GRANSKNING AV FOC- KAMPANJEN

Transkript

1 42 C- 14/DSC/2 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 7 augusti 2010 Hamnarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 2: GRANSKNING AV FOC- KAMPANJEN 1. Bifogat (bilaga 1) finner ni den sammanfattande rapporten, slutsatserna och rekommendationerna från granskningen av FOC- kampanjen. Rapporten kommer att diskuteras ingående under den gemensamma konferensen för sjöfolk och hamnarbetare, och konferensen ombeds godkänna rekommendationerna och anta policyn. Begärd åtgärd: 2. Konferensen inbjuds att diskutera dokumentet och kommentera efter behov.

2 Bilaga 2 till 42 C- 14/JSDC/Briefing Granskning av FOC- kampanjen Sammanfattande rapport, slutsatser och rekommendationer 1

3 Innehåll Inledning Direktiv Metodik Arbetsgruppen för granskning av FOC- kampanjen Sammansättning Undergrupper Möten Insamlande av information Samråd Slutsatser och rekommendationer Kommersialisering och ekonomisk öppenhet Granskning av IBF Stadga för sjöfolk Finansiering och revision TCC- riktmärke Inspektoratet Demokratisk kontroll FOC- kampanjen på nationell nivå Rättvis fördelning av sysselsättning inom sjöfart Revision av policyn från Oslo till Delhi EU:s rättsliga händelseutveckling Förhållandet mellan sjöfolk och hamnarbetare Frågor gällande nationell flagg Förhandlingsrättigheter Genomförande Praktisk och teoretisk utbildning: Infasning Pågående arbete Sid

4 BILAGOR 30 Bilaga 1: "Mexiko- policyn" 30 Bilaga 1.3: Policy för finanser och revision 40 Bilaga 1.5: Policy för nationell flagg 44 Bilaga 1.9: Stadga för sjöfolk policy 46 Bilaga 2: Riktlinjer för genomförande: Stadga för sjöfolk policy 48 Bilaga 3: Riktlinjer för genomförande: Policy för finansiering och 51 revision Bilaga 4: Riktlinjer för genomförande: Policy för nationell flagg 53 3

5 Inledning 1. Vid ITF:s 41:a kongress i Durban i augusti 2006, fattades beslutet att genomföra en grundlig och systematisk granskning av FOC- kampanjen. 2. Detta var den första granskning som utfördes sedan granskningen vid FOC- kampanjens 50- årsdag 1988, vilken hade lett till dokumentet Oslo till Delhi och den policy som är känd som Delhi- policyn antagen på ITF:s 39:e kongress. Direktiv 3. Kongressen fastställde följande direktiv som anger granskningens syften och omfattning: a) Genomföra en systematisk översyn av FOC- kampanjens politiska riktlinjer och strategiska inriktning. Undersöka dagens och möjlig framtida händelseutveckling i sjöfarten och hur den skulle kunna inverka på kampanjen inbegripande de specifika problemen för befäl och manskap samt hur man säkerställer en rättvis fördelning av sysselsättning till sjöss mellan länder där det egentliga ägandet ligger och länder som tillhandahåller arbetskraft. b) Översyn av förändringar som behövs av policyn i ljuset av utvecklingen i EU; c) Undersöka alla aspekter av genomförandeprocessen av FOC- kampanjen med utsikt att utvärdera huruvida och på vilket sätt mer effektivt stöd och hjälp skulle kunna ges när det gäller kampanjens primära målsättning och hur man säkerställer full insyn i arbetet med kampanjens ekonomiska aspekter; d) Granska kampanjstrukturerna för både de fackliga och politiska kampanjerna; e) Sådan undersökning skall inbegripa en översyn av sekretariatets arbete (så långt det är relevant för FOC- kampanjen) och av det världsomfattande inspektoratet, såväl som medlemsförbundens ansträngningar på nationell nivå att ge verkan åt FOC- kampanjens politiska riktlinjer, särskilt de som är relaterade till dess främsta målsättning. f) Att se på förhållandet mellan hamnarbetarna och sjöfolket både nationellt och internationellt för att bygga på samarbetet till fördel för båda sektionerna och kampanjen. Vid sitt första möte, den februari 2007, beslöt arbetsgruppen för granskning av FOC- kampanjen vidare: 4

