelse, bland annat märks: Västerås Stadsbebyggelse. Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås kommun (1980) Västeråsbygden. Ett program för kulturminnesvård (1987) Det byggda kulturarvet och 1960-tal. Översiktlig utredning för Västerås tätort (2004) 31

82 Industrialismens samhällsbyggande i Västerås stad (Länsstyrelsen i Västmanland 2004) Redovisningen i Länsstyrelsens rapport Industrialismens samhällsbyggande är endast en tidsmässig avgränsning och innefattar inte någon ytterligare kulturhistorisk värdering. Länsstyrelsen har däremot i samverkan med kommunen och Västmanlands läns museum tagit fram ett nytt och fördjupat kunskapsunderlag i form av en bebyggelsekaraktärisering. Arbetet med det fördjupade kunskapsunderlaget är uppdelat i två delar och inleddes 2012 med en studie av bebyggelseutvecklingen inom Västerås stad åren Som ett andra steg har en områdesvis bebyggelsekaraktärisering gjorts med syfte att ge underlag till kvalitativa bedömningar för en ny riksintresseavgränsning avseende Västerås stad. Bebyggelsekaraktäriseringen inkluderar även Västerås modernistiska centrum. Kommunen avvaktar kommande beslut angående ny riksintresseavgränsning, men ser att bebyggelsekaraktäriseringen redan nu kan fungera som ett underlag för den kommunala planeringen KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLANEN Ett ökat bebyggelsetryck med ytterligare bostäder som ska planeras till 2050 medför förändringar i den fysiska miljön som kommer att påverka befintliga kulturmiljö- och landskapsvärden. Ovarsam förtätning riskerar att påverka kulturvärden negativt. Samtidigt kan den nya bebyggelsen utveckla och även tillföra nya värden till staden. Vilka konsekvenser som kan uppstå då ny bebyggelse tillkommer behöver värderas närmare i varje enskilt fall i samband med att områden detaljplaneläggs eller bygglov ges. Det är positivt att översiktsplanen ( ) fortsatt kommer att arbeta med landskapsanalyser vid lokalisering av ny bebyggelse eller annan ändring av markanvändning på landsbygden. Detta kan ge ett bättre planeringsunderlag för att kunna ta hänsyn till och tillvarata kulturmiljö- och landskapsvärden. STRATEGIER FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Det är positivt att Kulturarv och utveckling i samklang har förtydligats samt att landskapsvärden har integrerats i strategin. Kulturmiljö- och landskapsvärden är som begrepp starkt sammankopplade med varandra. De inrymmer båda bärande kvaliteter i landskapet som vägleder till kunskap om historien och gör det möjligt att förstå samhällsutvecklingen. Vidare har de stor betydelse för hur människor upplever landskapet och är därför viktiga för människors livskvalitet. Strategin Bygg staden inåt gäller fortsatt. Genom att förtäta tätorten går det att hushålla med marken så att områden kring staden kan behålla sin landskapsbild, vilket innebär ett säkerställande av betydande kulturmiljö- och landskapsvärden. En förtätning kan dock riskera att komma i konflikt med befintliga kulturmiljövärden inom tätorten. Det är positivt att det i planen anges att antagna balanseringsprinciper för natur- och kulturvärden ska tillämpas med ambitionen att behålla eller förstärka värdefulla områden. Som ett sistahandsalternativ kan den som exploaterar eller utvecklar ett område kompensera negativa förändringar för kulturmiljön. Det finns risk för negativa konsekvenser för kulturvärden eftersom det inte går att återskapa en kulturmiljö som gått förlorad med kompensationsåtgärder. Det bör därför användas med försiktighet och inte användas som förevändning för att frångå ansvar för hantering av kulturvärden som allmänt intresse. VÄSTERÅS TÄTORT Centrum Delar av Västerås centrum är av riksintresse för kulturmiljövården. En översyn pågår i samverkan med länsstyrelsen, kommunen och Västmanlands läns museum. För bedömning av justering av riksintresset avseende avgränsning och beskrivning har en bebyggelsekaraktärisering i två steg tagits fram. I enlighet med Västerås översiktsplan ( ) föreslås att Västerås modernistiska centrum ska inkluderas i riksintresset.. Kommunen avvaktar beslut från Riksantikvarieämbetet men ser att bebyggelsekaraktäriseringen redan nu kan fungera som ett underlag för den kommunala planeringen. 32

83 Arbetet med riksintresset Västerås stad har fortsatt, men är ej färdigställt och bedöms inte i denna hållbarhetsbedömning. En sådan komplettering av riksintresset skulle dock kunna ge en bättre helhetsbild och värdering av de kulturmiljövärden som finns i stadskärnan och ge positiva effekter för kulturmiljön i Västerås tätort. Staden Konsekvenser av pågående planarbete och studier rörande exempelvis Tunbytorp och Västerledens förlängning söderut går i dagsläget inte att bedöma. Generellt gäller att de bör förhålla sig till befintliga kvaliteter i landskapet samt beakta utpekade eller skyddade kulturmiljöer och landskapsvärden. UTVECKLA LANDSKAPSVÄRDENA Kompletterande riktlinjer för byggande på landsbygden har tillkommit vilket förtydligar hur kulturmiljö- och landskapsvärden kan behållas och utvecklas. Det är positivt att reviderad översiktsplan ( ) avser att bygga vidare på befintlig ortstruktur och att komplettering av befintliga byar/grupper med hus föredras framför spridd bebyggelse. Eftersom utbyggnad av serviceorter är prioriterat finns en risk att landskaps- och tillhörande kulturmiljövärden får stå tillbaka. Riktlinjerna för byggande på landet avseende jordbruksmark är betydelsefulla för att bibehålla kulturmiljö- och landskapsvärden knutna till det öppna odlingslandskapet. Ur detta perspektiv är det positivt att bebyggelse på brukningsvärd jordbruksmark inte ska ses som ett väsentligt samhällsintresse, undantaget i anslutning till serviceorter. Även i anslutning till serviceorter bör dock största möjliga hänsyn tas till odlingslandskapets kulturmiljö- och landskapsvärden. SVARTÅNS DALGÅNG OCH SKULTUNA En ortsanalys för Skultuna har genomförts och ett fördjupat underlag för planering och byggande har tagits fram. Skultunas identitet är starkt förknippat med dess kulturmiljövärden varför det är viktigt att ta hänsyn till dessa och riksintresset i den fortsatta planeringen. Bedömning av konsekvenserna för kulturvärden till följd av utvecklingen i Skultuna behöver utredas vidare och beaktas i planläggning och bygglovsprocessen. Genom att kulturmiljövärden längs med Svartån har identifierats bedöms det ge positiva konsekvenser för kultur- och landskapsvärden eftersom att det ger möjlighet till ökad hänsyn vid exploatering och restaureringar av vattendraget i naturvårdande syfte FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE Enligt rekommendation i hållbarhetsbedömningen 2012, så finns det ett behov av en landskapsanalys för hela kommunen. Västerås Stad planerar inte att genomföra en sådan. Däremot framgår det av Västerås översiktsplan att en analys ska genomföras inför lokalisering av ny bebyggelse eller annan ändring av markanvändning. Dess omfattning och detaljeringsgrad varierar beroende på omfattningen och karaktären av tillkommande bebyggelse. Även ortsanalyser innefattar analys av kulturmiljövärden I hållbarhetsbedömningen 2012 rekommenderas kommunen att utarbeta generella riktlinjer för prövning av bygglov i känsliga kulturmiljöer som inte är planlagda områden. Kompletterande riktlinjer för byggande på landsbygden har tagits fram. Förslag på fortsatt arbete Västerås stad har ett omfattande planeringsunderlag för att ta hänsyn till bebyggelsens kulturvärden som berättar om det moderna samhällets framväxt fram till 1970-talet. Det kan därför finnas behov av att utveckla planeringsunderlag för bebyggelse tillkommen senare än 1970-talet för att på ett bra sätt kunna tillgodose varsamhetskrav och eventuella förvanskningsförbud. Förebyggande arbete med värdefulla kulturmiljöer i kommunens klimatanpassningsarbete bör utvecklas, för att hantera effekter på kulturmiljöer av klimatförändringar såsom ökad risk för översvämningar, stormar. 33

84 8.2 IDENTITET OCH STOLTHET Identitet och stolthet är begrepp som skiljer sig åt från många andra. De är överordnade mycket annat. Samtidigt är de svåra att definiera och finna indikationer på. De är känslomässiga och personliga. För att dagens ortsbor ska känna en samhörighet med sin hembygd är det viktigt att ta vara på det bästa och skapa en stark identitet som gör att platsen fortfarande går att identifiera sig med när befolkningen ökar eller minskar eller att samhället utvecklas på annat sätt. En dialog med medborgarna för att identifiera vad man känner stolthet för är viktig. (Engelbrektsson m fl 2009) FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN Breddad strategi: Kulturarv och utveckling i samklang. Ny strategi: Blå och grön identitet. Framtagande av kompletterande riktlinjer för bebyggelse på landet. Framtagen ortsanalys med kulturmiljö. Fördjupat kunskapsunderlag/bebyggelsekaraktärisering - riksintresset Västerås stad Ny policy för invånardialog (Antagen av kommunfullmäktige den 6 februari 2014) BEDÖMNINGSGRUNDER Kvarstår sedan Hållbarhetsbedömning (2012) i enlighet med ovanstående definition KONSEKVENSER AV REVIDERINGAR I ÖVERSIKTSPLAN Genom ovanstående förändringar i revidering av Västerås översiktsplan 2026, med utblick mot 2050 ( ) är bedömningen att förutsättningarna för arbetet med lokal identitet och stolthet förstärks. I planen anges bland annat att identitetsskapande byggnader, parker och andra miljöer ska visas respekt när staden utvecklas och förnyas. Detta bör medföra att staden fortfarande går att identifiera sig med när befolkningen ökar och bebyggelse tillkommer, vilket möjliggör positiva konsekvenser för den kulturella hållbarheten Den nya policyn för invånardialog bedöms kunna få positiv inverkan på den lokala stoltheten och känslan av tillhörighet eftersom det borgar för att invånarnas kunskaper tas tillvara och de ges möjlighet att vara med i formandet av framtidens Västerås FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE Västerås stad genomförde en medborgarundersökning 2016 som underlag för fortsatt arbete och planering. Förslag på fortsatt arbete Begreppen identitet och stolthet inrymmer många aspekter såsom platskänsla, attraktivitet, arkitektur och gestaltning, stadens eller ortens varumärke samt människors känsla av tillhörighet och deras möjligheter att delta och påverka i förändringar. För att följa upp arbetet och förändringarna över tid behövs en tydligare definition av begreppen och hur de ska användas i kommunens planeringsarbete. Arbeta med att göra en tydligare koppling av policyn för dialog till översiktsplaneringen. Utveckla medborgarundersökningarna till att fånga invånarnas stolthet över Västerås genom att omfatta hur de upplever staden och vilka miljöer de värdesätter. 9 EKONOMISK HÅLLBARHET Ekonomiskt hållbar utveckling handlar om att skapa ekonomiskt välstånd genom att hänsynsfullt förvalta resurser och att ta beslut som skapar tillväxt på längre sikt. Ekonomisk hållbarhet är inte lika väl definierad som de andra hållbarhetsaspekterna. En vanlig definition av det hållbara i ekonomisk hållbarhet är att den ekonomiska utvecklingen inte ska vara negativ i den sociala och 34

85 ekologiska dimensionen. Detta synsätt är väl snävt och används ej inom ramen för bedömningen det hållbara i ekonomisk hållbarhet syftar istället till en långsiktighet där kortsiktig ekonomisk utveckling inte skall ske på bekostnad av framtida ekonomisk utveckling. På så sätt står den ekonomiska hållbarheten på egna ben och är ej beroende av dess implikationer inom de andra dimensionerna. Precis som Ekologisk och Social hållbarhet kan den ekonomiska dimensionen både gå i linje och på tvärs med de andra dimensionerna, men är unik i det avseende att den även kan bidra till finansieringen av åtgärder inom de andra två dimensionerna. En ekonomisk bedömning av en översiktsplan och revideringen av densamma innebär att de åtgärder och förändringar som föreslås granskas ur ett ekonomiskt långsiktigt perspektiv. De olika förslagen utvärderas utifrån om de är hämmande eller bejakande för ekonomiskt hållbar utveckling. Effekterna avgränsas huvudsakligen till kommunen men i vissa fall måste ett vidare geografiskt perspektiv nyttjas för att inte förlora hållbarhetstänket i analysen. Vidare är det kommunens invånare, företag och institutioner som avses när åtgärders ekonomiska effekter bedöms, det vill säga ett samhällsekonomiskt perspektiv föreligger. 9.1 BEDÖMNINGSGRUNDER Inom ekonomisk hållbarhet finns det inte strategiska dokument att förhålla sig till på samma sätt som inom övriga hållbarhetsaspekter. På regional nivå finns strategiska dokument som rör regionens ekonomiska utveckling. I exempelvis Affärsplan Västmanland finns strategiska fokusområden och resultatmål för näringslivsutveckling. Dessa mål fångar dock endast upp delar av ekonomisk bedömning, och det vore inte rätt att mäta åtgärders inverkan på uppfyllelsen av dessa mål. Den huvudsakliga bedömningsgrunden är om översiktsplanen utgör ett hinder, eller främjar möjlighet, till ekonomisk aktivitet som är långsiktigt hållbar. Då ekonomisk aktivitet uppstår i mötet mellan människor är det övergripande synsättet att bedöma om förslagen främjar sådana möten eller ej. 9.2 FÖRÄNDRINGAR I REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN Revideringar i plandokumentet Den största förändringen ur ekonomisk synvinkel är den nya planeringsförutsättningen på fler invånare tillsammans med ett reviderat bostadsbehov Längre framskridna planer för utveckling Västerås hamn. Ökad kapacitet för Mälarbanan och kommunikationer mellan Oslo, Västerås och Stockholm. En del mark som i Västerås översiktsplan för 2026, med utblick mot 2050 (2012) utpekades för ett visst ändamål har fått förändrad användning när den nu detaljplanelagts eller bebyggts. Övriga relevanta uppdateringar och kompletteringar: Tydligare riktlinjer avseende bostadsbebyggelse som allmänt intresse Samverkansprojektet 4 Mälarstäder som bland annat avser näringslivsutveckling och bostadsförsörjning. KONSEKVENSER AV REVIDERAD ÖVERSIKTSPLAN EN VÄXANDE STAD Att Västerås reviderar sin planeringsinriktning av antalet invånare och därmed byggandet av bostäder är positivt. En viktig källa till ekonomisk tillväxt i Västerås är en ökande befolkning och även sett ur ett vidare geografiskt perspektiv finns det potential till positiva ekonomiska effekter om fler kan välja Västerås som sin bostadsort. Att Västerås dimensionerar behovet till en bostad per två personer verkar rimligt och att strategin fortsatt är att bygga staden inåt verkar för attraktiv bostadsplanering och positiv ekonomisk utveckling. Med ytterligare en befolkningsökning till år 2050 bör Västerås revidera dimensionerna för verksamhetsområden, mötesplatser och andra viktiga funktioner i samhället på samma sätt som dimensionerna för bostadsbyggande har reviderats. Annars riskerar den ökade prognosticerade befolkningen, och de positiva ekonomiska effekterna av detta, att utebli. 35

86 Det viktigt att i takt med ett större bostadsbyggande även dimensionera rekreation, kultur, nöje, handel och andra funktioner som skapar attraktivitet i staden, så att dessa värden inte går förlorade för att klara bostadsbehovet. De flyttmönster som ligger till grund för befolkningstillväxten är beroende av Västerås attraktivitet som stad och det är viktigt att attraktiviteten behålls när Västerås växer. Att Västerås har antagit en bostadsförsörjningsplan med tillhörande handlingsplan är av godo då detta kan föra in långsiktighet i bostadsplanerandet. Dock framstår utredningshorisonten som väl kort. Bostadsförsörjningsplanen bör förvisso i sina mest detaljerade delar se ett fåtal år framåt, men bör på ett övergripande plan ha en horisont som motsvarar översiktsplanen. Västerås stad har påbörjat att arbeta med ett program och handlingsplan med mål och indikatorer som är anpassade för de nya planeringsförutsättningarna, detta arbete ingår däremot inte i hållbarhetsbedömningen. Behoven av bostäder förändras med demografin och med en utblick mot 2050 kan bostadsförsörjningen inte bara hantera det behov som föreligger den närmaste tiden, utan även underlätta för att uppfylla behovet längre fram. På så sätt blir bostadsförsörjningen inte snabba åtgärder, utan ett sätt att medvetet förändra bostadsbeståndet mot det framtida behovet Västerås prövar även nya vägar för att underlätta bostadsbyggande, som exempelvis byggherreplaner. Västerås ambition för att nå sina mål gällande bostadsförsörjning är positivt eftersom ett misslyckande troligen ger direkt negativ effekt på Västerås tillväxt. Blandstad är ofta en nyckel till attraktivitet, levande miljöer och tillväxt. Därför det är olyckligt att området Kvastbruket som tidigare utpekats som blandstad, nu blir verksamhetsområde om det är så att området var lämpat för blandstad från början. Det är givetvis så att markanvändning bör revideras om bättre användningsområden föreligger, men det finns även ett värde i att mark faktiskt används så som den planerats i översiktsplanen ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV I KOMMUNEN Västerås förtydligar de ökade möjligheterna för Västerås hamn och utför en fördjupad översiktsplan för hamnområdet. Huruvida ökade möjligheter för Västerås hamn i slutändan ger avkastning i form av arbetstillfällen och tillväxt går ej att bedöma inom ramen för hållbarhetsbedömningen. Västerås stads lyhördhet inför möjligheten förefaller göra att Västerås hamn kan få utvecklas i den riktning den behöver utan att andra planer eller intressen står i vägen. Om hamnen växer kan detta framförallt innebära att arbetsplatser skapas för kommuninvånare. Effekterna är dock potentiellt positiva även utanför Västerås gränser då det gynnar handel i hela Mälarregionen och kan vara relevant även på nationell nivå om det ökar utrikeshandeln. Dock föreligger givetvis risken för en markkonflikt kring hamnområdet, och effekten av en expanderande hamn kan även ha negativa ekonomiska konsekvenser beroende på vad en alternativ markanvändning hade varit VÄSTERÅS I REGIONEN I den reviderade planen framhålls att mark kommer att reserveras för två extra spår, vilket stärker Mälarbanan och ger förutsättningar för snabbare tågförbindelse Stockholm-Oslo. En sådan stärkt förbindelse bedöms som starkt positiv för Västerås då Västerås på så sätt kommer närmare två av huvudstäderna i Norden, vilket ökar pendlingsmöjligheter och stärker Västerås som både bostads- och arbetsort. Dock finns det en alternativ kostnad i att annan markanvändning uteblir där mark reserveras, som ej kan bedömas i denna hållbarhetsbedömning. Ett regionalt samarbete med Enköping, Eskilstuna, Västerås och Strängnäs är en god intention då mellanstora städer genom samordning kan få synergieffekter. Detta är särskilt sant vad gäller planering inom arbets- och bostadsmarknad, där en enskild kommun egentligen är en för liten geografisk avgränsning för relevant planering. Intentionen bedöms som positiv, men de faktiska effekterna är på förhand svårbedömda. 36

87 9.3 FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE Med nya planeringsinriktningen måste översiktsplanen hantera den ökande befolkningen med allt vad det innebär: Bostäder, arbetsplatser, handel, nöje, grönområden, infrastruktur, med mera. Bostadsförsörjningsprogrammet som huvudsakligen omfattar riktlinjer bör kompletteras med en bedömning av bostadsbehov på lång sikt, så att kommunen redan nu kan styra nybyggnation av bostäder mot det långsiktiga behovet. Ett liknande dokument bör uppföras gällande arbetsplatser. 10 AVSTÄMNING MOT MILJÖKVALITETSMÅL Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Här redovisas om den reviderade översiktsplanen kan förväntas bidra till att uppfylla de 13 mål som är relevanta för Västerås. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Mål Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Kompletterad hållbarhetsbedömning 2017 Att planera för en större befolkningsökning i den reviderade översiktsplanen medför ökat transportbehov och ökat behov av uppvärmning som i sin tur riskerar att öka förbränningen av fossila bränslen. Utveckling av serviceorterna kan både skapa ökad arbetspendling och minska denna genom fler lokala arbetstillfällen. Utveckling av mellanmarknaden kan bli negativt för målet, om ökat resande sker med bil och flyg. Översiktsplanen behåller och betonar dock inriktningen mot ökad kollektivtrafik och främjande av gång- och cykeltrafik. Planeringen verkar för att mellanmarknadens trafik ska kunna flytta från flyg till tåg. Översiktsplanen bedöms även fortsättningsvis bidra till det långsiktiga målet även om utmaningen att minska påverkan på klimatet nu är större. FRISK LUFT Mål Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Kompletterad hållbarhetsbedömning 2017 Bedömningen från 2012 gäller även för den reviderade översiktsplanen. Ökad förtätning och trafik på grund av större befolkningsökning riskerar att få negativa konsekvenser men förutsättningarna för att motverka dessa har förbättrats genom att tydligare planeringsriktlinjer införts i översiktsplanen och genom planeringsunderlag som Handlingsplan för utomhusluft, emissionsdatabas och riskområdeskarta. Översiktsplanens ambition att behålla och utveckla stadens vegetation för bättre luftkvalitet verkar också i rätt riktning. BARA NATURLIG FÖRSURNING Mål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Kompletterad hållbarhetsbedömning 2017 Bedömningen från 2012 gäller även för den reviderade översiktsplanen. Översiktsplanen bedöms inte motverka målet. 37

88 GIFTFRI MILJÖ Mål Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Kompletterad hållbarhetsbedömning 2017 Bedömningen från 2012 gäller även för den reviderade översiktsplanen. Planen har liten påverkan på möjligheten att nå målet. SÄKER STRÅLMILJÖ Mål Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Kompletterad hållbarhetsbedömning 2017 Planeringsriktlinjerna från 2012, om radon samt elektromagnetiska och radiofrekventa fält, kvarstår och kan om de följs bidra till att nå målet. Revideringen av översiktsplanen ändrar inte bedömningen. INGEN ÖVERGÖDNING Mål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Kompletterad hållbarhetsbedömning 2017 Bedömningen från 2012 är att planen riskerar motverka målet och bedömningen kvarstår även för den reviderade översiktsplanen. En större befolkningsökning medför större behov av avloppsrening, vattenparker och andra anläggningar för omhändertagande av dagvatten. LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Mål Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Kompletterad hållbarhetsbedömning 2017 Bedömningen från 2012 gäller även för den reviderade översiktsplanen. Översiktsplanen bedöms bidra till målet. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Mål Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Kompletterad hållbarhetsbedömning 2017 Skyddet för dricksvattenförsörjningen har stärkts genom att Hässlö och Fågelbackens vattenverk inklusive infiltrationsområden samt distributionsanläggningarna nu är ett riksintresse. Bedömningen från 2012, att planen bidrar till att nå målet, gäller även för den reviderade översiktsplanen. MYLLRANDE VÅTMARKER Mål 38

89 Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Kompletterad hållbarhetsbedömning 2017 Översiktsplanens inriktning om utveckling av vattendrag och våtmarker kvarstår. Behovet av dagvattenparker ökar när trafik och hårdgjorda ytor ökar. Bedömningen från 2012, att planen bidrar till att nå målet, gäller även för den reviderade översiktsplanen. LEVANDE SKOGAR Mål Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Kompletterad hållbarhetsbedömning 2017 Översiktsplanens komplettering av riktlinjer för byggande på landsbygden betonar mark- och resurshushållning och har tydliggjort avvägningen mellan skogsbruk och ny bebyggelse. Möjliga intressekonflikter mellan skogsbruk, naturvård och bebyggelseintressen medför att tidigare bedömning gäller även efter revideringen. Översiktsplanen kan både motverka och bidra till målet. ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Mål Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Kompletterad hållbarhetsbedömning 2017 Möjliga intressekonflikter mellan landskapsvärden (exempelvis jordbruk) och bebyggelseintressen kvarstår och medför att tidigare bedömning gäller även efter revideringen. Översiktsplanen kan både motverka och bidra till målet. De antagna balanseringsprinciperna utgör dock ett bättre underlag för avvägning än tidigare. GOD BEBYGGD MILJÖ Mål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Kompletterad hållbarhetsbedömning 2017 Den större befolkningsökningen medför att fler människor och fler funktioner kommer att behöva använda samma ytor i staden. Det är en utmaning för den fysiska planeringen att klara detta med bibehållen kvalitet enligt strategierna. Ett flertal planeringsunderlag har utvecklats eller tillkommit och förts in i den reviderade översiktsplanen vilket förbättrat förutsättningarna för god planering. Översiktsplanen är ett viktigt verktyg för att nå målet. ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Mål Den biologiska mångfalden ska bevaras och nytt jas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Kompletterad hållbarhetsbedömning 2017 Översiktsplanens förtydligade strategier och planeringsunderlag förstärker arbetet för att nå målet. Samtidigt medför den ökade tillväxten en utmaning även för detta mål. Sammantaget bedöms planen bidra till att nå målet. 39

