Verksamhetsriktlinjer Förkortad version

Transkript

1 Verksamhetsriktlinjer Förkortad version 1

2 Innehåll Värdegrunderna 5 Tre strategier för arbetet 6 Föreningsutveckling - en förutsättning för framgång 7 Föreningens roll i det hållbara samhället 8 Fem prioriterade områden 9 Skog i Nord och Syd 10 Jordbruk och livsmedelstrygghet 16 Klimatförändringar 22 Miljögifter i samhälle och natur 27 Marina ekosystem och fiske 33 Text: Naturskyddsföreningen Layout: Carina Grave-Müller, Naturskyddsföreningen Foton: Naturskyddsföreningen, istockphoto, Matton Tryck: Åtta45 ISBN: Varunr: Stockholm 2011 ii

3 Inledning Miljötillståndet på planeten är alarmerande. Naturen måste bli friskare om vi ska skapa en god välfärd för världsbefolkningen. Föreningen måste på ett tydligt sätt informera om den allvarliga utmaning världen står inför och de planetära gränser som gäller. Samtidigt måste föreningen visa på konstruktiva och effektiva vägar framåt. Vi måste nå ut med vårt budskap till många fler människor för att kunna mobilisera hela samhället till en omfattande miljöomställning. Vi måste även söka flera strategiska samarbetspartners i Sverige och i omvärlden för vi kan inte rädda planeten själva. Det är enorma utmaningar vi står inför och vi ska möta dem med en lika stor mobilisering. Vi ska visa att Naturskyddsföreningen vill framåt till det hållbara samhället. iii

4 Verksamhetsriktlinjerna som antas av stämman är till för att på en övergripande nivå styra föreningens verksamhet och ge en tydlig bild av vilka arbetsområden som lyfts fram under perioden och hur föreningen ska arbeta. Beslut om de nya verksamhetsriktlinjerna, VRL, för togs på stämman i Gävle Det här är en förkortad och förenklad version av det beslutade dokumentet. Den som vill ha mer utförlig bakgrund inom varje ämnesområde rekommenderas att läsa stämmodokumentet i sin helhet. Tidsperioden på fyra år har visat sig vara en bra tidsrymd för planering och genomförande av VRL. VRL ska omfatta hela föreningen (dvs riksföreningen, länsförbund och kretsar). Riksföreningen kan och ska inte styra de lokala kretsarnas och länsförbundens arbete, men har, med utgångpunkt i VRL uppgiften att stimulera länsförbund, kretsar och nätverk att engagera sig i de prioriterade områdena. 4

5 Värdegrunderna Verksamhetsriktlinjerna avspeglar de tre värdegrunderna för föreningens verksamhet. Att rädda naturens liv Biologisk mångfald är livsviktigt. Därför arbetar vi med areella näringar som skogs- och jordbruk, fiskefrågor, spridning av kemikalier och klimatförändringar som allvarligt hotar den biologiska mångfalden. Att främja människors hälsa Det största hotet mot allt levande är sannolikt kemikaliespridningen och klimatförändringarna. Stort fokus ligger därför på dessa områden. Men vi vill också främja människors hälsa i detta nu bl.a genom naturupplevelsen som en stärkande kraft. Att verka för global solidaritet Global solidaritet är viktigt för att miljöarbetet ska fungera internationellt. Det är viktigt att alla hushåller med resurserna för en hållbar utveckling. Vår verksamhet kopplas därför till konsumtionsmönster och politiska system, som exempelvis internationella handelsregler. 5

6 Tre strategier för arbetet Föreningens strategier för att förändra samhället i hållbar riktning är också tre till antalet. Stimulera naturkänslan Att väcka en positiv känsla och vördnad för naturen är grunden i föreningens arbete. Kärleken till naturen ger kraft att förändra. Naturens värden ska lyftas fram i de sammanhang som vi verkar. Vi ska bygga en rik förståelse för människans beroende av naturen. Politisk påverkan Politisk påverkan är viktig och nödvändig. De politiska besluten bestämmer samhällets spelregler för såväl individer som marknadens aktörer. Politiker ska göra det som är bra för miljön lätt och billigt. Grön konsumentmakt Grön konsumentmakt kan visa vägen, driva på politiska beslut och ge verktyg åt de företag som vill gå före. Vårt eget miljömärke Bra Miljöval är fundamentet i detta arbete. Både politisk påverkan och konsumentmakt genomsyras av att sprida kunskap och ge insikter om sammanhang och handlingsmöjligheter. 6

7 Hela föreningen - en grundprioritering Naturskyddsföreningen är som mest levande och kraftfull när hela folkrörelsen samverkar. Då har vi kraft att förändra. De senaste åren har vi glädjande nog sett både en ökad aktivitetsgrad i föreningen runt om i landet och en förbättrad samverkan i många frågor. Erfarenheterna visar att när föreningen kraftsamlar och samarbetar över alla nivåer riks, regionalt, lokalt, nätverk så är vi också som starkast, vare sig det gäller politisk påverkan eller att genomföra lokala natur- eller konsumtionsinriktade aktiviteter. Naturskyddsföreningens ambition är att vara den mest inflytelserika miljöorganisationen med kraft att förändra samhället. Föreningen ska mobilisera hela samhället för en miljöomställning. stämmans beslut om riktlinjer Naturskyddsföreningen ska verka för: att även fortsättningsvis vara den mest inflytelserika miljöorganisationen och verka för ett hållbart samhälle, genom att stimulera naturkänslan, påverka politiken, stärka den gröna konsumentmakten, och mobilisera ett brett folkligt engagemang i miljö- och naturvårdsfrågor. att behålla och värna nuvarande aktiva medlemmar samt inspirera fler medlemmar att bli aktiva. att antalet medlemmar i föreningen ökar en mångkulturell och inkluderande folkrörelse som speglar befolkningen i Sverige i både verksamhet och rekrytering till förtroendeuppdrag att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna öppna arbetsformer med fler rådslag och nätbaserade forum för ökad dialog och större tillvaratagande av idéer, engagemang och kompetens hos aktiva medlemmar. ökade resurser och stöd till länsförbunden samt utvecklade nationella nätverk. ett utvecklat ledarskap i hela organisationen genom utbildningar och lärande. att genus- och mångfaldsperspektiv finns med i hela föreningens verksamhet. en närvaro i skolan som gör föreningens röst känd och hörd i den yngre generationen. En förstärkning av natur- och miljöundervisningen i grundskolan och gymnasiet. en ökande kännedom hos allmänheten om att vår folkrörelse söker engagemang och ekonomiskt stöd för verksamheten från allmänheten, företag och organisationer. samarbeten med företag och organisationer som leder till ökad miljönytta, samtidigt som våra miljökrav i sammanhanget förmedlas till personal, kunder eller andra grupper. att globala perspektiv kontinuerligt integreras i nationellt, regionalt och lokalt arbete. att kontakten och samarbetet med Fältbiologerna utvecklas och fördjupas. att visa på kopplingen mellan ökad miljöhänsyn och ökat välbefinnande. 7