6 g) Att införliva granskningen av IBF och att undersöka kampanjens "kommersialisering". Metodik Arbetsgruppen för granskning av FOC- kampanjen 4. En arbetsgrupp för granskning av FOC- kampanjen valdes för att genomföra granskningen, sammansatt som följer: Namn Förbund Land Sjöfolk/hamnarb representant B Orrell Ordförande sjöfolkssektionen Sjöfolk P Crumlin Ordförande hamnarbetaresektionen Hamnarbetare D Heindel 1:e vice ordförande sjöfolkssektionen Sjöfolk L Lindgren 1:e vice ordförande hamnarbetaresektionen Hamnarbetare G Oca 2:e vice ordförande sjöfolkssektionen Sjöfolk J Bowers 2:e vice ordförande hamnarbetaresektionen Hamnarbetare (senare R Hughes) M Castro CCUOMM Argentina Sjöfolk S Zitting FSU Finland Sjöfolk D Benze Ver.di Tyskland Sjöfolk A Tselentis PNO Grekland Sjöfolk A Serang NUSI Indien Sjöfolk R Di Fiore FIT- CISL Italien Sjöfolk J Djedje- Li SYMICOM Elfenbenskusten Sjöfolk S Idemoto JSU Japan Sjöfolk (senare Y Fujisawa) N Stam FNV Bondgenoten Nederländerna Hamnarbetare P Ostvold NTF Norge Hamnarbetare I Pavlov SUR Ryssland Sjöfolk A Hamzah SPWU Singapore Hamnarbetare T Tay SMOU Singapore Sjöfolk R Howard SATAWU Sydafrika Hamnarbetare T Abrahamsson SEKO Sverige Sjöfolk R McEllrath ILWU USA Hamnarbetare Bild 1 5

7 Undergrupper 5. Arbetsgruppen förkastade initialt förslaget med undergrupper och valde att alla ledamöter skulle vara involverade i varje diskussion. 6. En liten grupp bestående av sjöfolks- och hamnarbetaresektionens ordföranden och vice ordföranden samt sekretariatsmedlemmar utförde en del av det förberedande arbetet mellan mötena i hela arbetsgruppen. 7. Mot slutet av granskningen, för att snabbare komma vidare med arbetet, inrättades emellertid flera undergrupper. Dessa var: Undergrupp Ledamöter Uppgift Arbetssätt Demokratisk kontroll Inspektoratet Fokusgruppen för nationell flagg Stadga för sjöfolk & Fonderingskrav & Revision TCC- riktmärke T Abrahamsson D Benze I Pavlov D Benze T Tay R Di Fiore Plus ITF- samordnare: R Alarcon E Esopa N McVicar D Summers T Abrahamsson Y Fujisawa T Tay A Serang A Tselentis A Hamzah J Oca (för G Oca) Plus icke ledamöter: J Smith (NMU) K Y Ting (HKSU) T T Chung (HKSU) K S Huat (SOS) T Abrahamsson Y Fujisawa R Di Fiore J Oca (för G Oca) I Pavlov Granska den demo- kratiska kontrollen av kampanjen och utarbeta förslag till framtida modell/struktur Granska inspektoratet och utarbeta förslag till framtida roll och skötsel av inspektoratet Att formulera ett förslag till ITF miniminormer för icke- skrivet sjöfolk som arbetar ombord på fartyg med nationell flagg Att ta fram utkast till riktlinjer för genomförande av den slutliga policyn stadga för sjöfolk och de nya procedurerna för fondering och revision Att granska TCC- riktmärket och formulera ett förslag betr. dess framtid Ett möte: Manila, sep 2009 E- postdiskussion Flera möten London, mar 2007; London, feb 2008; London, juni 2008; London, okt 2008; London, juni 2009 och; Manila, sep 2009 Flera möten: Hongkong, 10 jun 2009; London, 29 jun 2009; London, 2 nov 2009; och London, 17 nov 2009; E- postdiskussion Ett möte: Rom, sep 2009 E- postdiskussion E- postdiskussion Bild 2 6

