Arbetsmarknadsinformation - med utblick mot Norden. Augusti 2008, Olle Dahlberg,

Transkript

1 Arbetsmarknadsinformation med utblick mot Norden Augusti 2008

2 Arbetsmarknadsinformation - med utblick mot Norden. Augusti 2008, Olle Dahlberg,

3 1 (17) Arbetsmarknadsinformation augusti med utblick mot Norden Innehåll Sammanfattning... 2 Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer... 3 Andelen ersättningsfall i länen minskar överlag... 3 Fortsatt förbättring över åldersgrupperna... 4 Ökningen av medlemmar i program bromsar upp... 5 Andra indikatorer... 6 Arbetsförmedlingen... 6 Teknikföretagens konjunkturbarometer augusti Monster Employment Index Sverige... 8 Arbetsmarknaden för ingenjörer i Norden... 9 Norge Danmark Finland Bilaga Antal och andel medlemmar i Sveriges Ingenjörer med ersättning från AEA per län Andel medlemmar i Sveriges Ingenjörer med ersättning från AEA per länsgrupp Andel medlemmar i Sveriges Ingenjörer med ersättning från AEA per län Andel medlemmar med ersättning från AEA inom olika SACO-förbund Andel heltidsarbetslösa medlemmar inom några olika a-kassor Arbetslöshetsmått i Sveriges Ingenjörers Arbetsmarknadsinformation ,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% Antal samt andel medlemmar med ersättning från AEA per månad aug aug 2008 Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata Andel Antal ,0% Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug

4 2 (17) Sammanfattning Andelen medlemmar med ersättning från AEA 1 var 0,7 procent (637 medlemmar) i augusti i år, vilket innebär att nivån är oförändrad jämfört med april. I augusti 2007 var andelen 1,1 procent (1 014). Andelen har legat på nivåer strax under en procent sedan december 2007, och i juni 2008 kröp den tillfälligt till ned till 0,6 procent den hittills lägsta som noterats under decenniet. 4,0% Andel medlemmar med ersättning från AEA per månad jan aug 2008 Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% ,0% 0,5% 0,0% Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Som vi kunde rapportera i förbundets arbetsmarknadsinformation för april 2008, bör förändringen sedan hösten 2007 betraktas mot bakgrund av att andelen medlemmar i någon form av arbetsmarknadsprogram samtidigt har ökat. Jämfört med april har dock antalet i program fallit tillbaka något, för att i augusti motsvara 0,6 procent av medlemmarna. Sett över det senaste året har andelarna sammantagna legat på en nära nog konstant nivå. I Teknikföretagens konjunkturbarometer för 3:e kvartalet i år konstateras bl.a. att orderingången går ned i stor omfattning. Bristen på ingenjörer/tekniker har minskat men ligger fortfarande på en hög nivå sett över längre tid. Mer än en fjärdedel av företagen totalt rapporterar brist på ingenjörer/tekniker, och bland storföretagen är andelen 34 procent. Antalet lediga platser inom Teknik och Data/IT på Arbetsförmedlingens platsbank föll under sommaren, men steg åter i slutet av andra veckan i september till samma nivå som i mitten av maj. I samtliga län har andelen ersättningsfall sjunkit jämfört med augusti Förändringen var störst i Västerbottens län, där andelen föll från 2,0 till 0,7 procent. Sedan april i år är förändringarna med få undantag marginella. Samma bild kan tecknas av utvecklingen inom de olika åldersgrupperna. Liksom i Sverige har arbetslösheten för ingenjörer i övriga Norden fallit successivt sedan 2004 fram till idag. I Norge var andelen arbetslösa i juli en halv procent, medan den i Danmark var 1,2 procent. I Finland var arbetslösheten för ingenjörer den 1 Om arbetslöshetsmått, se sist i bilagan.

