Att få vara den jag är trots allt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att få vara den jag är trots allt"

Transkript

1 Att få vara den jag är trots allt Om hälso- och sjukvård på ett äldreboende Anette Hansson Klevner Maria Karlsson Rapport 4:2004

2 Se hur jag sitter som en uppdragen eka. Här är jag lycklig. Tomas Tranströmer Från diktsamlingen Den stora gåtan

3

4 Att få vara den jag är trots allt Om hälso- och sjukvård på ett äldreboende

5 FoU i Väst Första upplagan september 2004 Layout: Infogruppen GR Omslagsteckning: Lisa Hjertén Tryckeri: InformTrycket AB, Göteborg ISBN: FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post:

6 Att få vara den jag är trots allt Om hälso- och sjukvård på ett äldreboende Anette Hansson Klevner Maria Karlsson

7 6

8 Vi vill tacka Det har varit oerhört spännande att få ta del av alla dessa berättelser. Det har berikat våra liv och vi kommer alltid att bära med oss denna kunskap. Det finns kunskap som sätter sig i magen och det gör den här sortens kunskap. Vi vill tacka alla boende, anhöriga och all personal som har deltagit i intervjuerna. Ni har verkligen generöst delat med er av era tankar om vad god och säker hälso- och sjukvård betyder för just er. Vi ville få bekräftelse och vi ville bli förvånade. Det har sannerligen infriats! Vi vill också tacka FoU i Väst/GR som gav oss möjligheten att genomföra denna studie. Tänk att ha fått möjlighet att pröva på detta med forskning. Och dessutom forskning när den i vårt tycke är som bäst, nämligen när den syftar till att gagna det vardagsnära arbetet. Tack Leena Odebo för ett mycket givande samarbete. Ett stort tack till Lena Dahl, Kurt Karlsson och Liselotte Oldén som ägnade många timmar åt att skriva ut intervjuerna. Utan det hantverket hade det inte blivit någon rapport. Ett stort tack också till Helene Håkansson som intervjuade på ett klokt och ödmjukt sätt. Sist men inte minst ett stort tack till fil dr Solveig Lundgren på Institutionen för omvårdnad vid Göteborgs universitet som handledde oss. Du gick in i detta arbete med hela din klokskap och lämnade oss aldrig i sticket, trots icke-vetenskapliga krumbukter från vår sida. Du har varit ett fantastiskt stöd. 7

9 8

10 Innehållsförteckning INLEDNING Rapporten handlar om Vi vänder oss till Vilka vi är BAKGRUND Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvård Om regelverket Öckerö kommun och dess äldreboende Ordens betydelse SYFTE Det här ville vi ta reda på METOD OCH URVAL Så här gjorde vi och så här valde vi ut vem som skulle berätta Fokusgrupp Enskilda intervjuer Vår fråga Grounded Theory RESULTAT Livssituation Förutsättningar Möjliggörare Mål TEORI DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion REFERENSLISTA

11 10 Med hela sin livshistoria i bagaget flyttar den äldre personen in på ett äldreboende och alla hennes behov ska beaktas.

12 11 Foto: Maria Alderblad.

13 12

14 Inledning Rapporten handlar om Den här rapporten handlar om behovet av att få vara den jag är. Det är ett allmänmänskligt behov och låter enkelt och självklart. Rapporten vill lyfta fram att det även gäller den äldre människan på ett äldreboende. Åldrandet är förknippat med en rad förluster av olika slag. Kroppens rörlighet minskar, syn och hörsel försämras. Med stigande ålder ökar risken för sjukdomar, vilket gör att vi kan uppleva förlust av hälsa. När vi blir gamla förlorar vi vänner och anhöriga. Kanske överlever vi också vår livskamrat. Om vi av olika anledningar behöver flytta till ett äldreboende så förlorar vi dessutom vårt hem. Som om inte detta var nog, tillkommer också alla de kulturella pålagringar som många äldre upplever. Vi räknas inte med på samma sätt som tidigare och vi har ingen naturligt given plats i samhället. Med hela sin livshistoria i bagaget flyttar den äldre personen in på ett äldreboende och alla hennes olika behov skall beaktas. Förutom att sociala behov skall tillgodoses, som att uppleva gemenskap med andra och en meningsfull tillvaro i stort, skall också hennes behov av hälso- och sjukvård inrymmas. Vi som skrev den här rapporten ville ta reda på vad hälso- och sjukvårdslagens skrivning om en god och säker hälso- och sjukvård innebar på ett äldreboende. Svaret blev att få vara den jag är trots allt. 13

15 Vi vänder oss till Vi hoppas att detta skall uppfattas som en skrift som berör, fylld av många människors tankar om viktiga saker. De många citaten från berättelserna har fått stort utrymme. Vi hoppas också att vi har lyckats att göra en skrift som många inom den kommunala vården vill läsa. Vi vänder oss i första hand till personal av alla kategorier som arbetar och är engagerade i hälso- och sjukvård på ett äldreboende. Vilka vi är Vi som har skrivit den här rapporten arbetar som verksamhetschef på ett äldreboende och som medicinskt ansvarig sjuksköterska i Öckerö kommun. Vi ansvarar var och en utifrån respektive verksamhetsområde och kompetens för kvaliteten på den kommunala hälso- och sjukvården. Som verksamhetschef på ett äldreboende är man ansvarig för utförandet av insatserna enligt socialtjänstlagen (SoL) det vill säga att äldre människor skall leva och bo självständigt under trygga förhållanden och med en aktiv och meningsfull tillvaro. Samtidigt är man ansvarig för att möjliggöra intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen (HSL), det vill säga erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård som det står i våra styrdokument. Allt sedan Ädelreformen har det funnits en diskussion om innehållet i boendet, huruvida det skall präglas av i första hand SoL eller HSL, som om och inte fanns. Som professionell har man ofta många synpunkter på vad som är bra och dåligt. Men det är angeläget att höra hur de boende själva och deras anhöriga ser på saken. Som verksamhetsansvarig chef har jag också arbetat mycket med kvalitetsfrågor och då kvalitet i mångt och mycket handlar om den upplevda kvaliteten, måste man fråga dem det gäller. Jag har under årens lopp arbetat med fokusgrupper där jag ställt samma fråga till olika kategorier av människor och fått spännande perspektivbrytningar i svaren. Därför var det intressant att ta reda på vad de som bor på särskilt boende, deras anhöriga, omvårdnadspersonalen, sjuksköterskor och läkare anser vara god och säker hälso- och sjukvård på ett äldreboende? Ett annat avgörande skäl till att denna undersökning kom till stånd är alla de givande diskussioner vi hade, Maria (som medicinskt ansvarig sjuksköterska) och jag (som verksamhetschef). Att våga ta ut svängarna i debatterna har varit oerhört givande för vår professionella utveckling och vänskap. Anette Hansson Klevner 14

16 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) skall vara Socialstyrelsens förlängda arm och en garant för en god och säker vård på äldreboende i kommunen. Mitt uppdrag som MAS styrs av lagar och föreskrifter. HSL är den ramlag som styr det mesta inom hälso- och sjukvården. Därtill kommer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Samtidigt som mitt ansvar är att i olika frågor förmedla det medicinska perspektivet och verka för att HSL efterlevs i kommunen, arbetar jag i en organisation som också styrs av SoL. Det betyder att jag alltid skall sträva efter att integrera det medicinska synsättet med det sociala. Det är inte alltid så lätt, men det är mitt uppdrag. Arbetet som MAS handlar i mångt och mycket om att anpassa lagstiftningen till vardagen och verkligheten. Det är många rutiner som skall skapas och mycket i vården som skall kvalitetssäkras. Det gäller att ha tungan rätt i mun och inte glömma bort vem arbetet skall gagna. Den här undersökningen har givit mig möjlighet att reflektera över vad de som själva berörs av hälso- och sjukvård på ett äldreboende tänker om frågan vad är god och säker. Svaren har verkligen påverkat mig både personligen och yrkesmässigt. Maria Karlsson 15

17 16

18 Bakgrund Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvård Det skedde en stor förändring inom äldre- och handikappomsorgen i vårt land i och med att Ädelreformen (Prop.1990/91:14) trädde i kraft Förändringen innebar att kommunerna fick ett samlat ansvar för vård och service för äldre och funktionshindrade i särskilda boendeformer. Ett äldreboende i kommunen är ett sådant särskilt boende. Kommunerna fick också hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå inom äldreboende. Landstinget har fortfarande ansvar för läkarinsatsen. Syftet med Ädelreformen var att lyfta fram den sociala synen på äldrevården och integrera den med den medicinska. Med endast en huvudman för vård och service till äldre och funktionshindrade, nämligen kommunen, syftade reformen till att betona helhetssynen på människan. Vården skulle ges en tydligare inriktning än tidigare; boendet, de sociala kontakterna och stödet i det dagliga livet skulle sättas i centrum (Sjölenius,1997). Det sociala perspektivet är kärnan i äldreomsorgen, medan sjukvården är en viktig tillkommande del (Westlund & Larsson, 2002). Institutionstänkandet i gamla tiders landstingsdrivna sjukhem skulle förändras och ersättas av modernt äldreboende med den egna bostaden som förebild och möjlighet till social samvaro med andra och med tillgång till vård och omsorg efter behov (Kommittédirektiv 2003:40). En konsekvens av Ädel är att de äldre personer som tidigare låg kvar på sjukhusens geriatriska enheter, trots att de inte hade behov av sjukhusvård, numera återfinns inom bland annat kommunens äldreboende. Sjukhusen har dragit ner kraftigt på antalet vårdplatser och vårdtiderna har dessutom minskat som en följd av den snabba medicintekniska utvecklingen under hela 17

19 1990-talet. Följaktligen har vårdtyngden ökat inom den kommunala vården och omsorgen (Sjölenius, 1997). Socialstyrelsens utvärdering ett par år efter Ädelreformens genomförande visar att det finns en motsättning mellan Ädelreformens sociala inriktning och den ökande vårdtyngden inom kommunal vård och omsorg. Kommunen har haft svårt att leva upp till reformens sociala ambitioner. Man nämner flera tänkbara orsaker, förutom det faktum att vårdtyngden och därmed det medicinska ansvaret har ökat. Man måste också betänka att kommunerna övertog en verksamhet från landstingen med personal, lokaler och rutiner som präglats av en sjukvårdskultur (Socialstyrelsen, 1996). Över tio år har gått sedan Ädelreformens genomförande, men det finns fortfarande brister som reformen syftade till att lösa. Socialdepartementets Äldrevårdsutredning visar att samsynen mellan socialt och medicinskt perspektiv är otillräcklig. För att säkerställa en god kvalitet inom vård och omsorg om äldre, behövs ett bättre utvecklat integrerat arbetssätt mellan sociala och medicinska insatser (SOU 2004:68). Om regelverket Vård och omsorg styrs av många olika lagar och regelverk. Här skall vi bara snabbt beröra ett par av dem. Men först en definition: Med hälso- och sjukvård menas den verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och som innefattar åtgärder för att medicinskt utreda, förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. I verksamheten ingår också sjuktransporter och omhändertagande av avliden person. I HSL finner man att målet för all vård är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet. Den skall vara lättillgänglig och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Lagen gör ingen skillnad på om vårdgivaren är kommun eller landsting. Kvalitetskraven är desamma (SFS 1982:763). Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område betonar att hälso- och sjukvårdspersonal har skyldighet att så långt det är möjligt utforma och genomföra vården i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt (SFS, 1998:531). Det är inte alltid möjligt att få svar från den enskilde om hur han eller hon vill ha vården. När det gäller patienter som är förvirrade eller åldersdementa kan det uppkomma betydande svårigheter att hantera frågor i vardagen. Många av patienterna kan inte ge uttryck för sin vilja. Vården pågår under lång tid och har mer karaktären av omhändertagande och omvårdnad än aktiv behandling. Här måste samråd 18