8 Möten 8. Majoriteten av granskningsarbetet utfördes emellertid av hela arbetsgruppen för granskning av FOC- kampanjen under dess talrika möten. Tabellen nedan anger i detalj alla möten som ägde rum under granskningsperioden: År Datum Mötesplats Möte februari mars 2007 London London FOC CRWG Undergruppen för inspektoratet november 2007 London FOC CRWG februari mars juni oktober 2008 London London Stockholm London Undergruppen för inspektoratet FOC CRWG Undergruppen för inspektoratet Undergruppen för inspektoratet november 2008 Hongkong FOC CRWG januari juni juni juni 2009 London Hongkong London London FOC CRWG Fokusgruppen för nationell flagg Undergruppen för inspektoratet Fokusgruppen för nationell flagg 30 juni 1 juli 2009 London FOC CRWG september 2009 Rom Undergruppen Stadga för sjöfolk & Fonderingskrav & Revision september 2009 Manila Undergruppen för inspektoratet 2 oktober november november 2009 Manila London London november 2009 London FOC CRWG januari 2010 London FOC CRWG Undergruppen för demokratisk kontroll Fokusgruppen för nationell flagg Fokusgruppen för nationell flagg Bild 3 9. Totalt genomförds 29 mötesdagar, uppgående till cirka 170 timmar diskussion och överläggningar. Totalt behandlade arbetsgruppen över 680 sidor dokumentation. Insamlande av information Interna ITF- data 10. Olika interna ITF- data samlades in och analyserades under granskningens gång, innefattande: 7

9 a) Motion om FOC- kampanjen (antagen av FPC i Rio de Janeiro i april 2005); b) En analys av ITF- godkända FOC kollektivavtal för åren 2004, 2005 och 2006 (exkl. kryssningsavtal); c) FOC- kampanjens strukturer och genomförandeprocesser; d) Olika slags IBF- dokumentation; e) Förslag framlagda av Sjöfolkets regionalkommitté för Asien/Stillahavsområdet och projektgruppen för att bevara sjöfartskunnande, möte i Sydney i november 2006; f) Ett sammandrag av TCC- riktmärkets ursprung och bakgrund; och g) En analys av FOC- kampanjens strukturer, innefattande data om antalet medlemmar, regional representation, mötesnärvaro och möteskostnader. Undersökning 11. En fristående marknadsundersökningsbyrå, Pexel Limited, anlitades för att genomföra en undersökning bland medlemsförbunden inom sjöfart, för att få synpunkter på frågor relevanta för granskningen av FOC- kampanjen. 12. Ett frågeformulär utarbetades av sekretariatet, med viss teknisk assistans från Pexel. Frågorna granskades för objektivitet samt relevans och frågeformuläret godkändes av den förberedande gruppen. Med tanke på deras sektorspecifika kännetecken undantogs offshore- och kryssningssektorerna från undersökningen. 13. Frågeformläret omfattade 31 flervalsfrågor, med utrymme för ytterligare kommentarer och distribuerades på 21 språk, inklusive engelska. 14. Det sändes ut med e- post till 325 medlemsförbund inom sjöfart. Cirka 250 medlemsförbund ombads att besvara undersökningen och returnera den till Pexel med e- post. Ytterligare 75 medlemsförbund utsågs att delta i en telefonintervju, för att få mer detaljerade svar på frågeformuläret. Kostnaden för att genomföra telefonunersökning för alla medlemsförbund inom sjöfart var oöverkomligt hög, därför valdes de 75 ut som ett tvärsnitt av förbund, företrädande sjöfolk och hamnarbetare, med både praktisk och politisk medverkan i FOC- kampanjen. Svar 15. Cirka 83 förbund svarade med telefonintervjuer som gav de flesta resultaten (64 % jämfört med 36% som svarade via e- post). 16. Grafiken nedan (Bild 4 och Bild 5) anger fördelningen av svar efter geografisk region och rättslig status. 8

10 7 8 % Exempel på fördelning efter geografisk region 4 5 % % 6 7 % 4 5 % % Afrik a Asie n Europ a Nordamerik a Oceanie n Sydamerik a % % Exempel på fördelning efter rättslig status 2 2% Bild 4 Bild % Egentlig t ägande Tillhandahållande av arbetskraft Egentligt ägande och tillhandahållande av arbetskraft Ingendera Resultat 17. Svaren som samlats in från medlemsförbunden indikerade att det förelåg konsensus om följande frågor: a) ITF bör vidmakthålla motståndet mot FOC- systemet; och b) FOC- besättningar bör uppmuntras att gå med i ett fackförbund, även om det fanns olika meningar om vilket förbund som skulle vara det mest ändamålsenliga (undertecknande förbund eller förbund som tillhandahåller arbetskraft). 18. Majoriteten av medlemsförbunden ansåg att: a) begreppet egentligt ägande bör klargöras; b) Förhandlingsrättigheter bör delas med förbund som tillhandahåller arbetskraft; c) ITF- tariffer bör fortsätta att tillämpas på FOC- fartyg helt bemannade från landet där det egentliga ägandet ligger: d) Det bör finnas kriterier som styr alla förbund som ansöker om ITF förhandlingsrättgheter och att stadgan för sjöfolk bör antas som ITF- policy; samt e) ITF bör fastställa att fackliga medlemmars tariffer ska tillämpas för icke- skrivet sjöfolk. 19. Betydande stöd angavs för följande: a) ITF bör förklara 2:a- register vara FOC; b) Aten- policyn bör vidgas utöver den strikt definierade färjetrafiken; och c) ITF- inspektoratet bör ha en bredare roll, innefattande att uppmuntra sjöfolk att gå med i ett fackförbund och delta aktivt i ITF:s kampanjaktiviteter. 20. Det fanns blandade åsikter om: 9

11 a) Förhandlingsrättigheter, mellan förbund i länder där det egentliga ägandet ligger och länder som har effektiv kontroll; b) Lönetariffer för icke- skrivet sjöfolk som arbetar på fartyg med nationell flagg; och c) Huruvida förbund kan tillhandahålla effektiv medlemsservice till icke- skrivna medlemmar. Individuella bidrag från medlemsförbund 21. Flera förbund lämnade sina åsikter om FOC- kampanjens framtid skriftligen. Individuella bidrag erhölls från följande förbund: JSU Nautilus UK NUSI Ver.di 22. Dessutom erhölls gemensamma bidrag från följande grupper av medlemsförbund: Nordiska sjöfartsförbund Singapores sjöfartsförbund Inspektoratets synpunkter: 23. Ett dokument lämnades över av inspektoratet, som gav inspektörernas synpunkter på deras framtida roll. Extern information 24. Följande externa information behandlades under granskningens gång: a) Utdrag ur rapporten och rekommendationer från IMEC Officer Recruitment and Training Working Group (2007); b) En analys av bemanningsnivåer: Resultat från SIRC Global Labour Market Survey (Winchester, N., Sampson, H, och Shelley, T.; Seafarers International Research Centre, Cardiff University; mars 2006); c) Analys av sjöfartsmarknader, lämnade av Institute of Shipping Analysis (SAI); d) Rapport om kris på sjöfartsmarknaden: Allmänt (Gray Page, 12 november 2008); e) Rapport om kris på sjöfartsmarknaden: Tankersektorn (Gray Page, 18 december 2008); f) Rapport om kris på sjöfartsmarknaden: Kryssningssektorn (Gray Page, 18 december 2008); och 10

12 g) Information om händelseutveckling i EU som inverkar på FOC- kampanjen från rättslig ståndpunkt. 25. Noterades att näringens ekonomiska situation inte skulle innebära någon grundläggande skillnad för granskningen. Samråd 26. Som stipulerats i direktiven, så ägde ett grundligt samråd med medlemsförbund inom sjöfart rum under I mars 2009 försågs medlemsförbund som deltog i möten i Fair Practices- kommittén (FPC) samt sjöfolks- och hamnarbetaresektionernas möten en interimsrapport om granskningen av FOC- kampanjen och gavs möjlighet att lämna feedback om det arbete som utförts ditintills. 28. FPC bad också sekretariatet att använda regionalkonferenserna som ett tillfälle att samla in feedback från medlemsförbunden om granskningen och den framtida policyn, att matas in i granskningens slutfas. 29. Medlemsförbund som deltog i Asien/Stillahavsområdets regionalkonferens i Jakarta den april 2009, den latinamerikanska och karibiska regionalkonferensen i Panama City den 4-8 maj 2009 och det afrikanska regionala seminariet i Mombasa den maj 2009 försågs alla med interimsrapporten. Deras kommentarer rapporterades tillbaka till efterföljande möten i arbetsgruppen för granskning av FOC- kampanjen och hänsyn togs till dessa i arbetsgruppens överläggningar. 30. I Europa ägde samråd rum mellan april och september I november 2009 presenterades resultatet och rekommendationerna för arbetsgruppen. 31. Medlemsförbund inom sjöfart gavs ytterligare tillfälle till kommentarer vid möten i sjöfolks- och hamnarbetaresektonerna i London under november

13 Slutsatser och rekommendationer Kommersialisering och ekonomisk öppenhet Granskning av IBF 32. Direktiven angav behovet av att granskningen av FOC- kampanjen inkluderade en granskning av IBF. I synnerhet bad medlemsförbunden att följande skulle undersökas: a) IBF- systemets starka och svaga sidor; b) Ärlighet och öppenhet inom IBF- systemet; c) Inverkan av IBF på förhandlingsrättigheter; d) ITF:s policys roll i regleringen av konfliktlösning inom IBF- systemet; och e) Huruvida det fanns ett bättre system än IBF eller inte. 33. Dessa frågor behandlades och diskuterades av arbetsgruppen för granskning av FOC- kampanjen under flera möten som ägde rum mellan 2007 och Slutsatser 34. Arbetsgruppen konstaterade det bidrag IBF har lämnat till den totala ökningen av FOC- fartyg under avtal, innefattande ett antal TCC- avtal som har förts över till IBF. Man ansåg att förhandlade löner och villkor var en positiv utveckling i FOC- kampanjen. Arbetsgruppen var överens om att FOC- kampanjen bör sträva efter att behålla ett system med internationella kollektivförhandlingar. 35. Det var en stark uppfattning att IBF inte bör tillåtas underminera ITF- principerna med egentligt ägande och förhandlingsrättigheter. Arbetsgruppen var överens om att dessa principer bör stärkas inom ITF:s reviderade FOC- kampanjpolicy. Vidare bör IBF kontinuerligt utvärderas för att säkerställa att dess metoder fortsätter att stärka ITF:s policy. 36. Man ansåg att IBF- systemet bör skapa en rättvisare fördelning av sysselsättning mellan länder där det egentliga ägandet ligger och länder som tillhandahåller arbetskraft. Arbetsgruppen var överens om att inrättandet av DER- fonder inom IBF- systemet var ett steg i rätt riktning och att genomförandet av detta bör övervakas och utvärderas för att bedöma dess effektivitet. 12

14 37. Man ansåg att den maximala procentandelen av fondering och icke kontanta delar bör efterlevas mer strikt i hela styrelsen. I detta avseende reviderade och uppdaterade arbetsgruppen riktlinjerna för fonderingskrav och de granskningsprocedurer som tillämpas för ITF:s egna avtal och utarbetade en Policy för fondering och revision (se bilaga 1.3). Arbetsgruppen beslöt att denna fråga även skulle tas upp inom IBF:s struktur med utsikt att skärpa IBF:s fonderingsmetoder. 38. Arbetsgruppen var överens om att avtalsgranskningsgruppen bör vara kvar för att ge stöd till styrgruppen och förse sekretariatet med rekommendationer. Detta ansågs livsviktigt för IBF:s godkännandeprocedur och ett viktigt verktyg för att hjälpa till att behålla kontroll över avtalsnivån i sammanhanget IBF:s flexibla genomförandeprocess. 39. Arbetsgruppen var också överens om att man bör fortsätta använda de pro- forma kalkylprogrammen för att säkerställa att man håller fast vid kriterierna för godkännande. 40. Oro togs upp över IBF:s procedur vid konflikter och bindande medling. Detta togs upp i ITF:s krav som lämnades inför 2009 års förhandlingar. Dessa förhandlingar pågick vid tiden för granskningen, så man beslöt att denna fråga skulle tas upp igen efter granskningen av IBF:s metodik. Stadga för sjöfolk 41. En viktig del av granskningen av FOC- kampanjen var att se på ITF:s och dess medlemsförbunds skyldigheter gentemot sjöfolk, särskilt dem som arbetar på FOC- fartyg enligt ITF- godkända kollektivavtal. Man ansåg att de centrala principer som fastställs i Stadgan för sjöfolk inte bör vara valfria att skriva under utan de bör vara bindande. 42. Arbetsgruppen var överens om att stadgan för sjöfolk bör anpassas och införlivas i ITF:s policy, för att ange minimiskyldigheter som ska uppfyllas av alla medlemsförbund som undertecknar ITF- avtal. 43. Texten i Policyn stadga för sjöfolk bifogas Mexiko- policyn (se bilaga 1.9). 44. Efter att ha slutfört arbetet med texten bildades en undergrupp för att se på genomförandet av policyn stadga för sjöfolk samt utarbeta riktlinjer och en tidplan, vilka bifogas detta dokument som bilaga 2. 13