8 Föreningens roll i det hållbara samhället Tuffa miljökrav leder till ökad välfärd i dess rätta bemärkelse och kan göra Sverige till ett modelland för omställning, nya system, ny teknik och miljöanpassade produkter. Vi ska därför fortsätta att öka trycket för att skapa ett hållbart samhälle med mycket låga utsläpp av växthusgaser, en avgiftad värld, ekologiskt jordbruk, friska hav och stora områden av skyddad gammelskog. Ekonomisk tillväxt i form av ökad BNP är inte ett välfärdsmått utan bara ett mått på ekonomisk aktivitet. Därför arbetar vi för ett införande av ett välfärdsmått som beskriver inte bara kvantitativa, utan också kvalitativa förändringar i olika delar av samhället. Ett viktigt sådant mått som idag saknas är t.ex. hur naturkapitalet i ett land förändras i takt med ökad BNP. Naturskyddsföreningen vill att Sverige som första land i världen ska värdera hur landets ekosystemtjänster förändras över tid. Naturskyddsföreningen ska verka för att samhällets utveckling håller sig inom naturens ramar mobilisering av medlemmar, andra aktörer och allmänheten i arbetet för det hållbara samhället och därmed skapa opinion för progressiva styrmedel att kraftfull lagstiftning och ambitiösa ekonomiska styrmedel implementeras inom alla föreningens prioriterade områden, i Sverige och globalt att Sverige utvecklar och implementerar välfärdsmått som även beskriver kvalitativa förändringar av välfärden att klimatfrågan integreras med andra viktiga frågor för att nå en helhetssyn i arbetet för det hållbara samhället ett grönt skattesystem som minskar miljöbelastningen. att föreningens ställningstaganden och förslag för hållbara lösningar för att nå ambitiösa miljömål så långt möjligt tillfredsställer även andra samhällsmål att föreningens strategier samverkar i arbetet inom de prioriterade områdena 8

9 Fem prioriterade miljöområden Stämman i Sundsvall 2002 beslutade att föreningen skulle arbeta inom fem prioriterade områden. Det finns förstås även andra viktiga miljöproblem, men för att göra störst nytta för naturen så måste vi prioritera. Inom dessa områden finns klara problembilder men också en hög intern kompetens, starka nätverk och bra metoder som ger bra utväxling och gott resultat. I texten som följer berättas om de fem prioriterade områdena och de riktlinjer som finns för verksamheten den kommande perioden. Skog i Nord och Syd Jordbruk och livsmedelstrygghet Klimatförändringar Miljögifter i samhälle och natur Marina ekosystem och fiske 9

10 Skog i Nord och Syd stämmans beslut om riktlinjer Naturskyddsföreningen ska verka för: att den biologiska mångfalden och naturens egen förmåga till återhämtning och möjlighet att buffra mot miljöförändringar (resiliensen) i världens skogsekosystem bevaras och utvecklas, vilket kräver att många och stora områden långsiktigt skyddas i världen, i Sverige minst 20 % av skogen nedanför gränsen för fjällnära skog och fullt skydd av skog därovan att användningen av världens skogar är miljömässigt hållbar och ger varor och tjänster med samhällsnytta, och samtidigt främjar kulturell mångfald och mänskliga rättigheter. en ökad förståelse för skogens många värden och vikten av att värna den biologiska mångfalden, genom att stimulera och underlätta för barn och vuxna att vistas i skogen kraftigt ökade naturvårdsanslag och en ny ambitiös miljölagstiftning för skogen med skärpta krav och sanktioner, och som öppnar för hyggesfria eller andra metoder som är anpassade till naturen och sociala behov och som stegvis ersätter trakthyggesbruket där biologiska förutsättningar finns för detta. att totalkonsumtionen minskar så att även konsumtionen av energi, trä och papper minskar genom införande av ekonomiska styrmedel där delar av intäkterna används för att värna skogarna, samtidigt som standard och sanktioner för skogscertifiering genomgående skärps. 10

11 Biologisk mångfald, nyckelbiotop och ekologisk landskapsplanering är numera självklara begrepp i den svenska skogsdebatten. Trots det fortsätter utarmningen av den biologiska mångfalden både i Sverige och globalt. Arealen naturskog minskar hela tiden, nära tvåtusen skogslevande arter är rödlistade, dvs hotade och sårbara, bara i Sverige, och övertrampen mot reglerna i FSC fortsätter, såväl i vårt land som globalt. Den svenska skogsvårdslagen räcker inte till och anslagen till områdesskydd är för låga. I många andra länder fungerar lagstiftning och institutioner ännu sämre. Naturskyddsföreningen arbetar för ett hållbart nyttjande av skogens resurser, i Sverige och globalt. Det internationella samarbetet med organisationer rör allt från tropiska regnskogar till den nordliga barrskogen (taigan). Skogsfrågorna är kopplade till en rad andra områden som föreningen arbetar med, t ex. klimat, jordbruk, artprojekt och miljögifter. 11

12 Hur går vi vidare? Vi har nått framgångar på flera områden. Föreningen har drivit på för höjda reservatsanslag vilket lett till att det tiodubblats på mindre än tio år. Våra inventeringar används bl.a. som underlag för naturreservat. De ideellt aktivas kunskaper hörsammas alltmer av myndigheter och skogsbolag vilket lett till att skogar kunnat räddas. Vi har lyft arbetet med tätortsnära skogar, driver projektet Bevara barnens skogar och har fortbildat över tusen lärare genom projekt Skogen som klassrum. Vi fortsätter att ta initiativ och formulera problemen och stärka vår position som den ledande svenska miljöorganisationen för naturvård i skogen. Föreningen har en mycket god grund för det fortsatta arbetet med skogsfrågorna genom de personella resurser av både ideellt aktiva och anställda som finns inom organisationens olika delar. För arbetet med svenska skogar är föreningens skogsnätverk en viktig förutsättning. Genom att verka för en skärpt skogslagstiftning, högre anslag till områdesskydd och högre krav på naturvård inom skogscertifieringen, kan utvecklingen av ett hållbart skogsbruk gynnas. Ett hållbart skogsbruk har en rik biologisk mångfald, inklusive rovdjur. Hyggesfritt är en intressant utvecklingsväg. Föreningen bör driva dessa frågor även på EU-nivå. Vi ska fortsätta driva förbud mot kemiska bekämpningsmedel i skogsbruket, skydd av tätortsnära skogar och att skogsekosystem bevaras och utvecklas. Uttaget av bioenergi från skogen måste vägas mot biologisk mångfald och uthållig produktion. Skogens funktion som både klimatreglerare och biobränsleproducent måste bevakas noga. 12