20 ske med närstående, god man eller förvaltare om sådan finns (Sjölenius, 1997). I sociala utskottets betänkande (1996/97 SoU 14) understryks att kroniska sjukdomar oftast är livslånga och sällan kan botas helt. Det avgörande är tillståndet och vårdbehovet vid varje enskild tidpunkt. När det gäller vård i livets slutskede krävs resurser och kompetens och ett utvecklat samarbete mellan olika vårdgivare, då många människor kommer att tillbringa sin sista tid i behov av kommunal hälso- och sjukvård. I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 1996:24) beskrivs det kvalitetssystem som varje vårdgivare är skyldig att ha. Vården skall utformas så att den främjar patientens värdighet, integritet, delaktighet och säkerhet. De anhörigas rätt till omtanke och ett värdigt bemötande betonas. Öckerö kommun och dess äldreboende Öckerö kommun består av tio öar och närmare invånare (SCB:s Kommunfakta 2003). Äldreomsorgen ingår i socialtjänstens verksamhet och består av hemvård fördelat på tre hemvårdslag och sjuksköterskor, rehabiliteringsverksamhet med korttidsboende, två särskilda boenden; Solhöjden, där denna undersökning är gjord, och Bergmans gruppboende för personer med demenshandikapp samt träffpunkter. Vi har en beställar- utförarorganisation där biståndsbedömningen görs av socialkontoret. Öckerö arbetar efter kvarboendeprincipen, det vill säga att försöka möjliggöra för de äldre att bo kvar i sitt hem även när vårdbehoven ökar. Vi försöker utveckla olika verksamhetsformer som kan främja detta såsom ökat anhörigstöd, samverkan med frivilligorganisationer, fler träffpunkter, korttidsboende och alternativa boendeformer (www.ockero.se). Äldreboendet i kommunen har 92 lägenheter för särskilt boende. De flesta som bor här har permanent boende men antalet korttidsboende varierar och har ständigt ökat. Solhöjden har innan Ädelreformens genomförande bestått av en del kommunalt ålderdomshem och en del landstingsdrivet sjukhem, så Ädelreformen har verkligen gått rakt igenom huset. Dessa olika vårdkulturer har också levt med länge i äldreboendet. Vid undersökningens genomförande hade man under en tid arbetat aktivt för att öka det sociala innehållet i verksamheten och öka omvårdnadspersonalens ansvar för det sociala innehållet i verksamheten. Drygt 100 vårdbiträden och undersköterskor arbetar med kontaktmannaskap och social dokumentation, vilket de också fått viss utbildning i. Tidigare fanns en sjuksköterska tillika samordnare på varje enhet dagtid plus sjuksköterskor på schema. 19

21 I en omorganisation har det blivit två arbetsledare på heltid, tre sjuksköterskor dagtid och för övrigt heldygnsbemannat med sjuksköterska samt en läkare som kommer från vårdcentralen två halvdagar i veckan. Sjuksköterskor och läkare skall efter behov arbeta på ett mer konsultativt sätt och innehållet i verksamheten skall präglas av det sociala biståndet och boendemiljön. Ordens betydelse Inom kommunal vård liksom inom många andra verksamheter råder en osäkerhet och en oenighet om hur man skall benämna saker och ting. Hur är det lämpligt att benämna den människa som bor på ett äldreboende? Förslagen är många; brukare, vårdtagare, klient, patient eller rätt och slätt boende. I den här rapporten har vi valt att använda ordet boende. En boende är alltså en människa som bor på ett äldreboende. Någon gång används begreppet vårdtagare. Ibland förekommer också ordet patient beroende på att det är vedertaget inom viss lagtext och inom sjuksköterskors och läkares vokabulär. Ett äldreboende betecknas enligt socialtjänstlagen (SoL) som ett särskilt boende. Rätten att få hyra en lägenhet och bo på ett sådant boende kan beviljas enligt SoL. Det är den enskilde själv som ansöker om särskilt boende (SFS, 2001:453). Läkaren gick tidigare rond på sjukhemmen, men i det särskilda boendet kommer läkaren på hembesök. Ordet rond hör kanske mer hemma inom sjukhusets värld, medan SoL understryker att personer som bor på ett äldreboende i juridisk mening bor i eget hem. Vårdbiträden och undersköterskor kallas idag ofta för omvårdnadspersonal eller vård- och omsorgspersonal. Begreppet kontaktperson beskriver en omvårdnadspersonal som har ett särskilt ansvar för den boendes välbefinnande. Kontaktpersonen skall vara den som bäst känner den boende och dennes anhöriga. Det är en person som om behov finns kan fungera som en länk mellan den boende och övriga aktörer på äldreboendet. Det är också den person som är ansvarig för den sociala dokumentationen, det vill säga dokumentation som sker enligt SoL. 20

22 Syfte Det här ville vi ta reda på Den här undersökningen syftar till att ta reda på vad boende, anhöriga, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare svarar på frågan Vad är god och säker hälso- och sjukvård på ett äldreboende? 21

23 22

24 Metod och urval Så här gjorde vi och så här valde vi ut vem som skulle berätta Innan vi överhuvudtaget vågade oss på detta arbete som vi förstod skulle handla om att ta del av ofta djupt personliga berättelser, tillskrev vi Forskningsetikkommittén vid Göteborgs Universitet och fick godkänt från dem att göra arbetet på det sätt vi tänkt oss (Ö ). Vi valde att söka svaret på vår fråga genom att dels samla till fokusgrupper som är en form av gruppintervju och dels att fördjupa samtalen med enskilda personer. Vi startade undersökningen med att genomföra en fokusgrupp med boende. Vi tillfrågade boende som vi trodde hade mycket att berätta, både positivt och negativt. Vi tillfrågade dem som vi antog hade ork att delta i en intervju och vars hälsa i övrigt gjorde att de kunde vara med. Arbetsledarna hjälpte oss med de praktiska detaljerna. Åtta boende från olika enheter fick frågan om deltagande och sju valde att delta. Nära anhöriga såsom make eller maka och barn till boende tillfrågades om att delta i fokusgruppen av arbetsledare på boendet. De anhöriga valdes utifrån arbetsledarnas upplevelse av att de tillfrågade skulle ha mycket att berätta. De anhöriga behövde inte specifikt vara anhörig till någon av de boende som deltog i intervjuerna, men de skulle ha en nära relation till en av de boende på äldreboendet. Företrädesvis tillfrågades make, maka eller barn. En del anhöriga hade lång erfarenhet av att ha en anförvant på ett äldreboende, medan det för andra var en relativt ny situation. Fem anhöriga bildade en fokusgrupp. Vi försökte att få personer med varierande erfarenheter inom gruppen (Hartman, 2001). Arbetsledare tillfrågade sex undersköterskor från skilda enheter på äldre- 23

25 boendet om de ville delta i en fokusgrupp. Samtliga tackade ja. Undersköterskorna valdes även de utifrån arbetsledarnas upplevelse av att personerna skulle ha mycket att berätta. När det gäller sjuksköterskorna tillfrågades sju personer och fyra hade möjlighet att delta i fokusgrupp. Samtliga tillfrågade blev noggrant informerade både skriftligt och muntligt om syftet med studien. Vi betonade att deltagandet var frivilligt och att vad var och en sagt under intervjuerna inte skulle kunna identifieras i den skrivna rapporten. Turordningen mellan fokusgrupp och enskild intervju bestämdes utifrån vem vi tyckte att det var lämpligt att intervjua härnäst med hänsyn till det som framkommit under fokusgruppen eller intervjun. Vi lät vår nyfikenhet styra. Vi startade med fokusgrupp med boende och avslutade med enskild intervju av läkare på boendet. Inalles genomfördes tio fokusgrupper och intervjuer. En medicinskt ansvarig sjuksköterska från en annan kommun hjälpte oss att intervjua. Hon hade ingen personlig bindning till det aktuella äldreboendet och kände inte någon av deltagarna. Samtalen i fokusgrupp genomfördes i biblioteket på äldreboendet, som är en lugn och avskild plats. Intervjuer med enskilda personer genomfördes även de i biblioteket eller om den boende så önskade i hans eller hennes lägenhet. Både samtalen i fokusgrupp och enskilda intervjuer varade i minuter och spelades in på kassettband. Fokusgrupp Fokusgruppmetoden är särskilt användbar för att ta reda på hur människor tänker och pratar om en viss upplevelse eller fenomen. Genom att flera grupper fick möjlighet att reflektera över vår forskningsfråga hoppades vi få olika perspektiv belysta som kunde vara intressanta. Fokusgrupp kan definieras som ett samtal i grupp och är att betrakta som en kvalitativ datainsamlingsmetod (Morgan, 1997). Metoden kan användas som enda insamlingsinstrument, men det är vanligt att den används som ett komplement till andra metoder i ett inledningsskede i en studie. En fokusgrupp kan ge ett fylligt material och en omfattande beskrivning av en forskningsfråga. Gruppdynamiken kan bidra till att fler erfarenheter, ihågkomster och andra perspektiv lyfts fram än i enskilda intervjuer. Fördelen med en fokusgrupp är att det är fler personer i fokus under samtalet vilket kan upplevas mer avspänt och mer som ett vanligt samtal, men samtidigt kan detta föra med sig att intervjuarens kontroll över intervjusituationen kan minska. En fokusgruppsintervju ställer därför särskilda krav på den som leder intervjuerna. Denne bör se till att forskningsfrågan blir besvarad och 24

26 dessutom vara uppmärksam och lyhörd på gruppdynamiken. Det finns en risk att känsliga eller avvikande synpunkter och förhållanden inte kommer fram eller inte diskuteras. Utgångspunkten för att få ett innehållsrikt och öppet samtal är att de som deltar är trygga med varandra, att ingen dominerar samtalet, att alla får ge uttryck för sin mening och att miljön är ostörd (Morgan, 1997). Vi genomförde en fokusgrupp vardera med boende (sju deltagare), anhöriga (fem deltagare), undersköterskor (sex deltagare) och sjuksköterskor (fyra deltagare). Enskilda intervjuer De enskilda intervjuerna skulle bli en möjlighet till förtydligande och komplettering av det som tagits upp i fokusgrupperna. De som intervjuades enskilt hade alla deltagit i fokusgruppsintervjuerna och kunde därför vidareutveckla och fördjupa det som framkommit i det tidigare samtalet (Kvale, 1997; Repstad, 1999). Vi genomförde enskilda intervjuer med två boende, en anhörig, en undersköterska, en sjuksköterska och en läkare. Vår fråga Vi ställde en huvudfråga till alla som deltog: Vad är god och säker hälso- och sjukvård på ett äldreboende? Vi hade några följdfrågor i bakfickan ifall att det behövdes för att föra diskussionen vidare: Vad är viktigt för att behålla hälsan? Vad är viktigt om krämpor och sjukdomar gör sig påminda? Vad är viktigt vid vård i livets slut? Grounded Theory Vi har låtit oss inspireras av en vetenskaplig metod för kvalitativ forskning som heter Grounded Theory (Glaser & Strauss, 1967). Syftet med metoden är att man som forskare utifrån ett insamlat datamaterial, skall skapa en teori om det man studerar. Grounded Theory (GT) lämpar sej som metod då man söker ny kunskap inom ett relativt outforskat område (Hartman, 2001). Vår datainsamling består alltså av fokusgruppsintervjuer och intervjuer med enskilda personer. Vi uppfattar GT som en spännande, men teoretiskt svår metod att arbeta efter. Vi strävade efter att i möjligaste mån följa metodens riktlinjer. Här 25

