S protokoll nr 2/14 Bilaga 2. Verksamhetsberättelse

Transkript

1 S protokoll nr 2/14 Bilaga 2 Verksamhetsberättelse

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING PRIORITERADE OMRÅDEN... 4 JORDBRUK OCH LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING... 4 KLIMAT... 7 MARINA EKOSYSTEM OCH FISKE...11 MILJÖGIFTER...14 SKOG I NORD OCH SYD NATURVÅRD OCH BIOLOGISK MÅNGFALD MILJÖRÄTT FÖRENINGSUTVECKLING SKOLAN TIDNINGEN SVERIGES NATUR KOMMUNIKATION OCH MARKNAD KONSUMENTMAKT GLOBAL VERKSAMHET MEDLEMMAR OCH ORGANISATION EKONOMISK FÖRVALTNING...48 BILAGA 1. KOMMUNIKATION OCH MARKNADSFÖRING...51 BILAGA 2. EXTERN REPRESENTATION...55 BILAGA 3. PROJEKTBIDRAG...58 BILAGA 4. UPPFÖLJNING AV RIKSSTÄMMANS BESLUT

3 1. INLEDNING Riktlinjer för verksamheten Föreningen ska verka för: att samhällets utveckling håller sig inom naturens ramar. mobilisering av medlemmar, andra aktörer och allmänheten i arbetet för det hållbara samhället och därmed skapa opinion för progressiva styrmedel. att kraftfull lagstiftning och ambitiösa ekonomiska styrmedel implementeras inom alla föreningens prioriterade områden, i Sverige och globalt. att Sverige utvecklar och implementerar välfärdsmått som även beskriver kvalitativa förändringar av välfärden. att klimatfrågan integreras med andra viktiga frågor för att nå en helhetssyn i arbetet för det hållbara samhället. ett grönt skattesystem som minskar miljöbelastningen. att föreningens ställningstaganden och förslag för hållbara lösningar för att nå ambitiösa miljömål så långt möjligt tillfredsställer även andra samhällsmål. att föreningens strategier samverkar i arbetet inom de prioriterade områdena. Föreningen har under de senaste två verksamhetsåren uppnått ett antal miljöframgångar. Konsumentkampanjen för ökad försäljning av ekologiska livsmedel har varit enormt framgångsrik. Vi har med hjälp av andra aktörer i samhället vänt en nedåtgående försäljning av ekologiska produkter 2012 till en 13-procentig ökning Årsboken 2013 med temat Jorden vi äter visade att agroekologiskt jordbruk kan mätta en växande befolkning samtidigt som det leder till en friskare planet. Ett annat exempel är Naturskyddsföreningens idoga arbete med att avslöja spridningen av farliga miljögifter i vårt samhälle. Det bidrog mycket starkt till att regeringen lade fram en bra kemikalieproposition och vårt eget arbete med giftfria förskolor har fått ett enormt positivt gensvar från många kommuner. Föreningen har också uppnått flera viktiga miljösegrar genom att nyttja vår talerätt inom olika områden. Licensjakten efter varg stoppades både 2012 och 2013 tack vare våra överklaganden, som hittills vunnit stöd i domstolsprövningarna. Genom ett tajt samarbete mellan skogsnätverket och kansliet har många skyddsvärda skogar räddats från avverkning. Skamräkan blev under denna period ett ord på mångas läppar. Genom att informera våra många följare på Facebook fick vi till ett sådant tryck att bland annat COOP stoppade försäljningen av jätteräkor. Och på EU-nivå togs det ett beslut om en mycket bättre fiskepolitik. Utsläppen av växthusgaser har dock fortsatt att öka i världen. Föreningen har arbetat för att göra Sverige och EU till modellregioner. Under Höstkonferensen 2013 fick vi flera fackföreningar och företag att kräva en politik som gifter ihop jobbpolitiken med klimatpolitiken. Mycket mer kan sägas om bland annat skola, natursnokar och ledarutbildning, det finns att läsa mer om i verksamhetsberättelsen. Detta var bara några smakprov på vad vi uppnått. Världen är fortfarande ohållbar men lite bättre har den faktiskt blivit genom Naturskyddsföreningens envisa arbete. 3

4 2. PRIORITERADE OMRÅDEN JORDBRUK OCH LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING Riktlinjer för verksamheten Föreningen ska verka för: att kulturlandskapets biologiska mångfald bevaras och utvecklas inom ramen för ett jordbruk i hela Sverige, som gynnar ett rikt odlingslandskap, bevarar åkermarkens kvalitet och stärker dess kapacitet som kolsänka. en miljöanpassad produktion av livsmedel och andra varor och tjänster med hög kvalitet i Sverige och EU, genom en stark integration av växtodling och djurhållning, samtidigt som användningen av kemiska bekämpningsmedel och andra ohållbara metoder stegvis helt avvecklas. att allmänheten får goda möjligheter att möta odlingslandskapets växter och djur, samtidigt som förståelsen i samhället för ekotjänsternas värden, och deras koppling till livsmedelskonsumtionen, ökar. att jordbrukspolitiken i EU förändras i grunden så att jordbruksföretags inkomststöd används för att ersätta produktion av ekosystemtjänster och andra samhällsvärden samtidigt som miljökostnader prissätts med dels höjd skatt på bekämpningsmedel och klimatgaser, dels en hög avgift på handelsgödsel som återförs som miljöbidrag. att allt fler människor äter mer grönt, mer lokalproducerat, minskar sin köttkonsumtion och väljer ekologiska och rättvisemärkta produkter. global livsmedelstrygghet, genom dels reformer av EU:s och internationell jordbruks- och handelspolitik så att fattigas intressen sätts främst, dels utveckling av lokala marknader och system i Syd som stimulerar främst ekologisk och rättvisemärkt produktion, och som rättvist fördelar vinster av genetiska resurser. Bakgrund Dagens jordbruk orsakar många miljöproblem. Detta trots att jordbruket skulle kunna vara en del av lösningen. Istället för att nyttja den biologiska mångfalden, ekosystemtjänsterna och lagra in kol i jordbruksmarken, är utsläppen av växthusgaser stora, den biologiska mångfalden utarmas och användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel ökar. En av drivkrafterna bakom kemikalieintensifieringen är debatten om att försörja världen med billig mat. I Syd expanderar monokulturer för export och i Nord ökar intensifieringen i tron att världen behöver mer mat. Idag räcker matproduktionen mer än väl till världens befolkning. Trots detta hungrar knappt en miljard människor. Ojämnt fördelade resurser, brist på köpkraft, krig och konflikter är några orsaker till att människor inte får tillräckligt med mat. En hållbar landsbygds- och jordburksutveckling är central för utvecklingen mot ökad livsmedelstrygghet. Ekologisk produktion är ett viktigt steg på vägen. Fokusprojekt: Ekokampanj Under 2013 satsade föreningen på en bred kampanj om ekologisk mat med namnet Byt till eko i syfte att öka försäljningen av ekologisk mat i butik. Kampanjen tog avstamp i flera rapporter om hållbar produktion som föreningen tog fram 2012 och Några exempel är Kemiska bekämpningsmedel i jordbruket, 100 % ekologiskt? Ett sätt att klara framtidens mat, klimat och miljöutmaningar hållbart och rättvist?, Potentialen för kolinlagring i jordbruksmark (Brasilien, Etiopien, Sverige), samt årets bok 4