90 11 SAMLAD BEDÖMNING 11.1 HÅLLBARHETSBEDÖMNING AV DEN REVIDERADE ÖVERSIKTSPLANEN Planens tidshorisont är i första hand år 2026, men innehåller även en utblick mot Så långa tidsrymder är självfallet svåra att planera, och att förutse konsekvenserna är om möjligt ännu svårare. Den reviderade översiktsplanen bedöms samlat för tiden fram till 2026 och Därmed antas utvecklingen fortsätta i samma riktning och konsekvenserna blir således likartade även för tiden bortom Generellt bygger revideringen av översiktsplanen på att Västerås stad har kommit längre fram i vissa planeringsprocesser samt att riktlinjer gällande allmänna intressen har uppdaterats. Förändringarna i den reviderade översiktsplanen bedöms generellt ge liten förändring i konsekvenser. Bedömningarna i Hållbarhetsbedömning (2012) anses därför kvarstå i stort och vara fortsatt aktuella för översiktsplanen i sin helhet. Västerås stad har i den reviderade översiktsplanen förtydligat och preciserat sina strategier för en hållbar utveckling. De utvecklade strategierna omfattar tydligare exempel och riktlinjer och har i vissa fall integrerats i varandra. Exempelvis har social hållbarhet, hälsa och naturresurser i form av ekosystemtjänster, samt klimatanpassning lyfts fram i strategierna. Förändringen i strategierna bedöms kunna förbättra möjligheterna att leda vägen mot översiktsplanens vision, och för att styra planeringen mot en hållbar utveckling i Västerås stad. En förändring i planförslaget ( ) som påverkar flera hållbarhetsaspekter är den Västerås stads nya planeringsinriktning med en ökad befolkningstillväxt. Det planeras för en befolkningsmängd på ytterligare invånare fram till 2050 vilket inkluderar förändrade förutsättningar för samhällsplaneringen inom flera aspekter. Att planera för en ökad befolkning väntas medföra flera positiva konsekvenser. Fler människor kan skapa en tät och blandad stad med fler mötespunkter och förbättrade förutsättningar för både social och ekonomisk utveckling. Men som Hållbarhetsbedömningen (2012) beskrev ger en ökad befolkning även större belastning på naturresurser och ekosystem och användningen av energi, material och mark riskerar att öka, vilket leder till mer utsläpp till luft och vatten och fler konflikter med natur- och kulturvärden. Med en ökad befolkningstillväxt blir det därför än viktigare att vidta kraftfulla åtgärder för att befolkningsökningen ska ske på ett hållbart sätt. En fortsatt satsning på en tät stad (samt serviceorter), även med en ökad befolkningstillväxt, ger goda förutsättningar för att hushålla med mark och med kultur- och naturvärden samt värden för rekreation och friluftsliv. Staden som byggs inåt ska enligt strategin förtätas inte bara med bostäder och arbetsplatser utan också med gröna ytor. Att utveckla befintliga gröna strukturer i staden är positivt för flera hållbarhetsaspekter såsom hälsa, social hållbarhet, klimat och klimatanpassning och vatten. Att Västerås stad planerar för att förstärka pendlingsmöjligheterna ytterligare i regionen skapar förutsättningar för att stärka kommunens attraktivitet som bostads- och arbetsort. Pendlingen kan också bidra till en starkare regional integration ur ett socialt perspektiv. Det finns däremot klimat-, jämlikhets- och jämställdhetsaspekter att hantera ifråga om utvidgade arbetsmarknader. En större befolkningstillväxt ger ett ökat bostads-, transport- och energibehov men ger också bättre underlag för att fortsätta utveckla cykel-, gång- och kollektiva transporter både lokalt och regionalt. Dock, då det tar tid att förändra den fysiska strukturen i en stad, liksom människors resvanor, riskerar ett ökat transportbehov ge upphov till fler bilresor och en ökad energianvändning. Det antas därför att utsläppen av koldioxid från transporter och bostäder kan öka fram till De tillkomna riktlinjerna för byggande på landet stärker kulturmiljö-, jordbruksmarks- och skogsmarksvärden och förtydligar strategier för att bevara dessa. Att riktlinjerna anger undantag för utbyggnad av serviceorter kan dock inverka negativt på specifika värden och andelen skogsoch jordbruksmark samt kulturmiljövärden i kommunen riskerar ändå att minska. 40

91 Sedan 2012 har flera nya policyer, riktlinjer och handlingsplaner tillkommit som berör flera hållbarhetsaspekter. Dessa kan hjälpa till att förtydliga och förstärka de olika aspekterna samt underlätta att leda samhällsplaneringen i en hållbar riktning. Flera fördjupade översiktsplaner och detaljplaner har utförts och pågår. I vissa fall har de planer som utvecklats för en del områden skiljt sig från beskrivningen i Översiktsplanen Dessa förändringar kan ha betydelse för vissa hållbarhetsaspekter i de enskilda fallen men har ingen förändrad inverkan på Hållbarhetsbedömningen Västerås stad har genom utredningar, planer, handlingsprogram och riktlinjer inom klimatanpassningsområdet stärkt sina förutsättningar och möjligheter att möta och hantera ett framtida förändrat klimat t ex höjda vattennivåer i Mälaren, skyfall och varmare stadsklimat vilket synliggjort och förstärkt klimatanpassningsfrågorna i översiktsplanen. Att inkludera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen bidrar också positivt till att skapa förutsättningar för klimatanpassning MÅLKONFLIKTER Förändringarna i planförslaget visar fortsatt på goda intentioner och höga ambitioner för en hållbar utveckling i Västerås stad. Hållbarhetsbedömning (2012) lyfter fram flera målkonflikter som kvarstår och det är fortsatt nödvändigt för staden att göra ställningstaganden och ta fram prioriteringsprinciper för att avväganden i strategiska frågor ska bli tydligt och verkligen genomsyra planeringen av staden. När staden planeras för en högre befolkningstillväxt och för att människor ska få ta plats på lika villkor i staden, kommer målkonflikter mellan en tät stad och andra intressen att förstärkas. Exempelvis kan målkonflikter mellan en tät stad som växer inåt, närhet till gröna ytor och viktiga ekosystemtjänster, hälsa och kulturvärden att bli än mer framträdande. Att bostadsförsörjning har lyfts upp i Allmänna intressen i Översiktsplanen ( ) är positivt för bostadsbyggandet och att staden ska möta det förväntade invånarantalet Däremot kan det finnas målkonflikter om andra aspekter inte ges samma konkretiserade mätbara indikatorer och mål såsom utveckling av social integration, grönstruktur, trafikplanering och vattenförsörjning. Det kan även finnas målkonflikter mellan riksintresset för vattenförsörjning i förhållande till riksintresse för transport sjöfart (Västerås hamn) och riksintresse för transport järnväg (Mälarbanan) OSÄKERHETER Konsekvensbedömningarna genomförs endast utifrån antagandet att översiktsplanens revideringar ( ) genomförs fullt ut, vilket inte ger bedömning av planen som helhet. Därför behöver denna hållbarhetsbedömning läsas som ett komplement till Hållbarhetsbedömning (2012). Det är dessutom inte säkert att föreslagna revideringar kommer att realiseras, eftersom genomförandet påverkas av konjunkturen och samhällsutvecklingen i övrigt. Det går därmed inte att säkert avgöra hur kommunen kommer att utvecklas, varken med revideringarna i planen eller i nollalternativet (Översiktsplanen 2012). Konsekvensbedömningarna som redovisats innehåller således osäkerheter, som även beskrivs mer utförligt i Hållbarhetsbedömning (2012). Bedömningarna är baserade på beskrivna förändringar i planförslaget ( ) och utan tillgång till en färdigställd reviderad plankarta, vilket medför att det finns osäkerheter i bedömningarna kring eventuellt överlappande och konkurrerande intressen. 41

92 12 REFERENSER Boverket Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan. Boverket juni Engelbrektsson m.fl Att integrera sociala aspekter i den fysiska planeringen. En skrift framtagen av WSP. Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnad (SFS 2015:216) Länsstyrelsen i Västmanland Industrialismens samhällsbyggande i Västerås stad. Länsstyrelsen i Västmanland Rapport Klimatanpassning SCB Medborgarundersökningen. Västerås stad, hösten SMHI SMHI rapport Nr Regional klimatsammanställning - Stockholms län. Västerås stad, Folkhälsoprogram för Västerås stad Västerås stad, Grönstrukturplan för Västerås tätort. Västerås stad, Miljöprogram. Västerås stad, Integrationsprogram för Västerås stad Västerås stad, Handlingsplan för natur- och kulturmiljön i Västerås. Västerås stad, Missiv till kommunstyrelsen. Målbild Västerås Västerås stad, Vattenplan Västerås stad, 2012, Klimatprogram Västerås stad, 2012, Handlingsplan för klimatprogram Västerås stad, VA-plan Västerås stad, 2013, VA-policy Västerås stad, 2013, Västerås stads handlingsplan för utomhusluft Västerås stad, 2013, Jämställdhetspolicy Västerås stad, 2014, Handlingsplan för dagvatten i Västerås Västerås stad, 2014, Dagvattenpolicy Västerås stad, 2014, Policy för invånardialog 42

93 Västerås SAMRÅDSHANDLING Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Antagen - REVIDERAD av kommunfullmäktige januari

94 Västerås översiktsplan 2026 består av följande handlingar: - Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050, reviderad jan Allmänna intressen, reviderad jan Kompletterande hållbarhetsbedömning, jan Hållbarhetsbedömning, antagen Kartor och dokument som hänvisas till går att fi nna under Västerås översiktsplan med utblick mot 2050, reviderad jan 2017 Medverkande: Planarbetet har bedrivits i projektform. Företrädare för stadens förvaltningar och bolag har medverkat i projektgruppen. Arbetet har letts av en styrgrupp, vars ordförande varit Per Johansson samt from juli 2016 Håkan Svärd, stadsledningskontoret. Projektledare har varit Ingrid Legrell Crona, stadsbyggnadsförvaltningen. Översiktsplanen är upprättad av stadsbyggnadsförvaltningen genom Ingrid Legrell Crona (projektledare), Anna Jägvald (biträdande projekledare), Selma Nylander (layout), Jenni Kullinger (grafik) och Anders Carlström (kartor). Hållbarhetsbedömningen är upprättad av Tyréns AB på uppdrag av Västerås stad. Illustrationer: Tobias Flygar, Studio Flygar Fotografier: Stadsbyggnadskontoret där inget annat anges.

95 Innehållsförteckning Förord sid 4 Sammanfattning sid 6 Utgångspunkter och utmaningar sid 9 Strategier för hållbar utveckling sid invånare 2050 sid 27 Västerås i regionen sid 29 Västerås tätort - staden sid 37 Serviceorter och landsbygd sid 53 Landskapsvärden och naturresurser sid 61 Genomförande sid 71 Allmänna intressen sid 75 Hållbarhetsbedömning sid 83 Planens giltighet sid 90

96 Förord Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 beskriver hur Västerås kan växa och utvecklas på ett hållbart och klimatsmart sätt hur vi skapar en bra stadsmiljö, hur landsbygden utvecklas samt hur de värden som finns i naturen och den byggda miljön ska tas tillvara. Kommunfullmäktige tog i juni 2016 ställning till översiktsplanens aktualitet. Den samlade bedömningen var att planen i sina huvuddrag är aktuell och kan tjäna som vägledning för det fortsatta samhällsbyggandet. Samtidigt beslutades om att ett arbete med revidering av planen skulle inledas. Syftet med revideringen är att stärka planen som styrdokument och att stärka strategiernas genomslagskraft. Detta är förslaget till reviderad översiktsplan. Västerås fortsätter att växa och utvecklas i sin roll som en attraktiv regionstad. En breddad och fördjupad samverkan med våra grannkommuner är en förutsättning för fortsatt utveckling. Vikten av en väl utvecklad regional infrastruktur har stärkts. För att möta den ökande befolkningstillväxten föreslås planeringsinriktningen vara invånare Ett tillskott med nya invånare motsvarar ca nya bostäder. Det innebär att Västerås står inför ett omfattande stadsbyggande, där målet är alla ska ha en god bostad, att näringslivets utvecklingsmöjligheter ska stödjas och att bostadsförsörjningen ska stärka den sociala hållbarheten. Utgångspunkten för planeringen i Västerås är en strävan mot hållbar utveckling. Planens strategier för hållbar utveckling har bearbetats och fördjupats samt kompletterats med en strategi som sätter den sociala hållbarheten i fokus. Nu skickas den reviderade översiktsplanen ut på ett brett samråd, där vi vill höra dina synpunkter på Västerås långsiktiga hållbara utveckling. Västerås i januari 2017 För styrgruppen Håkan Svärd Ordförande Ingrid Legrell Crona Projektledare 4 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

97

98 Sammanfattning Västerås växer och planeringen ska ge förutsättningar för att antalet invånare kan öka till år Planen beskriver hur Västerås kan växa och utvecklas på ett hållbart och klimatsmart sätt hur vi skapar en bra stadsmiljö, hur landsbygden utvecklas samt hur de värden som fi nns i naturen och den byggda miljön ska tas tillvara. Stads- och samhällsbyggande tar lång tid. Utblicken mot 2050 ska hjälpa oss att göra vägval som leder i riktning mot ett långsiktigt hållbart Västerås på både kort och lång sikt. Planens strategier för en hållbar utveckling sätter människan i centrum och ger Västerås möjlighet att växa och utvecklas samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar och jordbruksmarken kan fortsätta att användas till odling. Strategierna innebär att den livsmiljö som Västerås erbjuder ska fungera för olika människors behov, underlätta vardagslivet, främja social samvaro och stimulera till aktiviteter. Strategierna innebär också att de värden som finns i naturen och i den byggda miljön, som är en del av Västerås identitet, tas tillvara när Västerås utvecklas. Västerås fortsätter att utvecklas i sin roll som en attraktiv regionstad med stort utbud av service, arbetsplatser, utbildning, kultur, idrott, evenemang och upplevelser. Västerås är också en viktig nod i den expansiva Stockholm-Mälarregionen. Befolkningen växer och bostadsbehovet är stort. Bostadsmarknaden behöver ses i ett större sammanhang med samarbete över kommungränser. Förbättrade pendlingsmöjligheter ger större arbetsmarknad. En breddad och fördjupad samverkan med våra grannkommuner är en förutsättning för fortsatt utveckling. Planen lyfter särskilt behovet av en väl utvecklad regional infrastruktur. Elbafärjan utanför Lillåudden (foto: Clifford Shirley) 6 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

99 För att möta den ökande befolkningstillväxten föreslås planeringsinriktningen vara invånare Ett tillskott med nya invånare motsvarar ca nya bostäder. I nu pågående eller antagna fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner finns möjlighet att bygga ca bostäder varav ca i tätorten Västerås. Det innebär att Västerås står inför ett omfattande stadsbyggande med fler bostäder, arbetsplatser, attraktiva offentliga miljöer, bra parker, lekplatser, idrott och kultur samt en välfungerande service med bland annat förskolor och skolor. Huvuddelen av tillkommande bebyggelse lokaliseras till Västerås tätort staden Det innebär för de närmaste åren en fortsatt stadsutveckling genom komplettering och förnyelse inom den redan byggda staden i innerstaden likaväl som i de yttre stadsdelarna. En särskild kompletteringsstrategi tas fram med början Den ska tydliggöra hur strategin Bygg staden inåt ska tillämpas i den fortsatta planeringen för att skapa en god livsmiljö för alla invånare. Den ska också bedöma hur omfattande komplettering som är möjlig med bibehållande av den täta stadens kvaliteter. En levande landsbygd förutsätter att möjligheter finns att utveckla bra boende, entreprenörskap och företagande. Serviceorterna erbjuder varierade boendemiljöer och är viktiga för omgivande landsbygd genom att där finns service som skola, handel, vård och omsorg samt platser för möten och aktiviteter. Sambanden mellan staden, serviceorter, mindre orter och landsbygd stärks genom utbyggnad av kollektivtrafik och cykelvägar. Översiktsplanen har en positiv syn på byggande på landsbygden under förutsättning att bebyggelsen får en lämplig lokalisering och att husens utformning och placering anpassas till det omgivande landskapet. Utveckling av serviceorterna prioriteras. Komplettering av befintliga byar/gruppe r av hus föredras framför spridd bebyggelse. Torggatan (foto: Pia Nordlander) I Västerås finns I Västerås finns stora möjligheter att uppleva levande naturoch kulturmiljöer. I områdena nära Mälaren, i Svartådalen, Sagåns och Lillåns dalgångar prioriteras turism och friluftsliv. Mälarens vatten är en viktig resurs. Det är vårt dricksvatten och det ger möjligheter till bad och rekreation. Planeringen ska bidra till god vattenkvalitet i Mälaren. VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

100 8 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

101

102 STADEN UTAN GRÄNSER STADEN UTAN GRÄNSER Nu är vi där. Vi har nått fram till år 2026 på vår spännande resa in i framtiden. Från den första elektriska lampans sken, via innovationer, samverkan och handlingskraft till staden utan gränser. Staden där människorna känner att allt är möjligt. En stad att vara stolt över. En stad med människorna och tekniken i en framgångsrik symbios. VÄRLDSLEDANDE KUNSKAP Vårt universitet sätter en ny agenda för vetenskapens roll i samhället. Vår stabila grund av företagande och affärsmässiga framgångar attraherar och samlar kompetensen här. Vi är fortfarande ledande inom elkraft, automation, miljö- och energiteknik, men också inom många nya teknikområden. Västerås förmåga att kombinera teknisk utveckling med mänskliga behov utgör vår unika styrka. Utgångspunkter och utmaningar Utgångspunkten för planeringen i Västerås är en strävan mot hållbar utveckling. Visionen Västerås 2026 Staden utan gränser anger den framtida inriktningen för hur kommunen ska utvecklas. I översiktsplanen visas hur kommunen vill att bebyggelse, trafi k, grönområden med mera ska utvecklas i framtiden både i staden och på landsbygden. Översiktsplanen är ett av fl era verktyg för att förverkliga visionen. Översiktsplanen ska också understödja och verka i den riktning som anges i stadens övriga styrande dokument, t ex inom områdena klimat- och miljö, trygghet, integration och jämställdhet. Samhällsbyggande är långsiktigt och planen blickar därför mot 2050 dvs mer än 30 år framåt i tiden. Det är långt till år Mycket kommer att hända, och många saker kommer att se annorlunda ut. Det handlar om att göra vägval som leder i riktning mot ett långsiktigt hållbart Västerås både på kort och lång sikt. Vi kan också undvika att göra saker som vi skulle ångra i framtiden. Västerås 2026 staden utan gränser Staden där människorna känner att allt är möjligt. En stad att vara stolt över. En stad med människan och tekniken i en framgångsrik symbios. VÄSTERÅS 2026 Världsledande kunskap Visionen talar om en bra skola, om vårt universitet som bidrar till att utveckla regionen och om stadens stabila grund av företagande och affärsmässiga framgångar. Innovationer och entreprenörskap präglar staden. Västerås förmåga att kombinera teknisk utveckling med mänskliga behov utgör vår unika styrka och skapar möjligheter för ett gott liv. LÄS MER: Vision Översiktsplanen ska stödja utvecklingen av ett kreativt näringsliv. Högskolan ska ges möjlighet att utvecklas. Välbelägna skolor med möjlighet för lek och lärande gör Västerås attraktivt att bo och verka i. Tillsammans för Västerås Visionen talar om engagemang, delaktighet och mångfald i hela kommunen i våra bostadsområden, vid Mälaren och på landsbygden. Visionen talar också om miljöer och aktiviteter som ger utrymme för spännande och utvecklande möten. Västerås som regionhandelsstad har stärkts och Västerås city pulserar av liv. Stadsbilden vittnar om en stad med en stark tro på sin egen utveckling, vilket också symboliseras av den karakteristiska arkitekturen. Vår stad är rörlig, färgstark och händelserik. Det gör den också till en trygg och harmonisk stad att leva i. Översiktsplanen ska skapa förutsättningar för ett bra vardagsliv med gemenskap och social sammanhållning, tillgänglighet, jämställdhet, trygghet och hälsa samt möjligheter till möten mellan människor i vardagen, i arbetet, på fritiden, i staden och på landsbygden. Lyhördhet inför nya stadsbyggnadsoch arkitekturideal ska främja en god vardagsarkitektur. Erfarenheter från de som bor och verkar i Västerås kvinnor, män, unga, gamla, människor med olika bakgrund och erfarenheter ska tas tillvara. 10 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

103 Den mälarnära staden Visionen talar om det sjönära lägets betydelse för Västerås expansion och utveckling och om Mälaren som en viktig del av vår identitet. Vi har framgångsrikt förenat modern arkitektur med människor behov av närhet till vattnet och naturen. Tillgången till Mälaren ökar vår livskvalitet och inspirerar till rekreation. Översiktsplanen ska visa hur vi tar vara på den resurs Mälaren är för bland annat dricksvattenförsörjning och sjöfart och hur vi kan utveckla möjligheterna till rekreation och friluftsliv och öka tillgängligheten till Mälaren. Västerås i världen världen i Västerås Visionen talar om kreativa samarbeten som skapar mervärden som alla kan ta del av. Vi ingår mer än någonsin i ett större sammanhang; i Stockholm mälarregionen, i Sverige, i Europa och i världen. Öppenhet för det nya idéer, kloka samverkansformer och tekniska landvinningar har bland annat gett moderna transportsystem som gör det lätt att komma till Västerås. Västerås har utvecklats till en aktiv mötesplats med nya mötesformer Översiktsplanen ska stödja regional samverkan och utvecklingen av goda och hållbara kommunikationer till och inom Västerås. Översiktsplanen ska stödja en fortsatt utveckling av näringslivet med bland annat spetsteknologi som gör Västerås till en stark internationell utvecklingsarena. Handlingskraft och stolthet Visionen talar om den unika kombinationen av innovationer och mänsklig samverkan som gör Västerås till en plats där många vill leva sitt liv, en stad för företagande, en stad att växa upp i och att åldras i. Västerås är en stad att vara stolt över Översiktsplanen ska visa hur Västerås ska fortsätta att vara en livskraftig och framtidsinriktad kommun och ge förutsättningar för näringslivets utveckling och för ett bra vardagsliv för alla - barn, ungdomar och vuxna, de som bott här länge och de som är nyinflyttade. Västerås Framtidstrender Som ett led i arbetet med revideringen av översiktsplanen har en omvärldsworkshop genomförts under ledning av Kairos Future AB. Med utgångspunkt i aktuella omvärldstrender diskuterades vilka omvärldstrender som är de viktigaste för Västerås att ta hand om/möta inom ramen för översiktsplaneringen. De trender som redovisas här är de som i första hand bedömdes centrala att arbeta vidare med. Beskrivningen av framtidstrenderna är gjord av Kairos Future AB på uppdrag av Västerås stad. Megatrender Det finns en rad megatrender som förändrar världen i stadig takt. De har en sådan inneboende kraft att vi i Västerås inte kan låta bli att ta hänsyn till dem. De formar helt enkelt grunden för såväl vår närmiljö som för Sverige, Europa och världen som helhet. Vi vill lyfta fram fyra övergripande megatrender av avgörande betydelse: VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

104 Ett ändrat klimat Sedan många år är det känt att koldioxidhalterna i atmosfären påverkar planetens temperatur och därmed människors och ekosystemens livsvillkor. Nu har för första gången på år koldioxidnivåerna nått över 400 ppm vilket av vetenskapsvärlden anses vara den nivå när den negativa utvecklingen inte går att hejda, endast kompensera för. I kölvattnet kommer vi se alltmer extremt väder, mer obeboeliga miljöer och klimatflyktingar En globaliserad värld Sedan mitten av förra seklet har världens gränser gradvis öppnats för ökad rörlighet för människor och handel. Regelverk har förenklats, teknikutvecklingen har gjort det möjlighet att både resa och kommunicera över tidigare gränser. Världen är vårt vardagsrum. I möts av samma varumärken vart vi än vänder oss, vi tar del av globala nyhetsförmedlingar. Samtidigt växer den globala medelklassen med flera hundratusen personer varje dag. Det innebär både nya tillväxtmarknader för våra företag men också ökande migrationsströmmar från människor som vill söka sig en bättre tillvaro än den de fötts in i. En urbaniserad värld Mer än halva jordens befolkning bor för första gången i mänsklighetens historia i städer beräknas ca 70 procent bo i städer. Det är staden som livsform vi måste klara av att hantera på ett hållbart sätt. Staden lockar inte bara för arbete och försörjning. Staden lockar för att den ger bättre framtidsutsikter för livet som helhet. Framför allt drar de stora städerna megastäderna. Också i Sverige växer städerna. Små orter och landsbygd som inte ligger på pendlingsavstånd från större städer tappar invånare. Samtidigt knyts städerna många gånger ihop i en slags stad-av-städer. Befolkningsutveckling Årtal Antal kommuninvånare En digitaliserad värld Den digitala utvecklingen har förändrat samhället rejält de senaste tjugofem åren. Ändå har digitaliseringen bara börjat. Den utveckling som ligger framför oss är troligen än mer omvälvande. Hittills har vi tagit till oss digitala verktyg och redskap som förstärkt och effektiviserat våra gamla vanor och arbetssätt. De kommande decennierna kommer vi se digitala lösningar växa fram som radikalt ändrar våra liv och hur vi organiserar gemensamma behov. Om digitaliseringen hittills varit som när LP-skivorna ersattes av CD-skivor så väntar snarare ett Spotify som lösning i bransch efter bransch inklusive vår gemensamma välfärd. Det digitala skiftet går de kommande tio-femton åren in i ett avgörande skede. Sju trender som utmanar framtidens Västerås Allt fler människor i vår region De kommande tio åren beräknas Sveriges befolkning öka snabbare än någonsin tidigare. Ökningen sker till i huvudsak i storstadsregionerna. Enligt prognoserna står Storstockholm och resten av Mälardalen inför en ökning på närmare en miljon människor de kommande tjugofem åren. Utvecklingen förstärks av att nya pendlingsmönster kortar restiderna och ger möjlighet till daglig pendling över större sträckor än förr. När citybanan i Stockholm invigs kortas restiderna samtidigt som avgångarna blir fler. Än bättre blir 12 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

