Friidrottens. utbildningar 2010

Transkript

1 Friidrottens utbildningar 2010 Starkare friidrottsföreningar

2 Friidrottens utbildningar 2010 Innehåll Starkare friidrottsföreningar 3 Utbildning för styrelse/anställda Framtidsledarutbildning 4 Utbildningar för tränare Barnledarutbildning 5 Ungdomstränarutbildning år 6 Ungdomstränarutbildning år 7 Juniortränarutbildning 8 Elittränarutbildning 9 Löpträningsutbildning 10 Utbildningar för tävlingsfunktionärer Domarutbildningar på föreningsnivå 11 Distriktsdomarutbildning 12 Förbundsdomarutbildning 13 Kontaktuppgifter utbildningsanordnare Svensk Friidrott inkl. distrikten 14 SISU Idrottsutbildarna 15

3 Starkare friidrottsföreningar Svensk Friidrott och SISU Idrottsutbildarna jobbar under tiden fram till Inomhus-EM i Göteborg 2013 med ett gemensamt projekt som tills vidare går under namnet Starkare friidrottsföreningar. När vi kommer fram till EM 2013 vill vi att svensk friidrott består av starkare föreningar med mer långsiktigt styrelsearbete, fler och bättre tränare, bättre tävlingsarrangemang och en utvecklad löpverksamhet. Några mätbara mål i projektet är att: Minst 200 föreningar upprättar en långsiktig utbildningsplan som kontinuerligt följs upp av SDF och SISU-distrikt Alla föreningar som kontinuerligt skickar deltagare till USM har minst ett ledarteam som gått ungdomstränarutb år Alla föreningar som kontinuerligt skickar deltagare till JSM har minst en ledare som genomgått juniortränarutbildning Med projektet vill vi också stärka samarbetet mellan friidrotten och SISU Idrottsutbildarna på alla nivåer (förening, distrikt, förbund) för att bättre nyttja idrottens gemensamma resurser (både pedagogiskt och ekonomiskt). Det är också viktigt att säkerställa att Sveriges friidrottsföreningar har tillgång till grundläggande utbildningar för alla ledarkategorier. Detta häfte ger en överblick över vilka friidrottsutbildningar som finns att tillgå i dagsläget. 3

4 FRIIDROTTENS UTBILDNINGAR 2010 Utbildning för styrelse/anställda Framtidsledarutbildning Det övergripande målet med Svensk friidrotts Framtidsledarutbildning är en stark lokal friidrott där föreningarna arbetar långsiktigt och vet vad de vill. I Framtidsledarutbildningen ges deltagarna möjlighet att diskutera och belysa friidrottens långsiktiga viktiga frågor. Utbildningen ska ge verktyg till föreningsutveckling och bygga nätverk mellan föreningar och dess ledare. Framtidsledarutbildningen är till för organisationsledare i Sveriges friidrottsföreningar, d v s styrelse- och kommittéledamöter, projektledare, anställda m fl som har intresse och ambition att medverka i sin förenings långsiktiga utveckling. Vi rekommenderar att varje förening som deltar i Framtidsledarutbildningen anmäler minst tre deltagare till kursen och gärna en blandning av erfarna och nya ledare. Vi ser också Framtidsledarutbildningen som ett lysande tillfälle att starta en medveten utvecklingsprocess i föreningen. Kursen genomförs på två eller tre dagar och innehåller följande sju teman: 1. Friidrottens och idrottens organisation 2. Friidrottens utbildningar 3. Friidrotten i samhället och på orten 4. Friidrottens tränare, träning och tävling 5. Friidrottens affärer 6. Friidrottens ledarskap 7. Friidrottsförening i utveckling Framtidsledarutbildningen genomförs av friidrottens distriktsförbund, se kontaktuppgifter på sidan 14. 4

5 FRIIDROTTENS UTBILDNINGAR 2010 UtbildningAR för TRÄNARE Barnledarutbildning Målgrupp Föreningens grupp/team av ledare som tillsammans vill genomföra verksamhet för barn. Innehåll, teori Barns utveckling, lekens betydelse, pedagogik, metodik och planering. Innehåll, praktik Löpning, hopp och kast i lekfulla former. Omfång I normalfallet två kursdagar med hemuppgifter i föreningens ledarteam mellan träffarna. Barnledarutbildningen genomförs av friidrottens distriktsförbund, se kontaktuppgifter på sidan 14. 5