13 Stimulera naturkänslan Viljan att försvara och skydda skogen, dess växter och djur, bygger ofta på naturkänsla. De flesta människor tycker om att vistas i skogen. Föreningen har genom sin unika kompetens om skog goda möjligheter att erbjuda människor upplevelser; allt från inventeringar och guidningar, till utbildning i utomhuspedagogik. Barn och skolor är angelägna målgrupper, såväl som politiker. Genom att koppla samman artprojekt, t ex. Vitryggig hackspett, med arbetet med att skydda värdefull skogsmark kan ännu fler engageras i skogsarbetet, både medlemmar och tänkbara blivande medlemmar. De tätortsnära skogarna är också viktiga för att engagera många. Skog nära människor ökar både kunskapen om arter och förståelsen för att det är viktigt att skydda skogens ekosystem. Redan idag finns ett stort engagemang i Sverige för tropiska skogar trots att många aldrig besökt en sådan skog. Genom att lyfta fram våra samarbetsorganisationers kunskap, berätta om människor som nyttjar skogen hållbart, erbjuda möten med föreningens samarbetspartners och ge förslag på vad enskilda kan bidra med, kan vi väcka engagemang och därmed skapa stöd för nödvändigt förändringsarbete. 13

14 Konsumentmakt Hur skogsbruket bedrivs kan påverkas genom konsumentmakt, genom att många frågar efter varor som är certifierade och miljömärkta (Bra Miljöval). Föreningens arbete med miljömärkning har också lett till miljöförbättringar, främst inom industrin. Förutom de individuella valen är det viktigt att påverka stora inköpare så att de väljer produkter med ett bra ursprung. Naturskyddsföreningen kan hjälpa både privata och offentliga upphandlare att göra bra aktiva val. För biobränslen finns t ex miljökrav i BMV-märkningen av el och fjärrvärme. Genom produktundersökningar och företagsrankningar kan vi premiera goda aktörer och kritisera dåliga, både i Sverige och i svenska skogsbolags verksamhet i exempelvis tropiska länder. Tillsammans med organisationer i Syd kan föreningen förmedla information om situationen i de tropiska skogarna och ställa krav på handeln med tropiskt trä. Om konsumtionen av trä från ett icke hållbart skogsbruk minskar kan skogsekosystem världen över förvaltas långsiktigare och ge utrymme för en mer diversifierad användning där ekosystemtjänster och klimatnytta kan främjas. Konsumentmakt handlar både om enskildas inköp och om bolagens agerande. Hittills har föreningen mest fokuserat på bolagens agerande i skogen eller uppköp av virke. Detta ska vi naturligtvis fortsätta med, men komplettera det med mer konsumentmaktsarbete. Vi uppmanar till konsumtion av papper från ett hållbart skogsbruk samt minskad konsumtion. Föreningen fortsätter arbetet med konsumentrådgivning, köpguider, krav på FSC-certifieringen och pådrivande av lagstiftningsprocesser som Forest Law Enforcement and Trade (FLEGT) på EU-nivå för att ge konsumenter, såväl enskilda som företag, en tydlig påverkansmöjlighet. 14

15 Politisk påverkan Ett centralt krav för föreningens arbete under nuvarande period är en förbättrad skogspolitik, skarpare skogsvårdslagstiftning, ökat områdesskydd och hyggesfria skogsbruksmetoder. Vi har lokal kännedom om skogsbrukets inverkan på biologisk mångfald och sociala värden och det ger kraft åt våra krav. Arbetet kommer t ex. att ske genom att vi fortsätter med att följa upp och att granska naturvårdspolitiken, deltar i arbetet för nya oc h mer ambitiösa etappmål inom miljökvalitetsmålet Levande skogar och lyfter fram behovet av en ny skogsvårdslagstiftning. Överutnyttjandet av de tropiska skogarna har ett tydligt fattigdomsoch demokratiperspektiv där bristande förvaltning ofta ger skogs- och plantageindustrin fördelar på bekostnad av lokal- och urbefolkningens behov. Föreningen sällar sig till de samhällsinstanser och myndigheter som driver ett tydligt fattigdomsperspektiv för att insatser som exempelvis REDD (ett system för att ge regnskogsländerna ersättning för att de inte hugger ner sina skogar) ska vara hållbara. Vi ska arbeta för en tydlig lagstiftning kring handel med tropiskt trä och produkter i tropisk träråvara. Biobränsle från exempelvis palmolja har hittills inte visat tecken på hållbarhet p.g.a. produktionsmodellen och föreningen bör driva på politiska beslut som utesluter produkter vars klimatnytta är ringa eller negativ. Sammanfattningsvis handlar det t ex om att föreningen med hjälp av avslöjande rapporter och konsumentutspel skapar opinion för politiska åtgärder både i Sverige, EU och i flera utvecklingsländer om skogen långsiktigt skall skyddas. 15

16 Jordbruk och livsmedelstrygghet stämmans beslut om riktlinjer Naturskyddsföreningen ska verka för: att kulturlandskapets biologiska mångfald bevaras och utvecklas inom ramen för ett jordbruk i hela Sverige, som gynnar ett rikt odlingslandskap, bevarar åkermarkens kvalitet och stärker dess kapacitet som kolsänka. en miljöanpassad produktion av livsmedel och andra varor och tjänster med hög kvalitet i Sverige och EU, genom en stark integration av växtodling och djurhållning, samtidigt som användningen av kemiska bekämpningsmedel och andra ohållbara metoder stegvis helt avvecklas att allmänheten får goda möjligheter att möta odlingslandskapets växter och djur, samtidigt som förståelsen i samhället för ekotjänsternas värden, och deras koppling till livsmedelskonsumtionen, ökar att jordbrukspolitiken i EU förändras i grunden så att jordbruksföretags inkomststöd används för att ersätta produktion av ekosystemtjänster och andra samhällsvärden samtidigt som miljökostnader prissätts med dels höjd skatt på bekämpningsmedel och klimatgaser, dels en hög avgift på handelsgödsel som återförs som miljöbidrag att allt fler människor äter mer grönt, mer lokalproducerat, minskar sin köttkonsumtion och väljer ekologiska och rättvisemärkta produkter. global livsmedelstrygghet, genom dels reformer av EU:s och internationell jordbruks- och handelspolitik så att fattigas intressen sätts främst, dels utveckling av lokala marknader och system i Syd som stimulerar främst ekologisk och rättvisemärkt produktion, och som rättvist fördelar vinster av genetiska resurser 16