105 det när dubbelspårsutbyggnaden genom Sundbyberg och Järfälla är klar. Om inte förr så lär Västerås då vara på väg att bli en del av en utökad reell Storstockholmsregion. Men det blir också lättare för pendlare i övriga delar av Mälardalen att nå Västerås. En ny befolkningssammansättning växer fram Sveriges befolkning ändras sakta men säkert. För det första ökar antalet äldre i befolkningen drastiskt de kommande tio-femton åren, inte minst antalet personer över 80 år. Vi ser även ökade variationer vad gäller antalet unga vuxna. Dagens talrika årskullar i tjugoårsåldern följs av de minsta årskullarna vi haft på över än 70 år (födda sent nittiotal) för att sedan åter öka när nollnolltalisterna når vuxenvärlden. Även den ökad kulturella och etniska mångfalden förändrar Sverige. Nära en fjärdedel av befolkningen är idag första eller andra generationens invandrare och mycket talar för andelen kommer fortsätta med tanke på hur de globala migrationsströmmarna spås växa de kommande decennierna. Andra aspekter av detta är de nya familjeformer som växer i omfattning. Även om den traditionella kärnfamiljen fortfarande dominerar så blir det allt vanligare med nya familjekonstellationer såsom stjärnfamiljer, regnbågsfamiljer, särbos, kompisboende och nya kollektivboenden. Vidare påverkas utvecklingen av att en större andel kvinnor tar plats i ledande positioner i arbetsliv, näringsliv och offentlig sektor. Totalt sett leder den ändrade befolkningssammansättningen och demografin till allt mer skilda världar i Sverige. Det är helt enkelt ökade skillnader inom befolkningen vad gäller såväl ekonomiska livsvillkor som sociala faktorer och preferenser. Mellan stad och land men också mellan människor på samma plats. Fram växer ett nytt, mer heterogent Sverige än vi haft historiskt. Åldersfördelning år år år år 65 - Kvinnor Män 22% 7% 26% 25% 20% 50,3% 49,7% Nya värderingar och livsstilar Vi ser förändringar på flera plan vad gäller de värderingar och livsstilar som dominerar i samhället, Sverige präglas allt mer av mångfald, heterogenitet och förväntan om individuellt bemötande. Ingen, varken företag eller personer, vill vara en del av ett anonymt kollektiv, alla vill vara unika. Ofta har gruppen ersatts av individen som den centrala enheten. Men idag ser vi en reaktion mot detta. Många har tröttnat på den extrema individualiseringen och sker sig därför till en grupp som ger tillhörighet och gemenskap. Men dessa gemenskaper är i allt väsentligt idag självvalda snarare än tilldelade. Förr utgjordes de ofta av släkten eller familjen idag är det intresse- och värdegemenskaper som samlar folk. I en digital tid är det lätt att hitta likasinnade personer som man sedan kan umgås med och gärna också bosätta sig i närheten av. Fram växer en värld av mikrokollektiv/gemenskaper som i minskad utsträckning har utbyte med människor som lever i andra livsstilar/mikrokollektiv. Den här utvecklingen förstärks av värderingsförändringarna hos den unga generationen. Dagens unga strävar efter ordning och reda, de fokuserar på skötsamhet, familj och boende på ett sätt som ungdomar inte gjort på mer än ett kvartssekel. En annan värderingsförändring som pågår är de ökande kraven och ändrade grunderna kring vardagsbeslut. Dagens svenskar nöjer sig inte längre med att tillgodose de grundläggande behoven i livet utan drivkraften är snarare VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

106 att ständigt bejaka temporära begär, att unna sig det lilla extra. Det har lett till att vi idag har en situation med alltmer krävande och kunniga medborgare vilket innebär att många människor idag ställer större krav på de företag, myndigheter och leverantörer som mäter dem i vardagen. Allt högre hållbarhetsarbetsambitioner Idag växer miljö- och hållbarhetsfrågor i betydelse i både samhället som helhet och i enskilda branscher. Det handlar inte bara om reell vilja att lösa klimatutmaningarna utan också om att skapa socialt hållbara samhällen. De som driver på är inte bara politiken utan stora delar av näringslivet gör det samma. Deras kunder kräver det. Konkret händer det väldigt mycket just nu. Klimatsmart samhällsbyggnad med krav på höjd energieffektivitet i våra byggda miljöer. En pågående tyst global energirevolution där förnybara energilösningar växer snabbare än all annan energiproduktion sammantaget. Solceller och batteribackuper är på väg att bli så billiga att de till och med lönar sig ekonomiskt på våra breddgrader. En omställning av fordonsflottan där både gamla och nya fordonstillverkare har fullt upp med att ta fram elektrifierade fordonslösningar. Både bilar som vi är vana vid men också nya typer av fordon ser dagens ljus, såsom självkörande minibussar och mellanting mellan bilar och motorcyklar. Vidare ser vi att många företag idag håller på att förändra sina affärsmodeller så att deras produkter och tjänster på allvar ingår i slutna kretslopp, något som ibland kallas cirkulär ekonomi. Listan på hållbarhetsambitionerna kan göras lång. Och de kommer beröra oss alla. Kroka arm med maskinerna En utveckling som kommer förändra samhället radikalt framöver är automationsutvecklingen. Maskiner som ersätter muskelarbete har varit en av faktorerna bakom det moderna samhällets utveckling. Nu tyder mycket på att vi står iför samma utveckling av tjänstemanna- och serviceyrken. De flesta repetitiva uppgifter kommer kunna skötas av en robot/maskin. Alltifrån etablerade lösningar som självkörande gräsklippare och dammsugare till nya lösningar från utveckling av existerande produkter (självkörande bilar och torktumlare som återvinner sig själv) till helt nya lösningar (vårdrobotar och robotkockar). Dessutom kommer alla form av rådgivning förändras tack vare smarta digitalt baserade lösningar som hjälper oss välja rätt i vardagsdjungeln. De kommer hjälpa oss förstå främmande språk, hjälpa oss tänka mer effektivt och kreativt och de kommer kunna skapa helt nya lösningar för vanliga medborgare. Utvecklingen innebär att många av de yrken och arbetsuppgifter vi varit vana vid kommer att försvinna. De kompetenser vi istället ser ett växande behov av är förmågan att hantera relationer och samarbeten samt förmågan att tänka genuint kreativt. Det mesta av övriga uppgifter lär i varierande grad vara automatiserade mot VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026 Platsoberoende service och arbete Den digitala utvecklingen har förändrat människors syn på och användning av fysiska rum. Idag håller till exempel gränserna mellan det privata livet och det professionella på att suddas ut. Folk sitter på caféer och jobba, de sitter på jobbet och planerar sin fritid och de har arbetsmöten hemma i vardagsrummet. Alltid tillgänglig. Alltid nåbar. Det viktigaste för folk idag är att själva kunna kontrollera tid och rum.

107 Det här skapar också helt nya lösningar för vardagen. Vi ser nya tjänster dyka upp, t ex delade hemmakontor (Hoffice), nya möjligheter till leverans av varor hem till kylskåpet (in-fridge-delivery) eller till bilen (in-car-delivery). Detta håller på att rita om kartan för vardagstjänster. Tack vare digitaliseringens möjligheter försöker både etablerade aktörer bredda sina erbjudanden och nya aktörer med riskvilligt kapital i botten etablera sig på marknaden. Till exempel skulle kollektivtrafiken kunna vara helt annorlunda organiserad framför allt i de delar där underlaget är svagt för dagens linjenätstrukturer. Ska vi dela grejer med varann? En växande skara människor söker sig till kollektiva lösningar och grupperingar, om än mer till följd av praktisk gemenskap än 1970-talets ideologiskt präglade kollektivrörelse. Det handlar t ex om frivilliga middagsgemenskaper, gåbussar (gemensam hämtning/lämning på förskolan); gemensamma inköpsorganisationer (ex Kundkraft), bilpooler och lånegarderober. En utveckling som förstärkt detta är den mängd snabbt växande digitalt baserade plattformar för delningsekonomi. Hotellbranschen har förändrats. Biltillverkarna skapar egna varianter av bilpoolslösningar. På samma sätt håller det växa fram liknande lösningar för kläder som används sällan, t ex balklänningar för studenter eller lånegarderoben för andra festkläder. Hur kan översiktsplanen möta dessa framtidstrender? Att möta dessa trender innebär en rad utmaningar, vilka i olika grad påverkar samhällsbyggandet. Motstridiga intressen kan finnas och konflikter ska lösas. Ingen kan förutse vad som kommer att hända eller i vilken takt. I detta avsnitt diskuteras några av de frågor som kan komma att påverka samhällsbyggandet i framtiden invånare 2050 Översiktsplanen ska ge Västerås möjlighet att fortsätta att växa och utvecklas i sin roll som attraktiv regionstad. Planeringsinriktningen i gällande plan är invånare Befolkningsprognoser är svåra att göra för en tidpunkt så långt fram i tiden. Befolkningsutvecklingen de senaste åren pekar dock på att vi kan bli invånare redan före Den förväntade utvecklingen i Stockholm Mälardalsregionen stärker inriktningen mot en fortsatt ökad befolkningstillväxt. Den nya planeringsinriktningen föreslås vara invånare Nya pendlingsmönster och daglig pendling över större sträckor kräver en fortsatt satsning på utveckling av utbytet med kringliggande kommuner för boende, arbete, utbildning och kultur, där det första valet att transportera sig är att ta kollektivtrafiken. Större flexibilitet Översiktsplanen ska skapa förutsättningar för en livsmiljö som möter invånares och besökares olika behov och främjar social samvaro. En utveckling mot större social rörlighet och nya livsstilar kan leda till nya förväntningar på planeringen och planeringens möjligheter att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Planeringen ska motverka segregation och skapa förutsättningar för nya boendemönster och mer flexibla boendelösningar. Ökad flexibilitet både vad gäller användning av byggnader och nyttjande av offentliga platser möter nya VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

108 sätt att leva och verka och skapar förutsättningar för ett samhälle som kan möta människors krav och önskningar. Översiktsplaneringen ska ta vara på erfarenheter från de som bor och verkar i Västerås kvinnor, män, unga, gamla, människor med olika bakgrund och olika livsstilsval. Nya västeråsare flyttar in med ny kunskap och nya idéer som ska kunna förverkligas. Hållbara levnadsvanor Översiktsplanen ska möjliggöra en övergång tillklimatsmarta lösningar som gör det enkelt för västeråsarna att ha hållbara levnadsvanor. Det handlar t ex om att skapa förutsättningar för hållbara transporter, effektiva och energisnåla byggnader, egenproducerad el, effektiv avfallshantering och att planera för en anpassning till förändrat klimat. Redan idag finns funktioner som bilpooler, cykelpooler och gemensamma odlingsytor. En utvecklad delningsekonomi ger förutsättningar för effektivare markanvändning och effektivare utnyttjande av såväl naturresurser som befintlig infrastruktur och skapar samtidigt förutsättningar för möten och och starkare sammanhållning. (foto: Ulf Palm) Digitalisering Den digitala utvecklingen påverkar både utformningen av stadsmiljön och utformningen av bebyggelsen. Den har förändrat människors användning av fysiska rum. Den förändrar våra konsumtionsmönster. Den kan ge förutsättningar för utveckling av nya system för transporter och stadens tekniska system. Ökad flexibilitet och öppenhet för nya lösningar krävs. Det kan påverka valet av framtida, hållbara bebyggelsestrukturer och är därför en viktig utgångspunkt vid fortsatta studier av den långsiktiga bebyggelseutvecklingen i Västerås. Hållbara Västerås Det övergripande målet är att Västerås ska vara en attraktiv och ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar kommun där vi planerar med människan i centrum. Planeringen ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. (foto: Pia Nordlander) 16 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

109 Västerås växer, och vi behöver se till att staden utvecklas till en hållbar stad att vara stolt över, där människorna känner att allt är möjligt. Vi vill att Västeråsaren ska känna sig delaktig och vilja vara med och bidra till en trygg och harmonisk stad. Utifrån det vill vi ha miljöer och aktiviteter där Västeråsaren kan hitta ett socialt sammanhang att ingå i. Ett starkt engagemang gör oss nyfikna på varandra och våra olikheter. Mångfalden är och kommer att fortsatt vara en tillgång till utvecklingen av hela kommunen. Genom kreativa samarbeten skapar vi mervärden som alla kan ta del av. Hållbar utveckling handlar om att hushålla med våra gemensamma resurser, nu och i framtiden. Det innebär till exempel att använda mark- och vatten på ett sätt som stärker naturens bärkraft, skyddar vattnets kvalitet och utvecklar den biologiska mångfalden. Hållbar utveckling handlar om att a vara på de kvalitéer som finns i Västerås idag och de investeringar som är gjorda. Det kräver respekt för kulturarvet och kulturmiljön liksom platsers identitet. (foto: Pia Nordlander) Ett hållbart samhälle är robust, flexibelt och tål de ständiga förändringar som omvärlden utsätter det för. God tillgång till bra boendemiljöer, ett väl utbyggt och högkvalitativt utbildningssystem och inte minst utbudet av kultur, idrott, upplevelser och mötesplatser är avgörande för en orts attraktivitet. Allt behövs för att Västerås ska upplevas som ett bra ställe att bo, leva och verka i. Strategiska utvecklingsområden Strategiska utvecklingsområden är en särskild kraftsamling från Västerås stads fullmäktige för att uppnå strategiska mål för stadens utveckling under innevarande mandatperiod. De strategiska målen innebär utmaningar som översiktsplaneringen ska hantera både på kort och lång sikt. Stärka den sociala hållbarheten Den ökande boendesegregationen gör att människor med olika bakgrund och olika förutsättningar tenderar att möta varandra alltmer sällan i vardagen. Tillgången till attraktiva stadskvaliteter är ojämnt fördelad. Översiktsplanens inriktning är en stadsutveckling som minskar de sociala skillnaderna och främjar möten mellan människor. En sammanhängande stad gör det naturligare att röra sig, besöka nya platser och möta nya människor. Ambitionen är också ökad delaktighet och dialog i stadsbyggandet. Bostadsplanering Till 2050 ska vi ha en beredskap för drygt fler invånare och motsvarande fler arbetstillfällen. Målet är alla ska ha en god bostad, att näringslivets utvecklingsmöjligheter ska stödjas och att bostadsförsörjningen ska stärka den sociala hållbarheten nya invånare motsvarar ca nya bostäder. Översiktsplanen ska skapa förutsättningar för att möta detta bostadsbyggnadsbehov, liksom utbyggnad av arbetsplatser och service, infrastruktur, grönområden och mötesplatser. Samtidigt är målet att undvika att bygga på brukningsvärd jord- och skogsbruksmark. VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

110 KLIMATPROGRAM 2012 Västerås stad LÄS MER: Klimatprogram Bilinnehav i Västerås kommun År 2015 fanns personbilar i trafi k var biltätheten 461 bilar/ 1000 invånare hade ca 90 % av hushållen med två vuxna minst en bil hade drygt hälften av enpersonshushållen tillgång till bil ägdes 2 av tre av bilarna av män drevs 93 % av bilarna av fossila bränslen drevs 0,8 % av bilarna helt eller delvis av el Det finns möjlighet att bygga ca bostäder i nu pågående eller antagna fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner. Fördjupade studier krävs för att bedöma hur mycket som kan byggas genom komplettering och förnyelse inom Västerås tätort och i våra serviceorter och hur en framtida hållbar bebyggelsestruktur med de kvaliteter som behövs med grönområden, skolor, idrottsplatser m.m. kan se ut. Klimatsmart samhällsplanering Att konsekvent och långsiktigt planera för ett mer hållbart samhälle minskar resursanvändningen, klimatpåverkan och utsläppen till luft. Den här typen av åtgärder som påverkar alla invånare och deras beteenden är odelat positiva för miljön. Och att bryta den ökande trenden i våra levnadsvanor är grundläggande för att vi ska uppnå ett hållbart samhälle. I Klimatprogrammet samlas stadens klimatarbete när det gäller att begränsa utsläpp av växthusgaser. Klimatprogram remissbehandlas nu. Klimatprogrammet beskriver Västerås klimatmål på kort och lång sikt samt vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målen till år Utsläppen av växthusgaser i Västerås ska år 2020 ha minskat med mer än 60 procent per invånare jämfört med Produktionen av el och fjärrvärme ska till 2020 ställas om till 100 procent förnybara och återvunna bränslen för hög resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan. År 2030 ska de samlade utsläppen av växthusgaser i Västerås ha minskat med 80 procent per invånare jämfört med Det innebär att de samlade utsläppen från produktion av el och fjärrvärme ska vara noll. Utsläppen från vägtrafiken måste vara 80 procent lägre jämfört med 2010 års nivå. År 2040 ska de samlade utsläppen av växthusgaser per invånare i Västerås vara nära noll. Transportsektorn är en av de svåraste utmaningarna vi har framför oss i det framtida klimatarbetet och det är ett område där det är extra viktigt med strategiska och långsiktiga satsningar. Fortsatta satsningar för att stödja ett hållbart transportsystem krävs. Vi måste våga prioritera ner bilen. Planeringen ska prioritera fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. Målet är att flytta över resor från bil till attraktiva och hållbara alternativ. När cyklisternas och kollektivtrafikens behov sätts främst finns förutsättningar att åstadkomma den attitydförändring som leder till förändrade resmönster. (foto: Clifford Shirley) En stor andel av bilresorna sker utanför Västerås tätort. För längre resor där kollektivtrafiken är ett alternativ behövs regional samverkan för att fortsätta utveckla attraktiva tåg- och bussförbindelser. Vid många av resorna utanför tätorten saknas emellertid alternativ till personbil. För att minska klimatpåverkan och uppnå de nationella målen krävs ökad användning av förnybara bränslen och ökad samordning av bilresorna. 18 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

111

112 Strategier för hållbar utveckling Med utgångspunkt i Visionen Västerås 2026, de framtidstrender vi kan se och strävan mot ett hållbart Västerås har följande strategier för en hållbar utveckling formulerats. Strategierna sätter människan i centrum och ger Västerås möjlighet att växa och utvecklas samtidigt som behovet av klimatpåverkande transporter och exploatering av brukningsvärd mark begränsas. Strategierna innebär också att de värden som fi nns i naturen och i den byggda miljön, som är en del av Västerås identitet, tas tillvara när Västerås utvecklas. Attraktiv regionstad Västerås fortsätter att växa och utvecklas i sin roll som attraktiv regionstad kännetecknad av mångfald. Här erbjuds västeråsare och besökare utbildning, kultur och upplevelser. Staden är centrum för näringsliv och handel och en knutpunkt för kommunikationer och logistik. Det förutsätter en breddad och fördjupad samverkan i regionen. Det innebär t ex: - samverka regionalt och nationellt kring frågor som rör bland annat kommunikationer, bostäder, arbetsmarknad, besöksnäring och teknisk försörjning - planera för hög tillgänglighet och utvecklad kollektivtrafi k för ett hållbart resande inom hela regionen - utveckla Västerås hamn till ett nav för godstransporter - skapa förutsättningar för Mälardalens högskola att utvecklas Kreativt näringslivsklimat Västerås erbjuder miljöer för både etablerade och nya företag där idéer kan prövas och företag kan arbeta tillsammans i nätverk. Entreprenörskap och företagande ger en levande landsbygd. Det innebär t ex: - skapa kreativa miljöer för näringslivet - säkerställa expansionsmöjligheter för etablerade företag - erbjuda goda etableringsförutsättningar för företag och verksamheter i olika delar av kommunen - skapa förutsättningar för hållbara person- och godstransporter 20 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

113 Hälsa, välbefi nnande och jämlika förutsättningar God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. En förutsättning för hållbar utveckling är att vi även arbetar för att främja ett jämlikt samhälle. Det uppnås när alla har lika rättigheter, villkor, möjligheter samt makt att själva forma sina liv. Det handlar om en rättvis fördelning av makt, infl ytande och resurser i samhället. Den livsmiljö som Västerås erbjuder ska fungera för olika människors behov, underlätta vardagslivet, främja social samvaro och stimulera till aktiviteter. Den fysiska miljön ska upplevas som jämställd, tillgänglig, hälsosam, säker, trygg och upplevelserik. Det innebär t ex: - mötesplatser och arenor där människor kan mötas för att agera och uppleva - goda och hälsosamma boendemiljöer med parker, grönområden, kultur, service och tillgång till kollektivtrafi k - en säker och hälsosam bebyggelsemiljö med frisk luft, ljudnivåer och radonhalter under nationella riktvärden och strålningsnivåer som inte är skadliga - tillgång till utemiljöer som inbjuder barnen till lek och äventyr - tillgång till goda möjligheter för idrott och friluftsliv - park- och naturområden för alla, med rika och varierade upplevelser - god tillgänglighet för alla - levande, överblickbara och befolkade stadsmiljöer som ger goda förutsättningar för trygghet - öppna och tillgängliga offentliga rum - möjligheter att påverka sin egen miljö, sitt bostadsområde och sin kommun t.ex. genom utökad dialog i planeringsprocessen. Kulturliv ger attraktivitet Västerås har ett rikt och spännande kulturliv som vitaliserar, väcker intresse och lockar till sig kreativa människor och företag. Kulturell spets och mångfald bidrar till stadens attraktiva profi l. Kulturen får spridningseffekter och påverkar andra branscher och ekonomin i sin helhet. Kulturen är kittet som binder oss samman Det innebär t ex: - en offentlig miljö som tillåter spontana kulturaktiviteter - möteplatser och arenor som ger utrymme för ett aktivt kulturliv VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

114 Bostäder för alla Västerås ska ha plats för fl er invånare alla som föds här, fl yttar hit för studier eller jobb eller kommer som nyanlända ska ha möjlighet att hitta en bostad. En blandning av olika boendeformer, hustyper och upplåtelseformer ger möjligheter för människor i olika åldrar och med olika bakgrund och erfarenheter att mötas. Det innebär t ex: - planera för att ett tillräckligt antal bostäder av varierande slag kan byggas - planera för större blandning av hustyper, upplåtelseformer och prisbilder för att nå ökad valfrihet i boendet och mindre segregation - skapa förutsättningar för nya boendemönster och mer fl exibla boendelösningar - planera för ett varierat utbud av bostäder i såväl Västerås tätort som serviceorterna - samordna bostadsutbyggnad med utbyggnad av kollektivtrafi k, arbetsplatser och lokaler för skola, vård och omsorg - utveckla, vårda och nyttja det stora, befi ntliga bostadsbeståndet på ett bättre sätt Bygg staden inåt Vi ska bygga staden inåt, dvs bygga en tätare stad genom att komplettera och förnya inom den redan byggda staden. Det handlar inte bara om att förtäta med bostäder, utan också med arbetsplatser, grönytor, cykelvägar, skolor och allt det som behövs i en stad. En tät stad med korta avstånd ger bra möjligheter att ta sig fram till fots och med cykel. En tät stad ger närhet till skola, barnomsorg, butiker och mötesplatser. En tät och blandad stad ger mångfald. En tät och grön stad är hållbar och hälsosam. I den täta staden är det lätt att leva. Effektiv markanvändning och transporteffektiv stadsstruktur bidrar till ökad tillgänglighet och begränsad resursförbrukning. Det innebär t ex: - stadsutveckling genom komplettering och förnyelse inom den redan byggda staden i innerstaden likaväl som i de yttre stadsdelarna - ett mer sammanhängande stadslandskap skapas när stadsdelar kopplas samman - områden som har god tillgång till kollektivtrafi k och är lätta att nå för gående och med cykel kompletteras med arbetsplatser och bostäder för att utvecklas mot en större blandning och en levande stadsmiljö. - komplettering och förnyelse ska bidra till ökad mångfald och en vitalisering av stadsdelarna - vid komplettering och förnyelse ska tillgången till parker och naturområden, ytor för lek och idrott och ytor för odling säkerställas - balanseringsprinciper för natur- och kulturvärden i samband med exploatering ska tillämpas 22 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

115 Livskraftig landsbygd med starka serviceorter De mindre tätorterna i kommunen erbjuder varierade boendemiljöer och fyller en viktig roll för omgivande landsbygd genom att erbjuda ett basutbud av service som skola, handel, vård och omsorg samt platser för möten och aktiviteter. Bra boende, entreprenörskap och företagande på landsbygden kräver en väl utbyggd infrastruktur. Det innebär t ex: - bidra till ökad mångfald och vitalisering av landsbygden genom komplettering och förnyelse av bebyggelsen inom eller i anslutning till serviceorterna - skapa förutsättningar för entreprenörskap och företagande på landsbygden genom möjligheter till bredbandsanslutning - ge förutsättningar för boende på landsbygden genom att tillskapa möjligheter att cykla och resa kollektivt Enkelt att gå och cykla I Västerås är det enkelt att gå och cykla till arbetet, skolan, handelsområden, rekreationsområden och andra besöksmål. Planeringen ska gynna gång- och cykeltrafi k. Genom medveten planering och prioritering ska cykeln vara ett självklart val i Västerås. Goda möjligheter att gå och cykla befrämjar en god hälsa. Det innebär t ex: - planeringen utgår från den gående och cyklande människan - alla viktiga målpunkter ska vara anslutna till gång- och cykelvägnätet -cykelparkeringar ska fi nnas vid alla viktiga målpunkter - kombinationen cykling och kollektivtrafi k främjas Kollektivtrafi ken som ryggrad I Västerås är det lätt att leva utan bil. Kollektivtrafi ken är en viktig utgångspunkt för bebyggelseplaneringen såväl i staden som på landsbygden. En kollektivtrafi k med hög tillgänglighet och god utformning gynnar nyetablering av bostäder och verksamheter samt ger goda förutsättningar för arbetspendling lokalt och regionalt. Kollektivtrafi ken utgör ett attraktivt och självklart val för alla resenärer. Det innebär t ex: - Tänk spår kör buss -kollektivtrafi ken ges prioritet i gaturummet VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

116 Levande innerstad Innerstaden med stadskärnan är alla västeråsares och besökares naturliga mötesplats och kräver ständig förändring och utveckling för att bli än mer attraktiv, kreativ, vänlig och välkomnande. I en trivsam och fungerande innerstad ska det fi nnas utrymme för bland annat kultur, handel, bostäder, verksamheter, grönområden, parker och service. Det innebär t ex: - öka tillgängligheten till och inom innerstaden - ta tillvara idéer som berikar innerstaden - ge konst och kultur ökad plats i innerstaden - stärk grönskans och vattnets roll i innerstaden - öka antalet bostäder i innerstaden - förbättra sambanden med omkringliggande stadsdelar och Mälarstranden Resurs- och klimatanpassning Ett robust samhälle tål de ständiga förändringar som omvärlden utsätter det för. Odlingsmark och vatten är viktiga resurser i ett långsiktigt hållbart samhälle. Odlingsmarken används för biologisk produktion och endast i undantagsfall, för att tillgodose viktiga samhällsintressen, för annan användning. Vattnet har god status för biologisk mångfald och som dricksvattenresurs. Klimatförändringen berör många verksamheter inom samhällets olika sektorer. Mälarens vattennivå påverkas liksom nederbördsmönster och fl ödesvariationer. Risken för skyfall ökar. Ökad temperatur påverkar bl.a människors hälsa, dricksvattensystem och jordbruket. Genom medveten planering och samhällsbyggnad samt förebyggande åtgärder kan samhällets sårbarhet minskas. Det innebär t ex: - hushålla med naturresurserna - planera för skyfall och långvarig nederbörd - planera för höga fl öden och vattenstånd - planera för högre temperaturer 24 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

117 Kulturarv och utveckling i samklang Byggnader, kvarter, parker, gator och torg berättar om stadens historia. Landskapets natur- och kulturmiljöer är fantastiska resurser. Landskapet och dess bebyggelsemiljöer berättar om landsbygdens historia. Kulturarvet är en resurs när Västerås utvecklas och förändras. Det som byggs i dag blir en del av stadens framtida kulturarv. Det innebär t ex: - visa identitetsskapande byggnader, parker och andra miljöer respekt när staden utvecklas och förnyas - god arkitektur och gestaltning ska prägla utvecklingen av staden både vad gäller byggnader och offentliga rum och platser - planeringen tar hänsyn till och stärker kulturmiljövärden i de utpekade stråken med höga landskapsvärden Grön och blå identitet Landskapets natur- och kulturmiljöer är viktiga för den biologiska mångfalden och en fantastisk resurs för människorna. Grönska och vatten har stor betydelse för invånarnas livskvalitet och hälsa. De gröna och blå miljöerna bidrar till att staden anpassas bättre till ett förändrat klimat. Det innebär t ex: - ta hänsyn till och stärka de unika naturmiljövärden som fi nns i Västerås - säkerställa tillgången till parker och naturområden, ytor för lek och idrott samt ytor för odling - ta tillvara och utveckla ekosystemtjänster - utveckla Svartåns, Sagåns och Lillåns dalgångar för turism och friluftsliv - öka tillgängligheten till Mälaren och Mälarens stränder VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

118 26 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

119 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

120 invånare 2050 Planeringsinriktningen invånare 2050 innebär att Västerås står inför ett omfattande stadsbyggande med fl er bostäder, arbetsplatser, attraktiva offentliga miljöer, bra parker, lekplatser, idrott och kultur samt en välfungerande service med bland annat förskolor och skolor. Strategierna ger Västerås möjlighet att växa och utvecklas i riktning mot ett hållbart Västerås. Regional samverkan Västerås fortsätter att utvecklas i sin roll som en attraktiv regionstad med stort utbud av service, arbetsplatser, utbildning, kultur, idrott, evenemang och upplevelser. Det geografiska läget och kommunikationerna innebär också att Västerås är attraktivt att arbetspendla till och från och ett viktigt nav för godstransporter. Ett ökat utbyte med kringliggande kommuner kräver förbättringar av infrastrukturen och är beroende av investeringar utanför Västerås gränser. En breddad och fördjupad samverkan med våra grannkommuner är en förutsättning för fortsatt utveckling. Bebyggelseutveckling Planeringsinriktningen invånare 2050 innebär att Västerås står inför ett omfattande stadsbyggande med fler bostäder, arbetsplatser, attraktiva offentliga miljöer, bra parker, lekplatser, idrott och kultur samt en välfungerande service med bland annat förskolor och skolor. Ett tillskott med nya invånare till 2030 motsvarar ca nya bostäder. Huvuddelen av dessa lokaliseras till Västerås tätort staden. På landsbygden prioriteras utveckling av serviceorterna. Det finns möjlighet att bygga ca bostäder i nu pågående eller antagna fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner, varav ca i tätorten Västerås. Sammantaget motsvarar det behovet minst 15 år framåt i tiden. För att möta behovet därefter måste vi antingen hitta nya sätt att komplettera bebyggelsen inom den redan byggda staden eller exploatera nya områden i stadens utkant. En annan möjlighet är en kraftigare utbyggnad inom serviceorterna kopplad till utbyggnad av kollektivtrafiken. Fördjupade studier krävs för att bedöma hur mycket som kan byggas genom komplettering och förnyelse inom Västerås tätort och i våra serviceorter och hur en framtida hållbar bebyggelsestruktur kan se ut. Den kraftiga befolkningsökningen tillsammans med regionförstoringen har också stor betydelse för Västerås näringslivsutveckling. Att utveckla regionens erbjudande gagnar både Västerås och omgivande kommuner genom att locka både verksamheter och människor till regionen. Västerås har hittills kunnat erbjuda mark och lokaler för näringsverksamheter, men börjar dock få brist på mark för större etableringar, och efterfrågan på funktionella arbets- och kontorslokaler i pendlingsnära lägen kommer sannolikt att öka. 28 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

121

122 Västerås i regionen Västerås fortsätter att utvecklas i sin roll som en attraktiv regionstad med stort utbud av service, arbetsplatser, utbildning, kultur, idrott, evenemang och upplevelser. Västerås är också en viktig nod i den expansiva Stockholm-Mälarregionen. Befolkningen växer och bostadsbehovet är stort. Möjligheterna till snabba personresor och effektiva godstransporter är av stor betydelse för människors valmöjligheter och näringslivets utveckling. Mälaren är en gemensam resurs både vad gäller dricksvatten, rekreation och transporter. En breddad och fördjupad samverkan mellan kommuner och regioner är en förutsättning för fortsatt utveckling. Sysselsättning Näringsgren 2014 Industri Byggverksamhet 4600 Handel 9000 Hotell & restaurang 2000 Tjänster Offentlig förvaltning 4000 Utbildning 7100 Vård & omsorg Transport 3400 Information mm 2000 Banker mm 800 Jord-, skogsbruk, fi ske 500 Övrigt 2500 Mälardalsregionen beräknas öka med 1,4 miljoner invånare till Bostadsmarknaden behöver ses i ett större sammanhang med samarbete över kommungränser. Förbättrade pendlingsmöjligheter ger större arbetsmarknad. En orts tillgänglighet bygger på hög kapacitet och tillförlitlighet i såväl trafikinfrastruktur väg, järnväg, sjöfart och flygtrafik som övrig infrastruktur som elförsörjning, vatten, VA och IT-infrastruktur. Västerås läge mitt i Sveriges mesta tillväxtzon där den största delen av landets export och import sker medför ett starkt beroende av godstransporter och kompetensförsörjning. Enligt prognoser kommer Sveriges godstranporter att öka med 40 % till 2030 och med 70 % till En väl fungerande infrastruktur är avgörande för en hållbar godshantering. Arbetspendlingen är redan idag omfattande såväl till och från närliggande kommuner som Stockholmsområdet. Västerås sjukhus tar emot patienter från hela länet och är en stor arbetsgivare. Många gymnasieelever från angränsande kommuner söker sig till Västerås och det utbud av olika utbildningsprogram som finns här. Mälardalens Högskola, med campus i Eskilstuna och Västerås, NORBERG AVESTA FAGERSTA SALA UPPSALA SURAHAMMAR VÄSTERÅS HALLSTAHAMMAR KÖPING ENKÖPING ARLANDA ARBOGA KUNGSÖR ESKILSTUNA STRÄNGNÄS STOCKHOLM ÖREBRO SÖDERTÄLJE 30 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

123 ger ett ökat behov av regional pendling. Västerås är en regional handelsstad. Det växande handels- och verksamhetsområdet Erikslund har också blivit en viktig arbetsplats även för boende i Hallstahammar och Surahammar. En långsiktigt hållbar tillväxt förutsätter att det ökande resandet sker med kollektiva kommunikationer, där järnvägen utgör stommen i ett storregionalt system. Regional infrastruktur För att uppnå den del av Vision 2026 som talar om Västerås i Världen världen i Västerås är Västerås beroende av att det finns en ändamålsenlig infrastruktur som knyter Västerås till sin omvärld. Person- och godstrafiken ska kunna flöda fritt utan att påverka varandra och för att det ska vara möjligt behöver hela infrastruktursystemet användas (sjöfart, flygfart, väg, järnväg) och kloka investeringar göras för att trygga kapacitet och robusthet. Möjligheten till förbättrade person- och godstransporter är framförallt beroende av investeringar utanför Västerås gränser. Inpendling Stockholm Hallstahammar Sala Surahammar Köping Eskilstuna Enköping Uppsala Örebro Övriga Totalt Västerås strävar efter att ha ett kraftigt ökande utbyte med kringliggande kommuner för boende, arbete, utbildning och kultur, där det första valet att transportera sig är att ta kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är snabb och bekväm med hög turtäthet. Målet är maximalt 20 minuters resa till Eskilstuna eller Enköping och 30 minuter till Örebro med avgångar var 20:e minut i högtrafik. Till Stockholm, Uppsala och Arlanda ska finnas samma turtäthet och en restid på max 45 minuter. Västerås strävar efter långsiktig hållbarhet. Det innebär ett infrastruktursystem där sjöfarten får spela en allt större roll för godstransporterna. Såväl person- som godstranporterna utgår från hela-resan-perspektivet. Personresan ska vara enkel och bekväm från dörr till dörr och godstransporterna ska kunna ta den optimala resvägen till sin målpunkt genom att använda ett eller flera trafikslag beroende på typ av gods. Detta utan att ge avkall på hållbarhetsperspektivet. Det är viktigt att den fysiska planeringen tar hänsyn till för kommunen och regionen viktiga regionala och nationella förbindelser genom markreservationer och riktlinjer i översiktsplanen. LÄS MER: Program för trafikslagsövergripande infrastruktur för gods (2015) Prioriterade relationer Dubbelriktad järnvägstrafik runt Mälaren För att möjliggöra dubbelriktad trafik Västerås-Enköping-Stockholm- Strängnäs-Eskilstuna-Västerås krävs att Svelandsbanan, Mälarbanan och banan Västerås-Eskilstuna samt in-, ut och genomfarter i Stockholm är kapacitetsstarka och robusta. Mälarbanan Mälarbanan är en viktig länk som knyter Västerås till Stockholm och Örebro. Resenärsflödet är stort och ökande, en viktig länk för Västerås och regionens kompetensförsörjning. Hela Mälarbanan Örebro-Stockholm inklusive Västerås resecentrum och bangård behöver nå en standard som medger korta restider med hög turtäthet. Fyrspårsutbyggnaden Tomteboda-Kallhäll inklusive ny station i Sundbyberg behöver färdigställas snarast. Västerås Utpendling Stockholm Hallstahammar Sala Surahammar Köping Eskilstuna Enköping Uppsala Örebro Övriga Totalt VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

124 behöver ha ett nytt resecentrum som uppfyller tåg- och bussresenärernas behov och bangården behöver byggas om för att kunna ta emot den ökade trafiken. En översyn av kapaciteten på resterande Mälarbana behöver göras för att den ska överensstämma med planerad och önskad trafikering. Snabba och täta turer till Stockholm innebär även en större tillgänglighet till Arlanda. Eskilstuna - Västerås För Västmanland och Sörmland är det viktigt med fungerande arbets- och studiependling mellan de två storregionala kärnorna Västerås och Eskilstuna. Utbyggnad av järnvägen stärker utvecklingen mot ett mer konkurrenskraftigt och hållbart alternativ till bilresor. Den nyligen avslutade åtgärdsvalstudien för sträckan Eskilstuna - Västerås förordar en ny sträckning öster om riksväg 56 mellan Dingtuna och Kvicksund. Ett arbete för att närmare avgränsa det område för ny järnväg som ska reserveras på plankartan pågår. Bergslagspendeln Bergslagspendeln är en viktig bana som knyter Västerås till norra Västmanland och södra Dalarna. Banan är viktig för såväl persontransporter och det kompetensutbyte för arbetsliv och skola som krävs som för godstranporter till centrala Mälardalen och Västerås hamn. I dag räcker inte kapacitet och bärighet till för den person- och godstrafik som det finns behov av. Arbeta vidare med: - Ny järnvägssträckning Dingtuna - Kvicksund Stråket Enköping - Uppsala För Västmanland och Uppland är det viktigt med fungerande arbets- och studiependling mellan de storregionala kärnorna. En ny järnväg mellan Enköping och Uppsala kopplar ihop Eskilstuna-Västerås-Uppsala via Enköping. Utbyggnad av järnvägen stärker utvecklingen mot ett mer konkurrenskraftigt och hållbart alternativ till bilresor samt stärker och utvidgar tillgängligheten till Arlanda med kollektivtrafik från Mälardalsregionen. För utvecklade möjligheter till utbyte mellan städerna är det även viktigt att hela sträckan för riksväg 56 blir mötesfri. Mälarhamnar AB och Eskilstuna Logistik och Etablering AB utvecklar ett samarbete kring hållbara och trafikslagsövergripande godstranporter och den fortsatta utvecklingen i detta samarbete är beroende av att kapaciteten och bärigheten för godstranporter ökas väsentligt utan att inkräkta på utvecklingen för persontrafiken. Riksväg 56 Riksvägen går mellan Gävle och Norrköping via Västerås och är en nationell stamväg som stärker Mälardalens flerkärnighet genom en nord-sydlig axel. En utökad kapacitet är inte bara till regional och lokal nytta för invånare och näringsliv utan ger hållbara person- och godstranporter genom ökad säkerhet, framkomlighet och minskad stopptid. Vägen är en viktig länk för utvecklingen av godsflöden till och från Västerås hamn. E 18 E18 behöver för säkerhet, framkomlighet och minskade stopptider ha motorvägsstandard. Detta saknas på sträckan Köping-Västjädra med svåra kapacitetsproblem som följd, vilket orsakar många olyckor och långa stopp-tider. Genom Västerås håller vägen motorvägsstandard men behöver få en större kapacitet kopplad till de olika moten för att köbildning ska minimeras. E18 är 32 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

125 liksom övrig, till Västerås, anslutande landinfrastruktur en viktig länk för att stärka Mälarsjöfarten och få ökade godsflöden i Mälarhamnarna. På plankartan reserveras mark för ombyggnad av E18 till motorvägsstandard på sträckan Västjädra kommungränsen. Mälarsjöfarten En utökad sjöfart är prioriterat såväl internationellt som nationellt för att vi ska kunna transportera godset hållbart. Förutsättningarna för Mälarsjöfarten förbättras i och med ombyggnaden av Södertälje sluss och kanal samt fördjupning av farleden in till Mälarhamnarna. Åtgärderna medger att större fartyg kan trafikera Mälaren. Mälarhamnarna, Västerås och Köpings hamnar, behöver göra stora anpassningar i hamnbassäng, kajer och hamnytor för att fartygen ska kunna anlöpa, angöra och godset hanteras. För att hela kedjan ska fungera är det viktigt att anslutande landinfrastruktur anpassas så att godset effektivt kan komma till och från hamnarna. En avgörande faktor är även att Hjulstabron får en ny utformning som medger att de större fartygen kan passera. Det är av stor vikt för Mälarsjöfarten att Hjulstabron får statlig finansiering och åtgärdas snarast. LÄS MER: Utvecklingsplan för Västerås hamn En fördjupning av översiktsplanen för Hackstaområdet och Västerås hamn ochhamnområde är under upprättande och väntas bli klar under slutet av 2017/ början Dentar sitt avstamp i Utvecklingsplan för Västerås hamn och ska ange en långsiktig inriktning för utvecklingen av hamnen och övriga verksamheter med behov av närhet till flera trafikslag. Västerås fl ygplats Miljötillståndet för Västerås flygplats är under omarbetning för att motsvara den trafikering som sker på flygplatsen. Ett nytt tillstånd innebär inte i första hand fler flygrörelser utan en annan fördelning mellan de olika typerna av trafikering. För flygplatsen finns det en handlingsplan som styr mot ökad lönsamhet. Oslo - Stockholm Utbytet mellan Oslo och Stockholm för framförallt personresor, är ett av de största i Europa. Utbytet sker idag till största delen via flyg vilket medför att mellanmarknaden inte får samma förutsättningar för utveckling, trots att betydande andel av befolkning och näringsliv finns där. En järnväg som medger restider under tre timmar och ner mot 2,5 timme med stopp i nodstäderna gynnar inte bara utbytet Stockholm - Oslo utan även utbytet mellan städerna i stråket. Utvecklingen är viktig såväl internationellt, nationellt som regionalt. För att möjliggöra snabba tågresor i stråket behöver järnvägen få ökad kapacitet. På sikt kräver det ytterligare två spår genom Västerås delvis i befintlig sträckning men även i ny sträckning, vilket även stärker Mälarbanan. Arbeta vidare med: - Ny järnvägssträckning för ytteligare två spår genom Västerås En möjlighetsstudie, som ska beskriva tänkbar sträckning genom Västmanland, pågår. När underlag finns kommer mark att reserveras för ytterligare två spår genom Västerås. Under den tiden arbetet pågår tas erforderlig hänsyn i det löpande planeringsarbetet. VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

126 Arbeta vidare med: - Gemensamöversikts plan/utvecklingsplan för 4M Regional samverkan En breddad och fördjupad samverkan såväl inom länet som i hela Stockholm Mälardalen är av största vikt för fortsatt utveckling. Västerås, Enköping, Strängnäs och Eskilstuna utgör med sina drygt invånare Sveriges tredje storstadsregion. Tillsammans växer städerna dessutom mer än riksgenomsnittet och en fortsatt stark tillväxt är att vänta. En väl fungerande kollektivtrafik som gynnar arbetspendling ökar möjligheten att utveckla en gemensam arbetsmarknad med god kompetensförsörjning och mångfald. Ett särskilt samverkansprojekt mellan dessa kommuner 4 Mälarstäder har etablerats. Projektet startade redan 2011 genom ett politiskt initiativ. Numera är samarbetet etablerat med ett årligt gemensamt kommunstyrelsemöte och flera arbetsgrupper inom olika temaområden. Utgångspunkterna för samarbetet är att stärka de fyra kommunerna i regionsamarbetet och bidra till en gemensam syn på långsiktiga utvecklingsfrågor. År 2013 antogs en avsiktsförklaring innehållande åtta områden som ansågs extra viktiga att arbeta kring. Vi tar hand om vår gemensamma resurs Mälaren. Vi utvecklar en gemensam arbetsmarknad med god kompetensförsörjning och mångfald. Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren. Vi utvecklar en väl fungerande kollektivtrafik som gynnar arbetspendling. Vi erbjuder attraktiva och trygga boendemiljöer, variationsrik rekreation och ett rikt kulturliv. Vi går i täten för en hållbar tillväxt med ett starkt näringsliv, underlättar för företagsetableringar och investeringar. Vi utvecklar besöksnäringen. Vi verkar för att minska och effektivisera energianvändningen. 34 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

127 Mälardalens Högskola Mälardalens Högskola med campus i Eskilstuna och Västerås är en drivkraft i regionen. Med 1400 studenter och 900 medarbetare är den en av Sveriges största högskolor och kännetecknas av nära samarbete med företag och offentlig sektor i regionen. Högskolan är därmed en viktig resurs för utbildning och forskning och för att försörja näringslivet och den offentliga sektorn med välutbildad arbetskraft. Västerås ska vara en attraktiv studieort med bra tillgång till studentbostäder och förutsättningar för en rik fritid. Den gemensamma högskolan ger ett ökat behov av regional pendling För att studenterna ska trivas och stanna kvar i Västerås efter avslutade studier måste Västerås erbjuda intressanta och utvecklande arbetsplatser, en attraktiv miljö, bra bostadsmarknad, bra skola, ett rikt kulturliv och förutsättningar för rekreation, idrott och friluftsliv Mälardalens Högskola ges förutsättningar att utvecklas vidare. Mark för fortsatt utbyggnad har reserverats i fördjupningen av översiktsplanen för högskoleområdet (ÖP 38). Förutsättningar att bygga studentbostäder finns i högskolans nära omgivning men också inom övriga delar av staden. Utvecklingsmöjligheter för nya företag med anknytning till högskolan finns bland annat i Västerås Science Park i Kopparlunden. Handel Västerås är en regional handelsstad. Fler handelsetableringar på Erikslund och utvecklingen av innerstaden som mötesplats för såväl västeråsare som besökare förstärker rollen som regionalt handelscentrum ytterligare. Denna utveckling påverkar givetvis angränsande kommuner både positivt, t ex genom att fler arbetstillfällen skapas, och negativt, t ex genom inverkan på den lokala handeln. Behovet av effektiv regional pendling stärks. VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

128 Vattenfrågor Vattenfrågorna blir alltmer regionala och nationella. Vattenkvaliteten i Mälaren är ett gemensamt ansvar för flera kommuner i regionen. Samverkan kring Mälarens vatten sker i Mälarens vattenvårdsförbund. Det är också ett av flera områden för samverkan inom 4 Mälarstäder. En stor del av Svartåns och Sagåns vatten har sitt ursprung i andra kommuner. Som en del i arbetet med Vattenplanen har vattenråd för Sagån respektive Svartån inrättats. Vindkraft Hallstahammars och Köpings kommuner har tillsammans tagit fram en vindkraftspolicy. I denna har ett område nära Lillhärad pekats ut som intressant ur vindkraftssynpunkt. I denna har ett område nära Lillhärad pekats ut som intressant ur vidkraftssynpunkt. En samverkan mellan Västerås och Hallstahammar i detta område kan vara möjlig. I Enköpings kommun planeras uppförande av vindkraftverk öster om Sagån. Bredband Regeringen har i sin bredbandsstrategi för Sverige satt upp nya långtgående mål för Sveriges bredbandsutveckling. Länsstyrelsen har kartlagt IT-infrastrukturen och tillgången till bredband i länet. Stadsledningskontoret har på kommunstyrelsens uppdrag tagit fram ett förslag på program för digital förnyelse Förslaget är för närvarande ute på remiss. Syftet med programmet är att tydliggöra förhållningssätt, principer och inriktningsmål för stadens arbete inom digitalisering för att öka organisationens förmåga att uppnå kommunfullmäktiges mål och vision Målet är att med digital förnyelse möjliggöra utvecklad service för västeråsaren och skapa effektivitet i våra verksamheter. Programmet ersätter tidigare e-policy, e-strategisk handlingsplan och bredbandsstrategisk handlingsplan. Turism Mälaren med öar och strandområden är en stor tillgång för turism, båtliv och andra aktiviteter och en gemensam resurs för flera kommuner i regionen. Möjligheter till utveckling av turistnäringen i samverkan mellan kommunerna tas tillvara. De många slott och herrgårdar som finns runt Mälaren kan knytas samman i ett attraktivt turiststråk. Ökad turbåtstrafik, övernattningsmöjligheter på öarna, cykelleder runt Mälaren är andra exempel på aktiviteter som kan öka antalet besökare. Svartådalen med intressanta besöksmål för bland annat fågelintresserade är en gemensam tillgång för Västerås och Sala. Bruksleden, som utgår från Västerås och fortsätter genom Hallstahammar och Surahammar, är viktig för det allmänna friluftslivet i länet. Ängsö slott, Västerås 36 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

129

130 Västerås tätort - staden I den täta och funktionsblandade staden är det lätt att gå och cykla vilket minskar behovet av bilresande. I den täta staden är det nära till skola, barnomsorg, butiker och mötesplatser, vilket ger förutsättningar för ett vardagsliv som fungerar bra. I den täta staden spelar grönområden en allt viktigare roll för avkoppling, upplevelser och möten för människorna, som livsmiljöer för stadens växt- och djurliv och som en resurs för att möta effekterna av klimatförändringen. För att möta bostadsbehovet till 2050 behövs således ca nya bostäder. Huvuddelen av dessa lokaliseras till Västerås tätort staden. I nu pågående eller antagna fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner finns möjlighet att bygga ca bostäder i tätorten Västerås. Det innebär för de närmaste åren en fortsatt stadsutveckling genom komplettering och förnyelse inom den redan byggda staden i innerstaden likaväl som i de yttre stadsdelarna - och att strategin Bygg staden inåt fortsatt är vägledande. En särskild kompletteringsstrategi tas fram med början Västerås tätort och serviceorter. Bygg staden inåt Att bygga staden inåt innebär att området inom tätorten Västerås staden - ska utvecklas till ett mer sammanhängande stadslandskap samtidigt som tillgång till närbelägna grönområden värnas. Det innebär att marken utnyttjas mer effektivt och att natur- och jordbruksmark sparas. Det innebär också att Tullplatsen (foto: Pia Nordlander) 38 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