6 FRIIDROTTENS UTBILDNINGAR 2010 UtbildningAR för TRÄNARE Ungdomstränarutbildning år Målgrupp Föreningens grupp/team av ledare som tillsammans vill genomföra verksamhet för yngre ungdomar. Innehåll, teori Ungdomars utveckling, ledarskap, samverkan i ledarteam, träningslära m m. Innehåll, praktik Alla friidrottens grenar i sitt helhetsutförande, allmän träning. Omfång I normalfallet fyra kursdagar med hemuppgifter i föreningens ledarteam mellan träffarna. Ungdomstränarutbildningen år genomförs av friidrottens distriktsförbund, se kontaktuppgifter på sidan 14. 6

7 FRIIDROTTENS UTBILDNINGAR 2010 UtbildningAR för TRÄNARE Ungdomstränarutbildning år Målgrupp Föreningens grupp/team av ungdomstränare som vill följa sina aktiva till en högre nivå. Innehåll, teori Ledarskap, kommunikation, träningslära, naturvetenskap, skador, kost m m. Innehåll, praktik Koordination, styrka, rörlighet + fördjupning i en vald grengrupp (sprint/häck, hopp, kast eller medel-/långdistans) Omfång 2 dagar allmänna delar, 2 dagar grengruppsutbildning. (Kan kompletteras med ytterligare grengrupper vid senare tillfälle) Ungdomstränarutbildningen år genomförs av friidrottens distriktsförbund, se kontaktuppgifter på sidan 14. 7

8 FRIIDROTTENS UTBILDNINGAR 2010 UtbildningAR för TRÄNARE Juniortränarutbildning Juniortränarutbildningen är till för de tränare i föreningen som tränar, eller har för avsikt att börja träna, aktiva i åldrarna år. De tränare som går juniortränarutbildningen förväntas ha minst två års erfarenhet av att träna ungdomar 15 år och äldre. Dessutom bör de ha gått igenom Ungdomstränarutbildning år, BAS speciell/g3 alt TL3 nivå eller ha motsvarande kunskaper. Juniortränarutbildningen är uppdelad i två steg som genomförs under en tvåårsperiod. Utbildningen omfattar totalt 18 utbildningsdagar (tre helgträffar à tre dagar per steg). Utbildningstiden fördelas på följande ämnesområden: Tränarpraktik och -teori Coaching, mental träningslära och utvecklingsfilosofi Fysiologi, anatomi, biomekanik och idrottsmedicin Öppet forum och redovisningar 60 timmar 30 timmar 20 timmar 10 timmar Juniortränarutbildningen genomförs av Svenska Friidrottsförbundet, kontaktperson Mikael Norman (se sidan 14). 8

9 FRIIDROTTENS UTBILDNINGAR 2010 UtbildningAR för TRÄNARE Elittränarutbildning Tränarskap med inriktning mot friidrott är en universitetskurs på 15 högskolepoäng. Kursen behandlar ledar- och tränarrollen i friidrott och vänder sig till dem som tränar eller har ambitionen att träna seniorer på landslagsnivå. Utbildningen omfattar ett års studier på kvartsfart och innehåller fem fysiska träffar i Växjö. Resterande del av kursen genomförs som tillämpning av nya kunskaper i den vardagliga träningsoch tävlingsmiljön. Kursen innehåller följande moment: Anatomi, fysiologi och träningslära Planering av en aktivs tränings- och tävlingssäsong Coaching och lärande Rörelseanalys Skadeförebyggande träning och rehabilitering Kritisk granskning och utveckling av den egna verksamheten För att bli antagen till elittränarutbildningen ska man dels ha allmän högskolebehörighet, dels minst två års tränarerfarenhet på juniornivå alternativt eget utövande på landslagsnivå. Elittränarutbildningen arrangeras i samverkan mellan Svenska Friidrotts-förbundet och Linnéuniversitetet i Växjö, kontaktpersoner Mikael Norman och Anna Östenberg-Hafsteinsson (se sidan 14). 9

