Innehållsförteckning. Förord Skoldemokrati och elevinflytande

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Förord Skoldemokrati och elevinflytande Huvudinnehåll Arbetsmiljö Normer Kränkande behandling Likabehandlingsplan Elevskyddsombud Vart vänder jag mig? Elevhälsoteam BEO & DO Hjälp Lagar Ordförklaringar Sveriges elevråd - SVEA 2013 Författare: Elevers rättigheter

3 Förord Alla elever har rätt till att må bra i skolan. Dessvärre ser det inte ut såhär för alla. Det kommer rapporter om skolor där den dåliga luften och möglet orsakar huvudvärk, koncentrationssvårigheter och i vissa fall till och med sjukdomar. Och för vissa är kränkande behandling och mobbning vardag. Såhär ska det inte behöva se ut. Skolor måste aktivt arbeta för att motverka kränkande behandling och dålig skolmiljö, men om det händer måste det finnas en plan för att åtgärda situationen och stoppa problemen. Så vad är det nu du håller i din hand? Ett häfte av Sveriges elevråd - SVEA om elevhälsa och hur du kan vara med i arbetet för en bättre och mer demokratisk skola. Här tar vi upp allt du behöver veta om just elevhälsa, arbetsmiljö, normer, kränkande behandling och självklart dina rättigheter som elev i skolan. Det vill säga, vi ger dig grunden för att kunna arbeta för en skola dit alla vill gå och där alla kan känna sig trygga. Det vi delar med oss av nu är lagstadgade rättigheter, vilket innebär att du kan kräva dem. Inga men, och inga undanflykter är tillåtna. Dina rättigheter är dina rättigheter. Ge inte upp! Kämpa för det du tror på. För ditt och för din omgivnings bästa för att uppnå enastående välmående. Lycka till! Elevers rättigheter Sveriges elevråd - SVEA

4 Skoldemokrati & elevinflytande Det är sällan en hör skoldemokrati och elevinflytande nämnas i samband med elevhälsa, trots att det finns en återkommande koppling mellan dessa två. När arbetsplatser har undersökts, av bland annat Statens Folkhälsoinstitut (FHI) har det visat sig att där de anställda har inflytande och kontroll över sin tillvaro mår bättre. Eftersom att skolan är elevers arbetsplats gäller samma principer där. Har elever inflytande över sin skolgång förbättras deras hälsa. Att känna att de i sin omgivning lyssnar på en, att känna sig respekterad, gör mycket för den psykiska hälsan. Det gynnar alltså elevernas välmående om det är ett öppet klimat där en känner att ens åsikt betyder någonting och att en kan påverka sin utbildning. Dessutom leder en demokratisk struktur till att skolan diskuteras på ett sätt som gör att brister kan hittas fortare och elevernas behov kan lyftas fram. I en demokratisk skola är det viktigt att alla, oavsett om det är elever, lärare eller annan personal, har kunskap om elevers rättigheter. Detta är för att om en inte vet vilka krav som ställs på skolan är det mycket svårare att hitta felen, så genom att du läser detta material tar du ett steg på vägen mot en bättre elevhälsa i Sverige. Hur en bygger upp en demokratisk struktur är komplicerat, men Sveriges elevråd - SVEA har andra material där vi går djupare in i hur det kan göras. Kolla exempelvis in Min Rättighet En Självklarhet eller Framgångsfaktorer För Elevråd.

5 Arbetsmiljö Det är alltid lika viktigt att du som elev har rätt till en arbetsmiljö där du trivs och mår bra. Arbetsmiljön är alltså precis vad det låter som: Miljön där en arbetar. I en elevs specifika fall så är detta skolan. Som elev har du rätt att känna att du mår bra, att du trivs och att du känner dig säker på platsen som du tillbringar större delen av dagen. Arbetsmiljö är ett ämne som du kan dela in i olika grupperingar, alla lika viktiga för att skapa en bra omgivning. Här kommer du att få information om hur en delar in arbetsmiljö och vad de olika kategorierna innehåller och betyder. Fysisk Arbetsmiljö När en pratar om den fysiska arbetsmiljön så handlar det om vår omedelbara omgivning, till exempel hur det ser ut i klassrum, korridorer, på skolgården etc. Är det ofta smutsigt i skolan? Dålig luft? Hur ser bestämmelserna egentligen ut för vår omgivning? Detta är frågor som ofta kommer upp när en diskuterar den fysiska arbetsmiljön. För att kunna kontrollera arbetsmiljön i skolan så finns det elevskyddsombud. Som elevskyddsombud är din uppgift just att arbeta för en bättre arbetsmiljö; att skapa en skola där alla trivs. Enligt arbetsmiljölagen har elever rätt välja elevskyddsombud som ska företräda eleverna vid arbetsmiljöarbetet i skolan. Som elevskyddsombud har du också rätt till utbildning för ditt arbete. I utbildningen bör det ingå vad en skyddsrond är och hur en som elevskyddsombud kan arbeta. En skyddsrond är en chans för elevskyddsombud att gå runt i skolan och granska och påverka arbetsmiljön. Detta genomförs med den som är lokalansvarig och andra elev- och lärarombud. För att få hjälp i ert arbete med arbetsmiljön så finns Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet som finns till för att se till så att arbetsmiljölagen följs och för att se till att det är tryggt på Sveriges arbetsplatser. Enligt Arbetsmiljölagen räknas vi elever som arbetstagare. Skolan är vår arbetsplats. Vad tycker ni om er arbetsplats? >

6 Arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Att mäta stämningen på skolan är mycket svårare än vad det är att mäta temperaturen i luften. Den psykosociala arbetsmiljön handlar om hur alla behandlar varandra på en arbetsplats. Är alla prov samlade i en klump? Är det mycket bråk och mobbning på skolan? Har vi som elever inflytande över vår utbildning? Detta är frågor som hör till den psykosociala arbetsmiljön. Eftersom att skolan är en arbetsplats, en plats där du som elev tillbringar större delen av dagen och en plats där lärare och annan personal arbetar, så är den psykosociala arbetsmiljön väldigt grundläggande. Problem kan lätt uppstå och det är därför det är viktigt att det finns kunniga människor som kan hantera frågor som uppstår. Det är en självklarhet att alla som befinner sig på skolan känner sig sedda och respekterade. Enligt Skollagen ska alla som på något sätt arbetar eller går i skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling och som elev har du rätt att känna dig trygg i skolan. Det är skolans huvudman som är ansvarig för att mobbning och annan kränkande behandling inte förekommer på skolan. Några problem som kan uppstå på skolan är diskriminering, mobbning och kränkande behandling. Om du blir kränkt på grund av din funktionalitet, ålder, kön, könsidentitet, etnicitet, religion eller sexuella läggning så heter det att du blir diskriminerad. Detta är olagligt. För att förhindra detta finns Diskrimineringsombudsmannen (DO) och diskrimineringslagen. Kränkande behandling kan till exempel bestå av att en blir behandlad annorlunda för sitt kön eller sin hudfärg, men kan också innefatta knuffar, slag, sexuella trakasserier, eller mobbning, som är en typ av kränkande behandling. Enligt lag ska skolan bedriva ett aktivt arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering.

7 Varje skola ska också ha en likabehandlingsplan där planerade åtgärder redovisas. (Skollagen 6 kap. 8 ) På alla skolor ska det dessutom finnas ordningsregler. Dessa ska utarbetas med elevernas medverkan och är ett sätt för eleverna att påverka sin omgivning. (Skollagen, 5 kap. 5 ) Alla kan känna sig otrygga i skolan eller bli utsatta för kränkande behandling. När något sådant händer så är det aldrig den utsatte elevens fel. Psykosocial arbetsmiljö är alltid svårt att mäta eftersom att det är väldigt individuellt. Hur kan ni på er skola arbeta för att se till att alla mår bra och känner sig trygga? Temadagar Elevrådet bjuder på fika!?

8 Normer Vad är normer? Normer är ett socialt begrepp som ofta är underförstådda regler om hur vi förväntas vara eller agera i samhället. Kortfattat kan en säga att normer är mönster som förklarar vad som anses vara normalt. Tänk på hur samhället ser på dig och fundera på vilka som har det lite enklare i samhället än andra. Tas man mer på allvar som kvinna eller man? Barn eller vuxen? Varifrån normer kommer vet ingen egentligen. Normer kan leda till orättvisa fördomar om andra människor, innan vi ens har träffat dem. Det är därför väldigt viktigt at diskutera och synliggöra dem. Hur såg din sex- och samlevnadsundervisning ut? Få elever i den svenska skolan är nöjda med sin samlevnadsundervisning och anser inte att det var tillräckligt att pröva att trä en kondom över en gurka. Det är viktigt att diskutera demokratiska strukturer och att alla får vara med och påverka. Det du känner att du vill veta ska tas upp i undervisningen. Ingen förtjänar att bli utsatt för varken sexism, rasism eller homofobi etc. Sex- och samlevnad ska diskuteras i nästan alla ämnen i högstadiet. Trots detta är det få skolor som tar upp ämnet på fler områden än inom biologin. Hur vill du att din samlevnadsundervisning ska se ut? Kanske du vill bjuda in organisationer som RFSL eller RFSU? Kanske vill du skicka iväg lärarna på en utbildning? Innehöll din samlevnadsundervisning relationer och känslor? Innehöll den sex? Diskuterades jämställdhet, normer och fördomar? Enligt skollagen 4 kap 9 ska alla elever ges inflytande att vara med och påverka undervisningen. Var med och påverka! Tillsammans kan vi nå en bättre och mer demokratisk skola! Psst! Kika in projektet Ung&Dum. De jobbade med att synliggöra rasism och åldersdiskriminering. ungochdum.se

