Tillväxt inom planetens gränser lösningar från workshop

Transkript

1 UTVECKLINGSFORUM 2018 Tillväxt inom planetens gränser lösningar från workshop Hållbar konsumtion och produktion Naturresurser och biologisk mångfald Energi, hållbara städer och innovationer Förutsättningar för en grön ekonomi

2 RESULTAT FRÅN ETT INTERAKTIVT UTVECKLINGSFORUM Utvecklingsforum är Sidas årliga mötesplats för alla som arbetar med utvecklingsfrågor och bistånd. Under en heldag den 17 oktober 2018 möttes ca 500 personer från myndigheter, civilsamhälle, näringsliv och akademi för att diskutera och inspireras kring hur vi kan göra Sveriges utvecklingssamarbete ännu bättre. Temat för 2018 var Tillväxt inom planetens gränser. Under dagen genomfördes en workshop där deltagarna fick diskutera utmaningar och lösningar under fyra olika teman. Deltagarna hade själva gett förslag på utmaningar de tyckte var viktiga och ville diskutera när de anmälde sig till Utvecklingsforum. Under den sista delen av workshopen fick deltagarna skriva ned lösningar på utmaningar inom varje tema. De fyra temana var: 1. Hållbar konsumtion och produktion 2. Naturresurser och biologisk mångfald 3. Energi, hållbara städer och innovationer 4. Förutsättningar för en grön ekonomi Det här är en sammanfattning och ett urval av de lösningar som framkom under dagen.

3 HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION Jordens resurser är knappa och våra ekonomiska system behöver se till ett mer hållbart utnyttjande av dem. Vi måste se över produktions- och konsumtionsmönster, hur vi förbrukar material och hur vi återvinner dem. Många pratar om att gå mot ett kretsloppstänkande, en cirkulär ekonomi. Samtidigt måste resurserna fördelas mer rättvist så att ojämlikheten i världen minskar och fler lyfts ur fattigdom. Doing more and better with less är strategin för att nå det tolfte globala målet om hållbar konsumtion och produktion. Utmaningar så som överkonsumtion och matsvinn intresserade flera av deltagarna och många grupper menade att det behövs effektivare upphandling, smartare logistiklösningar och att vi bör ta mer hjälp av tekniska och digitala lösningar. Många förslag lyfte vikten av att arbeta med unga människor så att de, i större utsträckning, ska värdesätta tid, kultur och upplevelser snarare än fysisk konsumtion. På så vis, menade deltagarna, kan välfärdssamhället utvecklas och konsumtionssamhället bli mindre eftersträvansvärt. En lösning för att ungas beteende ska ändras, är att utbilda mer om hållbar konsumtion i skolan. Deltagarna ansåg att kunskap och engagemang bidrar till attitydförändringar. Ett flertal av deltagarna lyfte även utmaningar inom det offentliga, där man bland annat menade att infrastrukturen borde förändras. De diskuterade att transporterna är för billiga och att ohållbara transporter, som flyget, borde beskattas mer. Ett återkommande förslag var att skatt borde införas på livsmedel med stor klimatpåverkan, medan hållbar konsumtion och produktion borde subventioneras. Därtill lyfte man även upp en förändring av lagstiftningen, med bättre tillsyn på industrier, en uppmuntring av delningsekonomin och införa hållbarhetskriterier i offentlig upphandling. Jobba mer med återvinning så det blir lättare att återvinna rätt och reparera, snararare än slänga. Global miljödomstol liknande domstolen i Haag, globala avtal för allt som har negativ miljöpåverkan. Incitament för att konsumera mindre, jobba med att ändra normer och värderingar där miljövänliga val får högre status. Jobba med att stärka unga grupper så att de kan göra resurssmarta val. Miljövänlig infrastruktur där väst kan visa vägen så att det blir lättare för fler länder att ta efter.

4 NATURRESURSER OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Många av världens allra fattigaste är direkt beroende av naturresurser för sin överlevnad, till exempel genom fiske eller jordbruk. De är också mer sårbara för utarmning av ekosystemtjänster, som sinande dricksvatten och landerosion, och det är deras hälsa som drabbas allra mest vid utsläpp och miljöförstöring. Att tillgodose mänsklighetens behov av mat, vatten, förnyelsebara råvaror, mm, utan att undergräva den biologiska mångfalden är nödvändigt om vi ska nå målen i Agenda Flera av deltagarna menade att det krävs förändringar på systemnivå för att skydda jordens naturresurser. De menade att det även behöver bli ekonomiskt gynnsamt att handla närproducerat, vilket beskattningar och omställningsbidrag kan bidra till. Deltagarna tog upp att det behövs alternativa inkomstkällor, produkter och en prissättning som inkluderar kostnaden för förlusten av skog. Några viktiga aktörer som som deltagarna ansåg att man bör arbeta med var: producenterna, civilbefolkningen, företagen och konsumenterna. Särskilt lokal/ursprungsbefolkningen behöver medverka för att kunna genomföra lag- och policyförändringar med genuint hållbarhetsfokus på både nationell och global nivå. De drog slutsatsen att problemet behöver integreras i allt arbete och detta behöver synliggöras. Flertalet lyfte att utbildning och kunskapsspridning är viktigt, att man kan lära av varandra, gå samman och hävda konsumentmakt. De menade även att man måste synliggöra vilka som bär ansvaret nationellt för att kunna kräva ansvar och påverka. Flera grupper påpekade även att det krävs en grundläggande förståelse, samsyn och beteendeförändring hos jordens befolkning för att få igenom snabba och genomgripande förändringar, men att vi idag är långt ifrån att kunna uppfylla detta. Deltagarna lyfte att det måste ställas ökade krav på miljöhänsyn inom turismsektorn, men också öka andelen skyddade naturområden, öka stödet för skydd av mangrover ekosystem och arbeta med klimatanpassning. Anpassning av metoder för att kommunicera och utbilda lokalbefolkning. Stärka civilsamhället för ansvarsutkrävande, uppföljning och lagefterlevnad. Stötta organisationer som arbetar med hållbart fiske och säkerställa implementeringen av riktlinjer. Ta fram produkter som lätt kan återanvändas och återvinnas. Hållbara spelregler: Anpassa SDG:s till nationella, regionala, lokala ramverk. Spårbarhet, certifiering, MSC. Hävda nationella och internationella miljökonventioner. Agroforestry lösning som även skulle ge mervärden så som fattigdomsbekämpning, minskning av erosion och lagring av kol.

5 ENERGI, HÅLLBARA STÄDER OCH INNOVATIONER Över hälften av jordens invånare lever i städer. Samtidigt som urbaniseringen bidrar till ekonomisk tillväxt och utveckling innebär den en stor påfrestning på miljön och mellan 60 och 80 procent av alla utsläpp sker i städer. Tillgång till energi är viktigt för människors möjlighet att förbättra sina liv och ta sig ur fattigdom, oavsett var de bor. Samtidigt måste energisystemen vara hälsosamma och hållbara, både för människors hälsa och för miljöns skull. Flera lösningsförslag hamnade i områden som berör utbildning, finansieringsmöjlig heter eller teknikinvesteringar. En viktig fråga tycktes vara just investeringar i lokala samhället så som i tekniska lösningar för rening och distribution av vatten samt vattenbesparing. I andra exempel låg vikten på att investera i civilsamhället och att det ska finnas en gemensam vision inom stadsplaneringen. Kunskapsspridning var en återkommande lösning bland deltagarna, så som utbildning av barn och unga för att sprida mer kunskap om hur vattnet kan användas, sparas och rengöras. För att spara vatten lyfts progressiva vattenpriser upp, men också förbud på försäljning av vattenflaskor av plast. Frågan om vattendistribution lyftes som en svår och känslig fråga som inte är attraktiv för politiker som vill vinna val. Deltagare menade att det är viktigt att politiker satsar på att få till fler hållbara system genom till exempel gröna obligationer och grön infrastruktur. Samarbeten med civilsamhället och näringslivet föreslogs som en viktig del av lösningen liksom incitament för gott företagande. På systemnivå menade flera grupper att skärpningar inom lagstiftningen behövs i allmänhet och av miljöregler i synnerhet. För att följa upp efterlevnad av riktlinjer och regler behöver institutioner få det uppdraget samt mandat att kunna agera. En idé som lyftes var att Sida bör ta upp frågan om hållbara städer systematiskt med sina partners och då inte bara miljöorganisationer. Myndigheten kan i sin tur lägga upp satsningar på solceller i sina projektplaner och budgetar. Investeringar i lokala tekniska lösningar och system för rening och distribution av vatten samt insamling av regnvatten, men även investeringar i teknik och smarta lösningar. Öka kunskap genom utbildning av stadsplanerare, barn och unga inom miljö och klimat. Fler finansieringsformer. Ökat demokratiskt utrymme genom inkluderande, långsiktiga och hållbara energisystem för både stad och landsbygd. Starkare lagstiftning i allmänhet och inom miljöregler i synnerhet.

