BOSTADSPOLITIKEN OCH ENERGIEFFEKTIVISERINGEN AV BEBYGGELSEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOSTADSPOLITIKEN OCH ENERGIEFFEKTIVISERINGEN AV BEBYGGELSEN"

Transkript

1 BOSTADSPOLITIKEN OCH ENERGIEFFEKTIVISERINGEN AV BEBYGGELSEN RICHARD MURRAY EN UNDERSÖKNING AV HUR DET GÅR MED ENERGIEFFEKTIVISERINGEN I DEN SVENSKA BEBYGGELSEN OCH MÖJLIGHETERNA ATT NÅ MÅLET ATT HALVERA ENERGIANVÄNDNINGEN TILL ÅR 2050.

2 BOSTADSPOLITIKEN OCH ENERGIEFFEKTIVISERINGEN AV BEBYGGELSEN EN UNDERSÖKNING AV HUR DET GÅR MED ENERGIEFFEKTIVISERINGEN I DEN SVENSKA BEBYGGELSEN OCH MÖJLIGHETERNA ATT NÅ MÅLET ATT HALVERA ENERGIANVÄNDNINGEN TILL ÅR FÖRFATTARE RICHARD MURRAY

3 3 FÖRORD Global Utmaning arbetar med klimat- och energifrågor och har ett särskilt program för hållbara städer. I den stora klimatomställningen har effektiviseringen av energianvändningen i bebyggelsen en nyckelroll. Därför granskar Global Utmanings program för hållbara städer hur det går med energieffektisieringen i den svenska bebyggelsen, var svårigheterna ligger och vad som krävs för att nå målet en halvering av energianvändningen till år Rapporten har utarbetats av Richard Murray, fil dr i nationalekonomi och senior rådgivare på Global Utmaning. Den bygger på tidigare genomförda seminarier och rundabordssamtal i vilka bl.a. Ingenjörsvetenskapakademien (IVA), Malmö stad och Ångpanneföreningen (ÅF) bidragit med värdefullt underlag. Rapporten är skriven mot bakgrund av den politik som förts t.o.m. hösten Den nya regeringens politik på detta område är ännu ett oskrivet blad. Global Utmaning bedriver ett brett arbete kring hållbara städer, men med fokus på ledarskap, uppföljning och utvärdering av gjorda insatser samt medborgardeltagande. Carl-Johan Engström ordförande Global Utmanings råd för Hållbara Städer Stockholm 16 april 2015

4 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 5 Är bostäder och bebyggelse ett klimatproblem? 9 Bebyggelsen har använt 160 TWh per år de senaste 40 åren 9 Påverkar bebyggelsen klimatet? 11 Har bebyggelsens energieffektivitet ökat? 14 Summering 16 Bebyggelsen i färdplanen 17 Hur stor blir energieffektiviseringen? 17 Hur byggs det idag? 18 Summering 20 Varför byggs det inte energisnåla bostäder i Sverige? 20 Dagens politik för energieffektivisering av bebyggelsen 20 Boverkets krav på energihushållning byggregler (BBR) 22 EU-direktiv 24 Summering 26 Det är finansieringen som är problemet 27 Vad kostar det att energieffektivisera? 27 Möjligheterna att med dagens kreditmarknad finansiera energieffektivisering 29 Stora hyreshöjningar 32 Summering 35 Sverige i ett EU-perspektiv 35 Energianvändning och sparpotential 35 Investeringsbehov i Sverige och inom EU 38 Vad görs inom EU? 38 Åtgärder på nationell nivå 40 Summering 41 Måste färdplanen innefatta en halvering av energianvändningen i bebyggelsen? 42 Mål bara för klimatet, men inte för energieffektivitet och andel förnyelsebar energi? 42 Summering 46 Ett antal slutsatser 46 Referenser 49

5 5 SAMMANFATTNING Bebyggelsen i Sverige svarar för 40 % av energianvändningen. Kan vi underlåta att göra bostäder och lokaler mera energieffektiva för att minska Sveriges klimatpåverkan? Någon politik som kraftfullt driver på en sådan effektivisering bedrivs inte och energianvändningen i bebyggelsen har inte minskat på 40 år. Den pendlar kring 160 TWh per år. Är det den framgångsrika omställningen från olja till el och biomassa som gjort att energieffektiviseringen sedan länge avstannat? Man kan idag nämligen hävda att den svenska bebyggelsen står för en mycket liten del av klimatpåverkan på grund av detta. Uppskattningar av bebyggelsens CO2-utsläpp idag varierar mellan 5 och 10 % av de samlade utsläppen. Då skulle man kunna glömma energieffektiviseringen. På 40 år har bebyggelsen ökat med 1/3. Sedan 1970-talet har således en viss effektivisering av energianvändning i bebyggelse skett. Men den effektiviseringen ägde i huvudsak rum på 1970-och 1980-talen, när världen genomlevde två oljekriser. Sedan början av 1990-talet förefaller bebyggelsen inte ha blivit energieffektivare alls, trots allehanda politiska uttalanden, program, åtgärder och ambitiösa kommuner och byggnadsföretag. Inräknat den värme som de numera ganska många värmepumparna ger dvs. tre gånger mer energi än de använder och inräknat den ökade förbrukningen av fastighets-, hushålls- och verksamhetsel är den totala energianvändningen per kvm densamma idag som för 20 år sedan. Läggs därtill energiförlusterna i fjärrvärmeverken och i fjärrvärmeledningarna kan bebyggelsen idag t.o.m. vara mindre energieffektiv än tidigare. Detta sagt med en liten reservation för osäkerheten i uppskattningarna av energianvändning och kvadratmetrar bebyggelse. Osäkerheten är dock inte större än att det säkert går att säga att inte mycket har hänt när det gäller den svenska bebyggelsens energieffektivitet de senaste 20 åren. Men nu då? Har inte byggindustrin fått fart på byggandet av hus med låg energianvändning? Trots allt tal om att bygga energieffektiva bostäder och lokaler byggs det förvånansvärt lite med höga krav på låg energianvändning. Lågenergihus nybyggda hus som använder 25 % mindre energi än Boverkets byggnormer anger eller renoverade äldre hus som når nybyggnadsstandard utgör 1,7 promille (!) av det svenska byggnadsbeståndet. Självklart kan energieffektiviteten då inte bli särskilt hög för bebyggelsen i dess helhet. Att det är en så liten andel av bebyggelsen som uppfyller höga krav på

6 6 energieffektivitet har naturligtvis att göra med att det på senare år faktiskt inte byggts särskilt många lågenergihus. Av allt som byggts de senaste åren är bara 5% lågenergihus. Visst går det att bygga sådana hus, men det görs i mycket liten omfattning. Frågan är om riksdagens mål satt år 2009 att halvera energianvändningen i bebyggelsen till år 2050 jämfört med 1995 fortfarande gäller. I regeringens färdplan från år 2012 intar bebyggelsen en undanskymd roll. Om inga ytterligare åtgärder vidtas beräknas energianvändningen minska med %. I ett av underlagen till färdplanen beräknas dock energianvändningen i bebyggelsen år 2050 bara minska med 13% jämfört med Informationsåtgärder skulle kunna bättra på effektiviseringen med ytterligare 5-10%. Det är alltså en bra bit från halveringsmålet och det råder stor osäkerhet om det alls blir någon större effektivisering. För att klara halveringsmålet beräknade Boverket för ett par år sedan att alla nya bostadshus får förbruka max 70 kwh per kvm och år inklusive fastighets- och hushållsel. Genomsnittet för nybyggda bostadshus var då 130 kwh. Boverkets byggnorm är idag 90 kwh till vilket ska läggas 25 kwh hushållsel. Redan för nybyggnation är det således långt kvar till halveringsmålet. Det går att bygga energieffektivt, men det görs inte i särskilt stor omfattning, som vi sett ovan. Och kommer heller inte göras, med den politik som förs idag. Kommer implementeringen av EUs direktiv om befintliga byggnaders energiprestanda att leda till en skärpning av politiken? Det är möjligt, men kanske inte så troligt eftersom Boverkets nuvarande byggnormer anses uppfylla direktivets krav. Direktivet innehåller också längre gående krav på att alla nya byggnader ska vara nära-noll-energibyggnader från 2020 (offentliga byggnader från 2018). Hur Sverige och andra medlemsstater ska hantera denna del av direktivet genom en generös eller en krävande definition av noll-energi-byggnad är hösten 2014 oklart. Varför inte skärpa normerna för energieffektivitet i byggnader, befintliga såväl som nya? Problemet är finansieringen. För nya byggnader är detta ett mindre problem. Lågenergihus kostar obetydligt mer att bygga kanske bara 5% mer än byggnader som uppfyller dagens byggnormer. Det är omgörningen av befintliga byggnader som är problemet. Långtgående energieffektivisering som når i närheten av passivhusens 70 kwh/kvm/år inkl. hushållsel av befintliga byggnader kräver åtgärder som kostar mellan och kr per kvm. Det innebär kapitalkostnadsökningar på mellan kr per kvm och år 1. De ökade kapitalkostnaderna uppvägs i någon mån av en energibesparing som kan vara relativt stor. Men den kan ändå bara minska kostnaderna med mellan 80 och 160 kr per kvm och år, givet dagens priser på fjärrvärme och el. Det blir en kraftig kostnadsökning en 1) 5% ränta, 20 års avskrivning, ingen vinst.

7 7 hyres-/avgiftshöjning på mellan 20 och 40% - som ökar andelen av den disponibla inkomsten som går till bostad från ca. 27% till mellan 32 och 38%. Det kommer att upplevas som en kraftig förändring av den materiella standarden men kan i områden där hushållen har medelinkomster genomföras utan stora sociala konsekvenser. Annorlunda är det i stora delar av miljonprogramsområdena. Om dessa, ofta inte alltid nedgångna, bostäder också ska renoveras och ges en standardhöjning tillkommer minst lika stora investeringar och ytterligare kapitalkostnader. I dessa områden har hushållen ofta låga inkomster, varför de hyres- eller avgiftshöjningar som krävs för att investeringarna ska löna sig, får så stora sociala konsekvenser att de är uteslutna eller får bäras av kommunerna genom ökat försörjningsstöd. Det handlar om hyres-/avgiftsökningar på 60% eller mer. Mer än hälften av dessa hushålls disponibla inkomster skulle då gå till boendet om inte samhället skjuter till försörjningsstöd. Det är således inte kommersiellt gångbart att effektivisera energi användningen i den svenska bebyggelsen särskilt mycket. Utvecklingen av energianvändningen i bebyggelsen vittnar om detta. Det finns exempel på att energieffektiviseringar på 20-30% går att räkna hem. Kraftigt skärpta normer för fastigheters energiprestanda skulle få stora ekonomiska konsekvenser för hushållen, så stora för en betydande grupp boende i miljonprogramsområdena att de är uteslutna av sociala skäl. För att parera de sociala konsekvenserna skulle krävas kraftigt ökat försörjningsstöd, kraftigt höjda bostadsbidrag eller att renovering och effektivisering subventioneras på något sätt. Samma sak gäller om energipriserna skulle stiga kraftigt genom politiska åtgärder eller av marknadsskäl. Det krävs därför samhälleligastatliga- åtgärder för att halvera energianvändningen i beybyggelsen till år 2050 Det krävs därför samhälleliga statliga åtgärder för att halvera energianvändningen i bebyggelsen till år Inom EU har betydande finansiella resurser avsatts för retrofitting. Det har gjorts inom ramen för olika befintliga och nya program. Många länder Frankrike, Storbritannien, Polen m.fl. har utnyttjat dessa program, Sverige knappast alls. Energieffektiviseringen går långsamt framåt, i några länder som Finland t.o.m. bakåt, i några östländer som Polen, Estland och Rumänien däremot starkt framåt. Flera Europeiska finansiella institutioner Europeiska investeringsbanken och olika europeiska utvecklingsbanker har omfattande låneprogram för energieffektivisering och förnybar energi. Genom olika program stödjer EU även nationella finansiella institutioner som den tyska Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW). Kommissionens uppfattning är att dessa program bör utvidgas kraftigt och att energieffektiviseringarna måste gå längre än de ca. 40% som nu nås i olika projekt. Bland EU-länderna skiljer Sverige ut sig genom att inte ha några bidrag till

8 8 energieffektivisering, vilket andra länder har. Skatteförmånerna är i Sverige begränsade till enskilda bostadsrättshavare och villaägare (ROT-avdrag). I många andra länder kopplas skattelättnader till fastighetsägares energisparande ju större sparande desto större avdrag. Ett välkänt exempel är Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW) i Tyskland. KfW lånar ut pengar på fördelaktiga villkor till lokala banker, som i sin tur ger långa lån med låg ränta (1%) till fastighetsägare (stora och små). Beroende på i vilken grad energibesparingen realiseras omvandlas delar av lånet till bidrag. Mellan 2006 och 2012 lånades 51 miljarder ut på detta sätt. För att återvända till klimatfrågan: är det viktigt att spara energi i bebyggelsen när dess energianvändning har en mycket ringa klimatpåverkande effekt? Om svaret är nej! är det kanske skälet till att någon kraftfull politik inte bedrivs för att nå målet att halvera energianvändningen i bebyggelsen? Möjligen är det så. Men då ska man komma ihåg att den klimatvänliga energi som kan sparas i bebyggelsen kan användas inom andra områden där det är svårare och kostsammare att spara energi än inom bebyggelsen. Världsbanken, Internationella energimyndigheten (IEA) och flera andra viktiga internationella organisationer på detta område anger att långtgående energieffektiviseringar av bebyggelsen är ett nödvändigt inslag i klimatpolitiken därför att det är billigare och går fortare att spara energi i denna sektor än i transporter, jordbruk och industri. Om målet är att minska klimatgaserna kan det hävdas att det är kostnadseffektivare att ha enbart ett mål reduktion av klimatgaser än att ha två eller tre, dvs. att utöver mål för klimatgaser ha mål för energieffektivisering och mål för förnybar energi. Energieffektivisering blir då bara aktuell om det är det billigaste sättet att reducera mängden klimatgaser. Reduktion av klimatgaser kan bl.a. ske genom att energieffektivisera bebyggelsen för att frigöra klimatvänlig energi el t.ex. som då kan ersätta fossila bränslen på områden där det är svårt att effektivisera energianvändningen t.ex. när det gäller transporter. Med endast ett mål för klimatgaser är tanken att marknaden ska hitta denna lösning: krav på reduktion av klimatgaser gör priset på utsläpp av CO2 så högt att transportsektorn efterfrågar alternativ, klimatvänlig energi. Det leder till ökad produktion av klimatvänlig energi el, biobränslen men också till att priset på klimatvänlig energi stiger så att det blir lönsamt att effektivisera användningen inom t.ex. bebyggelsen, vilket frigör klimatvänlig energi till transportsektorn.... den klimatvänliga energi som kan sparas i bebyggelsen kan användas inom andra områden där det är svårare och kostsammare att spara energi... I komplicerade och akuta situationer som denna finns det starka skäl att använda ransonering det vill i det här sammanhanget säga ett särskilt mål för energieffektivisering. Marknadens förmåga att utan stora och oönskade

9 9 sidoeffekter lösa resursanvändingsproblem, som detta, är begränsad. Detta gäller med särskild relevans om det rör mål på lång sikt, som måste börja realiseras nu. Marknadsaktörerna är sällan så långsiktiga. Växande befolkning på jorden och ekonomisk tillväxt kommer att fördubbla energibehovet de närmaste trettio-fyrtio åren. I det perspektivet är mål för såväl energieffektivisering som för alternativ energi nödvändiga. Rapportens slutsats är att politiken inte kan lämna energianvändningen i bostäder utan åtgärder utan måste vara beredd att göra stora samhälleliga finansiella insatser för att den för klimatfrågan, nödvändiga energieffektiviseringen, ska komma till stånd utan att få katastrofala sociala konsekvenser. ÄR BOSTÄDER OCH BEBYGGELSE ETT KLIMATPROBLEM? Klimatet är vår tids stora utmaning. Att hejda utsläppen av växthusgaser är vad som krävs. Europeiska unionen är den mest betydande internationella sammanslutning som vidtagit åtgärder för att klara den utmaningen. I Europeiska rådets beslut (4/2/2011 Nr EUCO 2/1/11) att ta fram en low carbon strategy är målet att minska utsläppen av växthusgaser med % senast år 2050 jämfört med år Sveriges bidrag formuleras i Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Naturvårdsverket, rapport 6537, december 2012). Från att 1990 har bidragit med dryga 70 Mton CO2-ekvivalenter växthusgaser och några år senare haft en topp på nära 80 Mton har Sverige minskat utsläppen till ca. 60 Mton idag. Målet är satt till under 10 Mton år Det målet innefattar inte de CO2-utsläpp som vår konsumtion av importerade varor och tjänster förorsakar i andra länder och heller inte utsläppen från våra flygresor. Bebyggelsen har använt 160 TWh per år de senaste 40 åren Bebyggelsen svarar för en icke oväsentlig del av den totala energianvändningen i vårt land. Av all energianvändning i Sverige går 40 % till bostäder och service (lokaler för detta ändamål). Det är energi för uppvärmning, varmvatten och övrig drift av byggnader, även kallad fastighetsel (gemensam belysning, ventilation, hissar m.m.), hushållsel och verksamhetsel. Medräknat är el för hushåll (belysning, köksmaskiner) och för vissa verksamheter (belysning, kontorsmaskiner, ventilation m.m.), även el och annan energi

10 10 som används i jord- och skogsbruksbyggnader, inkl. trädgårdsnäring och fiske (areella näringar). Övrig service omfattar byggsektorn, gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk samt el- och vattenverk. Däremot ingår inte industrins energianvändning annat än för byggnadernas uppvärmning och drift. Med denna breda definition av energianvändning i bebyggelse uppgår den idag till ca. 160 TWh per år (av en total slutlig energianvändning på ca 400 TWh för Sverige år 2010). Med en snävare avgränsning tas inte verksamhetselen och hushållselen med. Den svarar för ca. 40 TWh. Kvar blir ca. 120 TWh för uppvärmning, varmvatten och fastighetsel alltså 30 % av den totala slutliga användningen. Då är även de areella näringarna och byggsektorn exkluderade. Kvar är enbart bostäders och lokalers (för service) energianvändning för uppvärmning, varmvatten och fastighetsdrift med. Exkluderas även fastighetsdriften el som används till gemensam belysning, hissar, värmepumpar, ventilationssystem m.m. återstår ca. 80 TWh per år, dvs. 20 % av den totala slutliga energianvändningen för uppvärmning och varmvatten. Tabell 1. Bebyggelsens slutliga energianvändning, TWh och i procent av total slutlig energianvändning i Sverige år 2010, ungefärliga tal. TWH % Bostäder och service, uppvärmning och varmvatten Drift av bostäder och lokaler för servicenäringar Energianvändning för hushållsel och drift av verksamheter i byggnader för service, areella näringar och byggsektorn Total slutlig energianvändning för bebyggelse i Sverige