9 Kränkande behandling Enligt skollagen är kränkande behandling beteenden som på något sätt kränker en annan människas värde. Kränkande behandling kan till exempel bestå av att en blir behandlad annorlunda för sitt kön eller sin hudfärg, men kan också innefatta knuffar, slag, sexuella trakasserier, mobbning eller andra exempel på ovänligt bemötande. Enligt lag ska skolan bedriva ett aktivt arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. All personal på skolan har en skyldighet att agera om ett barn eller en elev anser sig vara utsatt för någon form av kränkande behandling. Om kränkande behandling förekommer på skolan så är det huvudmannen som är ansvarig och som har det juridiska ansvaret för att skolan följer lagen. Det finns ingenting att skylla på när en person kränker en annan, eller när andra passivt ser på och låter det hända. Det är bara den utsatte som kan avgöra om ett ord eller en handling är kränkande. (Skollagen 6 kap.) Vad är diskriminering? När en pratar om diskriminering så brukar uttrycket diskrimineringsgrunder dyka upp. En kan helt enkelt säga att om du blir kränkt inom ramen för en diskrimineringsgrund så anses du vara diskriminerad. Men vilka är då diskrimineringsgrunderna? FUNKTIONALITET Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga ÅLDER Uppnådd levnadslängd KÖN Att någon är kvinna eller man KÖNSIDENTITET Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön ETNICITET Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande RELIGION / TROSUPPFATTNING Ens tro, livsstil, kultur och traditioner utifrån en religiös åskådning SEXUELL LÄGGNING homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning

10 Likabehandlingsplan Vad är egentligen en likabehandlingsplan? För många av er kanske begreppet låter bekant, men det kanske är lite oklart om vad det faktiskt handlar om. Under sjätte kapitlet i skollagen behandlas just åtgärder mot kränkande behandling som kan uppstå på en arbetsplats. Skolans huvudman ska se till att det varje år upprättas en plan med tydliga åtgärder om hur skolan ska agera om det sker illa behandling av skolans elever, men också hur den kränkande behandlingen ska förhindras och stoppas. Vi på Sveriges elevråd - SVEA tycker att det är en självklarhet att alla på skolan ska få möjligheten att tillsammans utforma en likabehandlingsplan. Det är väldigt vanligt att vuxna talar om elever istället för med elever, vilket vi tycker är lite konstigt. Elever är faktiskt också en del av skolan. De ska också trivas och utvecklas. De ska få vara med och utforma skolan och dess struktur. Skolan ska vara en demokratisk arbetsplats och det är därför viktigt att alla får vara med och påverka. Prata med din rektor och säg att ni vill vara med i arbetet för en tryggare skola. För att stoppa felbehandling av människor krävs det att vi jobbar tillsammans. Vad innebär det att någon blir mobbad? Mobbning är en form av kränkande behandling. När en person under upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer så är denna person mobbad. En negativ handling kan innebära att någon orsakar en annan person skada eller obehag. Detta kan ske verbalt, vid fysisk kontakt, genom att skada någons personliga egendom eller indirekt genom isolering och utfrysning.

11 Elevskyddsombud Vad betyder arbetsmiljö och varför är det så svårt att börja arbeta som elevskyddsombud? Att vara elevskyddsombud är ett stort ansvar, där du som elev har fått ett förtroende från elever i din klass eller på din skola att arbeta för en bättre arbetsmiljö. Detta kan lätt bli väldigt luddigt, svårt och vara en stor djungel av frågetecken. Hur börjar jag? Vad finns det för förutsättningar för mitt arbete? Vad är en bra arbetsmiljö och hur påverkar jag egentligen denna? Ett elevskyddsombud ska alltså vara elevernas representant i frågan om fysisk- och psykosocial arbetsmiljö. Som elevskyddsombud ska du delta i skyddsverksamheten enligt arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen, vilket innebär att du arbetar med att göra skolan till en trygg plats. Enligt Skollagen 6 kap står det att elevskyddsombud ska finnas på varje skola. I högstadiet ska eleverna välja två elevskyddsombud från varje årskurs och i gymnasiet ska eleverna välja två elevskyddsombud för varje gymnasieprogram. Alla dessa har rätt till en utbildning om vad en som elevskyddsombud gör, och hur en ska utföra sitt arbete. Dessa ska också minst en gång om året gå en så kallad skyddsrond. Detta är en runda där elevskyddsombuden tillsammans med den lokalansvarige och andra ombud får en chans att granska och påverka arbetsmiljön. Enligt fjärde kapitlet i skollagen, under paragraf elva står det tydligt att en som elevskyddsombud, elevrådsrepresentant eller annan elevföreträdare ska få den ledighet och kompensation från skolan som krävs för att utföra uppdraget.! Sveriges elevråd - SVEA kan utföra skräddarsydda elevskyddsombudsutbildningar för din skola.

12 Elevhälsoteam Skolinspektionen gjorde 2011 en undersökning bland 764 skolor om hur de har byggt upp deras elevhälsa och tog reda på om de hade tillgång till den skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, kurator och andra specialpedagogiska insatser som den nya skollagen (som stred i kraft den 1 juli 2011) kräver att varje skola har. Undersökningen visade bland annat att 7,2 % av de tillfrågade skolorna saknade tillgång till kurator och 24 % menade att kuratorns tid på skolan inte räckte till. Elevhälsoteam finns för att skapa en trygg grund och ge elever förutsättningarna för en god skolmiljö som underlättar för elevernas lärande, hälsa och utveckling. Elevhälsa innebär också mer allmänna uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö som skolans värdegrund vilar på. Här måste exempelvis genus, sexualitet och jämställdhet få ta större plats i sex- och samlevnadsundervisningen. Även skolans likabehandlingsplan är av stor vikt för god elevhälsa. Om en elev mår dåligt eller har det jobbigt i skolan måste hjälp finnas att tillgå. De nya kraven (som kom att gälla fr.o.m 2011) menar att Sveriges skolor måste ge eleverna tillgång till kurator, skolläkare, skolsköterska, psykolog och personal med kompetens för specialpedagogiska insatser. Det är huvudmannen som avgör hur mycket personal skolan ska ha, samt vilken kompetens som behövs utifrån skolans behov och förutsättningar. Dessa måste dock gå hand i hand med elevernas behov och förutsättningar. Skollagen behandlar elevhälsa i det andra kapitlet från 25 till 28.

13 BEO & DO Barn- och elevombudet Skolinspektionen är en statlig myndighet som granskar Sveriges skolor med målet att uppnå god utbildning i en trygg arbetsmiljö runtom i landet. På uppdrag av Sveriges regering skapades Barn- och elevombudet (ofta förkortat BEO) som är en del av Skolinspektionen, men som granskar det sjätte kapitlet i skollagen, nämligen det som handlar om åtgärder mot kränkande behandling. I skolan gäller nolltolerans mot kränkningar. Alla i elever har rätt att gå i en trygg skola fri från mobbning och annan felbehandling. Du kan vända dig till BEO om du känner att du har blivit illa behandlad i skolan, och det är efter det deras uppgift att utreda fallet. Om det visar sig att ett barn har blivit illa behandlat att det finns förutsättningar för att kräva skadestånd eller liknande, skall Barn- och elevombudet företräda eleven i domstolen. Du kan läsa mer om Barn- och elevombudet på skolinspektionen.se/sv/beo Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen, som ofta förkortas DO, är även här en statlig myndighet som arbetar mot den diskriminering som finns runt omkring oss och jobbar för alla människors lika rättigheter och möjligheter att växa och utvecklas. Som grund för DOs arbete ligger diskrimineringslagen innehållande de sju diskrimineringsgrunderna. Minns du vilka de sju grunderna är? Har du blivit diskriminerad eller kanske vill veta mer kan du gå in på do.se för att läsa mer om deras arbete eller hur man gör en anmälan.

14 Lagar (och andra styrdokument) Lagar Skollagen Skollagen stiftas av den svenska riksdagen. Denna innehåller grundläggande bestämmelser om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Lagen innehåller också övergripande mål och riktlinjer för utbildningen i skolan. Skol- och gymnasieförordningen Skol- och gymnasieförordningen är två förordningar som antas av den svenska regeringen. Skolförordningen är till för grundskolan medan gymnasieförordningen är till för gymnasiet, men båda beskriver varje skolform på en mer detaljnivå. Förordningarna får inte tala emot skollagen. Läroplanerna Skolans läroplaner fastställs av regeringen. Dessa innehåller skolans värdegrund och grundläggande riktlinjer och mål. Läroplanerna har olika huvudområden, t.ex. kunskap och elevers inflytande och ansvar. De har också olika mål och riktlinjer för arbetet. Dessa mål är uppdelade i två delar: - Vad ska skolan sträva mot att alla elever utvecklar? - Vad ska skolan se till att alla elever uppnår? Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen stiftas av riksdagen. Enligt lagen ses skolan som en arbetsplats där elever ses vara arbetstagare. Lagen innehåller regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsmiljölagen innehåller också regleringar kring skyddsombud om deras verksamhet.

15 Arbetsmiljöförordningen Arbetsmiljöförordningen antas av den svenska regeringen och beskriver varje skolform på en mer detaljnivå. Förordningen får inte tala emot Arbetsmiljölagen. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen stiftas av den svenska riksdagen. Lagen finns till för att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Myndigheter med skolans styrdokument som underlag Skolverket Skolverket är en statlig myndighet som verkar för att riksdagens och regeringens mål uppnås.det är skolverket som ger den svenska skolan tydliga mål och kunskapskrav. Myndigheten stödjer också skolorna så att de kan utvecklas och förbättras. Skolinspektionen Skolinspektionen är en tillsynsmyndighet som granskar skolan. Det är till skolinspektionen du vänder dig om du vill anmäla din skola. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet. De arbetar för att se till att arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen följs. Myndigheten arbetar också för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön.

16 Ordförklaringar Huvudman En huvudman eller flera huvudmän är de representanter som har ansvar för ett visst arbete. På en kommunal skola så är det kommunen som bär ansvaret för skolan och för att se till så att skolan följer lagarna som finns uppsatta, och är därför skolans huvudman. På en friskola så är oftast huvudmannen den eller de personen som äger skolan. Cis En cisperson är en person vars juridiska kön, biologiska kön och könsidentitet följer normen. Detta kan exempelvis vara en person som föddes med en penis och under hela sitt liv ser på sig själv som man. Cisperson är ett relativt nytt ord som har börjat användas mer och mer. Anledningen till att det har lyfts fram är för att det är bra att ha ett ord som faller innanför samhällets normer också, och inte bara ha ord för de som bryter mot normer. Trans Transperson är en person som på något sätt bryter mot samhällets normer kring kön och könsidentitet. Det inbegriper människor som inte känner sig bekväma med sitt biologiska kön, som vill byta kön, som är osäkra på sin könsidentitet etc. Trans har ingenting med en persons sexualitet att göra, utan handlar om könsidentitet. Funktionalitet Om en person har någon form av funktionsnedsättning så innebär detta att hen har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av personens funktionsförmåga. Exempel på detta kan vara att en sitter i rullstol, att en är blind eller att en lider av dyslexi. Med funktionalitet så menas alltså hur en person fungerar. Kom ihåg att personen i fråga har en funktionsnedsättning, inte ett funktionshinder. Det är samhället som kan vara ett hinder för individen, inget annat.

17 Normer I samhället finns det massor av normer. En kan förklara normer som oskrivna regler. Det kan vara oskrivna regler om hur en ska se ut, bete sig eller ha för känslor. Om en person bryter mot dessa oskrivna regler anses personen bryta mot en norm. Ett exempel på detta kan vara en person som är homosexuell/transsexuell. Då anses denna bryta mot hetero-/cisnormen, det vill säga normen om att en ska vara heterosexuell/cisperson.

18 Anteckningar

19 LYCKA TILL i arbetet för en bättre och mer demokratisk skola.

20 Sveriges elevråd - SVEA är en samarbetsorganisation för och av elevråd i övre grundskolan och på gymnasiet. Vi är elevråd som tillsammans verkar för en bättre och mer demokratisk skola. Vår riksorganisation består främst av ideella och finns till för att Stötta och utveckla elevråd Föra fram elevråds och därav elevers röst i skolpolitiken Öka kunskapen om elevers rättigheter och elevers rätt hos alla som verkar inom skolan Sveriges elevråd - SVEA tror på en bättre och mer demokratisk skola. Vi vill ha bättre utbildning, bättre arbetsmiljö, skoldemokrati och en roligare skolgång på alla skolor. Vill ditt elevråd samma sak ska ni vara medlemmar i Sveriges elevråd - SVEA. Vi vet att elever är de som bäst vet hur det är att gå i skolan idag och att elevers åsikter är värda att tas på allvar. Därför tror vi på elevråd. Engagerad.se