Rv 40. Riksväg 40. Riksväg Startsida Landskapet Fornlämningar Loggbok Kontakt

Transkript

1 Rv 40 Riksväg 40 Startsida Landskapet Fornlämningar Arkeologisk utredning för etappen Dållebo-Hester Under snart mer än 10 år har Vägverket Region Väst planerat för en utbyggnad av Riksväg 40 till motorväg mellan Borås och länsgränsen mot Jönköpings län. Vägen byggs i etapper och om allt går enligt planerna sker under 2007 byggstart för nästa etapp av vägen. Sträckan som är 18 km lång, sträcker sig mellan Dållebo och Hester i Ulricehamns kommun. Under 2004 blev de arkeologiska och agrarhistoriska undersökningar klara inom utbyggnadsetappen Borås-Rångedala. Då var det endast tre fornlämningslokaler som berördes av vägen, bl.a. ett folkvandringstida gravfält av en typ som tidigare inte har påträffats inom regionen. Gravarna utgjordes av stensättningar byggda av grövre stenar och markfasta block och med endast enstaka ytterst små brända ben som gravskick. Under denna ljumma höst genomför UV Väst och Kula HB den andra fasen av en arkeologisk utredning som innebär fördjupade fältinventeringar, arkiv och kartstudier och sökschaktsgrävningar med maskin för att lokalisera forn- och kulturlämningar i landskapet. Delsträckan har tidigare omfattats av en kulturhistorisk utredning fas 1 inom flera olika vägalternativ, och en förstudie samt vägutredning. Idag finns en beslutad vägkorridor som innebär att den nya Rv 40 passerar huvudsakligen genom höglänta skogsmarker norr om den befintliga riksvägen. Vägverkets underlag för ny Rv 40, sträckan Dållebo-Hester i Ulricehamns kommun. Inom korridoren är väglinjen i stort sett fastlagd. Klicka på kartan för en större bild. Målsättningen förutom att identifiera tidigare okända forn- och kulturlämningar inom väglinjen är att värdera och beskriva kulturmiljöer och odlingslandskap som ett underlag för länsstyrelsen i en vidare MKB-process (miljökonsekvensbeskrivning). Vägverket har under arbetets gång haft en uttrycklig önskan om att tidigt få kännedom om kulturmiljöer som vi bedömer som känsliga ur bevarandesynpunkt. Detta för att man i ett tidigt skede av arbetsprocessen ska kunna planera för en bättre anpassning av vägen. Både av kostnadseffektiva skäl givetvis men också utifrån en tydlig medvetenhet kring miljöers olika 15:44:50]

2 kulturvärden vilket är glädjande. I de fall vi uppfattar att vägarbetsområdet kommer att innebära konkreta ingrepp i en skyddsvärd kulturmiljö, eller att enskilda komponenter hotas av exploatering, har vi föreslagit en anpassning av vägen. Samverkan har varit mycket god. Odlingslandskapet vid Öndared präglas av ålderdomlig betesmark, stengärdesgårdar och röjningsrösen. Här har vi föreslagit en flyttning av vägen för att bespara miljön i helhet, även om inte själva beteshagen berörs. Foto: Gisela Ängeby. Nyfiket sällskap vid utredningen - Highland cattle vid Öndared. Foto: Per Connelid, Kula HB. 15:44:50]

3 Rv 40 Sjuhäradsbygdens landskap Startsida Landskapet Fornlämningar Sydsvenska höglandet Vägen planläggs i en helt ny sträckning norr om den befintliga Rv 40 som i nästan rak öst-västlig riktning skär genom Sjuhäradsbygden på en kuperad del av det Sydsvenska höglandets skog- och mossrika västsida. Efter stormen Gudrun står de förr täta barrskogarna mindre täta och stormfällena är många. Landskapet är brutet, jordmånen är tämligen bördig men innehåller mycket sten och block. Landytan är till största delen täckt av stenbunden skogsmark i starkt kuperad och höglänt terräng som vid Vistaberg strax väster om Ulricehamn når en högsta punkt på över 300 m ö h. Odlingslandskap Högsta kustlinjen ligger i Sjuhäradsbygdens norra del på ca 125 m ö h. vilket innebär att större delen av området aldrig har varit översvämmat av havet efter den senaste nedisningen. Passager av vägen skär också genom ett uppodlat och öppet kulturlandskap kring framförallt sjöarna Tolken och Åsunden, och vägen kommer här att närma sig förhistoriska och historiska huvudbygder, exempelvis riksintresset Ätradalen norr om Ulricehamn. Odlingslandskapet präglas på flera håll av småskalighet, rumsligt sett välbevarade inägomarker och rikligt med stengärdesgårdar, somliga av dem är ovanligt breda och välhållna. Två vattenleder berörs av planerade brobyggen, Viskan och Ätran som båda har varit centrala kommunikationsleder under förhistorisk såväl som historisk tid. Ätradalen vid Ulricehamn. Vid utredningen hittar vi härdar i en gip mellan Vistabergs branta bergsväggar, högt ovan dalen. Foto: Pär Connelid, Kula HB. 15:44:59]

4 Glenn Johansson står på en vacker och bred stenmur som ramar in betesmarken vid Vings-Torp. En del av stenmuren riskerar att försvinna när vägen byggs. Foto: Gisela Ängeby. Marginalområden? Frånsett Ätradalen med dess rika fornlämningsmiljöer, finns sedan tidigare mycket få kända fornlämningar och kulturmiljöer inom den beslutade väglinjen. Detta är delvis en effekt av att vägen styrts undan från de känsliga fornlämnings- och kulturmiljöer som ringades in vid den kulturhistoriska inventeringen. I ett nutidsperspektiv skulle bygderna kunna kallas för marginalområden, men detta ger en missvisande bild som faller tillbaka på landskapets karaktär av oländig terräng och som sådan, oattraktivt under förhistorisk tid. I sin nuvarande utformning kommer vägen att krocka med fem registrerade fornminnen; en hålväg (RAÄ 207), tre förhistoriska gravar (RAÄ 79 och RAÄ 244) och två lösfyndlokaler för bergartsyxor (RAÄ 200 och RAÄ 98), samtliga i S Vings socken. Den arkeologiska utredningen visar på något helt annat. De lämningar vi funnit tyder på ett mångfacetterat bruk av en stenig skogsbygd under olika förhistoriska och historiska tidsepoker och fram till nutid. En snårig sak att leta fornlämningar. På just denna plats fann vi en härd och diffusa mörka fläckar. Foto: Glenn Johansson. 15:44:59]

5 15:44:59]

6 Rv 40 Typer av fornlämningar Startsida Landskapet Fornlämningar Röjningsrösen I den täta barrskogen ligger en mängd övermossade odlingrösen och i mer öppen mark syns terrasskanter efter äldre odling. Röjningsrösena har ett ålderdomligt utseende och sannolikt är merparten av dem förhistoriska eller medeltida. Bland anläggningarna finns rösen som är relativt stora och flacka, och vi kan inte utesluta att det rör sig om gravar. Vid Bytorp i Rångedala socken undersöktes 2004 ett förmodat röjningsröse som i själva verket visade sig vara en grav från yngsta bronsålder. Här ställs vi inför ett antikvariskt problem om det till formen inte går att skilja odlingsrösen från gravar, och båda lämningarna återfinns i samma miljö. Inom vägsträckningen är det sammanlagt 10 lokaler med fossil åkermark som är förundersökningsobjekt, och i anslutning till dessa sedan länge övergivna odlingsytorna finns förhistoriska och historiska bebyggelseindikationer, förhistoriska gravar och äldre färdvägar. Röjningsrösen av sannolikt förhistoriskt ursprung dominerar som fornlämningskategori de nyupptäckta lämningarna inom Rv 40 nya sträckning. Ödegårdar En målsättning har varit att med hjälp av det äldre kartmaterialet spåra ödegårdsbebyggelser utmed Rv 40. Utredningen har givit ett par intressanta lokaler med spår i marken efter husgrunder och gropavallar (en äldre form av hägnad) som sannolikt kan föras till ett medeltida bruk av landskapet. Förhoppningsvis kan förundersökningar komma att lämna sådana resultat att vi får möjlighet att belysa den medeltida ödegårdsproblematiken i regionen. Järnhantering Vidare hittar vi kolningsgropar, dock inte så många, som är spår efter en lågteknisk järnproduktion förmodligen kopplat till blästbruk som bedrivits under både förhistorisk tid och senare. Gravar Utredningen har också resulterat i två nyupptäckta gravfält av typen flacka stensättningar från förmodligen äldre järnålder vid sjön Tolken och vid Hede, strax söder om Röstesjön. Gravfältet vid Hede kommer att hamna inom väglinjen. Gravfältet består här av mycket flacka stensättningar, minst sju stycken, som ligger i en låglänt och stenig, fuktig beteshage täckt av högt gräs och starr. Utan sökschaktsgrävning hade förmodligen inte gravfältet 15:45:15]