5 2013 Jorden vi äter. Rapporterna har använts för att väcka debatt och sprida kunskap om framtidens jordbruk. Baserade på rapporterna formulerades kampanjens uppmaningar till folk att börja byta ut fem viktiga varor till eko; kaffe, bananer och vindruvor, mejeriprodukter, kött och potatis. Ett annat budskap var att 100 % ekologiskt jordbruk faktiskt är möjligt. Utspel och debattartiklar gjordes bl.a. om bekämpningsmedelsrester i maten och "Svenskt + eko = sant. Stort genomslag fick granskning av användningen av gifter i ananasodling i Costa Rica som SwedWatch gjorde i samverkan med föreningen. Under rubriken "Nu klår vi dansken" lyftes skillnaden i konsumtion av eko mellan Danmark och Sverige fram och en välbesökt debatt arrangerades i Berns salonger. På kampanjwebben användes ord som kemikaliejordbruk och oekologiskt och artikeln "8 myter om ekologiskt spred sig som en löpeld. En kampanjfilm med komikerduon Anders och Måns om vitsen med ekologiskt sågs på webben av cirka personer. Vid årets slut hade kampanjsidorna på webben haft över besök. På Facebook gillade många kampanjen och delade vidare, men även kritik framfördes från vissa bönder, veganer m.fl. Miljövänliga Veckan Miljövänliga veckan var den stora aktiviteten 2013; 151 kretsar ordnade provsmakningar, undersökningar, utställningar och flera hade en KRAV-bonde i butiken. Detaljhandeln hakade på med egna aktiviteter. Coop hade kampanjpris på ekovaror och spred föreningens kampanjmaterial i butikerna. Enskilda ICA och Hemköp-handlare skyltade om besprutade bananer bredvid de ekologiska. Som bevis på att kampanjen påverkat kom i januari 2014 glädjande siffror som visade att försäljningen av eko ökat med 13 procent under de två senaste kvartalen var också starten för en globalisering av Miljövänliga Veckan Global Green Action Week. 39 organisationer i 25 länder deltog i kampanjen som Naturskyddsföreningen tagit initiativ till och samordnar tillsammans med CI (Consumers International), som samlar över 240 konsumentorganisationer i 120 länder. Deltagarna är Naturskyddsföreningens direkta samarbetsorganisationer samt medlemmar i CI. Temat gick hand i hand med kampanjtemat i Sverige ekologisk mat och ekologiskt jordbruk. En kampanjsida lanserades på Facebook. Aktiviteter inom kampanjen har fokuserat på upplysning och påverkan gentemot konsumenter, producenter och beslutsfattare. Ekokampanjen, inklusive den globala dimensionen fortsätter under Övrig verksamhet Global livsmedelsförsörjning Naturskyddsföreningen stödjer och samverkar med ett tiotal miljö- och jordbruksorganisationer i Afrika, Asien och Sydamerika för att utveckla ett hållbart jordbruk baserat på lokala resurser och ekosystemtjänster. Fokus ligger på vidareutveckling av ekologiskt lantbruk i Syd, med effektivare och högre produktion där klimataspekter, diversifierad produktion och mångfald är viktiga komponenter. En förskjutning har under senare år skett mot ökat samarbete med miljö- och jordbruksorganisationer i Afrika. Under 2012 gjorde extra resurser från Sida möjligt för Naturskyddsföreningen att stödja starten av initiativet EOA (Ecological Organic Agriculture) i Afrika. Etiopien, Kenya, Tanzania och Uganda deltog i arbetet som från och med 2015 expanderar även till Västafrika med hjälp av resurser från SDC (Swiss Development Cooperation). Initiativet har rönt stor uppmärksamhet och uppmuntras av AU (Afrikanska Unionen) som också aktivt deltar. Förutom flera av de rapporter som nämns ovan finansierade Naturskyddsföreningen 2012, via resurser från Sida, dessutom en rapport om stadsjordbruk Växer framtidens mat mellan höghusen? Exempel från Addis Abeba och Göteborg vilken också översattes till engelska. Dessutom bidrog föreningen till att finansiera sydorganisationers deltagande i en konferens (Lusaka, Zambia) om ekologiskt lantbruk i Afrika. Genom den globala miljövänliga veckan har det globala samarbetet och nätverkandet inom delprogram Jordbruk och livsmedelstrygghet intensifierats. Ett första planeringsmöte genomfördes 5

6 i Sverige våren 2013 då representanter från Afrika, Asien och Latinamerika deltog. Rapporten Organic food and farming for all togs fram som bakgrundsmaterial för att tydliggöra syfte, mål och innehåll i den globala ekokampanjen och underlätta samordningen. Jordbrukspolitik Utvecklingen av jordbruket styrs i Sverige till stor del av rådande jordbrukspolitik. Naturskyddsföreningen har arbetat med EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, under de senaste tjugo åren för att minska de negativa miljöeffekterna av CAP och stärka dess bidrag till fattigdomsbekämpning. Under 2010 påbörjades en ny reformomgång när EU-kommissionen presenterade idéer till framtida CAP, vilket konkretiserades i ett lagförslag i oktober Under 2012 granskade Naturskyddsföreningen förslaget och publicerade kommentarer samt deltog i EEB:s (European Environmental Bureau) framtagande av ett gemensamt positionspapper för miljörörelsen. Föreningen deltog på EEB:s jordbrukspolitiska konferens i Danmark om behovet av ökade miljökrav i förslaget, så kallad förgröning av CAP. På konferensen lanserades kortfilmen Why we need a green reform of the CAP now som spreds i föreningens sociala medier och på hemsidan. Under 2013 intensifierades påverkansarbetet och en gemensam kampanj mellan EEB, WWF och Birdlife organiserades på EU-nivå för att få EU-parlamentet att rösta miljövänligt. Naturskyddsföreningen drev frågan mot svenska parlamentariker. Parallellt med det EU-orienterade arbetet pågick utarbetandet av landsbygdsprogrammet, som är den del av jordbrukspolitiken som medlemsländerna kan påverka mest själva. Den stora striden i Sverige handlade om den totala medelstilldelningen från statsbudgeten. Revidering av föreningens jordbruks- och genteknikpolicy Arbetet med föreningens nya jordbrukspolicy startade 2012 och färdigställdes Även föreningens genteknikpolicy reviderades och skickades ut på remiss i föreningen i slutet av Slam Föreningen har tydligt tagit avstånd från att fortsätta spridningen av slam på grund av slammets innehåll av allvarliga miljögifter. Under 2012 lanserades föreningens slamrapport Avlopp på våra åkrar en rapport om miljögifter i slam. Samma år fick Naturvårdsverket ett uppdrag om hållbar återföring av fosfor. Naturskyddsföreningen har följt arbetet och lämnat synpunkter. För att driva frågan har föreningen också deltagit i en workshopserie på Kungl. Skogs- och lantbruksakademin. En arbetsgrupp i föreningen, slamgruppen, har under 2012 och 2013 diskuterat och spridit rapportens innehåll, bl.a. genom lokala debattartiklar. Miljömärkningen Bra Miljöval De uppdaterade kriterierna för Bra Miljöval livsmedelsbutik började gälla 2013, med bl.a. skärpta krav på ekologiskt sortiment. (Se vidare Bra Miljöval under Konsumentmakt ). Jordbruksnätverket Samverkan mellan mat- och jordbruksnätverket och kansliet har under åren hållits levande genom att samordnaren för nätverket regelbundet träffat sakkunniga på kansliet, att nätverket har medverkat i verksamhetsplanering och diskussioner om jordbrukspolicyn, samt vid planering av ekokampanjen. Nätverkets samordningsgrupp har vid dessutom bidragit med synpunkter i jordbrukspolitiska frågor. Andra aktiviteter som nätverket har genomfört har kompletterat kansliets arbete, t ex såningsdagar. 6

7 KLIMAT Riktlinjer för verksamheten Föreningen ska verka för: en årlig procentuell minskning av utsläppen av växthusgaser i Europa och Sverige, med sikte på att de svenska att utsläppen är nära noll senast år en snabb omställning till hållbara system för energi, transporter och livsmedel, där kärnkraft och fossil energi, inklusive torv, avvecklas och planer på ny vattenkraft i Sverige och uranbrytning stoppas. en ökad folkbildning och mobilisering inom klimatområdet, och särskilt visa den dubbelriktade kopplingen mellan klimatfrågan och den biologiska mångfalden. att styrmedel införs som gör att svensk energianvändning minst halveras till 2030, samtidigt som vindkraft, bioenergi, sol och andra förnybara energislag växer i Sverige och EU utan att öka skadorna på naturen eller hälsan. att priset på utsläpp av växthusgaser höjs så att utsläppen minskar till nära noll 2030, samtidigt som atomansvarigheten kraftigt ökar och förbud införs mot ny kärnkraft. att samhällets planering och offentliga investeringar inriktas på omställning till hållbara energi- och transportsystem underställda miljömålen. att klimatarbetet utöver maximalt ambitiösa utsläppsminskningar i Sverige och EU omfattar kraftiga stöd till utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder i Syd. att det skall vara lätt att göra rätt, genom att föreningens arbete med konsumentfrågor undanröjer hinder för att agera klimatsmart. att all svensk eller svenskägd kolkraft avvecklas före år ett lika stort utsläppsutrymme för alla jordens invånare. att föreningen oavsett slutmål för utsläpp av växthusgaser inom Sverige år för år utåt kommunicerar ett årligt procentuellt mål. Bakgrund Klimatförändringarna eskalerar samtidigt som klimatfrågan har relativt låg prioritet i media och bland beslutsfattare. Föreningen försöker därför uppmärksamma frågan på många olika sätt, bl.a. genom nya samarbeten för att öka förändringstrycket. Vid några tillfällen har intresset ökat under , bl.a. genom: Världsbankens rapport om konsekvenserna av fyra grader, COP- mötena i nov/dec varje år samt IPCC-rapporten från den första arbetsgruppen som släpptes i Stockholm i september Den svenska regeringen tar däremot alltför lätt på klimat- och energifrågorna. Fokusprojekt: Det moderna boendet Projekt Det moderna boendet har främst fokuserat på nyttan av att energieffektivisera när husen i miljonprogrammet ändå måste renoveras. Vi har fört fram våra förslag bl.a. vid ett par besök i Riksdagen, vid fyra seminarier i Almedalen både 2013 och 2013 samt i flera debattartiklar, t.ex. på DN-debatt med kommunpolitiker från sju partier. Det har också varit ett temanummer i Sveriges Natur. Under 2013 publicerades en extern finansierad konsultrapport som konsekvensbeskriver framför allt statliga lånegarantier för att sätta fart på energieffektiv renovering. Projektet har också drivit frågan om skärpta byggnormer, vilket har fått bra genomslag i media och opinion, liksom andra frågor som implementerandet av EU:s direktiv för nära noll-energihus och energieffektivisering. 7

8 Kansliet har skrivit en rapport om Nettodebitering som fått stor spridning och använts för att påverka politiker och nettodebiteringsutredningen. SABO har dessutom i samarbete med Naturskyddsföreningen och Hyresgästförenigen drivit en stor påkostad kampanj med utskick, filmer och webbsida om vad hyresgästerna själva kan göra för att spara energi. Övrig verksamhet Politik för en snabb klimat- och energiomställning Föreningen har lyckats debattera klimatfrågan flitigt och har under 2013 t.ex. initierat eller deltagit i åtta diskussioner på DN debatt. I samband med att FN:s klimatpanel, IPCC:s arbetsgrupp om det vetenskapliga läget presenterade sin rapport i Stockholm 2013 arrangerade föreningen en serie uppskattade och välbesökta seminarier, inklusive ett med fokus på global klimaträttvisa, där en representant för en samarbetsorganisation i Syd medverkade. En presslunch för journalister pekade också på frågeställningar som journalisterna kunde fokusera på i sin rapportering. Styrmedelslista Föreningen har tuffa klimatmål och beskriver i en rapport som finns i utkast 2013 vad som krävs för att komma dit. Rapporten kan ses som en konkretisering och precisering av klimatpolicyn både vilka åtgärder som är möjliga och styrmedel som krävs för att komma dit. Ett antal beskrivningar av specifika styrmedel har också producerats i en serie korta faktablad med titeln Hur gör vi då? Styrmedelsrapporten har fungerat som bas för många av debattartiklarna. Energiframtid Kansliet färdigställde 2012 rapporten Dags att välja framtidens energisystem som presenterades på en politikerträff. Rapporten har också fyllt en viktig funktion i vårt kommunikationsarbete. Föregångslandet? Politikerna ställer ofta upp målbilden att Sverige är ett föregångsland i den globala omställningen mot en hållbar värld. Kansliet analyserade energipolitiken i en rapport som publicerades 2013 och fann att så tyvärr inte är fallet. Kärnkraft Föreningens argument mot kärnkraft är samlade i en rapport: Finn fem fel med kärnkraften. Vi arrangerade också ett välbesökt seminarium om kärnkraftens kostnader i Almedalen. Energieffektiva och hållbara transporter Järnvägsfrågan Behovet av investeringar i järnvägen debatteras flitigt och föreningens linje angående underhållsanslagets storlek, privatiseringens negativa effekter och SJ:s avkastningskrav har under året fått genomslag i debatten. Föreningen bidrog även till debatten med en hearing med infrastrukturministern samt med flera artiklar i dagspressen. 8