6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GRÖN EKONOMI De miljö- och klimatförändringar som vi står inför kräver olika typer av lösningar. Både i form av investeringar, tekniska och sociala innovationer men även förändrade spelregler i ekonomin, förändrade normer och konsumtionsmönster. En omställning kommer att ha både vinnare och förlorare. Styrmedel och investeringar måste vara genomförbara och ha en bred politisk förankring samtidigt som svaga gruppers sårbarhet behöver hanteras. Många politikområden, aktörer och samhällsfunktioner behöver bidra. Flera av grupperna lyfte fram att det verkar som att klimatpåverkan behöver drabba ekonomin hårdare för att politiker ska satsa på långsiktiga lösningar. Många av lösningarna handlade om att man behöver arbeta mer för att stimulera de lokala, nationella och regionala marknaderna. Att certifiering ofta är för dyrt för många producenter påpekades, men en grupp menade att om producenter kan sälja sina produkter nationellt, med en nationellt överenskommen standardcertifiering så behöver man inte lägga pengar på internationell certifiering. De menade att man då ändå kan få ut sina hållbara produkter till kunder. För att få till detta krävs en ökad kunskap hos konsumenterna, en fråga som många deltagare lyfte. Flera lösningar var fokuserade på stödstrukturer i länder och att myndigheter och andra institutioner måste kunna ge stöd till aktörer som erbjuder hållbara lösningar, till exempel aktörer som erbjuder energilösningar för landsbygden. Det måste bli enklare för medborgare i alla länder att göra klimatsmarta val. Deltagare lyfte till exempel att lokalbefolkningen behöver mer kunskap om alternativa lösningar. Det måste finnas alternativ för konsumenter som är bra både för miljö och ekonomisk tillväxt. Flera deltagare ville till exempel att Sverige ska stödja energilösningar som möter behov av ekonomisk utveckling inom industrin. Styrmedel där skadliga subventioner tas bort och där utsläpp beskattas. God samhällsstyrning med stärkta institutioner och ett starkare civilsamhälle. Krav på samarbetspartners om energieffektiva produkter. Finansaktören ska ta ansvar för att investera i lokala hållbarhetsföretag. Skapa förutsättningar för gröna investeringar och göra det lönsamt att skala upp hållbara lösningar. Värmeökningen på 1,5 grader Celsius behöver konkretiseras och målgruppsanpassas. Synliggör synergier mellan egennyttan och klimatnytta så att effektiva styrmedel blir politiskt möjliga (jobb, hälsa, etc.). Lägga kostnaden för hållbarhetscertifiering någon annanstans än hos producenten, exempelvis FN eller näringslivet så det blir lätt att göra rätt och dyrt att göra fel.