17 Jordbruket ger oss såväl livsmedel, bioenergi och andra råvaror som natur- och kulturvärden. Odlingslandskapet är centralt för mångfalden. Problemen är välkända och likartade världen över allt från förlust av biologisk mångfald, till föroreningar i miljön och produkter. Dagens jordbruk leder till föroreningar, markförstörelse och artutarmning. De svenska miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Stabilt klimat och Giftfri miljö kräver fler åtgärder än vad som görs idag om de ska uppnås. De stora och välkända miljöproblemen inom jordbruket finns kvar. Jordbruksmark överges och växer igen i glesbygdsområden på grund av dålig lönsamhet och ökad internationell konkurrens. Det pågår en kraftig förändring av jordbruket. Antalet företag blir färre och större. Vi vet inte hur mångfalden i jordbrukslandskapet påverkas totalt. Handelns egna märkesvaror, centrallager, färre slakterier osv är bara början. En positiv trend är dock att intresset ökar för ekologisk produktion och satsningar på lokala kvalitetsprodukter. Utvecklingen av jordbruket i Syd fortsätter att vara en nyckelfråga för att nå FN:s mål om ökad livsmedelstrygghet som också berör tillgången till rent vatten. Vattenbrist är en viktig hälsofråga. Också i Syd ökar intresset för ekologisk odling, samtidigt som andra intressen vill ström linjeforma jordbruket och använda genetiskt modifierade grödor och kemikalier. Jordbruket påverkas starkt av många olika politiska styrmedel varav EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy) är en viktig del. En ny reformrunda för CAP har initierats igen och beslut om en ny politik förväntas Andra viktiga internationella processer rör WTO-förhandlingarna (World Trade Organization) om bland annat jordbruk, konventionen om biologisk mångfald, och Afrikanska Unionens jordbrukspolitik. 17

18 Hur går vi vidare? Angelägna arbetsområden inom jordbruket förändras inte under en VRLperiod utan vanligen krävs uthållighet för att nå resultat. Det handlar mer om att hitta nya sätt att väcka engagemang och förändringsvilja. Vi ska fortsätta att lyfta kvalitetsfrågorna som rymmer både miljöpåverkan, djuromsorg, hälsa och solidaritet. Naturskyddsföreningen har en nyckelroll att spela som grön konsumentrörelse och vi ska bedriva ett starkt opinionsarbete kring sambanden mellan mångfald och mat, ekosystemtjänster samt landskapets kulturvärden. Som steg på vägen mot ett hållbart jordbruk skall föreningen lyfta fram balansen mellan växt- och djurhållning, kretsloppsfrågor och att åkermarken måste bevaras, samt behovet av att öka ekologisk produktion i Nord och Syd. Föreningen skall föra fram klimataspekterna på jordbruk ytterligare, vari ingår frågan om vad vi äter. Vi ska fortsätta att fokusera på risker och möjligheter med GMO. Angelägna arbetsområden är märkning och GMO-fria zoner. 18

19 Stimulera naturkänslan Odlingslandskapets rika natur- och kulturvärden är en nyckel till många människors engagemang i jordbruksfrågor. Andra närmar sig jordbruksfrågan genom maten. Det är viktigt att lyfta sambanden mellan hur maten odlas, miljö- och hälsofrågor och global solidaritet. I allmänhet har allt färre människor egen erfarenhet av jordbruk. Föreningen ska utnyttja sin trovärdighet som informationsspridare och genom att använda nya metoder nå nya målgrupper. Ett sätt är att bjuda ut människor till odlingslandskapet och med hjälp av naturguidningar lyfta fram de blommor och djur som lever där. Ängens Dag är en etablerad föreningsaktivitet som är ett bra tillfälle att visa sambanden mellan jord och bord och dessutom värva medlemmar. Ängens Dag kan vara både slåtter, blomsterprakt, familjefest och kulturhistoria. Föreningen ska arbeta för ökad kunskap om sambanden mellan biologisk mångfald och jordbrukets utveckling, inklusive jordbrukspolitiken. 19

20 Konsumentmakt Mat angår alla människor och alla kan genom sina matval bidra till en minskad miljöbelastning. Om allt fler människor valde miljösmart i butikerna skulle möjligheterna att utveckla hållbara produktionsmetoder öka i Nord och Syd. Föreningen har lång erfarenhet och god kunskap om hur man når konsumenter med miljöbudskap. Miljövänliga veckan är en metod som bör vidareutvecklas och användas mer på matområdet. Vi kan även ge råd och tips om vad man ska köpa under olika säsonger, lista alternativ, visa på gröna menyer och recept, göra butiks- och restaurangundersökningar, osv. Som komplement till att gynna ekologisk produktion kan vi lyfta fram enskilda produkter som t ex. gynnar en viss art eller biotop. Föreningen bör fortsätta att arbeta med stöd till konsumenter och ge medlemmar extra möjligheter att få konsumentråd, men även utöka satsningarna mot offentlig upphandling. Den offentliga upphandlingen svarar för stora volymer och sätter även trender. Genom att arbeta med offentlig upphandling kopplas politisk påverkan och konsumentmakt ihop än tydligare. Konsumentarbetet fortsätter också genom konsumentundersökningar, samverkan med livsmedelshandel och industri och medverkan i internationella processer om märkning. 20

21 Politisk påverkan Föreningen ska fortsätta att driva frågan om att kollektiva nyttigheter och andra samhällsvärden ska ersättas ekonomiskt, samtidigt som miljöskatter och andra styrmedel stärks för att styra bort från miljöskadlig praktik. Skall jordbruket i EU t ex bli en kolsänka samtidigt som användningen av bekämpningsmedel minskar måste de skattepengar som idag utgör inkomststöd omfördelas till att betala för de ekotjänster som jordbruket utvecklar. Att förändra politiken är en trög process och radikala förändringar är svåra att uppnå på kort sikt. Chanserna ökar om föreningen kan uppbåda ett starkt opinionstryck. Kopplingen mellan politik och konsumenternas efterfrågan är uppenbar. Jordbrukspolitiken håller återigen på att förändras och beslut inom EU förväntas En central del av den politiska diskussionen handlar om i vilken grad Sverige kan gå före och ställa hårda miljö- och djuromsorgskrav på produktionen utan att ett livskraftigt jordbruk i hela Sverige äventyras. Föreningen ska fortsätta att driva frågan om att utveckling av starka lokala marknader och hållbara produktionsmetoder i Syd är en framkomlig väg för att öka livsmedelstryggheten. Goda exempel är ett sätt att lyfta frågorna i samverkan med våra samarbetsorganisationer. 21