5 högsta 1,7 procent men det utgjorde samtidigt en markant förbättring jämfört med våren 2004, då den tidvis låg över sex procent. Farhågorna för en framtida brist på ingenjörer är mest uttalade i Danmark, medan man i Finland snarare fokuserar på frågor om ingenjörsutbildningarnas kvalitet. Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer Andelen ersättningsfall i länen minskar överlag 3 (17) 3,0% Andel medlemmar med ersättning från AEA per län Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata 2,5% Totalt Totalt 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Jämfört med augusti 2007 minskade andelen medlemmar med ersättning från a-kassan i samtliga län utom i Gävleborg, där nivån var oförändrad. Störst var minskningen för Västerbotten ned 1,3 procentenheter samt för Örebro och Uppsala, som båda minskade med 0,9 procentenheter. För Västerbottens del är det den lägsta andelen ersättningsfall som noterats under perioden från januari 1999 och framåt, då förbundet förfogar över länsvis nedbrutna data. Skillnaden är i de flesta fall däremot liten jämfört med april Som regel handlar det om rörelser på högst ett par tiondels procentenheter i endera riktningen, Undantagen utgörs av Jämtlands och Västerbottens län, där andelarna föll med 1,0 respektive 0,9 procentenheter. Antalet medlemmar i länen varierar stort, och där medlemmarna är få kan kasten mellan rapporttillfällena vara förhållandevis stora. Jämtland, som nämns ovan, kan med sina drygt 500 medlemmar tjäna som exempel på ett län där variationerna i andel blir stora trots små förändringar i antal ersättningsfall. För att ge en mer nyanserad bild redovisas därför andelarna för de fyra senaste rapportmånaderna dels i en länsvis tabell i bilagan, dels i ett diagram. I storstadslänen finns c:a (drygt 60 procent) av förbundets yrkesverksamma medlemmar anslutna till AEA. Av dessa uppbar 371 ersättning från kassan någon gång under augusti 2008, jämfört med 575 i augusti Nivån för dessa län sammantagna 0,7 procent är oförändrad sedan april i år. Se även diagrammet över länsgrupper i bilagan.

6 4 (17) Fortsatt förbättring över åldersgrupperna Samtliga åldersgrupper uppvisade i augusti en avsevärt lägre andel medlemmar med ersättning än under motsvarande månad förra året. Jämfört med april i år minskade andelen medlemmar med ersättning från AEA ytterligare något i åldrarna från 45 år och uppåt, med undantag för gruppen år. För den senare var andelen oförändrad, liksom för de två åldersgrupperna i spannet år. Bara för grupperna upp till 34 år ökade andelarna, men inte med mer än en tiondels procentenhet. Andel medlemmar med ersättning från AEA per åldersklass Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata 3,0% 2,5% Dec 07 Apr 08 2,0% 1,5% 1,5% 1,0% 0,5% 0,6% 0,6% 0,5% 0,5% 0,7% 0,9% 1,1% 0,0% I nedanstående diagram visas utvecklingen för åldersgrupperna över längre tid. Notera att vissa grupper har lagts samman för större överskådlighet. 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Aug 99 Dec 99 Andel medlemmar med ersättning från AEA Åldersgrupperna 25-29, 30-44, samt per månad aug aug 2008 Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata Apr 00 Aug 00 Dec 00 Apr 01 Aug 01 Dec 01 Apr 02 Aug 02 Dec 02 Apr 03 Aug 03 Dec 03 Apr 04 Aug 04 Dec 04 Apr 05 Aug 05 Dec 05 Apr 06 Aug 06 Dec 06 Apr 07 Dec Apr 08

7 5 (17) Ökningen av medlemmar i program bromsar upp Utöver de medlemmar som erhöll ersättning från a-kassan tog 579 medlemmar del av någon form av arbetsmarknadsprogram, vilket motsvarar 0,6 procent av antalet förbundsmedlemmar i AEA. Det är betydligt fler än de 283 (0,3 procent) i augusti 2007, men samtidigt en liten minskning sedan april i år, då 622 medlemmar omfattades (0,7 procent). Den ökande trend vi kunde skönja i april syns därmed åtminstone tillfälligt ha brutits. Jobb- och utvecklingsgarantin 2 fortsätter att dominera stort, och ökade sin andel av samtliga från 39 procent i april (245 medlemmar) till 47 procent (270) i augusti. Antalet medlemmar i Nystartjobb 3 har fallit något sedan april, men andelen ligger kvar på c:a en fjärdedel. Sju av tio medlemmar omfattades således av något av dessa två program. Därnäst följde medlemmar med lönebidrag med en andel på 13 procent. Andelen med lönebidrag har sjunkit, men antalet har konstant legat kring 80 medlemmar över det senaste året. Andelen medlemmar i program stiger med åldern, och en brytpunkt kan urskiljas redan efter åldersgruppen år, som framgår av nedanstående diagram 4. Andel medlemmar i arbetsmarknadsprogram per åldersklass Källa: AEA 3,0% 2,5% Dec 07 Apr 08 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% I diagrammet nedan återges summan av andel ersättningsfall och andel medlemmar i program per åldersgrupp och rapportmånad sedan augusti I normalfallet aktuell efter 300 ersättningsdagar. 3 Reguljär anställning för långtidsarbetslösa, där arbetsgivaren är befriad från arbetsgivaravgifter under lika lång tid som den anställde tidigare varit arbetslös (dubbla tiden för personer över 55 år). 4 Åldersfördelningen för tidigare månader något korrigerad jfrt. med rapporten i april 2008.

8 6 (17) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% Andel medlemmar med ersättning från AEA samt i program aug 07, dec 07, apr 08 samt aug 08 Källa: SACO Arbetsmarknadsdata/AEA Andel i program Andel ersättningsfall 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Dec 07 Apr 08 Dec 07 Apr 08 Dec 07 Apr 08 Dec 07 Apr 08 Dec 07 Apr 08 Dec 07 Apr 08 Dec 07 Apr 08 Dec 07 Apr Totalt sett har medlemmar med ersättning från AEA och i program tillsammans utgjort en andel på 1,3 à 1,4 procent under samtliga rapportmånader sedan augusti Det bör noteras att medlemmar som påbörjat ett program eller en anställning med stöd under samma månad som de erhöll ersättning från a-kassan räknas in i båda grupperna. Det innebär att den totala andelen med ersättning eller i program alltså överskattats något. För de här aktuella månaderna rör det sig om mindre än en tiondels procentenhet. Andra indikatorer Arbetsförmedlingen I ett pressmeddelande rapporterade Arbetsförmedlingen att arbetslösheten med 3,0 procent är den lägsta för en augustimånad sedan De långtidsarbetslösa har också minskat kraftigt i antal sedan förra året och de undersysselsatta har blivit betydligt färre. Samtidigt konstateras dock att förbättringstakten är i avtagande. Varslen har nästan fördubblats jämfört med augusti 2007 och antalet lediga platser generellt har minskat med en tredjedel. I slutet av andra veckan i september fanns i Arbetsförmedlingens platsbank 5 c:a 3100 platser, jämnt fördelade på de två yrkesområdena Teknik och Data/IT. Det största antalet platser inom Teknik riktade sig till maskiningenjörer (496), följt av byggingenjörer (250) samt elektronik och teleteknik (247). Inom yrkesområdet Data/IT avsåg det stora flertalet systemerare och programmerare (1094). Antalet platser inom Teknik samt Data/IT är därmed åter på samma nivå som i mitten av maj i år, efter en nedgång på 15 à 20 procent under sommaren. I och med de förändringar i Platsbanken som genomfördes i slutet av februari kan direkta jämförelser med tidigare uppgifter för motsvarande grupper inte göras. Med den reservationen kan nämnas att antalet platser inom den tidigare gruppen Teknik och data i augusti 2007 uppgick till c:a alltså samma storleksordning som idag. 5 Marknadsandelen avseende lediga platser är högst c:a 40 procent, varför antalet utgör en underskattning. Å andra sidan riktar de sig inte alltid till högskoleutbildade ingenjörer.

9 7 (17) I den tidigare under sommaren publicerade Var finns jobben? bedömning för maj 2008 maj , skriver Arbetsförmedlingen att bristen på arbetskraft förväntas dämpas generellt under perioden. Inom flera områden har dock arbetsgivarna alltjämt svårt att få tag på arbetskraft, och konkurrensen om jobben är fortsatt liten för yrken bl.a. inom teknik och data. I förhållande till Arbetsförmedlingens tidigare rapport 7, ökade bristindex ytterligare något inom de flesta redovisade teknikeryrken. Bristindex är ett viktat medelvärde över landets arbetsförmedlingsområden av bedömningarna för detta yrke. Arbetsförmedlingen klassindelar yrkena som följer: 3,7 Mycket liten konkurrens om jobben 3,3 3,69 Liten konkurrens om jobben 2,9 3,29 Balans mellan arbetssökande och lediga jobb 2,5 2,89 Stor konkurrens om jobben 2,49 Mycket stor konkurrens om jobben Vad gäller data konstateras att efterfrågan har stigit snabbt under de senaste åren, med en kraftigt minskad arbetslöshet som följd för alla datayrken. Samtidigt har intresset för datautbildningar på högskolenivå minskat kraftigt sedan början av decenniet, vilket innebär att området kommer att kännetecknas av brist på arbetskraft under det närmaste året och lång tid framöver. Även om antalet sökande till datautbildningar ökade något 2008, bedöms utbildningsplatserna fortfarande vara för få för att motsvara arbetsmarknadens framtida behov. Det innebär enligt rapportförfattarna att möjligheterna att hitta ett jobb för datautbildade bedöms bli goda på fem till tio års sikt inom datayrken som kräver högskoleutbildning. Situationen för teknikeryrken beskrivs i snarlika termer. Tillgången på utbildade tekniker och ingenjörer har varit liten det senaste året och denna situation förväntas bestå under året som kommer. Först därefter bedöms de lediga jobben minska, och svå- 6 Publicerad URA 2008:2, ; jfr. Sveriges Ingenjörers Arbetsmarknadsinformation April 2008.

10 8 (17) righeterna att hitta ett jobb därmed öka något efter avslutad teknikutbildning. Enligt prognosen kommer det på 5 till 10 års sikt dock att bli stor brist på ingenjörer och tekniker. Det fortsatta behovet av att expandera sysselsättningen i dessa yrken motverkas av det låga antalet utbildningsplatser vilket, enligt författarna, till och med gör det osäkert om det ens är möjligt att upprätthålla nuvarande sysselsättningsnivå. Teknikföretagens konjunkturbarometer augusti 2008 Teknikföretagens konjunkturbarometer 3:a kvartalet visar på en minskad orderingång nästan utan undantag för olika branscher, leverantörer och storleksgrupper av teknikföretag. En dryg fjärdedel av företagen totalt 27 procent har brist på tekniker/ingenjörer, men bristen har avtagit betydligt jämfört med andra kvartalet i år, då andelen var 34 procent. Av storföretagen har mer än en tredjedel fortfarande brist på ingenjörer, trots en minskning med 9 procentenheter sedan förra kvartalet. Även i övriga storleksgrupper av företag minskar bristen i samtliga fall till en nivå under 30 %. Bristen på ingenjörer minskar i relativt stor omfattning i metallvaruindustrin eller med 9 procentenheter ned till 18 % av de rapporterande företagen. Även instrumentindustrin visar en stor nedgång och här är nu bristen låg, eller 11 %. Maskinindustrin och bilindustrin samt bilindustrins leverantörer redovisar likaledes en lägre brist på ingenjörer. Det är endast leverantörer till elektro- och teleindustrin som har en större brist jämfört med andra kvartalet. Här har 45 % av företagen brist. Som framgår av diagrammet nedan, hämtat ur barometern, ligger andelen företag med brist på ingenjörer nu på en nivå strax under den i augusti förra året. Andel teknikföretag i procent som anger brist på olika kategorier av arbetskraft. Källa: Teknikföretagen Monster Employment Index Sverige Monster Employment Index Sverige baseras på en månatlig sammanställning av antalet platsannonser online. Tabellen nedan visar utvecklingen av ett urval index med bäring på arbetsmarknaden för ingenjörer, hämtade ur rapporten för juli Publicerad