10 FRIIDROTTENS UTBILDNINGAR 2010 UtbildningAR för TRÄNARE Löpträningsutbildning Löpträningsutbildningen syftar till att ge föreningar kunskap och redskap för att starta/utveckla löparverksamhet för åldersgruppen 16 år och äldre. Målgrupperna är dels ledare som redan är verksamma i löpargrupper, dels aktiva löpare som vill lära sig mer om löpning för eventuella framtida ledaruppdrag. Löpträningsutbildningen består av två steg som vardera omfattar en helgkurs (17 timmar). Steg 1 genomförs av friidrottens distriktsförbund (se kontaktuppgifter på sidan 14) Kursmoment: Löpning som livsstil Ledarskap Träningslära Träningsplanering Löpträning Skador Kost och återhämtning Steg 2 genomförs av Svenska Friidrottsförbundet, kontaktperson Johanna Axelsson (se sidan 14) Kursmoment: Tränaren Mental träning Styrketräning för löpare Formtoppning Löpträning Rehabträning och återhämtning 10

11 FRIIDROTTENS UTBILDNINGAR 2010 UtbildningAR för TÄVLINGSFUNKTIONÄRER Domarutbildningar på föreningsnivå Med boken Domarens ABC som utgångspunkt kan varje förening anordna egna utbildningar i lärgruppsform på två nivåer: 1) Utbildning av funktionärsteam / grengruppsdomare Många föreningar som arrangerar tävlingar har väl fungerande funktionärsteam som år efter år ansvarar för sin gren (löpning, längd/tresteg, kula etc). Utbildningen för grengruppsdomare ger föreningens olika funktionärsteam kunskaper om sin gren/grengrupp i teori och praktik. Boken Domarens ABC ger tillräckliga kunskaper för domare på denna nivå. Det är lämpligt, men inte nödvändigt, att lärgruppsledaren har utbildning på distriktsdomarnivå. 2) Utbildning av allmänna domare/sekreterare Domar-/sekreterarutbildningen ger deltagarna teoretisk och praktisk utbildning i alla arenafriidrottens grenar. Föreningen kan ha stor nytta av att utbilda ett antal funktionärer med denna bredare kompetens. I utbildningen används huvudsakligen boken Domarens ABC men deltagarna får också stifta bekantskap med regelboken. Lärgruppsledaren bör ha genomgått minst distriktsdomarutbildning och dessutom ha erfarenhet av funktionärsarbete i flera olika grenar. Föreningar som vill genomföra intern domarutbildning kan ta kontakt med sitt SISU-distrikt (se kontaktuppgifter på sidan 15) för beställning av material och information om hur man anmäler och genomför lärgrupper. 11

12 FRIIDROTTENS UTBILDNINGAR 2010 UtbildningAR för TÄVLINGSFUNKTIONÄRER Distriktsdomarutbildning Distriktsdomarutbildningen har som huvudsyfte att lära ut friidrottens regler. Med ett antal kunniga domare i föreningen kan tävlingar genomföras med hög kvalitet, under rättvisa förhållanden och med god säkerhet för aktiva och publik. Kursen ger också goda förkunskaper för dem som har ambitionen att utbilda sig till förbundsdomare. Distriktsdomarutbildningen består av fyra pass som kan genomföras i form av fyra kvällsträffar eller som en helgkurs: En allmän inledning som behandlar friidrottens organisation och tävlingssystem, hur regelboken är uppbyggd och friidrottens skrivna och oskrivna regler En del om löpning En del om hopp En del om kast, mångkamp och rekord Distriktsdomarutbildningen genomförs av friidrottens distriktsförbund, se kontaktuppgifter på sidan

13 FRIIDROTTENS UTBILDNINGAR 2010 UtbildningAR för TÄVLINGSFUNKTIONÄRER Förbundsdomarutbildning Förbundsdomarutbildningen är den högsta nationella domarutbildningen, och handlar om domarens roll, ansvar och förhållningssätt med särskild inriktning på grenledarens roll. Det är inte en regelkurs utan fokus ligger framför allt på det som inte står i regelboken. En förbundsdomare ska nämligen inte bara behärska reglerna utan också se till helheten i tävlingen. Vid centrala arrangemang såsom landskamper, SM- och GP-tävlingar gäller krav på att grenledarna, i varierande antal, måste vara Förbundsdomare. Kursen omfattar en hel helg - lördag och söndag - och innehåller följande kursmoment: Friidrottens oskrivna regler Domarens roll och agerande inför publik Antal och placering av funktionärer Tekniska hjälpmedel i friidrott Grenledarens roll vid olika typer av tävlingar Under kurshelgen genomförs ett skriftligt regelkunskapsprov som består av två delar, en del där man får använda regelboken och en större del utan den. Man kan välja att skriva antingen ett allmänt prov med frågor från alla friidrottens grenar eller ett prov där de grenspecifika frågorna kommer från en av grengrupperna löpning, hopp och kast. För att bli legitimerad förbundsdomare måste man bli godkänd på det skriftliga provet. Förbundsdomarutbildningen genomförs av Svenska Friidrottsförbundet, kontaktpersoner Andreas Thornell och David Fridell (se sidan 14). 13