27 nedan har vi gjort ett försök att enkelt beskriva hur vi använde oss av GT i denna undersökning. Vi startade med att genomföra en fokusgrupp med boende. Vid varje intervju ställdes huvudfrågan och med utgångspunkt i denna och utifrån de intervjuades svar, ställdes följdfrågor för att finna ny information och nya infallsvinklar. Direkt efter intervjuerna träffades den externa samtalsledaren och vi som är ansvariga för studien. Vi fick ta del av samtalsledarens funderingar om vad som framkommit under fokusgruppen. Detta samtal dokumenteras. Vi lyssnade igenom kassettbandet och därefter skrevs intervjun ut ordagrant inom en vecka efter fokusgruppssamtalet. Den första genomläsningen skedde direkt efter det att utskriften blivit klar för att få en övergripande uppfattning om innehållet i samtalet. Parallellt med det lyssnade vi igenom kassettbandet igen i sin helhet för att fånga in känsloläge och stämning i fokusgruppen. Egna idéer och tankar som uppkommit utifrån genomläsningen av materialet nedtecknades. Dessa minnesanteckningar var till hjälp vid den fortsatta analysen. Analysen av intervjuerna startade med en så kallad öppen kodning, där vi arbetade oss igenom texten rad för rad. Att koda texten innebär att innebörden i texten namnges, till exempel känner mig trygg eller tar sig tid att lyssna. Man beskriver vad som händer i materialet genom att bilda koder, vilket kan liknas vid att sätta en etikett på textens innebörd (Hartman, 2001). Utifrån analysen av det första textmaterialet bestämdes nästa steg i datainsamlingen. Vi bestämde oss för att tillfråga en av deltagarna i fokusgruppen om möjligheten att få genomföra en enskild intervju med denne. Vi ansåg att den personen hade mycket att berätta om det som framkommit i fokusgruppen. Vi kompletterade vår grundfråga med följdfrågor utifrån vad som sagts i tidigare intervju (Olsson & Sörensen, 2001). Därefter fortsatte processen på samma vis genom alla intervjuerna. Efter varje ny intervju jämförde vi med vad som sagts i tidigare intervjuer och ställde oss frågan vem som bäst kunde tillföra ny kunskap, vem skulle vi intervjua härnäst och vilka frågor skulle vi fördjupa oss i? Vi försökte att ta vara på nya idéer och tankar som kom upp (Starrin, 1996). När vi analyserade texten ställde vi öppna frågor till materialet. Vad står det? Vad säger berättelserna? Koder från de olika intervjuerna jämfördes med varandra. Efter ett par intervjuer framträdde ett mönster. Vi kunde bilda så kallade kategorier utifrån de koder som framkommit och som beskrev det som sades i intervjuerna till exempel trygghet och kompetens. Vi samlade citat under varje kategori. Flera av kategorierna hade likheter och relationer till varandra och vi kunde bilda huvudkategorier. 26

28 Tanken med Grounded Theory är att inte ha en förutfattad bild av hur verkligheten ser ut. Man skall inte ha en i förväg uttänkt teori om verkligheten som man vill testa, utan istället utifrån materialet formulera en teori som ger svar på studiens syfte. När vi hade genomfört sammanlagt tio intervjuer kunde vi skapa ett förslag till teori som svarar på frågan Vad är god och säker hälso- och sjukvård på ett äldreboende? 27

29 28 Det handlar om att uppleva ett sammanhang med den fysiska miljön i såväl själva bostaden och dess innehåll som till omgivningarna.

30 29 Foto: Maria Alderblad.

31 30

32 Resultat Vi har sammanfattat vårt resultat i ett förslag till en teori som består av fyra delar eller huvudkategorier. Varje del är lika betydelsefull för helheten. Vi har kallat de olika delarna; livssituation, förutsättningar, möjliggörare och mål. Under var och en av de fyra huvudkategorierna har vi fördelat åtta så kallade underkategorier. Inte heller dessa är viktade sinsemellan. De bidrar var och en till svaret på frågan vad en god och säker hälso- och sjukvård på ett äldreboende är. Vi har kallat dem; omställningen, att vara i sitt sammanhang, trygghet, bemötande, att organisera sig, att ha kompetens, att ha helhetstänkande och att få vara den jag är trots allt. En bild på teorin presenteras längre fram i texten. LIVSSITUATION På vår fråga Vad är god och säker hälso- och sjukvård på ett äldreboende fick vi flera svar som berättade om det specifika i att flytta till ett äldreboende. För många är det en stor och många gånger svår omställning som bildar utgångspunkten för den livssituation man befinner sig i. Omställningen Den stora omställningen i livet att tvingas flytta till ett äldreboende är en helt ny erfarenhet att ställas inför. Det är förstås mycket olika hur man uppfattar detta beroende på en mängd faktorer, till exempel om man känt sig delaktig i beslutet eller inte. De anhöriga vittnar på olika sätt om hur det är att ha en anförvant som måste flytta till ett äldreboende. Både hur de anhöriga tror att den boende upplever det, men också hur de själva upplever det 31

33 som närstående. Flera boende betonar den stora svårigheten i att behöva lämna sitt hem och att behöva vänja sig vid ett nytt. Man talar om det som en påfrestande upplevelse som rymmer många dimensioner som exempelvis att skiljas från sin livspartner som bor kvar i hemmet, eller att som äkta makar behöva leva åtskilda i äldreboendet. Beslutet att flytta in på ett äldreboende har ofta föregåtts av en lång tid av strävan och försök att klara boendet hemma, många gånger under stora ansträngningar från närstående. Ja, det är klart när man lämnar sitt hem så är det väldigt svårt. Så kände jag det. (boende) Det var jobbigt. Pensionärer i många herrans år och levt ihop dygnet runt. (anhörig) Mamma väntar att pappa skall få komma hit. Hon är nittioett och han är nittiotvå år. (anhörig) Det är ett genomgripande beslut att flytta till ett äldreboende både för den enskilde och för dennes familj. Att lämna sitt hem innebär en stor sorg. Flera anhöriga uttrycker hur svårt det kan vara att behöva fatta den här sortens beslut och att det kan ta lång tid att acceptera beslutet. Oavsett vilken relation man har som anhörig tycks tvivlen finnas där. Hur man än gör så undrar man om man gör rätt. (anhörig) Alla skall ju igenom det här, men det är något nytt när det kommer. (anhörig) Förlusten av hemmet tillsammans med alla övriga förluster som den åldrade människan kan uppleva, till exempel förlust av hälsa, rörlighet och sinnen, försvårar uppbrottet ytterligare. svårast innan hon blev intagen. Hon blev fort sämre. Nu är hon inte kontaktbar, det är hon inte varken för mig eller för mina döttrar. Det är bättre att komma ihåg hur hon var förut. (anhörig) Och så rymde hon Det var jobbigt. (anhörig) Alla upplever inte denna sorg. För några av de anhöriga tycks det ha varit lättare både för egen del och hur man tror att den boende själv upplever det. Om man har kämpat länge och insett det omöjliga i att klara av boendet hemma så kan flytten till äldreboendet upplevas som en befrielse, både för den som är anhörig och vårdar och för den som blir vårdad. det hade blivit ett rum ledigt och det tyckte jag var bra och det tyckte han med. (anhörig) Det var mina döttrar som såg hur jag mådde. Så blev det ja Nu är jag nöjd med hennes omhändertagande. (anhörig) 32

34 Förlusten av hemmet kan också innebära en förlorad möjlighet att utöva fritidsintressen som egen verkstad, trädgård eller båt. Sina minnen bär man dock med sig. Omställningen innefattar att se tillbaka på sitt liv och uppleva mörka men också många ljusa minnen. Att få en möjlighet att göra bokslut. så kommer tankarna på våra 57 år och våra äventyr med båtar och 57 år oj, så fick vi ihop ja, det är fantastiskt, ja vi var ute på sjön, hon var så bra sjöman jaha när vi segla. Det är såna där minnen en har som väl é är det bara ljusa minnen vi gräla aldrig, det hade vi inte tid med. (boende) FÖRUTSÄTTNINGAR För att man skall kunna nå en god och säker hälso- och sjukvård på ett äldreboende talar de intervjuade om de förutsättningar som bidrar till detta. De berättar om att vara i sitt sammanhang, om trygghet och om bemötande. Att vara i sitt sammanhang Att åldras innebär ofta stora förluster. Att flytta till ett äldreboende innebär förlust av det egna hemmet och därmed också en del av individens sammanhang. Människans behov av att känna sig delaktig i sitt sammanhang är framträdande för att man skall uppleva hälsa och välbefinnande. Detta framträder också i våra intervjuer. Det handlar om att uppleva ett sammanhang med den fysiska miljön i såväl själva bostaden och dess innehåll som till omgivningarna. Det handlar också om att vara i sitt sociala sammanhang och känna tillhörighet till en gemenskap. Sammanhanget med den fysiska miljön Jag har fått med mig det jag ska. Vikten av att få vara i välkänd miljö betonas i våra intervjuer. Möjligheten att anpassa sig till nya miljöer minskar oftast när våra övriga förmågor som rörlighet, syn, hörsel och minne försämras. Svårigheterna att lämna sin bostad framkom i många intervjuer hos såväl de boende som hos personalen som bar denna erfarenhet med sig. Ett hem står för olika saker för olika människor men för de allra flesta har hemmet en stor betydelse för trygghet och identitet. I den nära miljön handlar det om att få ta med sig sina egna möbler och saker till äldreboendet, att inreda sitt nya hem. På detta äldreboende har alla egna lägenheter och man har möjlighet att ta med sig egna saker och sätta sin prägel på lägenheten. 33

35 man upplever ju så olika med olika boende som kommer. En del kanske aldrig kan anpassa sig riktigt och kanske aldrig slutar att sörja och andra när dom kommer då upplever man fall där dom verkligen blommat upp. (omvårdnadspersonal) det blir en omställning så klart om man bodde på ett ställe där du inte fick med lite möbler och tavlor. Jag har fått med mig det jag skall ha, javisst, det är ju hemkänsla då, på så sätt tycker jag. (boende) Till den nära miljön hör också måltiderna och maten. Maten som har en stor betydelse för många människor och som ofta blir än mer betydelsefull när man blir äldre. När dagarna känns långa och möjligheten till omväxling och njutning avtar blir måltiden på äldreboendet mycket betydelsefull. Det är viktigt att få mat man tycker om och känner igen. Måltiden är också en del av det sociala sammanhanget. På äldreboendet i skärgården har fisken sin givna plats både på tallriken och i samtalen. Att vara i sitt sammanhang i fiskesamhället är också att veta var fisken är fångad, av vilken båt och vem som sålt den. Kommer in till dukat bord mat både morgon och kväll, gröt och välling, grönsaker finns alltid till middag, potatis att välja (boende) Du vet man kan ju längta ibland så stekt rödspotta! För är det fisk så är det fyrkantig fisk, så nt där fiskblock. Ja, för dom skall göra i ordning till så många och man kan förstå det. Men man kan längta (boende) Utemiljön är också en viktig del av sammanhanget. Att man rent geografiskt befinner sig på en ort man känner igen och att man tycker om sin utsikt. Det aktuella äldreboendet ligger mycket vackert högt upp på ett berg där man har utsikt över en stor del av skärgården och horisonten. Äldreboendet ligger också mitt i byn med kyrkor, prästgårdar, skolor och affärer runt knuten. Där livet rullar på. Det är viktigt att man som boende kan komma ut både i friska luften med naturen in på knuten och i det levande samhället. denna här underbara utsikten, så alla dessa goda människor runt sig. (boende) Jag kan gå ut och sätta mig en stund och få sol (boende) Här finns ju i alla fall trädgårdar och man kan komma både hit och dit. Det tycker jag är bra och mycket blommor. (boende) Luften, ja jag har alltid mått bra i skärgården. Så du vet att jag använder ungefär tio procent utav den astmamedicinen som jag hade från start. Det är många dagar när jag inte tar någon medicin. (boende) 34

36 Att vara i sitt sociala sammanhang dom här tillhör mig också. Att befinna sig i sitt sammanhang handlar också om människorna runt omkring. Det kan handla om personalen som man känner gemenskap med utifrån gemensamma sammanhang till exempel släktskap och dialekten. En av de första frågor man får av de boende på äldreboendet är Vems tös är du, då? Det inger trygghet att veta sammanhanget såväl för de boende som för anhöriga och personal. Man tillhör en gemenskap. det är nog det bästa att personalen pratar dialekt känns som hemma. (anhörig) Möjlighet till kontakt med världen utanför äldreboendet är viktigt. Det kan handla om besök utifrån som riktar sig till flera boende, som när det kommer olika sorters kulturaktiviteter på besök. Många av aktiviteterna har lokal färg såsom sång och högläsning. Träffpunkten ligger i hjärtat av äldreboendet och är en samlingspunkt för i första hand de boende men också för pensionärer utifrån. Det handlar också om att släkt och vänner besöker. Det ger en upplevelse av tillhörighet. Även när det inte är mina anhöriga som kommer så kanske jag ändå känner de andras anhöriga och samtal utspinner sig. Att åldras innebär också att nya generationer tar vid. Alla har en plats i kedjan. Det kan handla om att träffa människor man känner eller att få hälsningar från många runtomkring. På äldreboendet rör sig många människor och många av dessa känner man. Man finner också glädje i att få komma ut från äldreboendet och träffa andra i samhället, även när man är i stort behov av hjälp. Hon känner en hel del som bor här.[men] kunna ha kontakter med dom är väl inte dom bästa beroende på hennes, vad skall jag säga, hennes sjukdom [afasi] Men hon känner igen Och jag träffar väldigt mycket folk ute på ön, för jag går väldigt mycket, och då har dom ofta en hälsning till henne. Och jag märker omedelbart när jag framför den hälsningen om hon uppfattar varifrån hälsningen kommer. (anhörig) viktigt att anhöriga kommer hit, tar med sig dom nya bebisarna som föds i släkten och visar upp dom. Dom gamla får hålla dom och känna att ja, dom här tillhör mig också. (sjuksköterska) och nu skall vi till Nimbus och äta middag den 17:e och köra runt Hälsö, Hönö och Fotö, vad trevligt, det blir bra och även ta bussar så dom som sitter i rullstol kan följa med. (boende) Nu i eftermiddag skall vi ner till hembygdsgården.... det är således en inbjudan som hembygdsgården har gett till dom gamla här... som vill vara med det tyckte hon, det kan vara trevligt. (anhörig) 35

37 Trygghet Vi människor behöver känna trygghet oavsett ålder eller livssituation. Ordet trygghet återkommer ständigt i samtalen och uttrycks som att känna trygghet eller att uppleva trygghet. En äldre människa med upplevelser av förluster har ett stort behov av att känna trygghet med sin situation på ett äldreboende och med den hälso- och sjukvård som ges där. Trygghet hänger tätt samman med begrepp som tillgänglighet och kontinuitet, möjlighet att få tillsyn om så önskas, upplevelse av en noggrann och omhändertagande personal och en kontaktperson att vända sig till. Det handlar om att få välja själv och att vara delaktig. Ibland står den upplevda tryggheten i skarp kontrast till negativa förväntningar man hade på hur livet skulle bli på ett äldreboende. Tillgänglighet de kan nås hela dygnet. Tillgänglighet betyder bland annat att det finns läkare och sjuksköterska att tillgå på äldreboendet. Det ger en känsla av trygghet att veta att även om jag som boende kanske inte behöver sjuksköterska eller läkare idag, så ordnas det med den saken om jag skulle behöva det. Likaså sörjs det för att jag får komma till sjukhus om den situationen uppkommer. Upplevelsen av att personalen är noggrann och inte glömmer någonting bidrar också till känslan av trygghet. När det gäller specialistsjukvård är det förknippat med sjukhus. Framtiden kan mycket väl innebära att man blir allvarligt sjuk och behöver annan slags vård än den som kan ges på äldreboendet. Det finns en upplevelse av tydlighet i gränsdragningen mellan olika slags vård och det tycks finnas en trygghet i det. När man behöver sjuksyster eller läkare, tar det inte lång tid och de kan nås hela dygnet. (boende)... tillsynen kan man inte klaga på och vill man att dom skall se till en på natten så gör dom det. (boende) Om man ramlat ur sängen och inte kommer åt larmknappen så går dom in och tittar. Det ger en trygghetskänsla. (boende) Man får tabletter och mediciner så att det passar precis när man äter kommer de med alla tabletter man behöver och på kvällen kommer de det finns ingenting att tillägga. (boende) Jag har en läkare som jag har haft i alla år han har hjälpt mig när jag har haft 36

38 lårbenshalsen och alltihop min läkare har jag haft i alla år, så därför har jag fortsatt med det. (boende) sen kan man inte vara hemma och händer det något här så kan man inte vara här heller. Man måste ha sjukvård. Ja, just det, för detta är ju som ett hem, ja, och det är klart att det är begränsade resurser när det gäller sjukvård. Ja. Ja. Det får sjukhuset ta hand om. (boende) Inte bara insatser från sjuksköterska och läkare utan också från omvårdnadspersonalen bidrar starkt till upplevelsen av trygghet. Här beskrivs en stark känsla av omhändertagande av en positiv och glad personal som är mån om de boende. Omhändertagandet består i mångt och mycket av servicesysslor. En stor tacksamhet uttrycks över att personalen finns och gör så mycket för de boende. En viktig del av tryggheten på äldreboendet består i tillgång till teknisk apparatur som till exempel trygghetslarm, en liten klocka att ringa på som sitter antingen på den boendes arm eller finns i den boendes lägenhet. Personalen här är ju så otroligt omvårdande. De tänker till och med mer på en, än man gör själv. (boende) Tvätt och städ och mat och allt, allt, allt. (boende) trycker på den så kommer dom med detsamma. (boende) Att få välja själv att bli erbjuden Upplevelsen av trygghet hänger intimt samman med möjligheten att få välja själv. Det har stor betydelse att bli erbjuden en lägenhet som kan accepteras och att ha med sig sina egna möbler till boendet. Det har också betydelse för tryggheten att veta att min man eller hustru har det bra där han eller hon bor, även om det inte är möjligt med ett gemensamt boende. Jag hade varit här och tittat, ja och dom visade mej ett rum däruppe med en säng och en liten byrå, ja och det gick ju inte. Troligtvis så insåg dom sitt misstag och dom ringde bara efter en kort tid och sa att jag skulle komma och titta på [ett annat rum] ett sjukrum för en helt liggande, ja och då fick jag en chock. Men så när jag kom hit och fick se detta [det nuvarande rummet] då tänkte jag att när jag fått möblera detta, så blir det bra. Och det får jag säga att det har blivit toppenbra, ja jag trivs nå nting så gott. (boende) Jag trodde att det skulle bli ensamt och lite opersonligt, så här liksom det kan ju vara många i en trappuppgång och ingen känner den andre. Men här går man bara ut i köket (boende) 37

39 Negativa förväntningar kom på skam inte vågat hoppas att Den upplevda tryggheten står i motsats till negativa förväntningar på och erfarenheter av äldreomsorg. De negativa förväntningarna grundar sig till stor del på vad som förmedlas via media. Det skrivs i tidningarna hur bedrövligt det är inom äldreomsorgen; personalen har dåliga löner och de gamla far illa. Egna eller närståendes negativa erfarenheter bidrar också till en dyster bild av äldreomsorg och vad det kan innebära att flytta till ett särskilt boende. En stor känsla av tacksamhet och en upplevelse av att negativa förväntningar har kommit på skam uttrycks. inte vågat hoppas att det skulle bli så bra. Det är som jag säger, jag står för det, att jag skulle få det så här bra på gamla da r, det hade jag aldrig drömt om. (boende) Upplevelse av förluster när man inte kan Det är naturligtvis en stor och svår omställning att flytta till ett äldreboende. Man får som äldre lämna mycket av sitt gamla liv bakom sig. Förutom vad omställningen innebär för ens sociala liv handlar det om att lämna bakom sig både materiella ting som hus och trädgård, men också sysslor som man tidigare har utfört och haft nöje av. Man kanske inte längre orkar att städa och hålla ordning omkring sig, att pyssla i sin trädgård eller att snickra i sin verkstad. Det handlar ibland om en upplevelse av förluster, att inte längre kunna det jag har kunnat eller att inte längre kunna göra det jag skulle vilja. I denna situation är det en trygghet att på äldreboendet kunna få hjälp med det man inte längre klarar själv. Ja, det är klart när man lämnar sitt hem så är det väldigt svårt. Så kände jag det svårt att se hur det rasar runt omkring en, när man själv inte längre klarar av att sköta det som man alltid gjort. Jag är en människa som haft mycket trädgård. Och när man inte kan rensa och göra snyggt, så är det inte roligt. (boende) Ja, jag hade en väldigt stor verkstad med all utrustning i källaren. Jag stod där jämt, jämt, jämt. Det är en saknad att komma hit det finns ju en hyvelbänk där nere på terapin, ja men sitta där med smågrejerna det är inte känsla för det, nej.(boende) Dom är mycket snälla och hjälpsamma, ger bra mat och de städar och göra i ordning håret och så. (boende) Trygghet betyder olika för olika människor. Att känna trygghet kan innefatta att man jämför med hur det har varit. För anhöriga till en äldre person på ett äldreboende, kan upplevelsen av trygghet hänga samman med en jämfö- 38

40 relse av hur det var innan den äldre flyttade in på boendet. En anhörig säger att i jämförelse med hur situationen var innan inflyttningen, så känns det tryggare nu. Det finns en upplevelse av att det inte är så stor skillnad mellan att bo på äldreboendet och att bo hemma. Det mesta möjliga går att få (anhörig) En kontaktperson att vända sig till och då får jag således veta Organisationen på äldreboendet med så kallade kontaktpersoner berörs i samtalen. Det upplevs från både boende och anhöriga som en stor trygghet att ha en kontaktperson att vända sig till. Det ger en känsla av att hon eller han är min personal och vi känner varandra. De flesta frågor och synpunkter dryftas med kontaktpersonen. I flera fall känner man varandra under lång tid och det långa tidsperspektivet bidrar till trygghet. Det har vi haft från början således en person som liksom har tagit hand om vissa saker som t ex hårvård och fotvård och så na saker då är det bara att säga till den som är kontaktperson. (anhörig) Men när det inte fungerar med kontaktmannaskapet infinner sig en känsla av otrygghet eller som en äldre man uttrycker det: då vet jag inte vem som skall duscha mig! (boende) Trygghet på ett äldreboende handlar för den anhörige till stor del om att ta del av information som rör anförvanten. Trygghetsaspekten sätts på prov när anförvantens hälsa försämras. Det är mycket information som skall förmedlas i stora personalgrupper. Likaså är det viktigt med återkoppling till den äldre och dennes anhöriga i frågor om hälsan. Det gäller att både den boende själv och den anhörige känner sej delaktiga i beslut som rör den boendes hälsa. Nu kommer läkaren vid jämna tillfällen hit upp och hon ger sitt utlåtande om patienten. Och jag vet ju då att om det är någon speciell åkomma eller krämpa hon har, så har ju personalen klart för sig vad det gäller. Och talar om detta till sjuksköterskan eller läkaren som kommer. (anhörig) och då får jag således veta vilka åtgärder som har gjorts och så vidare och varför och så där. (anhörig) Till en god och säker hälso- och sjukvård hör också enligt de anhöriga att få information om vilka rutiner som gäller. De anhöriga frågar sig vad de har att förhålla sig till vad gäller egen medverkan i omsorgen av sin anförvant. 39

41 Till exempel vem som har det yttersta ansvaret för att följa den boende på sjukhusbesök. De anhöriga jämför hur det är på olika enheter inom boendet och hur det är på boenden i annan kommun. En önskan uttrycks att förstå vad det beror på att rutiner skiljer sej åt och att få veta vad det är som gäller på den enhet där ens egen anförvant bor. I botten finns en önskan från de anhöriga om att vara delaktiga i vården och omsorgen. Om det är anhöriga som skall åka med eller vad man kan hjälpa till med. Det vet inte jag. (anhörig) Kontinuitet Det känns som en stor trygghet när man kan namnet. Vården skall präglas av trygghet och kontinuitet. Här resonerar sjuksköterskorna både utifrån vad de menar ger trygghet för den boende, men också vad som ger trygghet för personalen och för dem själva som yrkesgrupp. Läkaren är en viktig person och spelar en stor roll vad gäller att förmedla trygghet både till boende och anhöriga. Det kan, vid till exempel vård i livets slutskede, många gånger handla om svåra ställningstaganden där läkarens ord väger tungt. För sjuksköterskornas egen del känns det värdefullt för den yrkesmässiga tryggheten att det finns kollegor, inom en annan sjuksköterskeorganisation i kommunen (hemsjukvården), som man kan rådfråga vid behov. Ja, det är klart att det ger en trygghet att man har en kollega. För på kvällen är man ensam ja, på kvällen är man ensam likadant på helgen och på natten förstås. (sjuksköterska) Tryggheten definieras utifrån närhet och kontinuitet. Närhet till en läkare när man som boende själv har svårt att ta sig till vårdcentralen, samt möjligheten att få ha kvar sin husläkare även när man flyttat in på äldreboendet. Kontinuitet betyder för den boende att få möta samma läkare, sjuksköterska och personal. Läkarens egna upplevelse av trygghet är också viktig och grundar sig till en del i möjligheten att lära känna boende och anhöriga under en längre tid. Tryggheten baseras också på att det finns personkännedom mellan olika personalgrupper. läkaren menar jag känner hela livet kanske, eller åtminstone en stor del av livet. (boende) Det känns ju jättebra när man varit här i några år och har träffat många patienter i olika skeden och även personalen. Det känns som en stor trygghet när man kan namnet. Pling, säger det när man hör namnet, man behöver inte slå in det på datorn (läkare) 40

42 Just det att man har ett ansikte så där, det är viktigt tror jag. Det är bra här ute på ett litet ställe, där man har den här närkontakten. Man vet vem man skall vända sig till och hur hon ser ut, hur hon låter. Det är lättare då att ta kontakt på nåt sätt, annars blir det så diffust allting, det tror jag är en säkerhet för patienterna här ute, ja, ett stort plus med närheten. (läkare) Bemötande Livet är fullt av möten. På ett äldreboende sker många möten varje dag. De boende möter sina grannar på boendet, anhöriga möter sina anförvanter, personal och boende möter varandra och personal möts sinsemellan. Många av dessa möten präglas av att en av parterna befinner sig i en beroendeställning och behöver hjälp och stöd. En människa skall bistå en annan med något. Den boende kanske är skröplig och känner av sina krämpor och sjukdomar och behöver hjälp. Eller att den anhörige är nertyngd av oro över sin anförvants hälsa och behöver mötas av en inkännande personal. Hälso- och sjukvård på ett äldreboende handlar om möten och bemötande. Svaret på vad ett gott bemötande är inrymmer begrepp som människosyn, lyhördhet och beröring. Människosyn att man respekterar dom Personalens bemötande av den boende är naturligtvis av central betydelse för upplevelsen av vården och omsorgen på ett äldreboende. Att få uppleva ett gott bemötande är att uppleva ett möte som har en kärleksfull och personlig prägel. Det underlättas på det aktuella äldreboendet av att flera av personalen har personliga relationer med de boende. Många av personalen känner den boendes familj och många av de boende känner till vems tös just den personalen är. Men det tycks också ur de äldres synvinkel vara viktigt att uppleva att inte bara jag själv, utan även mina medboende, mina grannar bemöts på ett bra sätt. Det finns en slags rättviseaspekt i detta. Det upplevs viktigt att de boende behandlas lika av personalen. Dom är så underbara allesammans, både dag och natt och bitti. Alla som kommer är lika snälla mot alla. (boende) Det är så jag ser dom och hur dom behandlar dom gamla, de har gott hjärta, precis som mamma och barn. (boende) Jag vill säga att det förefaller som om dom är mer måna om de äldre än om sig själva. Dom offrar väldigt mycket, till och med en klapp ibland. (boende) allt gör dom för att vi skall trivas på alla vis, ja. Jag får allt jag vill. (boende) 41

43 Bemötande innefattar både personalens direkta bemötande av den boende, men också att personalen kommunicerar sinsemellan om den boende och dennes behov. Det senare blir i den anhöriges ögon ett tecken på att personalen bryr sig om varje enskild boende. Ett sätt att bry sig är att kommunicera om den boendes situation i personalgruppen, så att all personal känner den boende och dennes förhållanden. Det bidrar enligt den anhörige till att den boende kan känna sig sedd som människa. Det sätt på vilket personalen bemöter den boende speglar personalens människosyn. Det berör grundläggande frågor om människors lika värde och om synen på människan, etik helt enkelt. Ett positivt bemötande ger inte bara den boende utan också den anhörige en upplevelse av att personalen anstränger sig för att göra bästa möjliga för den boende. Av stor vikt för upplevelsen av bemötandet har också det första intrycket den anhörige får av mottagandet när anförvanten flyttar in på boendet. otroligt go a i sitt bemötande. Och då var kontaktpersonen där, så det tyckte jag var ett bra mottagande. och sjuksköterskan och den ansvariga på avdelningen. (boende) bryr sig om han och att kontakten dem emellan fungerar. (anhörig) Det är viktigt att man känner det [att personalen inte tänker] att det är inget att göra, för hon är gammal. (anhörig) att man respekterar dom att man respekterar dom gamla! (anhörig) Lyhördhet hur den familjen vill ha det. Bemötande handlar i mångt och mycket om lyhördhet. Det handlar om att försöka förstå och att vilja sätta sig in i en annan människas situation. Kanske kan personal av naturliga skäl aldrig uppnå den färdighet i kommunikation och förmåga till förståelse av den enskilde som den anhörige kan. Men personalen måste alltid sträva efter lyhördhet. Frågor om bemötande ställs på sin spets vid vård i livets slutskede, där den döende och dennes anhöriga befinner sig i en ytterst sårbar situation. Vården handlar då inte om att bota, utan om symtomlindring och att ge den boende en så värdig död som möjligt. Det gäller att vara lyhörd för hur den boende och dennes familj vill hantera situationen. Varje möte är unikt. Inget dödsfall är det andra likt. Läkaren har en central roll i hälso- och sjukvården på äldreboendet. Många frågor ställs och många svar skall förmedlas mellan läkaren och den boende och dennes anhöriga. Kontaktpersonen är en naturlig förbindelse- 42

44 länk. Det är viktigt, om den boende samtycker, att kontaktpersonen ges möjlighet att vara med vid läkarens hembesök. Just att man pejlar hur stämningen är och hur den familjen vill ha det. Sen följer man ju det. (omvårdnadspersonal) Livet håller på att ta slut och då kanske det bara är mer plågsamt att sätta till mer åtgärder. Då är det viktigt att ha en bra kommunikation mellan läkare och anhöriga, ja. (omvårdnadspersonal) Beröring Jag känner det på dina snälla händer. Beröring är ett sätt att möta varandra och det kan förmedlas på olika vis. Någon kramar om dig, lägger en hand på din axel eller masserar din spända nacke. Av erfarenhet vet vi att fysisk beröring gör oss gott och får oss att slappna av. Goda relationer kan skapas och hållas vid liv av beröring. Betydelsen av fysisk beröring betonas särskilt när personal skall hantera situationer med oro, ångest och aggressivitet hos de boende. Det är omvittnat att beröring kan ha en lugnande inverkan på en orolig människa, som kanske inte förmår kommunicera på annat sätt än genom hugg och slag. Beröring är väldigt viktigt alltså. För det har du ju haft kanske i ditt liv och helt plötsligt går en bort [ens partner dör] och inte tar i mig mer dom upplever sig i sin kropp. (omvårdnadspersonal) det är ju kramar som gör lugnet. (omvårdnadspersonal) Handlaget eller det sätt på vilket man tar i en människa kan säga mycket om ens personlighet och vem man är. En undersköterska berättar att en av de boende som både hade problem med syn och hörsel, ändå hade känt igen henne efter att hon kom tillbaka från semestern och uttryckt det som att: Jag känner det på dina snälla händer. (omvårdnadspersonal som citerar en boende) MÖJLIGGÖRARE Vår fråga ; vad är god och säker hälso- och sjukvård på ett äldreboende har många svar, ofta utifrån vilket perspektiv man har. Hur man skapar förutsättningar för en god och säker hälso- och sjukvård är mycket viktigt för den som professionellt försöker att skapa dessa förutsättningar. De hur-svar vi fått på vår vad-fråga kommer uteslutande från personalen. Dessa svar kan sammanfattas i tre delar; att organisera sig, att ha kompetens och att ha helhetstänkande. 43

45 Att organisera sig Organisation är ett stort begrepp och utgör en hel forskningsdisciplin. Vi utgår här endast från de svar som vi fått och som vi tolkar som delar av att organisera i vid bemärkelse. Personalen beskriver hur man skapar förutsättningar för en god och säker hälso- och sjukvård genom kommunikation, samarbete, ledning och rutiner. Kommunikation den som tolkar oro och smärta Kommunikation handlar ytterst om att förstå en annan människa eller att göra sig förstådd. Det kan vara svårt på ett äldreboende där det kan finnas många faktorer som försvårar kommunikation. Dels för att den som behöver vård och stöd kan ha svårt att kommunicera på grund av funktionsnedsättningar som talsvårigheter och hörselnedsättning eller sjukdom som afasi och demens. Dels för att ansvaret för vården och omsorgen är uppdelad på olika yrkeskategorier och till och med olika huvudmän. Då självbestämmandet är ett honnörsord i äldreomsorgen, såväl i SoL som i HSL, så är det framförallt viktigt att kommunicera med vårdtagarna. Vad är viktigt för just dig, hur vill du ha det? Många som kommer till särskilt boende har svårt att uttrycka sig verbalt på grund av sjukdom. Då kan kommunikationen handla om att tolka ansiktsuttryck och förstå minspel. Omvårdnadspersonalen får göra sig till tolk för den boende. även dom som inte själva kan förmedla sig, utan att man iakttar och för det vidare fastän dom kanske inte kan tala själva, får vård när det behövs [ ] att vi är uppmärksamma [...] kan kommunicera med sjuksköterska och läkare. (omvårdnadspersonal) Det är viktigt att man har en bra kontakt med sin kontaktperson kan förmedla vad man vill. Jag tror det är jätteviktigt att man har språkrör och att man får hjälp (omvårdnadspersonal) Systemet med kontaktperson, som sedan lång tid tillbaka är infört på äldreboendet, främjar en god och säker vård. Kontaktpersonen är den som har ett speciellt ansvar för den boendes välbefinnande. Vidare finns för varje boende en patientansvarig sjuksköterska. Särskilt viktigt är det vid vård i livets slutskede att information om den enskilde når alla inom sjuksköterskegruppen. Det är patientansvarig sjuksköterskas ansvar. Hon är också tillsammans med läkaren ansvarig för kontakten med de anhöriga i medicinska frågor. Stödet till de anhöriga handlar mycket om att ta sig tid, lyssna på frågor och erbjuda sig att vara med den anhörige i olika svåra vårdsituationer. Det handlar om att göra de anhöriga delaktiga. 44

46 känna att dom är välkomna i vården för det är först och främst dom som är närmast (sjuksköterska) Kontaktpersonerna är mycket viktiga och ofta får de vara språkrör för den boende. Läkaren vill att kontaktpersonerna skall vara delaktig vid läkarbesöken till exempel. Kontaktpersonerna är de som känner de boende och anhöriga bäst, de kan tolka icke-verbal kommunikation och läkaren har möjlighet att även få subtil information. Det är viktigt att läkaren får bra och samstämmig information av personalen. En läkare som arbetar konsultativt måste samla in information först och främst från patienten men när det finns hinder för detta så är anhöriga och personal viktiga informanter. Om det är många i personalen runt den boende och informationen är färgad också av känslor och tyckanden kan det vara svårt för läkaren att få en samlad bild. Den som står närmast är nog kontaktpersonen, den som tolkar oro och smärta och som känner anhöriga bäst. (läkare) Ibland får man ju olika information, en del tycker si en del tycker så, olika signaler, det är det största dilemmat. (läkare) Vård i livets slutskede på ett äldreboende handlar till stor del om kommunikation med den döende och med dennes anhöriga. Att ta reda på vad den boende önskar och behöver. Omvårdnadspersonalen uttrycker att inget dödsfall är det andra likt. Omvårdnaden av den döende handlar i mångt och mycket om att tolka signaler från den döende. Vård i livets slutskede handlar också om att vara ett stöd till de anhöriga. Det gäller att vara lyhörd för hur just den familjen vill hantera situationen. En del anhöriga vill att personalen skall vara närvarande och delaktig i vården, medan andra vill vara ensamma. Kommunikationen är oerhört viktig för alla människor men försvåras för den boende som kanske av medicinska skäl har begränsade möjligheter att kommunicera och för läkaren som i sin konsultroll på boendet bara träffar sina patienter sporadiskt. Kontaktpersonen blir då en mycket viktig länk mellan den boende och läkaren. Ibland kan det vara brister i kommunikationen tror jag. Det är viktigt att man har en bra kontakt med sin kontaktperson till vilken man som vårdtagare kan förmedla vad man vill Jag tror det är jätteviktigt att man har språkrör och att man får hjälp till det då. [vart man skall vända sig]. (läkare) Hur människor kommunicerar med varandra har förändrats över tid. För bara ett par tiotal år sedan styrdes kommunikationen mycket mer av vem personen var som jag hade framför mig. Skillnader i ålder, status och klasstillhörighet spelade in. En av sjuksköterskorna uttrycker att Du-reformen förändrade och förenklade kommunikationen människor emellan. Idag är 45

47 man inte rädd för att ta kontakt med sjuksköterska eller läkare. I alla fall tycks det som om de anhöriga inte tvekar att både ta kontakt med sjuksköterska och läkare och att ifrågasätta vården. Måhända är det en generationsfråga att våga uttrycka kritik och att ifrågasätta. En sjuksköterska säger att de boende på äldreboendet fortfarande är så glada så tacksamma. jag har jobbat se n början av 60-talet i vården och det var helt annorlunda då. Jag menar då stod alla nästan med mössan i handen och bocka och neg och sa jatack. Så är det inte idag. Idag ifrågasätts mycket. (sjuksköterska) Samarbete dom måste lita på vad jag säger Samarbetet mellan personalgrupper anses viktigt. Omvårdnadspersonalen betonar vikten av att kommunikationen fungerar dem emellan, men framförallt med sjuksköterskorna. De uttrycker vikten av att få gehör för sina åsikter om hur vården och omsorgen skall bedrivas. Det kan handla om att få sjuksköterskorna att bedöma en förändring i hälsotillståndet hos en boende eller att tillkalla läkare. Man beskriver vanmakt i de situationer när man upplever att undersköterskan och sjuksköterskan inte har samma åsikt om hur vården skall bedrivas. Särskilt viktigt är det med en gemensam syn på målet med vården när det gäller vård i livets slutskede. Av största vikt är då att vårdtagarens behov av smärtlindring tillgodoses. Stor otillfredsställelse uttrycks över de situationer då man inte tycker att det fungerat. Framförallt är det kommunikationen som inte fungerar, man upplever att man signalerar ett behov men får ändå ingen respons eller åtminstone ett svar man kan förstå. Omvårdnadspersonalen befinner sig i dessa situationer i ett mycket utsatt läge. dom måste lita på vad jag säger och när man då inte når fram till varandra, då är det kört. (omvårdnadspersonal) vänta och vänta med smärtlindring. (omvårdnadspersonal) tjata, tjata, tjata laglig rätt att få morfin. (omvårdnadspersonal) Sjuksköterskorna framhäver vikten av teamarbete runt vårdtagaren. Omvårdnadspersonalens deltagande i läkarbesöket ser man som positivt och betonar att undersköterskan där kan uttrycka sin syn på saker och ting. Sedan bestämmer man tillsammans om den fortsatta vården. Andra viktiga personalkategorier är arbetsterapeuten, sjukgymnasten, läkare och kollegor inom hemsjukvård. Kökspersonalen omnämns som en särskilt viktig grupp 46

48 för att säkerställa att de boende får rätt mat för sin hälsa till exempel vid olika typer av allergier. För att kunna förmedla en god och säker vård tycker sjuksköterskan att det är viktigt att hon har fullt förtroende för läkaren som hon samarbetar med. Det är inte minst viktigt i kontakten med de anhöriga då det gäller att vara samstämmiga i beslut och information. Sjuksköterskan betonar vikten av att ge information till de anhöriga om vad som kan erbjudas på äldreboendet, om anförvantens hälsa skulle bli försämrad. Inte alla frågor kan få ett svar direkt. Men det är viktigt att aldrig lämna den enskilde eller de anhöriga i ovisshet. Det är ett ansvar inte minst för övrig personal. Det är stora personalgrupper runt de boende och det är viktigt att information överförs och kommuniceras. Här ser omvårdnadspersonalen vikten av att utveckla den skriftliga rapporten. Medicinsk omvårdnadsdokumentation är sjuksköterskans domän medan den sociala dokumentationen är omvårdnadspersonalens. På äldreboendet har social dokumentation påbörjats sedan något år och det är en process att få alla att inse vikten av detta. För det är ju märkligt rapportering den går ju bara fram till dom som finns där just då och då är det viktigt att vi för det första skriver ned och för det andra tar oss tid att läsa det så att alla vet vad som gäller. (omvårdnadspersonal) att aldrig säga att dom inte vet och inte ha någon att hänvisa till. (sjuksköterska) Det är viktigt att arbetet organiseras som ett team runt den boende så att olika yrkeskategorier arbetar tillsammans och inte var för sig. Det finns också ett behov av att känna sig likvärdig som medarbetare oavsett nivå på utbildning. Allas känsla av delaktighet i organisationen är betydelsefull. Kontaktpersonerna, som fått ett allt större ansvar för de boende både socialt och medicinskt, måste känna att de får gehör för sina synpunkter inte minst från andra professioner. Samarbetet mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal är mycket viktigt om det medicinska och sociala perspektivet skall haka i varandra. Rollerna håller på att omdefinieras. Det är en lång väg att gå mellan professionerna och det tar lång tid att förändra exempelvis anhörigas syn. Sjuksköterskorna har givetvis den högsta medicinska kompetensen men det betyder inte självklart att de dessutom har alla andra kompetenser också. ju mindre kvalificerad ju mer blir denna klasskillnaden. Att sjuksköterskan måste vara för sig och att vi andra är för sig. (omvårdnadspersonal) det är viktigt att alla känner sig delaktiga. Det bästa tror jag är att kontaktpersonerna, liksom alla inom vårdkedjan, känner sin betydelse, att dom upplever det. (sjuksköterska) 47

49 undersköterskorna och sjuksköterskorna som har ett nära samarbete och då är det lite svårt att sätta gränser för vem som skall göra vad. Men det kan kännas tryggt för anhöriga att sjuksköterskan finns med också. De har större respekt för vad hon säger ibland. (omvårdnadspersonal) Läkaren har en central roll i hälso- och sjukvården på äldreboendet tillsammans med sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Om den boende så önskar är det viktigt att omvårdnadspersonalen kan vara med under läkarbesöket. Det underlättar att information går fram mellan läkare och personal. Inte minst då den boende befinner sig i livets slutskede blir läkarens kommunikation med personalen betydelsefull. Det är omvårdnadspersonalen som finns på plats dygnet runt och det är de som många gånger får trösta, lugna och svara på frågor från boende och anhöriga. Det måste finnas en klar målsättning med vården och omsorgen, så att omvårdnadspersonalen själva känner en trygghet i situationen. Här har läkaren och sjuksköterskorna en mycket viktig roll som handledare. De måste ge omvårdnadspersonalen redskap för att klara sin stundtals svåra uppgift, som till exempel att hantera såväl medicinska som existentiella frågor. Ibland är det många frågor och rädsla, ibland hinner man inte med det då, hinner inte med informationen. Då är det viktigt att man kanske ringer till sjukhus för samtligas bästa. (läkare) livet håller på att ta slut och då kanske det bara är mer plågsamt att sätta till fler åtgärder och då är det viktigt att ha en bra kommunikation mellan läkare och anhöriga, ja.(läkare) Ledning Dom finns aldrig på plats. Ledning handlar om att leda och att bli ledd, om rollfördelning och synlighet. Äldreboendet har genomgått flera organisationsförändringar vilket skapat en viss oro. Sjuksköterskan var tidigare en given arbetsledare i alla slags frågor i vårdmiljöer men är idag en mer tydlig arbetsledare i frågor som rör hälso- och sjukvård. Många inom vård- och omsorgspersonalen trycker på vikten av en närvarande arbetsledning. Idag finns personer på boendet som endast arbetar som arbetsledare, utan sjuksköterskeansvar. Arbetsledaren har en central roll i organisationen för att det skall bli en god och säker vård. Hon måste känna sin personal. Medarbetarsamtalen upplevs som värdefulla. Sjuksköterskan upplevs ändå som en naturlig arbetsledare i kraft av sin medicinska profession. Omvårdnadspersonalen framhåller vikten av en närvarande sjuksköterska som känner patienten, så att hon kan vara trygg i sina bedömningar och förmedla trygghet till övrig personal. Omvårdnadsperso- 48

50 nalen beskriver upplevelsen av otillfredsställelse när sjuksköterskan inte är tillgänglig. Patientansvarig sjuksköterska upplevs av undersköterskorna som om hon inte har tid för sina patienter. Hon arbetar på schema, det vill säga kvällar och helger också, men skulle behöva vara mer närvarande dagtid. Det är på dagen all planering sker kring medicinska insatser. Det är det här att hon verkligen känner sin personal riktigt. Hon kan liksom, känner till riktigt vad som finns att ta tag i eller vad jag skall säga. (omvårdnadspersonal) en ledare på varje avdelning. (omvårdnadspersonal) Dom [sjuksköterskorna] finns aldrig på plats. (omvårdnadspersonal) Men just det här med kontinuiteten att den sköterskan som känner patienterna bäst finns där och att hon finns där på dagarna när det är rond och så. Det är fördelaktigt. (omvårdnadspersonal) Behovet av ledning är stor då man hanterar komplexa och svåra situationer. Ett äldreboende idag skall kunna möta många olika behov; sociala, fysiska, psykiska och till och med existentiella. Kommunens yttersta ansvar innebär att det mesta skall hanteras på kommunal nivå, även sådant som tidigare ansågs som sjukvårdens ansvar, exempelvis svår psykisk eller fysisk sjukdom. För att kunna bedriva en god hälso- och sjukvård måste organisationen innehålla ett stort mått av flexibilitet. Organisationsmässigt är det också viktigt att man kan anpassa personaltätheten efter behoven. Ibland ökar behoven av vård och omsorg exempelvis vid vård i livets slut. Man får anpassa vården eller omsorgen efter behoven och de kan vara svårt att genomföra. Ibland är patienterna mer vårdkrävande och då kanske det inte finns resurser. Det är uppbyggt efter en viss nivå av vård Flexibilitet, precis ja, då måste det finnas möjlighet att ta till extra resurser, det kanske är svårt ibland som det ser ut nu i vården. (omvårdnadspersonal) Kanske man skulle tänka sig att man kan fördela personalen lite mer efter, personaltätheten kanske, efter hur läget är på avdelningen. (omvårdnadspersonal) Rutiner lägga upp nå t. Att ha rutiner anser personalen som viktigt för att säkra god och säker hälsooch sjukvård. För den konsultarbetande läkaren är det av stor vikt att det finns enhetliga rutiner på äldreboendet. Att inte varje avdelning eller sjuksköterska gör på sitt sätt. Det gäller allt från var man förvarar papper och instrument till att veta vem som gör vad. I organisationen ingår också ett förtydligande av yrkesrollerna. Personalen måste veta vem som ansvarar för 49

51 vad. Som exempel nämns att personalen inte kan lova den boende en läkarinsats utan samråd med läkaren. Uppföljning av insatser är viktigt och inte minst av medicinska insatser. Många mediciner får oönskade effekter hos äldre människor. Personalkontinuiteten upplevs därför som mycket viktig. Dels att man har sin kontaktperson, dels att man har en ansvarig sjuksköterska, någon som känner mig och kan följa upp behandlingar. Insatta behandlingar måste utvärderas och ibland korrigeras på grund av biverkningar eller uteblivna effekter. sen efter avslutad behandling att man kommer ihåg att följa upp och se om det är bra eller, vad skall jag säga, och det här med medicinering, när man sätter in olika mediciner, att man följer upp, att man kanske kan avsluta medicineringen så man inte fortsätter en behandling längre än den behövs. (omvårdnadspersonal) Jag tror att dom gamla känner det tryggare också när det är en sköterska som dom känner. (omvårdnadspersonal) Jag är så dåligt insatt i strukturen, ex vad man ger för information till anhöriga viktigt att man har samma bemötande och ger samma information Få anhöriga att känna mer att dom har möjlighet att ta kontakt med mig, lägga upp nåt. (läkare) Att ha kompetens För att möjliggöra en god och säker vård på ett äldreboende krävs att personalen är kunnig och inkännande. Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att personalen är kompetent. Det kan betyda olika saker och betyder olika för olika personer. I den här undersökningen har samtalen visat att kompetens betyder att ha och använda sig av sin självinsikt, att kunna lyssna och handleda, att ha handlingsberedskap och att besitta personlig lämplighet för arbetet. Självinsikt att man själv har bearbetat Det anses nödvändigt med självinsikt för att kunna förmedla trygghet till andra. Personalens uppgift är att ge stöd och trygghet till boende och anhöriga. Stödet till de anhöriga handlar mycket om att ta sig tid, lyssna på frågor och om så önskas att vara med den anhörige i olika svåra vårdsituationer. Den anhörige skall erbjudas att vara delaktig i det som rör dennes anförvant. Sjuksköterskorna är nyckelpersoner vad gäller hälso- och sjukvård på äldreboendet. Det blir särskilt tydligt vid vård i livets slutskede, som inte upplevs som en vårdform som det går att få rutin på. Man måste, som en sjuksköter- 50