7 upptäckts, väl dolt i den flacka och fuktiga beteshagen som heller inte i första hand skulle ha uppfattats som ett typiskt gravläge. I sluttningen av en markant höjd öster om gravfältet finns tjocka kolluvium som kan ha koppling till förhistorisk odling. Det andra gravfältet som dock inte berörs av den planerade vägen, är klassikt beläget i sluttningen ned mot sjön Tolken. Från gravfältets position är utsikten över sjön storslagen. Vår projektchef, likt härföraren pekar han ut över nejden. Viktor Svedberg på en av stensättningarna som ligger i det nyupptäckta gravfältet vid Tolken, dock utanför planerat vägområde. Gravfältet ligger i en stenig beteshage med en riklig flora av vackra slåtterängsväxter. Foto: Gisela Ängeby. Boplatser och andra visten Ännu ett spännande förundersökningsobjekt inom vägsträckningen ligger alldeles väster om Ulricehamn, högt uppe bland Vistabergens branta bergssidor och dramatiska stup. Vägverket planerar en tunnel genom bergen, och tunnelmynningen berör här sadellägen och platåer som vi uppfattar som intressanta ur ett äldre stenåldersperspektiv. Vår förhoppning är att finna spår efter äldsta stenålder i kanten av Ätrans sedimentfyllda dalgång. I en gip högt ovan Ätradalen fann vi härdar som möjligen är spår efter en tillfällig jaktstation. Geografin är dramatisk och för tanken till människans bruk av berg och klippor som del av en rituell och religiös föreställningsvärld. Förhistoriska boplatser av en typ som vi vanligtvis möter i fullåkersbygder, de med många stolphål, gropar, härdar och annat, har vi inte stött på i Rv 40 utredningsschakt. Vi saknar spår efter hus i form av tydliga stolphål, men däremot hittar vi härdbottnar, kokgropar och övriga svårtolkade diffusa färgningar. Det blir en av flera viktiga frågor inför förundersökningar att söka spår efter förhistoriska hus. Vi är i slutet av en arkeologisk utredning men bara i början på en spännande förhistorisk och historisk resa genom ett landskap av stock och sten, den steniga skogsbygden. 15:45:15]

8 Utredningsschakt vid Torpet Hede, ett av förundersökningsobjekten. I skogen ligger förhistoriska röjningsrösen inom väglinjen, och i skogskanten mot åkern lär det ha funnits en hällkista (RAÄ 70, Ulricehamns stad). I schakten påträffades stolpfärgningar och en rad stenlyft som kan utgöra hörnet av en byggnad indikerad utifrån historiskt kartmaterial. Inom vägområdet finns också härdar, och ett bergartsavslag påträffades. Foto: Per Connelid, Kula HB. 15:45:15]

9 Rv 40 Startsida Landskapet Fornlämningar Här kommer efterhand rapporter om hur utredningsarbetet fortskrider längs riksväg :45:26]

10 Rv 40 Startsida Landskapet Fornlämningar RAÄ UV Väst tel: e-post: Gisela Ängeby (projektledare) :45:33]