ETERAKTUELLT. Nummer 2 april - maj 2011 årgång 53. Sveriges DX-förbund - Senaste nytt på Dubbelnummer - 80 sidor helgläsning!

Transkript

1 Tidningen för världsradiolyssnare och DX-are ETERAKTUELLT Nummer 2 april - maj 2011 årgång 53 Sveriges DX-förbund - Senaste nytt på Dubbelnummer - 80 sidor helgläsning!

2 Redaktion Innehåll nr Clandestine 3 Listening on the shortwave bands 6 Klassiska DX-mottagare: Panasonic DR-B600 8 Vi har läst 11 På semesterresa i Spanien 12 Från amatörbanden 15 Om den svenska DX-historien 18 Radio Nord revival 18 Standard Radio SR NA-horisont 24 Kubansk Wikipedia lättar på förlåten 28 LA-horisont 31 Förbund på dekis? 32 DX-parlamentet 2011 i Motala 30 Sveriges DX-förbund Box 1097 S GÖTEBORG info@sdxf.se Stoppdatum nr Huvudredaktionen 2 juni Spaltredaktörer 4 juni Sista minuten 9 juni Eteraktuellt är organ för Sveriges DX-förbund (SDXF). ISSN Eftertryck med angivande av källan är tillåtet såvida inte annat anges för respektive artikel. Reproduction is allowed, unless otherwise stated, provided that credit is given to the source. Tryckt av HC Tryck/Ale Tryckteam Magnus Jesperson: Ansvarig utgivare och huvudredaktör. Erik Johansson: Redaktionssekreterare. Moritz Saarmann: Annonsredaktör. Eteraktuellt bygger till stor del på bidrag från läsarna. Vi är tacksamma för alla former av bidrag - allt från tips till tipsspalter till underlag för hela artiklar. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkommet material. Bidrag kan sändas antingen till huvudredaktionen (adress ovan) eller direkt till respektive spaltredaktör. För att kunna komma med i en viss utgåva måste bidrag vara framme senast vid stoppdatum (se ovan). För material som önskas i retur är det viktigt med fullständig uppgift om namn och adress. Eteraktuellt, annons: annons@sdxf.se Eteraktuellt, adressändring: eteraktuellt@sdxf.se SDXF webbredaktör: webred@sdxf.se Plusgirokonton: (medlemsavgifter) (DX-köp) Aktuellt på banden 36 QSL-posten 41 Kalendern 47 DX-filateli 48 Omslaget QSL-kortet från Radio Nord revival och radiostationen i Motala. Adressändringar anmäls helst till: registrator@sdxf.se Saknad eller skadad tidning meddelas i första hand: vordf@sdxf.se Sveriges DX-förbund, förkortat SDXF är en opolitisk ideell organisation med syfte att främja, stimulera och sprida information om DX-ing och kortvågslyssning. SDXF ger ut tidningen Eteraktuellt som kommer ut med 6 utgåvor per år. SDXF är dessutom sammanhållande organisation för ett antal lokala DX-klubbar i Sverige. Medlemskap i SDXF (helår, Sverige): 275 kr inkl. Eteraktuellt, Familjemedlemskap inkl 1 EA 275 kr, utan Eteraktuellt 125 kr, betalas in på Plusgiro För medlemmar utanför Sverige gäller andra avgifter som meddelas på begäran. Menbership rates valid outside Sweden can be obtained on request. Alla tider i Eteraktuellt är angivna i UTC (GMT). All times are UTC! Eteraktuellt C/o Magnus Jesperson Regementsgatan VÄSTERÅS E-post: eteraktuellt@sdxf.se Telefon Fax (ring innan!) Redaktionssekreterare Erik Johansson Stångholmsbacken 56, 1 tr SKÄRHOLMEN E-post: redaktion@sdxf.se Telefon

3 Clandestine Björn Fransson Lunds Västra VISBY afrikahorisont@sdxf.se Konflikter ger nya "targets" Så var det dags för en Clandestinespalt igen. Den senaste tiden har flera så kallade target -länder varit mycket aktiva och omskrivna, så det känns naturligt att börja med dem. När ni läser det här kan dock åtminstone Libyenkonflikten vara över och hur det gick vet bara ni, kära läsare. Fria Libyens Radio Så här skriver Ullmar Qvick: Vaknade i natt vid tiden SNT och slog på min lilla Sony ICF7600GR med ferritantenn. På 1251 khz hördes Tripoli med demonstranter, säkert Gadaffitrogna, och sedan telefontalet som Gadaffi höll (tror jag, för det