15 Finansiering och revision 45. För att bedöma den ekonomiska öppenheten i FOC- kampanjen, granskade arbetsgruppen fonderings- och revisionskraven. Som med stadgan för sjöfolk var man överens om att dessa bör anpassas och införlivas i FOC- kampanjpolicyn, för att tillhandahålla en ram för medlemsförbund som tillhandahåller förmåner för sjöfolk genom ITF:s avtalssystem. 46. Texten i Policyn för fondering och revision bifogas Mexiko- policyn (se bilaga 1.3). 47. Efter att ha slutfört arbetet med texten bildades en undergrupp för att se på genomförandet av policyn för fondering och revision samt utarbeta riktlinjer och en tidplan, vilka bifogas detta dokument som bilaga 3. TCC- riktmärke 48. Framtiden för TCC- riktmärket behandlades av undergruppen för TCC- riktmärket, genom utbyte av synpunkter via e- post. 49. Under e- postdiskussionerna behandlade undergruppen flera olika frågor, innefattande följande: a) De ursprungliga syftena med ITF:s TCC- riktmärke; b) Möjligheten av att ITF:s enhetliga TCC- avtal kan existera utan riktmärket; c) De politiska och praktiska följdverkningarna av att behålla eller överge riktmärket; d) Värdet av skillnader och behovet av att granska; e) Inverkan av IBF- systemet och TCC- riktmärket; f) Riktmärkets roll i förhållandet mellan ITF och dess IBF- motparter; g) Konceptet med riktmärket som ett minimum, eller som ett högre straff för icke- IBF- redare; och h) Ansvaret för att fastställa och granska riktmärket. Slutsatser 50. Konstaterades att TCC- riktmärket alltid hade varit en viktig komponent i ITF- avtal, men att sedan IBF bildades, så föredrogs förhandlade löner jämfört med ensidigt införda löneniåver såsom TCC- riktmärket. 51. Det noterades emellertid att några arbetsgivare står kvar utanför IBF- processen och man kom fram till att ITF bör behålla sitt eget TCC- avtal och löneskala för att säkerställa att sjöfolk ombord på icke IBF- fartyg också skyddas. 14

16 52. Det ansågs viktigt att ha ett avtal att erbjuda de redare som inte är med i IBF och detta kunde tjäna som ett första steg i riktning mot att ansluta sig till IBF- processen. 53. Det bör fortfarande finnas något sätt att ha riktmärke för löner för icke- IBF- avtal och för att normer ska fortsätta att fastställas av ITF:s medlemsförbund. TCC- riktmärket bör behållas, men inte nödvändigtvis i dess nuvarande form. 54. TCC- riktmärket bör anpassas för att spegla IBF- formatet, men ligga mellan 1 och 3 % högre. 55. TCC- lönenivåerna bör fortsätta att fastställas oberoende av IBF men inom det övergripande IBF- sammanhanget. 56. Övervägande bör göras av möjligheten att ha en lägsta kontantlönenivå och hur detta skulle kunna fungera. 57. Den huvudsakliga fördelen för IBF- arbetsgivare är flexibilitet. Denna bör behållas och samma nivå av flexibilitet bör inte erbjudas inom TCC- avtalet. 58. Två grupper bör bildas befäl och manskap för att fastställa minimum för varje grupp, med mindre flexibilitet än vad IBF tillåter. 59. Differenser bör anpassas så att de mer nära återspeglar dagens arbetsmarknad. Differenser bör fastställas av FPC regelbundet. De bör vara föremål för lokala förhandlingar, men bör vara flexibla bara inom de gränser som fastställs av FPC. 60. Vad som än ersätter TCC- riktmärket bör vara tydligt och öppet för att säkerställa att lönekonton kan kontrolleras av inspektörer utan problem. Rekommendation 61. Arbetsgruppen för granskning av FOC- kampanjen bekräftade att processen med att omforma TCC- riktmärket skulle pågå ännu efter kongressen. Föreslogs att avtalsgranskningsgruppen skulle få i uppgift att utföra det nödvändiga tekniska arbetet och att arbetet går vidare under övervakning av FPC:s styrgrupp och FPC. 15