131 befintlig infrastruktur i form av vägar, ledningsnät, service mm kan utnyttjas bättre. De kvaliteter som finns i staden idag tas till vara och utvecklas. Den kompletteringsstrategi som ska tas fram ska tydliggöra hur strategin Bygg staden inåt ska tillämpas i den fortsatta planeringen för att skapa en god livsmiljö för alla invånare. Den ska också bedöma hur omfattande komplettering som är möjlig med bibehållande av den täta stadens kvaliteter. Staden kan byggas inåt på många olika sätt t ex genom tillbyggnader, påbyggnader eller genom rivning och nybyggnad med högre eller tätare bebyggelse. Inriktningen är att tillkommande bebyggelse ska vara kvalitetshöjande och ett positivt tillskott i befintlig miljö, genom att exempelvis koppla samman stadens olika delar, läka trasiga stadsrum, ge större mångfald, öka underlaget för service och kollektivtrafik och skapa tryggare miljöer. Komplettering med ny bebyggelse kan ske såväl inom bostadsområden som verksamhetsområden. Större sammanhängande områden, t. ex äldre industriområden, kan ges en ny användning. Överblivna och dåligt utnyttjade ytor såsom stora gaturum, överstora parkeringsytor med mera kan bebyggas. Noggrann planering kan ge områden som tidigare endast fungerat som skyddsområden mot exempelvis buller ett nytt innehåll. En tät och blandad stad I staden ska finnas ett varierat utbud av bostäder med olika boendeformer, hustyper och upplåtelseformer, det vill säga både höga hus och marknära bostäder, flerbostadshus och hus med egna trädgårdar. Målet är en tät stad där det är naturligt att gå och cykla. Stora tomter erbjuds därför i serviceorter och mindre orter medan inriktningen inom staden ska vara en tätare småhusbebyggelse med mindre tomter. RIKTLINJER Möjligheterna att minska transportberoendet genom att bygga staden inåt och blanda bostäder och verksamheter ska vara vägledande i planeringen. Målen om integration ska vara vägledande i planeringen, som ska inriktas på ett varierat bostadsutbud vad gäller hustyper, storlekar och upplåtelseformer liksom blandning av verksamheter och bostäder. Mark och byggnader ska i möjligaste mån planeras för en flexibel användning I de noder och stråk som utpekats som särskilt attraktiva ska planeringen säkerställa att verksamhetslokaler/butiker inryms i bostadsbebyggelsens bottenvåningar. Ny bebyggelse som innebär att befintliga stadsdelscentra kan behållas och utvecklas eftersträvas. Den fysiska miljön ska utformas så att personer med funktionsnedsättning kan ta del av samhällets service, varor och tjänster. Planeringens inriktning är en god bebyggd miljö där hänsyn ska tas till buller, hälsa och säkerhet med mera, se bilagan Allmänna intressen. Köpmangatan (foto: Pia Nordlander) En tätare stad ger ökade möjligheter till lokalt stadsliv genom komplettering med funktioner som saknas, exempelvis arbetsplatser i bostadsområden och bostäder i kontors- och serviceområden. Det är i arbetslivet och vardagsbestyren vi möts - på arbetet, i skolan, i butiken. På fritiden umgås de flesta med dem de redan känner. Områden endast ordnade för boende ökar därför segregationen i samhället. Blandade hustyper och upplåtelseformer ger Arbeta vidare med: - Kompletteringsstrategi VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

132 FUNKTIONSBLANDNING I noder och stråk som är särskilt attraktiva ska planeringen säkerställa att verksamhetslokaler/butiker inryms i bostadsbebyggelsens bottenvåningar. förutsättningar för barn med olika bakgrund att mötas i förskola och skola. Synliga människor dygnet runt ger tryggare miljöer.tillskott med nya boendeformer och mer flexibla boendelösningar ger en blandning av olika hushållstyper och stärker integrationen. City- funktionsblandning ska uppnås inom varje byggnad. Förutsättningar fi nns för klustring av verksamheter. Funktionsblandning ska möjliggöras, bottenvåningar utformas för verksamheter Meter Nya mötesplatser i offentliga och halvoffentliga rum tillskapas. Barriärer i form av trafikleder byggs bort. Trygga gång- och cykelvägar länkar samman områden. När fler rör sig till fots och med cykel ökar tryggheten i stadsmiljön. Det blir lättare att röra sig mellan stadens olika delar, vilket ökar möjligheten för människor med olika bakgrund att mötas i vardagen. Stadens olika delar med sina olika kvaliteter ska vara tillgängliga för alla invånare. Arbeta vidare med: - Universell design Staden ska vara en stad för alla. Den fysiska miljön ska utformas så att personer med funktionshinder kan ta del av samhällets service, varor och tjänster. Såväl bostäder som offentliga byggnader och lokaler ska utformas så att de kan nås och användas av alla. Närhet till service, kultur och fritidsaktiviteter samt möjligheter till fysisk aktivitet ger förutsättningar för ett vardagsliv som fungerar bra. Många lokala centrumanläggningar tynar idag bort när närservicen konkurreras ut och försvinner. Ny bebyggelse som kan skapa förutsättningar att behålla befintlig service eller etablera ny service och nya mötesplatser är därför prioriterad. Det bör vara en strävan att samordna den offentliga servicen med den kommersiella. Bättre förbindelser mellan olika stadsdelar kan också ge bättre förutsättningar för livaktiga stadsdelscentra. Vissa verksamheter är inte lämpliga att integrera med bostäder med hänsyn till risken för buller och andra störningar. Även om målet är en blandad stad måste därför även behovet av denna typ av områden tillgodoses. Gång- cykel och kollektivtrafikförbindelser ska finnas till och inom rena verksamhetsområden också. Tillgång till gröna områden i arbetsplatsområdenas närhet är viktigt. 40 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

133 En tät och grön stad En attraktiv stadsmiljö som är hållbar och hälsosam är både tät och grön. Med fler människor på samma yta behövs både nya grönytor och utveckling av befintliga. De naturtyper och livsmiljöer som är särskilt värdefulla för stadens växt- och djurliv ska behållas och förstärkas. Tillgängligheten till gröna områden ska förbättras. Vistelse i parker och naturområden har stor betydelse för vårt välbefinnande. Det medverkar till att motverka stress, öka kreativitet och inlärningsförmåga och ger bättre kondition och immunförsvar. Även den passiva naturupplevelsen, att från sin bostad se ut över grönskande träd och glittrande vatten och lyssna till fågelsång, är viktigt för folkhälsa och rehabilitering. Alla västeråsare ska ha tillgång till ett brett utbud av gröna områden av god kvalitet i anslutning till sin bostad, arbetsplats och skola. En god standard innebär tillgång till mindre park- och skogsområden nära bostaden och arbetsplatsen, till stadsdelsskogar, till större parker i stadens centrala delar och till naturområden som ger möjligheter till längre vistelser och strövtåg. Stadsdelsskogarna är en unik tillgång i Västerås och därför särskilt viktiga att värna om. Målet är att alla ska ha ett grönområde inom 5 10 minuters promenad (eller ca 300 m) från sin bostad eller arbetsplats för att bland annat kunna uppleva lugn och ro, ostördhet och avkoppling. Barn behöver bra utemiljöer som inbjuder till lek och äventyr. Det är viktigt att anpassa bebyggelsemiljön efter barnens behov och skapa miljöer som gör att barnen kan röra sig, leka och uppleva utifrån sina egna förutsättningar. Områden för odling i bostadsområdena tillskapas. Idrottsplatser liksom ytor för spontanidrott ska finnas väl fördelat över staden. RIKTLINJER Trygga och tillgängliga parkoch naturområden av god kvalitet och med olika funktioner ska finnas. Vid prövning av tillkommande bebyggelse eller annan förändring av markanvändningen ska hänsyn tas till såväl människornas behov av naturupplevelser som förutsättningarna att bevara och stärka växt- och djurlivet. Vid planering av ny bostadsbebyggelse och vid stadsdels-utveckling ska möjligheten att anordna områden för odling utredas. Vid planering och byggande ska riktlinjerna i Grönstrukturplan för Västerås tätort, 2004, tillämpas. (se bilagan Allmänna intressen.) Grönområden och vattendrag, offentliga platser, parker och mellanrum spelar en allt viktigare roll i en tätare stad. Förutom att de utgör miljöer för möten och rekreation samt stråk för gående och cyklister bidrar de till att staden bättre anpassas till ett förändrat klimat. (foto: Pia Nordlander) VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

134 BILAGA TILL ÖP54 ÖP UTR 2001:1 SEPTEMBER 2004 GRÖNSTRUKTURPLAN FÖR VÄSTERÅS TÄTORT REKREATION - BIOLOGISK MÅNGFALD LÄS MER: Grönstrukturplan för Västerås tätort Arbete pågår med: - Grönstrukturplan (se bilagan Allmänna intressen) Grönområden infiltrerar regnvatten och kan vid häftiga skyfall tjäna som översilningsytor, dvs kan ta emot och behålla vattnet under en tid. De skyddar från skadligt UV-ljus, renar luften, dämpar buller och sänker temperaturen under sommarens varma dagar. Grönområden och vattendrag med länkar till stadens omland stödjer och utvecklar den biologiska mångfalden i staden. Utredningen Grönstrukturplan för Västerås tätort innehåller riktlinjer för hur de gröna värdena ska beaktas i planeringen. En översyn av grönstrukturplanen pågår. Intentionerna är att ett förslag till ny grönstrukturplan ska remissbehandlas parallellt med förslaget till reviderad översiktsplan. I avvaktan på att den nya grönstruktur planen antagits ska de mål och riktlinjer för planering och byggande som finns i Grönstrukturplan för Västerås tätort vara utgångspunkt för planeringen. Se även bilagan Allmänna intressen. Levande innerstad (foto: Pia Nordlander) Innerstaden har en speciell och överordnad roll i kommunen. Den spelar en viktig roll för vår identitet och den är vår mest aktivitetstäta plats med bra lägen för handel, nöjen, kultur, kontor och bostäder. Många vill etablera sig, arbeta, bo eller vistas i Västerås innerstad och det är högt tryck på nybyggnation. Många intressenter finns med andra ord som ställer krav på attraktion och utveckling av området. Vi står alltså inför många utmaningar när vi blir fler invånare i staden och Västerås innerstad ska fortsätta utvecklas till en attraktiv mötesplats med ett sjudande stadsliv. Arbete med att ta fram en målbild för innerstaden pågår i projektet Tyck om din innerstad. Innerstaden ska vara välkomnande, trygg och lättillgänglig för alla. Ett ökat inslag av kultur/nöjen och icke-kommersiella mötesplatser ökar innerstadens o: Pia Nordlander) 42 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

135 attraktivitet. Innerstaden ska vara en plats där vi känner inspiration och där det finns plats för kreativitet och skapande i olika former. Västerås innerstad ska vara vacker och välskött. Stor omsorg ska ges offentliga platser och byggnader. I innerstaden finns utrymme för identitetskapande nya uttryck. Fler besökare i olika åldrar ger ökad trygghet. Sambanden med Mälaren och de nya stadsdelarna längs Mälarstranden, i Kopparlunden och på Ängsgärdet utvecklas. Arbete pågår med: - Målbild innerstaden Nya bostäder och ökad mångfald av verksamheter bidrar till en levande innerstad under dygnets alla timmar och en säkrare miljö. De gröna lungorna i form av parker och små oaser utvecklas och kompletteras för att bli naturliga mötesplatser och inbjuda till samvaro och utevistelse. Lekplatser för barnen blir naturliga mötesplatser för barnfamiljer. Det ska det finnas gott om mötesplatser för alla. Kreativt näringslivsklimat (foto: Pia Nordlander) Tillgång till mark och lokaler för både etablerade och nytillkomna företag är en viktig förutsättning för ett blomstrande näringsliv. Stor vikt läggs vid kreativa miljöer, möjligheter att hyra lokaler med en blandning av stora och små företag samt goda kommunikationer med omvärlden. Planeringen ska tillgodose behovet av tomter av varierande storlek och med geografisk spridning. Närhet till järnväg och hamn ger förutsättningar för näringslivet att använda hållbara person- och godstransporter. Mälardalens högskola är en mycket viktig källa för näringslivet i sökandet av kvalificerade medarbetare med akademiska examina, även på forskarnivå. Högskolan är också viktig när det gäller innovationer och nya kunskapsintensiva företag. Viktigt är också god tillgång till bra boendemiljöer, ett väl utbyggt och högkvalitativt utbildningssystem och inte minst ett rikt utbud av kultur, idrott, upplevelser och mötesplatser. Ett nytt näringslivsprogram har nyligen remissbehandlats. Näringslivsprogrammet uttrycker Västerås stads vilja och ambitioner vad gäller näringslivsutvecklingen i kommunen. VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

136 RIKTLINJER En trygg och säker trafikmiljö med god tillgänglighet för alla trafikantgrupper ska eftersträvas. Trafikmiljön ska utformas så att trafikens miljöbelastning minimeras. Vid såväl planering av ny bebyggelse som förändringar inom befintliga bebyggelseområden ska gående och cyklister prioriteras. Gång- och cykeltrafik separeras där många gående och cyklister rör sig samtidigt. I områden med blandtrafik ska de gåendes behov av separata gångbanor(trottoarer) tillgodoses. Ny bebyggelse planeras med god anslutning till befintliga gång- och cykelstråk. Lokalisering av ny bebyggelse i anslutning till kollektivtrafik prioriteras. Inför val av åtgärder som innebär förändring av transportsystemet ska fyrstegsprincipen användas En mänsklig och miljövänlig trafi kmiljö En av de kvalitéer som kännetecknar staden är närhet att det är nära till centrum, till arbetsplatser, till naturen, till Mälaren. När vi bygger staden inåt finns förutsättningar att bibehålla närheten till olika målpunkter, det vill säga på gång- och cykelavstånd. En tätare stad ger också förutsättningar för en bättre kollektivtrafik. Fler människor i staden ökar sannolikt antalet bilar i staden. Det kan på sikt leda till trängseleffekter och risk för mer buller och luftföroreningar. Det är därför viktigt att så stor andel som möjligt av de korta resorna inom staden sker till fots, med cykel eller kollektivtrafik. Attraktiva gång- och cykelstråk prioriteras liksom utbyggnad av kollektivtrafiken. Lokalisering av ny bebyggelse i anslutning till kollektivtrafik prioriteras. Enkelt att gå och cykla Det ska vara enkelt att gå och cykla genom att det finns trygga, gena, väl underhållna och vackra gång- och cykelstråk. I planeringen ska möjligheten att skapa attraktiva gång- och cykelstråk vara en viktig utgångspunkt liksom att ansluta väl till befintligt gång- och cykelvägnät. Det ska också vara möjligt att cykla till rekreationsområden och andra besöksmål inom staden och i omgivande områden. Vi kan planera för ökad fysisk aktivitet genom att skapa förutsättningar att röra sig i vardagen, för rekreation och friluftsliv. Dit hör att prioritera gångoch cykelvägar och att erbjuda god tillgång till olika typer av grönområden och platser för lek och idrott. Biltrafiken har medverkat till att barnens rörelsefrihet har minskat. För barnen är det viktigt att det finns ett tryggt och säkert nät av gång- och cykelvägar som leder till skolor, idrottsanläggningar mm. För att det ska vara lätt att cykla krävs ett sammanhängande cykelvägnät med god framkomlighet. Cykeln har många likheter med bilen. Cyklisten värdesätter liksom bilisten friheten i att själv kunna planera och genomföra sin resa. Cyklisten har liksom bilisten anspråk på framkomlighet och komfort, men är dessutom en oskyddad trafikant vilket ställer krav på säkra cykelvägar och passager. Genom att ta fasta på cyklistens behov kan cykelvägnätet utvecklas, t ex med expresscykelvägar och vägkorsningar och passager där cyklisterna är prioriterade. Behovet av cykelparkering vid viktiga målpunkter såsom i innerstaden, stationsområdet, handelsområden, idrottsarenor mm ska prioriteras. Cykelparkeringar i anslutning till busshållplatser förbättrar möjligheterna till kombinerade cykel- och bussresor. LÄS MER: Handlingsplan för ökad och säker gång- och cykeltrafik En miljö som är trygg och säker under dygnets alla timmar ska eftersträvas för såväl cyklister som gående. Konflikter kan uppstå mellan gående och cyklister, varför det är motiverat att skilja dem åt i vissa fall. Behovet av skilda gång- och cykelbanor är särskilt stort där trafiken är livlig eller där cyklisternas hastighet är hög. 44 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

137 Kollektivtrafi ken som ryggrad Kollektivtrafiken är en viktig utgångspunkt för bebyggelseplaneringen. Den nya kollektivtrafiken SmartKoll startade i augusti 2013 och har gett ett ökat bussresande. Stomlinjenätet i SmartKoll är en utgångspunkt för översiktsplanen. Planeringen med stomlinjer som kör rak och gen väg, öppnar också upp möjligheter för spårtrafik i en framtid. Tänk spår kör buss. De starka stråken för biltrafiken inom staden sammanfaller med busstrafikens stomlinjer. För att ge kollektivtrafiken prioritet i gaturummet är det viktigt att bussarna inte hamnar i samma köer som bilarna. Detta åstadkoms t ex genom särskilda busskörfält och trafiksignaler som prioriterar bussar. Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanland och Västerås stad har beslutat att inleda en förstudie av hur den framtida kollektivtrafiken i ett växande Västerås kan se ut. SmartKoll Västerås kommun Slutrapport Förslag till ny kollektivtrafik med sikte på 2013 och 2020 LÄS MER: Smartkoll Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen syftar till att öka hushållningen med resurser och att minska vägtransportsystemets negativa effekter. Principen är tänkt att användas vid all planering inom vägtransportsystemet. 1. Tänk om 2. Styr om 3. Bygg om 4. Bygg nytt Utveckla stadens identitet och karaktär (foto: Clifford Shirley) Bilden av Västerås varierar naturligtvis från person till person, men vissa platser, stråk, byggnader och inslag i stadsbilden blir viktigare än andra. Stadens identitet kan också förknippas med olika företeelser. Västerås är för många idrottstaden, för andra dansstaden, musikstaden, handelsstaden eller industristaden. Västerås är Mälarstaden. Stadens entréer är viktiga för upplevelsen av Västerås, både när man kommer med tåg och med bil Möjligheterna att göra stadens entréer tydligare och vackrare uppmärksammas i den fortsatta planeringen. Stadsbebyggelsen avtecknar sig i landskapet med byggda torn med starkt symbolvärde. Domkyrkan, ASEA-tornet, stadshustornet och Skrapan tillhör stadens kända siluett. Även andra landmärken som kraftvärmeverket, det gamla ångkraftverket Kokpunkten och stadens vattentorn ger staden identitet. Den nya bebyggelsen vid Mälaren har gett staden en ny siluett och de höga husen i Östra hamnen och vid Öster Mälarstrand blir nya landmärken. Rocklunda är stort och välkänt idrottsområde med nästan två miljoner besök per år. Rocklunda utvecklas för såväl fler idrotter som fria aktiviteter och blir än viktigare som mötesplats. RIKTLINJER Stadens identitet ska förstärkas och utvecklas genom att identitetsskapande byggnader, parker och andra miljöer visas respekt och ges en ökad betydelse. Utblickar mot Mälaren ska tas tillvara och förstärkas. Attraktiva mötesplatser för gemenskap och kultur ska skapas. Planeringen ska främja allas rätt till staden. Vid planering och byggande ska riktlinjerna i utredningen Det byggda kulturarvet, och 1960-tal,Västerås tätort, 2004, tillämpas. (se bilagan Allmänna intressen ) VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

138 Stadsbyggnadskontoret BILAGA TILL ÖP54 ÖP UTR 2001:2 SEPTEMBER 2004 DET BYGGDA KULTURARVET OCH 1960-TAL VÄSTERÅS TÄTORT LÄS MER: Det byggda kulturarvet Arbeta vidare med: - Stadsbyggnadspolicy Det flacka mälarlandskapet med sina vassklädda stränder begränsar utblickarna mot vattnet. De få platser där möjlighet till utblickar finns är därmed extra viktiga att slå vakt om och utveckla. Västerås har ett rikt kulturarv i byggnader, kvarter, parker, gator och torg. Varje tidsepok skapar sina särskilda karaktärsdrag som framträder tydligare i hela miljöer än i enstaka objekt. Identitetsskapande byggnader, parker och andra miljöer visas respekt och ges en ökad betydelse när staden utvecklas och förändras. God arkitektur och gestaltning ska prägla utvecklingen av staden både vad gäller byggnader och offentliga rum och platser. Dessa är viktiga som mötesplatser, för överföringen av traditioner, vardagsrutiner och erfarenheter mellan generationerna, liksom för kulturlivet i staden. Gator och platser måste därför formas för lång tid så att de tål förändringar i stadsliv och livsmönster och ändå kan vara kvar. Att bygga staden inåt och samtidigt vara en attraktiv och grön stad är en stor utmaning. Det gäller såväl planering och formgivning av byggnader som av offentliga miljöer och stadsrum. En stadsbyggnadspolicy ska tas fram. Den ska vara ett stöd i arbetet med den kvalitativa stadsutvecklingen i bland annat program- och planarbeten, bygglov, markanvisningar mm, och ge alla aktörer en gemensam plattform för det fortsatta arbetet. Innerstaden är en gemensam mötesplats för alla västeråsare, i stadsdelarna är hemmakänslan och delaktigheten viktig. Platser för spontana möten och för föreningsliv och andra aktiviteter ska finnas i alla delar av staden. Klimatsmarta stadsdelar Utmaningen är att utveckla miljövänliga och klimatanpassade bebyggelseområden såväl genom utveckling av befintliga områden som vid planering av ny bebyggelse. Effektiva och energisnåla byggnader, egenproducerad el, gröna tak, rening av dagvatten, effektiv avfallshantering, laddstationer för elbilar och mycket mer kan ingå när stadsdelar med miljöprofil utvecklas. Här är gång- och cykeltrafik prioriterad och kompletteras med bra kollektivtrafik. Här finns gröna områden för lek, vila och möten och möjligheter till egen odling. Det ska vara enkelt för de boende att ha hållbara levnadsvanor. Bebyggelseutveckling till 2026 Idag finns antagna detaljplaner för ca 2500 bostäder och detaljplanearbete pågår för ytterligare Huvuddelen av dessa är lokaliserade till Västerås tätort. Fram till 2026 kommer bebyggelseutvecklingen framför allt ske med stöd av översiktliga planer och program som redan antagits eller där arbete pågår. I detta avsnitt beskrivs aktuella stadsutvecklingsprojekt och de behov av ytterligare studier som har identifierats. Växthus vid Mimers framtidslägenhet på Vallby (foto: Per Groth) Möjligheter att komplettera med ny bebyggelse finns i princip inom hela staden där det finns överblivna eller dåligt utnyttjade ytor. Inriktningen är att den tillkommande bebyggelsen ska vara ett positivt tillskott i befintlig miljö ur såväl social som ekonomisk synpunkt genom att exempelvis koppla samman staden, ge större mångfald i stadsdelen, öka underlaget för service 46 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

139 och kollektivtrafik och skapa tryggare miljöer. Inom kvartersmark kan exempelvis överstora parkeringsytor tas i anspråk, till- och påbyggnader göras, vindar inredas och stora tomter delas. Befintliga arbets- och verksamhetsområden utvecklas utifrån sina förutsättningar och med hänsyn till olika verksamheters särskilda behov. Komplettering med bostäder kan vara positivt. Hänsyn till risk för buller och andra störningar beaktas. Vid prövning av tillkommande bebyggelse ska riktlinjerna i denna plan ge vägledning. Att förutom bostäder bygga nya skolor, förskolor, arbetsplatser, parker, offentliga rum, idrottsplatser, lokaler för service kultur och föreningsliv mm, dvs allt det som kännetecknar en väl fungerande stad, är en självklar del i stadsutvecklingen. Den kompletteringsstrategi som tas fram ska tydliggöra översiktsplanens intentioner om hur strategin Bygg staden inåt ska tillämpas i den fortsatta planeringen. Som underlag för bedömning av enskilda projekt bör särskilda stadsdels-/ områdesstudier göras för att synliggöra de värden som finns i stadsdelen/ området och behovet av och möjligheter till komplettering med ny bebyggelse. Arbetet bör samordnas med kraftsamlingen kring ökad social hållbarhet, som också har stadsdelsutveckling som utgångspunkt. Lillåudden från Mälartorget (foto: Clifford Shirley) Arbeta vidare med: - Kompletteringsstrategi - Stadsdelsanalyser Kartan visar bebyggelseutveckling i Västerås tätort till VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

140 Arbete pågår med: - Målbild för innerstaden Att staden växer och vi blir fler invånare ställer krav på att innerstaden anpassas till det ökade antalet människor. Innerstaden kommer att förtätas med nya bostäder, service, offentlig verksamhet mm. Offentliga miljöer såsom parker och torg kommer att behöva utvecklas. Arbete med att ta fram en målbild för innerstaden pågår i projektet Tyck om din innerstad. Detta projekt kommer att följas upp i mer detaljerade planer och projekt för att ytterligare ta fram riktlinjer för innerstadens utveckling. Projektet 3B Bygga Bort Barriärer - är ett är ett mycket viktigt strategiskt stadsbyggnadsprojekt med syfte att utveckla stationsområdet. Målet är att koppla ihop City med Mälaren och göra stationsområdet händelserikt och tryggt. I stadsdelen som fått namnen Kungsängen ska finnas plats för kontor, service och bostäder. En fördjupad översiktsplan för Stationsområdet antogs Detaljplanearbete för resecentrum mm pågår. Illustration: BIG (2015) Kopparlunden vidareutvecklas till en stadsdel med såväl bostäder som arbetsplatser och kulturlokaler. Ett planprogram som ska vara vägledande för den fortsatta utvecklingen godkändes av kommunfullmäktige i oktober Kopparlunden (foto: Pia Nordlander) 48 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