9 Fossilfri fordonsflotta Föreningen har på flera sätt varit aktiv i regeringens största utredning under året, den om fossilfri fordonsflotta. Vi har också medverkat till att lyfta frågan i Blekinge och Smålands regionförbund. Föreningen har även i remissvar och möten i Bryssel tagit strid för att EU:s kommande regler på biobränslesidan måste utformas så att det gynnar klimatpolitiken. Miljöbilsregler Vi har i olika sammanhang visat på bonus-malus 1 systemets fördelar och i debattartikel krävt att förmånsbilsreglerna måste ändras till att bara omfatta supermiljöbilar. Globalt samarbete för minskad energifattigdom och ökad resiliens Arbetet med att främja uppskalning av förnybar energi på global nivå och skapa förutsättningar för sårbara samhällen att öka sin resiliens mot effekter av klimatförändringarna har framförallt skett genom samarbete med elva samarbetsorganisationer i sju länder i Syd. Efter en utvärdering av klimatdelprogrammet hösten 2012 har en omorientering av programmet inletts, mot ökat fokus på energifrågor. Föreningen har medverkat i referensgruppen till den svenska styrelsemedlemmen i Green Climate Fund (GCF). Föreningen har också samverkat med GreenID, Vietnam, om utveckling av hållbar energipolicy och påverkansarbete. En grupp NGO-medarbetare och parlamentariker gjorde ett studiebesök i Sverige om förnybar energi. Projektet har uppmärksammats av Sida som ett särskilt lyckat samarbete. Under året har ett närmare projektsamarbete med flera av samarbetsorganisationerna kring s.k. falska lösningar inletts, vilket har resulterat i ett rapportutkast. Ett studiebesök om kärnkraft arrangerades för en grupp från Sydafrika hösten I samarbete med skogsprogrammet har vi tagit fram en rapport om REDD 2 och bjudit in aktörer till ett rundabordssamtal. Hösten 2013 arrangerades ett partnermöte om REDD för samarbetsorganisationer inom marina, klimat- och skogsdelprogrammen. Föreningen och flera samarbetsorganisationer har deltagit vid de internationella klimatförhandlingarna. Detta är viktiga tillfällen för dialog och samverkan. Inför mötet i Doha 2012 arrangerades ett seminarium i Riksdagen i samarbete med Centerpartiet och Miljöpartiet om klimatfinansiering och Feed-in tariffer. Två representanter från samarbetsorganisationer höll presentationer och en intervjuades i SVT. I Warszawa 2013 deltog föreningens representanter i en utmarsch från förhandlingarna tillsammans med övrig miljörörelse, i protest mot de små framstegen. Top Ten Inom projektet har fyra rapporter tagits fram Miljöpåverkan från bildäck, Undersökning miljöbelastning Kyl och Frys, Miljöpåverkan från båtmotorer samt Kriterier för Top Ten skrivare. Rapporterna har resulterat i kriterier och lansering av produktkategorier på toptensverige.se. Top Ten har under åren arbetat med spridning genom att delta i bland annat Klimatkonferens, Energiting, Sustainabilitity day, Transportforum, Båtmässan Allt för sjön, Almedalsveckan samt Elmia fastighetsmässa. Vidare har det tagits fram informationsmaterial riktat till olika målgrupper och genomförts utskick till t.ex. Sveriges alla Energi- och klimatrådgivare. 1 Bonus-malus - ett system där de miljömässigt sämsta bilarna subventionerar de miljöbättre bilarna skattemässigt 2 REDD - Reducing emissions from deforestation and forest degradation 9

10 Miljömärkningen Bra Miljöval Kriterier för det helt nya produktområdet Bra Miljöval Biobränslen är framtagna och lanserade. Kriterierna syftar bl.a. till att driva utvecklingen mot ett mer hållbart energisystem och till ett skonsammare bränsleuttag. Kriterierna för Bra Miljöval Värme har förnyats och ställer nu hårdare krav bl.a. på askåterföring och hållbar avverkning. Kriterierna för Bra Miljöval El har utökats med fler stoppområden för vindkraft och omfattar nu även vindandelar. Ett kartsystem har utvecklats och gjorts tillgängligt på Naturskyddsföreningens hemsida, där kretsar och elbolag lätt kan se stoppområden för vindkraft enligt kriterierna. Insatser för att informera om skillnad mellan miljömärkt och icke miljömärkt el har gjorts bl.a. genom annonser i ETC/Kloka hem. Cross Messenger Town AB, Green Carrier och Uppdraget tillkom som nya licenstagare av Bra Miljöval Godstransporter. En revidering av dessa kriterier påbörjades Fonder Bra Miljöval Enligt kriterierna för Bra Miljöval El ska licenstagare avsätta pengar till olika miljöförbättrande fonder. Dessa fonder finansierar projekt med mål att minska skadeverkningar inom elproduktion samt minska energiförbrukning genom energieffektivisering, t.ex. omlöp vid Hedefors vattenkraftverk, biotopförbättrande åtgärder i Leån och energieffektivisering av Skara brandstation. Höstkonferenser Höstkonferensen 2012 hade temat Hur gör vi då? om ekonomin, klimatet och framtiden. Det blev en uppskattad konferens med över 550 deltagare samt minst lika många som följde på nätet. Konferensens hashtag på Twitter trendade. Höstkonferensen 2013 hade temat miljön och jobben, där de flesta panelerna hade förnybar energi och energieffektivisering som tema. Klimatnätverket Flera möten har hållits med klimatnätverkets styrgrupp. En representant från kansliet sitter med på styrgruppsmöten. Kansliet har dessutom föreläst på nätverkets träffar och har tagit fram ett föreläsningsmaterial om klimat i samarbete med nätverket. För att öka engagemanget ytterligare i Klimatnätverket har kansliet 2013 fått hjälp av en praktikant att dokumentera flera av de klimataktiviteter som skett i landet de senaste åren. Tanken är att rapporten ska inspirera till mera lokalt engagemang. 10

11 MARINA EKOSYSTEM OCH FISKE Riktlinjer för verksamheten Föreningen ska verka för: att bestånden av marina organismer i världens hav och deras ekosystem blir livskraftiga. att allt fiske bedrivs uthålligt och att marina ekosystem nyttjas på ett hållbart sätt utifrån ekosystemansatsen. att människans tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen till Östersjön och Västerhavet begränsas så att marina ekosystem inte tar skada och utbredningen av syrefria bottnar och algblomningar minskar. ökade kunskaper och ett stärkt engagemang i marina frågor bland allmänheten. att Sveriges och EU:s fiskepolitik reformeras i grunden och att betydligt fler och större marina områden skyddas i både kustnära områden och öppna havet, både i EU och Syd. att konsumtion av hotade fiskar och skaldjur, liksom produktionen av jätteräkor, minskar, genom utvecklad konsumentinformation och Grön guide. en global livsmedelstrygghet, genom att subventioner minskar och EU:s fiskepolitik reformeras i grunden och underställs svenska, EU:s och globala utvecklingsmål, samtidigt som lokalbefolkningen i Syd tillåts delta i beslutsprocesser och ges möjlighet att skydda och hållbart nyttja de marina resurserna. Bakgrund Våra hav är allvarligt hotade. Utmaningen att skydda och återskapa livskraftiga marina och kustnära ekosystem är omfattande och sträcker sig långt upp på land. Överfiske, skadliga fiskemetoder, miljögifter och övergödning urholkar den marina mångfalden. Vandrande arter såsom ål och lax hindras sedan årtionden av bl.a. dammbyggen från att fullfölja sina livscykler och många bestånd är försvunna eller hotas av utrotning. Över 80 procent av världens bestånd av fisk- och skaldjur är enligt FN:s livsmedelsorgan FAO maximalt fiskade eller överfiskade. I jämförelse med industrifisket är småskaligt fiske ett bättre alternativ ur miljö- och klimathänseende, samt bidrar i högre grad till sysselsättning och livsmedelstrygghet. Det småskaliga fiskets bidrag och potential är dock gravt underskattat och tvingat till att konkurrera på ojämlika villkor med industrifiske, legalt som illegalt. Alltmer av fisk och skaldjur som fiskas och odlas i Syd exporteras till Nord, inte sällan med allvarliga miljökonsekvenser som följd. Det är viktigt att höga krav ställs på ekologisk bärkraftighet samt att i vissa sammanhang ifrågasätta efterfrågan. Allt fler kustsamhällen upplever effekter av klimatförändringar och hav och klimat kopplas alltmer ihop. Haven är jordens största kolsänka, sedimenten i mangrove- och sjögräsekosystem är de mest långsiktiga kolsänkorna men förstörs i rask takt. Fokusprojekt: Mat med god eftersmak Fokusprojektet Mat med god eftersmak fortsatte under perioden med samma syfte som 2011 att öka medvetenheten om läget i havet, minska efterfrågan på ohållbart fiskade och odlade arter och bereda väg för politiska beslut. Miljövänliga Veckan 2012 Miljövänliga Veckan handlade åter om vilken fisk man kan äta med gott samvete. Den nya filmen Vet du vad din middag åt till frukost? visade verkligheten bakom produktionen av fiskmjöl som bl.a. ges 11

12 till norsk lax och jätteräkor. Inför Miljövänliga Veckan lyftes frågan om de okända och känsliga djuphavsfiskarna. Rapporten Fula fiskar i fina diskar, som beskrev djuphavsfisket och föreningens krav, samt en butiksundersökning fick bra genomslag i media. Under året slutade flera Ica-butiker sälja jätteräkor och reseföretaget Ving tog bort dem från sina hotellrestauranger. Coop upphörde med de av föreningen hårt kritiserade ekologiska jätteräkorna. Veckan kan sammanfattas i följande siffror: Aktiviteter i 157 kretsar Enligt kretsarna nåddes personer med muntlig information/kampanjmaterial 445 privatpersoner, bibliotek och lärare beställde kampanjmaterial 214 inslag i media, inkl. cirka 30 insändare Debatt i Studio Ett med jordbruksminister Eskil Erlandsson samt ett inslag i SVT God morgon på temat djuphavsfiskar Antiscampi-dag Under 2012 och 2013 genomfördes i mars en AntiScampi-dag på ett flertal orter då levande jätteräkor delade ut information till restauranger och allmänhet. Arbetet med att få fler butikskedjor att sluta sälja jätteräkor fortsatte genom butiksundersökning i Lidl och ICA. Lidl har nu slutat sälja jätteräkor. Övrig verksamhet Reformen av EU:s gemensamma fiskepolitik (GFP) Naturskyddsföreningen har påverkat utformningen av GFP genom policyarbete (debattartiklar och möten, informella kontakter). På EU-nivå har föreningen dels påverkat utfallet genom våra paraplyoch samarbetsorganisationer OCEAN 2012, Seas at risk, Coalition for Fair Fisheries Arrangements (CFFA)och Fiskesekretariatet. I juni 2013 kom EU-parlamentet och EU:s fiskeministrar överens om en ny basförordning för fiske som på ett bättre sätt säkerställer maximalt hållbart uttag, utkastförbud samt socialt och ekologiskt hållbara avtal med länder utanför EU. Det marina direktivet och marint skräp Under 2012 pågick slutarbetet med att ta fram beskrivningar och mål för god miljöstatus i den marina miljön. Föreningen bidrog till detta arbete genom att närvara på möten och svara på remisser i vilka krav ställdes på den nationella förvaltningen. För att sätta press i frågan släppte föreningen hösten 2013 en rapport om marint skräp i svenska vatten, Raklödder för fiskar. Rapporten presenterade resultat från en butiksundersökning på skönhetsprodukter med mikroplaster och föreslog ett 20-tal åtgärder för att minska skräp i haven. Ål och vattenkraft Arbetet med att få till ett ålfiskestop och åtgärder i kraftverken har fortsatt under 2012 och 2013 med ett öppet brev till svenska och danska ministrar och flertalet uttalande i media. I maj 2013 var föreningen en av fyra arrangörer för en internationell tredagarskonferens i Karlstad om fria vandringsvägar. Insamlingen av pengar för att köpa upp ålfiskerättigheter fortsatte hela 2012 och avtal slöts med en ålfiskare. Föreningen har också drivit fram och tagit en aktiv roll i den statligt tillsatta vattenverksamhetsutredningen som släppte sitt delbetänkande hösten

13 Vattenbruk i Sverige och EU Under 2012 och 2013 har föreningen deltagit i Jordbruksverkets arbete med att ta fram en nationell strategi och åtgärdsplan för svenskt vattenbruk. Föreningen har också tagit fram en egen rapport, samt deltagit i strategi- och NGO-arbetet både på Östersjö- och Europanivå genom Coalition Clean Baltic och Seas At Risk. Reviderad havspolicy Naturskyddsföreningens havspolicy har reviderats. Den nya policyn för marina ekosystem, fiske och vattenbruk antogs av styrelsen våren I Almedalen släpptes rapporten 25 svenska beslut för svenska hav med ett axplock förslag på åtgärder från policyn som var direkt tillämpliga på svenska politiker och myndigheter. Sälar Under hösten 2012 presenterade Havs- och vattenmyndigheten nya förvaltningsplaner för grå- och knubbsäl som öppnade upp för licensjakt på säl. Naturvårdsverket fick 2013 i uppdrag att undersöka hur en licensjakt skulle utformas. Föreningen har i ett flertal skrivningar och mediala utspel kritiserat förslaget på licensjakt. Hållbart nyttjande av marina ekosystemtjänster i Syd Ökad resiliens i fiskesamhällen Naturskyddsföreningen har gett stöd till organisationer i Asien, Afrika och Latinamerika som bl.a. bevakat småskaliga fiskearbetares rättigheter till fiske gentemot industriellt fiske och andra storskaliga industriprojekt. Genom stödet har kustbefolkningens kapacitet för samförvaltning, konfliktlösning m.a.p. fiskeresurser och fiskelagstiftning ökat och förutsättningar för alternativa inkomstkällor till fisket har skapats. Med stöd av Naturskyddsföreningen har samarbetsorganisationerna bidragit till att stärka kapaciteten hos civilsamhället att uppmärksamma brister i fiskeriförvaltningen, samt att formulera nya lagförslag. Samarbetsorganisationen CFFA (Coalition for Fair Fisheries Arrangements) har granskat tillgången till information och transparens i fiskeriförvaltningen i Afrika, samt samverkat med FN:s rapportör för Rätten till mat, inför framtagandet av FN:s rapport Fisheries and the Right to Food. På flera håll i världen har Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer organiserat eller deltagit i konsultationer m.a.p. FAO:s Internationella riktlinjer för att säkerställa ett hållbart småskaligt fiske. Dessa tas fram som ett svar på 10 års lobbyarbete bland flera av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer. Mangrove Genom stöd till tre organisationer och ett nätverk i Latinamerika har föreningen bidragit till såväl restaurering av förstörda livsmiljöer genom återplantering av mangrove, som till reducering av fattigdom genom ekoturism och småskaliga handelsprojekt. Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer har också ökat medvetenheten om lokalsamhällens roll i bildande och förvaltning av marina skyddade områden och arbetet med att föra fram kustbefolkningens synpunkter i internationella processer, fora och konventioner såsom RAMSAR och CBD. Havsnätverket Havsnätverket och kansliet har haft löpande samarbete under åren. En tjänsteman från kansliet medverkar på nätverkets möten med samordningsgruppen och har bl.a. under framtagningen av en ny marin policy presenterat utkastet och inhämtat värdefulla synpunkter. Under 2013 var båtmässorna i Stockholm och Göteborg ett exempel på aktiviteter som genomfördes. Nätverket har träffats fysiskt minst två tillfällen och både förkovrat sig och diskuterat verksamhetsidéer. 13

14 MILJÖGIFTER Riktlinjer för verksamheten Föreningen ska verka för: en giftfri miljö i såväl Sverige och EU som i Syd och Öst; produkter och tjänster ska inte hota vare sig hälsa eller natur. att all slamspridning i Sverige snarast upphör och att utveckling och införande av system och tekniker för att återföra växtnäring i enlighet med föreningens policys påskyndas. en ökad förståelse bland allmänheten och beslutsfattare om kopplingen mellan miljögifter, hälsa och natur skärpningar av dels EU:s kemikalieförordning REACH och tillämpningen av densamma, dels EU:s regler inom specifika områden såsom elektronik och textilier. att Sverige ska vara ett föregångsland både internationellt och inom EU när det gäller att fasa ut farliga kemikalier och skärpa lagstiftningen och dess tillämpning. förbättrad konsumentinformation om farliga kemikalier, såväl om och på produkter, som i lättillgängliga kanaler till exempel som föreningens webbplats och Grön guide. att kraven på Bra Miljöval för på kemiska produkter tekniska varor och textil skärps. ett stärkt samarbete med organisationer i Syd och Öst i frågor om miljögifter bland annat i nya och uttjänta produkter samt stärka och nationella och internationella regelverk. Bakgrund Naturskyddsföreningens långsiktiga prioriteringar på miljögiftsområdet ska uppfyllas genom konsumentmaktsarbete, miljöövervakning, lobbyarbete nationellt och lokalt, i EU och globalt, samt stöd till globala partners i deras motsvarande arbete. Föreningens miljömärkning av kemiska produkter och textilier underlättar för konsumenten och banar väg för politiska beslut. Föreningens arbete med att lyfta frågan om farliga kemikalier i vardagsprodukter och dess effekter i miljön, väcker allmänhetens engagemang för miljö- och hälsofrågor samt för en bättre kemikaliepolitik. Projekt Ett flerårigt fokusprojekt Rädda Mannen om hormonstörande kemikalier och kombinationseffekter startades under 2010 och avslutades Från att ha varit en ganska begränsad fråga innan projektet, finns nu hormonstörande kemikalier och kombinationseffekter på agendan i olika fora. En rapport om plast och miljögifter i barns vardag Från god morgon till Bolibompa släpptes i slutet av En webbfilm om cocktaileffekten släpptes 2012 och fick över nedladdningar. Analyser av miljögifter i damm genomfördes hos fyra populära bloggare, i syfte att nå nya kanaler med nästan unika läsare. Under 2013 framförde en av bloggarna ett webbaserat frukostseminarium om miljögifter tillsammans med Naturskyddsföreningens personal, vilket resulterade i cirka unika nedladdningar på nätet. Sociala medier har med andra ord blivit ett viktigt redskap för att nå ut med budskapet om miljögifter i vardagen. Under 2013 påbörjades projektet Operation Giftfri Förskola, med syfte att rensa bort farliga kemikalier i förskolemiljö. I samarbete med Kemikalienätverket inventerades 129 förskoleavdelningar i 41 kommuner i Sverige och resultaten sammanställdes i rapporten Giftfria barn leka bäst. Arbetet med att avgifta förskolorna har fått stort genomslag och engagerat allmänhet, kommunpolitiker, riksdagspolitiker, myndigheter och företag. Under 2013 påbörjades en rapport om åtgärdsförslag till 14

15 förskolor samt förslag på upphandlingskriterier till kommuner. Rapporten släpps I slutet av 2013 genomfördes en konferens med 200 deltagare, tillsammans med Astma- och Allergiförbundet: Kemikalier och folkhälsan. Föreningen deltar i Internationella Kemikaliesekretariatets arbete med att ta fram en kemikalieguide för företag och arbetet börjar med textil. Övrig verksamhet Kemikalielagstiftning i Sverige och EU Naturskyddsföreningen har i möten med miljödepartementet, inom ramen för miljömålsarbetet i Sverige och i samverkan med EEB (European Environmental Bureau) vid upprepade tillfällen lyft behovet av snabbare implementering och reformering av REACH-förordningen och annan lagstiftning inom kemikalieområdet i EU. Föreningen är representerad i KemIs insynsråd, Miljöstyrningsrådet kemikalieråd, i KemIs REACH-råd och har i dessa sammanhang, liksom i utredningen om miljömålssystemet och Miljömålsberedningen, fört fram en rad förslag för en giftfri miljö. Naturskyddsföreningen har under hela perioden ingått i styrelsen i det Internationella Kemikaliesekretariatet (ChemSec). ChemSec har varit drivande för reformeringen av kemikaliepolitiken inom EU. Vidare har föreningen varit representerad i flera olika referensgrupper rörande t.ex. relining och textil. Under 2012 har Naturskyddsföreningen bevakat och på olika sätt påverkat processer som driver europeisk kemikalielagstiftning såsom framtagandet av ett 7:e miljöhandlingsprogram; kommissionens utvärdering av REACH. I Sverige har Naturskyddsföreningen, med gott resultat, fokuserat arbetet med hormonstörande ämnen, genom att lyfta t.ex. bisfenol A och ftalater i media. Naturskyddsföreningens engagemang ledde till att skärpta straffpåföljder för överträdelser mot kosmetikaförordningen beslutades Lagstiftning rörande textilier har lyfts i en gemensam rapport med Women in Europe for a Common Future, med efterföljande seminarium. Under 2012 och 2013 har Naturskyddsföreningen tillsammans med europeiska aktörer arbetat för att hormonstörande ämnen ska beaktas inom REACH, vilket fick genomslag under våren 2013 och EU-kommissionen ska som följd av detta lägga fram förslag på att förbjuda eller begränsa hormonstörande ämnen i människors vardag. Kemikalier i Syd och Öst Naturskyddsföreningen arbetade 2012 med Rio+20-mötet, där skrivningar i slutdokumentet från mötet återspeglar föreningens syn på kemikaliesäkerhetsarbete och dess betydelse för hållbar utveckling. Vidare följdes Miljödepartementets arbete inför Rio+20 och Naturskyddsföreningen deltog vid Stockholm+40-mötets kemikaliedebatt. En rapport om en Global Kemikaliekonvention släpps i början av 2013 och presenterades i Washington, Bryssel och, i samarbete med SAICM 3 - sekretariatet, i Genève. På policynivå har Naturskyddsföreningen gett stöd till det globala nätverket IPEN 4 :s förarbete inför ICCM3-5 mötet. Inför mötet tog IPEN fram underlag om hormonstörande kemikalier till SAICMsekretariatet, vilket bl.a. bidrog till att hormonstörande kemikalier fått status som ett av SAICM:s prioriterade policyområden. IPEN och ZMWG 6, med föreningens organisationsstöd, bidrog till att säkerställa miljörörelsens perspektiv i den globala kvicksilverkonventionen som antogs Strategic Approach to International Chemicals Management 4 The International POPs Elimination Network 5 International Conference on Chemicals Management 6 Zero Mercury Working Group. 15

16 Under 2013 stoppade föreningen tillsammans med IPEN på super-cop:en för Basel/Rotterdam/Stockholm-konventionerna EU:s förslag på att få ett obegränsat undantag för återvinning av isoleringsmaterial med flamskyddsmedlet HBCD, vilket listades i konventionen Under 2012 gav föreningen löpande stöd till 15 organisationer i Globala Syd vilket har bidragit till att organisationerna har stärkts i såväl tvärgående frågor som sakfrågor. Under 2013 har föreningen gett stöd till 12 organisationer. Bra Miljöval Bra Miljöval Livsmedelsbutik Hårdare kriterier lanserades 2013, med krav bl a på att varken kvitton eller varor får innehålla bisfenol A/S eller PVC. Kunder måste informeras kring hårfärg och parfymerade barnprodukter. Krav på ekologiskt och miljömärkt sortiment har skärpts och effektiviseringskrav på energi och transporter har införts. Bra Miljöval Kemiska produkter I syfte att ytterligare öka intresset för märkning med Bra Miljöval har ett tjugotal besök med nuvarande och potentiella licenstagare genomförts under 2012 och Efterlevnaden av kriterierna har kontrollerats genom olika typer av stickprovskontroller. De hormonstörande ämnena på SIN-listan 2.0 har utvärderats gentemot gällande kriterier med slutsatsen att samtliga är otillåtna. Bra Miljöval Textil Första april 2012 lanserades de reviderade textilkriterierna där nytillverkade textilier kan märkas med Bra Miljöval Fiber och Beredning. Kraven i kriterierna har höjts och det är inte längre möjligt att söka licens för enbart beredningsdelen. För att motverka en ökad konsumtion och resursförbrukning samt främja att textilier används under lång tid går det också att söka Bra Miljöval Second hand och Bra Miljöval Re-design. Under 2013 har nya ansökningar och omansökningar behandlats. Ingen annan miljömärkning finns för återanvända textilier och detta har inneburit nya licenser samt frågor om vad som är möjligt att märka. Sveriges största klädbytardag 2012 och 2013 arrangerade föreningen åter Sveriges största Klädbytardag på 68 respektive 87 platser. Fokus låg på klädbytet som ett miljösmart sätt att uppdatera garderoben på. Principen var enkel; lämna in fem plagg och hämta ut fem nya. På ett tjugotal platser fanns inslag med re-design med sykunniga på plats bakom symaskinerna. Glädjande var det starka ideella engagemanget i klädbytardagarna; antalet personer som var med och anordnade bytardagen mer än fördubblades till 700 personer och 85 procent uppgav i enkät att de vill vara med igen. Besökssiffran ökade också; från till personer, vara var män. De bytta plaggen ökade till plagg. Flera folkbibliotek, studentföreningar och politiska ungdomsförbund deltog i Klädbytardagen och de 87 arrangörerna hade cirka 150 samarbetspartners. Kemikalienätverket Under 2012 genomfördes arbete med att utveckla nätverket. Lektionsmaterial och frisörmaterial färdigställdes och spreds. Studiecirklar med boken Flamsäkra katten genomfördes. Nätverket har nära samarbete med kansliet och redan före årsskiftet fanns en samsyn kring 2013 års gemensamma projekt Operation Giftfri Förskola. Projektet var även en succé för nätverket, som steg kraftigt i medlemsantal till att bli fler än 1000 st. under slutet av

17 SKOG I NORD OCH SYD Riktlinjer för verksamheten Föreningen ska verka för: att den biologiska mångfalden och naturens egen förmåga till återhämtning och möjlighet att buffra mot miljöförändringar (resiliensen) i världens skogsekosystem bevaras och utvecklas, vilket kräver att många och stora områden långsiktigt skyddas i världen, i Sverige minst 20 % av skogen nedanför gränsen för fjällnära skog och fullt skydd av skog därovan. att användningen av världens skogar är miljömässigt hållbar och ger varor och tjänster med samhällsnytta, och samtidigt främjar kulturell mångfald och mänskliga rättigheter. en ökad förståelse för skogens många värden och vikten av att värna den biologiska mångfalden, genom att stimulera och underlätta för barn och vuxna att vistas i skogen. kraftigt ökade naturvårdsanslag och en ny ambitiös miljölagstiftning för skogen med skärpta krav och sanktioner, och som öppnar för hyggesfria eller andra metoder som är anpassade till naturen och sociala behov och som stegvis ersätter trakthyggesbruket där biologiska förutsättningar finns för detta. att totalkonsumtionen minskar så att även konsumtionen av energi, trä och papper minskar genom införande av ekonomiska styrmedel där delar av intäkterna används för att värna skogarna, samtidigt som standard och sanktioner för skogscertifiering genomgående skärps. Bakgrund Föreningens skogsarbete är brett och innefattar såväl biologisk mångfald som sociala värden och frågor. Det bedrivs både globalt, nationellt samt regionalt och lokalt i samverkan med föreningens skogsnätverk, länsförbund och kretsar. Vi har samarbete med en rad olika organisationer och nätverk över världen både för boreala och tropiska skogar. Det löpande arbetet med skogsfrågorna innefattar bl.a. politisk påverkan och opinionsbildning via media, nätverksarbete, myndighetskontakter och direkta kontakter med politiker och tjänstemän. Fokusprojekt: Ny vår för skogen Ny vår för skogen startade under 2012 och löper på tre år med det övergripande syftet att bana väg för ny skogspolitik i Sverige. Under projektets första år har föreningen, i mediala utspel, i rapporter och via sociala medier, kommunicerat bristerna i dagens skogspolitik samt behovet av en ny. Föreningen har tagit fram förslag till lösning genom att föreslå en helt ny skogspolitik och regelverk i en rapport som avses presenteras i mars Som komplement till denna har vi även tagit fram en kortare populärversion. Under Almedalsveckorna 2012 och 2013 hölls fullsatta seminarier om skog. Inför dessa togs fram såväl en generell skogspolitisk broschyr samt en rapport om skogspolitikens brister när det gäller skogens värden för människan. Flera möten med riksdagspolitiker ur olika partier genomfördes med fokus på skog, i synnerhet under En politikerlunch med deltagande från sex partier arrangerades 2013 med syftet att visa hur man kan tjäna mer pengar på skogen om den står kvar. Årets bok 2014 Mossa, massa och människa publicerades som ett delprojekt under Ny vår för skogen. Ett välbesökt seminarium om skogens ekosystemtjänster genomfördes hösten Under 2013 har även en kampanj genomförts: 17

18 En uppmärksammad skogsfilm som visats på biografer, TV-reklam och digitalskärmar på SJ:s tågstationer samt Stockholms tunnelbanestationer. Två annonser som visats på SJ:s tågsäten vid flera tillfällen under året, samt i tidsskrifter som Filter. Med aktiv medverkan i sociala medier (Skogsbloggen, Twitter och Facebook) har föreningens budskap om behovet av ny skogspolitik spridits till en bred allmänhet. Övrig verksamhet Hållbart nyttjande av tropisk skog (delprogram i vårt Globala program) Delprogrammets två teman under perioden , REDD-frågan och ICCA:s 7, har avspeglats i en rad aktiviteter: Frågan om s.k. blue carbon, kolsänkor i marina miljöer, och REDD, klimataspekter knutna till skogsområden, debatterades på ett tredagarsmöte i Indonesien. Landets största urfolksorganisation, AMAN, var värd tillsammans med föreningens samarbetsorganisation Asia Indigenous Peoples Pact (AIPP). Samarbetspartners från Latinamerika, Afrika och Asien inom klimat, marint och skog deltog för att diskutera hur naturresursförvaltning kan ges ökad prioritet genom internationella klimatinitiativ, risker och möjligheter såväl som regionala skillnader i tillvägagångssätt. På tredagarsmötet var elva nationer representerade och det gav en god plattform för fortsatt stärkt samverkan och utbyte. Tillsammans med den kenyanska samarbetsorganisationen ICE (Institute for Culture and Ecology) anordnade föreningen en tredagars internationellt möte om naturresursförvaltning genom traditionell kunskap, med deltagare från Kenya, Sydafrika, Uganda, Etiopien, Malaysia, Filippinerna och Indonesien. ICCA:s är ett verktyg initierat av IUCN 8 och mötet syftade till att stärka nätverkandet bland organisationer kring ICCA processer, kunskap om hur lagliga ramverk kan tillämpas och hur lokalsamhällen bättre kan dra fördel av instiftade ICCA:s. Policy och påverkansarbete för att skärpa kraven på användare av palmolja i framför allt livsmedel har fortsatt med ökad intensitet. Dialoger har förts med de stora livsmedelskedjorna, branschorganisationer och producenter, både separat från föreningens sida och tillsammans med Greenpeace och WWF samt även norska Regnskogfondet. En rad företag har fasat ut palmoljan pga. att det är omöjligt att svara för kvalitén på produktionsmodellen, andra arbetar med skärpta krav på leverantörer. Föreningen deltog i en diskussion med handeln, WWF med flera under ett mycket välbesökt seminarium om palmolja och tropisk skog under Almedalsveckan. Tillsammans med Svenska kyrkan och holländska The Centre for Research on Multinational Corporations (SOMO) och SwedWatch var föreningen med om en uppföljningsrapport om Vattenfalls avslut av sitt engagemang i Liberia kring produktion av flis från gummiträd. Rapporten Cut and Run kom i mars och följdes upp av rundabordssamtal med Vattenfall och Swedfund, två av minoritetsägarna som beslöt att lämna projektet 2012, varefter hela projektet lades ner. Fokus för uppföljningen var vilket ansvar investerare har gentemot lokalbefolkningen pga. avsaknad av exitstrategi, något som bör vara en del av due diligence-processen enligt FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter. Genom ett domstolsbeslut, som är ett resultat av Indonesiens engagemang i REDD-processen, har sex miljoner hektar byskog (community forest) kartlagts efter Constitutional Courts beslut i maj 2013 att community forest ska lyftas ut från klassificeringen state forest. Skogen som klassrum och Mer friluftsliv i skolan Föreningen driver fortbildningarna Skogen som klassrum och Mer friluftsliv i skolan som inspirerar pedagoger att använda naturen i skolundervisningen, samt olika aktiviteter som uppmärksammar 7 ICCA Indigenous an Community Conserved Areas 8 ICUN - International Union for Conservation of Nature 18

19 behovet av att bevara skog för barn. Arbetet har genomförts i samarbete med Naturskoleföreningen och finansierats av Svenskt Friluftsliv: 100 fortbildningsdagar med Skogen som klassrum för över pedagoger från över 93 skolor i 31 kommuner. Minst elever har därmed fått ökade möjligheter att vistas i skogen under skoltid. Samtidigt har över 80 tätortsnära skogsområden uppmärksammats både för dess pedagogiska, sociala och biologiska värden. 19 uppföljningsdagar i skogen med skolor som deltagit i fortbildningen Skogen som klassrum. Cirka 50 pedagoger och över 400 elever deltog. Nio fortbildningsdagar med Mer friluftsliv i skolan för över 180 pedagoger från över 70 skolor i 26 kommuner. Minst elever har därmed fått ökade möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser genom naturvandring, att göra upp eld och laga mat i naturen och lärande om allemansrätten och samarbete i naturen. Lunch i det gröna i sex kommuner; politiker, tjänstemän och skolledare bjöds in för att diskutera fortsatt arbete med barnens skogar och utveckling av den utomhuspedagogiska verksamheten i kommunen. Totalt cirka 130 deltagare. Arbetet har kommunicerats bl.a. genom ett stort antal inslag i tidningar och radio, olika dokument (handledningar, broschyrer), webben, nyhetsbrev, regionala möten med kretsar samt deltagande på konferenser. Båda fortbildningarna har utvärderats med mycket positiva resultat. Miljömärkningen Bra Miljöval Bra Miljöval livsmedelsbutik ställer krav på att alla pappersnäsdukar som säljs, allt toalett- och hushållspapper som säljs eller används i butiken skall vara miljömärkt, se vidare Bra Miljöval under Konsumentmakt. 19

20 3. NATURVÅRD OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Bakgrund Även under har naturvårdsfrågorna varit starkt närvarande i Naturskyddsföreningens arbete. Uppföljningen av Nagoyaåtagandet har fortsatt i syfte att få de olika målen från Nagoya att få fäste i den svenska politiken och i myndigheternas arbete. Strandskydd, vindkraft, rovdjurspolitik, allemansrätten och gruvbrytning är andra frågor som har rönt uppmärksamhet. Arbetet i Miljömålsberedningen har varit intensivt, med översyn av etappmål, styrmedel och åtgärdsstrategier inom området markanvändning. Verksamhet Projekt Havsörn Det långvariga arbetet inom projektet har uppmärksammats under året med långa inslag i TV ( Mitt i Naturen, och Den andra vågen av Folke Rydén om miljögifternas effekter i Östersjön), i radio (Lotta Bromé i P4) och i samband med utdelning av Artdatabankens naturvårdspris. Det internationella ringmärkningsprogrammet har drivits vidare i samarbete med alla medverkande nationer i Europa. Arbetet med skydd för boplatser har omfattat samråd kring planerade skogsavverkningar, planerade sträckningar av Ostlänken, samråd och möten med Svenska Kraftnät kring planerade sträckningar av en kraftledning, och samråd och medverkan i fält vid planerad reservatsbildning. En tidsstudie av en mångfald miljögifter har inletts i ett samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och Universitetet i Antwerpen. Studien bygger på arkiverade, fällda (ruggade) havsörnsfjädrar som samlats in fortlöpande sedan föreningen startade övervakningen av beståndet vid kusten på talet, och inom den nationella miljöövervakningen sedan Övervakningen av bestånd och fortplantningen i inlandet 2013 har genomförts planenligt och omfattade 91 lokaler i Lappland och 213 i Syd- och Mellansverige: Inom 70 bebodda revir i Lappland producerade 38 par totalt 43 ungar (produktivitet 0,61). Att till synes optimala och nyligen aktiva revir förblir tomma i Lappland är inte normalt och kan vara en indikation på förhöjd dödlighet. Det finns anledning att misstänka att illegal förföljelse ligger bakom när detta upprepas inom samma revir. I 157 bebodda revir med känt häckningsutfall i inlandsbeståndet Götaland, Svealand och södra Norrland genomfördes 107 lyckade häckningar och totalt producerades minst 170 ungar (produktivitet = 1,08 per kontrollerat häckningsförsök). Antalet producerade ungar per kontrollerat bebott revir i inlandet i södra och mellersta Sverige är alltså fortsatt dubbelt så högt jämfört med i norra Norrland. Projekt Pilgrimsfalk Projektet finansieras via medel från Viltvårdsfonden och Alvins Fond. Naturskyddsföreningen har fortsatt följa populationsutvecklingen i Sverige, och den är i stora drag god. I det åtgärdsprogram som antogs 2011 av Naturvårdsverket är det långsiktiga målet att återskapa en livskraftig population om ca 500 par, och det målet är ännu inte nått. Den totala stammen beräknas till omkring 365 par varav 207 häckande. I södra delen av landet var antalet häckande par 104 och liksom tidigare återfanns de flesta paren inom Västra Götalands län. 20