22 Klimatförändringar stämmans beslut om riktlinjer Naturskyddsföreningen ska verka för: en årlig procentuell minskning av utsläppen av växthusgaser i Europa och Sverige, med sikte på att de svenska att utsläppen är nära noll senast år en snabb omställning till hållbara system för energi, transporter och livsmedel, där kärnkraft och fossil energi, inklusive torv, avvecklas och planer på ny vattenkraft i Sverige och uranbrytning stoppas en ökad folkbildning och mobilisering inom klimatområdet, och särskilt visa den dubbelriktade kopplingen mellan klimatfrågan och den biologiska mångfalden. att styrmedel införs som gör att svensk energianvändning minst halveras till 2030, samtidigt som vindkraft, bioenergi, sol och andra förnybara energislag växer i Sverige och EU utan att öka skadorna på naturen eller hälsan. att priset på utsläpp av växthusgaser höjs så att utsläppen minskar till nära noll 2030, samtidigt som atomansvarigheten kraftigt ökar och förbud införs mot ny kärnkraft att samhällets planering och offentliga investeringar inriktas på omställning till hållbara energi- och transportsystem underställda miljömålen. att klimatarbetet utöver maximalt ambitiösa utsläppsminskningar i Sverige och EU omfattar kraftiga stöd till utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder i Syd att det skall vara lätt att göra rätt, genom att föreningens arbete med konsumentfrågor undanröjer hinder för att agera klimatsmart. att all svensk eller svenskägd kolkraft avvecklas före år 2020 ett lika stort utsläppsutrymme för alla jordens invånare. att föreningen oavsett slutmål för utsläpp av växthusgaser inom Sverige år för år utåt kommunicerar ett årligt procentuellt mål. 22

23 FN:s klimatpanel IPCC har lagt fram olika scenarier för en ökning av den globala medeltemperaturen med 1,6-6,9 C fram till 2100 (räknat från förindustriell tid), beroende på hur växthusgasutsläppen utvecklas. Flera rapporter har efter det betonat att med nuvarande storlek på utsläppen under de närmaste decennierna, så är det troligt att temperaturen kan öka med 3 4 C under detta århundrade. Från varje ton koldioxid som släpps ut stannar ungefär hälften kvar i atmosfären och denna långlivade växthusgas bestämmer i hög grad hur stor uppvärmningen blir. Klimatförändringarna medför redan idag allvarliga konsekvenser för ekosystem och samhälle och kan utan kraftfulla åtgärder utarma biologisk mångfald i hela världen, medföra allvarliga översvämningar och vattenbrist, minska den globala livsmedelsproduktionen och gynna utbredningen av flera allvarliga sjukdomar. Vetenskapens huvudbudskap har inte försvagats av den senaste tidens kritik av IPCC. Forskningen visar tvärtom att situationen på flera punkter är värre än IPCC:s slutsatser. Grönlandsisen smälter snabbare än IPCC har ringat in och Antarktis som länge betraktats som stabilt trots uppvärmningen förlorar nu också is. Den globala uppvärmning på cirka 0,8 C som skett de senaste 100 åren bidrar sannolikt till att korallreven mår allt sämre, glaciärer smälter och torkperioder blir vanligare i många länder. Den långsikta uppvärmningstrenden är tydlig. Tyvärr har förhandlingarna under FN:s klimatkonvention (UNFCCC) inte levererat de överenskommelser om radikala utsläppsminskningar och finansiering av investeringar i förnybar energi och anpassningsåtgärder i u-länderna som krävs. Ministermötet i Köpenhamn i december 2009 förväntades komma fram till ett avtal som skulle styra i-ländernas åtaganden från och med 2012, då den första åtagandeperioden för Kyotoprotokollet från 1997 löper ut. Inget avtal slöts och den deklaration - The Copenhagen Accord - som noterades av mötet saknar bindande åtaganden av utsläppsminskningar för världens industriländer till 2020 och har ett finansiellt åtagande som är frivilligt och alldeles för litet. Under 2011 äger ett ministermöte rum i Sydafrika under UNFCCC. Efter misslyckandet i Köpenhamn måste de internationella förhandlingarna snabbas på samtidigt som det omgående behövs andra globala samarbeten och åtgärder som kompletterar de svaga överenskommelserna. 23

24 Hur går vi vidare? Inom klimatfrågan gäller det att få till stånd en klimatpolitik som står på tre ben med maximalt ambitiösa utsläppsminskningar i Sverige och EU, kraftiga stöd till utsläppsminskningar samt till anpassningsåtgärder i Syd. För att nå framgång måste föreningen satsa på folkbildning och mobilisering inom klimatområdet. Men ett hållbart samhälle nås inte utan ett helhetsperspektiv där klimatfrågan sätts i relation till biologisk mångfald och hållbart nyttjande av naturresurser. 24