14 Svensk Friidrott Kontaktpersoner centralt Framtidsledarutbildning och Tränarutbildningar Barn & ungdom Daniel Bergin Tränarutbildningar Junior & senior Mikael Norman Elittränarutbildningen även: Anna Östenberg-Hafsteinsson Löpträningsutbildning Johanna Axelsson Domarutbildningar David Fridell Andreas Thornell Idrottslyftet Björn Lindén Kontaktpersoner distrikt För de regionala utbildningarna framtidsledare, barn- & ungdomstränare, löpträning steg 1 och distriktsdomare finns nio utbildningssamordnare som ansvarar för kursutbudet i ett eller flera distrikt. Norrbotten, Västerbotten, Ångermanland, Jämtland-Härjedalen och Medelpad Per Jutterström per.jutterstrom@vnidrott.rf.se Dalarna, Hälsingland, Gästrikland och Uppland Anna Karlsson ankar.hdl@telia.com Stockholm Dejan Mirkovic dejan@friidrottsnaprapaten.com Värmland, Närke, Västmanland, Södermanland och Östergötland Johan Engberg ucmellan@ifgota.se Gotland Bo Larsson bo.l.larsson@telia.com Bohuslän-Dal, Västergötland, Göteborg och Halland Anders Gren info@ucvast.se Småland Ingela Nilsson ingelanilsson56@hotmail.com Blekinge Per-Arne Höög per-arne.hoog@folkbildning.net Skåne Sara Romé me58246@tele2.se Maria Nilsson kansli@skanefriidrott.org

15 SISU IDROTTSUTBILDARNA Kontaktpersoner distrikt Blekinge Per-Henrik Linderson , Dalarna Catharina Jonsson , Gotland Gunnel Österberg Gästrikland Hans Bergman , Halland Åsa Agmyr Hälsingland Per Svensson Jämtland-Härjedalen Peter Andersson , peter. Norrbotten Anders Sandle , Skåne Maria Nilsson Småland Stefan Fredriksson , stefan. Stockholm Marie Hedlund , marie. Uppland Angelica Källström Värmland Anna Bengtsson Västerbotten Alf Marklund , Västergötland Lena Fredén Västernorrland (Medelpad + Ångermanland) Jan Hellström sisu@kramnet.se Västmanland Anna Smedberg anna.smedberg@sisu.vstm.rf.se Västsvenska (Göteborg + Bohuslän-Dal) Annika Jedemark , annika.jedemark@vsif.se Örebro län (Närke) Jeanette Andersson , jeanette. andersson@sisuorebro.t.se Östergötland Ida Persson , ida@sisu.nu Södermanland Robert Persson , robert.persson@sormland.rf.se 15

16 Idrottslyftet - mer och fler är namnet på regeringens extra satsning på barn- och ungdomsidrott under perioden 1 juli juni All verksamhet som genomförs inom ramen för Idrottslyftet ska rikta sig mot barn och ungdomar 7-20 år. Idrottslyftet kan ge ekonomiskt stöd till lokala föreningsprojekt som syftar till att öppna dörrarna för fler barn och ungdomar i idrotten och/eller att utveckla verksamheten så att unga väljer att idrotta längre upp i åldrarna. Dessutom har Svensk Friidrott valt att avsätta en stor del av sina tillgängliga medel inom Idrottslyftet för att subventionera föreningarnas deltagaravgifter i ledarutbildning. All information om projektstöd och subventioner finns på Svensk Friidrotts hemsida: idrottslyftet/index.aspx Kontakta Björn Lindén (se sidan 14) om du har frågor om projektstöd och utbildningssubventioner. OBS! Din förening har även möjlighet att ansöka om projektmedel hos RF:s distriktsidrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Distriktsidrottsförbunden har medel att fördela för ökad tillgänglighet samt för samverkan mellan förening och skola. SISU Idrottsutbildarna fördelar medel till projekt som handlar om ledarförsörjning. Kontakta ditt distriktsidrottskontor (se sidan 15) för att få reda på vilka regler som gäller hos er.