hade varat 20 minuter och det gjorde detta också). Sedan kom lite musik och kl 0200 ID-et: Saut Afrikiya min al-jamahiriya al-ozma - Afrikas röst från den stora republiken. Inte så stor idag, när regimen bara behärskar delar av landet. Bengt Ericson och From the Radio Shack rapporterar om Fria Libyens Radio på 675 och 1125 khz. Under dramatiska skeenden är det minst lika intressant att lyssna på sådant som på riktiga DX-rariteter, tycker jag faktiskt. Mina tankar går tillbaka till Ungern 1956 och upprorets tragiska avslutning. Är Commando Solo också igång? Som i alla stora konflikter, där USA är involverat, skickar man också sitt radioflygplan för att sända propaganda, PSYOPS, från luften. Man kallade operationen för Commando Solo. Troligen är det den, som jag hörde i slutet av mars på khz med korta meddelanden på arabiska och sedan översatta till engelska. Jag lyssnade runt och stationen hördes mycket bra, vilket tyder på att den i alla fall befann sig i Europa. Kanske var det ett plan av typen Lockheed EC-130J, som på bilden? Det foto på det inre av Commandos solos flygplan var, om möjligt, ännu rörigare, så det fick bli det här! Vill du höra hur det låter, kan du gå in på där det finns inspelningar från YouTube från sändningarna. Meddelandena vände sig till officerare i den libyska armén och handlade mycket om To Libyan Navy Officers stop fighting! Leave your arms and no harm will come to you. For your own safety return to your port immediately! Return to your home and family etc. Rörigt värre i Fria Libyens Radiostudio. Fotot är Från Internet, så kvaliteten är inte den bästa! Voice of Free Libya har också hörts med engelska från Al-Baida. Så här löd anropet: This is the Voice of Free Libya from Al-Jabal al-akhdar (The Green Mountain). Enligt vissa källor lär stationen i Tripoli också ha sänt kodade meddelanden via sändaren på 1125 khz. Då kallade man sig för Army of the Liberated Libya the Army of 17th of February. Samtidigt kör naturligtvis Gadaffitrogna sina vanliga program över de sändare som de ännu kontrollerar.. QSL från Radio Free Sarawak Själv ska jag bidra med några QSL, som glatt mig mycket. Det första kommer från Radio Free Sarawak, som har ett representationskontor i Schweiz. Efter ett tips på Internet skickade jag min rapport till Bruna Manser Fonds, Socinstrasse 37, CH-4051 Basel, Schewiz. Anknytningen till Sarawak får man i bolagets tilläggsnamn: Fairness im Tropenwald, vilket är någon slags engelsktyska ( tyngelska?) och skulle kunna betyda: Rättvisa i tropiska regnskogar. Erwin Zbinden, som faktiskt låtit trycka upp ett riktigt QSL-kort, skriver så här: Trots att vi inte är någon radiostation, så stöttar vi radioledningen moraliskt. Vi skickar din rapport vidare till stationen, så den får veta att du har hört dess program. Radio

4 Free Sarawak startade den 16 november och du kan läsa mer om den på www. radiofreesarawak.org. Annonsören och presenta-tören var, som du skrev, mycket riktigt Papa Orang Utan. Språken vi sände på var Malay och Iban. raised on a small island in Canada, (Nootka Island on the west side of Vancouver island if you want to look it up on Google) so we have much in common. I don t recall getting your back in October, sorry. Yes, indeed, our broadcast is in Dari language. The frequencies now are 6125 khz at 2:30 UTC and 9400 khz at 15:00 UTC. The programs are designed for Afghanistan and the signal is optimized for that region. I am surprised it reaches to Sweden. I guess that explains why we get some letters from Afghans living in your country. Our web site has a live stream. Look for Streaming Dari Radio. You can also locate Sadaye Zindagi on the shoutcast web site, And did you notice that we have now added satellite TV broadcasts as well. If you like, you can watch these on line, too. Jag vet inte om det är Papa Orang Utan som sitter i studion, men det är mycket troligt! Thanks again for your report. I hope you can share your listening with your Afghan or Persian friends. Mark Anderson - Pamir Productions marka@pamteam.org Website: Det senaste schemat för stationens sändningar på Bahasa Malay: Kl på khz och på 6205 khz. Jag passar på att lägga in en kommentar från LWV (Lennart Weirell, som bott i sex år i det tropiska landet Malaysia) apropå min artikel om Radio Free Sarawak i EA nr 6/2010, där jag skriver: samt regionalstationen på ögruppen Kota Kinabalu, Sabah (1990 : Detta är fel! Kota Kinabalu är ingen ögrupp i Sabah utan huvudstaden i delstaten Sabah. Kota Kinabalu hette tidigare Jesselton, men döptes om 1968 efter berget Mount Kinabalu (4095 m), som jag själv besteg Vidare kan jag bekräfta att percuma betyder fri eller gratis på Malaysiska och c:et uttalas mycket riktigt som tj eller ch. Tack, LWV! Det är härligt att ha uppmärk-samma läsare, som dessutom hör av sig! Radio Sadaye Zindagi Från Radio Sadaye Zindagi fick jag ett personligt skrivet , undertecknat Mark Anderson på Pamir Productions, marka@pamteam.org. Jag väljer att låta er läsa hela mailet: Hi Björn Fransson, This was a most interesting report, not only of the radio transmission but also of your life and your island. I have visited the south part of Sweden one time and enjoyed it, but didn t get to see much. I am also almost retired, 4 children and 10 grandchildren, and was Som alla ser är detta en karta över "ett grönt Afghanistan". I alla fall lär texten betyda just det! Marks arbetsgivare, Pamir Productions, skriver på sin hemsida, att de jobbar för Afghan Christian Media. Jag är lite osäker på statusen på den här stationen. Dess budskap är religiöst, men clandestine blir den ju genom att den vänder sig till en publik i ett land, där den kristna religionen nog inte får så stort utrymme eller ens tillåts. På hemsidan antyds att programmen handlar mycket om studier av de kristna, bibliska texterna. Radio Dardasha 7 Nästa station som svarat är Radio Dardasha 7, som annonserar adressen Dardasha 7, P O Box 991, Larnaca, Cyprus. QSL-et är en mycket enkel stencil där Dardasha Staff bekräftar min mottagning av stationens arabiska program. Jag hörde den på 9440

5 khz kl UTC. Stationen har en hemsida, men den är på arabiska och inte lätt att uttolka något från: Senaste schemat talar om att man använder sig av sändare i Tyskland: WER 125 kw NAU 125 kw WER 125 kw WER 125 kw Alla program är på arabiska. På hemsidan finns det i alla fall en karta, som visar vilka länder man vänder sig till och det är alla dem, som nu omfattas av folkens resning mot sina diktatorer. Stationen började sina sändningar den 17 januari På arabiska liknar dess namn en annan radio- och TVorganisation: Går du in på den, så kommer du till Dardasha 7 i alla fall! Någonting säger mig att stationen har med Trans World Radio att göra, inte minst adressen på Cypern. På hemsidan finns samma logotype som jag fick i ett brev från Monte Carlo Doualiya, som tidigare hette Radio Monte Carlo Moyen Orient, och som vände sig till samma länder i Nordafrika och Mellanöstern som Dardasha 7. Den har i sin tur också förbindelser med radiokedjan France 24. Sudan Youth Radio Nyligen annonserade en sudanesisk antiregeringsgrupp, bestående av ungdomar, att de startat en radiostation på kortvåg. Gruppen vill ha en ändring i landets regim, eftersom den ser att den ekonomiska situationen blir allt sämre och att matpriserna drar iväg okontrollerat. Den menar vidare att det är läge för en revolt mot det 22 år gamla styret under ledning av President Omer Al-Bashir. Alla sådana försök har hittills omedelbart slagits ner med våld. Ungdomsgruppen, som kallar sig Youth for Change eller Shararah, som är arabiska för gnista, har fört upp motståndet till nya nivåer genom att annonsera att de nu kommer att sända program, som kommer att kunna höras över hela landet. Uppgifterna om att man började sända torsdagen den 31 mars lade Shararah ut på Facebook. Bilden nedan är från Dardasha 7:s hemsida: Nu är det inte fråga om någon ny sändare, utan man hyr sändningstid via någon stor internationell sändaran-läggning. Programmen kommer att sändas varje tisdag, torsdag och lördag kl på khz. Så här skriver man: Vi vill uppmana lyssnare i alla delar av Sudan att följa våra sändningar och rapportera till oss om hur vi hörs. Bidra gärna med material och nyheter genom att skicka ett mail till syr.radio@ gmail.com. Tryckta media har hittills varit tämligen befriade från statlig kontroll, medan sändningar från fria radiostationer tidigare stoppats på ett effektivt sätt, särskilt i eller i närheten av huvudstaden Khartoum. Staten filtrerar också och kontrollerar all Internettrafik. Det finns idag 16 radiostation på FM-frekvenser i Khartoum, de flesta sänder dock bara underhållning, religiösa program och sport. (Uppgifterna kommer från All Africa.com) Anker Petersen meddelar att han hört Sudan Youth Radio på den angivna tiden och frekvensen, men med många tekniska problem. Programmet bestod av korta meddelanden på arabiska och sudanesisk musik. Jag testade idag, torsdag, men det fanns bara en bärvåg vid den aktuella tiden. De har kanske fortfarande tekniska problem med överföringen till sändaranläggningen? Hur blir det med Södra Sudan? Hur det blir med Södra Sudan får vi kanske veta under våren. Dagen för bildandet av en ny stat närmar sig med stormsteg och kanske vi i nästa nummer presentera ett nytt legalt land under rubriken Afrika horisont? Det skulle vara trevligt med en radiostation på kortvåg från den nya huvudstaden Juba. Förberedelserna är i alla fall i full gång och det har redan presenterats såväl en ny flagga som en nyskriven nationalsång. Dagens Nyheter hade i sin mycket intressanta månadstidning "DN.Världen " en stor artikel inför Södra Sudans självständighet. Man tipsar om att Nationalsången kan sökas på Youtube. Sök på "nationalsång" och "Dagens Nyheter" eller lyssna direkt på: youtube.com/watch?v=inbe31axtjs.

6 Listening on the short waves today En amerikansk DX-historik Vem är författaren? Den amerikanske juristen och kände DX-aren Jerome S. Berg (Jerry Berg) bor i Lexington, MA, USA och han är bl a välbekant som ledamot av Executive Committe för NASWA, North American Short Wave Association, den största DX-klubben i USA, och som ordförande för The Committe to Preserve Radio Verifications (bevarar QSL kort m m) samt biträdande producent för webbplatsen Han har också givit sig i kast med den amerikanska DX- och kortvågslyssnarhistorien gav han först ut On the Short Waves, ; Broadcasts Listening in the Pioneers Days of Radio på McFarlands förlag (www. mcfarlandpub.com). Den kom också ut som häftad Berg har lyssnat på kortvåg i över 50 år och i samband med att han blev pensionär så gav han sig i kast med två uppföljare: Broadcasting on the Short Waves 1945 to Today (inbunden 488 sidor, 90 foton) (ISBN ) som handlar om hur amerikanska lyssnare har uppfattat olika radiostationer och deras utbud från andra världskrigets slut t.o.m. i dag. Vad jag tänkte skriva om i dag är den tredje boken: Listening on the Short Waves, 1945 to Today (415 sidor, 120 foton) och finns i dag som häftad (ISBN ). Jag frågade för något år sedan om DX-köp tänkte/kunde köpa in den, men det var något strul med förlaget. Jag vände mig i stället därför till min lokala Djursholms