25 Stimulera naturkänslan Rik biologisk mångfald ger bättre förutsättningar att klara påfrestningar på ekosystemen av ökande utsläpp av växthusgaser. Med andra ord är föreningens hjärtefrågor tätt sammanlänkande med klimatfrågan, vilket gör att många föreningsmedlemmar kan arbeta med klimatfrågan oavsett om man närmar sig den från ett mer traditionellt grönt håll eller från energi- och transporthållet. Naturskyddsföreningen ska under denna period ännu tydligare visa hur våra kampanjer för gröna frågor som skydd av våtmarker, kulturlandskap, hållbart jord- och skogsbruk, artbevarande mm är en förutsättning för framgång i klimatarbetet. Det kan handla om att lyfta fram skogs- och betesmarker som kolsänkor samtidigt som man guidar människor i dessa miljöer, att i artundervisning i skolan fokusera på varför arterna behövs och konkretisera vad som händer när de försvinner eller att lyfta fram goda exempel. Föreningens guideverksamhet har utvecklat koncept för att se in i framtiden och bland annat berätta om klimatförändringens möjliga effekter. Konsumentmakt Det skall vara lätt att göra rätt för såväl enskilda som företag. Många önskar vägledning i hur man lever klimatsmart, vilket innefattar både livsstilsråd och konsumtionstips. Föreningens gröna guide är ett fungerande verktyg som måste vidareutvecklas och täcka fler områden t ex boende och resande och även ge konsumenten möjlighet att uppskatta minskningen av sina växthusgasutsläpp. Naturskyddsföreningens arbete med miljömärkning av transport och energi fortsätter. Miljömärkning påverkar utbudet direkt, men även indirekt genom att Naturskyddsföreningen blir en aktör inom t ex energisektorn. Genom Bra Miljöval ska vi ge konsumenter en möjlighet att välja produkter med ett mer heltäckande miljötänkande bakom. Miljöfonderna som finns inom ramen för Bra Miljöval ger möjligheter att bedriva framåtsiktande projekt inom strömmande vatten och energieffektivisering. Båda dessa fonder kan ge föreningen skarpa argument för hur energisystemet kan anpassas på ett mer hållbart och klimateffektivt sätt. Under perioden kommer en översyn av kriterierna för fjärrvärme och kyla att genomföras med tillbörliga skärpningar. På föreningens webbplats finns möjlighet att köpa utsläppsrättigheter. Det ger möjlighet för kommuner, företag och privatpersoner att påverka utsläppsutrymmet inom EU. Man kan också köpa solcellsbitar på hemsidan som ökar produktionen av solcellsel i Sverige samtidigt som föreningen får resurser till att arbeta för att minska energianvändningen. I Grön Guide ska klimatsmart konsumtionsguidning utvecklas vidare. Konsumentmakt kan också handla om att välja bort produkter, d v s att avstå materiell konsumtion till förmån för annat som ökad fritid. Föreningen ska 25

26 stimulera debatt kring vad det goda livet innebär och hur detta kan mätas i samhällsutvecklingen, t ex. nya sätt att mäta välfärd. Politisk påverkan Målet är att hjälpa politiker att genomföra en klimatpolitik som bidrar till att klara Naturskyddsföreningens klimatmål. I grunden handlar det om att göra utsläppen så dyra att effektivisering, sparande och förnybara bränslen blir en självklarhet. På frivillig väg eller med otillräcklig politik kommer världen svårligen klara klimatutmaningen. Allt fler avgörande beslut fattas på europeisk nivå vilket gör att föreningen måste bilda opinion för en skarpare klimatpolitik på EU-nivå och ett kraftfullare agerande av EU internationellt, såväl på egen hand som i samarbete med internationella organisationer. De närmaste åren behövs en kraftfullare politik avseende t ex EU:s klimatpaket och transportoch energilagstiftning, men även stöd till och möjliggörande av utsläppsminskningar i utvecklingsländerna samt stöd till anpassningsåtgärder i utvecklingsländerna. För att öka det politiska trycket för detta behöver Naturskyddsföreningen skapa en kraftfull opinion tillsammans med andra organisationer i Sverige och EU så att politikerna får det mod som är nödvändigt. Det handlar även om att göra omfattande investeringar i bostadssektorn, jordbruket och trafiken om vi snabbt skall få ner utsläppen. Finansieringen kan till viss del klaras med ökade koldioxidskatter och energiskatter och kan med fördel kopplas till en aktiv sysselsättningspolitik. Föreningen har utvecklat konceptet skatteväxling som får allt starkare genomslag politisk, i Sverige och internationellt, och här fortsätter påverkansarbetet för snabbare implementering. För att öka det politiska stödet för ökad ambitionsnivå i mål och dellösningar utmanar och samarbetar Naturskyddsföreningen med olika aktörer, t ex. företag, kommuner och individer, för att få dem att genomföra årliga utsläppsminskningar och vara framgångsrika föregångare i klimatarbetet. Föreningen kommer under kommande fyraårsperiod att på ett pedagogiskt sätt visa hur klimatomställningen kan gå till genom att stycka upp den i mindre årliga portioner anpassat för olika målgrupper så att det blir lätt att visa sitt stöd för och faktiskt genomföra omställningen. Detta är ett exempel på när föreningens arbetsmetoder samverkar. I Sverige kommer kärnkraftsfrågan vara en central del av energidiskussionen. Föreningen skall fortsätta att enträget lyfta fram risker och dålig lönsamhet med ny kärnkraft och visa på energibesparing och alternativa energilösningar. Det är också viktigt att den förnybara energin miljöanpassas, t ex får vindkraft inte hota höga naturvärden. Föreningen skall därutöver informera skola och allmänhet om kärnkraftens omfattande miljöpåverkan och risker eftersom denna information ständigt måste repeteras. 26

27 Miljögifter i samhälle och natur stämmans beslut om riktlinjer Naturskyddsföreningen ska verka för: en giftfri miljö i såväl Sverige och EU som i Syd och Öst; produkter och tjänster ska inte hota vare sig hälsa eller natur. att all slamspridning i Sverige snarast upphör och att utveckling och införande av system och tekniker för att återföra växtnäring i enlighet med föreningens policys påskyndas. en ökad förståelse bland allmänheten och beslutsfattare om kopplingen mellan miljögifter, hälsa och natur skärpningar av dels EU:s kemikalieförordning REACH och tillämpningen av densamma, dels EU:s regler inom specifika områden såsom elektronik och textilier. att Sverige ska vara ett föregångsland både internationellt och inom EU när det gäller att fasa ut farliga kemikalier och skärpa lagstiftningen och dess tillämpning. förbättrad konsumentinformation om farliga kemikalier, såväl om och på produkter, som i lättillgängliga kanaler till exempel som föreningens webbplats och Grön guide. att kraven på Bra Miljöval för på kemiska produkter tekniska varor och textil skärps. ett stärkt samarbete med organisationer i Syd och Öst i frågor om miljögifter bland annat i nya och uttjänta produkter samt stärka och nationella och internationella regelverk. 27

28 28 Miljömålet Giftfri miljö innebär att miljön till år 2020 ska vara fri från kemikalier som människan spridit och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Detta miljömål hör till dem som är svårast att nå. Kemikalieanvändningen fortsätter att öka, och kunskaperna om kemikaliernas effekter på hälsa och miljö är bristfälliga. Speciellt svårt är det att mäta cocktaileffekter, dvs hur olika kemikalier samverkar. Till miljögifter räknas kemikalier som är giftiga eller som är långlivade och kan lagras i levande vävnad. Allergier och effekter på fortplantning är exempel där kemikalier troligen har stor betydelse. Bland det viktigaste inom kemikaliepolitiken är EU:s kemikalielagstiftning, REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and restrictions of CHemicals). REACH blev tyvärr inte kraftfull nog för att miljömålet giftfri miljö ska uppnås, även om regelverket innebär vissa förbättringar. Kemiindustrin kan fortsätta att undanhålla information, och många miljögifter fortsätter att spridas. Målet Giftfri miljö kommer inte att uppnås utan en rad åtgärder som går långt utöver REACH. Dessutom behövs frivilliga åtaganden. I många länder i Öst och Syd är kemikalieproblemen ofta av sådan art som vi kunde se i Sverige för år sedan, som till exempel ohållbara miljö- och arbetsförhållanden i fabriker, eller användning av DDT och andra persistenta bekämpningsmedel. Avfall som avger stora mängder mycket farliga miljögifter drabbar länder i Syd. Ett exempel på detta är elektroniskt avfall, där det råder stor frustration över att länder i Nord inte tar sitt ansvar.

29 Hur går vi vidare? I EU samarbetar Naturskyddsföreningen framför allt med och via Internationella kemikaliesekretariatet och European Environmental Bureau (EEB). En viktig roll för föreningen är att lyfta fram hälso- och miljögiftsproblem som orsakas av olika konsumentprodukter. Så kan det politiska arbetet med EU:s nya kemikaliepolitik länkas till människors vardag. Vi har framgångsrikt pekat på brister i kemikalielagstiftningen som rör vardagsprodukters innehåll av miljögifter. Fortsatt opinionsbildning är viktig. Kemikaliearbetet i Öst och Syd har varit under uppbyggnad sedan år Föreningen har lyckats identifiera bra samarbetsorganisationer i Öst och Syd. Trots att verksamheten endast varit igång ett fåtal år har märkbara resultat redan uppnåts. Ett exempel på samarbete är arbetet med minskade kemikalieutsläpp av kvicksilver vid guldbrytning i Tanzania, Sydafrika och Filippinerna. 29

30 Stimulera naturkänslan Föreningens symbol, pilgrimsfalken, är en av de mest utsatta arterna för miljögifter. Detta visar hur intimt spridningen av miljögifter hänger samman med naturupplevelser. Föreningen bör arbeta för att öka medvetenheten om dessa samband, både för att inge hopp om förändringar och väcka krav på en giftfri miljö, som en mänsklig rättighet. Betydelsen för enskilda arter, inklusive människan och hennes hälsa, ska betonas i detta arbete. Miljögifter som släpps ut hamnar ofta i näringskedjor och till slut i mat. Rester av nya miljögifter i naturen kan öka genom klimatförändringarna. Ett förändrat klimat kommer t ex att göra att nya jordbrukskemikalier används, vilket ger effekter på naturen. Genom att lyfta fram dessa effekter kan vi koppla ihop flera miljöfrågor. 30

31 Konsumentmakt Konsumentmakt är ett av de viktigaste verktygen för att påverka producenter och handel att byta ut farliga ämnen. Miljömärkning är ett bra sätt att hjälpa konsumenter att göra bra miljöval. Att tvättmedel i Sverige har betydligt skonsammare kemikalier än i många andra länder kan till stor del förklaras med miljömärkningens kraft som både opinionsbildare och konsumentrådgivare. Arbetet bör fortsätta med nya kriterier för bl.a kosmetik. Produktundersökningar inriktade på kemikalier i produkter för barn engagerar många. Om vi samtidigt kan visa att det finns miljömärkta alternativ till den undersökta produkten, ger vi allmänheten ett redskap för att utöva konsumentmakt. Offentlig upphandling kan användas för att sätta press på tillverkare och handel. Även här är det viktigt att samverka internationellt. Stora upphandlingsorganisationer som ställer likartade krav i flera länder kan lättare ge effekt. Föreningen har som ideell och oberoende aktör en viktig roll att spela som inspiratör och för att formulera krav, t ex att den offentliga upphandlingen bör välja bland den fjärdedel av marknadens utbud som är bäst för miljön. Genom att redovisa var olika miljögifter kommer ifrån och vilka skador de leder till, ökar medvetenheten om problemen och trycket ökar på såväl politiker som marknadens aktörer. Miljöutredningar och produktfokuserade kampanjer är viktiga insatser, liksom produktutspel och konsumentrådgivning. Bra Miljövals kemikalielistor är ett viktig redskap, inte bara för att guida konsumenter rätt, utan också för att ge vägledning till företag. Konsumentmakt är lika angeläget i Nord som i Syd. Föreningen ska fortsätta stödja organisationer i Syd som arbetar med konsumentmakt. Projekt och produktundersökningar som involverar våra smarbetsorganisationer i Syd och Öst är ett bra verktyg i detta arbete och ger argument för politisk påverkan, både i Sverige och i andra länder. 31

32 Politisk påverkan Det är viktigt att fortsätta driva på så att Sverige även fortsättningsvis agerar för en stark kemikaliepolitik. Naturskyddsföreningen bör samarbeta med miljöorganisationer och nätverk i andra länder, för att så långt möjligt skärpa EU:s kemikalielagstiftning. Genom att stödja miljöorganisationer i utvecklingsländer kan föreningen bidra till ökad kemikaliesäkerhet och avveckling av farliga ämnen globalt. En viktig roll är att verka för att Sverige, EU och andra i-länder ökar sin finansiering till arbete mot miljögifter i utvecklingsländer och att utveckla och stärka processen kring SAICM, en internationell kemikaliestrategi (Strategic Approach to International Chemicals Management) med en global kemikaliekonvention som slutligt mål. Vi bör också fortsätta vår politiska påverkan för att skärpa reglerna inom ramen för REACH, t ex rörande produktsäkerhet, substitution, lågvolymkemikalier, nanopartiklar, omvänd bevisbörda, varor och produktoch kemikalieimport. Naturskyddsföreningen bör fortsätta lyfta fram enskilda kemikalier och kräva nationella åtgärder av regering och riksdag. Länder som går före sätter press på andra att följa efter. För att inte framgångar med hjälp av konsumentmakt (t ex. miljömärkningen) ska falla tillbaka, är det viktig att frivilliga åtgärder följs upp med lagstiftning. Vi bör noga bevaka forskningen inom nanoområdet och väcka debatt, med skärpta regler som målsättning. Andra viktiga frågor rör hormonstörande ämnen och effekter på fertilitet. Avloppsslam innehåller idag höga halter av såväl tungmetaller och organiska ämnen som andra föroreningar. Vi ska säga nej till slamspridning och inte medverka i certifiering, samtidigt som vi måste verka för ökade insatser uppströms producentkedjan så att farliga kemikalier fasas ut och inte når slammet. En annan del av slamfrågan handlar om att verka för alternativa avloppssystem och återvinning av fosfor. 32