17 Inspektoratet 62. Framtiden för ITF- inspektoratet behandlades av undergruppen för inspektoratet. Flera möten ägde rum, några involverade bara inspektoratsföreträdare i undergruppen och några involverade företrädare för både inspektorat och medlemsförbund. 63. Förslag diskuterades av arbetsgruppen för granskning av FOC- kampanjen och slutsatser drogs. Slutsatser 64. Man ansåg att inspektoratets roll stod i relation till tillämpningen av policy och FOC- kampanjens verksamhet, snarare än policyn i sig. Därför slutförde arbetsgruppen denna del av granskningen genom att fastställa en rad principer, som tillhandahåller ett ramverk för inspektoratets framtida inriktning och arbete att beaktas. a) Organiserat sjöfolk och hamnarbetare samt starka och effektiva sjöfartsförbund är viktiga delar i FOC- kampanjens framgång. b) FOC- och POC- kampanjen faller inom ramen för ITF:s satsning "Vi organiserar globalt" och kan därför inte verka effektivt isolerat från andra viktiga ITF- aktiviteter. c) Fokus för den världsomfattande FOC- och POC- kampanjen bör vara på nationell nivå av medlemsförbunden. d) FOC- och POC- kampanjens strategier måste ta hänsyn till dagens näringsmässiga och sociala miljö. e) Det världsvida inspektoratet är en livsviktig internationell resurs för att föra fram FOC- och POC- kampanjen globalt. f) En utökad roll för inspektörer som främjar kampanjens målsättningar inom relevanta områden för förbundet bör uppmuntras, t.ex. aktivt engagemang i FOC/POC organiserings- och kampanjverksamhet. g) Fartygsinspektioner och stöd till besättningar förblir grundläggande för inspektörernas arbete. h) Inspektörer och samordnare bör inte vara involverade i att utarbeta policy. i) 1994 års FPC Policyuttalande "Kriterier beträffande inspektörers status och utnämning av inspektörer och ITF- samordnare" bör tas upp igen tillsammans med samförståndspromemorian mellan medlemsförbunden och ITF. j) Inspektoratets arbete måste samordnas av ITF:s sekretariat. k) Sekretariatet måste bibehålla tillräckliga resurser för att stödja och övervaka inspektoratet. 16

18 l) Nya befattningsbeskrivningar bör utarbetas för inspektörer och samordnare, med hänsyn tagen till de moderna arbetskraven för FOC- och POC- kampanjerna. m) Modeller för procedurerna för urval, rekrytering och utnämning av inspektörer bör utarbetas. n) Mått för inspektoratets prestation måste vara tillämpliga för den lokala arbetsmiljön. o) Årliga arbetsplaner för inspektoratet bör införas, innefattande viktiga mål för året. p) Förbund på den nationella nivån måste stödja inspektörens arbete på fältet. q) FOC- besättningar bör vara organiserade och bör uppmuntras att känna till och vara engagerade i FOC- och POC- kampanjerna. Rekommendationer 65. Arbetsgruppen rekommenderade att arbetet drivs vidare under övervakning av FPC:s styrgrupp och FPC. 66. Tabellen (Bild 6) nedan indikerar ytterligare arbete som ska göras av sekretariatet i granskningen av procedurer och processer som gäller anställning av det världsvida inspektoratet och en tänkt tidplan för fullgörande. Det förutses att arbetet utförs av sekretariatet i samverkan med företrädare för anslutna förbund och/eller inspektoratet, i förhållande till vad som är lämpligt. Uppgift 1 Granska 1994 års policyuttalande Kriterier beträffande inspektörers och samordnares status 2 Granska samförståndspromemorian om inspektoratsarrangemang mellan ITF och medlemsförbund 3 Granska inspektoratets ledningssystem samt stödprocesser och procedurer 4 Utarbeta nya befattningsbeskrivningar för inspektörer och samordnare 5 Utarbeta modell för inspektorats urvals- och rekryteringskriterier samt därtill hörande processer och procedurer 6 Utarbeta modell för verktyg för att mäta inspektorats prestation 7 Utarbeta modell för årliga arbetsplaner och utbildningsmoduler för inspektorat 8 Utarbeta ytterligare utbildningsmoduler för inspektorat med hänsyn till ny kompetens som krävs för en utökad roll Tids- ram Bild 6 17

19 Demokratisk kontroll 67. I granskningen av FOC- kampajen bedömdes det nödvändigt att bedöma den demokratiska kontrollen av kampanjen, att utvärdera huruvida strukturerna på plats ännu passade kampanjens behov och, om så inte var fallet, hur de borde anpassas. 68. Denna fråga debatterades i flera forum och det förelåg en bred konsensus om att det fanns utrymme att förbättra strukturen. Framför allt ansåg man att det fackliga engagemanget borde förbättras och att diskussioner inte bör föras om igen i flera forum. 69. För att fastställa den framtida strukturen hade arbetsgruppen som mål att: a) möjliggöra demokratiskt beslutsfattande i samförstånd och i rätt tid: b) uppmuntra större engagemang och medverkan bland förbund i beslutsfattande och kampanjaktiviteter, särskilt förbund som tidigare varit mindre involverade; c) behålla lika representation bland sjöfolk och hamnarbetare; samt d) säkerställa effektivt utnyttjande av resurser och tid (i synnerhet att undvika upprepning av diskussioner i flera olika forum). Rekommendationer Bild 7 18

20 Bild 8 Gemensam konferens sjöfolk och hamnarbetare Ansvarsområde 70. Den gemensamma konferensen för sjöfolk och hamnarbetare, som del av kongressen, skulle ansvara för att anta FOC- kampanjens policy, fastställa ett 4- årigt arbetsprogram för FOC- kampanjen och välja företrädare till FPC:s styrgrupp och FPC. Möten 71. Konferensen skulle äga rum vart 4:e år vid kongressen och skulle vara öppen för alla sjöfolks- och hamnarbetareförbund att delta i, i linje med kongressens regler och procedurer. Fair Practices- kommittén (FPC) Ansvarsområde 72. FPC skulle ansvara för att utarbeta FOC- kampanjens policy, stå för inriktning och övervaka kampanjen. 19

21 Sammansättning 73. Fair Practices- kommittén skulle fortsätta att utgöras av 108 ledamöter, med platser tilldelade enligt fastställda kriterier. Av de 108 platserna skulle följande vara platser ex officio: Sjöfolks- sektionen Hamnarbetare- sektionen Sektionsordförande 1 1 Vice sektionsordföranden 2 2 Regionalordföranden/vice ordföranden Upp till 5 Upp till 5 Kvinnorepresentant 1 1 Summa 9 9 TOTALT 18 Bild Fördelning av de återstående 90 platserna skulle fastställas med hänsyn tagen till följande: a) Medlemsförbund med det största antalet deklarerade sjöfolks- och hamnarbetar- medlemmar; b) Regional uppdelning av ITF:s sjöfartsmedlemmar vid tidpunkten för valet (varje kongress); c) Medlemsförbund med etablerat engagemang i/bidrag till FOC- och/eller POC- kampanjerna; d) Medlemsförbund vars ökade engagemang skulle vara till fördel för FOC och/eller POC- kampanjerna; och e) medlemsförbund vars engagemang skulle hjälpa till att uppfylla ITF:s strategiska målsättningar. 75. Lika representation skulle bibehållas mellan hamnarbetare och sjöfolk. Möten 76. Möten skulle äga rum vartannat år, under det år som följer efter ett kongressår och under det år som föregår ett kongressår. Möten skulle vara formella möten i plenarstil, gemensamt ledda av ordförandena för sjöfolks- och hamnarbetaresektionerna. 77. Medlemmarnas deltagande skulle finansieras. 78. Deltagande skulle begränsas till FPC- ledamöter, med rådgivare och observatörer tillåtna enligt fastställda kriterier. a) De personer som specifikt getts observatörsstatus (t.ex. ordföranden för projektgrupp) skulle tillåtas delta som observatörer. 20