141 Ängsgärdet utvecklas från ett storskaligt verksamhetsområde till att bli en attraktiv, grön och hållbar stadsdel nära sammanlänkad med innerstaden där den mänskliga skalan och barn- och ungas behov ges stor tyngd i planeringen. Intentionen är att utveckla Ängsgärdet till en grön och levande stadsdel med en mångfald av funktioner, verksamheter och bostäder där det ska vara gott att leva för såväl gamla som unga. Arbetet med en fördjupning av översiktsplanen har inletts. Samtidigt pågår detaljplanearbete för delar av området. Sätraområdet utvecklas till en ny stadsdel med en blandning av bostäder med olika bostadstyper, storlekar och upplåtelseformer. Inriktningsmålen för Sätra är att det är lätt att leva hållbart, invånarna är stolta över sin stadsdel och känner gemenskap samt att det är tryggt och tillgängligt. Sätra blir en naturlig del av Västerås med god tillgänglighet, inte minst med gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik, till Erikslund och andra närliggande stadsdelar, samt till centrum. Kommersiell service finns på Erikslund, men offentlig, och eventuellt i mindre omfattning kommersiell service, kommer att tillkomma i Sätra för främst stadsdelens behov. Arbete med en fördjupning av översiktsplanen för Sätraområdet pågår. BILD på något på sidan Sätra Foito: Bergslagsbild I planprogrammet för Östra Västerås ges förutsättningar för ytterligare 700 bostäder i ett nytt område med övervägande flerbostadshus vid Björnövägen - Hamregatan. En byggnation i detta område förutsätter att Hamre ridcenter flyttas. Nytt läge för ridskolan har studerats i översiktsplanen för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP62, vilken antogs Erikslund utvecklas till ett blandat område där bostäder och verksamheter kompletterar den hittillsvarande huvudinriktningen handel. Områdets läge ger god tillgänglighet till Hallstaskogen med bland annat vandringsleden Bruksleden. De närmare förutsättningarna för utvecklingen av Erikslund studeras i en fördjupning av översiktsplanen (Översiktsplan för Erikslund, Öp 63), med beräknat antagande under Arbete pågår med: Fördjupningar av översiktsplanen för - Sätra - Ängsgärdet - Hacksta - Hamnen - Hälla - Erikslund Hälla är ett område med såväl attraktiva butiker som outnyttjade verksamhetslokaler och obebyggda tomter och är ett område som har utvecklingspotential. Den framtida utvecklingen inom Hällaområdet studeras i pågående målbildsarbete. Fortsatt utbyggnad av Västerås tätort inom Johannisbergsområdet har tidigare VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

142 Arbeta vidare med: - Mark för näringslivet bedömts lämplig med hänsyn till närheten till de stora arbetsplatsområdena i västra delen av staden. Utvecklingen av hamnområdet påverkar möjligheterna till utbyggnad. En förutsättning är också att Johannisbergs flygfält läggs ned. Det mälarnära området är prioriterat för rekreation och turism. Ett ställningstagande till fortsatt utbyggnad inom Johannisbergsområdet bör avvakta kommande studie av hur en framtida hållbar bebyggelsestruktur kan se ut. Kvastbruket i norra delen av Västerås utgör en förbindelselänk mellan staden och Hökåsen och en utbyggnad här gör att Hökåsen på ett naturligt sätt blir en del av tätorten Västerås. Området är i gällande översiktsplan utpekat som ett område med både bostäder och verksamheter. En ny detaljplan för utveckling av området med endast verksamheter har nyligen antagits, varför en blandad stadsdel inte längre är aktuell. Hacksta Foto: Bergslagsbild Hackstaområdet utvecklas till ett logistikcentrum i nära anslutning till Västerås hamn. Arbete pågår med en fördjupning av översiktsplanen för Hackstaområdet och Västerås hamn och hamnområde. Den tar sitt avstamp i Utvecklingsplan för Västerås hamn och ska ange en långsiktig inriktning för utvecklingen av hamnen och övriga verksamheter med behov av närhet till flera trafikslag. E18 förbinds med Hackstaområdet via Västerleden. Vid anslutningen mellan Västerleden och E18 har ett s k truck-stop byggts med service och övernattningsmöjligheter. Västerledens förlängning söderut studeras i pågående översiktsplanearbete för Hacksta där en anslutning mot Sjöhagsvägen prioriteras. För Långängarna och Gilltuna längs Västerleden och Norra Tunbytorp finns planlagd mark för verksamheter. Möjligheter till planläggning för verksamheter finns också inom norra delen av Finnslättenområdet och vid Lundaleden. Behov av ytterligare mark för verksamheter finns i öster. En lokaliseringsstudie som klarlägger behoven och föreslår hur ytterligare verksamhetsområden kan utvecklas påbörjas Området kring det framtida Anundshögsmotet vid E18 utvecklas med hänsyn till att det kommer att utgöra entré till staden med förankring i det 50 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

143 historiska landskapet kring Badelundaåsen och Anundshög. Områdets läge ställer stora krav på eventuell framtida bebyggelse både vad gäller placering och utformning. Bebyggelseutvecklingens påverkan på trafi kmiljön Gatunätet i staden är väl utbyggt. Stora delar av dygnet är trafiksystemets kapacitet tillräcklig eller till och med överdimensionerad. Den befolkningstillväxt som planen beskriver förutsätter en ökad andel cykel- och kollektivtrafik. Risk finns annars att vissa genomfartsgator på sikt kan få försämrad framkomlighet. Trängselproblem uppstår där trafikströmmar korsar varandra. Kapaciteten i trafiksystemet avgörs därför av hur väl korsningarna klarar av att hantera trafiken. Trafikplan 2026 antogs av kommunfullmäktige Trafikplanen sammanfattar utgångspunkter, planeringsprinciper och framtidsvisioner för trafiken i Västerås. LÄS MER: Parkeringsriktlinjer Mängden bilar som får plats i en attraktiv stad är begränsad. Ju tätare staden blir, desto viktigare blir prioriteringarna mellan olika sätt att använda den tillgängliga marken. Vägar och parkeringsplatser är ytkrävande anläggningar med låg yteffektivitet. Befintliga parkeringar måste nyttjas bättre och vid nybyggnad måste höga krav på yteffektivitet ställas. Parkeringsbehovet varierar stort över dygnet och veckan. Ett ökat samnyttjande av parkeringsplatser förordas. Nya parkeringsriktlinjer antogs Närhet till och plats för cykelparkering vid bostäder, butiker, idrottsarenor och andra attraktiva besöksmål prioriteras framför närhet till bilparkering. LÄS MER: Trafikplan E18 är en viktig länk i stadens trafiksystem. Den är samtidigt en barriär i staden, vallar och plank bryter siktlinjen, det är en bullrig passage och en kännbar höjdskillnad för gående och cyklister. En överdäckning av E18 på vissa sträckor skulle minska barriäreffekten och ge möjligheter att komplettera med ny bebyggelse i sådana lägen som idag är bullerstörda. Utblick mot 2050 Komplettering och förnyelse inom den redan byggda staden prioriteras även efter Den kompletteringsstrategi som ska tas fram kommer att bedöma hur VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

144 omfattande komplettering som är möjlig med bibehållande av den täta stadens kvaliteter. Den kommer också att bedöma behovet av fördjupade studier av hur en framtida hållbar bebyggelsestruktur kan se ut. Omvandling av gamla verksamhetsområden till områden med blandad bebyggelse är långa förändringsprocesser och den utveckling som påbörjas före 2026 fortsätter sannolikt också efter Det gäller t ex Stationsområdet Kungsängen, Kopparlunden och Ängsgärdet. Även utbyggnaden av områden som Sätra och Erikslund är långsiktiga projekt som kommer att pågå under många år. Tunbytorpsområdet är relativt glest bebyggt och möjligheter finns att utveckla området med fler verksamheter. Kartan visar bebyggelseutveckling i Västerås tätort Komplettering och förnyelse prioriteras även efter Fördjupade studier krävs för att bedöma hur omfattande komplettering som är möjlig och hur en framtida hållbar bebyggelsestruktur kan se ut. Under förutsättning att avloppsreningsverket flyttas kan dess nuvarande område ges en ny användning. Området är särskilt intressant då det utgör en förbindelselänk mellan Stationsområdet Kungsängen och Öster Mälarstrand. En studie av nytt läge för avloppsreningsverket har påbörjats. Ett inriktningsbeslut att avloppsreningsverket ska ha flyttat till 2030 förbereds. 52 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

145

146 Serviceorter och landsbygd En levande landsbygd förutsätter att möjligheter fi nns att utveckla bra boende, entreprenörskap och företagande. Serviceorterna erbjuder varierade boendemiljöer och är viktiga för omgivande landsbygd genom att där fi nns service som skola, handel, vård och omsorg samt platser för möten och aktiviteter. Sambanden mellan staden, serviceorter, mindre orter och landsbygd stärks genom utbyggnad av kollektivtrafi k och cykelvägar. RIKTLINJER Inom serviceorterna eftersträvas ett varierat bostadsutbud och blandning av verksamheter och bostäder. Vid all lokaliseringsprövning ska inriktningen vara god mark- och resurshushållning. Utanför befintliga tätorter prövas enstaka bostadshus, eller mindre grupper om upp till fem hus, genom s.k. förhandsbesked om inte detaljplan krävs av andra skäl. Bebyggelseutveckling Översiktsplanen har en positiv syn på byggande på landsbygden under förutsättning att bebyggelsen får en lämplig lokalisering och att husens utformning och placering anpassas till det omgivande landskapet. Utveckling av serviceorterna prioriteras. Komplettering av befintliga byar/grupper av hus föredras framför spridd bebyggelse. Serviceorterna Skultuna, Dingtuna, Barkarö, Tillberga, Irsta, Tortuna, Orresta och Kvicksund erbjuder varierade boendemiljöer och fyller en viktig roll för omgivande landsbygd genom att där finns skolor och förskolor, äldreboenden och viss kommersiell service (i Kvicksund främst på Eskilstunasidan). Dessa serviceorter kompletteras med blandad bebyggelse så att de kan behålla och utveckla kommersiell och kommunal service. Ett varierat bostadsutbud med olika hustyper och upplåtelseformer ska eftersträvas. Därigenom ges möjligheter för äldre att bo kvar när de lämnar villan, möjligheter att bo kvar vid förändrade familjeförhållanden etc. För en grupp om sex bostadshus eller fler sker prövningen genom upprättande av detaljplan. Vid prövningen ska inriktningen vara god markoch resurshushållning. Mindre komplettering av befintliga byar /grupper av hus kan prövas med förhandsbesked om inte detaljplan krävs av andra skäl. Behov av närströvområden och mötesplatser ska tillgodoses inom samtliga orter och nya bebyggelsegrupper. Trygga och säkra gång- och cykelvägar ska finnas inom samtliga orter och nya bebyggelsegrupper samt mellan dessa och staden. Skultuna centrum (foto: Pia Nordlander) Vid sidan av serviceorterna finns även mindre orter. Där skola finns ger ny bebyggelse förutsättningar att behålla och kanske öka elevunderlaget. Utanför befintliga tätorter prövas enstaka bostadshus, eller mindre grupper om upp till fem hus, genom s.k. förhandsbesked om inte detaljplan krävs 54 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

147 av andra skäl. För en grupp om sex bostadshus eller fler sker prövningen genom upprättande av detaljplan. Vid prövningen ska hänsyn tas till målen om god mark- och resurshushållning, exempelvis behovet av utbyggnad av vägnät, möjligheter att cykla och åka kollektivt, närhet till samhällsservice, möjligheter till bredbandsanslutning samt planens riktlinjer rörande jord- och skogsbruksmark. Nya bostäder som kombineras med lokal verksamhet och bidrar till en levande landsbygd prioriteras. Samtliga orter ska ges en tydlig egen identitet och attraktionskraft, där ortens kulturmiljövärden kan vara en särskild tillgång. Behovet av närströvområden, odlingslotter, ytor för lek och idrott, platser för spontana möten och för föreningsliv och andra aktiviteter ska tillgodoses. Befintliga mötesplatser t ex idrottsplatser, fritidsgårdar och bygdegårdar utvecklas. Trygga och säkra gång- och cykelförbindelser ska finnas inom orterna. Bra förbindelser med staden är viktigt. Förutom snabba kollektivtrafikförbindelser mellan staden, serviceorterna och de mindre orterna måste det finnas attraktiva cykelvägar till olika målpunkter. Vid planering av nya bebyggelsegrupper ska trygga och säkra gång- och cykelförbindelser finnas exempelvis till närmaste busshållplats och till närmaste tätort och staden. Också här ska finnas närströvområden, ytor för lek och idrott och mötesplatser. Arbeta vidare med: - Ortsanalyser Befolkning i serviceorter 2014 Barkarö Dingtuna Irsta Kvicksund Skultuna Tillberga Tortuna Orresta Gäddeholm VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

148 Så kan Irsta utvecklas Utbyggnadsmöjligheterna i Irsta beskrivs i ett planprogram som godkändes som underlag för fortsatt planering av kommunfullmäktige i maj Planprogrammet visar hur Irsta kan växa och fortfarande v ara en ort med sammanhållen bebyggelse kring befintligt vägnät. De nya områdena lokaliseras med rimliga gångavstånd till busslinje för att möjligheten att nyttja kollektivtrafik ska finnas. - Meter Ortsanalyser med utvecklingsförslag ska göras för i första hand befintliga serviceorter, men även för övriga mindre orter, för att synliggöra de värden som finns och för att utreda möjligheterna till komplettering med ny bebyggelse (bostäder och verksamheter). En särskild analys av tillgången till gröna områden för närrekreation ska också göras liksom analys av kulturmiljövärdena. En ortsanalys för Skultuna har genomförts och ett fördjupat underlag för planering och byggande, vilket godkänts av byggnadsnämnden, har tagits fram. Arbete med att ta fram en ortsanalys och en handlingsplan för Kvicksund pågår tillsammans med Eskilstuna kommun. För att förtydliga innebörden av översiktsplanens intentioner och riktlinjer och hur de ska användas i byggnadsnämndens arbete har riktlinjer för byggande på landet tagits fram och godkänts av byggnadsnämnden (2014). Riktlinjerna i denna plan har anpassats till dessa. I Västerås tätorts närmaste omland är bebyggelsetrycket stort. Samtidigt finns här behov av rekreationsområden, områden för närodling etc. Inom detta område ska i princip all ny bebyggelse prövas genom detaljplanläggning. I befintliga fritidshusområden pågår en omvandling till året-runt-boende. I takt med att vatten- och avlopp byggts ut har större byggrätter tillåtits i 56 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

149 många av områdena. Idag finns inte behov av särskilda fritidshusområden. All ny bostadsbebyggelse prövas som året-runt-bostäder. Gällande översiktsplan för Gäddeholm, Öp60, medger en utbyggnad med 5000 bostäder med olika upplåtelseformer och med möjligheter till rekreation och friluftsliv. Utbyggnaden inom den andra etappen, Malmen, har påbörjats och fortsatt detaljplanering förbereds. Gäddeholmsvägen har öppnats och en fortsättning mot Frösåker har studerats i Planprogram för ny väg från Gäddeholm till södra Kärrbolandet (2015). En förskola har öppnats och i takt med att utbyggnaden fortsätter kommer förutsättningarna att etablera skola och annan social och kommersiell service att öka. Levande landsbygd En bra utbyggd infrastruktur (väg, data- och telekommunikation) är nödvändig för att utveckla bra boende, entreprenörskap och företagande på landsbygden. I serviceorterna ska behovet av planlagd mark för verksamheter tillgodoses. RIKTLINJER Nya bostäder i kombination med lokal verksamhet bedöms positivt med hänsyn till att de bidrar till en levande landsbygd Jord- och skogsbruksmark Skyddet för jord- och skogsbruksmark finns reglerat i miljöbalken. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Vid bedömningen av vad som ska anses vara brukningsvärd jordbruksmark ska hänsyn tas till om marken används, eller nyligen använts, för jordbruk, främst åkermark och betesmark men även ängsbruk samt till möjligheterna att nyttja marken för rationellt jordbruk. Med produktiv skogsmark avses skogsmark som enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år ( källa: Skogsstyrelsen ). RIKTLINJER Brukningsvärd jord- och skogsbruksmark används i första hand till biologisk produktion, där speciellt jordbruksmarken ska prioriteras. Byggande av enstaka bostäder eller grupper av småhus på brukningsvärd jordbruksmark ska inte anses vara ett väsentligt samhällsintresse. VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

150 I direkt anslutning till serviceorterna är ny bebyggelse möjlig att pröva även om det innebär ett avsteg från grundprincipen rörande brukningsvärd jordoch skogsbruksmark. Syftet är att skapa förutsätt ningar för utveckling av serviceorterna, vilket ska anses vara ett väsentligt samhällsintresse. RIKTLINJER Vid lokalisering av ny bebyggelse eller annan ändring av markanvändningen ska hänsyn tas till landskapsbild, natur- och kulturmiljövärden och det allmänna friluftslivet (se bilagan Allmänna intressen). Lokalisering av ny bebyggelse eller annan ändring av markanvändning ska föregås av en landskapsanalys. Hänsyn till landskapsvärden Vid lokalisering av ny bebyggelse ska hänsyn tas till de unika landskapsvärden som finns i Västerås. Kompletteringen ska ske varsamt och med stor hänsyn till landskapsbild, natur- och kulturmiljö och det allmänna friluftslivet. Historiskt har bebyggelsen på landsbygden framför allt förlagts som spridd ensamgårdsbebyggelse eller mindre byar i skogsbryn och på morän- och bergshöjder där man hittat stabil grund och god dränering. De bördiga och ofta leriga jordarna på slätter, i sänkor och dalgångar har lämnats obebyggda. De värden i landskapet som är attraktiva för rekreation och friluftsliv är ofta också attraktiva för bebyggelse. Utblickar över öppna landskap, t ex odlingslandskap och vatten, från skogsgläntor, bryn och utsiktspunkter på höjder och klippor värderas högt, liksom tillgång till stränder där vi kan promenera och bada. Kulturmiljöer som t ex äldre bebyggelse- och industrimiljöer, parker och trädgårdar samt fornlämningsområden väcker nyfikenhet och ger möjlighet till förankring i Västerås historia. Okänslig placering och utformning av ny bebyggelse kan snabbt och ofta oåterkalleligt påverka ett känsligt landskap negativt. Lokalisering av ny bebyggelse eller annan ändring av markanvändning ska föregås av en landskapsanalys. I landskapsanalysen identifieras olika landskapstyper och karaktärsområden och den ger underlag för att bedöma landskapets känslighet och utvecklingsmöjligheter och är ett underlag för att diskutera förändringar. Landskapsanalysen förklarar hur landskapet ser ut och fungerar, och varför det ser ut/fungerar som det gör. Landskapsanalysens omfattning och detaljeringsgrad varierar beroende på omfattningen och karaktären av tillkommande bebyggelse. 58 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

151 De värdefulla natur- och kulturmiljöerna, till vilka hänsyn ska tas vid planering och byggande, går att läsa om i bilagan Allmänna intressen samt i karttjänsten på Inom de områden som utpekats som de mest betydelsefulla och intressanta natur- och kulturstråken (se avsnittet Landskapsvärden och naturresurser) ska rekreation och friluftsliv prioriteras. Enstaka bostäder, eller en mindre grupp om upp till fem hus, kan prövas även inom dessa områden. Bostäder för de som driver/planerar att driva verksamheter som utvecklar turism och friluftsliv eller natur- och kulturvärden är därvid prioriterade då boendet skapar förutsättningar för förenklad drift och tillsyn och bidrar till en levande landsbygd. Med hänsyn till att friluftslivets intressen prioriteras vid Mälaren med öar och strandområden liksom i Svartådalen och i Lillåns och Sagåns dalgångar har inga särskilda LIS-områden pekats ut i översiktsplanen. Komplettering i anslutning till befintliga bebyggelseområden, för att bidra till att upprätthålla serviceunderlaget, är möjlig utan att strandskyddat område tas i anspråk. Åtgärder för att utveckla rekreation och friluftsliv i strandnära lägen, exempelvis kanotuthyrning vid Svartån eller en yrkesfiskares butik vid Mälaren, är möjlig att pröva även inom strandskyddat område utan att området är utpekat som LIS-område. Områden med höga landskapsvärden berör även befintliga och framtida serviceorter. Befintliga serviceorter ska ges möjligheter att utvecklas även inom sådana områden. Särskild hänsyn ska därvid tas till natur- och kulturmiljövärdena. I översiktsplanen för Gäddeholm, som ger förutsättningar för utveckling av Gäddeholm till en framtida serviceort, har hänsyn tagits till natur- och kulturmiljövärdena. Utblick mot 2050 Utbyggnaden av Gäddeholm fortsätter med stöd av gällande översiktsplan. Till 2050 är det möjligt att Gäddeholm har utvecklats till en serviceort. LIS-områden LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, är en möjlighet att göra avsteg från gällande strandskydd i syfte att främja landsbygdsutveckling. Med landsbygdsutveckling avses bland annat sådana åtgärder som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget i landsbygdsområden. VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

152 Det finns möjlighet att bygga ca bostäder i nu pågående eller antagna fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner, varav ca i tätorten Västerås. Sammantaget motsvarar det behovet minst 15 år framåt i tiden. För att möta behovet därefter måste vi antingen hitta nya sätt att komplettera bebyggelsen inom den redan byggda staden eller exploatera nya områden i stadens utkant. En annan möjlighet är en kraftigare utbyggnad inom serviceorterna kopplad till utbyggnad av kollektivtrafiken. Fördjupade studier krävs för att bedöma hur mycket som kan byggas genom komplettering och förnyelse inom Västerås tätort och i våra serviceorter och hur en framtida hållbar bebyggelsestruktur kan se ut. Utveckling av regionaltågstrafik med stationer i Kvicksund, Dingtuna, Hacksta, Västerås C, Stenby, Hökåsen, Tillberga och Tortuna skulle ge ökade möjligheter till arbetspendling med tåg och förutsättningar för en kraftig utveckling av de serviceorter som har eller kan få järnvägsstation. En sådan utveckling bedöms inte möjlig inom befintligt spårsystem, utan kräver en utbyggnad av detsamma liksom att ett nytt spår anläggs mellan Tillberga och Tortuna. Så kan Gäddeholm utvecklas Översiktsplanen medger en utbyggnad med 5000 bostäder som samlas i två större enheter, en i de högre belägna skogspartierna i norr och en i området söder om herrgården. Den nya vägen till Gäddeholm är nu utbyggd. I området närmast Mälaren föreslås nya gång- och cykelvägar, utsiktsplatser, badoch båtplatser samt på sikt en gång- och cykelbro till södra Björnö. Trådarängarna Hässlösundet r örnö Mälaren Dybo borg Lerdalen Herrgården x r Dyudden r Limsta ") Vretbo Rosendal 60 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

153

154 Landskapsvärden och naturresurser Landskapets natur- och kulturmiljöer är fantastiska resurser. Världen över har människans resursutnyttjande lett till att arter, naturtyper och ekosystem försvinner i allt snabbare takt och Västerås är inget undantag. Ett långsiktigt bevarande och utvecklande av dessa resurser kräver inte bara att särskilt värdefulla eller sällsynta områden skyddas. Det krävs en helhetssyn, en förståelse för landskapets karaktär, och att planeringen tar hänsyn till och stärker de unika landskapsvärden som fi nns i kommunen. Västerås är rikt gynnat på viktiga naturresurser, vilka är angelägna att bibehålla och utveckla för ett långsiktigt hållbart samhälle. RIKTLINJER Mångfalden av miljöer och arter i landskapet ska skyddas och utvecklas. Lokalisering av ny bebyggelse eller annan ändring av markanvändning ska föregås av en landskapsanalys. Turism och friluftsliv med bevarande av natur- och kulturmiljövärden prioriteras inom: Mälaren med öar och stränder Svartåns, Sagåns och Lillåns dalgångar Badelundaåsen Europeiska landskapskonventionen Konventionens syfte är att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att underlätta samarbete kring landskapsfrågor och till att öka allmänhetens delaktighet i arbetet. Konventionen är ingen lag som beslut kan prövas mot utan den fungerar genom att varje land arbetar in den i sina egna lagar och regelverk. Konventionen innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd. Landskapskonventionen trädde i kraft 1 maj 2011 i Sverige efter att Sverige ratifi cerat den. Stärk landskapsvärdena Målet är att skydda och bevara natur- och kulturmiljövärden och att utveckla och nyskapa miljöer som är viktiga för biologisk mångfald och för människans trivsel och upplevelser i landskapet. Målet är också att möjliggöra en hänsynsfull bebyggelseutveckling på landsbygden. Den europeiska landskapskonventionen Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar - kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Genom att förstå landskapets karaktär kan vi försäkra oss om att framtida utveckling är väl anpassad till de unika landskapsvärdena i kommunen och genomförs med en känsla och hänsyn till platsen som bidrar till att stärka ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang. Skydda och utveckla landskapsvärdena Att bygga upp kunskap om de natur- och kulturmiljövärden som finns i kommunen, samt att sköta och skydda dem, bygger på långsiktighet och samverkan. I handlingsplanen för natur- och kulturmiljön fastställs mål och åtgärder för att öka kunskapen, skötseln och skyddet av dessa värden. En stor del av de natur- och kulturmiljöer som finns i Västerås behöver kontinuerlig skötsel för att inte förlora sina värden. I skötseln ingår även att restaurera, utveckla och nyskapa miljöer som krävs för att mångfalden av miljöer och arter i landskapet inte ska gå förlorad. Övergripande natur- och kulturstråk I Västerås finns stora möjligheter att uppleva levande natur- och kulturmiljöer. Ett antal stråk med särskilt höga landskapsvärden har identifierats. I dessa områden finns stor biologisk mångfald, värdefull odlingsmark, attraktiva vatten- och strandmiljöer, höga kulturella värden samt estetiska och rekreativa kvaliteter. Dessa stråk är även mycket viktiga för ekologisk spridning och mångfald och den stora andelen obebyggd och varierad yta stärker miljöns motståndskraft mot klimatförändringar. Stråken är även viktiga ur ett regionalt perspektiv då de går över kommun- och länsgränser. 62 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