52 ska säger, tänka efter varje gång hur man själv skulle vilja bli bemött, men också hur man inte skulle vilja bli bemött. man finns där och inger trygghet till de anhöriga att man själv har bearbetat sina egna tankar och funderingar. (sjuksköterska) jag har tänkt så skall jag aldrig säga till någon anhörig som är i den här situationen. (sjuksköterska) Lyssna tar till sig vad dom säger. En sjuksköterska reflekterar över om det kan vara så att hon som sjuksköterska kanske är viktigast för den anhörige, medan omvårdnadspersonalen i allmänhet och kontaktpersonen i synnerhet är viktigast för den boende i det dagliga livet. Utifrån denna erfarenhet säger en intervjuad sjuksköterska att det är viktigt att hon som sjuksköterska lyssnar på den anhörige. Men inte bara lyssna, utan att verkligen använda sig av det den anhörige förmedlar. Dessutom gäller det inte bara att lyssna och ta till sig vad den anhörige säger, utan att kontakten med den anhörige många gånger innebär en balansgång för sjuksköterskan där olika ställningstaganden skall vägas in. lyssnar in anhöriga och tar till sig vad dom säger. (sjuksköterska) Ja, för att det finns ju gånger när man känner att anhöriga inte vet vad de pratar om, nej när det gäller önskemål synpunkter på medicinering man har en väldig balansgång gentemot anhöriga ja, sig själv och läkaren. (sjuksköterska) Kompetens kan vara att veta var gränsen går för ens egen kunskap. Omvårdnadspersonalen får många gånger ta ett stort ansvar för vården och omsorgen. I det ansvaret ingår att veta när man skall kontakta sjuksköterskan för konsultation. Undersköterskan har en stor del i ansvaret att följa upp olika behandlingsresultat till exempel vid medicinändringar. Här gäller det att ge rätt information till sjuksköterskan så att hon skall kunna göra en riktig bedömning. Undersköterskorna understryker att det för sjuksköterskans del inte bara handlar om att kunna lyssna, utan att också använda sig av det som sägs. att sjuksköterskorna lyssnar på oss som är nära patienten. (omvårdnadspersonal) gåvan att lyssna och ta till sej. Jag menar det har väldigt mycket med person att göra. (omvårdnadspersonal) Förutom att lyssna till anhöriga, den boende och personal ingår det i sjuksköterskans ansvar att kunna göra självständiga medicinska bedömningar 51

53 och att fatta snabba beslut. Förutom läkaren har sjuksköterskan andra kollegor inom en annan sjuksköterskeenhet till sin hjälp, något som bidrar till tryggheten i yrkesutövningen. Men i många situationer står den enskilda sjuksköterskan ensam med sina beslut och bedömningar. om man är ensam sjuksköterska, så får man ju handla. (sjuksköterska) Handleda vad har du med dig i botten? Sjuksköterskan har ett stort ansvar som handledare i hälso- och sjukvårdsfrågor. Särskilt vid vård i livets slutskede är det av största betydelse att sjuksköterskan tar sitt handledaransvar. Då det ibland kan vara frågan om att handleda outbildad och ovan personal, måste sjuksköterskan förvissa sig om omvårdnadspersonalens kompetens. Handledning måste ske på den kunskapsnivå personalen befinner sig och den måste anpassas individuellt. Och kanske att man skall försöka komma ihåg den första gången man själv stod inför en döende patient. (sjuksköterska) Inte riktigt förstått att det här kommer att leda till döden då tar jag mig tid och sitter och pratar om det. (sjuksköterska) vi har många som arbetar här som inte har någon vårderfarenhet när dom börjar jag brukar alltid fråga vad har du med dig i botten? (sjuksköterska) Det gäller att använda sig av sin egen livserfarenhet i sin yrkesutövning. En sjuksköterska berättar om vad hon själv upplevde som ung och outbildad, när hon för första gången var med om att en patient dog. Hon var inte informerad och förstod inte vad som skulle hända. Dödsfallet kom som en chock för henne. Denna upplevelse har fått sjuksköterskan att vara uppmärksam på vikten av att prata kring de här frågorna med personalen vid flera tillfällen och att följa upp med ett samtal även efter ett dödsfall. Hur känner du det efteråt? särskilt nu då vi haft yngre vikarier i sommar så att man pratat om det efteråt. (sjuksköterska) Handlingsberedskap inte låta dem dö i Kompetens innebär att det finns en handlingsberedskap hos sjuksköterskor, läkare och personal om den boendes hälsotillstånd skulle försämras. Det är av stor vikt att det finns en samstämmighet om målet med vården mellan den boende och de olika personalgrupperna. Ibland kan det finnas en oenighet 52

54 mellan framförallt sjuksköterskan och undersköterskan om den boende bör få behandling för en viss åkomma eller sjukdom. Det kan också finnas en oenighet om tidpunkten för behandlingen eller inom vilken vårdform den boendes behov bäst tillgodoses. Undersköterskorna betonar att det är viktigt att kunna skicka in den boende till sjukhus, när så behövs för en behandling och på så vis kunna förbättra livskvaliteten och förlänga livet. Sjuksköterskorna med sina kunskaper, erfarenheter och närmare kontakt med läkaren gör ibland andra val än att skicka den boende till sjukhus. skicka in den personen då och att det lätt går att åtgärda det. Kanske får ett par år till. (omvårdnadspersonal) Man kan ju inte låta dem dö i urinvägsinfektion (omvårdnadspersonal) Personlig lämplighet det är roligt att arbeta med människor. Arbetet på ett äldreboende är ett kvalificerat arbete som kräver ständig fortbildning för alla yrkesgrupper. Det är viktigt att de som är nära den boende i den dagliga omvårdnaden får ta del av utbildning, något som undersköterskorna betonar i intervjuerna. Men inte allt har med utbildning att göra. Den personliga lämpligheten betonas, liksom förmågan att använda sunt förnuft. Vad gäller personlig lämplighet understryker flera av undersköterskorna vikten av att anställa rätt personal. sen är det vi ändå som skall göra det, som inte har fått gått på utbildning. (omvårdnadspersonal) Det är viktigt att personalen tycker att det är roligt att arbeta med människor. Det är det som är viktigt. (omvårdnadspersonal) Att ha helhetstänkande Läkaren talar om vikten av helhetstänkande inom äldreomsorgen. Det handlar här om att få ihop det medicinska och sociala perspektivet. Ju äldre vi blir desto mer ökar risken för sjukdom och funktionshinder. Många som kommer till ett äldreboende har stora vård- och omsorgsbehov. Ändå ser de flesta inte sig själva som i första hand sjuka. Läkarens roll är inte lika självklar på ett äldreboende som den var på sjukhemmen. På sjukhemmen var det läkaren som avgjorde vem som fick en plats. Sjukhemmen var på många sätt organiserade som sjukhusen. Läkaren gick ronden och bestämde en stor del av innehållet i vården och omsorgen. Den intervjuade läkaren reflekterar 53

55 över sin nya roll och hur mycket man som läkare skall lägga sig i. Det är ju ett boende detta också, så det gäller liksom att få ihop delarna, att man har den sociala delen också. (läkare) Det här är ju glidande. Innan var det ju sjukhem och nu har det blivit äldreboende, det kan det vara svårt att få ihop. (läkare) De [boende] kanske har sjukvårdsbehov och även sociala behov som jag tror är viktigt för att bibehålla både den fysiska och psykiska hälsan. (läkare) Det kan ibland vara svårt det här tycker jag, just med äldreboende, hur mycket skall jag lägga mig i. För några år sedan då det var sjukhem hade man ronden och doktorn kom och alla samlades. Men jag menar då har man ju verkligen sjukdomiserat och medikaliserat (läkare) Vad är det för problem egentligen? Jag tycker kontaktpersonen är jätteviktig dom står ju närmast dom kan förmedla önskemål och så. (läkare) Läkaren reflekterar över den boendes livssituation kontra hennes läkarroll. Det finns en tendens i vårt samhälle att göra medicin också av livskriser. Vi sätter vår tilltro till den naturvetenskapliga forskningen och tror att vi där skall finna svaren på alla våra frågor om till exempel sorg och lidande. Visserligen kan kriser utlösa sjukdomar men själva livet rår inte medicinen på. Vi vet ju också att det goda sociala sammanhanget skapar hälsa. Den här sociala biten, det är jätteviktigt att kunna integrera den, att kunna ge möjlighet till hembesök, leva så gott det går då i ett äldreboende. Det är ett stort trauma att flytta hemifrån, det upplever man många gånger, men här har man tid på nåt sätt, om man inte bombarderar folk med antidepressiva så fort dom satt sin fot här, utan dom har tid, det ges möjlighet att få sörja lite grann. Med personalen så går det att framföra att det inte är så farligt att vara ledsen, man måste få lov att bli lite förvirrad innan man sätter igång en massa mediciner, det är ett stort steg. (läkare) För att behålla hälsan krävs också en helhet i tillvaron. Jag måste som äldre och boende på äldreboendet få fortsätta att vara den jag är. Jag måste bli respekterad och få bevara min integritet trots att jag lever tillsammans med andra, vilka jag inte valt, och trots att jag behöver hjälp med att upprätthålla integriteten. Jag måste få fortsätta med någon sysselsättning som ger mig värde och förströelse och jag måste få känna mig delaktig i ett socialt sammanhang helst tillsammans med mina anhöriga. integritet och sysselsättning och möjlighet till närhet med anhöriga (läkare) 54

56 MÅL När man blir äldre och erfar förluster av hälsa och funktioner och ställs inför den stora omställningen att flytta till ett äldreboende, pekar berättelserna på målet med en god och säker hälso- och sjukvård; att få vara den jag är trots allt. Att få vara den jag är trots allt Identitet handlar om vem jag är, hur jag har levt mitt liv, hur jag lever och hur jag vill leva framledes. Det handlar om vanor, att göra det man brukar. Det handlar om att själv få göra saker och använda sin kropp så långt det går. Det påverkar möjligheten till självbestämmande och frihet vilket ökar självkänslan. Det handlar om att få göra lite nytta och om att bevara sin identitet i förhållande till andra. Det handlar om att bevara sina drivkrafter, att behålla livsgnistan så länge man lever. Göra det man brukar man har ju sina vanor Vanans makt är stor och att upprätthålla vanor har stor betydelse för en människas upplevelse av identitet. Det ger därför en känsla av villrådighet och ofrihet om man inte kan behålla sina vanor. Det kan gälla till synes enkla saker som att få möjlighet att inhandla vissa varor som har betydelse för mig. En av de boende berättar om vikten att kunna köpa ett speciellt märke på snuset. När man är beroende av hjälp för att upprätthålla sina vanor är personal som känner mig oerhört viktig. Omständigheter som den enskilde inte själv kan rå över som till exempel semestertider och sommarvikarier på äldreboendet ställer till bekymmer och bidrar till upplevelsen av att inte kunna leva som man vill. Samtidigt finns en ovilja mot att uttrycka kritik över sakernas tillstånd och det ges uttryck för att det inte kan förändras. Det är något som måste accepteras. Till begreppet identitet hör frågor om värderingar och livsåskådning. Här kan det finnas en kultur (den inre miljön) på äldreboendet som inte stämmer överens med en själv. För den som är religiös är det kanske av största vikt att få delta i gudstjänsterna men som ateist (i en religiös miljö) lika viktigt att få avstå och att bli respekterad för det. Men vad skall jag göra om jag behöver tändstickor eller tvål? (boende) det är ju klart, man har ju sina vanor och upprätthålla att ha kvar det. (boende) 55