11 9 (17) Bransch Jul Jun Maj Apr Mar Feb Jan Dec Nov Okt Sep Aug Jul Teknik Bygg & anläggning IT FoU Telekom Yrkeskategori Arbete som kräver teoretisk specialkompetens* * Ingenjörer, läkare, matematiker, lärare etc. I samtliga fall är trenden fallande. Högre värden (rosa) noterades någon gång under första halvåret 2008, men jämfört med juli förra året har dock alla index stigit, med undantag för bygg- och anläggningsbranschen. Arbetsmarknaden för ingenjörer i Norden Arbetsmarknaden sedan 2004 för ingenjörer i övriga Norden har genomgått en utveckling snarlik den i Sverige, vilket framgår av diagrammet på nästa sida. Synen på framtida tillgång och efterfrågan på ingenjörer skiljer sig dock något mellan länderna. I Danmark råder en utbredd oro över den framtida försörjningen av ingenjörer, vilket resulterat i en kampanj lanserad av myndigheter, industri och den danska ingenjörsorganisationen IDA 10. Syftet är att presentera en positiv motbild till de föreställningar som råder om ingenjörer för att skapa ett ökat och bestående intresse för yrket. De två norska ingenjörsorganisationerna Tekna 11 och NITO 12 menar att den framtida omställningen och förnyelsen av näringslivet kommer att kräva ett ökat antal ingenjörer inte minst för att utveckla tekniken kring förnybar energi. Bedömningarna går dock isär när det gäller behoven i ännu outvecklade branscher. I Finland dominerar kvalitetsfrågorna i ingenjörsutbildningarna stort över eventuella dimensioneringsproblem. En parts- och myndighetsöverskridande arbetsgrupp, i vilken de båda ingenjörsföreningarna TEK 13 och UIL 14 ingår, har därför skapats med uppgift att ta fram en nationell strategi för ingenjörsutbildningarna. För att nå framgång siktar man bl.a. på att fördubbla resurserna per student och att uppnå en förbättrad samverkan med näringslivet. 10 Ingenjørforeningen, IDA, 11 Teknisk-naturvitenskapelig forening, 12 Norges Ingeniør- og Teknologorganisasjon, 13 Teknikens Akademikerförbund, 14 Nya ingenjörsföreningen,

12 10 (17) Arbetslöshet bland ingenjörer i Norden per månad jan juli ,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% Danmark Finland Sverige Norge 2,0% 1,0% 0,0% J FMAMJ J ASOND J FMAMJ J ASOND J FMAMJ J ASOND J FMAMJ J ASOND J FMAMJ J Förklaringar till diagrammet Land Källa Beskrivning Danmark IAK Ingenjörernas arbetslöshetskassa Avser ingenjörer (majoriteten i kassan) Ersättningsfall under ersättningsperioden (4/5 veckor) Finland IAET Ingenjörernas, arkitekternas och ekonomernas arbetslöshetskassa Avser medlemmar i TEK samt UIL TEK: Diplomingenjörer (civ.ing) samt arkitekter UIL: Yrkeshögskoleingenjörer Ersättningsfall under månaden Sverige AEA Akademikernas erkända arbetslöshetskassa Avser medlemmar i Sveriges Ingenjörer Ersättningsfall under månaden Norge NAV Arbeids- og velferdsforvaltningen Sivilingeniører, sivilarkitekter og lignende; Ingeniører og teknikere; IKT-yrker; andre naturvitenskaplige yrker. Anm: Ny gruppering/registrering fr.o.m 1 jan 2006 Helt arbetslösa vid utgången av månaden Norge Som framgår av förklaringen till uppgifterna i samlingsdiagrammet ovan ingår i uppgifterna för Norge förutom ingenjörer och tekniker även IKT-yrken samt en (väsentligt) mindre grupp naturvetenskapliga fack. Likaså förändrades gruppindelningen på den övergripande nivån per 1 januari Som komplettering till översiktsdiagrammet redovisas därför nedan de två ingenjörsgrupperna från 2004 och framåt, tillsammans med uppgifter för Sveriges Ingenjörer. I juli i år var andelen arbetslösa 0,5 % i båda grupperna, vilket motsvarade 332 ingenjörer och tekniker och 229 sivilingeniører, sivilarkitekter o.l..

13 11 (17) Arbetslöshet för ingenjörer i Norge och Sverige per månad jan juli 2008 Källa: NAV och SACO/AEA 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% Sverige Norge: Ingeniører og teknikere Norge: Sivilingeniører, sivilarkitekter o.l. 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J I NAV:s analys av arbetsmarknadsläget i augusti i år 15 konstaterades att Ingeniørog ikt-fag tillhörde de grupper för vilka arbetslösheten de senaste 12 månaderna hade minskat mest. Vid sidan av vissa av de ingående naturvetenskapliga yrkena var nedgången starkast för dataingenjörer och -tekniker (-30 %) samt systemutvecklare och programmerare (-22 %). Tillsammans med Ledere hade gruppen den lägsta andelen arbetslösa i månaden. Øyvind Haldorsen, utredare vid Tekna, gav i våras följande beskrivning av utvecklingen av arbetsmarknadsläget för nyexaminerade, i en analys av förbundets återkommande uppföljningar: Teknas Arbeidsmarkedsundersøkelse for de som hadde eksamen våren 2007, viste at 86 prosent hadde arbeid før de var ferdig med utdannelsen. Tilsvarende tall var 78 prosent i 2006, 70 prosent i 2005 og 58 prosent i I det tidligere toppåret 1998 hadde 67 prosent jobb før de var ferdige med utdannelsen. Hösten 2007 ökade antalet förstahandssökande till sivilingeniør med 2,8 % och med hela 8,6 % till ingeniør. Utvecklingen höll i sig hösten 2008, men med omvända förtecken. Till sivilingeniør var ökningen nu 6,1 % och till ingeniør 3,2 %. 16 I en kommentar till utvecklingen menade Arve Christensen, kommunikationschef för NITO, att förklaringarna är flera och att en viktig grunn er at ingeniørmangelen har fått mye oppmerksomhet i mediene. De unge har fått vite at det her er det jobb å få, og at lønna er god. 17 I augusti publicerade Statistisk Sentralbyrå (SSB) en analys över arbetsmarknaden fram till 2025, där man bedömde att tillväxten i behovet av sivilingenjörer skulle komma att klinga av i takt med i takt med att utbyggnadstakten i Nordsjön trappas ned. 18 Från både NITO och Tekna ställde man sig skeptiska till de slutsatserna, och menade att det snarare kommer att ske en förskjutning i behovet av ingenjörer till nya branscher inte minst produktion av förnybar energi som leder till en fortsatt 19, 20 hög efterfrågan på kvalificerad ingenjörskompetens. 15 Arbeidsmarkedet nå, , NAV Teknisk Ukeblad,

14 12 (17) Teknas president Marianne Harg hävdade i ett inlägg i Dagens Næringsliv att SSB vid upprepade tillfällen grovt underskattat behovet av sivilingeniører och att man inte alls tar höjd för att det skapas nya näringar. 21 Detta avvisades dock raskt i en kommentar från Roger Bjørnstad, forskningsledare på SSB, som förklarade att man beräknat att antalet sivilingeniører i privat tjänst kommer att öka från 15,000 år 2004 till 23,000 vid prognosperiodens slut 2025 även om ökningen självklart kan bli större än den vi har beräknat. 22 Danmark Enligt Ingenjörernas arbetslöshetskassa (IAK) var arbetslösheten för ingenjörer 1,2 % i juli i år, vilket svarade mot 737 medlemmar. Samtidigt uttrycks i Danmark farhågor för att tillskottet av nya ingenjörer inte kommer att motsvara de framtida behoven på grund av att de sökande till utbildningarna fortfarande är för få. I början av sommaren rapporterade den danska ingenjörsföreningen IDA att andelen nyexaminerade ingenjörer som får sitt första arbete efter att ha blivit head-huntade stadigt ökar. Av de examinerade 2007 rekryterades nästan var femte på detta sätt, vilket var en fördubbling jämfört med situationen I ett försök att råda bot på det vikandet intresset för ingenjörsstudier lanserades våren 2007 en kampanj för att stärka yrkets image genom ett samarbete mellan Videnskapsministeriet, Undervisningsministeriet, Dansk Industri samt IDA 24. Det rör sig alltså inte primärt om att få direkt genomslag i rekryteringen till utbildningarna utan att istället varaktigt förändra bilden av ingenjörsyrket i positiv riktning. Antalet förstahandssökande till de danska ingenjörsutbildningarna ökade likafullt till förra året och till i år, vilket kan jämföras med bottennoteringen på år Av dessa antogs totalt (2 790 år 2007) studenter, fördelade på (1 353) till civilingenjörsutbildningarna och (1 437) till de kortare diplomingenjörsutbildningarna. 26 Det kan noteras att antalet antagna 2008 inte ökade med fler än totalt 108 studenter jämfört med Till civilingenjörsutbildningarna antogs bara en knapp handfull fler sökande, samtidigt som andelen kvinnliga antagna åter föll något och stannade på 29,4 %. Som nämnts ovan ökade antalet sökande i år också i Norge för andra året i följd. Även i Sverige ökade antalet sökande hösten 2008 med 8 % till civilingenjör och 13 % till högskoleingenjör jämfört med föregående år 27. Lars Bytoft, IDA:s förbundsordförande, var positiv till att antagningen till de danska ingenjörsutbildningarna fortsatte att öka även i år, men han var samtidigt bekymrad över att så många som 200 förstahandssökande inte erbjudits en studieplats: Länk på: (28.08) Statistisk analys, , Högskoleverket.