155 De särskilt utpekade stråken är: Mälarnära innefattar Mälaren med öar och stränder. I detta område ingår bl.a Stora Ekeby, Rytternevägen Fiholm, Vikhus, Tidö-Asköviken, Fullerö, Johannisberg, Önstensborg, Björnön, Gäddeholm, Kärrbolandet, Frösåker och Ängsö Svartåns, Lillåns och Sagåns dalgångar Badelundaåsen och Badelunda socken (inkl Anundshög) VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

156 Utveckla möjligheterna till rekreation och friluftsliv Goda möjligheter till friluftsliv kan både minska stress och inbjuda till ökad fysisk aktivitet. Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan människors tillgång till natur och deras välbefinnande. De övergripande stråk med höga landskapsvärden som identifierats är, eller har stor potential att utvecklas till, värdefulla utflyktsmål för rekreation, turism och rörligt friluftsliv. Friluftslivets intressen prioriteras därför i dessa områden. Mälaren med öar och strandområden är en stor tillgång för Västerås. Mälaren förser oss med dricksvatten, är av riksintresse för fiske, är viktig för sjöfarten och inte minst en stor tillgång för rekreation och friluftsliv. Ridö- och Ängsöarkipelagerna är skyddade som naturreservat och är utpekade som Natura 2000-områden, dvs ingår i ett omfattande europeiskt nätverk av miljöer med särskilda värden eller prioriterade arter. Särskilda bevarandeplaner för dessa områden har upprättats av länsstyrelsen. Antagen i kommunstyrelsen den 18 augusti 2010 LÄS MER: Handlingsplan för natur- och kulturmiljön Mälarens stränder är bitvis otillgängliga genom att det saknas vägar öppna för allmänheten och att bland annat den rikliga vassväxten gör det svårt att nå vattnet. Inriktningen är att öka tillgängligheten till Mälaren och Mälarens stränder för allmänheten. Åtgärder för att öka tillgängligheten kan vara iordningställande av gång- och cykelvägar, allmänna bryggor, natur- och parkmark i strandnära lägen med anknytande kollektivtrafik, båtförbindelser till och mellan öar samt parkeringsmöjligheter. Värmestugor, vindskydd och grillplatser gör stränderna attraktiva under flera årstider. Aktiviteter som plogning av isar, uthyrning av utrustning (skridskor, kanot och kajak etc), evenemang, festivaler och verksamheter på och i vatten och is uppmuntrar till ett ökat rekreations- och friluftsliv vid Mälaren även vintertid. Tillgängligheten till Mälaren inom stadsbygden förbättras. V id Öster Mälarstrand har ett färjeläge för Elbafärjan byggts. Visionen om Vågholmarna visar nya öar utanför pirarna, vilka ska fungera som vågskydd och samtidigt bli ett trevligt friluftsstråk med promenadvägar och sittplatser. Den första holmen är påbörjad och där ska bli ett friluftsstråk med promenadvägar, Vågholmarna - e ny inslag i Västerås stadssilue Vid Öster Mälarstrand anläggs en ny småbåtshamn och i anslutning till denna en större brygga som erbjuder en anhalt för färjetrafiken i Mälaren. En ny småbåtshamn kräver vindskydd och avgränsning mot Mälarens hårda vindar. Istället för att bygga en traditionell vågbrytare skapas här Vågholmarna, Västerås nya landmärke. Från holmarna har du hela Mälaren framför dina fötter och kan få en upplevelse oavsett väder och vind. Öarna och deras länkar av bryggor och broar blir ett unikt landmärke, inte bara för Öster Mälarstrand utan för hela Västerås. (Bild: Mälark AB) 64 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

157 utegym, fiskeplatser och kanotangöring. Resterande holmar är planerade men ett förverkligande ligger några år fram i tiden. Strandområdet vid Stadsträdgården utvecklas till en för staden viktig och attraktiv målpunkt för västeråsarna med den nya Bäckparken, förädling av Tegeluddsparken, nya spännande spänger i vassen vid Mälarens vatten, samt nya park- och gångstråk. Björnö naturreservat är stadens mest besökta rekreationsområde. En utveckling av Björnön pågår. Ett planprogram för Björnön godkändes Planprogrammet beskriver hur Björnöns funktion som stadsnära frilufts- och rekreationsområde ska stärkas och utvecklas samt hur öns naturvärden ska säkras och skötas. Åtgärder för att bland annat öka tillgängligheten planeras. LÄS MER: Handlingsplan för friluslivet Naturreservatet Ängsö är en viktig tillgång för att utveckla Mälaren med dess öar. Projektet Uppsving Ängsö, som nu är avslutat, var en satsning för att få fler människor att besöka Ängsö under alla årstider. Förslag som kommit upp är upprustning av vandringsleder, anläggande av grillplatser samt förbättrad information om området. Mälararkipelagen är en stor tillgång för turism, båtliv och andra aktiviteter. Utökad turbåtstrafik till attraktiva besöksmål i Västerås och angränsande kommuner, t ex Ängsö, Sundbyholm, Grönsöö, ger möjligheter till regional samverkan. Nya attraktiva övernattningsmöjligheter, t ex vandrarhem och övernattningsstugor, går att utveckla på öarna. Svartådalen föreslås utvecklas regionalt för turism, friluftsliv och bygdeutveckling samtidigt som unika natur- och kulturvärden bevaras. Möjligheten att bilda ett naturreservat i området mellan Svanå och Hällsjön bör utredas. Åtgärder kan vara iordningställande av sammanhängande vandringsleder, paddlingsmöjligheter, gång- och cykelvägar i ånära lägen, fritidsfiske från bryggor, anknytande kollektivtrafik, mötes- och rastplatser samt informations- och guidningsmöjligheter vid särskilt värdefulla och intressanta destinationer. VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

158 Även Lillåns och Sagåns dalgångar görs tillgängliga för rekreation och friluftsliv på motsvarande sätt. Badelundaåsen föreslås också utvecklas för rekreation och rörligt friluftsliv genom att åsens värdefulla natur- och kulturmiljöer stärks och tillgängligheten för besökare förbättras. Det Mälarnära området och ådalarna är också områden med den bästa åkermarken i kommunen. Utvecklingen av det rörliga friluftslivet ska ske i samverkan med jordbrukets behov och ger möjligheter till ökad sysselsättning på landsbygden. (foto: Pia Nordlander) Utveckla vattendrag och våtmarker Vattenmiljöer är en viktig resurs för biologisk mångfald och har unika värden som rekreationsmiljö. Förutom möjlighet att utöva en rad olika vattenaktiviteter så gör vatten på olika sätt starkt intryck på människor. Vatten upplevs också som den mest livgivande och avstressande inslaget i en park och naturmiljö. Arbeta vidare med: - Handlingsplan för Badelundaåsen Sjöar och vattendrag påverkas av mänskliga verksamheter. Många av vattendragens naturvärden beror på naturliga flöden och variation av vattennivå. Detta står ofta i konflikt med vattenreglering, rensningar, exploateringar. Även utsläpp av miljögifter, näringsämnen eller försurande ämnen får konsekvenser för livet i vattnet och vår möjlighet att utnyttja resurserna knutna till vattnet. Åtgärder som särskilt lyfter fram vattnets rekreationsvärde och bevarar och stärker biologisk mångfald uppmuntras i fortsatt planering. Våtmarker restaureras eller skapas. Våtmarker kan i vissa fall vara multifunktionella ytor, dvs de kan vara våtmarker för fauna (fågelsjöar) samtidigt som de fungerar som näringsfällor, vilket minskar övergödningen. För att återställa den biologiska mångfalden i vattendragen (Svartån, Lillån, Sagån) föreslås att vandringshinder tas bort och att mer död ved ska finnas i vattnet för skuggning och som matförråd. En fisktrappa planeras i anslutning till Turbinbron i centrala staden. Läs mer om vatten i avsnittet om naturresurser. 66 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

159 Hushålla med naturresurserna Användningen av råvaror och andra resurser ska kontinuerligt minska. Utnyttjandet skall vara så effektivt som möjligt och i enlighet med kretsloppsprincipen. Det innebär att man varken skall förgifta naturen eller utnyttja den mer än vad den långsiktigt tål. Vad som utvinns ur naturen skall på ett uthålligt sätt kunna användas och återanvändas och återvinnas eller slutligen omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning. Mark Åkermarken inom Västerås har generellt sett mycket goda produktionsförutsättningar. Även vid en nationell jämförelse anses Mälardalens jordbruksbygd ge en hög avkastning per ytenhet. Stora delar av markerna består av näringsrika lerjordar som har hög produktionskapacitet och god motståndskraft mot försurning. Odlingsmarken kan, förutom livsmedel, producera en mängd förnyelsebara råvaror som ett långsiktigt hållbart samhälle behöver, exempelvis energi, oljor, fibrer och basmaterial till kemisk och medicinsk industri. RIKTLINJER Brukningsvärd jord- och skogsbruksmark används i första hand till biologisk produktion, där speciellt jordbruksmarken ska prioriteras. Även merparten av moränmarkerna i Västerås innehåller näringsrika finsediment. I de nordvästra delarna finns däremot näringsfattigare moräner på naturligt sura bergarter. Det är marker som har låg motståndskraft mot luftföroreningarnas försurande effekter. Markernas produktionsförmåga kan på sikt komma att minska på grund av luftföroreningar och andra kemiska belastningar, fysisk påverkan samt igenväxning. Grus och berg Åsgruset i kommunen är snart slut. Krossat berg, återvunnet material och alternativa material är nödvändiga att använda. Även högkvalitativt berg är en begränsad resurs som på sikt kan bli en bristvara. Brytbart naturgrus finns idag enbart i norra Badelundaåsen. I denna del av åsen finns också de största grundvattenmagasinen. Skyddet av grundvattnet och eventuella förutsättningar för konstgjord grundvattenbildning prioriteras framför uttag av grus. RIKTLINJER Inom områden utpekade som potentiella bergtäkter prioriteras möjligheten att bryta berg framför annan markanvändning. Sex kommuner i Västra Mälardalen och berörda länsstyrelser arbetade för ca femton år sedan i ett gemensamt projekt med materialhushållningen VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

160 i regionen. Målet med projektet var att bidra till en långsiktigt hållbar användning av grus- och bergmassor i regionen. Resultatet redovisas i rapporten Hushållning med berg och grusmassor Planeringsunderlag för Västra Mälardalen, augusti Nio områden i Västerås har pekats ut som intressanta ur transport- och bergkvalitetsperspektiv (se karta i karttjänsten på Inom dessa områden prioriteras möjligheten att bryta berg framför annan markanvändning. Någon ny motsvarande utredning är för närvarande inte aktuell. 68 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

161 Masshantering Det är angeläget att ta tillvara och återvinna schaktmassor på ett miljömässigt riktigt sätt. Beroende på kvalitet kan massorna användas för landskapsmodellering, bullerskyddsvallar, återfyllning, återanvändning för byggande av ledningar, gata, hårdgjord yta, parkmark, mm. I första hand ska massor återvinnas i det område där de har uppkommit, i andra hand i närområdet och i de fall detta inte är möjligt bör det finnas anvisade platser inom kommunen där massor behövs. Vatten I vattenplanen, som antogs av kommunfullmäktige i oktober 2012, beskrivs hur vattenresurserna ska skyddas och utvecklas för att nå god status. En revidering av Vattenplanen kommer att göras, men har avvaktat beslut om Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Västerås vatten ska ha god status Miljökvalitetsnormerna för vatten uttrycker den kvalitet - status - en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. För att nå god status krävs att mängden näringsämnen från jordbruksmark och avloppsvatten minskar. Mängden miljögifter till Mälaren behöver också minska. För att behålla livskraftiga populationer av vattenlevande organismer bör vandringshinder, i form av dammar och kraftverk, byggas bort. Västerås stads VA-policy och VA-utvecklingsplan antogs 2013 och är ett steg i arbetet med att förbättra vattenmiljön. VA-utvecklingsplanen klarlägger vilka områden som i framtiden bedöms utgöra nya verksamhetsområden. Syftet är också att tydliggöra vilka krav som ställs på fastighetsägare avseende VA-frågor utanför verksamhetsområde. Av VA-policyn framgår att så långt det är tekniskt, ekonomiskt samt miljömässigt möjligt ska lokala kretslopp prövas. En stor del av utsläppen som når Mälaren kommer via dagvatten, t ex regnvatten som för med sig föroreningar från hustaken och trafiken, näringsämnen från jordbruksmarken mm. Den effektivaste reningsmetoden är att ta bort föroreningar vid källan, därefter att rena dagvattnet innan det når Mälaren. En d agvattenpolicy och en handlingsplan för dagvattenhantering antogs under Vid planering och byggande tillämpas nu lokalt omhändertagande av dagvattnet. Metoderna för att minska mängden näringsämnen och miljögifter behöver utvecklas. Som ett komplement till det lokala omhändertagandet av dagvatten föreslås att större vattenparker anläggs. Vattenparken är en anläggning där vattnet renas med naturens hjälp. Vattenparken ska också vara en vacker plats som ger möjligheter till promenader och upplevelser. En vattenpark som kan ta hand om dagvattnet från de västra stadsdelarna planeras i dagsläget i Johannisbergområdet. En vattenpark för de östra stadsdelarna anläggs i anslutning till Hamrebäcken. I anslutning till Limstabäcken vid Hässlö föreslås våtmarker för att minska kväveläckaget från omgivande åkermark. Även om vattenparker skapas måste reservkapacitet i form av t ex översilningsytor finnas för att ta hand om dagvattnet vid extremt höga flöden. RIKTLINJER I fördjupade översiktsplaner och detaljplaner ska beskrivas om över- eller underskott av massor uppkommer och hur överskottsmassor ska återvinnas. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande styrmedel och anger de lägsta acceptabla förorenings- eller störningsnivåerna. Syftet är att skydda människors hälsa och miljön. Idag fi nns miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften, olika parametrar i vattenförekomster, olika kemiska föreningar i fi sk- och musselvatten samt omgivningsbuller. RIKTLINJER Planeringen ska medverka till att mängden näringsämnen och miljögifter som tillförs våra vatten minskar Grundvattentillgångarna i åsarna skyddas Möjligheten till konstgjord infiltration i Badelundaåsen skyddas Planeringen ska säkerställa att dagvattnet tas om hand lokalt. LÄS MER: Dagvaenpolicy och Handlingsplan för dagvaen Verksamhetsområde för allmän VA-anläggning Ett geografi skt avgränsat område inom vilket vatten- och avloppsförsörjningen ska ske genom en allmän VA-anläggning. Inom Västerås kommun ägs de allmänna VA-anläggningarna av Mälarenergi. VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

162 Ytterligare fokus på detta kommer att krävas utifrån de förändringar av klimatet som förutspås. Dricksvatten Nu och i framtiden ska finnas förutsättningar att producera ett bra dricksvatten. Därför behöver de kvarvarande möjligheterna till infiltration i Badelundaåsen skyddas. Mälarens vatten, som vi idag är beroende av för dricksvattenproduktionen, ska vara av tillräckligt bra kvalitet och skyddas från negativ påverkan på lång och kort sikt. Nytt vattenskyddsområde och nya skyddsföreskrifter för vattentäkten i Västeråsfjärden och Badelundaåsen fastställdes av länsstyrelsen INSPIRATION Vaenpark i Enköpings kommun Nära centrala Enköping finns Vattenparken - en anläggning som renar hälften av stadens dagvatten på ett naturligt sätt med fördröjningsmagasin och vattenväxter som reducerar kväve, fosfor och tungmetaller för att minska igenväxten i våra sjöar och hav. Vattenparken fungerar inte bara som en vattenreningsanläggning utan har också utvecklats till ett rekreationsområde där många vistas. Skolor och förskolor gör ofta studiebesök för att lära mer om vattenrening och djurliv. Källa: Enköpings kommun Foto: Louise Boisen Vattenverken ( anläggningarna) har under 2016 utpekats som riksintresse för dricksvattenförsörjningen. LÄS MER: VA-policy och VA-utvecklingsplan Grundvatten finns i berggrunden och i grundvattenförande jordlager. De största uttagsmöjligheterna finns i Badelundaåsen och Strömsholmsåsen. För att kunna ta vara på den naturliga grundvattenbildningen och skydda grundvattnet från eventuella föroreningar ska de orörda delarna av Badelundaåsen förbli intakta. Att ha verksamheter på åsen medför risk för att grundvattnet förorenas. I före detta grustäkter är det extra riskabelt, då det korta avståndet ner till grundvattennivån gör att en förorening snabbare kan nå grundvattnet. Inom kommunen finns även ett antal enskilda vattentäkter som försörjer grupper av fastigheter. Behovet av skydd för dessa behöver utredas. Arbete pågår med reservvattenplanering. En sammankoppling med Surahammar har genomförts, vilket ger viss reserv. Samtal kring reservvattenförsörjning pågår också med Eskilstuna och Enköping. LÄS MER: Vaenplan En nödvattenplan har antagits. 70 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

163

164 Genomförande Översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska instrument för den långsiktigt hållbara fysiska planeringen. För att kommunen inte ska få för många program och handlingsplaner att arbeta efter är det naturligt att den kommunomfattande översiktsplanen blir den sammanhållande handlingen, där samtliga strategier och riktlinjer som berör den fysiska mark- och vattenanvändningen samlas. Översiktsplanen en strategisk plan Översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska instrument för den långsiktigt hållbara fysiska planeringen. Västerås ska vara en attraktiv hållbar stad att bo, leva och verka i. Samhällsbyggandet är komplext, långsiktigt och förutsätter att vi som kommun tydligt redovisar hur vi konkret arbetar efter uppsatta strategier och mål för nå upp till visionen Västerås Staden utan gränser. Det kräver att resurser avsätts i budgeten för åtgärder som på kort och lång sikt är viktiga för den långsiktiga utvecklingen. Strategierna i planen innebär bland annat att vi kommer att bo tätare och att stadslivet blir intensivare. Det ställer högre krav på tillgängliga och inbjudande offentliga platser och grönområden. Samtidigt måste den offentliga servicen, närheten till kollektivtrafik samt trygga och gena cykelvägar förstärkas. Det är långt till år Ingen kan förutse vad som kommer att hända eller i vilken takt. Det är trots det viktigt att redan nu påbörja arbetet med flera av planens förslag, eftersom stads- och samhällsbyggande tar och ska få ta lång tid för att ett bra resultat ska uppnås. Omvandling och utveckling inom den redan byggda staden kommer att kräva ett aktivt arbete från stadens sida och en bred medverkan från boende, fastighetsägare och verksamhetsutövare. Tillväxt- och utvecklingstakten kommer att variera över tiden beroende på konjunktur, efterfrågan, stadens möjlighet att erbjuda spännande områden/ miljöer, näringslivets expansion och inte minst investeringsviljan hos marknadens aktörer. Strävan mot en hållbar utveckling präglar planeringen. Ett brett samarbete mellan kommunen, fastighetsägarna, byggherrarna, näringslivet, Mälardalens högskola och framför allt de boende är nödvändigt för att intentionerna ska bli verklighet. Kommunen ser gärna att förslag och initiativ till olika utvecklinsprojekt kommer från olika håll och att de är i samklang med översiktsplanens strategier. Det är lika nödvändigt att kommunen tar egna initiativ till olika utvecklings- och förändringsprojekt och att finansieringsfrågorna tidigt lyfts fram. Samband med andra planer Översiktsplanen håller samman den fysiska planeringen och synkroniserar aktuella planer inom miljö, infrastruktur, vatten och avlopp, riskhantering, 72 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

165 bostadsbyggande m.m. Planer som var och en är viktiga för kommunens långsiktiga utveckling och verkar i samma riktning som översiktsplanen. För att översiktsplanens långsiktiga strategier och planeringsinriktningar ska få en bred förankring och genomslag i kommunen är det nödvändigt att de strategiska utvecklingsområden, som kommunfullmäktige kraftsamlar kring med mandatperiodens fyraårsperspektiv, är baserade på samma förutsättningar. Det är också nödvändigt att se bortom de närmsta fyra åren för att få kontinuitet i samhällsbyggandet och en trygg och tydlig inriktning i planeringen. Långsiktigheten ger aktörerna på marknaden och näringslivet en tydlig och klar signal om kommunens vilja att utvecklas i en bestämd riktning. Kommunens program med riktlinjer för bostadsförsörjningen innehåller mål med indikatorer. Till programmet hör en handlingsplan som innehåller åtgärder som bidrar till att målen i programmet uppfylls, analyser om befolkningsutveckling och bostadsbyggande samt framtida behov och utmaningar inom bostadsplaneringen. Handlingsplanen presenterar även möjligt bostadsbyggande på kort och lång sikt. Rullande översiktplanearbete Att ta fram en översiktsplan till antagande är ofta ett långt och tidskrävande arbete med en omfattande medborgardialog och politisk hantering. Målet är att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras under varje mandatperiod och också revideras i de delar som är inaktuella. För att översiktsplanen ska bli det strategiska instrument som Plan- och bygglagen signalerar och att strategier och riktlinjer genomsyrar efterföljande planering är det viktigt att översiktsplanen är känd, att planens intentioner följs upp och att den hålls aktuell. Ett rullande översiktsplanearbete ger möjlighet till korrigeringar och kompletteringar och innebär att planen kan hållas levande. Aktuella frågor kan fångas upp löpande och behandlas i ett förenklat planarbete i form av så kallade tematiska skikt eller som en ändring av översiktsplanen för ett avgränsat geografiskt område. Ett rullande översiktsplanerarbete ger också förutsättningar för att regelbundet påminna allmänhet, politiker och tjänstemän om planens innehåll och strategier. Organisation av översiktsplanearbetet Den översiktliga planeringen leds av Styrgrupp Samhällsplanering, som till sitt förfogande har en särskild arbetsgrupp (ÖP kärngrupp), vars uppgift är att löpande ta initiativ till kompletteringar/förändringar av planen, ta fram metoder för uppföljning samt att planera hur översiktsplanens strategier och planeringsriktlinjer ska kommuniceras. För att förstärka planeringens inriktning mot hållbar utveckling krävs samordning mellan förvaltningar och bolag. För detta ändamål har även en förvaltningsövergripande samordningsgrupp inrättats. Uppföljning och återkoppling sker till kommunstyrelsen, som beslutar om nya övergripande uppdrag m.m. En handlingsplan som beskriver och prioriterar översiktliga planprojekt tas fram för beslut i kommunstyrelsen. VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

166 Arbeta vidare med: - Handlingsplan för översiktsplaneringen - Kommunikationsplan för översiktsplanering - Uppföljning - metod utveckling - Markstrategi Uppföljning Det är angeläget och viktigt att följa upp hur översiktsplanens strategier och riktlinjer får genomslag i den kommunala planeringen och vilka konsekvenser den har på den långsiktiga utvecklingen. Ger planen tillräcklig vägledning och stöd i vår strävan efter det hållbara samhället med förbättrade livsbetingelser och livskvalitet? Nämnder och styrelser ska dessutom i sina projekt, utredningar m.m. som berör översiktsplanen beskriva hur strategierna tas tillvara och leder fram till det hållbara samhället. Uppföljningsarbetet delas in i följande tre delar: För större projekt/planer beskrivs på vilket sätt projektet/planen lever upp till översiktsplanens strategier och riktlinjer. Ett exempel kan vara att i varje nytt planuppdrag till byggnadsnämnden bifoga en checklista, som redovisar hur detaljplanen klarar eller inte klarar strategierna m.m. I verksamhetsberättelsen/årsredovisningen görs en kort sammanfattning av översiktsplanens styrverkan på gjorda planer och projekt. I samband med aktualitetsförklaringen görs mer omfattande och summerande uppföljning. Uppföljningen ska signalera om planen behöver revideras och i så fall i vilken omfattning. Vad är viktigt för att lyckas? Översiktsplanens strategier och riktlinjer måste vara kända och accepterade hos nämnder och styrelser. Marknadens aktörer och näringslivet är centrala för utvecklingen och ska ha kännedom om kommunens långsiktiga mål och intentioner. Västeråsarna ska känna förtroende för kommunens vilja att förbättra livskvaliten och göra livet lättare att leva i Västerås. Det är också nödvändigt att planens bärande strategier är långsiktiga och klarar flera mandatperioder med små ändringar. I planen föreslås en kraftfull satsning på nya bostäder i form av komplettering inom den redan byggda staden där kommunen i begränsad omfattning är markägare. Det krävs då att kommunen är aktiv och bland annat förvärvar fastigheter, som behövs för ett smidigt genomförande av olika åtgärder. Ett långsiktigt markstrategiskt arbete skapar förutsättningar för en snabbare och effektivare plan- och genomförandeprocess. En långsiktighet i planering och genomförande kräver att finansierings- och investeringsfrågorna tidigt lyfts in i projekten för att tydliggöra kommunens vilja och uthållighet. 74 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

167

168 Allmänna intressen I planeringen ska hänsyn tas till och avvägningar göras mellan olika allmänna intressen. Det handlar exempelvis om hänsynstagande till utveckling av bostadsbeståndet, natur- och kulturmiljöintressen och sådant som kan innebära risker för människa eller miljö. Vissa intressen är av sådan art att de är av nationell betydelse, s k riksintressen. De tekniska försörjningssystemen är också en viktig grund för planeringen. I bilagan Allmänna intressen fi nns en översiktlig sammanställning av allmänna intressen, kartor samt riktlinjer för hur hänsyn ska tas till dessa intressen. Kartorna fi nns också att se i karttjänsten på Bostadsförsörjning För att tydliggöra kopplingen mellan planläggning och möjligheterna att tillgodose det kommunala bostadsförsörjningsbehovet har bostadsbyggandet förts in som ett allmänt intresse i plan- och bygglagen. Bostadsplaneringen i Västerås delas in i två delar - Program med riktlinjer för bostadsförsörjningen samt Handlingsplan för bostadsförsörjningen. Programmet antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod och handlingsplanen antas för en tvåårsperiod. Program med riktlinjer för bostadsförsörjningen i Västerås antogs av kommunfullmäktige 4 sept 2014 med målet 4000 bostäder under planperioden, dvs i genomsnitt 1000 bostäder per år. Kommunstyrelsen har beslutat att en översyn av programmet för bostadsförsörjningen ska göras. Den kraftigare befolkningstillväxt som kan väntas leder till att behovet av bostäder nu är större, vilket ställer ännu högre krav på en fungerande bostadsförsörjning. Ett program med nya mål och indikatorer samt en handlingsplan med nya åtgärder för 2018 och framåt ska därför nu tas fram och anpassas till de nya förutsättningarna. Enligt tidplanen ska båda dokumenten vara antagna senast i dec Bilaga till Västerås översiktsplan 2026 Allmänna intressen Natur- och kulturmiljö Klimat, miljö, hälsa och säkerhet Riksintressen Antagen av kommunfullmäktige LÄS MER: I planens bilaga Allmänna intressen Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kungsängsverket har kapacitet för att ansluta fler bostäder och arbetsplatser. Arbetet med att ansluta områden som idag har enskilda avlopp till det kommunala avloppsnätet pågår. Västerås stads VA-policy och VA-utvecklingsplan antogs VA-utvecklingsplanen klarlägger vilka områden som i framtiden bedöms utgöra nya verksamhetsområden. Den tydliggör också vilka krav som ställs på fastighetsägare avseende VA-frågor utanför verksamhetsområde. Av VA-policyn framgår att så långt det är tekniskt, ekonomiskt samt miljömässigt möjligt ska lokala kretslopp prövas. En ny avloppsreningsanläggning diskuteras. En studie av nytt läge för avloppsreningsverket har påbörjats och ett inriktningsbeslut att avloppsreningsverket ska ha flyttat till 2030 förbereds. Ny vattenreservoar ( vattentorn eller lågreservoar) behöver byggas i västra Västerås före VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

169 Energianläggningar Fjärrvärmesystemet dominerar idag i Västerås tätort. Även framtida bebyggelse inom Västerås tätort förutsätts anslutas till fjärrvärmenätet. En samförbränningspanna där både avfall och biomassa kan användas som bränsle byggdes För att förnya kraftvärmeanläggningen och produktionskapaciteten samt fasa ut användningen av kol och olja planeras ännu en ny panna, block 7, med planerad byggstart Förutsättningar för lokal småskalig el- och värmeproduktion ska finnas. Som exempel kan nämnas användningen av jordbrukets takytor för solvärme och spannmålstorkar för lokal värmeproduktion. Lokala gemensamma energilösningar eftersträvas exempelvis i Gäddeholm. Användning av solvärme stimuleras. Sveriges största solföljande solcellspark invigdes i februari 2014 och ligger utmed E18 strax öster om Västerås. Fotomontage: Scheiwiller Svensson Arkitektkontor Kraftledningar Stamnätet för el i Sverige förstärks och förnyas vilket innebär att nya ledningar och transformatorstationer planeras. En ny 400-kV-ledning norr om Västerås tätort liksom en ny transformatorstation i anslutning till denna har diskuterats. Inga underlag för markreservationer finns för närvarande. Befintliga luftledningar går idag igenom stadsbebyggelsen i väster och norr. I samband med att förnyad koncession behandlas ska alternativa lokaliseringar alternativt kablifiering övervägas där så bedöms lämpligt med hänsyn till pågående och planerad markanvändning. Vindkraft Kommunen är positiv till såväl småskalig som storskalig vindkraftproduktion. Vid lokalisering av vindkraftverk ska hänsyn bland annat tas till påverkan på landskapsvärdena. Mälarenergi har utrett förutsättningarna för etablering av vindkraftverk. I utredningen konstateras att förutsättningarna är mycket begränsade med hänsyn till vindförhållandena. I de områden där det blåser mest finns också stora natur-, kulturmiljö och rekreationsvärden. Ny teknik, exempelvis högre master, kan ge andra möjligheter. Om förutsättningarna för etablering av vindkraftverk förändras ska en särskild vindkraftutredning göras. En sådan kan göras som ett tillägg till översiktsplanen. Hallstahammars och Köpings kommuner har tillsammans tagit fram en vindkraftspolicy. I denna har ett område nära Lillhärad pekats ut som intressant ur vidkraftssynpunkt. En samverkan mellan Västerås och Hallstahammar i detta område kan vara möjlig. Avfall Gryta avfallsanläggning togs i drift av renhållningsverket i Västerås år En utredning om det långsiktiga deponeringsbehovet i regionen resulterade i att en utvidgning av avfallsupplaget vid Gryta förordades. Den första delen av den nya deponin togs i bruk i januari 2009 och den beräknas motsvara behoven de närmaste femtio åren, kanske det dubbla. Den gamla deponin har tagits ur bruk och terrassering och sluttäckning pågår. VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

170 Biogas framställs i den rötningsanläggning, som ligger inom Gryta avfallsanläggning. Planer finns att utöka den befintliga anläggningen med en torrötningsanläggning för att ytterligare kunna tillvarata resurserna i avfallet och möta den ökande efterfrågan på biogas. Swedish Biogas International AB har uppfört ytterligare en biogasanläggning inom området. Den togs i bruk hösten En stor del av hushållens avfall är grovavfall som lämnas på Återbruken och på flera av dessa är det idag brist på utrymme. En översyn av återbruken kommer att göras inom ramen för arbetet med den regionala avfallsplanen. I den utredning om det långsiktiga deponeringsbehovet i regionen som föregick lokaliseringen av den nya deponin till Grytaområdet fanns en alternativ lokalisering till Kallmora norr om Lillhärad. Detta område är en framtida reserv för lokalisering av ny deponi. Ny renhållningsordning inklusive avfallsplan för Västerås stad är antagen och gäller för perioden IT-infrastruktur I en nationell och regional jämförelse har Västerås kommun totalt sett en väl utbyggd digital infrastruktur och god tillgång till bredband. Skillnaden i anslutningsgrad är dock stor mellan tätorten Västerås och landsbygden. En bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad godkändes av kommunstyrelsen den 8 maj Handlingsplanen beskriver stadens strategiska mål och insatser inom bredbandsområdet. Avvaktar ny info En bra utbyggd infrastruktur (väg, data- och telekommunikation) är nödvändig för att utveckla bra boende, entreprenörskap och företagande på landsbygden. Framtidens utbyggnad av bredbandsinfrastruktur måste kunna hantera överföring av hög kapacitet. Det är väsentligt att all IT-infrastruktur för telefoni och data, oavsett media, hanteras sammanhållet. Det innebär att även telestationer, GSM-master etcetera ska ingå. Planeringen av IT-infrastrukturen bör lämpligen samordnas med planeringen av övrig infrastruktur såsom vägar, fjärrvärme, biogas, vatten och avlopp. Antagen i kommunstyrelsen den 18 augusti 2010 LÄS MER: Handlingsplan för natur- och kulturmiljön Natur- och kulturmiljövärden Planeringen ska ske med utgångspunkt i de natur- och kulturmiljövärden som finns i den byggda miljön och i landskapet. Natur- och kulturmiljövärdena finns dokumenterade i olika inventeringar och rapporter både hos länsstyrelsen och kommunen. En del av dessa finns översiktligt redovisade i bilagan Allmänna intressen. Kartor finns tillgängliga i karttjänsten på Miljö, hälsa och säkerhet I Västerås, liksom i de flesta städer, finns verksamheter som hanterar farliga eller miljöstörande ämnen och material. Denna typ av verksamheter och transporter genom bebyggelsen är förenade med risker för omgivningen. Det handlar både om risk för olyckor och katastrofsituationer och om risker för människors hälsa och miljön på lång sikt genom exponering av farliga ämnen, 78 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

171 Illustratör Tobias Flygar strålning eller liknande. Att förebygga risker innebär att tänka efter före, att förebygga problem i en fungerande infrastruktur, att skapa förutsättningar för en hälsosam livsmiljö. En handlingsplan för förorenade områden finns. Handlingsplanen beskriver hur Västerås stad ska verka för att misstänkt förorenade områden undersöks och vid behov åtgärdas. Buller i tätorter är ett stort folkhälsoproblem och orsakar exempelvis sömnproblem, irritation och stress. Buller kan också orsaka hörselskador och effekter på hjärt- och kärlsystemet. De största bullerkällorna är väg- och järnvägstrafik och flyg samt industrianläggningar. Planeringsstrategin om en tät och funktionsblandad stad innebär att konflikter som rör risken för bullerstörningar inte är ovanliga. Enligt EU-direktiv ska städer med fler än invånare göra en bullerkartläggning och beräkna hur många invånare som exponeras för olika bullernivåer samt ta fram ett åtgärdsprogram. Kartläggningen har genomförts och åtgärdsprogrammet antogs En ny bullerkartläggning för hela kommunen ska genomföras och vara klar sommaren Åtgärdsprogrammet kommer därefter att justeras och ska vara klart sommaren Människan exponeras kontinuerligt för elektriska och magnetiska fält. Det kan vara fält som finns naturligt i omgivningen, till exempel statiska fält som jordens magnetfält ger upphov till, eller fält som förekommer i samband med teknisk utrustning, till exempel fält med frekvenser som används för radiooch TV-sändningar och mobil telekommunikation. w w w För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på Långvarigt förhöjd exponering för magnetiska fält bör undvikas där det är praktiskt och ekonomiskt försvarligt, vilket ska beaktas i planeringen. Människor som har hälsobesvär av elektromagnetiska fält har behov av elsanerat boende. En kartläggning av lågstrålande område inom kommunen har gjorts. Klimatförändringar Planeringen ska medverka till att utsläppen av växthusgaser minskar, men måste också ta hänsyn till de klimaörändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framden. De handlar t ex om ökad risk för skyfall, risk för översvämningar och därav följande risker för skred, erosion mm samt risk för ett varmare stadsklimat. Genom medveten planering och samhällsbyggnad samt förebyggande åtgärder kan samhällets sårbarhet minskas. I handlingsplanen för klimatanpassning i Västerås har ett stort antal åtgärder tagits fram för att begränsa kommunens sårbarhet för framtida klimatpåverkan utifrån de sårbarheter som finns i kommunen. Risk- och sårbarhetsanalyser för Västerås kommun görs kontinuerligt och den senaste godkändes av kommunstyrelsen i mars Analysen fokuserar på stora olyckor och extraordinära händelser. Västerås är väl rustat för stigande vattennivåer i Mälaren. All byggnation är sedan slutet av 1990-talet anpassad efter en vattennivå som med god marginal överstiger den vattennivå som i genomsnitt beräknas inträffa vart 100:e år. Samhällsviktiga funktioner som vattenverket, avloppsreningsverket, kraftvärmeverket och eldistributionen klarar ännu högre vattennivåer innan de Handlingsplan för förorenade områden 2011 LÄS MER: Handlingsplan för förorenade områden VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

172 slås ut. En utbyggnad av slussen i Stockholm kommer dessutom att minska risken för höga vattennivåer ytterligare. Länsstyrelserna kring Mälaren har beslutat om rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren med hänsyn till risken för översvämning. Riktlinjerna i denna plan följer dessa rekommendationer. På längre sikt, efter år 2100, väntar fler utmaningar. Klimatförändringarna förväntas medföra att Östersjön stiger, vilket påverkar möjligheten att tappa av Mälaren. I bilagan Allmänna intressen redovisas hur hänsyn till risken för skyfall, översvämning, skred, ökad värme mm ska beaktas vid planering och byggande. Stadens ställningstaganden till riksintressen Att ett område eller en funktion betecknas som riksintresse innebär att staten anser att det är intressen eller funktioner som är av nationell betydelse. I översiktsplanen ska kommunen ta ställning till statens riksintresseanspråk och visa hur hänsyn ska tas till riksintressena i fortsatt planering. Översiktsplanen blir genom det en överenskommelse mellan staten och kommunen om hur riksintressena ska tillgodoses. En beskrivning av samtliga riksintressen och hur hänsyn tas till dessa finns i bilagan Allmänna intressen. I detta kapitel redovisas Västerås stads ställningstaganden till statens riksintresseanspråk i de fall staden har avvikande mening beträffande avgränsning eller innehåll eller då stadens beskrivning av hur hänsyn ska tas till riksintresset har förändrats. Även nytillkomna riksintresseanspråk redovisas här. LÄS MER: Risk och sårbarhetsanalys Finns på Stadsledningskontoret Riksintressen för kulturmiljövård Västerås Länsstyrelsen har i rapporten Industrialismens samhällsbyggande i Västerås stad från 1800-talets slut till 1900-talets början redovisat vilka delar av den byggda miljön som faller inom ramen för industrialismens samhällsbyggande under 1800-talets slut och 1900-talets början samt institutionsbyggnader och annan bebyggelse som hör samman med funktionen som förvaltningsstad. Industri- och bostadsbebyggelse från 1900-talets början samt parkzonen vid järnvägen. Perioden har valts som tidsmässig avgränsning med hänvisning till att det är den historiska period som varit avgörande för Västerås moderna utveckling. Redovisningen i rapporten Industrialismens samhällsbyggande är endast en tidsmässig avgränsning och innefattar inte någon ytterligare kulturhistorisk värdering. En värdering av byggnaders eller bebyggelsemiljöers kulturhistoriska värde krävs innan det är möjligt att ta ställning till den föreslagna avgränsningen. Länsstyrelsen för en dialog med Västerås stad om preciseringar och gränsbestämningar och har i samverkan med kommunen och Västmanlands läns museum tagit fram ett fördjupat kunskapsunderlag i form av en bebyggelsekaraktärisering. Detta utgör underlag för bedömningar i diskussionen om en ny avgränsning. Arbetet med det fördjupade kunskapsunderlaget är uppdelat i två delar och inleddes 2012 med en studie av bebyggelseutvecklingen inom Västerås stad åren Som ett andra steg har 80 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

173 en områdesvis bebyggelsekaraktärisering gjorts med syfte att ge underlag till kvalitativa bedömningar för en ny riksintresseavgränsning. Bebyggelsekaraktäriseringen inkluderar även Västerås modernistiska centrum. Stadens ställningstagande Staden är positiv till arbetet med att definiera de värdebärare som finns för riksintresset Västerås och att även Västerås modernistiska centrum har inkluderats. Staden avvaktar kommande beslut angående ny riksintresseavgränsning, men ser att bebyggelsekaraktäriseringen redan nu kan fungera som ett underlag för den kommunala planeringen. Svartåns dalgång I översiktsplanen från 1998 godtog inte staden den av länsstyrelsens hävdade avgränsningen av riksintresset Svartåns dalgång. En utredning som beskriver motiven för och konsekvenserna av föreslagen avgränsning efterfrågades. Underlag för att ändra stadens tidigare ställningstagande saknas ännu. Länsstyrelsen ser ett behov av översyn av riksintresset och kommer att föra en dialog med kommunen. LÄS MER: Industrialismens samhällsbyggande i Västerås stad Trafi kslagens riksintressen Västerås hamn är av riksintresse för sjöfart enligt Sjöfartsverkets beslut Staden har inga invändningar mot det, men konstaterar att den avgränsning av riksintresset som tidigare gjorts blivit inaktuell med hänsyn till hamnens utveckling. Arbete pågår med en fördjupning av översiktsplanen för Hamnen-Hacksta där hänsyn tas till mer och ny kunskap om utvecklingen av Västerås hamn. I arbetet med fördjupningen av översiktsplanen studeras en förändrad avgränsning för riksintresset för trafikslagen för att tillgodose framtida anspråk på mark- och vattenområden. LÄS MER: Karaktärisering av centrala bebyggelseområden i Västerås (Länsmuseet 2013) Sträckan Västerås Eskilstuna utgör riksintresse för järnväg. En åtgärdsvalstudie (ÅVS) som belyser möjligheten att korta restiden har nyligen genomförts. ÅVS:sen förordar en sträckning öster om RV56. Staden förordade i Översiktsplan 2026 en sträckning i anslutning till riksväg 56. En fördjupad analys, som ska möjliggöra att järnvägsreservatet preciseras, pågår. Detta kommer att ersätta nuvarande reservat längs riksväg 56. Behovet av flygplatskapacitet för att säkerställa framtida utveckling av utrikestrafiken i Mälardalen motiverar att Västerås flygplats är ett utpekat riksintresse. Riksintresset gäller inte bara det som fysiskt finns på marken. Till funktionen flygplats hör också tre typer av influensområden. Influensområde med hänsyn till flyghinder Influensområde med hänsyn till flygbuller Influensområde med hänsyn till elektromagnetisk störning För att säkerställa att funktionen luftfartsanläggning inte skadas ska även dessa omgivande influensområden skyddas. Trafikverket arbetar med riksintressepreciseringar, vilket innebär fördjupade planeringsunderlag som visar de värden som riksintresset avser att skydda VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN

174 och som bör beaktas i den fysiska planeringen. Någon sådan utredning har ännu inte gjorts för Västerås flygplats. Nuvarande flygbullerzon godkändes av kommunfullmäktige Den tar hänsyn till flygplatsens utvecklingsmöjligheter och utgår från den trafik som är tillåten enligt gällande miljötillstånd. Västerås flygplats har för avsikt att hos miljödomstolen ansöka om nytt tillstånd. De flygbullerutredningar som görs inom ramen för denna ansökan kan komma att utgöra underlag för en översyn av flygbullerzonen. Tills vidare gäller flygbullerzonen från Riktlinjerna i planen föreskriver hur hänsyn ska tas till risken för bullerstörningar liksom till de höjdbegränsningar som finns kring flygplatsen. Riksintresset är därigenom tillgodosett. Vattenförsörjning Under år 2016 beslutades att följande anläggningsdelar för produktion av dricksvatten omfattas av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning: Hässlö och Fågelbackens vattenverk inklusive infiltrationsområden Distributionsanläggningar Dessa anläggningar och områden ska betraktas som ett sammanhängande riksintresse eftersom de tillsammans behövs för att säkra en god vattenkvalitet och vattentillgång för Västerås stad. Mälaren som vattenresurs är en förutsättning för Västerås stads dricksvattenanläggningar och Mälarens status är därför av allra högsta vikt. Som lagstiftningen är utformad är det dock endast anläggningar som kan utgöra riksintresse, inte själva vattenresursen. Detta är ett nytt riksintresseanspråk och har inte tidigare redovisats i den kommuntäckande översiktsplanen. Staden har inga invändningar. Mälarens roll i vattenförsörjningen behandlas i Vattenplanen. w w w För mer detaljerad information hänvisas till karttjänsten på Karttjänst och planeringsunderlag Den karttjänst, som skapats som del av översiktsplanen, och som finns på översiktsplanens webbplats visar kartbaserad information som därmed kan hållas uppdaterad och vara lättillgänglig i fortsatt planering. Text som beskriver innehållet är kopplad till den geografiska informationen. I översiktsplanen hänvisas till andra rapporter, program och planeringsunderlag. För att dessa ska vara lättillgängliga nås de via länkar från webbplatsen. Arbeta vidare med: - Fortsatt utveckling av karttjänsten 82 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

175

176 Hållbarhetsbedömning Hållbarhetsbedömningen, inklusive miljöbedömning, har genomförts av Tyréns AB på uppdrag av Västerås stad. Bedömningen avser de delar av översiktsplanen som har ändrats. Den beskriver i vilken utsträckning planen förväntas medverka till eller motverka en utveckling som är hållbar ur ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt perspektiv. Den kompletterande hållbarhetsbedömningen i sin helhet fi nns i bilaga. Detta är en sammanfattning i form av den samlade bedömning som görs i detta dokument. Bilaga till Västerås översiktsplan 2026 Hållbarhetsbedömning Antagen av kommunfullmäktige LÄS MER: I planens bilaga Kompleerande hållbarhetsbedömning Hållbarhetsbedömning, antagen (foto: Pia Nordlander) Den hållbarhetsbedömning som nu gjorts är en komplettering till Hållbarhetsbedömning (2012) och fokuserar endast på att bedöma de delar av översiktsplanen som har ändrats. Rapporten bör därför läsas tillsammans med Hållbarhetsbedömning (2012). I den samlade bedömning som görs konstateras att revideringen av översiktsplanen generellt bygger på att Västerås stad har kommit längre fram i vissa planeringsprocesser samt att riktlinjer gällande allmänna intressen har uppdaterats. Förändringarna i den reviderade översiktsplanen bedöms generellt ge liten förändring i konsekvenser. Bedömningarna i Hållbarhetsbedömning (2012) anses därför kvarstå i stort och vara fortsatt aktuella för översiktsplanen i sin helhet. Strategierna för en hållbar utveckling har utvecklats och preciserats. De utvecklade strategierna omfattar tydligare exempel och riktlinjer och har i vissa fall integrerats i varandra. Exempelvis har social hållbarhet, hälsa och naturresurser i form av ekosystemtjänster, samt klimatanpassning lyfts fram i strategierna. Förändringen i strategierna bedöms kunna förbättra möjligheterna att leda vägen mot översiktsplanens vision, och för att styra planeringen mot en hållbar utveckling i Västerås. Planeringsinriktningen invånare 2050 innebär ytterligare invånare fram till 2050 vilket innebär förändrade förutsättningar för samhällsplaneringen inom flera aspekter. Att planera för en ökad befolkning väntas medföra flera positiva konsekvenser. Fler människor kan skapa en tät och blandad stad med fler mötespunkter och förbättrade förutsättningar för både social och ekonomisk utveckling. Men som Hållbarhetsbedömningen (2012) beskrev ger en ökad befolkning även större belastning på naturresurser och ekosystem och användningen av energi, material och mark riskerar att öka, vilket leder till mer utsläpp till luft och vatten och fler konflikter med natur- och kulturvärden. Med en ökad befolkningstillväxt blir det därför än viktigare att vidta kraftfulla åtgärder för att befolkningsökningen ska ske på ett hållbart sätt. En fortsatt satsning på en tät stad (samt serviceorter), även med en ökad befolkningstillväxt, ger goda förutsättningar för att hushålla med mark med kultur- och naturvärde samt värden för rekreation och friluftsliv. Staden som 84 VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN 2026

177 byggs inåt ska enligt strategin förtätas inte bara med bostäder och arbetsplatser utan också med gröna ytor. Att utveckla befintliga gröna strukturer i staden är positivt för flera hållbarhetsaspekter såsom hälsa, social hållbarhet, klimat och klimatanpassning och vatten. Förstärkta pendlingsmöjligheter i regionen skapar förutsättningar för att stärka kommunens attraktivitet som bostads- och arbetsort. Pendlingen kan också bidra till en starkare regional integration ur ett socialt perspektiv. Det finns däremot klimat-, jämlikhets- och jämställdhetsaspekter att hantera ifråga om utvidgade arbetsmarknader. En större befolkningstillväxt ger ett ökat bostads-, transport- och energibehov men ger också bättre underlag för att fortsätta utveckla cykel-, gång- och kollektiva transporter både lokalt och regionalt. Dock, då det tar tid att förändra den fysiska strukturen i en stad, liksom människors resvanor, riskerar ett ökat transportbehov ge upphov till fler bilresor och en ökad energianvändning. Det antas därför att utsläppen av koldioxid från transporter och bostäder kan öka fram till De tillkomna riktlinjerna för byggande på landet stärker kulturmiljö-, jordbruksmarks- och skogsmarksvärden och förtydligar strategierna för att bevara dessa. Att riktlinjerna anger undantag för utbyggnad av serviceorter kan dock inverka negativt på specifika värden. Andelen skogs- och jordbruksmark samt kulturmiljövärden i kommunen riskerar därför ändå att minska. Sedan 2012 har flera nya policyer, riktlinjer och handlingsplaner tillkommit som berör flera hållbarhetsaspekter. Dessa kan hjälpa till att förtydliga och förstärka de olika aspekterna samt underlätta att leda samhällsplaneringen i en hållbar riktning. Flera fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner har antagits eller påbörjats. I vissa fall har de planer som utvecklats skiljt sig från beskrivningen i Översiktsplanen Dessa förändringar kan ha betydelse för vissa hållbarhetsaspekter i de enskilda fallen men har ingen förändrad inverkan på Hållbarhetsbedömningen Västerås stad har genom utredningar, planer, handlingsprogram och riktlinjer inom klimatanpassningsområdet stärkt sina förutsättningar och möjligheter att möta och hantera ett framtida förändrat klimat t ex höjda vattennivåer i Mälaren, skyfall och varmare stadsklimat vilket synliggjort och förstärkt klimatanpassningsfrågorna i översiktsplanen. Att inkludera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen bidrar också positivt till att skapa förutsättningar för klimatanpassning. VÄSTERÅS ÖVERSIKTSPLAN