33 Marina ekosystem och fiske stämmans beslut om riktlinjer Naturskyddsföreningen ska verka för: att bestånden av marina organismer i världens hav och deras ekosystem blir livskraftiga. att allt fiske bedrivs uthålligt och att marina ekosystem nyttjas på ett hållbart sätt utifrån ekosystemansatsen. att människans tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen till Östersjön och Västerhavet begränsas så att marina ekosystem inte tar skada och utbredningen av syrefria bottnar och algblomningar minskar ökade kunskaper och ett stärkt engagemang i marina frågor bland allmänheten att Sveriges och EU:s fiskepolitik reformeras i grunden och att betydligt fler och större marina områden skyddas i både kustnära områden och öppna havet, både i EU och Syd att konsumtion av hotade fiskar och skaldjur, liksom produktionen av jätteräkor, minskar, genom utvecklad konsumentinformation och Grön guide en global livsmedelstrygghet, genom att subventioner minskar och EU:s fiskepolitik reformeras i grunden och underställs svenska, EU:s och globala utvecklingsmål, samtidigt som lokalbefolkningen i Syd tillåts delta i beslutsprocesser och ges möjlighet att skydda och hållbart nyttja de marina resurserna 33

34 34 Stora delar av jordens havsområden är starkt förorenade. Över 80 procent av världens bestånd av fisk- och skaldjur är enligt FN:s livsmedelsorgan FAO maximalt fiskade eller överfiskade. I EU är situationen än värre, här räknar man med att 88 procent av bestånden är överfiskade. Eftersom många kustområden är utfiskade ökar djuphavstrålningen och nya ekosystem förstörs nu på kort tid. EU kommer att sjösätta en ny fiskeripolitik Sverige har en förhållandevis radikal inställning jämfört med flera av EU:s stora fiskenationer varför det kan bli en mycket tuff process att driva igenom en ny hållbar fiskepolitik. Situationen är också illa i våra egna havsområden i Östersjön och Västerhavet. Särskilt torskbestånden i Västerhavet ligger långt under livskraftiga nivåer. För det svenska havsmiljöarbetet kommer den nya samlade havs- och vattenmyndigheten att bli viktig. Arbetet med genomförande av HELCOM:s (Helsingforskommissionen) aktionsplan för Östersjön kommer att pågå under många år och ske parallellt med arbetet med att genomföra åtgärderna i EU:s marina direktiv. Bägge processerna är mycket viktiga för att förbättra miljötillståndet i våra hav. Vi vet nu mer om hur fiskeresurser och marina ekosystem kommer att påverkas av klimatförändringar och försurning. Haven på jorden tar upp ungefär en fjärdedel av all koldioxid som släpps ut på grund av människans aktiviteter. När koldioxid absorberas i havsvatten bildas kolsyra som bl.a har en frätande effekt på djur. Idag är haven surare än de varit på miljoner år och konsekvenserna för skalbärande organismer är förödande. Att inkludera konsekvenser för hav- och kust i klimatdiskussioner blir allt viktigare.

35 Hur går vi vidare? Naturskyddsföreningen har länge arbetat med marina frågor, på egen hand, genom stöd till organisationer i Syd och via internationella nätverk som Coalition Clean Baltic (CCB) och Seas at Risk (SAR). De senaste åren har kraftsamlingar gjorts med hjälp av det ideella havsnätverket. Arbetet med inriktning på övergödningsproblematiken har bl a intensifierats. Konsumentperspektivet är viktigt. Vi ska arbeta vidare med konsumentrådgivning eftersom det engagerar även kretsar utan direkt kustkontakt. Vi ska arbeta för att fler marina områden skyddas. Vi ska också genomföra en ny havskampanj med inriktning på information och kunskapsförmedling. Mer information ska riktas direkt till skolor. 35

36 Stimulera naturkänslan Genom information till medlemmar och allmänhet arbetar föreningen för att öka kunskapen om och engagemanget för marina frågor. Det sker genom utställningar, kampanjer, tryckt informationsmaterial, webbplatsen, Sveriges Natur m m. Exkursioner och naturguidningar på lokalnivå är också en viktig del i detta arbete som bör utvecklas, inte minst genom arbetet med närnaturguider och Natursnoksverksamhet. Konsumentmakt Konsumenternas beteenden och val är viktiga för att nå uppsatta miljömål. En åtgärd för att minska övergödningen är att minska användningen av fosfor i tvätt- och diskmedel. (I kriterierna för Bra Miljöval tillåts inte fosfor.) Under 2008 kom ett beslut från regeringen, efter en kraftfull kampanj från föreningen, att förbjuda fosfor i tvättmedel. Detta kommer att följas av ett beslut att fasa ut fosfor även i maskindiskmedel. Vi kommer att fortsätta att arbeta för fosfatfria tvätt och diskmedel i hela Östersjöområdet. Konsumenternas val har redan påverkat fiskkonsumtionen. Många väljer idag bort fisk från hotade bestånd och väljer miljömärkta alternativ. Vi är positiva till miljömärkning av fisk, men betonar att systemen måste vara mycket väl kontrollerade. Fusket inom fisket är utbrett och kontrollen fungerar inte alltid. Här bör föreningen spela en aktiv roll. Föreningen bedriver en aktiv konsumentkampanj mot import av jätteräkor. Odlingarna sker i invallade mangroveträsk och förstör mycket stora naturliga och viktiga ekosystem i många tropiska länder. Det har nu dykt upp enstaka aktörer som vill saluföra så kallade miljömärkta jätteräkor. Miljökraven på produktionen är dock alldeles för låga och vi kommer att fortsätta arbetet med att minska all konsumtion av jätteräkor. 36

37 Politisk påverkan Alla beslut som gäller fiskekvoter, förvaltningsplaner mm tas på EU-nivå. Naturskyddsföreningen arbetar dels för att påverka den svenska positionen inför viktiga beslut, dels för att genom samarbetsorganisationerna (t ex SAR och CCB) påverka vad som händer under förhandlingar, dels för att påverka andra länders regeringar via våra samarbetsorganisationer i dessa länder. Detta blir än viktigare under de närmaste åren i samband med revisionen av EU:s gemensamma fiskepolitik. Vi behöver arbeta tillsammans med de resursstarka nätverk som bildats, bl.a OCEAN 2012, för att kunna påverka processen. 37