Bokhandel, som tyckte att det var ett lite kul och annorlunda uppdrag. Efter knappt en vecka hade jag därför de två böckerna i min hand för det totala priset av 1164 kr inkl frakt, varav Broadcasting kr och Listening kr, och de beställde böckerna från en kontakt i Storbritannien, som gjorde det avsevärt billigare med porto och snabbare än från USA, vilket skulle ha tagit över en månad. Rent allmänt har jag tyckt att det har varit intressant med den amerikanska utgångspunkten för DX-lyssnaren, men mycket känner vi ju också igen från motsvarande i Europa och jag har tyckt att det har ett tillräckligt allmänt intresse för alla DX-are. Boken är i varje kapitel så fylld av olika fakta kring vår hobby att man kunde faktiskt arrangera olika föredrag, seminarier eller liksom förr studiecirklar kring vad som skrivs och vad som har skett med och i vår hobby och som har för oss fortfarande ett allmänt intresse. Jag skulle gärna höra t ex höra Risto Vähekainu från Finland göra analyser av den karaktär han gjort på de senaste EDXC-mötena, DX-activities 2009 och Brief EDXC History 2010, på mycket av de material som presenteras i boken. (Tänk om vi hade gjort en årsbok av alla fina föredrag och rapporter?!). Eller kanske någon av dem som hjälpt Jerry Berg från Skandinavien t ex Finn Krone, Anker Petersen, Torre Ekblom, Jan Tunér eller Henrik Klemetz kunde berätta om sitt arbete på något DX-parlament. The short wave audience Efter att det första kapitlet i boken avhandlat en kort resumé av DX-historien fram till 1945, så tar Jerry Berg upp den eviga frågan om DX-aren är programlyssnare eller endast är ute efter QSL. I en NASWA-enkät 1995 var det 50/50 mellan DX-are och programlyssnare. I WRTH 2011 skriver Jerry Berg: QSL-ing Then and Now - QSL cards, once a visible sign of importance of verifying successful transmissions, are becoming a thing of the past, men han argumenterar starkt för att QSL-ing can still be an important party of DX-ers life. När det gäller lyssnarundersökningar är Berg skeptisk. Det är bara på Nya Zeeland och i Finland som mannen på gatan vet vad DX-ing är ansågs BBC ha 183 miljoner lyssnare, VOA 116 milj, DW tidigare 90 milj, och Radio Canada 4,1 milj. Som vi har sett under det senaste året har dessa siffror varit i sjunkande på grund av bl a reduceringar i språkgruppernas utbud. Lyssnarbrevens antal är ju också av visst intresse. I början av 1980-talet mottog BBC brev, Radio Moskva , DW ( ), HCJB 75000, Radio Japan och China Radio International uppgav 1993 över brev. Berg tycker också att det är dåligt med programinformation från radiostationerna och DX-publikationerna till DX-lyssnarna och nämner flera exempel där försök gjorts att samla detta, men misslyckats för att radiostationerna själva inte hängt på. Larry Magnes Passport to World Band Radio gjorde försök att presentera det tio bästa programmen och liknande, men är undantag från regeln. Clubs Jerry Berg säger att om radiostationerna räknar lyssnare

7 till miljoner så har de organiserade DX-och radioklubbarna kunnat räkna sina medlemmar i enstaka fall till tusentals, men oftast i hundratals medlemmar. NASWA hade t ex 1986 ca 1000 medlemmar (hälften av vad de haft som högst). Antalet klubbar som namn nämns i boken är för 1960 ca 50, 1970 ca 80 och klubbar till upp till högst ca 90 klubbar, men vid denna tid började också en del småklubbar att läggas ned. Boken innehåller närmare 100 sidors historik över amerikanska och kanadensiska klubbar samt en internationell avdelning där Sverige, Finland, Norge och Danmark samt övriga Europa återfinns tillsammans med Indien, Japan och Asien och Australien/Nya Zeeland. A footnote to the DX history I avsnittet om ANARC (Association of North American Radio Clubs ) som har liknande uppgifter som EDXC i Europa och inte var en klubb utan en sammanslutning av olika klubbar i USA och som f ö inspirerades av tillkomsten av DX-alliansen (Jan Tunér The DX-alliansen - a national union of Swedish DX clubs i How to listen to the world 1965/66) ANARC organiserade klubbar med mer än 50 medlemmar och tog bl a initiativ till ANARC Convents, som gästades av över 200 delegater hade ANARC 17 medlemsklubbar, varav 2 klubbar hade fler än 1700 medlemmar och den största 2100 och den minsta 35 medlemmar, med totalt ca 7900 medlemmar. Historien varför ANARC sedan lades ned 2005 är en lärorik historia, bl a upplevdes den som konkurrent till de stora klubbarna. NASWA har tagit över en del av ANARC:s uppgifter i dag. Till rubriken kan fogas att jag själv omnämnes indirekt under ett avsnitt om European DX Council EDXC (Not 69) For details on the early days of the EDXC, see Claes W Englund, The European DX Council in How to Listen to the World 1969/70 page 188 och Jyrkki K Talvitie i HTLTTW 1971 p 145. How to Listen to the World gavs ut av World Radio TV Handbook Ltd. Literature Avsnittet om böcker och tidskrifter är också om ca 100 sidor. De tidigaste publikationerna var s.k. loggar med DX-nyheter, och officiella tabeller m m som t ex the Bernlistan (ITU), som började redan 1932, BBC Monitoring Service och olika elektroniska tidskrifter såsom Popular Electronics , DX-tidningar och nyhetsbulletiner, WRTH efter andra världskriget, How to Listen to the World, till dagens Klingenfuss och Sender und Frequenzen. Listener s programmes Det har varit riktigt kul och nostalgiskt att läsa historierna bakom de olika DX-programmen: DX-ers Calling i Australien, kanske världens första DX-program, Sweden Calling DX-ers med Arne Skoog och George Wood, DX Juke Box & Media Network med Jonathan Marks i Holland, DX Partyline HCJB, Radio Canada Short Wave Club & SWL Digest med Pip Duke, World of Radio med Glenn Hauser, DX Window(DSWCI), This Radio Age & Arthur Cushen DX World från Nya Zealand, DX-Corner& Swiss Merry-go-Round med the two Bobs Thoman & Zanotti, Wave Scan med Adrian Peterson AWR m.fl. I boken nämns också lyssnarbrevprogram och lyssnarklubbar, som radiostationerna stått bakom. Receivers Ett 60-tal sidor ägnas åt radioapparaternas utveckling. QSL-ing Det är i sanning roande läsning om alla olika QSL-historier både från stationer och enskilda DX-are och hur QSL-policyn har utvecklats och ändrats under åren. T ex uppges att VOA 1991 hade obesvarade och i många fall ej ens öppnade lyssnarbrev. Det bidrog också till att VOA:s brevskörd minskade med 21% under åren Radio Nepal hade 3500 obesvarade rapporter Det finns också anledning till självkritik från den egna DX-leden. Alla rapporter har väl inte varit så lysande i kvaliteten, vilket bl a Radio Australia noterar redan 1947och tog upp ett svenskt exempel: I am collecting verification cards from different radio stations. Will you please be kind enough to send me your verification card? Olika diplom och DX tävlingar tas också upp till genomgång. Det är inte bara EDXC som har en landlista utan NASWA har en sådan som på 40 år har ökat från 212 länder till 2007 till 263 länder. Under dessa år hade samtidigt 76 länder blivit inaktiva (29%) dvs länder har slutat att sända på kortvåg. Computers Sista kapitlet handlar om datorer och Internet och hur det förändrat vår kommunikation och information som DX-are. Conclusion Jerry Berg dedicerar sin bok till Ken Board for his many years of Service to Short Wave Listeners. Hans bok World at the Twirl var ju en spännande introduktion till vår hobby på sin tid. Det är åtskilliga DX-are från USA som har fört fram vår hobby t ex Don Jensen, Gerry Dexter, Ian McFarland, Larry Magne, Adrian Peteson, George Jacobs m fl. Jerry Berg tar upp flera aspekter utvecklingen och framtiden för vår hobby. Radiomottagarna har utvecklats och gjort lyssningen mycket lättare, t ex digitalavläsning och portabla mottagare. Lyssnarna vet mycket mer om musik och språk. Och om vågutbredning. Det har blivit mer specialisering inom DX, som lärt oss om clandestine - och piratsändningar samt KV-lyssning av t ex Indonesien, Latinamerika och Asien. Lyssnaren vet ju också mycket mer om radiostationerna och deras inre liv. Trots allt är DX-arna an increasingly senior SWL population fanns 7 stora radioklubbar i USA och i dag endast två. Jerry Bergh avslutar : Time will tell what the fate of SW Broadcasting will be. One thing is for certain, however; the new technologies will never match the thrill of old, for it is not just what you hear on SW that is important, but how it reaches you. Det har varit några underhållande kvällar och många intressanta och nostalgiska återblickar i vår hobby i dessa dystrare vintertider som Jerry Berg så generöst bjuder på. Jag har nu verkligen lust att ge mig på den andra boken Broadcasting 1945 to today. Claës-W. Englund

8 Klassiska DX-mottagare Panasonic DR-B600 I förra numret handlade det om Panasonic DR-49, en av de få stationära apparaterna från denna välkända koncern som knappast kräver någon vidare presentation. Redan i detta nummer är det dags att presentera efterföljaren, DR-B600 (eller RF-B600 som den också kallas) som också blev den sista stationära kortvågsmottagaren från Panasonic. Mottagaren lanserades 1984 och tillverkningen fortsatte till Konstruktionen är avsevärt modernare än DR-49. RX-en är en dubbelsuper på KV med frekvenssyntes (MF 39,9-40 MHz och 450 khz) och en enkelsuper med MF 450 khz på LV och MV. Även på FM är mottagaren av typen enkelsuper, men MF-en är då som vanligt 10,7 MHz. Bestyckningen är 15 IC, 9 FET och 96 bipolära transistorer. Specifikationer Frekvensområden LV khz. MV khz. KV 1,611-29,9999 MHz. FM 87,5-108 MHz. Känslighet LV < 70 μv MV < 35 μv KV < 1,2 μv FM < 2,5 μv Siffrorna gäller för 6 db (26 db för FM) signal-brusförhållande. Undertryckning av falska frekvenser db. Selektivitet Bred 7/14 khz (6/60 db). Smal 3/8 khz (6/60 db). Uteffekt > 2 W i 8 Ω. Effektförbrukning 12 W 220V. Mått 122 (h) * 376 (b) * 291 (d) mm. Vikt 4,6 kg (utan batterier). In- och utgångar Hörlurar Inspelning Standby Extern högtalare Antenn (hög impedans)/jord BNC Antenn/jord (hög/låg impedans samt FM) klämkontakter Extern spänningsmatning 12 V. Handhavande Mottagaren är väsentligt mindre än föregångaren, och tur är väl det. Den är ungefär lika stor som en Yaesu FRG-8800, trots att det finns plats för åtta batterier av D-storlek för strömförsörjningen och ytterligare tre av AA-storlek för att hålla minnet vid liv. Känslan i knappar och reglage är rätt bra. Att bedöma kvaliteten hos dem är värre, eftersom mitt exemplar säkert är landets finaste. Den vanns nämligen av en duglig sloganförfattare som dock inte var intresserad av DX-in så apparaten blev kvar i sin originalkartong i

9 två decennier varefter ägaren avled. Barnen är inte heller DX-are så efter ytterligare några år åkte apparaten ut på Blocket. Den är alltså i praktiskt taget nyskick och inte kört många timmar. Mottagaren är en enkelsuper (MF 455 khz) på LV, MV, KV1 och en dubbelsuper (MF 2000 och 455 khz) på övriga kortvågsband. Knapparna på fronten är rätt små, men apparaten är ändå lätt att handha. Antingen slår man in frekvensen i khz eller så använder man den väl tilltagna avstämningsratten som har två utväxlingar. Det finns även en enkel skanningsfunktion, liksom 10 minnen. På undersidan finns en bygel som kan fällas fram för att apparaten ska inte ett bakåtlutande läge. Och den bör användas, annars är de nedersta knappraden lite väl nära bordsytan. Ljudet är riktigt bra, nästan i rörklass. En liten guldstjärna för separata bas- och diskantkontroller. Någon stjärna oavsett valör får däremot inte S-mätaren som är en riktig glädjemätare. Dessutom är skalan tryckt direkt på aluminum så kontrasten blir rätt dålig, något som ytterligare försämras av den underdimensionerade belysningen. Frekvensvisningen är av ljusblå fluorescerande typ som flimrar en aning irriterande då frekvensen ändras. På kortvåg visas frekvensen som XXXXX.X khz, på mellan- och långvåg utgår decimalen. Tyvärr stegar den då i valbart 1 khz eller 9 khz där, lite väl grovt. Stänger man av sklabelysningen ökar ljusstyrkan på teckenskärmen vilket indikerar att nätdelen är lite klent dimensionerad. Det går dock att använda en extern nätdel om så önskas. Känslighet, stabilitet och storsignalsegenskaper Känsligheten är rätt dålig på LV och MV. Visserligen presterar säkert apparaten bättre än angivna värden, men det räcker inte. På KV och FM är däremot känsligheten riktigt bra. FM-mottagningen är nästan lika bra som hos Grundig Satellit 600, vilket är ett mycket högt betyg. Men radion verkar vara gjord för att de interna antennerna ska användas, dvs. teleskop på KV och FM och ferrit på LV och MV. Ansluter man en yttre atenn inträffar oftast överstyrningsfenomen. Tursamt nog

10 finns en HF-förstärkningsratt. Telekopantennen går förstås att skjuta ner så att den inte stör vid anslutning av extern antenn. Men ferritantennen går inte att koppla ifrån vilket är en rejäl plump i protokollet. Som om det inte var nog med den bristande känsligheten på MV och LV. De som är intresserade av DX på dessa band bör därför titta åt ett annat håll, företrädesvis åt Icomhållet. För vissa marknader saknas dessutom anslutningarna för externa kontakter, att tänka på om man stöter på en apparat på tyska Ebay till exempel. Detta är förstås riktigt illa, direkt oacceptabelt för en radio i denna prisklass, faktiskt! Stabiliteten är fullt godkänd och mycket bättre än föregångaren. Undertryckningen av speglar är dålig på LV och MV och på sin höjd acceptabel på KV. Selektivitet På papperet ser det riktigt bra ut, men jämför man med en Icom IC-R75 med ungefär samma nominella filterdata "splashar" det betydligt mer i DR B-600 vilket naturligtvis inte alls är bra. Starka KV-sändare kan därför förstöra ett relativt brett omgivande område. Troligen har man använt sämre filter än i Icom, och även YaesuS modeller är bättre i det här avseendet. Sammanfattning Visserligen är modellen väsentligt bättre än DR-49 men priset var också högre vilket medför att den här radion idag är rätt ovanlig. Panasonic (och för den delen också Sony) lyckades aldrig med att tillverka apparater som var lika bra som den mera amatörinriktade fabrikanterna (Icom, Yaesu och Kenwood). En bidragsande orsak är att de envisades med att integrera en FM-del (som naturligtvis inte är gratis) i alla sina modeller. Att köpa en begagnad DR-B600 Apparaten var relativt dyr att köpa ny (uppemot 5000 kr) med tanke på vad man fick för pengarna. Detta avspeglar sig i begagnatpriserna som ligger på kronor, delvis också beroende på att apparaten är sällsynt. Dvs i samma härad som Icom IC-R70 ligger, en väsentligt mycket bättre apparat om än äldre. För den som företrädesvis lyssnar på starka stationer så kan den ändå vara ett vettigt köp eftersom användarvänligheten är oerhört mycket bättre på Panasonic än på nämnda Icom-modell. Och så får man en riktigt bra FM-del om intresse för den delen av hobbyn finns. Magnus Jesperson Eteraktuellt nr 3 Sista numret före sommaruppehållet! Bidrag du också med dina tips, QSL eller artiklar! Stoppdatum 4/