57 tycker jag då att jag vet att min mamma är van vid att duscha på kvällen, så ska hon inte göra det på morgonen helt plötsligt. (sjuksköterska) det är unga flickor ser du, väldigt unga många utav dom. Dom andra vet ju precis hur jag vill ha det. Det är svårare för vikarierna, men dom gör så gott dom kan. Man begär inte att dom skall hinna sätta sig in i varje patients vilja. (boende) om man nu är van vid att gå på gudstjänster fortsätta med det. (anhörig) Dom har mycket gudstjänster och så här. Nu är det så här att, och det står jag för, att jag är ateist. Så att vid dom tillfällena så är jag inte med.. (boende) Alla människor har rätt att få frisk luft varje dag. Många av de boende på äldreboendet har inte möjlighet att komma ut varje dag och personalen uttrycker självkritiskt att det till och med kan vara så på boendet att man vänjer av de gamla vid att komma ut. Till slut kan det bli så att den gamle själv inte vill gå ut. När det gäller promenader eller att komma ut överhuvudtaget måste man se till individen. En del tycker om att känna blåsten från havet, andra kanske bara vill sitta i trädgården. Dom vill inte. Men det är ju bara för att de inte har någon vana. Dom är inne ett helt år och plötsligt skall man gå ut och just den da n blåser det. Det är klart att jag inte vill gå ut (omvårdnadspersonal) Det finns nog många gamla som inte har vart ute mycket hemma heller innan dom kom hit. Det här med att gå ut och det är liksom kallt och det är Det kan vara så ibland en del kan ju älska att komma ut även om det blåser. (omvårdnadspersonal) Själv få göra hålla på med sina händer. Det är viktigt att få möjlighet att behålla hälsan genom att vara aktiv och att få bestämma själv. De flesta människor kan göra saker själva om inte möjligheten tas ifrån dem. Får kroppen arbeta lite får också hjärnan sitt, för att inte tala om självkänslan. Omvårdnadspersonalen talar om vikten av att de boende i möjligaste mån får klara av de dagliga göromålen som personlig hygien, påklädning, bäddning med mera. Det bidrar till att bevara identiteten. Omvårdnadspersonalen menar att det ligger i begreppet god vård att låta de äldre klara så mycket som möjligt själva. Till viss del uttrycks en otillfredsställelse över att tiden ibland är en begränsning och det uttrycks en önskan om mer tid. det är viktigt att behålla sin hälsa här, gymnastisera så mycket man kan, gå ut om man kan, ja och hålla på med sina händer. Jag bäddar själv, duschar själv så länge jag orkar för att jag anser att hjärnan får arbeta lite mer[ ] Jag är 89 år snart men jag tänker sköta mig själv så länge jag kan, snart sitter man där. Ja, en tänker mer när man gör nåt själv. (boende) 56

58 mina armar med såna gummiband [träningsredskap] det tycker jag är positivt också ute och går, går till affären kan jag göra. (boende) Att man inte tar över det dom kan. (omvårdnadspersonal) att alla skall få sin tid att klara det dom kan. (omvårdnadspersonal) På frågan vad som är god och säker hälso- och sjukvård betonar en sjuksköterska att det är viktigt att möta den enskilde boende på ett personligt sätt. Det innebär dels att ta reda på och lyssna på hur den boende velat ha det tidigare i livet, men också att vara lyhörd för att det inte är givet att han/hon vill fortsätta på samma vis. Här är det viktigt att lyssna till de anhöriga om inte den enskilde själv kan uttrycka sina önskemål. Man måste hela tiden finna nya sätt och anpassa saker och ting så att det passar den boende just nu. En gammal dam som i hela sitt liv har handarbetat kan ha tröttnat på det och det måste man acceptera säger en sjuksköterska. Huvudsaken är att man kan finna hur var och en vill ha det och vad var och en vill göra. Om det så bara är en begränsad uppgift som att torka av matbordet varje dag. Känna att hon gjorde lite nytta. (sjuksköterska) Bevara sin identitet här är i alla fall folk... Identiteten skapar vi också tillsammans med andra. Den jag är speglar jag i andra. De sociala kontakterna och relationer är viktiga för identiteten. På äldreboendet upplever man att det finns möjligheter till sociala kontakter, i många fall större möjligheter än i ensamheten hemma. På äldreboendet finns både personal av alla kategorier och grannar. Mina relationer hjälper mig att upprätthålla min identitet. Sjuksköterskorna menar att det finns goda förutsättningar på just det här äldreboendet då det är en bra stämning i personalgruppen och att det finns möjlighet till personliga relationer mellan personal och vårdtagare. Man understryker det här med att som personal ha en gemensam historia med vårdtagarna. Det är också så många gånger att flera av de boende känner varandra sedan tidigare i livet och det befrämjar också möjligheten att kunna bevara sin identitet. här är i alla fall folk dom som arbetar, både vaktmästare och allting. Det är helt annorlunda.(boende) Och personalen och så har vi caféet känner till dom. Ja, det är trevligt. Att tala med dom i alla fall. (boende) och det finns ju människor omkring mig. (boende) 57

59 Vi träffas i alla fall när vi äter. Ja, jag tycker ändå det är bra och jag går till den andra avdelningen och träffar personalen där också. (boende) många känner varandra se n förut. Ja, vi hade fyra syskon som bodde här ett tag. Ja, det blir kanske en annan samhörighet. (sjuksköterska) kanske är det min kompis mormor som har kommit hit eller i den tantens trädgård vart och druckit saft och ätit bullar många gånger när jag var liten. Jag menar det blir lite grann den här personliga relationen på något sätt. (sjuksköterska) Behålla livsgnistan att man blåser under Omvårdnadspersonalen använder ordet livskvalitet. De betonar vikten av att varje boende är en individ med egna behov. De utgår ifrån att man ser den enskilde, att man ser var och en. Undersköterskan beskriver situationer där hon med små medel kunnat hjälpa någon boende att finna livslust igen. Att känna sig delaktig i det som händer runt omkring. Aktiviteter och självbestämmande är viktiga komponenter av livskvaliteten. För att bevara identiteten måste man alltid utgå ifrån den enskildes vilja och lust. Det kan vara en svår avvägning att låta någon göra något själv när dennes förmåga sviktar men att pusha lite lagom, att låta det ta tid är viktigt för självkänsla, identitet och livskvalitet. Och sen började han läsa tidningen och så började han titta på TV och så kom han tillbaka till livet, liksom. Och han levde tre år, tror jag innan han dog då. Han var ju sjuk, så klart men han hade liksom tappat gnistan helt då innan han kom hit. Det var väldigt roligt [att se förändringen]. (omvårdnadspersonal) Och ibland får dom själva komma på så småningom vad dom kan göra så att man inte hela tiden sätter saker i händerna på dom som dom kanske egentligen inte är intresserade av utan att man blåser under lite här som dom vill göra (omvårdnadspersonal) det var någon som gjorde det med dom först och sen har dom kommit på det själva att dom kan göra det och då känns det roligt. Och då får dom lite livskvalitet. Så det är ju väldigt viktigt. (omvårdnadspersonal) Sätta en rakapparat i handen på en farbror och han kan ju nästan detta reflexmässigt att raka sig, istället för att göra det själv, så kanske man måste ta lite här och där sen efteråt, för att det inte blev riktigt bra men det är ju väldigt viktigt. (omvårdnadspersonal) Många är väldigt passiva när dom kommer för dom tror att dom måste rätta sig efter oss hela tiden. (omvårdnadspersonal) Så där gäller det att försöka uppmuntra då att dom måste få göra det dom vill göra Vad dom brukat göra. Vad dom vill göra. Ja och det här att dom får lov att sova länge 58

60 Vi är väldigt individuella, det tycker jag Lite olika sätt man har man kan fortsätta med det. (omvårdnadspersonal) Till god och säker hälso- och sjukvård på ett äldreboende hör inte bara att upprätthålla hälsan, utan det kan också vara frågan om att återupprätta hälsan. Det vill säga att det för den enskilde kan vara frågan om att få hjälp att få tillbaka förlorad hälsa genom att flytta till ett äldreboende. Det kan röra sig om både fysisk och social rehabilitering. När det gäller fysisk rehabilitering är det ibland så att den gamle som flyttar in på äldreboendet är mycket nergången rent fysiskt beroende på olika omständigheter och behöver hjälp med att få tillbaka sin fysiska hälsa. nergångna rent fysiskt på grund av att de inte trivts hemma i sin ensamhet. Även om de får mat av hemtjänsten att de har matleverans, så kanske de bara sätter in den i kylskåpet och tänker att det äter jag sen. [Men det blir aldrig av.] (sjuksköterska) Utgångspunkten för vården är att, genom att ta del av livshistorier, forma en vårdplan som blir en slags vägledning för vården. Det vill säga veta vad den boende har haft för vanor tidigare i livet, vad han eller hon tycker om att göra samt vad hon kan och inte kan klara själv och där vård och omsorg därför måste bistå. ett sätt att behålla hälsan få lov att göra det som man själv tycker skulle vara roligt. (sjuksköterska) 59

61 60

62 Teori En teori som beskriver de resultat vi fått ut av vår undersökning. LIVSSITUATION FÖRUTSÄTTNINGAR MÖJLIGGÖRARE MÅL Omställningen Att vara i sitt sammanhang Trygghet Bemötande Att organisera sig Att ha kompetens Att ha helhetstänkande Att få vara den jag är trots allt God och säker hälso- och sjukvård på ett äldreboende tar sin utgångspunkt i den äldre människans livssituation och den omställning som det innebär att flytta från sitt hem till ett äldreboende. Förutsättningarna för att man skall kunna uppleva en god och säker hälso- och sjukvård är att man får vara i sitt sammanhang, uppleva trygghet och ett gott bemötande. Möjliggörare för detta är att verksamheten organiserar sig, har kompetens och helhetstänkande. Målet är att få vara den jag är trots allt. 61

63 62 Vi tycker att vi har fått svar på frågan och att svaret visar att god och säker hälso- och sjukvård på ett äldreboende måste inrymma alla livets dimensioner.

64 63 Foto: Maria Alderblad.

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Trivsel och omtanke på äldre dar.

Trivsel och omtanke på äldre dar. Trivsel och omtanke på äldre dar. Vasahemmets kanske allra viktigaste uppdrag är att du ska trivas. När du söker en miljö där du kan känna dig hemmastadd och hitta en gemenskap, då hoppas och tror vi att

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Vi vill att människor ska leva hela livet

Vi vill att människor ska leva hela livet Vi vill att människor ska leva hela livet Yvonné Danielsson, Verksamhetschef, Daljunkaregårdens äldreboende Daljunkaregårdens äldreboende drivs sedan maj 2008 av Temabo. Vårt mål är att skapa ett aktivare

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Äldreboende. Information från Alvesta kommun, Omsorgsförvaltningen

Äldreboende. Information från Alvesta kommun, Omsorgsförvaltningen Äldreboende Information från Alvesta kommun, Omsorgsförvaltningen 1 Äldreboende När man inte längre klarar av att bo kvar hemma finns möjlighet att söka till ett äldreboende. Boendet är till för Dig som

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Solhällan Solvägen 37 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Solhällan På Solhällan finns 48 lägenheter fördelat på fyra olika enheter. Hälften av lägenheterna ligger i markplan och andra hälften

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Trygghetsboende Trygghetsboende Trygghetsboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd, service och en trygghetsskapande vardags miljö. Syftet är att kombinera ett självständigt

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Äldre- och Handikappomsorgen

Äldre- och Handikappomsorgen Äldre- och Handikappomsorgen i Haparanda Välkommen till Haparanda-Tornio Vi är den snabbast växande regionen i norra Sverige och Finland. Här finns 34 000 invånare och 1 900 företag. Tvillingstaden Tornio

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga Älvgården särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Älvgården I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting Här kan du nå oss! Vårdpersonal......... 0671-202 18 Enhetschef Verksamhets- och personalansvarig... 0671-71 66 02 Distriktssköterska/sjuksköterska... 0671-71 66 07 Frågor angående avgifter och faktura:

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

60 lägenheter Plan 2 2 bgr för personer med demensdiagnos á 9 lägenheter 1 bgr s.k. omvårdnadsboende 9 lägenheter

60 lägenheter Plan 2 2 bgr för personer med demensdiagnos á 9 lägenheter 1 bgr s.k. omvårdnadsboende 9 lägenheter Ljungbackens vård- och omsorgsboende Särskilt boende för äldre över 65 år 60 lägenheter Plan 2 2 bgr för personer med demensdiagnos á 9 lägenheter 1 bgr s.k. omvårdnadsboende 9 lägenheter Plan 3 3 bgr

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga Granbacken särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Granbacken I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Information om vårdbostad. Att bo i vårdbostad

Information om vårdbostad. Att bo i vårdbostad Information om vårdbostad Att bo i vårdbostad Att bo i vårdbostad Den här broschyren ger en kort beskrivning över de krav som äldrenämnden ställer på den vård och omsorg som bedrivs av både privata och

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Välkommen till. Trollsjögården. Remmarlövsvägen 21. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Trollsjögården. Remmarlövsvägen 21. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Trollsjögården Remmarlövsvägen 21 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Trollsjögården Trollsjögården ligger i ett naturskönt område nära Trollsjön. Lägenheterna är fördelade på två våningar

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer