Protokoll från Landstingsstyrelsens arbetsutskotts sammanträde

Transkript

1 I II) ~, Landstinget DALARNA PROTOKOLL Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sammanträde Sida 1 (8) Protokoll från Landstingsstyrelsens arbetsutskotts sammanträde Tid: , kl Plats: Falun, Landstingshuset, Futurum Beslutande Ingalill Persson (S), Ordförande Thomas YlvE!n (V), 1:e vice ordförande Jan Wiklund (M), 2:e vice ordförande Gunnar Barke (S) Sören Bertilsson (S) Lena Reyier (C) Bo Brännström (FP) Ersättare Ivan Eriksson (S) Kristina Svensson (S) Ann-Catrin Lofvars (MP) Clas Jacobsson (M) Birgitta Sacn deus (KO) Lisbeth Mörk-Amnelius (OSP) Föredragande Landstingsdirektör Karin Stikå-Mjöberg Bitr Landstingsdirektör Sven Nilsson Övriga föredragande framgår i respektive paragraf. Sekreterare Nämndsekreterare Eva Bergfeldt Övriga tjänsteman Ekonomidirektör Peter Hansson Personaldirektör Lars-Olof Björkqvist

2 Landstinget Dalarna Central förvaltning Protokoll Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sammanträde Sida 2 (8) Innehållsförteckning Inledning och protokollsjustering Information 3 Arbetsutskottets beslutsärenden Direktiv för Landstinget Dalarnas företagshälsovård 4 49 Svar på remiss från Socialdepartementet: Upphandlingsutredningen slutbetänkande (SO U 2013: 12) Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling 4 50 Svar på remiss från Socialdepartementet: Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige 5 Landstingsstyrelsens beslutsärenden Aterkoppling på revisorernas granskning av landstingets rekrytering, villkor och aweckling av chefer 6 52 Aterkoppling på revisorernas granskning av förekomsten av riskbedömningar i vården 6 Protokollsjustering... 8

3 Landstinget Dalarna Central förvaltning Sammanträde Protokoll Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sida 3 (8) Inledning och protokollsjustering 47 Information Ordförandes förslag 1. Informationen antecknas till protokollet. Information lämnas om: A. Barn- och Ungdomspsykiatrin Verksamhetschef Tina Jäderbrant Bilaga 47 A B. Ekonomisk uppföljning (inkl information om finansförvaltningen) Ekonomidirektör Peter Hansson Personaldirektör Lars-Olof Björkqvist Bilaga 47 B:1-2 ~~. I~

4 Landstinget Dalarna Central förvaltning Protokoll Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sammanträde Sida 4 (8) Arbetsutskottets beslutsärenden 48 Direktiv för Landstinget Dalarnas företagshälsovård Diarienummer LD13/01529 Landstingsstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Landstingsdirektören ges i uppdrag att utreda och komma med förslag på en ny företagshälsovård för Landstinget Dalarna.. 2. Uppdraget ska avrapporteras till Landstingsstyrelsen senast i februari Sammanfattning av ärendet Avtalet med Landstinget Gävleborg om en gemensam nämnd för företagshälsovård upphör att gälla Uppdrag behöver därför ges till landstingsdirektören om att utreda och föreslå en ny företagshälsovård för Landstinget Dalarnas anställda. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag. Bilaga 48 A b) Uppsägning av avtal om gemensam nämnd för företagshälsovård. Bilaga 48 B c) Uppdrag till personaldirektören. Bilaga 48 C Kompletterande information i ärendet lämnas av ordförande Ingalill Persson, 1 :e vice ordförande Thomas Ylven, landstingsdirektör Karin Stikå Mjöberg och personaldirektör Lars-Olof Björkqvist. 49 Svar på remiss från Socialdepartementet: Upphandlingsutredningen slutbetänkande (SOU 2013:12) Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling Diarienummer LD13/00904 Landstingsstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Bilagda yttrande ska utgöra Landstinget Dalarnas svar till Socialdepartementet. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Upphandlingsutredningens huvudsakliga uppdrag är att utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv

5 Landstinget Dalarna Central förvaltning Protokoll Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sammanträde Sida 5 (8) statistik som ska samlas in. Utredningen tillsattes hösten Regeringens motiv var flera, bl a att få underlag till den då förestående översynen av EU:s upphandlingsdirektiv men också att beakta den utbredda kritiken mot gällande upphandlingslagstiftning och dess tillämpning. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag. Bilaga 49 A b) Remiss. Bilaga 49 B c) Sammanfattning SOU13:12. Bilaga 49 C d) Remissvar. Bilaga 49 D Upphandlingschef Gunnar Stålberg föredrar ärendet. SO Svar på remiss från Socialdepartementet: Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige Diarienummer LD13/00614 Landstingsstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Bilagda yttrande ska utgöra Landstinget Dalarnas svar till Socialdepartementet. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet I rapporten lämnas förslag hur Smittskyddsinstitutets framtida verksamhet ska se ut och hur samarbetet ska ske mellan Smittskyddsinstitutet och landstingens laboratorier och smittskyddsläkare. Landstinget Dalarna välkomnar förslaget. Det bör påpekas att staten bör stå för de kostnader för diagnostik som utförs av Smittskyddsinstitutet. Genomförandet bör ske i samråd mellan landstingen, smittskyddsläkarna och Smittskyddsinstitutet. Smittskyddsinstitutet bör i sin samordnande funktion ge tydlig information om var analyser skall ske. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag. Bilaga 50 A b) Remiss (131 sidor) c) Remisskrivelsen och sammanfattning. Bilaga 50 C d) Remissvar. Bilaga 50 D

6 Landstinget Dalarna Central förvaltning Protokoll Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sammanträde Sida 6 (8) Landstingsstyrelsens beslutsärenden 51 Aterkoppling på revisorernas granskning av landstingets rekrytering, villkor och avveckling av chefer Diarienummer LD13/00178 Landstingsstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen : 1. Aterkopplingen till revisorerna godkänns. 2. At personaldirektören uppdras att beakta revisorernas rekommendationer i granskningsrapporten, bilaga c ) Sammanfattning av ärendet Landstingets revisorer har granskat i vilken utsträckning landstingets strategier för chefsförsörjning, processer och rutiner för rekrytering och avveckling av chefer samt tillämpade anställningsvillkor stödjer målen i landstingsplan Rapporten visar att nuvarande strategier och arbetssätt för chefsförsörjning kan vidareutvecklas för att ytterligare stödja målen ilandstingsplanen. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag. Bilaga 51 A b) Revisorernas granskning av landstingets rekrytering, villkor och avveckling av chefer. Bilaga 51 B c) Granskningsrapporten. Bilaga 51 C 52 Aterkoppling på revisorernas granskning av förekomsten av riskbedömningar i vården Diarienummer LD12/03032 Landstingsstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 1. Aterkopplingen till revisorerna godkänns. Sammanfattning av ärendet Konsultfirman BDO har på uppdrag av landstingets revisorer genomfört ett granskningsprojekt av riskbedömning i Landstinget Dalarna.

7 Landstinget Dalarna Central förvaltning Protokoll Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sammanträde Sida 7 (8) Granskningens samlade bedömning är att införandet och hanteringen av Senior Alert har en rad brister och har förbrukat betydande resurser för samtliga ingående kliniker. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag. Bilaga 52 A b) Revisionsrapporten "Riskbedömning i Landstinget Dalarna". Bilaga 52 B

8 Landstinget Dalarna Central förvaltning Protokoll Landsti ngsstyrelsens arbetsutskott Sammanträde Sida 8 (8) Protokollsjustering Vid protokollet ~nj~~ Eva Bergfeldt :; t Nämndsekreterare I~ e~ ~j~ Ordförande Justeringen har genom anslag tillkännagivits på Landstingshusets anslagstavla, Vasagatan 27, Falun.. ~Olo~ 010- alf Anslagstid: 'ZD/3-0b- Zb ~)ay5!fek$ Nämndadministrcftör

9 Uppdrag på specialistnivå Allvarlig psykisk ohälsa barn och ungdomar O - t om 17 år och deras familjer Tina Jäderbrant, verksamhetschef SUP Dalarna Gemensam vårdprocess Internt Externt Gemensamma riktlinjer och rutiner Patientsäkerhet Kvalitet Bedömning diagnostik Tvärprofessionalitet Vårdplan inför behandling Integrering av ADHD/ADD, AST Specialistnivå

10 Användbar kunskap till barn ungdomar familjer Nytänkande och erfarenhet befruktar varje dags arbete Ledarskap i verksamhet och patientmöte Uppdraget styr innehållet Insatser på specialistnivå med specialistkompetens Samverkan underlättar nödvändigt samarbete Traditionelllinjeorg. + våra nätverk och kompetenscentra Utifrån patientgrupperna

11 BUP Dalarna Verksamhetschef med samlat ledningsansvar Barn och Ungdomspsykiatri Speclallstnivå Uppdl;lg och verksamhetsbeskrivning BUP Avesta E. lun Chef ö PP.en Chef Öppen värd ö p'pen vårö t, Vård Öppenvård för barn med all va rl ig l (specialistnivå) psykiskohälsa i geografiska omd'lden Dagsjukvå rd. heldygnsvård eller andra insatser. l Liinsgemensam subsrr:dn liseringar kring vissa patientgrupper eller behandlingsmetoder ADHD/ ADD AST (Autism Spektrum Störning) Depression Trauma Självskada Psykisk ohälsa hos små barn Psykotiska syndrom Ätstörningar Bipolärt syndrom Tvång och fobi Ångestsyndrom Trots och uppförandestörning Om vi byggde från början idag?

12 Riktlinjer BUP Stockholm Vårdprogram, rutiner/riktlinjer för BUP Dalarna SocS SBU Vård program via SfBUP - på sikt En ingång np-frågor : NPU Konsekvens: två ingångar för dem med samsjuklighet. Brister i kontinuitet, effektivitet Arbetsgrupp BUP, hab, NPU En ingång all allvarlig psykisk ohälsa: BUP fr om hösten ADHD + AST. NPU till BUP 1 jan Lokala team tillsammans med habiliteringen ht -13 Autism 0-6 år till habiliteringen NPU kompetenscentra när kön är "klar"

13 Patientfokus, en sammanhållen vårdprocess för barnet/ungdomen Enkla kontaktvägar Utredning i process och återkoppling under hela utredningsprocessen (collaborativ assessment) Tidiga, samtidiga och samverkande insatser Nationella nätverk ve, kvalitetsutvecklare, kunskapsområden BUP regionen (7 län) Plattform barn och unga Region Dalarna Tvärgrupp barn BUP - respektive barnverksamhet np, sv sommar BUP-VUP Nätverk elevhälsa Barnahus Första linjen Lokalt arbete "modellområde"

14 'll~os~lt~nmlti Is24 ir Grundkrav I - överenskommelsen inkluderar skolan i Dalarna. Förslaget presenterat bl a för chefsgrupp och välfärdsberedning. Grunddokument för fler överenskommelser - SIP - HVB - Landstinget - skolan Grundkrav II - webinfo till befolkningen 0-24 år Prestationsersättning: - Förkortad väntetid (BUP) - SIP (BUP, socialtjänst) - Genombrottsprogram avd 68 (tvångsvård och etik)

15 Varje verksamhet har sitt uppdrag och ansvar Lagstadgade skyldigheter samverka och samarbeta Gråzonsresonemang löser ingen ansvarsgräns Individ kan överklaga vissa myndigheters beslut (t ex soc tj, LSS) Individ kan klaga via tillsynsmyndighet Förutsätter att vi agerat utifrån vårt eget uppdrag och ingen annans Problemen måste lösas runt individen :~:Ufl',~, Sa1IM ;(fji)fld fl:!3idl ~il "~ idf ;i;:d)j\'e)!i~ Il p:1a: 'nl Samordnad individuell plan HSL och SoL 2010 När individ behöver insatser från kommun och landsting Enl ök 2013 (Dalarna) inkluderas även skolan

16 , Landstinget II DAlARNA Au 6 juni 2013 Lägesrapport ekonomi: Lönekostnader tom maj Avvikelser jlnf senaste prognos Helårsprognos (prel) Likviditet Kommande ekonomirapporter Övrigt, Landstinget II DAlARNA Nettolänekostnader 2013 Nettolönekostnad (fast pris 2012) I-- - I-- 1- tft uppräknat till fast pris uppräknat till fast prisnivå bokfört i 2012 års prisnivå (dvs exkllöneökn 2013)

17 la la~~~et Acl( nettolönel(ostnad MAJ Ack nettolönekostnad 2013 (fast pris) är 2,2% (2,6% fg mån), 27 mkr (26 mkr) högre jmf2012 Ack maj Ök ning fak tisk a årsarb Övertid Tim ans tf'jllda Jour/beredsk ap lf'jk are Semester, lf'jgre uttag OB SommarerSf'Jttning Avgångsvederlag Sjukavdrag netto (ökad fr~ Lönetillf'Jgg Övr ej arbetad tid (utbilnin! Summa 15, 6 mkrmerf'jn , 3 mkrmerf'jn , 6 mkrmerf'jn , 3 mkrmerf'jn , 4 mkrmerf'jn O, 1 mkr mer f'jn ,0 mkrmerf'jn , 0 mkrmerf'jn , 0 mkrmerf'jn , 3 mkrmerf'jn , 5 mkrmerf'jn , 3 mkr mer f'jn 2012 Avvikelse (delvis) pga: Kösatsningen, pensionsavgångar, semestervikarier, höga sjuktal la landstinget ~ MtARNA Avvikelse MAJ, jmf senast prognos Lönekostnader, fast pris, 2,2% (2,60/0) Hälsoval, egen PV -15 Mkr (-25 Mkr) Hälsoval, beställare, 5 Mkr (15 Mkr) Stb läkemedel, -10 Mkr (tf avtalslösa) Spec dest Stb, +10 Mkr (sjukskrivn) Övrigt, högspec vård, läkemedel. AFA, tf oklart läge

18 I landstinget ~ DAlARNA Prognos (prel) 2013, MAJ Balanskravsresultat 68 Mkr (oför) Resultat inkl RIPS -162 Mkr (oför) Nettokostnadsökning 4,0% (oför) I landstinget ~ DAlARNA Likviditet, ack maj, prog juni Prognos kassalikviditet Helårsprognos 58 Mkr Umf budget 55 Mkr) Öv ~ ig fina1siell rappoperi Q4.e. till,u -ept. \ P'f l \ \ f J I \ I I \ I I

19 la la=;~e t Kommande ekonomirapporter Ack maj periodrapport -18/6 Ack aug delårsrapport -20/9 Månadsvisa "bokslut", kvalitetssäkring av periodiseringar, försiktighetsprincip It/a=;~e t Övrigt Uppföljning av uppdrag "kösatsning". Genomförda aktiviteter, kvalitetssäkring av ekonomi. BILD. Utvecklingsarbete att skapa ett styrkort, nyckeltal, i ett ledningsperspektiv, mål klart sen höst

20 , Landstinget II DAlARNA Antal anställda (januari-april) l I/) :i! ' ~ :i! 8400 ~ I r-- \ - II \\ -J/ \\ ~ =- " Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec LS 201'~ 'I Z013 1 \ I \ \ ) I II Landstinget DAlARNA Antal årsarbetareifaktiska årsarbetare (januari - april) Siffrorna är uppdaterade den 23 maj ~-_._-_._._.._ _..._._ _ J «t- z « I f ~ i l ~ '... "'\ I,... \ ~/ T, --~" ' ~ 7500 " " I _.e., j.... ::;=-..,... le ---.::-.-::--.---,.. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec --tt Årsarb --r-2012 Ärsarb Arsarb Fakt årsarb Fakt rsarb -... "2013Fakt årsarb

21 , Landstinget II DALARNA Arbetade timmar (januari-april) Siffrorna är uppdaterade den 23 maj r Il:: ~~----~~--~\~ ~~~ ~~r_ ' ~ ~ ~'_----~~ ~- :E ;:: ~ \r~~ I _I ~L I oo +---,_---r--~--~----r_--~--~--,_--_r--~--~--~ Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Hov Dec LS 20fl \ \ I II Landstinget DALARNA Arbetad övertid och arbetad timtid (januari - april) Siffrorna är uppdaterade den 23 maj , i Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2011Tlm --"- Z012Tim -'- Z013Tim ÖT ÖT ÖT I \ 4 )

22 I 11/ Landstinget DAlARNA Utveckling sjukfrånvaro totalt i procent Oanuari - april) 8.0, , =-fo:: i ;>~---'~=_ ~""""';:,:=",:c_ 3.0 f t ~-~,-,-~- r-~-~-~-_r_-_r 1, Landstinget 11/ DAlARNA Utveckling av korttidssjukfrånvaro (dag januari - april) 4.0., , 3.5 ;... :;: , /"- 2.0, """ 1.5.; :'" 1.0, ", _ ,..-_...., ,......,.._....c-...-,... ~-..., , j ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ _ 00 ~ ~ Månad I e LS

23 , Landstinget II DALARNA Definitioner Antal årsarbetare, faktiska årsarbetare och antal anställda mäts periodens sista dag. Innehåller endast månadsavlönade. Antal anställda: Definieras som antalet personer, vilka innehar en anställning. Antal årsarbetare: Beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad. Eventuella tjänstledigheter är ej avdragna. Faktiska årsarbetare: Beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund-/ vidareutbildning med lön. Arbetad tid: Antal arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår ej. Helårsekvivalent: En helårsekvivalent är lika med 1700 arbetade timmar. LS

24 I ~. Landstinget II DALARNA Central förvaltning Personalenhet ~~~~fs~n~~l~ ~6 A Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum Sida 1 (2) Dnr LD13/01529 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Direktiv för Landstinget Dalarnas företagshälsovård Ordförandens förslag 1. Landstingsdirektören ges i uppdrag att utreda och komma med förslag på en ny företagshälsovård för Landstinget Dalarna. 2. Uppdraget ska avrapporteras till Landstingsstyrelsen senast i februari Sammanfattning Avtalet med Landstinget Gävleborg om en gemensam nämnd för företagshälsovård upphör att gälla Uppdrag behöver därför ges till landstingsdirektören om att utreda och föreslå en ny företagshälsovård för Landstinget Dalarnas anställda. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Uppsägning av avtal om gemensam nämnd för företagshälsovård c) Uppdrag till personaldirektören Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Landstinget i Gävleborg har sagt upp det gemensamma avtalet för företagshälsovård (bilaga b). Avtalet har ett års uppsägningstid och upphör därmed Alla arbetsgivare ska enligt lag ha tillgång till företagshälsovård. När den gemensamma nämnden med landstinget i Gävleborg upphör krävs därför att landstinget har säkerställt att det finns företagshälsovård för de anställda. Behovet kan tillgodoses antingen i den egna organisationen eller genom upphandling av extern företagshälsovård, eller en kombination av dessa. Även andra möjligheter kan övervägas. Landstingsdirektören behöver därför ges i uppdrag att utreda och planera för tillgång till företagshälsovård för Landstinget Dalarna från Under förutsättning av arbetsutskottets beslut ger landstingsdirektören i uppdrag till personaldirektören att omgående påbörja arbetet med att tillskapa en ny företagshälsovård (bilaga c). Postadress Box Falun \ Besöksadress Vasagatan 27 Falun ~'W!l!!!!!!_i!.; Kontakt Org.nr: al111i!11111 I Handläggare Ersmark Britt-Marie Utredare britt-marie.ersmark@ Itdalarna.se

25 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landsti ngsstyrelsens arbetsutskott Datum Dnr LD13/01529 Sida 2 (2) Finansiering och ekonomiska konsekvenser Landstinget har i den hittillsvarande gemensamma nämnden under ett antal år också fått dela på det underskott som uppstått för företagshälsovården. Juridik Enligt Arbetsmiljölag (1977:1160) 3 kap, 2c ska arbetsgivaren svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården ska särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Uppdraget att tillskapa en ny företagshälsovård för landstingets anställda ska säkerställa ett stöd för att medarbetarna har en god arbetsmiljö. Patientperspektiv, miljö, likabehandling, barnkonsekvens, folkhälsa Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i detta ärende. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10: Uppföljning Uppdraget ska återrapporteras till Landstingsstyrelsen senat i februari 2014.

26 ~ Landstinget ~Gävleborg Landstings rullmhktige 16llAGA AU 4f5o Protokollsutdr~tgNDSTINGET DA LA Fi N/\ l 20 / INK. in o DNR... -<.. P!~ /??J' S-cYb ( S KFL ~... I<OD ""'0'." " GlivieOa la företagshälsa Kerstin Cederberg, Landstinget Dalarna Eko nom ien heten 76 GävleDala Företagshälsa - Uppsägning av samverkansavtal med Landstinget Dalarna (Dnr I 50: LS 2013/269) Beslut LandstingsCullmäkl.ige bes lutar I. Avtalet med Landstinget Dalarna avseende sa mverkan inom företagshhlsovärd genom gemensa m nämnd sägs L1pp per den l lllaj Avtalet upphör att gh lla senast den I maj Ärendebeskrivning Avtalet med Landstinget Dalarna Hvst:l;!nde samverkan inom företagshälsovård genom gemenshm niimnd upphör att gälla senast elen l maj Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - G~ivlcDala FörctagshHlsa - Uppstigning av samverkansavtal med La ndstinge t Dalarna Prat. utdrag LS GDFH UppsUgning av samv.avtal Förslag Landstingsstyrelsen föreslår all landstin gs fullmhktigc beslutar I.. Avtalet med Landstinget Dalarna avseende samverkan inom företagshälsovård genom gemensam niimnd shgs upp per den l maj Avtalet upphör att gä lla senas l den I maj Vid protokollet Fredrik Rådman I'O.l'/{/(/ress L ~ /liil1gskul/loret 80/ 88 Cliv/e /Iesöksadress Rt!ktorsgtl/G11 / '/idl.!jilil III 110 Telejil.l' t::-fjo.~ t /k@ /g.se lj IIl kg iro 50J / -~r ' / 026- /5 57 (JO Jlllerll l!/ \I "'II'.lg,, e PllIsgirv Org. III'. :331!OO ljlfjs

27 ~ Landstinget ~Gäv'eborg Protokollsutdrag J llsteral den 8 maj 2013 Björn Brink Mats Kolm'by Patrik Stenvard Rätt utdraget oeh justeringen meddelad den 8 maj 2013 intygar {MIns- Ulrika Weglin 2 (2)

28 I_ landstinget ~iiaga AU ~ 4<6 G ~ DALARNA UPPDRAG CENTRAL FÖRVAL TNING Datum Beteckning/diarienr Britt-Marie Ersmark, personalenhet LD13/ (1) Erldatum Er beteckning Uppdrag; företagshälsovård för Landstinget Dalarna Samverkansavtalet med gemensam nämnd mellan Gävle Dala företagshälsa och Landstinget Dalarna är uppsagt fr.o.m Avtalet upphör att gälla senast Personaldirektören ges i uppdrag att omgående påbörja arbetet med tillskapande aven företagshälsovård för Landstinget Dalarna. I uppdraget ingår att säkerställa och eventuellt upphandla en företagshälsovård som lever upp till Arbetsmiljöiagens krav och landstingets nuvarande och kommande behov av företagshälsovård. Personaldirektören äger processen att bygga upp landstingets företagshälsovård. Personaldirektören ansvarar för tillsättande av projektorganisation, för genomförandet samt beredning av förslaget till organisatorisk ledningsstruktur för den nya företagshälsovården. Rapportering av uppdraget sker till landstingsdirektör, Arbetsutskott samt Landstingstyreisen enligt beslut. Uppdraget ska i sin helhet vara genomfört senast Karin Stikå-Mjöberg Landstingsdirektör Postadress Box FALUN Besöksadress Vasagatan 27 Falun Telefon Telefax E-post: landstinget.dalarna@ltdalarna.se Postgiro

29 I ~ Landstinget ~ DALARNA Central förvaltning Ekonomienhet 17ILAGA AU S ~g A BESLUTSUNDERLA~. Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum Sida 1 (2) Dnr LD13/00904 Uppdnr Landstinqsstyrelsens arbetsutskott Svar på remiss från Socialdepartementet: Upphandlingsutredningen slutbetänkande (SO U 2013:12) Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling Ordförandens förslag 1. Bilagda yttrande ska utgöra Landstinget Dalarnas svar till Socialdepartementet. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Upphandlingsutredningens huvudsakliga uppdrag är att utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt se över systemet för insamling av upphandlingsstatistik och vilken statistik som ska samlas in. Utredningen tillsattes hösten Regeringens motiv var flera, bl a att få underlag till den då förestående översynen av EU:s upphandlingsdirektiv men också att beakta den utbredda kritiken mot gällande upphandlingslagstiftning och dess tillämpning. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Remiss c) Sammanfattning SOU13:12 d) Remissvar Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Postadress Box Falun \ Besöksadress Vasagatan 27 Falun MfN' Kontakt Org.nr: l Handläggare Stålberg Gunnar Samordnare gunnar.stalberg@ltdalarna.se

30 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum Dnr LD13/00904 Sida 2 (2) Patientperspektiv, finansiering och ekonomiska konsekvenser, miljö, likabehandling, barnkonsekvens, juridik, folkhälsa, konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Betänkandet innehåller ett antal förslag med fokus på patienten. Utredningen föreslår ökade möjligheter att beakta enskildas behov och val inom ramavtal där samtliga villkor är fastställda. Förslaget innebär att ramavtal får tilldelas en leverantör på grundval av rangordning av leverantörerna, en professionell bedömning aven enskild persons enskilda behov, enskild persons val eller annan objektiv fördelningsgrund. Utredningen betonar starkt vikten av att se offentlig upphandling som en strategisk resurs som genom den goda affären bidrar till ökad kvalitet och effektiviseringsvinster. Landstinget Dalarna delar utredningens uppfattning att socialt och miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling är av stor betydelse. Utredningen föreslår även förenklingar inom det juridiska området. Samverkan med fackliga organisationer Beslutet kräver inte någon facklig medverkan. Uppföljning Ärendet behöver inte följas upp.

31 ---w--- ~\'" REG ERI NG SKAN S LI ET SOcialdepartementet Remiss S?013/ 1826/ RU LANDSTINGE I DALARNA INK. In i3-03- i o DNRLOJ3.! oo.qo V.... S I~Fl....l..... I<.OD... Q.I Upphandlingsutredningen slutbetänkande (SOU 2013: 12) Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling Remissinstanser: l. Riksrevisionen 2. Kammarrätten i StOckholm 3. Kammarrätten i Göteborg 4. Förvaltningsrätten i StOckholm 5. Förvaltningsrätten i Härnösand 6. Förvaltningsrätten i Karlstad 7. Förvaltningsrätten i Malmö 8. Domstolsverket 9. Rikspolisstyrelsen 10. Kommerskollegium 11. Försvarsmakten 12. Försvarets materielverk 13. Försvarets radioanstalt (FRA) 14. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOT) 15. Myndigheten för samhäusskydd och beredskap (MSB) 16. Arbetsgivarverket 17. Försäkringskassan 18. Socialstyrelsen 19. Statskontoret 20. Ekonomistyrningsverket (ESV) 21. Statens servicecenter 22. Skatteverket 23. Konjunkturinstitutet 24. Kammarkollegiet 25. Lunds universitet 26. Stockholms universitet 27. Göteborgs universitet 28. Umeå universitet 29. Statistiska centralbyrån (SeB) Past.?dress Stockl,ollTl Bcs(JKsadrcss Fredsgatan B TclalonvJ.cl Telefa tl 9 1 [ post: s.rcgistratorgrcgcr' OE5kanslict.sc

32 30. Universitets- och högskolerldet (UHR) 31. Energimyndigheten 32. Boverket 33. NaturvArdsverket 34. Havs- och vattenmyndigheten 35. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) 36. Kemikalieinspektionen 37. Strllsäkerhetsmyndigheten 38. Post- och telestyrelsen (PTS) 39. Trafikverket 40. Luftfartsverket 41. Sjöfartsverket 42. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) 43. Konkurrensverket 44. Affärsverket Svenska Kraftnät 45. Tillväxtverket 46. Tillväxtanalys 47. E-Iegitimationsnämnden 48. Vinnova 49. Arbetsförmedlingen 50. Diskrimineringsombudsmannen (DO) 51. Svenska ILO-kommitten 52. Myndigheten för handikappolitisk samordning 53. Myndigheten för tillgängliga medier 54. Arbetsmiljöverket 55. Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) 56. RegelrAdet 57. Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet (LSH) 58. Statens maritima museer 59. Statens konstrad 60. Statens skolverk 61. Kungliga Operan AB 62. Bodens kommun 63. Borlänge kommun 64. Botkyrka kommun 65. Eslövs kommun 66. Gotlands kommun 67. Gällivare kommun 68. Göteborgs kommun 69. Hallsbergs kommun 70. Karlshamns kommun 71. Katrineholms kommun 72. Kungsbacka kommun 73. Lerums kommun 74. Ljusdals kommun 75. Mullsjö kommun 76. Nacka kommun 2

33 3 77. Orsa kommun 78. Oskarshamns kommun 79. Rättviks kommun 80. Sandvikens kommun 81. Sigtuna kommun 82. Simrishamns kommun 83. Söderköpings kommun 84. Töreboda kommun 85. Vaggeryds kommun 86. Varbergs kommun 87. Vindelns kommun 88. Vännäs kommun 89. Växjö kommun 90. Östersunds kommun 91. Inköp Gävleborg 92. Dalarnas läns landsting 93. Jönköpings läns landsting 94. Kalmar läns landsting 95. Skälle läns landsting 96. Stockholms läns landsting 97. Västernorrlands läns landsting 98. Västra Götalands läns landsting 99. Östergötlands läns landsting J 00. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 101. SKL Kommentus 102. Svensk Kollektivtrafik 103. Svenskt Vatten 104. AB Svenska Miljöstyrningsr5det 105. Svenskt Näringsliv 106. Företagarna 107. Företagarförbundet 108. Teknikföretagen 109. Stockholms Handelskammare 110. Sjukdrdsleverantörerna 111. Lantbrukarnas Riksförbund 112. Nätverket för Elektroniska Affärer 113. Almega 114. SIS - Swedish Standards Institute 115. SWETIC - Swedish Association for Testing, Inspection and Certification 116. Näringslivets regelnämnd (NNR) 117. Landsorganisationen (LO) 118. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) 119. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) 120. Sveriges advokatsamfund 121. Nätverket Sm5kom 122. Svensk Energi 123. Svenska Bussbranschens riksförbund

34 124. Branschföreningen Tågoperatörerna 125. Svenska kyrkan 126. Stadsmissionen 127. Bräcke Diakoni 128. Ersta Diakoni 129. Stockholms sjukhem 130. Coompanion 131. Forum för frivilligt socialt arbete 132. Partnerskapet för utveckling av sociala företag (PUST) 133. Famna - Riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte 134. Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) 135. De Handikappades Riksförbund (D HR) 136. Handikappförbunden 137. Lika Unika 138. Nätverket unga för till tillgänglighet 139. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) 140. Sveriges Pensionärsförbund (SPF) 141. Anhörigas Riksförbund 142. Sveriges Offentliga Inköpare (SOl) 143. Svenska Naturskyddsföreningen 4 Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den fredagen den 14 juni Vi ser helst att ni endast skickar dem i elektronisk form och då både i wordformat och pdf-format. Remissvaren ska skickas till följande e-postadresser: s.registrator@regeringskansliet.se och s.ru@regeringskansliet.se. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Remissinstanserna kan utan kostnad få ytterligare högst två exemplar av betänkandet. Exemplaren beställs hos Fritzes kundservice, Stockholm. Telefon , telefax , e-post, order.fritzes@nj.se. Ange vid beställning att exemplaren är avsedda för remissändamål.

35 5 R~d om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss - hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats Frågor och synpunkter under remisstiden tas emot av Rickard Falkendal telefon ell~r via e-post rickardjalkendal@regeringskansliet.se. ' /," '. / " ~~At4-(. I. Departementsråd. / / Kopia till Fritzes kundservice, Stockholm

36 Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling Slutbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010 Stockholm _- STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2013:12

37 Sammanfattning Upphandlings utredningens huvudsakliga uppdrag är att utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt se över systemet för insamling av upphandlingsstatistik och vilken statistik som ska samlas in. Utredningen tillsattes hösten Regeringens motiv var flera, bl.a. att få underlag till den då förestående översynen av EU:s upphandlingsdirektiv men också att beakta den utbredda kritiken mot gällande upphandlingslagstiftning och dess tillämpning. Efter ett omfattande, utåtriktat utredningsarbete kan kritiken från offentlig sektor, företag, forskare, intresseorganisationer m.fl. sammanfattas på följande sätt: Den offentliga upphandlingen har en tydlig slagsida mot lagtillämpning. Andra viktiga aspekter av den goda affären har kommit i skymundan. Den offentliga upphandlingen lider av brist på ledarskap och strategiskt perspektiv. Riksdag och regering synes sakna ett samlat grepp om den offentliga upphandlingens betydelse för viktiga delar av samhällets service. De har inte utnyttjat upphandlingens fulla potential som politiskt styrmedel eller för att hushålla med gemensamma medel. Trots att upphandlingen ofta berör välfärdens kärna får den alltför sällan myndighetsledningens uppmärksamhet. Många myndigheter saknar eller har en otydlig strategi för sin offentliga upphandling. Kunskapsbristerna på området är stora. Till följd av undermålig statistik råder betydande osäkerhet om hur stora summor den offentliga upphandlingen i Sverige omsätter. Vidare brister kunskaperna om konkurrenssituationen på de olika marknaderna, i vilken omfattning företag av olika storlek deltar, vad man 17

38 Sammanfattning SOU 2013:12 upphandlar m.m. Allt detta försvårar djupare analyser av den offentliga upphandlingen. Den undermåliga statistiken är en viktig anledning till svårigheterna att beräkna effekterna av de miljökrav och sociala krav som ställs. Lagstiftningen och dess tillämpning upplevs som både krånglig och oflexibel samt emellanåt även otydlig. Myndigheternas begränsade möjligheter till förhandling upplevs ofta stå i vägen för den goda affären. Hur långtgående miljökrav och sociala krav som får ställas, inte minst i förhållande till EU-Iagstiftningen, omgärdas också av frågetecken. Vidare råder oklarheter i vilken mån som enskildas särskilda behov och val kan beaktas. Det stora antalet överprövningar leder till förseningar och fördyringar samt, inte sällan, till svårigheter att tillhandahålla viktig offentlig service. Rädslan för att upphandlingen ska stoppas gör att man undviker mer komplexa tillvägagångssätt som skulle vara till fördel för den goda affären. Ställda krav följs sällan upp, vilket gör att myndigheterna inte vet om de fått vad avtalat om och betalar för. Bristande uppföljning anses t.ex. vara en viktig faktor bakom de skandaler som under senare år uppdagats inom äldreomsorgen. För samvetsgranna leverantörer leder bristen på uppföljning ofta till frustration och till att de ibland avstår från att delta i upphandlingar. När kontrakten inte följs upp minskar också möjligheterna att lära inför framtida upphandlingar. Små upphandlande myndigheter och leverantörer möter särskilda utmaningar, både på grund av resurs- och kompetensbrist, men också för att transaktionskostnaderna i samband med upphandlingarna slår extra hårt mot små enheter. Vägledning och andra stödåtgärder från central nivå upplevs som otillräckliga, inte alltid samstämmiga och emellanåt alltför allmänt hållna. Särskilt små upphandlande myndigheter upplever svårigheter att, i den enskilda upphandlingen, tillämpa och väva samman vägledningar från olika upphandlingsstödjande organisationer. Det statliga upphandlingsstödet behöver också utvecklas och lägga betydligt större vikt vid upphandlingens strategiska och ekonomiska dimensioner. 18

39 SOU 2013:12 Sammanfattning Den goda affären - målet för den offentliga upphandlingen Begreppet den goda affären har tjänat väl som utgångspunkt för utredningens arbete och bör, som utredningen ser det, vara det självklara målet för den offentliga upphandlingen. Den goda affären innebär att de upphandlande myndigheterna och enheterna, inom ramen för regelverket; tillgodoser verksamheternas behov genom att ställa och följa upp krav på kvalitet där servicen till medborgarna står i fokus, tillgodoser behoven till lägsta möjliga totalkostnad vilket innebär att, så långt möjligt, hänsyn tas tilllivscykelkostnaden, tar ansvar för en miljömässigt och socialt hållbar utveckling när upphandlingens art motiverar detta, beaktar möjligheterna att ta tillvara nya och innovativa lösningar som möter verksamheternas behov, samt tillvaratar och vårdar konkurrensen på de aktuella upphandlingsmarknaderna vilket bland annat inbegriper att överväga åtgärder för att underlätta de mindre företagens deltagande. Vad som är rätt eller önskvärd kvalitet avgörs ytterst av dem som varan eller tjänsten är till för. Därför är brukarperspektivet en central utgångspunkt i utredningens förslag. I en upphandlande myndighets eller enhets kvalitetsuppfattning bör normalt miljöaspekter och sociala aspekter ingå och offentliga verksamheter bör gå före i arbetet med att ta sociala och miljömässiga hänsyn. Att ta ansvar för en miljömässigt och socialt hållbar utveckling har sedan ett antal år tillbaka ett tydligt stöd i upphandlingslagarnas s.k. "bör-regler". Den offentliga sektorn svarar för en betydande efterfrågan på marknaden och kan genom offensiva och samtidigt konstruktiva krav medverka till att mer hållbara varor och tjänster utvecklas. Ett näringsliv som är vant att möta höga krav nationellt står också väl rustat i mötet med internationell konkurrens. De mindre företagens ökade deltagande i offentliga upphandlingar är av central betydelse, både för mångfalden av utförare och konkurrensen men också för sysselsättningen. Små och medelstora företag utvecklar i sitt arbete inte sällan nya, innovativa lösningar. En väl fungerande konkurrens är en förutsättning för den goda affären och leder, under rätt villkor, till att sådana affärer görs till lägsta möjliga totalkostnad. 19

40 Sammanfattning SOU 2013:12 Av regeringens budgetproposition framgår att målet med den offentliga upphandlingen är att skattemedlen ska användas på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet. Enligt EU-kommissionens utvärdering bidrar upphandlings direktiven - och deras positiva inverkan på konkurrensen och den gränsöverskridande handeln - till att skattemedlen utnyttjas mer effektivt. Utredningens anser att den offentliga upphandlingen, med ökad styrning och mer av strategiskt tänkande, kan användas för att åstadkomma betydande besparingar jämfört med i dag. Strategisk upphandling tör kvalitet och effektivitet Det nationella ledarskapet Den enskilt viktigaste faktorn för att förverkliga målet om den goda affären är att utveckla ett mer strategiskt perspektiv på den offentliga upphandlingen. Regeringen har historiskt sett framför allt fokuserat på lagstiftningsfrågor i samband med offentlig upphandling. Den vidare frågeställningen - en samordnad politik för goda affärer i offentlig sektor - har inte getts samma uppmärksamhet. Detsamma gäller upphandlingens konsekvenser för den offentliga servicen till medborgarna och effektiviteten i själva upphandlingen. Det finns enligt utredningen en betydande potential till både effektivisering och ökad samhällspåverkan om regering och riksdag utvecklar ett mer strategiskt förhållningssätt. Socialdepartementet har under innevarande mandatperiod haft det övergripande ansvaret för upphandlingspolitiken. Offentlig upphandling handlar dock ytterst om en effektiv förvaltning och hushållning med allmänna medel. Det talar enligt utredningen för att det övergripande ansvaret för upphandlingen borde ligga på Finansdepartementet. Hittillsvarande brister i samordningen på nationell nivå har enligt Upphandlingsutredningens mening lett till en fragmentisering av upphandlingspolitiken. Olika sakdepartement har vart och ett tagit ansvar för vissa upphandlingsrelaterade frågor och i sin tur fördelat uppgifter och resurser på sina respektive myndigheter. Bristerna i samordningen har exempelvis lett till att inget departement samordnar politiken för socialt ansvarsfull offentlig upphandling. Upphandlingsutredningen menar att det har lett till att frågan hamnat i 20

41 SOU 2013:12 Sammanfattning skymundan och anser att Socialdepartementet bör ges ett uttalat samordningsansvar. Ett annat resultat av den bristande nationella samordningen är att insatserna för stöd och vägledning inom upphandlings området är uppdelade på ett antal statliga myndigheter och organisationer. Denna splittring har varit uppmärksammad under en längre tid och ledde 2011 till att regeringen tillsatte en särskild utredare (Upphandlingsstödsutredningen). Denna utredning lämnade våren 2012 ett förslag om att det statliga upphandlingsstödet borde samordnas i en ny myndighet (SOU 2012:32). Förslaget är enligt Upphandlingsutredningens mening ett viktigt steg i rätt riktning. Den splittrade upphandlingspolitiken och avsaknaden av ett samordnat upphandlingsstöd har minskat förutsättningarna för goda offentliga affärer. Ledarskapet på myndighetsnivå De senaste decennierna har karaktäriserats aven utveckling där den offentliga sektorn - bland annat genom konkurrensutsättning - sökt nya vägar för att tillhandahålla välfärdstjänster till medborgarna. Tanken har varit att åstadkomma ett mer varierat tjänsteutbud med högre kvalitet och kostnadseffektivitet, utan att göra avkall på principerna om gemensam finansiering och tillgång för alla efter behov. Både upphandlade varor och tjänster utgör numera viktiga komponenter i en fungerande välfärd. Detta medför att ledarskapet på myndighetsnivå och ett i sammanhanget strategiskt förhållningssätt till den offentliga upphandlingen är av avgörande betydelse. När myndigheterna valt att konkurrensutsätta verksamheter, eller upphandla strategiskt viktiga varor, behöver ledningen utveckla mål som är tydliga och mätbara samt kommunicera dessa till organisationen. Det är angeläget att det finns policydokument och st yrdokument liksom dokumenterade rutiner och processer som stöd för inköpsfunktionerna. Av stor vikt är riktlinjer för affärsetik, vilket inkluderar konkurrensaspekter t.ex. små och medelstora företags möjligheter att tävla om kontrakt, miljöhänsyn och sociala hänsyn. Åtskilliga myndigheter uppvisar brister i dessa avseenden. Detta kan i sin tur kopplas direkt till vikten av ledarskap. Det är verksamhetens ledning som har det yttersta ansvaret för att utarbeta och införa denna typ av styrdokument. Enligt Upphandlingsutredningens mening är det därför en god ide att ha regelbundna överläggningar i kommun- 21

42 Sammanfattning SOU 2013:12 och landstingsfullmäktige eller myndigheternas ledningar om upphandlingens övergripande mål och strategier samt hur upphandlade verksamheter följs upp och fungerar. Enskilda kommuner, som t.ex. Värnamo, har gått ett steg längre och inrättat en särskild nämnd för upphandlingsfrågor. Det framstår enligt Upphandlingsutredningen som angeläget att upphandlingsfrågorna på lämpligt sätt representeras på ledningsgruppsnivå i de enskilda myndigheterna. Effektiviseringspotentialen är inte tillräckligt uppmärksammad Utredningen gör bedömningen att varken statsmakterna eller de enskilda myndigheterna till fullo insett den potential för en effektivisering av den offentliga sektorn som ligger i en bättre fungerande offentlig upphandling. Upphandlingen uppgår till mycket stora belopp, cirka miljarder kronor årligen. Om sektorn i sin helhet, genom bättre upphandlingar, skulle kunna pressa prisnivån med bara ett par procent i snitt, utan att kvaliteten försämras, skulle resurser motsvarande minst 10 miljarder kronor frigöras. Få andra instrument innehåller samma potential till effektiviseringar. Utblickar till de nordiska länderna visar att besparingar och effektiviseringar genom effektivare offentlig upphandling ges hög prioritet. Upphandlande myndigheter har, genom den offentliga upphandlingen, goda förutsättningar att ta del av vissa produktivitetsökningar som privat sektor erfarenhetsmässigt har visat sig vara bra på att åstadkomma. Den offentliga verksamheten är långt svårare att effektivisera än traditionell varuproduktion och service i privat sektor. Men en ökad konkurrensutsättning - med tydliga kvalitetskrav - bör enligt utredningen kunna medverka till att produktiviteten höjs även i offentliga verksamheter. Utredningen har uppmärksammats på att ett helhetsperspektiv ofta saknas vid anskaffning av varor och tjänster. Varor till lågt inköpspris väljs trots att driftkostnaderna på längre sikt blir högre. Sådana varor är därtill ofta sämre ur ett miljö- och resursperspektiv. Ett annat exempel på bristande helhetsperspektiv är när en upphandling delas upp i olika delar, t.ex. investering respektive drift och underhåll var för sig. Genom att i stället välja "paketlösningar" kan drivkrafter för effektivisering och nytänkande stimuleras. I sammanhanget är de budgetprinciper som gäller för offentlig sektor ett problem. 22

43 SOU 2013:12 Sammanfattning Ett ytterligare exempel på ett bristande helhetsperspektiv är upphandlande myndigheter som sköter sin anskaffning av varor och tjänster på ad hoc-basis, dvs. utan någon egentlig strategi. Det leder regelmässigt till dyrare inköp. Inköpssamverkan passar mer eller mindre väl för olika typer av varor. Om och när upphandlande myndigheter ska delta i olika former av inköpssamverkan är en strategisk fråga. Professionell och genomtänkt inköpssamverkan leder dock i regel till bättre inköpsvillkor, minskade transaktionskostnader och en stärkt upphandlingskompetens. Det finns goda erfarenheter av att väl utformade it-iösningar leder till en betydande effektivisering av upphandlingsverksamheten. Felkällorna kan minskas vilket underlättar för aktörer i allmänhet och för de små och medelstora företagen i synnerhet. Den offentliga sektorn skulle sammantaget kunna åstadkomma långt bättre inköp till en lägre totalkostnad genom att se anskaffningen ur ett bredare, mer genomtänkt och långsiktigt perspektiv. Den viktiga upphandlingskompetensen Att göra goda affärer kräver kunskaper och kompetens inom flera områden, exempelvis juridik, ekonomi, teknik, miljö och socialt ansvarstagande. Upphandlingsutredningen anser att kompetensen bör stärkas genom utbildning på akademisk nivå. Sådan utbildning finns i dag främst i form av olika juridiska kurser. Här måste en breddning ske och inkludera kunskap från ett antal discipliner. Av största vikt är också att utbildningen för ledare i offentlig sektor ger utrymme åt offentlig upphandling, utifrån perspektivet ledarskap och strategi. Den bristfälliga forskningen är delvis ett resultat av den undermåliga upphandlingsstatistiken. Men det tillkommer att efterfrågan på analyser och forskning inom detta, för samhället och samhällsekonomin betydelsefulla område, varit begränsat. Många av de frågeställningar som väckts under utredningsarbetet förutsätter ytterligare studier. Utrymmet för förbättringar och effektiviseringar inom offentlig upphandling måste bedömas som mycket stora, givet att kunskaperna på området fördjupas. Det är sammanfattningsvis angeläget att bredda forskningen med syfte att fördjupa analysen men också att bidra till en höjd kompetens. Mot denna bakgrund föreslår Upphandlingsutredningen att 23

44 Sammanfattning SOU 2013:12 regeringen utarbetar och överlämnar till riksdagen en strategisk handlingsplan för goda offentliga affärer med det huvudsakliga syftet är att styra den offentliga upphandlingen mot bättre kvalitet och effektivitet, offentlig upphandling, med fokus på ledarskap och strategi, integreras i kompetensutvecklingen av ledare i staten, tre professurer inrättas inom offentlig upphandling med inriktning på juridik, ekonomi och samhällsvetenskap samt uppdragsutbildning inom området anordnas, anslagen till forskning om offentlig upphandling utökas med miljoner kronor årligen och tvärvetenskapliga projekt ges prioritet, ett samordnat upphandlingsstöd i statlig regi ges ansvaret att utveckla vägledningar och informations insatser om upphandlingens strategiska betydelse, samt det samordnade upphandlingsstödet utarbetar särskild vägledning för inköpssamverkan. Sätt kvaliteten i centrum De senaste åren har kvalitets frågorna hamnat alltmera i fokus. Bakgrunden är bland annat uppdagade missförhållanden på vissa äldreboenden som bedrivits på entreprenad. Somliga ser kvalitetsbristerna som en konsekvens aven effektiviseringsiver och lönsamhetsjakt som gått för långt. Andra ser i stället problemen som brister i kravställande och uppföljning från de kommunala huvudmännens sida. Utredningens uppfattning är att frågan inte har något enkelt svar. Det är dock ställt utom allt tvivel att kravens och kontraktens utformning samt uppföljningen, är väsentliga för att erhålla god kvalitet. I detta inbegrips frågor om hur man skapar välavvägda incitament, t.ex. genom olika typer av ersättningsformer eller förlängningsoptioner, samt hur en verkningsfull uppföljning kan organiseras och kontraktsbrott beivras. Centralt är också att premiera kvalitetshöjande åtgärder som går utöver ställda krav och att introducera drivkrafter för att uppnå högsta möjliga kvalitet under kontraktstiden. Vidare anser utredningen att de s.k. relativa anbudsutvärderingsmodellerna inte bör tillämpas, dels för att de 24

45 SOU 2013:12 Sammanfattning tenderar att osynliggöra de svåra avvägningarna mellan t.ex. kvalitet och pris som myndigheterna ofta ställs inför, dels för att de är oförutsägbara och möjliga att manipulera. Det finns vid det här laget gott om studier som visar att konkurrens utsättning av offentligt finansierade tjänster - i sammanhang där kvalitetskraven är enkla att ställa och följa upp - innebär att effektiviteten ökar, dvs. kostnaderna minskar utan att kvaliteten på tjänsterna för den skull blir sämre. Dylika tjänster är exempelvis städning, sophämtning samt drift och underhåll av vägar. De vinstsyftande företagens drivkrafter att hålla nere kostnaderna är, vid dessa typer av entreprenader, normalt av godo eftersom effektiviteten ökar. Annorlunda ligger det till när en verksamhets kvalitet är svår att definiera och följa upp. Ekonomisk teori indikerar att kvalitetsbristerna riskerar att öka om sådan verksamhet utförs av företag med stark inriktning på kostnadsminimering och vinst. Forskningen på området är dock begränsad. Utredningen har i sitt arbete inte kunnat påvisa generella eller entydiga skillnader i den kvalitet som erbjuds, inom exempelvis vård och omsorg, mellan verksamheter som bedrivs i offentlig regi, privat regi eller av ideella organisationer. Baserat på den empiri som finns konstaterar utredningen att kvalitets brister främst är ett resultat av illa formulerade krav eller brister i uppföljningen. Här ligger en av de stora utmaningarna vid offentlig upphandling av vård och omsorg. Att det är möjligt att kombinera hög kvalitet och upphandling av avancerade välfärdstjänster från vinstdrivande företag står dock enligt Upphandlingsutredningen utom allt tvivel. Det krävs dock väl genomtänkta krav, ersättningsmodeller med tydliga kvalitetsincitament, transparanta anbudsutvärderingsmodeller samt en noggrann och kontinuerlig uppföljning. I sammanhanget är det viktigt att belysa att de mindre upphandlande myndigheterna av resursskäl har begränsade förutsättningar att själva ha den kompetens som krävs för att arbeta med kvalitet i de enskilda upphandlingarna. För dem gäller det många gånger att förlita sig på inköpssamverkan och annat upphandlingsstöd. Upphandlingsutredningen föreslår sammanfattningsvis att både den nationella nivån och myndighetsnivån, bör prioritera kvalitetsfrågor vid upphandling av varor och tjänster som är strategiska för välfärden, 25 ~,J..,j', ~\