11 11 Den sammanlagda slutliga energianvändningen i bebyggelsen har varit ungefär densamma de senaste 40 åren. Figur 1. Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service, , TWh Källa: Energiläget 2012 Påverkar bebyggelsen klimatet? I den nationella färdplanen för att nå klimatmålen borde bebyggelsen således spela en viktig roll. Men det gör den inte. Förklaringen, som ges, är att de direkta utsläppen av klimatgaser är små. Bostäders och lokalers stora användning av fossila bränslen började fasas ut på 70-talet då el började ersätta oljeeldning i småhus i stor skala. Samtidigt byggdes fjärrvärmen ut. Och på 80-talet påbörjades introduktionen av biobränslen i fjärrvärmen. Kvar finns endast en begränsad oljeeldning samt metan- och lustgasutsläpp från mindre biobränsleanläggningar 2. (Se figurerna 1 och 2.) 2) Det är oklart huruvida de ganska stora utsläpp av klimatgaser, som sker från sopförbränning p.g.a. all plast i soporna, har tagits med i beräkningen.

12 12 Figur 2. Tillförd energi i fjärrvärme, olika energikällor, TWh Källa: Energiläget 2012 Idag ser fördelningen av energikällor för all köpt energi för all bebyggelse ut så som i nedanstående tabell. Tabell 2. Fördelning av energikällor (köpt energi) för uppvärmning, varmvatten och fastighetsel i svensk bebyggelse, TWh 2010 Småhus Flerfamiljshus Lokaler Totalt El, förnybar 15,2 8,2 11,7 35,1 El, ej förnybar 12,0 6,5 9,2 27,7 Fjärrvärme förnybar Fjärrvärme, ej förnybar 4,7 21,4 15,9 42 0,77 3,5 2,6 6,8 Fjärrkyla - - 0,9 0,9 Biobränslen 12,4 0,2 0,5 13,0 Fossila bränslen 1,5 0,6 1,2 3,3

13 13 Källa: Tabell 3, Energianvändning i byggnader, Energimyndigheten , bilaga till Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader, Gemensamt uppdrag Energimyndigheten (ET 2013:24) och Boverket (2013:22) Anm. Innefattar ej fritidshus, areella näringar, industri och heller inte hushållsel och verksamhetsel. Av de 128,8 TWh som levereras till bostäder och lokaler (för service) är idag 70 % förnybar energi och 30 % ej förnybar. I den ej förnybara elenergin ingår kärnkraft. Vänder vi på perspektivet utgör fossila bränslen och ej förnybar fjärrvärme knappa 8 % av den levererade energin. Det förklarar varför Statens naturvårdsverk räknar med att en mycket ringa andel av klimatpåverkan kommer från bebyggelsen nu och i framtiden, även om inga ytterligare åtgärder vidtas. Tabell 3. Historiska utsläpp och referensscenario (inga ytterligare åtgärder vidtas) per sektor (miljoner ton koldioxidekvivalenter) Sektor El och värme 6,7 4,9 5,7 8,5 5,1 4,9 2,5 2,6 Bostäder 9,5 6,6 2,6 1,4 1,4 0,9 0,7 0,6 Industri 20,6 21,6 20,9 21,1 21,1 21,1 21,2 21,3 Inrikes transporter 19,0 19,6 21,0 18,7 18,7 21,2 17,7 17,5 Arbetsmaskiner 3,3 3,7 3,8 3,7 3,7 17,7 3,4 3,3 Jordbruk 9,1 8,4 7,9 7,4 7,4 3,4 7,3 7,2 Avfall 3,4 2,9 2,2 1,1 1,1 7,3 0,7 0,6 Övriga sektorer* 1,3 1,3 1,4 1,0 1,0 0,9 0,8 0,8 Totalt 72,8 69,0 65, Utrikes transporter 3,6 6,8 9,7 11, , ,3 LULUCF *Övriga sektorer = Användning av lösningsmedel, fluorerade växthusgaser, övrigt Källa: Statens naturvårdsverk, Färdplan 2050, bilaga 8 s.25

14 14 Bostäder och lokaler omfattar även en betydande del av sektorn el och värme, där bl.a. fjärrvärmen ingår. De sammanlagda växthusgasutsläppen från bostäder och lokaler (exkl. areella näringar, byggsektorn, industrin och fritidshus) där värme, varmvatten och fastighetsel ingår var 2,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2010 (Färdplan, bilaga 8, s.27). Det utgjorde 4 % av utsläppen exkl. utrikes transporter och skogens kolsänkor (LULUCF) detta år. Inklusive övrig bebyggelse och hushålls- och verksamhetsel (dock inte industrins verksamhetsel) kan man räkna med att bebyggelsen svarar för 5½ % av utsläppen. Andra uppskattningar anger så mycket som 10% av utsläppen 3. Alltså, medan bebyggelsens andel av klimatgaserna ligger på 5-10 % är bebyggelsens andel av energianvändningen ca. 40 %. Det går således inte att bortse från bebyggelsens behov av energi, men kanske när det gäller bebyggelsens klimatpåverkan. Sektorer med stora utsläpp är framförallt industrin och inrikes och utrikes transporter. Har bebyggelsens energieffektivitet ökat? Figur 3. Tillförd energi för uppvärmning och varmvatten, bostäder och lokaler Anm. Köpt energi. Bebyggelse omfattar småhus, flerbostadshus och lokaler (exkl. industri och fritidshus). Källa: Energimyndigheten 3) Uppräkning av mängden klimatgaser i förhållande till den totala energianvändningen, från 120 TWh till 160 TWh. En annan bedömning görs i en utredning av Boverket: Någon exakt uppgift på området finns inte tillgänglig, men lite drygt tio procent av utsläppen kan hänföras till bebyggelsen om olika uppgifter från Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Svensk fjärrvärme läggs samman. Med hjälp av dessa uppgifter kan utläsas att förbränning av gas och olja i bostäder och lokaler står för ungefär en tredjedel av utsläppen.

15 15 Det totala energibehovet i bebyggelsen omfattar alltifrån uppvärmning och varmvatten till fastighetsel och hushållsel, verksamhetsel i kontors- och servicelokaler, byggverksamhetens energibehov (ej materialframställning), drift av gatubelysning och avloppssystem. Ser vi bara på den del av energianvändningen som avser uppvärmning och varmvatten förefaller effektiviteten ha ökat. I slutet av 70-talet låg energianvändningen på ca. 260 kwh per kvm och år i genomsnitt för all bebyggelse, exklusive industrin. (Se figur 3.). Åren närmast därefter och under 80-talet sker en mycket snabb effektivisering. Det är under en period då tillskottet till den bebyggda volymen ökar kraftigt, med närmare 150 miljoner kvadratmeter. När nybyggandet sedan avtar och bebyggelsevolymen stagnerar upphör samtidigt effektiviseringen. Från slutet av 80-talet och tio år framåt sker ingen effektivisering. Från slutet av 90-talet sker sedan en gradvis effektivisering, trots att bebyggelsevolymen inte ökar 4. I flera decennier, med början i 70-talets oljekriser, har ansträngningar pågått för att öka energieffektiviteten. Ansträngningarna avser i hög grad befintlig bebyggelse och går därför långsamt. Mellan 1995 och 2012 har ökningen i energieffektivitet (uppvärmning och varmvatten) varit 1,7 % per år. Idag är den genomsnittliga användningen av energi för värme och varmvatten ca. 130 kwh per kvm och år. Men frågan är om byggnaderna sedan slutet av 80-talet blivit särskilt mycket energieffektivare Energiåtgången för uppvärmning och varmvatten är alltså hälften idag mot var den var i slutet av 70-talet. Men frågan är om byggnaderna sedan slutet av 80-talet blivit särskilt mycket energieffektivare, d.v.s. blivit bättre isolerade och fått effektivare uppvärmningssystem. En stor del av byggnaders uppvärmning har under den tiden kommit att ske med värmepumpar. I dag tillförs småhus och flerbostadshus energi genom värmepumpar, ca. 17 TWh 5. Inklusive lokaler bidrar värmepumpar med sammanlagt ca. 20 TWh. Den köpta energin är bara en tredjedel av den värme de tillför byggnaderna och det är bara den köpta energin (1/3x20 TWh=6,7 TWh) som ingår i genomsnittet 130 kwh per kvm och år. Läggs 13 TWh (2/3*20 TWh) till den köpta energin för att spegla bostäders och lokalers energibehov ökar genomsnittet till nästan 150 kwh per kvm och år. Det gör att energieffektiviseringen sedan 1995 halveras och stannar på 0,8 % per år. Boverkets bedömning på grundval av inventeringar av byggnadsbestånden 1991/92 och 2007/08 är att klimatskalen förbättrats något, men inte mer än att det reducerar värmeförlusterna (och energibehovet) med ca. 2 TWh per år. Av bebyggelsens totalt köpta energi är det 1,25 %, av enbart energin för uppvärmning är det 3,3 %. 4) Uppgången av bebyggelsevolymen i början av 2010-talet är förmodligen missvisande och beror på osäkerhet i skattningen. 5) Renovera byggnader och energibesparing, Energimyndigheten (bilaga till Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader, Gemensamt uppdrag Energimyndigheten (ET2013:24)och Boverket (2013:22), s.222.

16 16 Också denna begränsade energieffektivisering kan ifrågasättas. Under samma tid har energianvändningen i bebyggelsen för fastighets-, hushållsoch verksamhetsel, el för gatubelysning och va-system m.m. ökat. En viss del av denna energianvändning bidrar också till uppvärmning. Den samlade slutliga energianvändningen (värmepumpars bidrag underskattat med ca. 13 TWh) är fortfarande ca. 160 TWh och den uppvärmda ytan i bebyggelsen är i stort sett densamma som den var Det gör att man kan ifrågasätta huruvida bebyggelsen sedan början av 90-talet alls blivit energieffektivare 6. Fjärrvärmen har ökat kraftigt och med den även energiförlusterna. Dessa förluster räknas inte in i den köpta (tillförda) energin. Enbart distributionsförlusterna anges till mellan 10 och 20 %, ibland även högre. Därtill kommer omvandlingsförluster, både i fjärrvärmeverken och i varje enskild värmeväxlare, och energin som går åt att driva pumparna. Räknat i primär energi måste fjärrvärmen således räknas upp med mellan 10 och 20 %. Detta har dock inte med de enskilda husens energieffektivitet att göra. Summering Bebyggelsen använder i stort sett lika mycket energi idag som den gjorde 1970, för över 40 år sedan. Då avser vi energianvändning och bebyggelse tagen i vid mening, d.v.s. bostäder och lokaler för service och areella näringar, energi för värme, varmvatten, fastighets- hushålls- och verksamhetsel. Volymen uppvärmd byggnadsyta ökade kraftigt (med 1/3) fram till början av 1990-talet, vilket skulle tyda på en motsvarande ökning av energieffektiviteten Sedan 1993 har emellertid den uppvärmda ytan nästan inte ökat alls. Under de senaste 20 åren skulle således bebyggelsens energieffektivitet inte ha ökat, trots avsevärda ansträngningar från politik, förvaltning och byggnadsindustri. De senaste åren är det en mycket liten andel som byggs som lågenergihus. Nu kan man mena att det inte gör så mycket. En stor omställning har ändå skett, bort från kol och olja, till el och fjärrvärme. Och eftersom elen till största delen är baserad på vattenkraft och kärnkraft och fjärrvärmen på biomassa och sopor så skulle klimatpåverkan ändå inte bli så stor % av klimatpåverkan beräknas komma från bebyggelsen från energianvändning för uppvärmning, varmvatten, fastighets-, hushålls- och verksamhetsel. Detta väcker ett antal frågor: 6) Andra bedömare har gjort iakttagelser som stödjer denna slutsats. Den spontana utveckling som skett under de senaste åren handlar främst om konverteringsåtgärder. Förbränningspannor och elvärme har bytts ut mot fjärrvärme och värmepumpar. Endast en mindre del av effektiviseringen kan hänföras till ett minskat behov av att tillföra värme m.m. Energiprisutvecklingen är förmodligen den faktor som kommer att få störst betydelse för den så kallade spontana utvecklingen. (Energi i bebyggelsen tekniska egenskaper och beräkningar resultat från projektet BETSI, Boverket december 2010, s.136).

17 17 1. Tas bebyggelsens klimatpåverkan med i sin helhet? Räknas t.ex. utsläppen från produktionen av biomassa och av sopor med i bostadssektorns utsläpp? 2. All energiproduktion leder i slutändan till värme. Kärnkraftens energiförluster är större än den energi som tillgodogörs från kärnkraftverken. Är det ett oväsentligt bidrag till klimatförändringarna? 3. Är det bara klimatpåverkan som är viktig? Kan energianvändningen då lämnas därhän? Är det bara klimatpåverkan som är viktig? 4. För att reducera klimatpåverkan kan man gå två vägar: antingen reducera energianvändningen eller ersätta fossil energi med förnybar energi. Vilken väg är mest kostnadseffektiv? 5. Sveriges, EUs och världens energibehov ser ut att öka kraftigt i framtiden, kanske till en fördubbling år Var i vilken sektor är det lättast att effektivisera energianvändningen? 6. Kan den energi som bostäder och lokaler inte behöver sedan användningen effektiviserats användas i andra sektorer? Kan elen, bioenergin och den energi som produceras när man bränner sopor användas i andra sektorer? BEBYGGELSEN I FÄRDPLANEN Hur stor blir energieffektiviseringen? Boverket och Energimyndigheten har tillsammans utrett vilka möjligheterna är för att bebyggelsen ska kunna bidra till att uppfylla klimatmålen. Först frågar man: vad händer om vi ingenting gör? Det utgör referensalternativet. Om nuvarande styrmedel bibehålls och förlängs till år 2050 bedöms energianvändningen (totalt köpt energi) minska med % jämfört med år Då innefattar det att beslutade förändringar av energideklarationer och byggregler genomförs inom kort. En mycket stor del av denna effektivisering har redan skett mellan 1995 och 2011 uppskattar dessa myndigheter att den totala energianvändningen minskade med 11 %. Bedömningen är således att från och med idag och närmare 40 år framöver kan en ytterligare minskning på mellan % ske 7. Prognosen bygger på att effektivisering kommer att ske i samband med renoveringar, som görs därför att livslängden gått ut och delar av byggnader måste förnyas av tekniska skäl. Den högre graden av energieffektivisering nås om förnyelsen sker i takt med åldrandet, den lägre om förnyelsen går hälften så fort. 7) I underlaget för denna prognos ligger Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 2012, Profu i Göteborg, Mölndal feb I den anges som trolig utveckling en ännu långsammare effektivisering av energianvändningen i bostäder och lokaler fram till år I denna prognos ligger man bara 13% under nivån på energianvändningen är 1990.

18 18 Risken med att inte göra någonting utöver vad som hittills beslutats är således att energieffektiviteten i bebyggelsen inte ökar med mer än 10 % räknat från idag (eller knappast alls enligt beräkningar från Profu 8 ). Under mer lyckosamma omständigheter skulle effektiviteten kunna öka med 20 %. Det är ändå alldeles för litet i förhållande till målet att halvera energianvändningen till år 2050 jämfört med Detta mål lades fast av riksdagen år I revideringen av miljömålet God bebyggelsemiljö togs det bort. I en utredning om just miljökvalitetsmålen hävdas dock att målet ligger kvar 9. Boverket och Energimyndigheten föreslår därför åtgärder för att komma längre. I scenario 1 föreslås en informationssatsning för att öka energieffektiviteten. Tanken är att lönsamma energieffektiviseringar inte görs därför att fastighetsägarna saknar kunskap. Med en framgångsrik informationsspridning bedömer de båda myndigheterna att 5-10 % energieffektiviseringar utöver referensalternativets skulle kunna göras. Sammanlagt skulle energieffektiviseringen kunna uppgå till mellan 25 och 40 % år 2050 jämfört med I scenario 2 är målet att minska energianvändningen till hälften till år 2050 jämfört med Hur detta mål ska nås och vilka styrmedel som behövs anges dock inte i färdplanen. I rapporten Energi i bebyggelsen tekniska egenskaper och beräkningar resultat från projektet BETSI 10 görs ett räkneexempel som visar på utmaningarna. Inklusive fastighetsel, hushålls- och verksamhetsenergi anges energianvändningen år 1995 till 220 kwh per kvm och år 11. Målet 2050 skulle då vara 110 kwh per kvm och år, varav bostäder skulle använda och lokaler kwh per kvm och år 12. För att nå dit skulle det krävas att all ny bebyggelse (175 miljoner kvm, vilket är ett tillskott på ca. 30 % till år 2050) från år 2007 skulle byggas och inredas (av hushåll och verksamheter) så att de inte skulle använda mer än 70 kwh per kvm och år. Det är den standard passivhusen i Lindås utanför Göteborg har och den skulle således behöva gälla alla nya bostäder och lokaler. Samtidigt måste den äldre, befintliga bebyggelsen effektiviseras och i genomsnitt inte använda mer än 122 kwh per kvm och år Det betyder en effektivisering från 1995 med 45 % och från idag med %. Hur byggs det idag? Går man på energideklarationerna (som inte kontrolleras i efterhand) byggdes år 2007 bostäder med en energianvändning för uppvärmning, varmvatten och fastighetsel på i genomsnitt 104 kwh per kvm och år lokaler mellan 120 och 130 kwh per kvm och år. Till denna användning ska 8) Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 2012, Profu i Göteborg, Mölndal feb ) Preciseringar av miljökvalitetsmålen, Ds 2012:23, s Sverige har som nationellt miljömål att minska den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler. Minskningen bör vara 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050 i förhållande till användningen år Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsen vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Målet ska följas upp utifrån dess konsekvenser för miljön, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Eftersom miljöeffekterna är olika för olika energislag bör hänsyn tas till olika energislags omvandlingsförluster och miljökonsekvenser ur ett livscykelperspektiv. Denna målsättning formulerades i prop. 2008/09:163, s. 120 och antogs av riksdagen. 10) Boverket, december ) Enligt figur 1 var energianvändningen mätt på i princip samma sätt 270 kwh per kvm och år detta år. Det visar svårigheterna att fastställa exakta målnivåer omfattningen av statistiken varierar, flera olika energidefinitioner och ytbegrepp används utan att det tydligt anges vilka som tillämpas. 12) Spannet beror på hur stor energieffektivisering som bedöms ha ägt rum mellan 1995 och Beroende på olika uppgifter om uppvärmd yta varierar bedömningen mellan 3,7 och 9,7 %. (Boverket 2010, s. 97)

19 19 läggas hushållsel på 25 kwh per kvm och år i bostäderna och verksamhetsenergi på mellan 36 och 57 kwh per kvm och år för lokaler 13. Det är denna nybyggnation som ska jämföras med räkneexemplets 70 kwh per kvm och år. Redan för nybyggnationen är det således långt kvar för att klara målet att halvera energianvändningen i bebyggelsen. Tabell 4. Energianvändning i bebyggelsen, köpt energi kwh per kvm och år, värme och varmvatten, fastighetsel, hushållsel och verksamhetsenergi 1995 Idag 2050 Detta kräver 50% effektivisering 14 Bebyggelsen totalt Bostäder Lokaler Nybyggnation bostäder från 2007 Nybyggnation lokaler från 2007 Anm. Tabellen bygger på uppgifter ur Boverket, december Sveriges Byggnadsindustrier har följt utvecklingen av lågenergibyggnader. Lågenergibyggnader definieras som nya byggnader som har 25 % lägre energiförbrukning än BBR (Boverkets byggregler) och befintliga byggnader som renoverats eller byggts om och då når minst BBR för nya byggnader. Mätt på detta vis finns idag minst lägenheter i lågenergihus och minst 1 miljon kvadratmeter uppvärmd yta i lokaler som uppfyller dessa krav. Det motsvarar 1,7 promille av den uppvärmda ytan. Av nybyggda lägenheter mellan 2009 och 2012 var 5 % lägenheter i lågenergihus 18. Dagligen läser vi om lågenergihus, nära-noll-hus och passivhus. Vi tar också del av lyckade renoveringar av äldre hus, som sänkt energianvändningen kraftigt. Så visst går det. Men det sker uppenbarligen inte på bred front. Och trots byggnadsindustrins uttalade ambitioner så tycks även nybyggnationen med några få undantag showcases ske med konventionell energieffektivitet. Även många uppmärksammade nybyggnationer Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö med anspråk på att vara lågenergihus visar sig i efterhand inte hålla måttet. 13) Boverket, december 2010, s ) Med ett annat sätt att mäta skulle en halvering av energianvändningen i bostäder hamna på kwh per kvm och år och lokaler kwh per kvm och år (Boverket, december 2010, s. 12). 15) Baserat på 3,7 respektive 9,7 % effektivisering sedan ) år 2005, Boverket, december 2010, s ) år 2005, Boverket, december 2010, s ) Sammanställning av lågenergibyggnader i Sverige, LÅGAN Rapport oktober 2013, Sveriges byggnadsindustrier.

20 20 Halvering av energianvändningen i bebyggelsen kommer inte att nås med den politik som idag förs. Nybyggnationen är inte tillräckligt energieffektiv och energieffektiviseringen av den befintliga bebyggelsen går alltför långsamt. Inte ens med de av Boverket/Energimyndigheten antagna effektiviseringarna på % från idag till år 2050 kommer målet att nås. Att energieffektiviseringen skulle kunna få en så stor omfattning utan att några ytterligare åtgärder vidtas förefaller mot bakgrund av den ringa effektivisering som ägt rum mellan 1995 och idag föga troligt. Endast en mycket kraftig ökning av energipriserna skulle kunna förändra denna slutsats. Summering Energieffektiviseringen i bebyggelsen blir med den politik som förs idag mycket begränsad och kommer att gå mycket långsamt om inte mycket kraftiga prisförändringar på energi el och fjärrvärme skulle komma att ske av marknadsskäl. Det är idag oklart om riksdagens mål om en halvering av energianvändningen i bebyggelsen till år 2050 fortfarande gäller. Boverkets byggnormer är inte tillräckligt krävande. Det går att bygga mycket energisnålt, men det är bara en mycket ringa andel av den samlade svenska bebyggelsen som byggts eller byggts om med sådana ambitioner. Gäller fysiska personer, kan användas för vissa energieffektiviseringsåtgärder Halvering av energianvändningen i bebyggelsen kommer inte att nås med den politik som idag förs VARFÖR BYGGS DET INTE ENERGISNÅLA BOSTÄDER I SVERIGE? Dagens politik för energieffektivisering av bebyggelsen Den politik som idag bedrivs med syfte att effektivisera energianvändningen i den svenska bebyggelsen består av ett flertal åtgärder, varav några påverkar energianvändningen i bebyggelsen utan att vara specifikt utformade för just detta syfte. Tabell 5. Åtgärder inriktade på energieffektivisering av bebyggelsen i Åtgärd Beskrivning Anmärkning Lagrum, giltighet Energikartläggningscheckar Statligt bidrag som täcker 50% av kostnaden (max kr) för kartläggning av energianvändning. Gäller för företag > 500 MWh/ år SFS 2009:1577 Gäller från hösten 2010 till utgången av 2014 ROT Elskatt Skattereduktion för 50% av arbetskostnaden (max kr/år) öre/kwh beroende på var i landet Gäller konsumtion av el Gäller från december 2008 t.v.

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Trosa Swedisol AB 2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid. VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader 2015-08- 31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser- energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BERGSTENA 7:6 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-07-20 Byggnadens adress: BERGSTENA LEDSGÅRDEN 1 44192 ALINGSÅS Utetemperatur: 16

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Foss-Hede 1:27 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-06 Byggnadens adress: Övre Krokklevsvägen 3 45534 Munkedal Utetemperatur: 13

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ANNESTAD 1:12 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-28 Byggnadens adress: Utetemperatur: FRÄMMESTAD JON-HENRIKSGÅRDEN 205 10 C 46597

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BÖ 67:15 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-15 Byggnadens adress: RANGELTORPSGATAN 29 41269 GÖTEBORG Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 538037 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Göteborg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Bö 36:20 Husnummer 1 Adress Jakobsdalsgatan 44

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KOSTA 36:72 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-06-24 Byggnadens adress: NORRA RINGVÄGEN 6 36052 KOSTA Utetemperatur: 15 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Förnybar energi och Boverkets byggregler 2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

gfedc Pellets Tillägg komfortkyla 5 (19) Summa 7-13,15-19 6 (Σ2) Summa 1-15,18-19 7 (Σ3) Summa 7-13,15,18-19 8 (Σ4)

gfedc Pellets Tillägg komfortkyla 5 (19) Summa 7-13,15-19 6 (Σ2) Summa 1-15,18-19 7 (Σ3) Summa 7-13,15,18-19 8 (Σ4) Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 466806 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Ale Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Kollanda 1:19 Husnummer 1 Adress Kollanda 460 Prefix

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163 Byggnadens adress: 2014-03-13 Utetemperatur: Björsgårdsvägen 2E 53373 Källby 11 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Besiktningsrapport Energideklaration av villa

Besiktningsrapport Energideklaration av villa Besiktningsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-19 Fastighetsbeteckning: Södra Munkarp 6:29 Adress/ort: Snogeröd Brostorp 703 Byggnaden är besiktigad av: Daniel Ell, Certifierad

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Storgatan 14, 360 65 Boda Glasbruk Emmaboda kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672874

ENERGIDEKLARATION. Storgatan 14, 360 65 Boda Glasbruk Emmaboda kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672874 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Storgatan 14, 360 65 Boda Glasbruk Emmaboda kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672874 Energiprestanda: 186 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LINDRUM 1:28 Besiktningsuppgifter Datum: 2012-11-19 Byggnadens adress: EKHAGA 51462 ÖLSREMMA Utetemperatur: 2 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Backa 211:25 Adress: Skogaberg 15 422 49 Hisings Backa Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 149 m 2, byggår 2004. Värmesystem: Fjärrvärme, vattenburen

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Clarkiavägen 6, 218 34 Bunkeflostrand Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1943 Energideklarations-ID: 609076

ENERGIDEKLARATION. Clarkiavägen 6, 218 34 Bunkeflostrand Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1943 Energideklarations-ID: 609076 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Clarkiavägen 6, 218 34 Bunkeflostrand Malmö stad Nybyggnadsår: 1943 Energideklarations-ID: 609076 Energiprestanda: 108 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [jan

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Jumkils-Björnarbo 112, 743 86 Bälinge Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1939 Energideklarations-ID: 616958

ENERGIDEKLARATION. Jumkils-Björnarbo 112, 743 86 Bälinge Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1939 Energideklarations-ID: 616958 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Jumkils-Björnarbo 112, 743 86 Bälinge Uppsala kommun Nybyggnadsår: 1939 Energideklarations-ID: 616958 Energiprestanda: 130 /m² och år Energideklarationen i sin helhet

Läs mer

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BÖ 49:19 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-28 Byggnadens adress: ÖRGRYTE STOMGATA 12A 41267 GÖTEBORG Utetemperatur: 11 C Expert:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Håkankila 2:28 Adress: Jägmästarvägen 22, 438 95 Hällingsjö Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 418 m 2, byggår 1996. Värmesystem: Luft/vattenvärmepump

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Askims Kyrkväg 23A, 436 51 Hovås Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 643866

ENERGIDEKLARATION. Askims Kyrkväg 23A, 436 51 Hovås Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 643866 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Askims Kyrkväg 23A, 436 51 Hovås Göteborgs stad Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 643866 Energiprestanda: 87 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Ranarpsvägen 464, 269 71 Förslöv Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1975 Energideklarations-ID: 670000

ENERGIDEKLARATION. Ranarpsvägen 464, 269 71 Förslöv Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1975 Energideklarations-ID: 670000 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Ranarpsvägen 464, 269 7 Förslöv Båstads kommun Nybyggnadsår: 975 Energideklarations-ID: 670000 Energiprestanda: 00 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632

ENERGIDEKLARATION. Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632 Energiprestanda: 156 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Klövervallsvägen 28, 217 63 Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1960 Energideklarations-ID: 655313

ENERGIDEKLARATION. Klövervallsvägen 28, 217 63 Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1960 Energideklarations-ID: 655313 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Klövervallsvägen 28, 217 63 Malmö Malmö stad Nybyggnadsår: 1960 Energideklarations-ID: 655313 Energiprestanda: 96 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Fyrvaktarvägen 4, 385 40 Bergkvara Torsås kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1980 Energideklarations-ID: 668006

ENERGIDEKLARATION. Fyrvaktarvägen 4, 385 40 Bergkvara Torsås kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1980 Energideklarations-ID: 668006 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Fyrvaktarvägen 4, 385 40 Bergkvara Torsås kommun Nybyggnadsår: 1980 Energideklarations-ID: 668006 Energiprestanda: 108 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: HÖGA 3:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-14 Byggnadens adress: HÖGA 470 44696 HÅLANDA Utetemperatur: 15 C Expert: Mikael Abrahamsson

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Västergårdsvägen 24, 433 31 Partille Partille kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1994 Energidekarations-ID: 584010

ENERGIDEKLARATION. Västergårdsvägen 24, 433 31 Partille Partille kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1994 Energidekarations-ID: 584010 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Västergårdsvägen 24, 433 31 Partille Partille kommun Nybyggnadsår: 1994 Energidekarations-ID: 584010 Energiprestanda: 92 /m² och år Energideklarationen i sin helhet

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Sandövägen 259, 434 94 Vallda Kungsbacka kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1990 Energideklarations-ID: 669045

ENERGIDEKLARATION. Sandövägen 259, 434 94 Vallda Kungsbacka kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1990 Energideklarations-ID: 669045 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Sandövägen 259, 434 94 Vallda Kungsbacka kommun Nybyggnadsår: 1990 Energideklarations-ID: 669045 Energiprestanda: 81 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Tutviksvägen 32, 136 75 Vendelsö Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID: 661103

ENERGIDEKLARATION. Tutviksvägen 32, 136 75 Vendelsö Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID: 661103 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Tutviksvägen 32, 136 75 Vendelsö Haninge kommun Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID: 661103 Energiprestanda: 129 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Aspviksvägen 27, 975 95 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2000 Energideklarations-ID: 626431

ENERGIDEKLARATION. Aspviksvägen 27, 975 95 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2000 Energideklarations-ID: 626431 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Aspviksvägen 27, 975 95 Luleå Luleå kommun Nybyggnadsår: 2000 Energideklarations-ID: 626431 Energiprestanda: 92 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns hos

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17 Byggnadens adress: 2015-08-11 Utetemperatur: NYGÅRDSVÄGEN 3C 29135 KRISTIANSTAD 20 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Skeppsdalsvägen 136B, 184 91 Åkersberga Österåkers kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 685720

ENERGIDEKLARATION. Skeppsdalsvägen 136B, 184 91 Åkersberga Österåkers kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 685720 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Skeppsdalsvägen 136B, 184 91 Åkersberga Österåkers kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 685720 Energiprestanda: 64 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Andreas Hagnell Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 208359 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Ängelholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) JUNGMANNEN 10 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer