DEN MÄNSKLIGA SIDAN AV IT. en bok om e-hälsa. Sammanfattning av projektet Syster Gudruns fullskalelabb i Blekinge för IT i vård och omsorg.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN MÄNSKLIGA SIDAN AV IT. en bok om e-hälsa. Sammanfattning av projektet Syster Gudruns fullskalelabb i Blekinge för IT i vård och omsorg."

Transkript

1 DEN MÄNSKLIGA SIDAN AV IT en bok om e-hälsa Sammanfattning av projektet Syster Gudruns fullskalelabb i Blekinge för IT i vård och omsorg.

2 Produktionsår: 2011 Boken är framtagen på uppdrag av Syster Gudruns fullskalelabb i Blekinge för IT i vård och omsorgmed ekonomiskt stöd ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. Layout: Mustasch Reklambyrå Copy: Petra Sapic Foto: Håkan Linder, Landstinget Blekinge, istockphoto, Matton, Dreamstime Tryck: Printfabriken

3 Innehållsförteckning Innehåll 1. Framtidens sjukvård IT-teknik skapar oväntade möjligheter inom sjukvården i Blekinge Detta är e-hälsa...8 Nyskapande framgångsprojekt Synligt samtal Syster Gudrun fick en snilleblixt Öga till öga och Vårdkanalen Syster Gudrun en prisad förstudie Fullskalelabb Nya idéer blir snabbt verklighet Videosamtal Vårdkanalen i hemmet mot nya mål Tryggare familjer med videosamtal Lyckad satsning med synlig dialog Det här ligger i tiden Forskare med full fokus Christel Borg Forskare med full fokus Lina Nilsson Vårdplanering Vårdplaneringar på distans är här för att stanna Ledare måste hitta vägar förbi hinder Vårdmöte på webben Virtuell mötesplats i hälsans tecken Att chatta ställer höga krav på personalen Forskare med full fokus Ewy Olander Forskare med full fokus Amina Jama Mahmud

4 Innehållsförteckning 7. Ung på nätet Arbetet med ungas hälsa kräver nytt tänkande Mobilt EKG Koll på hjärtat med mobilen Forskare med full fokus Jessica Berner Utbildning på webben Nya möjligheter med digital utbildning Forskningslabb med möjligheter I gränslandet mellan hälsa och teknik Följeforskning Följeforskare med mål i sikte Tack Ett särskilt tack Kontakta oss Syster Gudrun i världen Publicerade artiklar i vetenskapliga tidsskrifter Deltagande i forskningskonferenser Ett urval av webbplatser

5 Framtidens sjukvård IT-teknik skapar oväntade möjligheter inom sjukvården i Blekinge Utmaningar i framtidens sjukvård handlar inte enbart om tekniska lösningar utan även om attityder. Det gäller att kunna se behovet och möjligheterna. Och att göra hälsooch sjukvården mer tillgänglig och effektiv. Något som EU-projektet Syster Gudruns fullskalelabb i Blekinge för IT i vård och omsorg har lyckats med. Sjukvården i Sverige brottas ständigt med ett tillgänglighetsproblem. Enligt en särskild sjukvårdsgaranti är sjukvården skyldig att inom en viss tid erbjuda patienten kontakt med läkare och möjlighet till olika former av vård. Men det är ett krav som sjukvården har stora svårigheter att leva upp till och problemen kan knappast förväntas lösas genom ökade resurser. Med ett ökat antal äldre, ökad konsumtion av vård och ökade krav från medborgarna måste allt fler dela på samhällets vårdresurser. Det är nödvändigt att tänka i nya banor och med hjälp av teknik finna nya tekniska lösningar som komplement till det personliga mötet. Med modern teknik kan kvaliteten inom hälso- och sjukvården förbättras och göras mer tillgänglig och effektiv. Det är också huvudsyftet med den nationella IT-strategin för vård och omsorg som kom 2005 och som 2010 ändrade namn till nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information för vård och omsorg. Det innebär att man nu fokuserar på införande, användningen och nyttan av teknik snarare än som tidigare, den tekniska utvecklingen. Förankring i verkligheten Det är med den utgångspunkten som utvecklingsprojektet Syster Gudruns fullskalelabb i Blekinge för IT och vård och omsorg, SGF, startade Efter tre år kan Birgitta Lundberg, chef för Blekinge 4

6 Framtidens sjukvård kompetenscentrum, med stolthet konstatera att det är få som lyckats komma så långt i utvecklingen och implementeringen av IT-lösningar inom sjukvården som Landstinget Blekinge. Vår framgång beror mycket på att projektet har uppstått utifrån ett önskemål från verksamheten. Projektet har även bemannats med personer från verksamheten med förankring i verkligheten och som vet hur den fungerar, säger Birgitta Lundberg. Katarina Sulasalmi, projektledare för Syster Gudruns fullskalelabb tycker att det har varit intressant att följa förändringen från tveksamhet till överväldigande ute i verksamheten. Det har varit många aha-upplevelser. Fördelarna och vinsterna har snabbt visat sig och det har varit en viktig styrka och drivkraft i projektet. Användandet av IT-teknik förenklar och förbättrar för både personal och medborgare, säger hon. Blekinge har en lång tradition inom hälsoteknik, IT och telekom. Till exempel var Blekinge först med Obruten vårdkedja, OVK, i vård och omsorg vilket rönte stor uppmärksamhet runt om i landet. Blekinge Tekniska Högskola, BTH, har varit en viktig samarbetspartner som gett projektet tillgång till granskning och vetenskaplig uppföljning med utgångspunkt från verksamhetens behov, menar Birgitta Lundberg. Med en ständig teknikutveckling är det viktigt med omvärldsbevakning för att ligga i rätt fas. Vanans makt är stor, det är lättare att göra som man alltid gjort. Birgitta Lundberg, chef för Blekinge kompetenscentrum och projektledare Katarina Sulasalmi är nöjda med de förbättringar som projektet Syster Gudruns fullskalelabb fört med sig inom hälso- och sjukvården. 5

7 Framtidens sjukvård Det handlar om att se kopplingen mellan teknik och praktik och få det att fungera i verkligheten. Flera delprojekt i Syster Gudruns fullskalelabb har haft forskning direkt kopplad till sig. Det har fört med sig evidensbaserad praktik vilket är något som kommer alla till godo och är värdefullt för landstingets framtida arbete. Nytt tänk kräver tid Att driva ett utvecklingsprojekt som Syster Gudruns fullskalelabb innebär flera utmaningar det hinner hända en hel del förändringar både tekniskt och organisationsmässigt under tre år som påverkar på olika sätt. Det är ett förändringsarbete som även kräver ett gediget förankringsarbete på bred front. Birgitta Lundberg och Katarina Sulasalmi vill understryka att SGF inte har varit ett teknikprojekt utan ett attitydprojekt. Och utifrån den aspekten är mängden tid särskilt betydelsefull eftersom förändringar tar tid. Det är en mognadsprocess. Det tar tid att hitta rätt teknik och få det kompatibelt med landstingets system, där har vi stött på en del svårigheter. Det tar också tid att ändra attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal och få dem att se värdet av olika tekniska lösningar. Om organisationen är hårt slimmad, ekonomiskt pressad och står inför omorganisering tar det ännu längre tid. Vanans makt är stor, det är lättare att göra som man alltid gjort. Det finns även många fördomar och farhågor inom hälso- och sjukvården om att äldre inte vill eller klarar av att hantera teknik. Men internetanvändandet ökar stadigt och teknikintresset fortsätter att växa även i de äldre generationerna. Det handlar inte om att tekniken ska ta över utan om att arbeta effektivare IT i framtidens vård och omsorg Syster Gudruns fullskalelabb i Blekinge för IT i vård och omsorg, SGF, är ett samarbetsprojekt mellan Landstinget Blekinge, Blekinge Tekniska Högskola, Affärsverken i Karlskrona och Karlskrona kommun. Grundidén var att ta reda på i vilken omfattning man med modern teknik kan göra hälsooch sjukvården mer tillgänglig med oförändrad kvalitet för den enskilde samtidigt som vården blir mer effektiv. Projektet har fått ekonomiskt stöd ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden och att hitta smarta lösningar som ett komplement till det personliga mötet. Det är en nödvändighet för att kunna möta framtidens växande vårdbehov och ge rätt vård vid rätt tillfälle. I sökandet efter nya lösningar är tekniken ett gott hjälpmedel. Våra erfarenheter i projektet visar att patienter är mycket positiva och uppskattar IT-lösningar, säger projektledare Katarina Sulasalmi. 6

8 Framtidens sjukvård Redo för nya utmaningar De ser det som en stor fördel att Blekinge kompetenscentrum med EU-medel har haft möjligheten att testa och prova IT-lösningar ute i verksamheten, något som annars hade varit svårt att finansiera inom landstinget. Med Syster Gudruns fullskalelabb har Blekinge kompetenscentrum gjort det möjligt att knyta ihop forskning och utveckling i samarbete med partners som Blekinge Tekniska Högskola, Blekinges kommuner, andra myndigheter och näringsliv. Positiva effekter av Syster Gudruns fullskalelabb i Blekinge för IT i vård och omsorg: ökad tillgänglighet IT som ett hjälpmedel i patientkontakterna verktyg för evidensbaserad vård metoder för snabb och säker symptomidentifiering ökad kunskap om att vilja arbeta med teknik i daglig vård och omsorgsarbete effektivare resursanvändning gemensam kommunikationsteknik mindre miljöpåverkan minskad risk för skador i trafiken. Dagens patienter frågar efter tekniska lösningar och de kräver en helt annan delaktighet. De förväntar sig att de lösningar som redan finns ute i samhället också finns inom sjukvården. Därför är det vikigt att hälso- och sjukvården kan erbjuda patienter olika vägar in i sjukvården. Blekinge kompetenscentrum är en betydelsefull arena och central länk i de utmaningar som väntar framtidens hälso- och sjukvård. Med syster Gudruns fullskalelabb har vi tagit viktiga steg i utvecklingen av IT i vård och omsorg i Blekinge. Men det är hög tid att lägga in ytterligare en växel i det arbetet, säger Birgitta Lundberg, chef för Blekinge kompetenscentrum. 7

9 Framtidens sjukvård Detta är e-hälsa E-hälsa är ett samlingsbegrepp för vård och stöd på distans en informations- och kommunikationsteknologi som används till förebyggande åtgärder, diagnos, behandling och övervakningssystem och styrning av hälsa och livsstil på ett säkert sätt. I e-hälsa ingår samspelet mellan patienter och hälso- och sjukvården, dataöverföring mellan olika institutioner och kommunikation mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. E-hälsa omfattar också nätverk för hälsoinformation, elektroniska patientjournaler, telemedicinska tjänster och mobila kommunikationssystem för att övervaka och hjälpa patienter. E-hälsa handlar inte enbart om teknisk utveckling utan även om att göra hälso- och sjukvården till en integrerad del av informationssamhället. Syftet är att kunna erbjuda och möta de behov som finns i samhället för att effektivt och med hög kvalitet ge vård- och omsorg samt arbeta hälsoförebyggande. 8

10 Framtidens sjukvård nyskapande framgångsprojekt Han anser att hälso- och sjukvården måste finna nya smarta tekniska lösningar som ett komplement till det personliga mötet. Att skapa nya möjligheter och tänka nytt gör skillnad. Och kommer ha stor betydelse för Landstinget Blekinge i framtiden. Blekinges landstingsdirektör Peter Lilja tycker till om: Syster Gudruns fullskalelabb: Det är ett framgångsprojekt som kommer ha stor betydelse för de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför i Blekinge. De resultat av tekniska lösningar som projektet fört med sig innebär stora vinster för alla för verksamheten, personal och medborgare. Det innebär stora vinster för alla för verksamheten, personal och medborgare. E-hälsa: Att hitta smarta lösningar och testa nya innovationer är ett ansvar som vi gemensamt måste axla och ansvara för. Jag ser det som en fantastisk möjlighet och en stor fördel att vi i Landstinget Blekinge har möjlighet att driva nyttiga utvecklingsprojekt med externa medel. Tack vare det kan vi testa och prova oss fram för att hitta de bästa lösningarna. Det visar också att vi aktivt arbetar på att möta de krav som den nationella strategin om e- hälsa ställer på oss. Framtiden: Blekinge har i sin litenhet goda förutsättningar att vara ledande i utveckling av möjliga IT-lösningar och jag hyser stor tilltro till det goda samarbete vi redan har med länets kommuner och Blekinge Tekniska Högskola. Det är en styrka som ger oss de bästa förutsättningarna att bana väg för nya innovationer och projekt vilket gör oss bättre rustade för framtiden. Landstingsdirektör Peter Lilja 9

11 Synligt samtal Syster Gudrun fick en snilleblixt Gudrun Håkansson är sjuksköterskan i Karlskrona vars tankar och idéer ligger till grund för starten av projektet Syster Gudruns fullskalelabb för IT inom vård och omsorg i Blekinge. En smart lösning som fick Sjukvårdens IT-pris 2006 för årets idé i Dagens Medicins tävling. Men det var ett telefonsamtal som blev startskottet. Gudrun Håkansson Hur började allt? Jag arbetade på Tullgårdens vårdcentral i Karlskrona när jag på våren 2006 blev uppringd av en student från Hyper Island. Vi började samtala om det höga trycket på vårdcentralerna. Det kommer bli ännu värre, sa jag och konstaterade att vi måste börja tänka i nya banor för att kunna möta de vårdbehov som uppstår när andelen äldre i samhället ökar. Varför inte utveckla dubbelriktad kommunikation via tv:n eftersom alla äldre har en tv och behärskar den, tyckte jag. Han bestämde sig för att skriva sitt examensarbete på det temat och sedan dröjde det inte länge innan jag blev jag uppringd av Affärsverken som ville veta mer om mina tankar och idéer. Vad tänkte du då? Jag var egentligen på väg att gå i pension men det verkade så spännande så jag tackade ja. Jag blev inbjuden till ett möte där bland annat representanter från primärvården, Affärsverken, landstingets IT-enhet och Blekinge Tekniska Högskola bad mig presentera mina idéer om ytterligare en kanal för att öka tillgängligheten till primärvården. De höll med mig och det blev starten på Vårdkanalen Syster Gudrun. 10

12 Synligt samtal Och så fick du ge namn till hela projektet och blev Syster Gudrun med hela Blekinge? Ja, det var Preben Larsen från PenBooK, företaget som hjälpte oss att utveckla och införa systemet, som tyckte att Syster Gudruns fullskalelabb för IT inom vård och omsorg i Blekinge var ett passande projektnamn. Som landstingsanställd känns det bra att få bidra med något. Hur gick ni tillväga? I förprojektet Öga till öga åkte jag och Björn Sernhed från Affärsverken runt och riggade utrustningen och informerade ett tjugotal äldre om hur de skulle göra. På fjärrkontrollen fanns det tre knappar med valen: ja, nej och kontakt med vårdcentralen. Vi satte en kamera på tv:n med tillhörande box, sedan hade jag ett rum på vårdcentralen där jag tog emot samtalen. Men vi var aldrig uppkopplade mot landstingets eget nät utan allt gick via Affärsverken. Var det svårt? Då i början visste vi inte vilka begränsningar vi stod inför. I min enfald tänkte jag att kan man flyga till månen så kan vi väl fixa det här. Det viktigaste var att ta fram tekniken och få den att fungera vilket vi till slut lyckades med efter några justeringar. Det är mycket att ta hänsyn till, som till exempel sekretess och säkerhet. Men när vi gjorde testerna fungerade det tyvärr bara hos de som bodde inom Affärsverkens stadsnät, det problemet lyckades vi aldrig hitta en lösning på. Vad tyckte de äldre? Tv är ju inget nytt för äldre personer många tillbringar flera timmar varje dag framför tv:n. Men jag minns en 90-årig dam som inte ens hade tv utan bara dator. Vi testade utrustningen på äldre från 75 år och uppåt. Många i den här gruppen är multisjuka och har regelbunden kontakt med sin arbetsterapeut och sjukgymnast. Att via tv:n kunna visa upp hur rörelser ska göras är både enkelt och smidigt. De tyckte det var spännande, var väldigt positiva och hade gärna haft ännu mer kontakt på det viset. Dessutom förstod de att hälso- och sjukvården måste tänka i nya banor och erbjuda ett bra komplement till det personliga mötet. Vad tar du med dig från projektet? Hur viktigt det är att hitta lösningar som avlastar och ökar tillgängligheten. Vi måste använda den tekniken som finns och som hela tiden utvecklas. Är man 90 år och blind så finns det begränsningar med videokommunikation men en mentalt frisk 80-åring med lite småkrämpor klarar det. Den tekniska utvecklingen går så snabbt. Allt fler har datorer och utvecklingen av smartphones öppnar upp för många nya spännande tekniska lösningar. Jag tänkte att kan man flyga till månen så kan vi väl fixa det här. 11

13 Synligt samtal Öga till öga och Vårdkanalen Syster Gudrun en prisad förstudie I förstudien Öga till öga var utgångspunkten att man som patient från sitt hem skulle kunna nå sin vårdcentral och vice versa med hjälp av tekniska lösningar med ljud och bild. Kommunikationen testades på ett antal hushåll med äldre personer som var uppkopplade till Affärsverkens stadsnät i Karlskrona. Med hjälp av en vanlig tv och en särskild fjärkontroll kunde patienten ringa upp Syster Gudrun på vårdcentralen och sedan kommunicera via tv:n ansikte mot ansikte. Syftet var att öka tillgängligheten till vårdcentralerna och öka möjligheterna till en interaktiv hälsodialog via tv:n med fokus på äldre. Under hösten 2007 och våren 2008 genomfördes flera tester. Vårdkanalen Syster Gudrun fick mycket stor uppmärksamhet för sitt nytänkande och tilldelades utmärkelsen Sjukvårdens IT-pris 2006 för Årets idé av tidningen Dagens Medicin. Ur denna förstudie skapades sedan det större projektet Syster Gudruns fullskalelabb i Blekinge, SGF, där även andra delprojekt ingick. 12

14 Synligt samtal 13

15 Fullskalelabb Nya idéer blir snabbt verklighet Med hjälp av ett separat fullskalelabb som speglar den ITmiljö som finns inom landstinget kan modern teknik och nya lösningar på ett säkert sätt testas innan de tas i drift. Dessutom underlättar det steget från idé till verklighet. Jonas Axelsson Fullskalelabbet har spelat en viktig roll i Syster Gudruns fullskalebb. För att utveckla nya metoder som ökar tillgängligheten inom hälso- och sjukvården krävs en plattform som liknar den befintliga driftsmiljön men som är helt isolerad från den. I delprojektet Fullskalelabb har landstingets IT-enhet byggt upp ett fullskalelabb. Här kan man på ett säkert sätt testa ny teknik, nya system och se hur nya lösningar fungerar tillsammans med andra redan existerande system. Detta utan att påverka den dagliga driften och med fullständig patientsäkerhet och sekretess. Fullskalelabbet innehåller inte några patientuppgifter. Att verka i landstingets stora ITmiljö är inte helt okomplicerat, menar Jonas Axelsson, delprojektledare för Fullskalelabbet och IT-ingenjör på Landstinget Blekinge. Det finns många brandväggar, säkerhetsanordningar och krav på sekretess att ta hänsyn till. Men i fullskalelabbet kan vi få svar på frågor om vilka svagheter och brister som finns och vad som behöver rättas till innan vi kan installera dem i skarp miljö. Vi måste också se till att nya tekniska lösningar interagerar med de system som redan finns vilket inte alltid är helt enkelt. Nyskapande och innovativt I projektet har man ansvarat för att tillsammans med leverantörer 14

16 Fullskalelabb designa miljön, skaffa den utrustning som krävs, installera hårdoch mjukvara och genomföra tester. Fullskalelabb byggdes upp helt från grunden. Först installerades infrastrukturen och sedan lades basplattformen med Microsoft Active in som katalogtjänst. Sedan plockades system som chatt och mejl in efter behov. Fullskalelabbet är en levande produkt som löpande fylls på. Det dyker ständigt upp nya behov som behöver lösas och nya lösningar som ska installeras, säger Jonas Axelsson. En annan fördel med fullskalelabbet är att om externa leverantörer ska installera något så kan även de genomföra tester för att se om det interagerar med de system som redan finns. Att just bygga upp ett labb baserat på virtuell teknik i form av virtualiserade nätverk och virtualiserad serverkraft medför en snabbare hantering av tester och nyinstallation. På det viset kan vi sprida ett testnätverk över hela landstinget på ett säkert sätt, helt separerat från andra driftnät. Det ser vi som ett nytänkande inom labbverksamhet. Labbet blir inte begränsat till en fysisk plats utan kan teoretiskt sett spridas utanför landstinget till andra organisationer och var som helst i världen, säger Jonas Axelsson. Fullskalelabbet är en levande produkt som löpande fylls på. Fullskalelabbet har haft stor betydelse för utformningen av tekniska lösningar som videokommunikation och chatt. 15

17 Fullskalelabb Vi får bättre möjligheter att testa ny teknik. Bättre framtida förutsättningar Skapandet och uppbyggnanden av fullskalelabbet har fört med sig en del utmaningar. Att lägga till olika system och till exempel föra in kommunikation från medicinteknisk utrustning är svårt och kräver många gånger installation av nya system. Fullskalelabbet har haft stor betydelse för utformningen av tekniska lösningar som videokommunikation och chatt som varit nödvändiga funktioner i flera delprojekt i Syster Gudruns fullskalelabb. Vinster med Landstingets fullskalelabb Bättre möjligheter att testa ny teknik som kommer anställda och medborgare i Blekinge till nytta. Bättre möjlighet att testa nya lösningar för att se hur de interagerar med de system som redan används i landstinget. Tiden för beslut om att införa ny teknik och nya system minskar eftersom testerna sker i en miljö som är väldigt lik den som finns i dag. Nya möjligheter till samarbete mellan olika intressenter där tester kan ske utan att den dagliga driften påverkas eftersom fullskalelabbet är helt isolerat från landstingets driftsmiljö. Fullskalelabbet har även i samarbete med delprojektet Forskningslabb BTH utvecklat en lösning där Blekinge Tekniska Högskola, BTH, numera har möjlighet att testa och arbeta i en utbildningsmodul av landstingets journalsystem SYSteam Cross, vilket har ett stort värde för de som studerar hälsoteknik och på sjuksköterskeprogrammet. Dessa tester har lett till att BTH tillsammans med SYSteam tittar på en lösning av en egen installation. Men genom att ha byggt upp en produktionsinriktad testmiljö får landstinget nu och i framtiden bättre möjligheter att testa ny teknik som är till fördel för både patient och personal. Eftersom testerna genomförs i en miljö som är väldigt lik den som vi använder minskar tiden för beslut om att införa ny teknik eller nya system. Man kommer helt enkelt snabbare till skott, konstaterar Jonas Axelsson. 16

18 Fullskalelabb 17

19 Videosamtal Vårdkanalen i hemmet mot nya mål Stadsnätets begränsningar ledde till att endast de som bodde inom stadsnätet kunde vara med i Vårdkanalen i hemmet. Den begränsningen plus att den snabba tekniska utvecklingen förändrades så fort ledde till att den teknik som funnits i Öga till öga lämnades. I stället försökte man i delprojektet Vårdkanalen finna nya tekniska lösningar inom hemsjukvården och primärvården som bland annat resulterade i en utveckling av videokommunikation på rehabkliniken och neonatalavdelningen på Blekingesjukhuset. Tanken är att videokommunikation mellan hemmet och hälso- och sjukvården ska vidareutvecklas i kommande e-hälsaprojekt. Att få möta vården på hemmaplan innebär trygghet och ökad säkerhet. 18

20 Videosamtal 19

21 Videosamtal Tryggare familjer med videosamtal Med befintlig IT-teknik inom hälso- och sjukvården får kroppsspråket en allt mer framträdande roll. I samspelet mellan personal och föräldrar till för tidigt födda barn skapar videokommunikation ökad trygghet, större tillit och minskad oro. Christina Wieslander Kommunikation är så mycket mer än tal. Det visar de brister som finns med dagens telefonrådgivning menar Vårdkanalens delprojektledare Christina Wieslander. Hon vill betona bildens betydelse. En stor del av kommunikationen mellan människor vilar på kroppsspråket. Med hjälp av videokommunikation kan familjer och sjukvården kommunicera både verbalt och ickeverbalt med varandra. Att lägga till ytterligare sinnen förenklar bedömningen och höjer kvaliteten. I Vårdkanalen ligger fokus på Blekinges äldsta och yngsta medborgare. I stället för att behöva ta sig till vårdcentralen eller sjukhuset kan medborgaren via tv:n eller datorn i hemmet komma i kontakt med vårdpersonalen. Vårdkanalen har därefter utvecklat och testat nya tekniska möjligheter på rehabkliniken och neonatalavdelningen. Under projektets gång har för tidigt födda barn och deras föräldrar fått prova på videosamtal via datorn. Att få ett barn som föds för tidigt skapar oro och påverkar relationen mellan barn och föräldrar. Det finns ofta en längtan efter att få komma hem samtidigt som föräldrarna känner oro för att lämna tryggheten på avdelningen. 20

22 Videosamtal 21

23 Videosamtal Med ett synligt kroppsspråk får de ytterligare möjlighet att uttrycka sig. Fördelar med videosamtal för familjen: Att få läka i hemmet där det finns en naturlig bakterieflora. Hela familjen får vistas tillsammans. Minskad smittspridning. Trygghet i att både kunna se och prata med personalen vid konsultationer. Familjen slipper åka fram och tillbaka till neonatalavdelningen. Ger ökad trygghet, frihet, förtroende och minskar familjens oro. Extra värdefullt för föräldrar med språksvårigheter eller som använder teckenspråk med ett synligt kroppsspråk får de ytterligare möjlighet att uttrycka sig. Mer frihet och mindre oro Föräldrar till för tidigt födda barn erbjuds under sin permisson från neonatalavdelningen att komma i kontakt med personalen på avdelningen via en bärbar dator som de får låna med sig hem. Videokommunikation är ett komplement till telefonsamtal eller besök och det är enkelt att koppla upp sig när föräldrarna vill kontakta specialistsjuksköterskorna på avdelningen. Under videosamtalet kan föräldrar och personal resonera kring frågor och aktuella problem kring barnet och föräldrarollen. Under de åtta till tio veckorna som familjerna har haft utrustningen hemma har i genomsnitt fyra till sex samtal per familj ägt rum. De föräldrar som provat den nya tekniken har varit mycket positiva. Att se personalen skapar trygghet, förtroende och minskar deras oro. På ett enkelt sätt kan de visa upp barnet och få direkt respons vilket är värdefullt. Att få se barnet och föräldrarna i sin hemmiljö ger även personalen ökade möjligheter att ge rätt stöd och hjälp. Andra fördelar är att familjen kan vara hemma och läka i sin egen hemmiljö med den egna naturliga bakteriefloran och att risken för smittspridning minskar. Att koppla upp sig till familjens hemmiljö är värdefullt. Med videokommunikation får man ta del av information som man kan missa på avdelningen. Till exempel hur de bor och samspelet mellan familjemedlemmarna, säger Christina Wieslander. Bildens betydelse i synlig dialog Videokommunikation kan också visa sig vara extra värdefullt för föräldrar med språksvårigheter. Med ett synligt kroppsspråk får de ytterligare möjligheter att uttrycka sig. I framtiden kan videokommunikation också vara en service för de som använder teckenspråk. Målet var att låta tio familjer testa videokommunikation i hemmet. Brist på familjer och andra förändringar i organisationen har dock inneburit en del förseningar. Det tar tid att förändra arbetsrutiner och införa något nytt, konstaterar hon. Personalen är 22

24 Videosamtal Under videosamtalen kan föräldrar och personal på neonatalavdelningen prata om aktuella problem kring barnet och föräldrarollen. Föräldrarna kan också på ett enkelt sätt visa upp barnet och få direkt respons. mycket van vid avancerad teknisk utrustning sedan tidigare vilket visar att vanans makt är stor och att det krävs omarbetade arbetsrutiner för att introducera nya lösningar. För de familjer där videokommunikation skulle kunna vara en tillgång kan vårdtiden på sjukhuset minska med två till tre veckor per familj, enligt avdelningschefen. Det nyskapande och innovativa med Vårdkanalen är att bidra till större teknikvana för personalen och ge familjerna på neonatalavdelningen möjlighet att kommunicera med hälso- och sjukvården via ytterligare en kanal. Videokommunikation är på många sätt näst bäst efter ett personligt möte. Med bildens hjälp är det lättare att avläsa och få bekräftelse på att man förstått varandra korrekt, säger Christina Wieslander, delprojektledare för Vårdkanalen. Fördelar för neonatalavdelningen: Lättare att konsultera via bild. Ytterligare möjlighet att stötta, stärka och skapa trygghet hos familjerna i hemmiljö. Minskad vårdtid med två till tre veckor. 23

25 Videosamtal Lyckad satsning med synlig dialog Smidigare överlämningar av patienter, stärkt samarbete och kortare väntetider. Kommunikation via bild i stället för telefon har effektiviserat verksamheten och lett till många förbättringar på rehabkliniken. Hösten 2010 genomfördes den första uppkopplingen på rehabkliniken som är uppdelad mellan Karlshamn och Karlskrona. Det första halvåret introducerades utrustningen i personalgruppen och videokommunikationen testades vid möten mellan enheterna. Utrustningen består av en stor tvskärm med en avancerad kamera som ger en ytterst skarp bild. Att kunna zooma in minsta detalj ger goda förutsättningar att se och granska rörelser noggrant. Tidigare har överlämningar av patienter mellan de olika avdelningarna skett via remiss eller telefon. Nu kan även patienten vara delaktig på ett helt annat sätt, säger Christina Wieslander, delprojektledare för Vårdkanalen. Med videosamtal får patienten se, höra och samtala direkt med sin nya sjukgymnast. De får också ta del av dialogen mellan personalen vilket skapar trygghet och en unik delaktighet. Med stöd av kroppsspråket får man också ytterligare bekräftelse på att man har förstått varandra korrekt. 24

26 Videosamtal Videosamtal ger bättre samarbete Möten via videokommunikation används mycket frekvent på rehabkliniken och är i dag en naturlig del av deras arbetssätt. De har haft ett hundratal videomöten där mellan fem och tjugo personer deltagit. Personalen är mycket nöjd med de fördelar som tekniken har fört med sig vilket stärkt samarbetet mellan enheterna. De har fått ut det de önskat och de har byggt sitt framtida arbete utifrån den nya tekniken. Att utrustningen finns tillgänglig på avdelningen är ett stort plus utifrån att den blir lätt nåbar. På sikt kan det innebära att patienterna erbjuds rehabilitering genom att spela olika tv-spel som tränar balans och motorik vilket är en idé som kommit från sjukgymnasterna. Detta är exempel på positiva effekter som ny teknik kan föra med sig. Fördelarna med videokommunikation mellan de båda avdelningarna är flera. Att via rörlig bild kunna resonera om frågor och aktuella problem kring patienten och den behandling som har bedrivits har fört med sig flera fördelar både för sjukgymnaster och för patienter. Samarbetet kring amputationsfrågor har stärkts till exempel när det gäller behandling och utrustning. Videosamtalen har också skapat förutsättningar för bättre överläm- Att utrustningen finns tillgänglig på avdelningen är ett stort plus. Kameran som monteras ovanpå tv-skärmen ger en skarp bild och kan zooma in minsta detalj vilket gör det möjligt att se och granska patientens rörelser noggrant. 25

27 Videosamtal Videosamtal för med sig en annan mötesdisciplin. ningar, effektivisering av verksamheten och möjliggjort att rehabiliterande insatser kan komma igång snabbare. Med sex mils avstånd sparar man både tid och pengar med minskad bilkörning. Även koldioxidutsläppen minskar precis som risken för skador i trafiken. Virtuell mötesplats med många plus Användandet av möten med videokommunikation mellan de båda avdelningarna har även rent Fördelar med videosamtal på rehabkliniken: Att se sin blivande träningsmiljö och sjukgymnast ger patienten ökad trygghet. Sjukgymnasternas gemensamma engagemang blir synligt och patienten får bättre möjlighet att vara delaktig i diskussioner kring sin fortsatta rehabilitering. Smidigare patientöverlämningar än med telefon eller remiss. Förväntas att på sikt leda till kortare väntetider och vårdtider. Bättre och smidigare samarbete mellan personal på rehabkliniken i Karlshamn och Karlskrona. Smidigt sätt för olika former av personalmöten eller andra samarbeten. Mindre bilkörning mellan de båda enheterna sparar tid, ger minskad miljöpåverkan och minskar risken för skador i trafiken. Minskade bilkostnader för landstinget. De hundratal videosamtal på distans som genomförts under drygt nio månader har lett till minskad bilkörning med cirka km. Det innebär att varje person sparat in 200 timmar genom att inte behöva resa till och från olika möten. organisatoriskt lett till flera fördelar. Det är ett smidigt sätt att kalla till olika former av personalmöten då kliniken är uppdelad på två enheter och finns både i Karlskrona och i Karlshamn. Rehabkliniken har många olika arbetskategorier och videokommunikation har blivit en viktig mötesplats för dialog och ett smidigare samarbete, inte bara för sjukgymnasterna utan även för andra yrkesgrupper på kliniken. Videosamtal minskar risken för missförstånd och för med sig en annan mötesdisciplin. Det finns en tydlig start och sluttid vilket leder till minskade kostnader, effektivare och kortare möten vilket i sin tur frigör resurser till annat. Rehabkliniken har ökat sin mottagningsverksamhet utifrån det förbättringsarbete som gjorts och videokommunikation har spelat en betydande roll i sammanhanget. De enkäter som patienter fått besvara efter videosamtalet visar på att de är nöjda. Patienterna känner sig trygga och delaktiga. Det har funnits en oro bland personalen att patienter skulle tycka att det är obehagligt att synas på bild eller att ett videosamtal skulle upplevas som opersonligt. Men det finns ingen patient som uttryckt det utan de är väldigt positiva till videokommunikation, säger Christina Wieslander, delprojektledare för Vårdkanalen. 26

28 Videosamtal 27

29 Videosamtal Det här ligger i tiden Ola Ryttberg, är avdelningschef för sjukgymnastiken på Blekingesjukhuset i Karlskrona. För honom och personalen på rehabkliniken är videokommunikation en självklar del i arbetet som för med sig stora tidsvinster. Ola Ryttberg Hur har ni använt er av videokommunikation? Eftersom rehabkliniken är uppdelad på två sjukhus har vi använt utrustningen i de möten då personal från både Karlshamn och Karlskrona har behövt vara med. Till exempel vid personalmöten, klinikmöten och ledningsmöten eller om några arbetar med andra vårdrelaterade frågor av gemensam karaktär som exempelvis ett vårdprogram. Det är en del av vårt arbetssätt som används på kliniken några gånger i veckan. Jag skulle uppskatta att personalen kopplar upp sig en till tre gånger i veckan och har olika möten. Vad ser du för fördelar med att arbeta så här? Det är ju en enorm tidsbesparing. Tänk vad det kostar att låta fyra läkare från Karlskrona ta sig till Karlshamn för ett gemensamt läkarmöte. Det är mycket pengar som bara rinner ut i sanden varje vecka på restid. Det sparar vi snabbt in med videosamtal. Utrustningen är enkel, fungerar klockrent och har bra sekretess. Det går snabbt att koppla upp och ner sig. Det här är positivt för hela vår kliniks verksamhet. Vi kan på ett enkelt och informellt sätt ha personliga möten trots att man befinner sig på olika platser. Eftersom vi slipper restiden kan fler vara med. Bildkvaliteten gör också att man kan koppla upp sig och samarbeta med dokument direkt 28

30 Videosamtal i tv-bilden, vilket också är en stor fördel. Ibland uppstår situationer då man snabbt behöver kalla till möte och informera personalen. Med video är det smidigt att samla personalen, genomföra mötet och sedan kan alla gå tillbaka till sitt arbete. Vad tycker personalen och patienterna? All personal har varit positivt överraskade över hur enkelt det är att koppla upp sig och hur bra bildkvaliteten är. Det sparar enormt mycket tid och personalen slipper ligga på vägarna och slösa bort värdefull arbetstid. Det har blivit något naturligt, något som sker med automatik. Vi använder hellre videon än sätter oss i bilen om det går. Patienterna uppskattar också det. När det sker överlämningar i till exempel amputationsärenden mellan Karlshamn och Karlskrona har patienten tidigare fått åka hem och vänta på en kallelse. Nu får de möjlighet att se och prata med sin nya sjukgymnast och få en bild av den miljö där rehabiliteringen kommer att genomföras. Det skapar en väldig trygghet. Vilka svårigheter har ni stött på? Inga särskilda tycker jag. Visst var det lite strul i början men det är en försumbar del. Jag ser det mer som barnsjukdomar och något som man får räkna med när ny teknik ska introduceras. Jag tycker att videokommunikation fyller en viktig funktion när den används på det här sättet. Det här är ett smidigt sätt att arbeta som förenklar på många olika vis. Jag kan inte se annat än fördelar. Vad ser du för framtida utvecklingsmöjligheter med stöd av videokommunikation? Det här ligger i tiden. Bildkvaliteten är fantastisk och användningsområdena är flera. En möjlig utveckling är att använda videokommunikation till exempel vid amputationsronder. Med tanke på läkarbristen skulle det vara ett sätt hantera bristen på läkare. Vid behov kan en läkare koppla upp sig och till exempel titta på ett sår och se om det är akut eller om det ser ut som förväntat. Personalen slipper ligga på vägarna och slösa bort värdefull arbetstid. 29

31 Videosamtal Forskare med full fokus Lyckade samarbeten Christel Borg är universitetslektor på sektionen för hälsa på Blekinge Tekniska Högskola, BTH, och handledare till doktorander i delprojekten Vårdkanalen och Vårdplanering på distans. Roll: Jag har varit med som en del av Vårdkanalen från BTH:s sida från början. Redan i förstudien till Syster Gudruns fullskalelabb gjorde doktoranden och jag datainsamlingen till projektet Öga till öga som senare resulterade i delprojektet Vårdplanering på distans. Jag och den doktorand som jag handledde samlade in data i form av intervjuer. Resultatet publicerades i en magisteruppsats och i en artikel som publicerades i en vetenskaplig tidsskrift. Jag har alltså mestadels fungerat som handledare för doktorander inom delprojekten Vård kanalen och Vårdplanering på distans, men också som part från BTH i olika möteskonstellationer. Christel Borg Upplevelse av projektet: Samarbetet med verksamheten har varit särskilt intressant. Forskning i all ära men kan den genomföras tillsammans med användarna, som i vårt fall är patienter i hemmet som är i behov av vård, och vårdpersonalen är det helt fantastiskt. Implementeringen blir enligt mig mycket enklare om alla parter får vara med under hela processen. Det har också varit värdefullt att under projekttiden få träffa så 30

32 Videosamtal många trevliga människor, både på Blekinge kompetenscentrum och de personer som skulle testa vårdkanalen i hemmet. Utmaning: Det är inte guld och gröna skogar att genomföra projekt där det inte går att förutspå vad som ska ske. Vi lever i en föränderlig värld och det har vi fått känna på under projekttiden. Det är svårt att bedriva forskning när förhållandena är så instabila. Om inte annat så medför det problem om du samtidigt ska försöka bedriva forskning i en föränderlig verksamhet. Vid sidan om Syster Gudruns fullskalelabb, SGF hade jag ett projekt om digitala spel och äldre. Beröringspunkterna till SGF var stora och under hösten 2010 ordnades en workshop på temat digitala spel inom ramen för SGF där jag var en av huvudföreläsarna. Resultatet från den studien finns publicerad i Socialmedicinsk tidsskrift nr 3/2010 och har titeln Digitala spel en möjlighet till rehabilitering och social samvaro i särskilda boenden. Minnesvärt: Projektet medförde att jag tillsammans med mina två doktorander fick en poster accepterad vid en konferens i Sydney och det var verkligen en minnesvärd händelse. Vi hade en fantastisk vecka tillsammans i Australien. 31

33 Videosamtal Forskare med full fokus Närhet skapar verklighet Lina Nilsson är doktorand i Tillämpad Hälsoteknik på sektionen för hälsa på Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Roll: Min forskning har varit knuten till delprojektet Vårdkanalen. Upplevelse av projektet: Det jag har upplevt som det extra värdefulla är att vi har jobbat nära verksamheten hela tiden i projektet. Den närheten är så viktig för att kunna utveckla verktyg i arbetet som faktiskt medborgare och personal har varit med och påverkat designen på. En närhet skapar också en verklighet i projektet vi testar i en verklig miljö för att se om verktyget fungerar. Att få den möjligheten är fantastiskt eftersom den ger verkliga reaktioner och direkt resultat. Jag tar med mig många saker i min ryggsäck från det här projektet, först och främst många och konstruktiva möten med spännande människor. Dessa fina möten med användare och personal kommer alltid att finnas med mig. Jag känner en stor respekt för det fina jobb hälso- och sjukvårdspersonal gör i alla lägen, jag är så tacksam för att jag har fått möjlighet att följa dem i deras arbete. Jag tar också med mig spännande erfarenheter av att arbeta tillsammans mellan organisationer och avdelningar och vad som krävs för att det samarbetet ska flyta på. Lina Nilsson Utmaning: Jag ser utmaningar som något konstruktivt och något som kräver kanske det lilla extra för att lösas. Visst har vi stött på många utmaningar när exempelvis 32

34 Videosamtal tekniken inte ville fungera som vi önskade att den skulle och när vi insåg att organisationer oftast är som en hel palett av olika färger med relationer och vägar emellan sig som måste tas hänsyn till. Jag tycker vi har mött utmaningarna och gjort något bra utav dem. Minnesvärt: Det finns många minnen från det här projektet. Jag och min handledare har varit med från början när vi satt på Tullgårdens vårdcentral och lyssnade på Syster Gudruns visioner om hur framtidens hälso- och sjukvård skulle se ut. Det är kul att ha varit med från början. Jag kommer så klart alltid att minnas alla spännande möten med användare och personal som vi har haft och alla spännande idéer som vi har kommit på under dessa möten. Ja, det har varit mycket skratt och en otrolig kreativitet när användare själva får vara med och fundera på hur tekniken ska se ut. Jag kommer också att minnas hur imponerade konferensdeltagare har varit när vi har pratat om att vi jobbar så nära verksamheten. Ett annat minne är hur vi har jobbat hårt i vårt projekt och i forskningen och hur roligt vi samtidigt har haft det jag, handledare, forskningskollegor, projektledare, projektdeltagare och användare! 33

35 Vårdplanering Vårdplaneringar på distans är här för att stanna Det virtuella mötet har stora utvecklingsmöjligheter i framtidens sjukvård. Vårdplanering på distans och andra konsultationer med hjälp av videokommunikation sparar både tid och pengar och är dessutom klimatsmart. Magnus Stentagg Det finns olika modeller för hur man i dag arbetar vid planeringen inför en patients hemgång efter en sjukhusvistelse. Det traditionella sättet som man arbetat utifrån i Blekinge innebär ett möte där patient, anhöriga och alla berörda yrkesgrupper från kommun och landsting träffas. På mötet tas olika insatser inom vård, omsorg och rehabilitering upp vilket tar från 40 minuter till över en timme. Med videokommunikation på distans tar en genomsnittlig vårdplanering istället omkring 20 minuter. Syftet med delprojektet Vårdplanering på distans var att visa hur man med hjälp av digital teknik kan komplettera och effektivisera vårdplaneringar och andra möten. De vårdplaneringar som genomförts inom projektet visar på en rejäl tidsbesparing, både sett till själva mötestiden och restiden till och från mötet. Med det här arbetssättet minskar vi även koldioxidutsläpp och risken för trafikskador, säger delprojektledare Magnus Stentagg. Underlättar och sparar tid Målgruppen har varit främst äldre och multisjuka patienter som är medicinskt färdigbehandlade och som behöver olika former av insatser i hemmet. Att finna en tid som passar alla inblandade är en utmaning i sig. Anhöriga kan också ha 34

36 Vårdplanering problem med att komma ifrån sitt arbete eller har långt att köra. Tidigare var det svårt för sjuksköterskan på avdelningen att vara med på hela mötet men med en mötestid på 20 minuter är det möjligt. Förut fick biståndshandläggaren ofta leta reda på den patientansvariga sjuksköterskan för att berätta om vilka insatser som planerats vilket var tidskrävande för båda. Nu får avdelningssjuksköterskan all information direkt. I nuläget har sju avdelningar på de båda sjukhusen i Blekinge utrustats med den teknik som krävs för att genomföra videobaserade vårdplaneringar. Tekniken bygger på två olika upplägg där den ena lösningen är en vanlig webbkamera som är kopplad till en dator och där bilden projiceras på en vit duk på avdelningen med hjälp av en projektor. Alternativet är att montera fast en mycket avancerad kamera ovanpå den stora tv-skärmen som ger en ytterst skarp bild och som kan zooma in minsta detalj. Det ger medverkande personal goda förutsättningar att se och granska rörelser noggrant. Ökar äldres trygghet På Blekingesjukhuset genomförs omkring vårdplaneringar varje år. Hittills i projektet har runt 120 vårdplaneringar gjorts på distans. Istället för att samla alla som deltar i ett vårdplaneringsmöte På ortopedkliniken har videokommunikation framgångsrikt använts i vårdplaneringar på distans. 35

37 Vårdplanering Fördelar med vårdplanering på distans: Effektivare och mer strukturerad vårdplanering. Mindre tid på vägarna ger mer tid för patientarbete. Det går snabbare att få till ett möte där många olika yrkesgrupper ska delta vilket minskar vårdtiden för färdigbehandlade patienter. Mötestiden per patient har mer än halverats från 40 minuter till över en timme ner till i genomsnitt 20 minuter. Ger anhöriga som kan ha problem med att komma ifrån sitt arbete, bor på annan ort eller har långt att köra möjlighet att vara med. Mindre bilkörning ger minskad miljöpåverkan och minskar risken för skador i trafiken. De 120 vårdplaneringar på distans som hittills gjorts har lett till minskad bilkörning med cirka km. Minskade bilkostnader för landstinget. på en plats kopplar de medverkande upp sig via en dator och har ett virtuellt möte tillsammans med patienten. En möjlighet för anhöriga som inte kan medverka men som har tillgång till en dator med webbkamera är att få en särskild länk i ett mejl skickat till sig som de klickar på för att få vara med på bild. Eller så deltar de i videomötet via telefon. De enkäter som patienter, anhöriga och medverkande personal fått svara på visar att patienten och deras anhöriga upplever det digitala mötet mer positivt än personalen. Magnus Stentagg tror att personalens ibland avvaktande inställning till IT-teknik inom hälso- och sjukvården kan ha sin förklaring i yrkesrollen. Personalen värnar naturligtvis om den äldre patienten och vill ge ett tryggt omhändertagande. Flera uttrycker att de tycker synd om patienten som inte erbjuds ett fysiskt möte. De vill skydda patienten och gör det i största välmening. Det är deras personliga åsikter, attityder och värderingar som styr och som de riskerar att föra över på patienten. Men det ska poängteras att det finns en stor blandning i vad personalen tycker, säger Magnus Stentagg. Patienter och anhöriga säger det rakt motsatta. De upplever att de fått ett personligt och professionellt bemötande. De är väldigt nöjda med ljud, bild, smidigheten och att få komma till tals utan att bli avbrutna. Videokonferens kräver nämligen en helt annan samtalsdisciplin. När en pratar måste de andra vara tysta annars hör inte alla vad som sägs. Framtida möjligheter I dagsläget har Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommun möjlighet att koppla upp sig och ringa upp de här avdelningarna. Arbetet med att även inkludera Ronneby och Karlskrona kommun är på gång. Vårdplaneringar på distans har kommit för att stanna i Landstinget Blekinge. Tanken är att alla avdel- 36

38 Vårdplanering ningar på sjukhusen och kommunerna i länet ska vara med och vårdplanera via videokommunikation. I förlängningen skulle Magnus Stentagg gärna se att även distriktsläkaren kan koppla upp sig eftersom det är de som ansvarar för patienterna när de återvänt hem. Att distriktsläkaren får presentera sig är värdefullt för patienten. Ju fler yrkeskategorier som är med desto bättre kvalitet blir det på vårdplaneringar. Virtuellt möte med vårdplanering på distans Vid vårdplaneringar medverkar förutom patienten och anhöriga till exempel distriktssjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, olika yrkesgrupper som har varit involverade i patientens behandling på sjukhuset och kommunens biståndshandläggare. Anhöriga som inte kan medverka men som har tillgång till en dator med webbkamera får en särskild länk i ett mejl som de klickar på för att få vara med på bild, eller så deltar de i videomötet via telefon. 37

39 Vårdplanering Ledare måste hitta vägar förbi hinder Malin Hofflander, är verksamhetschef för den länsövergripande hemsjukvården i Blekinge och industridoktorand i Tillämpad hälsoteknik på Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Hon tycker att man måste våga prova ny teknik som effektiviserar arbetet. Malin Hofflander Du har varit engagerad i delprojektet Vårdplanering på distans sedan start. Hur kommer det sig? Det började redan när jag var chef inom primärvården i Sölvesborg. När vi undersökte möjligheten med att börja vårdplanera på distans kopplades BTH in och gjorde intervjuer med personalen. Frågan var hur de såg på traditionella vårdplaneringar och vilka tankar de hade kring en teknisk lösning som videokonferens. Och nu skriver du en avhandling som handlar om användandet av ny teknik inom hälso- och sjukvården. Ja, jag tyckte att personalens reaktioner var så intressanta eftersom de först tyckte att det var en väldigt smart lösning med vårdplanering på distans. Men när de började jobba med det kom invändningarna. Plötsligt såg man inte längre fördelarna utan bara problemen. Vad beror den vändingen på? Är det för att vi inte kan eller inte vill? I min avhandling fokuserar jag på ledarskapets betydelse vid införande av ny teknik i vården och hur organisationens olika nivåer är rustade för att hantera och stötta förändringar. Det finns många in- 38

40 Vårdplanering tressanta frågeställningar att finna svar på tycker jag. Vad har du kommit fram till? Att det handlar mycket om hur man som ledare möter människors farhågor. Att det är viktigt att våga ta tag i det och vara tydlig. Många bra lösningar testas inte på grund av rädsla och ovilja. Som ledare måste man hitta vägar förbi hinder. Kanske skulle det inte vara tillåtet att vägra nya tekniska förändringar som bidrar till effektivare arbete. Det är också viktigt att de beslut som tas kommuniceras ut i organisationen för att skapa förståelse och få det att fungera. Det finns tendenser i större verksamheter att bara se till sitt och inte förstå varandras världar. Vilka förbättringar leder egentligen de här IT-lösningarna till för personalen inom hemtjänsten, hemsjukvården och på sjukhuset? Vi måste visa mer förståelse och mer ödmjukhet inför varandras jobb. Och inse hur viktigt det är att se samarbetet runt patienten. Hur mycket beror på attityder och vanor? Mycket. Vanans makt är otroligt stor. Det man kan är enkelt och det man inte behärskar är svårt och jobbigt. Det är därför det är så svårt att förändra. Det är en del som går runt med en övertygelse som inte stämmer, till exempel när det gäller äldre och teknik. Att kommunicera via en tv-skärm är inget konstigt för den äldre generationen, det visar de enkäter som gjorts i projektet. Alla möten måste inte ske ansikte mot ansikte. I dag är det svårt att hinna med vårdplaneringar eftersom patienten ska hem så fort. Och om det nu finns lösningar på det problemet, ska vi inte använda det då? Att förändra attityder tar tid och under projektets gång har fler och fler sett fördelarna med det här arbetssättet och de kan inte tänka sig att gå tillbaka till traditionell vårdplanering. Vilka vinster och möjligheter till utveckling ser du med vårdplanering på distans? Det finns så mycket vinster att det inte går att avstå. I stället för en halv arbetsdag som en vårdplanering tar för personal från Sölvesborg som ska åka till Karlskrona klarar man av det på 20 minuter via nätet. Tidsvinsten är enorm. Det leder till mindre bilkörning, mindre risk för trafikolyckor och det är skonsammare för miljön. När det gäller framtiden så är en möjlig utveckling att bara ha ett kortare möte innan en patient skickas hem från sjukhuset. En grundligare vårdplanering görs först när patienten är på plats i hemmet. Det är ju egentligen först då som man tydligt ser vilka insatser och behov som finns. Det finns så mycket vinster att det inte går att avstå. 39

41 Vårdmöte på webben Virtuell mötesplats i hälsans tecken Med det virtuella hälsotorget får vårdcentralerna ytterligare ett redskap i sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete. En mötesplats på webben där samtal och information om hälsa och livsstil står i fokus. Minifakta: Ju tidigare ohälsa upptäcks desto bättre möjligheter har man att förebygga sjukdomar och skapa en sund livsstil. Redan i dag har vårdcentralerna en viktig roll i det arbetet genom att informera kring livsstilens betydelse och ge rådgivning och stöd i hälsofrågor för dem som behöver det. Att prioritera och satsa på hälsofrämjande insatser är ett sätt att klara framtidens utmaningar. Levnadsvanor som tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet spelar en avgörande roll för sjukdomar som står för en allt större del av den Idén om Virtuellt hälsotorg kom från de fysiska hälsotorgen som fanns i anslutning till ett apotek i varje stad i Blekinge vid projektstarten. Hälsotorgen bemannades av personal från vårdcentralen och apoteket. Men när Apoteket drog sig ur samarbetet och Hälsovalet infördes 2010 lades de ner. totala sjukdomsbördan. Att arbeta mer förebyggande och föra in ett hälsotänk på alla nivåer i vården är en investering som kommer att betala sig, både för hälso- och sjukvården och den enskilda medborgaren. För att få en mer positiv och jämlik hälsoutveckling i Blekinge har delprojektet Virtuellt hälsotorg tagit fram nya tekniska lösningar som komplement till det personliga mötet. För att öka tillgängligheten och möta de krav och förväntningar som finns behöver vi skapa fler ingångar till vårdcentralerna. Det finns många hälsosajter i dag som är kommersiella. Men en evidensbaserad webbsida som drivs av landstinget har en helt annan trovärdighet och kvalitetsstämpel, menar Christina Wieslander, delprojektledare för Virtuellt hälsotorg. 40

42 Vårdmöte på webben Hälsotjänster i Ronneby Resultatet blev en virtuell mötesplats på webben där Blekinges invånare och personal från vårdcentralen kan mötas och kommunicera. Här finns även information om hälsa med lokal förankring och tjänster som chatt, mejl, anslagstavla och tidsbokning. Med ett lokalt virtuellt hälsotorg stärker vi kunskapen om hälsa och vi kan också nå fler människor med en webbsida som är tillgänglig dygnet runt. Det är kostnadseffektivt och leder till vinster både för medborgaren och för hälso- och sjukvården. Redan från start har Ronneby vårdcentral, som sedan tidigare varit drivande i det hälsofrämjande arbetet med sin livsstilsmottagning, haft en central roll. För att utveckla sidan och ta del av de krav och förväntningar som fanns skapades en särskild arbetsgrupp med bland annat representanter från Ronneby vårdcentral, befolkningen i Ronneby och forskare från Blekinge Tekniska Högskola, BTH, som fick dela med sig av sina synpunkter och önskemål. I ett senare skede deltog även Ronneby kommuns folkhälsosamordnare. Det öppnades en lokal mötesplats i anslutning till Ronneby vårdcentral som gick under namnet Verkstaden. Där kunde arbetsgruppen gå in när det passade och se vad som gjorts och ge synpunkter och förslag. Vi hade också ett nära samarbete med gymnasieskolan Kunt Hahn, inriktning IT, som var med och tog fram prototyper av webbsidan. Det har varit en spännande och givande process. Vi har fått ta del av många bra tips och idéer. Det har också varit intressant att se hur hälsoorienterad den yngre generationen är, de fokuserar mer på hälsa än på sjukdomar, säger Christina Wieslander. Förändrade attityder I fem veckor under hösten 2010 fick ett femtontal hushåll testa webbsidan. De fick prova på de interaktiva tjänsterna som bland annat chatt, forum, mejl, tidbokning för hälsosamtal och blodtrycksmätning. Att kunna föra en dialog med vårdcentralen, hämta information om hälsa och boka tider från hemmet när det passade dem var mycket uppskattat, berättar Christina Wieslander. Vi kan också se att de upptäckt och fått ökad kunskap om sjukvårdsrådgivningens hemsida 1177.se och deras hälsofrämjande webbsida Liv och Hälsa. Deras Att föra in ett hälsotänk i vården är en investering som kommer att betala sig. I en särskild verkstad på vårdcentralen fick medborgarna vara med och utforma det virtuella hälsotorget. 41

43 Vårdmöte på webben En service som medborgarna kan ta del av när de vill och kan. vetskap om de här sidorna var i stort sett obefintliga innan. Även personalen på Ronneby vårdcentral har som ett resultat av projektet stärkt och utvecklat sitt hälsoarbete. Det virtuella hälsotorget ses som en viktig service som bidrar till bättre kvalitet och ökar tillgängligheten. Attityden till interaktiva tjänster har förändrats och blivit mer positiv under projektets gång. Personalen vill gärna utveckla e- tjänsterna för att kunna ge en så bra och jämlik hälso- och sjukvård som möjligt. De ser möjligheterna och säger att det här är framtiden! Att boka och välja tid hemifrån, chatta och mejla är några av önskemålen. Det har funnits en viss avvaktan till dessa tjänster från hälsooch sjukvårdens sida. Att besvara chatt och mejl kan vara resurskrävande och kräver rätt kompetens. På en tvådagarsutbildning där BRIS föreläste och hade workshop på temat Hur ska man förhålla sig till mejlsvar och frågor via chatten? fick personalen lära sig mer om att kommunicera via webben. Tidsbokning är populärt men det finns en viss oro att släppa kontrollen och låta patienter själv boka in sig på besök. Men undersökningar visar att det snarare kan minska trycket till vårdcentralerna. Många framtida möjligheter Hur ser då framtiden ut för det virtuella hälsotorget i Blekinge? Personalen är positiv och vill utveckla e-tjänsterna för att kunna ge en så bra hälso- och sjukvård som möjligt, säger Christina Wieslander, delprojektledare för Virtuellt Hälsotorg. 42

44 Vårdmöte på webben Redan i dag finns Landstinget Blekinges e-tjänst Mina vårdkontakter på 1177:s hemsida där medborgare erbjuds ytterligare möjligheter till kontakt och service. Genom att skaffa ett konto med egen inloggning kan medborgaren bland annat förnya recept, beställa vaccin och tester, boka och avboka tider och ställa frågor till personalen. Enligt planer ska de tjänster som finns på Mina vårdkontakter även finnas på Landstinget Blekinges hemsida med start Det virtuella hälsotorget blir alltså en integrerad del av se och ltblekinge.se och tjänsterna nås på båda platserna. På 1177:s hälsofrämjande sida Liv och Hälsa kommer även regional information, länkar och artiklar finnas. Ronneby vårdcentrals hälsoarbete kommer att lyftas fram på förstasidan och på deras hemsida på ltblekinge.se kommer deras patientskolor kring till exempel diabetes och högt blodtryck och livsstilsmottagning få en mer framträdande plats. På hemsidan kommer också chatten och diskussionsforum finnas tillgänglig. Christina Wieslander ser ett lokalt virtuellt hälsotorg i Blekinge som en utmärkt arena där vårdcentralerna har goda förutsättningar att arbeta förebyggande, inspirera till att ändra livsstil och stödja goda val i livet. En service som medborgarna kan ta del av när de vill och kan. I projektet under testperioden arrangerades olika temakvällar på Ronneby vårdcentral som handlade om fysisk aktivitet, kostens betydelse och vardagskriser. Föreläsningarna filmades och lades sedan ut på hälsotorget. I en fortsatt utveckling av de interaktiva tjänsterna kan det bli möjligt att ta blodtryck hemma och sedan skicka in svaren. Eller att personer med till exempel diabetes kan ta prover hemma och lagra svaren för att ge läkaren bättre och ett mer korrekt underlag för sina bedömningar. Möjligheterna är flera, konstaterar Christina Wieslander. Finns på Facebook För att skapa fler informationskanaler om sitt hälsoarbete har Ronneby vårdcentral som första vårdcentral i Blekinge startat en egen sida på Facebook. Positiva effekter av Virtuellt hälso torg: Kunskapen om hälsoinformation som finns lokalt har stärkts. Sökmönstret på nätet har förbättrats och kunskapen ökat om sjukvårdsrådgivningens webbsida 1177 och deras hälsofrämjande webbsida Liv och Hälsa hos både personal och medborgare. Kunskapen om livsstilstester med professionella stöd har ökat. Bättre kunskap om hur olika livsstilsval kan påverka den egna hälsan. Mer kunskap om e-hälsa. 43

45 Vårdmöte på webben Att chatta ställer höga krav på personalen Pia Carlström är distriktssjuksköterskan på Ronneby vårdcentral som chattade, mejlade och fixade tidsbokningar när det virtuella hälsotorget testkördes. Hur gick det att kommunicera med patienter via webben? Bra, det var kul! Vi lade upp tider för bokning av hälsosamtal och undersökning av blodtryck på sidan som de fick välja från. På chatten svarade jag på frågor som rörde allt möjligt. Vi körde testet när svininfluensan kom så det var väldigt många frågor om det. Utifrån deras behov lotsade jag dem också vidare till läkare eller andra specialister på vårdcentralen. Jag hänvisade också mycket till sjukvårdsrådgivningens hemsida 1177 som erbjuder bra rådgivning men som få kände till. Vad ser du för fördelar med att arbeta så här? Jag är ju en förespråkare för att vi ska ha mycket mer digital kontakt med våra patienter. Det är ytterligare ett sätt att öka hälsomedvetandet och nå ut till fler när de har tid. Inte bara under våra öppettider. Att kunna boka från hemmet på kvällar och helger och välja tid själv är en bra service. Dessutom kan patienterna lita på att den information som finns hos oss är säker och bygger på vetenskap. Här kan de också få information om vad som händer lokalt med allt från föreläsningar, gympa och att vi som nu på Ronneby vårdcentral kör igång sömn- eller stresskola. Pia Carlström Vad tyckte personalen och patienterna? Patienterna tyckte det var häftigt att få svar så snabbt och de uppskat- 44

46 Vårdmöte på webben tade servicen och tillgängligheten. Jag tycker att personalen har fått ett ökat hälsomedvetande och mer förstått vikten av att arbeta förebyggande. Det gjorde de innan också men jag tycker att det har fördjupats och fått en mer självklar plats i det dagliga arbetet. Det förebyggande arbetet har helt enkelt fått en högre status. Men att arbeta med virtuellt hälsotorg förutsätter en viss datorvana och det är inte alla som känner att de behärskar tekniken. Vilka svårigheter har ni stött på? Ja, det finns ju många lagar som vi måste ta hänsyn till. När vi använder chatt och mejl måste det vara fullständigt säkert på grund av patientsäkerheten och tillgången till journalsystem. Ingen får ta sig in i sjukvårdssystemet. Att föra dialog med patienter via chatt och mejl ställer också höga krav på vårdpersonalen. Vi skriver på ett annat sätt än vi pratar, man hör inte nyanser, andning eller tonläge som rådgivande distriktssjuksköterska ligger det helt i min tolkning. I mejl eller i forum finns det tid att fundera om det finns något annat som ligger bakom. Under en chatt har jag bara tiotjugo sekunder på mig att svara annars kopplar patienten ner sig. Men med rätt utbildning tror jag att det fungerar, särskilt där det redan finns en etablerad kontakt, som till exempel för astma-, diabetes- och blodtryckpatienter. Att chatta eller mejla istället för att hela tiden försöka nå varandra på telefon skulle underlätta kontakten. Vad ser du för fördelar med ett virtuellt hälsotorg och andra webblösningar när det gäller vår framtida hälsa? För att arbeta mer hälsofrämjande behöver vi hitta nya sätt att nå ut till fler så att vi kan berätta om vad som händer lokalt och vad vi kan erbjuda för stöd. Landstingets e-tjänst Mina vårdkontakter som finns på 1177:s hemsida är ett sätt. Genom att skaffa ett konto med egen inloggning kan patienter bland annat förnya recept, beställa vaccin och tester, boka och avboka tider och ställa frågor till personalen. Enligt planer ska de tjänster som finns på Mina vårdkontakter även finnas på Landstinget Blekinges hemsida med start Dessutom finns Ronneby vårdcentral även på Facebook. Vi startade sidan för att erbjuda ytterligare en möjlighet till att kontakta oss och få information om vad som händer hos oss. Vi har inte råd att alltfler blir sjuka för att vi lever på fel sätt. Vi har många livsstilsrelaterade sjukdomar som vi kanske inte kan bota helt men som vi kan fördröja. Vi måste ta ansvar för hur vi lever och mår. Det krävs egentligen inga större förändringar, det kan vara små saker som att sova bättre, vardagsmotionera och stressa mindre. Vi har inte råd att alltfler blir sjuka för att vi lever på fel sätt. 45

47 Vårdmöte på webben Forskare med full fokus Värdefullt med delaktighet Ewy Olander är sjuksköterska, universitetslektor och fil.dr på sektionen för hälsa på Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Ewy Olander Roll: I delprojektet Virtuellt hälsotorg har jag deltagit som forskare med erfarenhet av forsknings- och utvecklingsarbete inom primärvården. Jag har bidragit med vetenskapligt underlag för upplägg, genomförande och metoder för att kunna genomföra projektet enligt den delaktighetsmodell som fanns för forsknings- och utvecklingsarbetet där alla personer i projektet medverkar och har inflytande. Jag har också med min kunskap och forskning inom hälsokommunikation bidragit med kunskaper i det virtuella hälsotorgets utformning och påmint om det hälsofrämjande perspektivet och medverkat till att delaktighet genomsyrat projektet. Upplevelse av projektet: Jag tar med mig betydelsen av att som medborgare få vara delaktig. De representanter från befolkningen som deltog i arbetsgruppen och som testhushåll var väldigt positiva. De såg det som mycket värdefullt att få vara med och kunna påverka hur kommunikationen skulle fungera mellan patienter och vårdcentral och att ha inflytande på vilket innehåll som är viktigt att ha med. Jag vill också lyfta fram personalens stora intresse av hälsofrämjande och förbyggande arbete och hur de vill hitta former för hur de skall kunna arbeta bättre och mer med detta. 46

48 Vårdmöte på webben Utmaning: En utmaning har varit att göra det som vi ansåg vara viktigt i projektet att samverka och kommunicera i en arbetsgrupp med både lekmän och experter, där deltagare representerar olika professioner som är experter inom sina områden och en lokalbefolkning som har olika behov och förutsättningar. En av forskningsfrågorna har fokus på denna process. Minnesvärt: Ett av de fina minnen som finns hos mig är bilden av vår Hälsotorgs-verkstad, ett rum på Ronneby vårdcentral, där vi under den första delen av projektet tillsammans formade en prototyp för Virtuellt hälsotorg. Vi skapade ett rum med väggarna fulla med postrar, texter och figurer som byggde på såväl befolkningsrepresentanternas som personalens behov och önskemål om hur ett virtuellt hälsotorg skulle utformas. 47

49 Vårdmöte på webben Forskare med full fokus Imponerande engagemang Amina Jama Mahmud är doktorand på sektionen för hälsa på Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Roll: Jag har deltagit och studerat utvecklingsprocessen av delprojektet Virtuellt Hälsotorg. Upplevelse av projektet: Det som har varit värdefullt under den här tiden är hur folk från olika professioner och med olika bakgrund arbetat och haft roligt tillsammans. Detta trots att privatpersoner från Ronneby ställde upp under lång tid och dessutom gjorde det helt gratis. Engagemanget var stort bland deltagarna i projektet. Som forskare stärktes min tro på vikten av delaktighetsstudier där berörda personer får en möjlighet att äga, driva och utvärdera utvecklingsarbetet. Utmaning: Det har varit många utmaningar under processens gång. Bland annat höll inte tidsplaneringen, det fanns även en osäkerhet kring projektet och brist på resurser när de behövdes. Många av dessa svårigheter berodde på organisationsförändringar och ibland brist på kommunikation. Amina Jama Mahmud Minnesvärt: Eftersom vår forskningsansats byggde på delaktighet av professionella och lekmän på lika villkor, innebar det att de personer som deltog i arbetsgruppen blev informella medforskare och fick tillgång till allt som berörde projektet, inklusive en del av mina anteckningar. Detta ställde en del krav både på mig och på dem men det var förvånansvärt roligt. Jag har 48

50 Vårdmöte på webben utvecklat min analytiska förmåga från all input jag har fått av deltagare i projektet. Jag har publicerat två konferensartiklar än så länge och ytterligare tre artiklar kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Jag har deltagit i fyra konferenser, flera av dem utomlands, där jag presenterat min forskning och fått mycket bra feedback. Många som lyssnade tyckte att vår forskningsansats var mycket spännande och en del ville prova att skapa våra verkstadskoncept i sina hemländer eftersom de ansåg det som ett bra sätt att engagera invånarna i forskning och utvecklingsprocess. 49

51 Ung på nätet Arbetet med ungas hälsa kräver nytt tänkande I dag är ungdomars behov av kontakt via nätet med hälso- och sjukvården större än vad som erbjuds. För att möta ungdomar på deras arena har en virtuell ungdomsmottagning skapats. Det finns många ungdomar i länet mellan 13 och 25 år som behöver vägledning och stöd i att stärka sin identitet i sociala relationer. Unga killar och tjejer som behöver få prata med psykologer och kuratorer, få information om preventivmedel och könssjukdomar med mera. Samtidigt brottas den länsövergripande ungdomsmottagningen med begränsad tillgänglighet. Dessutom är det svårt att nå ut och skapa kontakt med ungdomar, framförallt till killar. De är kraftigt underrepresenterade endast var tionde har besökt en ungdomsmottagning. Det är känsligt. Många killar kanske drar sig för att gå till en ungdomsmottagning eftersom de tycker att det är jobbigt och är rädda för att möta någon de känner i väntrummet. Killar har inte en naturlig ingång till ungdomsmottagningen så som tjejer har med till exempel preventivmedel, säger Magnus Stentagg, delprojektledare för Virtuell ungdomsmottagning. Med brist på mötestider och begränsade möjligheter till telefonkontakt fanns det behov av nya arbetssätt för att kunna ge ungdomar stöd och hjälp med god kvalitet som ett komplement till det personliga mötet. Resultatet blev delprojektet Virtuell ungdomsmottagning, även kallat BUMO, som vänder sig till ungdomar mellan 13 och 25 år. Borde vara en självklarhet Mellan 80 och 95 procent av alla ungdomar är på nätet dagligen enligt BRIS. Och väldigt många använder så kallade smartphones dagligen. Varför inte vara där ungdomar befinner sig, frågar Magnus Stentagg. Internet ska vara ett självklart alternativ, en extra möjlighet så att ungdomar inte bara är hänvisade till telefon och mottagningsbesök. Vi 50

52 Ung på nätet ville skapa en hemsida där Landstinget Blekinges ungdomsmottagning anpassar sig till ungdomar för att möta deras behov av att både mejla, boka tid, beställa klamydiatest och chatta med personalen. Efter att slutligen ha hittat rätt teknisk lösning som passar i landstingets miljö var prototypen klar i början av Under framväxten av den virtuella ungdomsmottagningen har man haft hjälp av olika arbetsgrupper som fått tycka till och ge förslag. Gruppen har bestått av killar och tjejer i Blekinge som går i mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet och i resursklass med särskilda behov. Även ungdomsmottagningens personal har varit aktiva i utarbetningen av sidan. Den virtuella ungdomsmottagningen erbjöd både mejlkontakt och möjlighet till att chatta med personal. Det gick att boka tid till möten och det fanns även en presentation av de olika yrkesgrupperna som arbetar på en ungdomsmottagning. På anslagstavlan fanns kortare information om bland annat utbildningsdagar, informationsträffar, ändrade öppettider och svar på vanligt förekommande frågor. Om ungdomen söker specifik information om till exempel könssjukdomar finns det länkar till den nationella ungdomsmottagningens hemsida, umo.se. Där finns också artiklar och information om sex, alkohol och droger, våld och kränkningar, kärlek och vänskap. Vi är ett komplement till den nationella ungdomsmottagningen på nätet. Vårt mål har varit att lyfta det lokala och förmedla vad vi i Blekinge har att erbjuda av stöd, hjälp och rådgivning. Framtida potential För att öka samarbetsmöjligheter kring den virtuella ungdomsmottagningen arrangerade projektet tillsammans med BRIS en tvådagarsutbildning. Bland annat delade BRIS med sig av sina erfarenheter av sin webbaserade verksamhet på temat Hur ska man förhålla sig till mejlsvar och frågor via chatten?. Över 30 personer deltog från landstinget, kommunerna och polisen. Polis och kommunerna har ett samarbete sedan tidigare men här fick landstingets ungdomsmot- Varför inte vara där ungdomar befinner sig? Det är svårt att nå ut och skapa kontakt med ungdomar, särskilt till killar - bara var tionde kille har besökt en ungdomsmottagning. 51

53 Ung på nätet tagning en viktig möjlighet att presentera sig och skapa kontakter. Vi jobbar ju alla med ungdomar fast på olika ställen, säger Magnus Stentagg. Kursen var mycket uppskattad och deltagarna var positiva till den virtuella ungdomsmottagningen och såg flera utvecklingsmöjligheter och fördelar med en gemensam plattform i arbetet med att stödja barn och ungdomar i Blekinge. Hemsidan skulle bli mer levande med flera aktörer inblandade och vi skulle kunna erbjuda dialog med både gynekologer, polis och fältassistenter på chatten, menar Magnus Stentagg. Det finns en del kvar att diskutera eftersom olika Med en virtuell ungdomsmottagning är inte bara ungdomar hänvisade till telefon och mottagningsbesök. myndigheter styrs utifrån olika sekretessfrågor och har olika ekonomiska möjligheter. Vi får se hur det utvecklar sig. Kanske kan vi i framtiden i Blekinge ha en gemensam sida som vi finansierar tillsammans. En idé som arbetades fram i projektet var en särskild applikation i smartphones där ungdomar med ett enkelt tryck skulle kunna komma åt valda delar från hemsidan. En annan del i applikation var Nattknappen. Genom att klicka på applikationen kunde killar och tjejer gratis ringa upp Nattvandrarna när de var på väg hem på kvällar och nätter. Under tiden ungdomen tog sig hem fanns nattvandraren hela tiden i telefonen som sällskap. Tyvärr hann detta inte utvecklas vidare i projektet. Men Nattvandrarna var mycket positiva till den version vi tog fram. Behovet är stort Den virtuella ungdomsmottagningen kommer att införas och bli en del av landstingets ungdomsmottagningar. I nuläget är det tänkt att det ska gå att komma åt den virtuella ungdomsmottagningen både via UMO, den nationella ungdomsmottagningens hemsida och via ltblekinge.se landstingets hemsida. Målet är att även kunna erbjuda chatt och tidsbokning via nätet. Det har visat sig att hela 60 procent av de samtal som tas 52

54 Ung på nätet emot under ungdomsmottagningens telefontider gäller ombokning av möten. Syftet med telefontider är kortare samtal inte att vara en bokningskanal. Om ungdomar kan sköta det själv på nätet frigör vi resurser till annat, säger Magnus Stentagg. Vad tycker ungdomarna om den virtuella ungdomsmottagningen? De ser bara fördelar och är väldigt positiva. I de enkäter vi fått in uttrycker ungdomarna att de har saknat denna möjlighet. Särskilt killar vill kunna ställa frågor anonymt via mejl och chatt. Den första kontakten ger också personalen möjlighet att fånga upp ungdomen genom att föreslå ett möte. Ställer krav på personalen Som många andra delprojekt inom Syster Gudruns fullskalelabb kräver förändringsarbetet med stöd av IT inom hälso- och sjukvården en viss mognadstid. Utmaningen har inte bara legat på tekniksidan. Under projektet har det arbetats mycket med att informera och ändra personalens attityd och inställning till att använda teknik inom vården och vända det till något positivt. Det är viktigt att rannsaka sig själv och ta reda på hur man själv ser på internet och varför. Att istället för att se hinder se möjligheterna med den nya tekniken. Samtidigt är det viktigt att vara öppen för diskussion. Men där tror jag att utbildningen med BRIS, där vi varvade teori med praktik, gav många viktiga svar. I början kan det upplevas som tidskrävande att skriva mejl. I mejl och chatt går det inte att läsa av kroppsspråket och det kan vara svårare att urskilja nyanser i skrivna texter, vilket har varit några av farhågorna. Det tar tid att förändra och se värdet av olika tekniska lösningar. Att kommunicera via nätet är annorlunda från att mötas fysiskt men i slutändan blir det en bättre produktion, menar Magnus Stentagg. Ser man till utvecklingen av den breda problematik som berör ungdomar i dag är behovet av en professionell hemsida med personal på webben en förutsättning. Detta för att möta den samtid vi lever i och den arena där våra ungdomar tillbringar majoriteten av tiden de kommunicerar med andra. Vinster med Virtuell Ungdomsmottagning i Blekinge: Med chatt, mejl och tidsbokning skapas ytterligare möjligheter att nå ut till fler ungdomar vilket ökar tillgängligheten. Möjlighet att chatta, mejla och ställa anonyma frågor till personalen. Ökad kunskap och tillgång till evidensbaserad information och rådgivning. Förmedla vad som erbjuds i stöd, hjälp och rådgivning i Blekinge. Ytterligare ett sätt att skapa kontakt och nå ut till ungdomar, särskilt pojkar som kan vara svåra att nå ut till. Särskilt killar vill kunna ställa frågor anonymt via mejl och chatt. 53

55 Mobilt EKG Koll på hjärtat med mobilen Hjärtövervakning dygnet runt i en vecka samtidigt som du lever ditt liv precis som vanligt. Med den mobila EKGlösningen BodyKom är det möjligt. Oavsett vad du gör eller var du befinner dig registreras din hjärtfrekvens. Eric Resebo Utrustningen består av fem små plattor med tillhörande elektroder som fästs på bröstet. I den lilla dosan som patienten får hänga runt halsen skickas signaler via bluetooth till en särskild mobiltelefon som i sin tur skickar vidare hjärtfrekvensen till en server. Det mobila EKGsystem som sjukvården kan erbjuda patienter idag kan bara användas 24 timmar i taget. När ett dygn har passerat måste apparaten bytas och laddas om. Dessutom kan det dröja upp till två veckor innan svaren är färdiga. Fördelen med BodyKom är att den är liten, enkel att använda och att patientens hjärtfrekvens kan läsas av i realtid, upp till en hel vecka. Apparaten är så liten och behändig att det knappt inte syns att man är hjärtövervakad. Uppladdningen av mobilen sköter patienten själv, det är som att ladda vilken mobiltelefon som helst, säger Erik Resebo forskningssekreterare i SNAC-projektet och engagerad i delprojektet Body- Kom. SNAC, Swedish National Study on Aging and Care, är ett nationellt projekt där man sedan flera år tillbaka i Blekinge studerar och följer äldre över en längre tid för att se förändringar i åldrandet. Ett intressant projekt att samarbeta med för att titta närmare på kombinationen äldre och teknik och samtidigt undersöka äldre med oregelbunden hjärtrytm. 54

56 Mobilt EKG 80-plussare positiva I delprojektet BodyKom har det hittills deltagit 65 personer som var 80 år och äldre, den äldsta var 96 år. Det var både äldre som bodde hemma och på särskilda boenden. Ett urval gjordes eftersom det inte är etiskt försvarbart att låta dementa delta. Under 24 timmar följdes de äldres hjärtfrekvens och sedan fick de svara på en enkät utifrån hur de upplevde det. En del tyckte det var spännande med ny teknik och hade inga problem alls med det. Andra var lite fundersamma över hur det skulle gå. Men överlag så var de positiva och tyckte det var kul och tryggt att få sitt hjärta testat. Några hade problem att komma ihåg att ladda telefonen. En viktig fördel med BodyKom är att tekniken gör det möjligt att under en längre tid se hur hjärtat slår. Eftersom patienten kan använda BodyKom i en hel vecka dygnet runt ger det bättre förutsättningar att upptäcka dubbelslag och oregelbunden hjärtrytm. Särskilt läkare på vårdcentralerna skulle ha stor användning av en sådan mobil lösning när de ställer in mediciner eller när det är oklara diagnoser. Det gör det lättare att se effekterna av blodtrycks- och hjärtmedicin som satts in på patienten eftersom det kan ta ett tag innan medicinen verkar och alla patienter reagerar inte heller på samma sätt, säger Erik Resebo. En framtida möjlighet är att patienten redan på vårdcentralen kopplas upp till en mobil EKG-lösning. Kommunikationen mellan vårdcentralen och patienten kan ske via sms eller e-post och patienten kan arbeta och sköta sitt liv precis som vanligt. När testet är klart lägger bara patienten utrustningen i ett vadderat kuvert och skickar tillbaka den till vårdcentralen, berättar Erik Resebo. Den mobila EKG-lösningen består av fem små plattor med elektroder, en dosa att hänga runt halsen och en mobiltelefon. 55

57 Mobilt EKG BodyKom ger bättre förutsättningar att upptäcka dubbelslag och oregelbunden hjärtrytm. Allt kan hanteras och skötas av vårdcentralen. Det innebär att patienten får rätt vård på rätt vårdnivå. Nya tekniska lösningar kan underlätta för vårdcentralerna att klara av det framtida ökade trycket av patienter. Räddar liv och sparar resurser Forskning har bedrivits i projektet men än så länge är materialet inte tillräckligt omfattande för att kunna dra några större slutsatser, menar Erik Resebo. Men andra liknande studier visar att förekomsten av oregelbunden hjärtfrekvens är vanligare än vad folk får behandling för vilket i sin tur kan leda till stroke och hjärtinfarkter. Att hitta dem och kunna ge dem rätt behandling för att minska risken att drabbas av stroke för med sig både personliga och ekonomiska vinster. Fördelar med BodyKom: Minskar vårdtider genom att undersöka patienten på distans. Ger bättre förutsättningar att upptäcka dubbelslag och oregelbunden hjärtrytm eftersom patientens hjärtfrekvenser kan följas under en längre tid. Fördel vid inställning av medicin och för att se effekter av blodtrycks- och hjärtmedicin. Bättre stöd i att upptäcka och hantera hjärtsjukdomar i tid. Ger patienten möjlighet att leva som vanligt under tiden som hjärtfrekvensen undersöks. Att fria från sjukdom kan ibland vara lika viktigt som att konstatera att något är fel. BodyKom har även testats på idrottare i ett samarbete med projektet Blekinge Health Arena för att se och jämföra hur yngre tar till sig och använder tekniken. Ett tiotal killar och tjejer mellan 17 och 30 år kopplades upp för att se vad utrustningen höll för vid aktiviteter. Fotbollspelare från Mjällby AIF:s A-lag, kanotister, orienterare och friidrottare deltog. De körde ett intensivt träningspass för att se hjärtats reaktion före och efter träningen. Vissa idrottare körde maxtester för att få upp pulsen så högt som möjligt. De märkte knappt av utrustningen och de kände att det gick lika bra att träna med elektroderna. En begränsning med BodyKom är att räckvidden mellan dosan som hänger runt halsen och mobiltelefonen inte är så lång, menar Erik Resebo. Det är något som borde utvecklas för att göras mer driftsäkert. Det funkade det med. Men räckvidden borde vara längre så patienten slipper att bära mobilen med sig hela tiden. En utveckling på det området är önskvärt, det ska vara möjligt att lägga mobilen i köket och gå till vardagsrummet utan att det blir ett kortare avbrott, säger Erik Resebo. 56

58 Mobilt EKG Källa: Kiwok Nordic AB Utrustningen består av fem små plattor med tillhörande elektroder som fästs på bröstet. I den lilla dosan som patienten får hänga runt halsen skickas signaler via bluetooth till en särskild mobiltelefon som i sin tur skickar vidare hjärtfrekvensen via en krypterad länk till en databas. Så fungerar BodyKom: BodyKom är en mobil EKG-lösning som effektivt mäter och övervakar patientens hjärtfrekvens. Patientens hjärtfrekvens kan läsas av dygnet runt upp till i en vecka. Utrustningen består av EKG-elektroder som fästs på bröstet, en sensor som kan bäras som ett halsband och en mobiltelefon. EKG- data sänds över mobilnätet till en server. Efter testperioden lägger patienten utrustningen i ett vadderat kuvert och skickar tillbaka till vårdcentralen. 57

59 Mobilt EKG Forskare med full fokus Ny teknik väcker intresse Jessica Berner är doktorand inom Tillämpad Hälsoteknik på sektionen för hälsa på Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Roll: Jag har undersökt hur befolkningen upplever nya tekniska lösningar inom Syster Gudruns fullskalelabb och där gjort en studie på BodyKom som är en mobil EKG- lösning. Jag är även forskare i SNAC, Swedish National Study on Aging and Care, där jag tittar på äldres internetanvändning. Upplevelse av projektet: Hälsoteknik är ett ganska nytt område som behöver mer forskning, kunskap, experter och stöd. Det är värdefullt att ha utbyte med olika länder, organisationer, enskilda operatörer och följa och vara en del av den positiva utvecklingen. Det har varit roligt att möta så många personer i olika åldrar som inte är rädda för att prova ny teknik och så gärna är villiga att hjälpa till och delta i den här typen av projekt. Utmaning: Det har varit en utmaning att vara med och testa och se hur ny teknik fungerar. Hur tar egentligen äldre och yngre till sig nya tekniska lösningar som Body- Kom? Det var också en utmaning att få till alla intervjuer eftersom testpersonerna var spridda över hela Blekinge. Det gällde att samla in deras upplevelser snabbt medan de fortfarande hade det i färskt minne. Jessica Berner 58

60 Mobilt EKG Minnesvärt: Det har varit spännande att få träffa testpersonerna och få ta del av ny teknik. Det är värdefullt att få nya erfarenheter och ny information, det leder alltid till bättre kvalité. Jag har även haft en del utbyten med olika hälsoteknikföretag i Holland som erbjuder liknande tjänster. Det har varit givande att få ta del av deras erfarenheter av vård på distans. Jag medverkade även på en konferens i Seoul, Sydkorea. Det var otroligt intressant att få ta del av hur länder i Asien tänker och vad som görs för den äldre befolkningen där. 59

61 Utbildning på webben Nya möjligheter med digitala utbildningar Dagens snabba kunskapsutveckling inom hälso- och sjukvården utmanar och ställer krav. Lära om, lära mer och lära nytt är framtidens melodi. Och där spelar nätbaserat lärande en framträdande roll. Marie Kullving Det kommer hela tiden nya forskningsrön som visar vägen till bättre och effektivare vård. Att hänga med i det ständiga flödet och ta del av utvecklingen inom sitt område leder till höga krav på personalen inom hälso- och sjukvården. Men det är inte alltid lätt att hitta det man söker. Flödet av information kan i stället innebära att det många gånger är svårt att orientera sig. Och hur vet man att den information man finner är evidensbaserad, det vill säga bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet? Vägarna är många och det är lätt att gå vilse i webbdjungeln. För att kunna ge patienten stöd och hjälp med god kvalitet krävs en ständig påbyggnad av kompetensen. Att så sker är inte bara arbetsgivarens ansvar utan också en skyldighet som alla legitimerade inom vården har. Flexibla lösningar ger god spridning I delprojektet Nätbaserat lärande vill man med hjälp av digital teknik sprida kunskap och underlätta kompetensutveckling inom Landstinget Blekinge. Som en del i det målet har man utvecklat och skapat en intern kurskatalog för Landstinget Blekinges interna webb med Microsofts Sharepoint Learning Kit som plattform. Det innebär att alla tillgängliga utbildningar, semina- 60

62 Utbildning på webben rier, konferenser och nätbaserade kurser kan samlas på en plats. Utbudet är stort och medarbetarna kan välja att gå utbildningen när det passar dem bäst. Fördelarna är flera, menar delprojektledaren Marie Kullving. Eftersom vi slipper kostnader för resor blir det billigare och mer miljövänligt. Framförallt är det effektivare och mer flexibelt. Om vi behöver få ut information om till exempel ändrade regler eller om det kommit ny evidensbaserad vård då kan vi med hjälp av nätbaserat lärande snabbt sprida det ut i verksamheten, säger hon och fortsätter: Till skillnad från traditionell utbildning är nätbaserat lärande mer anpassat till det dagliga arbetet. Med tillgängliga utbildningar på nätet kan personalen gå utbildningen när det finns möjlighet till det under arbetstid. Det finns även ett stort behov bland patienter och anhöriga om vilka sökvägar som finns på nätet och var man hittar information om exempelvis diagnoser och nya behandlingsformer. Där fyller personalen en viktig funktion genom att visa vägen. Hon ser också satsningen på nätbaserat lärande som ett plus i kanten i rekryteringen av personal. Att kunna erbjuda bra utbildningar och bra källor att hämta kunskap ifrån är något som många prioriterar när de söker tjänster. Lyckad webbtest för ambulanspersonal Ambulansverksamheten i Blekinge visade tidigt intresse för de möjligheter som projektet ville erbjuda. Med hjälp av det regionala företaget On Road Education, Blekinge Tekniska Högskola och medicinsk ansvarig läkare på akutkliniken togs en ny metod för nätbaserat certifieringstest, SPINA, fram. Webbtestet, som all ambulanspersonal gör en gång om året, består av cirka 300 medicinska frågor. Varje deltagare har möjlighet att träna innan de skickar in det slutgiltiga testet. Att kontrollera personalens teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter i särskilda uppgifter är resurskrävande. Tidigare samlade man ihop personal vid några tillfällen under en halvdag för skriftliga certifieringstester. I dag är den be- Nätbaserat lärande är mer anpassat till det dagliga arbetet. För att kunna ge patienten stöd och hjälp med god kvalitet krävs en ständig påbyggnad av kompetensen. 61

63 Utbildning på webben SPINA ett nytt sätt för ambulanspersonal att göra sina certifieringstester via nätet. Vinster: Högre kvalitet på utbildningen. Bättre kontroll av kunskap. Sparar tid och pengar. Miljövinst genom minskad restid. Ökad tillgänglighet. räknade tiden för certifieringstester nere i en halvtimme. Tillgängligheten med SPINA är A och O. Personalen kan träna och göra testet när det passar dem bäst vilket är en enorm fördel. Vi lade även testet utanför landstingets datasäkerhetssystem vilket gjorde det möjligt för personalen att göra testet hemma. Utvärderingen av SPINA visar att både chefer och anställda är väldigt positiva till nätbaserat lärande som ett effektivt sätt att sprida och testa kunskap. Enligt enkätsvaren ser de gärna en utveckling av formen inom fler områden. Även nationellt arbetar man aktivt med att utveckla nätbaserat lärande. Med hjälp av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har ett nationellt nätverk startat för att utveckla e-lärandet inom landstingen. Målet är en webbaserad utbildningsplattform med bland annat ett nationellt hälsobibliotek där informationsmaterial och olika sorters utbildningar ska finnas samlade. Tanken är att det ska finnas information om allt från diagnostik, vård, behandling och rehabilitering till hur klinisk information ska registreras på ett patientsäkert sätt. Det ligger helt rätt i tiden att samarbeta över landstingsgränserna och i större utsträckning erbjuda både utbildning och vårdtjänster på nätet. Det är ett utmärkt sätt att stödja personal i sin kompetensutveckling, säger Marie Kullving. Spin-off-effekt med digitala berättelser Nya idéer för hur man inom hälsooch sjukvården kan använda tekniken i framtiden tar ständigt nya former. Att möta framtiden på bästa sätt handlar också om att fånga upp den kunskap som finns hos personalen i dag. 40-talisternas uttåg ur arbetslivet innebär till exempel att stora mängder tyst kunskap försvinner när de går i pension. För att fånga upp och ta till vara på deras kunskap och erfarenheter inom hälso- och sjukvården startade EU-projektet Framtidens lärande där Landstinget Blekinge ingår. Med hjälp av digitala berättelser får arbetsterapeuter inom Landstinget Blekinge reflektera och berätta om sina möten med patienter. I fokus står bemötandet och materialet är tänkt att användas som utbildningsmaterial med efterföljande diskussion för anställda, berättar Marie Kullving. 62

64 Utbildning på webben Sjuksköterskan Ola Persson på ambulansen kan numera öva och göra certifieringstestet SPINA när det passar under arbetstid. Det är ett mycket bra sätt att ta vara på värdefull kunskap. Det handlar om att lyssna och ta del av andras erfarenheter och deras syn på hur man bäst bemöter patienten i olika situationer. Eller reflektera kring när det inte fungerade så bra. Vad berodde det på? Hur kunde man hanterat det i stället? Det finns goda förutsättningar att utveckla nätbaserat lärande. Brandövning, hjärt- och lungräddning, utbildningar kring ny apparatur, olika sorters manualer och lathundar är bara några exempel där nätbaserat lärande är ett utmärkt komplement till att sprida, uppdatera och kontrollera kunskap, menar Marie Kullving. Som det ser ut i dag är en plattform för att kunna fortsätta utveckla andra former av nätbaserat lärande på gång. Men på grund av den stränga sekretess som finns inom hälso- och sjukvården är det inte helt okomplicerat. Men jag hoppas att vi inom rimlig tid kan få tillgång till rätt teknik och hitta möjliga lösningar till att distribuera nätbaserat lärande även utanför landstinget exempelvis till patienter och anhöriga. Nätbaserat lärande Att med hjälp av digital teknik ge anställda inom hälso- och sjukvård tillgång till kvalitetssäkrad kunskap, information och utbildningar som underlättar det dagliga arbetet, höjer vårdkvaliteten och skapar patientsäkerhet. Enligt beräkningar från Region Skåne är kostnaden för nätbaserat lärande en fjärdedel av kostnaderna för lärarledd undervisning. 63

65 Forskningslabb med möjligheter I gränslandet mellan hälsa och teknik Det framgångsrika samarbetet mellan Blekinge Tekniska Högskola, BTH, och Landstinget Blekinge skapar ringar på vattnet. Forskning och utbildning ökar kunskapen om teknikens möjligheter och begränsningar. Det öppnar upp för en regional plattform där utvecklandet av digitala lösningar i vården sätter Blekinge på kartan. Madelene Larsson I flera av de delprojekt som ingår i Syster Gudruns Fullskalelabb i Blekinge har delprojektet Forskningslabb på BTH haft en central roll. Det är där ny teknik, nya lösningar och nya innovationer har tagits fram, undersökts och analyserats i förhållande till de tekniska för utsättningar som fanns i landstingets fullskalelabb. Vi har på BTH testat och utvecklat olika IT-lösningar. De flesta kopplade mot de övriga delprojektens behov. Vi har studerat funktionalitet, kompatibilitet, användbarhet och medborgarnas möjlighet till delaktighet vid utveckling av hälso- och sjukvård, säger Madelene Larsson, interaktionsdesigner och delprojektledare för Forskningslabb på BTH och numera doktorand på sektionen för datavetenskap och kommunikation på BTH. För att studera hur användandet av modern teknik kan göra hälsooch sjukvården mer tillgänglig och på så sätt effektivisera och höja kvaliteten på vården byggdes ett forskningslabb upp på BTH inom ramen för forskningsämnet Tillämpad Hälsoteknik. 64

66 Forskningslabb med möjligheter Ökad teknikanvändning Samarbetet mellan BTH och Landstinget Blekinge har lett till flera nya forsknings- och utvecklingsprojekt. Det har också bidragit till en ökad teknikanvändning inom vårdutbildningen. På högskolans sjuksköterskeutbildning fanns sedan tidigare ett behov av att komma åt landstingets journalsystem för praktiska övningar. Tekniken och bristen på tillträde satte käppar i hjulet men under projektets gång har en testpilot tagits fram som kan lösa detta. Forskningslabbet har under projekttiden fått tillgång till en utbildningsmodul av journalsystemet som ligger i landstingets fullskalelabb. Det finns ingen verklig patientinformation i utbildningsmodulen, betonar Madelene Larsson och berättar att det i dagsläget ingår cirka 140 studenter och sju lärare i piloten. Tack vare utbildningsmodulen får nu studenter möjlighet att träna digital journalföring på ett verklighetsbaserat sätt. Testet har slagit väl ut och ett avtal är på väg att slutas med det företag som levererar landstingets journalsystem SYSteam Cross. Det skulle innebära att journalsystemets utbildningsmodul installeras här hos oss på BTH och att vi bidrar med utvärdering av exempelvis funktioner och användbarhet. Medborgarna har en nyckelroll i utveckling av lösningar. I forskningslabbet har BTH en direktuppkoppling till landstinget och fullskalelabbet vilket bland annat är en stor fördel för studenter vid sjuksköterskeutbildningen. 65

67 Forskningslabb med möjligheter I ett mer långsiktigt perspektiv kan vi i vårt samarbete även använda systemet för forskning och vidareutveckling, vilket skulle underlätta arbetet inom andra pågående och kommande forskningsprojekt på BTH. Etablerade nätverk Madelene Larsson tror att det inom snar framtid kommer uppstå en het debatt när det gäller patienters rätt att få ta del av sin journal. Forskningsmässigt är det här väldigt intressant. Hur påverkar en ökad tillgänglighet sättet att dokumentera i journalen och patientsäkerheten? Vad innebär det rent organisatoriskt? Vem äger journalen? Forskningslabb på BTH har: Byggt upp ett forskningslabb, Hälsostudion, på BTH vid sektionen för hälsa, som stöd för forskning, utveckling, utbildning och förändringsarbete kopplat till system som finns i landstingets fullskalelabb i Blekinge. Skapat en grund för det nya forskningsämnet Tillämpad Hälsoteknik. Bidragit till att teknikutvecklingen öppnar upp för delaktighet och mer utgår från behov och befintliga problem med hjälp av nya arbetssätt och metoder. Bidragit till ökad kvalitetssäkring och att resultatet av övriga delprojekt i Syster Gudruns fullskalelabb har kunnat införas i verksamheten. Utvecklat samarbetet mellan BTH och landstinget i form av fler gemensamma forskningsoch utvecklingsprojekt. Bidragit till en ökad teknikanvändning i vård - utbildningen. Hur påverkar det användbarheten? Kommer patienten uppleva att de får mer kontroll över sin hälsa? Det vore intressant att utveckla och testa nya innovationer kring de här frågorna i forskningslabbet. Där kan vi undersöka effekterna för att sedan lyfta in det i vården. Även internt på BTH har projektet fått spridning genom att forskare inom bland annat omvårdnad, folkhälsa, datavetenskap, ingenjörsvetenskap och management deltagit. Samarbetet mellan BTH och landstinget är betydelsefullt för den innovativa utvecklingen i länet och bidrar till en naturlig koppling mellan regionala företag, högskolan och sjukvården, menar Madelene Larsson. Intresset för Syster Gudruns fullskalelabb är stort både i Sverige och i utlandet och flera viktiga kontakter för framtida samarbeten har knutits. I samarbetet mellan BTH och Syster Gudruns fullskalelabb uppstod en förståelse för dagens brister och behovet av ny kunskap relaterad till hälsa och teknik. Som ett resultat av detta har ett nytt kandidatprogram i Tillämpad Hälsoteknik tagits fram på BTH. Målet med kandidatprogrammet är att utbilda personer som kan fylla kunskapsklyftan mellan teknik och hälsa. 66

68 Forskningslabb med möjligheter Nyckelroll i utveckling av lösningar Det råder brist på personer som har kännedom om exempelvis processer, utvecklingsplaner och IT-säkerhet inom hälso- och sjukvården och som samtidigt har kunskaper i mjukvaruutveckling. Samt kännedom om hur databaser är uppbyggda och kan användas och en förståelse för tekniska möjligheter. När Syster Gudruns fullskalelabb avslutas kommer forskningslabbet tas över helt av BTH och sektionen för hälsa. Den tekniska kopplingen till fullskalelabbet på landstinget kommer dock finnas kvar. Det är viktigt att utgå ifrån vilka problem som behöver lösas med stöd av teknik än att bara se till vilken teknik som finns tillgänglig, Tekniken ska fungera i ett sammanhang och detta måste det finnas en förståelse för vid utveckling av tekniska produkter och system, anser Madelene Larsson. Anledningen till att det ser ut som det gör på många håll inom hälso- och sjukvården beror tyvärr på att tekniken många gånger har fått styra för mycket. Och där har vi i projektet haft en viktig roll att fylla genom att ta fram nya metoder och arbetssätt som istället utgår ifrån behoven. Vi har även praktiserat, studerat och lyft fram delaktigheten som en förutsättning för utveckling av framtidens hälsooch sjukvård. Med det menar vi att medborgare i stort har en nyckelroll i utvecklingen av lösningar som ska öka tillgängligheten till vården. 67

69 Följeforskning Följeforskare med mål i sikte Forskarna Gunilla Albinsson och Kerstin Arnesson på Blekinge Tekniska Högskola, BTH, har under tre år följt projektet Syster Gudruns fullskalelabb. De har i nära relation kunnat stödja projektet och peka på både problem och möjligheter. Följeforskare på Blekinge Tekniska Högskola har under tre år följt och påverkat projektets utveckling. Följeforskning ska finnas i alla projekt som drivs inom EU:s strukturfonder i stället för de traditionella halvtidsutvärderingarna som tidigare använts. Följeforskning anses ha bättre förutsättningar att vara med och påverka ett projekts utveckling och möjligheter att nå sina mål eftersom följeforskarna hela tiden är med och utvärderar och kommer med konstruktiva iakttagelser. I Syster Gudruns fullskalelabb har följeforskarna Gunilla Albinsson och Kerstin Arnesson på Sektionen för management på Blekinge Tekniska Högskola, BTH, sedan starten varit en del av projektet och gett råd och stöd i processen. Vetenskapligt bollplank Som följeforskare har deras uppgift bland annat varit att vara processtöd, bidra med vetenskaplig kompetens, dokumentera erfarenheter och kunskaper och medverka till att projektet når sina uppsatta mål. Det vi har försökt trycka på är att lärandet måste finnas med på ett medvetet sätt under hela projektet. Erfarenheter och kunskaper måste kontinuerligt tas tillvara, först då blir det en del av implementeringen så att resultatet leder till en hållbar utveckling, säger Kerstin Arnesson. Som följeforskare har de regelbundet träffat projektledaren Katarina Sulasalmi. En del i deras uppdrag har också varit att delta i styrgruppens möte och rapportera 68

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillvaxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat c - uppsats Hösten 2005 Institutionen för beteendevetenskap Personal- och arbetslivsprogrammet Psykologi Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat Författare Johanna Gullwi Therese Persson Handledare

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTREDNING Projekt: Författare: Version: Elever i behov av särskilt IT-stöd v3.3.017 Förvaltning/avdelning: Godkänd av beställare: Senast ändrad: Utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 DRÖMMEN OM ETT BÄTTRE LIV 1 Förord För att vi ska kunna utveckla verksamheten tillsammans är det viktigt att det finns en tydlig färdriktning. Med det här dokumentet

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Att få vara den jag är trots allt

Att få vara den jag är trots allt Att få vara den jag är trots allt Om hälso- och sjukvård på ett äldreboende Anette Hansson Klevner Maria Karlsson Rapport 4:2004 Se hur jag sitter som en uppdragen eka. Här är jag lycklig. Tomas Tranströmer

Läs mer

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER stöd konsultation motivera riktlinjer frivillighet nätverk utbildning arbetslivserfarenhet planera rådgivning kartlägga vägledning mentorskap optimism TID FÖR COACHNING EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

Läs mer

Slutrapport. Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende

Slutrapport. Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende Äldreomsorgskontoret Slutrapport Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende Projektet genomfördes under tiden april 2007-februari

Läs mer

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete C-uppsats HT-2007 Etiska dilemman i socialtjänstens vardag En kvalitativ studie av personalens upplevelser Handledare: Mona Dufåker Författare: Elisabeth

Läs mer

ATT FÅ INFLYTANDE ÖVER SIN EGEN VÅRDPLANERING

ATT FÅ INFLYTANDE ÖVER SIN EGEN VÅRDPLANERING ATT FÅ INFLYTANDE ÖVER SIN EGEN VÅRDPLANERING Äldrevägledare i Nacka kommun - en modell för att förbereda den äldre inför samordnad vårdplanering Jenny Österman Anita Karp Rapporter/Stiftelsen Stockholms

Läs mer

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem?

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Idéer från ett seminarum för föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning och för personal inom stödverksamheter En del av projektet Egen växtkraft Barns

Läs mer

Mellan människor och dokument

Mellan människor och dokument Mellan människor och dokument att skapa en långsiktig samverkan mellan kommuner och psykiatri Lisbeth Lindahl Mars 2009 FoU i Väst/GR Första upplagan april 2009 Layout: Infogruppen GR 2 Sammanfattning

Läs mer

FÖR EN TRYGGARE SKOLA. att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar

FÖR EN TRYGGARE SKOLA. att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar FÖR EN TRYGGARE SKOLA att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar 1 2 CHECK- LISTOR OCH GODA EXEMPEL Checklistor samt röster från Rädda Barnens medlemsrörelse. 3 4 CHECKLISTA VÄRDEGRUND

Läs mer

Mellan fastställda principer och individuella behov

Mellan fastställda principer och individuella behov FoU-Södertörns skriftserie nr 67/08 Mellan fastställda principer och individuella behov Erfarenheter av samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering Författare: Åsa Bringlöv Mellan fastställda principer

Läs mer

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell innehåll Kapitel 1 Visionen pekar ut riktningen 4 Så här styrs Kungsbacka 6 Kapitel 2 Politikerna i KF styr på olika sätt 8 Kapitel 3 Så styr politikerna i nämnderna

Läs mer

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING Ett studiematerial om att hantera svåra psykiska besvär Tommy Engman Studiematerialet är framtaget av Återhämtningsprojektet, som är ett samarbete mellan Riksförbundet för Social

Läs mer

Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen?

Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen? Vad betyder ledarskapet inom individ- och familjeomsorgen? En undersökning om 7 arbetsledares tankar om ledarskap och medarbetarskap i fem halländska kommuner. Agneta Hildström Meddelandeserien 2005: 2

Läs mer

STöDMATERIAL. Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar

STöDMATERIAL. Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar STöDMATERIAL Vi lämnar till skolan det käraste vi har Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar Vi lämnar till skolan det käraste vi har Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar 1 beställningsadress:

Läs mer

Det ska inte handla om tur! #2014. En skrift från projektet Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister

Det ska inte handla om tur! #2014. En skrift från projektet Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister NYTTAN #2014 En skrift från projektet Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister INTERVJU De psykiatriska kvalitetsregistren är på väg att bli användbara verktyg för största patientnytta. Det säger

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker Katarina Enqvist-Bolin Ola Nordqvist Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND 4 Barngrupper

Läs mer

ATT UTVECKLA EN LÄRANDE ORGANISATION

ATT UTVECKLA EN LÄRANDE ORGANISATION ATT UTVECKLA EN LÄRANDE ORGANISATION - en handbok Ulrika Geeraedts Ulricehamns kommun Att utveckla en lärande organisation 2011 genomfördes en stor omorganisation i Ulricehamns kommun som bestod i såväl

Läs mer

Rapport från FoU-Jämt 2006:1

Rapport från FoU-Jämt 2006:1 F O U J ä m t Rapport från FoU-Jämt 2006:1 Vardagsrehabiliteringens roll inom kommunens hemtjänst Maritha Månsson Ann Nordholm Lena Andersson Annelie Mikaelsson Ulla Ekman Förord Rehabiliteringsinsatser

Läs mer