15 13 (17) Næsten unge kommer ind på ingeniørstudierne, og det er bestemt ikke en for mange. Der er allerede i dag en massiv efterspørgsel på ingeniører, og den bliver på ingen måde mindre de kommende år. Beregninger viser, at Danmark i 2020 vil mangle i omegnen af ingeniører. 28 Finland En nedbrytning per förbund, och därmed på utbildningsnivå för ingenjörer, visar att arbetslösheten för yrkeshögskoleingenjörer (UIL) sakta närmat sig de för diplomingenjörer (TEK). I diagrammet nedan återfinns som jämförelse även utvecklingen för medlemmar i Sveriges Ingenjörer. I juli i år var andelen ersättningsfall 1,9 % (868 medlemmar) inom UIL och 1,4 % (586 medlemmar) inom TEK. Arbetslöshet för ingenjörer i Finland (TEK resp UIL) och Sverige per månad jan juli 2008 Källa: IAET och SACO/AEA 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% Finland UIL Finland TEK Sverige 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J Intresset för ingenjörsstudier har tidigare inte haft samma negativa utveckling i Finland som i övriga Norden, men åren har en minskning i antalet nybörjare på diplomingenjörsutbildningarna (motsvarande civilingenjör) gjort sig märkbar. Vare sig detta eller den fallande arbetslösheten bland ingenjörer har dock utlöst någon omedelbar oro för en framtida brist på ingenjörer. Det som istället tilldragit sig störst uppmärksamhet är kvalitetsfrågorna. Till den ändan tillskapades 2007 The National Cooperation Group for Engineering Education, en brett sammansatt arbetsgrupp med företrädare för departement, näringsliv, högskolor samt ingenjörsorganisationerna TEK och UIL. Gruppen har till uppgift att ta fram en nationell strategi för ingenjörsutbildning i Finland. Fokus i arbetet ligger alltså på att öka kvaliteten i utbildningarna, och snarare än att öka antalet platser vill man begränsa dem något samtidigt som man vill få till stånd en ökad genomströmning. För att åstadkomma detta eftersträvar man bl.a. en fördubbling av resurserna per ingenjörsstudent fram till 2015, strukturella förändringar i utbildningssystemet, ökad lärartäthet och en förbättrad samverkan med näringslivet

16 14 (17) Bilaga Antal och andel medlemmar i Sveriges Ingenjörer med ersättning från AEA per län Se även motsvarande diagram på följande sida. Län * Dec 07 Apr 08 Förändring Andel Antal Andel Andel Andel Antal Antal Proc.enh. Stockholm 1,1% 286 0,8% 0,6% 0,7% ,4 Uppsala 1,7% 53 1,1% 0,8% 0,8% ,9 Södermanland 1,2% 21 0,9% 0,8% 0,7% ,5 Östergötland 1,0% 63 0,8% 0,6% 0,7% ,3 Jönköping 0,9% 15 0,7% 0,9% 0,6% ,3 Kronoberg 0,8% 8 0,4% 0,6% 0,5% ,3 Kalmar 1,3% 12 1,3% 0,5% 0,5% ,8 Blekinge 1,2% 13 0,7% 1,0% 0,9% ,3 Skåne 1,2% 131 1,1% 0,9% 0,7% ,5 Halland 1,0% 23 0,9% 0,5% 0,6% ,4 Västra Götaland 0,9% 158 0,6% 0,6% 0,6% ,3 Värmland 1,5% 27 1,0% 0,8% 0,9% ,6 Örebro 1,4% 24 0,9% 0,6% 0,5% ,9 Västmanland 0,7% 23 0,7% 0,5% 0,5% ,2 Dalarna 0,9% 18 0,7% 0,5% 0,7% ,2 Gävleborg 0,8% 15 0,7% 0,9% 0,8% ,0 Västernorrland 1,4% 27 0,7% 0,5% 0,7% ,7 Jämtland 2,4% 13 2,6% 2,8% 1,8% ,6 Västerbotten 2,0% 36 1,3% 1,6% 0,7% ,3 Norrbotten 1,7% 44 0,9% 0,9% 1,1% ,6 Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata * Gotlands län redovisas inte p.g.a. för litet underlag. Andel medlemmar i Sveriges Ingenjörer med ersättning från AEA per länsgrupp 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% Stockholm, Uppsala Södermanland, Östergötland Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland Blekinge, Skåne Halland, V:a Götaland Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna Gävleborg, Västernorrland, Jämtland Västerbotten, Norrbotten Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata

17 15 (17) Andel medlemmar i Sveriges Ingenjörer med ersättning från AEA per län Se även motsvarande tabell på föregående sida. 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0% Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Dec 07 Apr 08 Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata

18 16 (17) Andel medlemmar med ersättning från AEA inom olika SACO-förbund Sorterat efter stigande andel i augusti ,0% 1,0% 2,0% 3,0% 4,0% 5,0% 6,0% Sv Läkarförbund Vårdförbundet Sv Farmacevtförbund Sv Tandläkarförbund Sv Skolledarförbund Officersförbundet Sv Fartygsbefälsförening Sv Ingenjörer Sv Veterinärförbund Sv Arkitekter Förb Sv Arbetsterapeuter Leg Sjukgymnasters Riksförbund SACO-förbundet Trafik & Järnväg Kyrkans Akademikerförbund Jusek Civilekonomerna Sv Psykologförbund Totalt SRAT Akademikerförbundet SSR Lärarnas Riksförbund Direktanslutna AEA Naturvetareförbundet Agrifack Sv Universitetslärarförbund DIK Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata

19 17 (17) Andel heltidsarbetslösa medlemmar inom några olika a-kassor 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0% 3,5% 4,0% 4,5% Akademikernas Byggnadsarbetarnas * IF Metall Pappersindustriarbetarnas SKTFs Statstjänstemännens HTF SIF Unionens ** Samtliga a-kassor *** Källa: AMS * Innefattar även Målarnas från augusti ** Unionens a-kassa bildad den 1 januari 2008 genom ett samgående av SIFs och HTFs kassor *** Innefattar även kassor ej redovisade här (exkl. Alfa). Anm. AMS och AEA redovisar arbetslösa på olika sätt, varför uppgifterna inte är direkt jämförbara med varandra (se vidare om måtten nedan). Arbetslöshetsmått i Sveriges Ingenjörers Arbetsmarknadsinformation AEA (Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa) mäter antalet ersättningsfall under en månad för anslutna medlemmar i ett visst förbund och sätter det i relation till det totala antalet anslutna medlemmar i förbundet. AMS (Arbetsmarknadsstyrelsen) mäter andelen heltidsarbetslösa medlemmar sista dagen i månaden.

20 Sveriges Ingenjörer Box 1419, Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48 Tel , Fax ,