Förslag till utformning av Alfred Nobels torg

Transkript

1 Förslag till utformning av Alfred Nobels torg Datum:

2 Innehåll Förord - betydelsen av ett torg för en attraktiv stadskärna... 1 Inledning... 2 Bakgrund och uppdrag... 2 Syfte och mål... 2 Organisation... 2 Utgångsläget - medborgardialogen... 3 Dialog med berörda... 4 Alfred Nobels torg idag - nuläget... 5 Alfred Nobels torg skissförslag till framtida utformning... 7 Huvuddrag förslag till utformning... 7 Förslag på trafiklösningar och parkering Solstudier och uteserveringar Tillgänglighet Träd och växter på torget Skulpturen Glädje Alfred Nobel som tema och identitet Aktivitetsytor Offentlig toalett Idéer om belysning, el och gratis WiFi Materialval i gestaltningen Övriga frågor som har diskuterats Kostnader och finansiering För att hålla ner kostnader föreselås: Kostnadsbedömning Fortsatt process med utredningar och fördjupningar... 22

3 Förord - betydelsen av ett torg för en attraktiv stadskärna Torg har en flertusenårig historia. Egentligen kan man säga att de vägskäl och vadställen där människor bestämde träff eller bytte varor under förhistorisk tid är de första torgen och att dessa även var upphovet till de första små handelsbyarna. När köpingar och städer sedan har byggts upp under historien har torgen, och de huvudgator som lett fram till dem, varit centrum för handel, vardagsliv och festligheter. En annan stark tendens var att anlägga storskaliga platser med monumentala byggnader, både kyrkan och rådhuset har ofta legat vid stadens viktigaste torg. Här har de mest representativa bostäderna funnits, hit har man tagit sina gäster och på torget har stadshotellet haft sin adress. Idag ser vi hur städernas centrala delar får en ökande betydelse både i storstäder och på lite mindre orter. Att ha en attraktiv stadskärna är nödvändigt för att locka människor och företag. Torget och stadskärnas attaktivitet har betydelse för besöksnäringen och för handelns möjlighet att konkurera med extern handel som växer fram. Medan historiskt viktiga funktioner som torghandel och offentliga byggnader har minskat i betydelse används torg och stråk idag främst som mötesplatser: genom sittplatser och bänkar, caféer och restauranger eller andra lokaler kopplade till det offentliga rummet. Uteserveringen har fått ett kraftigt uppsving i Sverige de sista 20 åren, här kopplar man av efter jobbet. Dagens människor har mera tid för kultur och nöjen eller bara för att umgås. Handeln är fortfarande betydelsefull för stadslivet, men sker främst i affärer eller på gallerior som ligger i husen nära torget eller längs huvudgatorna. Livet i det offentliga rummet kan också kopplas till dagens företagande när industrin krymper växer ett mer småskaligt och tjänstebaserat näringsliv fram. Torget i Karlskoga ska först och främst vara en plats där alla människor känner sig välkomna. Att människor i medborgardialogen lyfte fram att torget framför allt ska vara en mötesplats motsvaras av en tydlig tendens i stora delar av världen. Att stämma träff i ett av torgets hörn, gå på café eller besöka något av lunchställena kommer troligen att vara de viktigaste vardagsfunktionerna i framtiden. Dessutom ska torget vara en central plats för handeln samt vid olika festligheter, marknader, utomhusteater, skolavslutningar, påskparader och valrörelser. Ja, överhuvudtaget när människorna i och runt Karlskoga känner att de behöver samlas och göra något tillsammans. Scenen ska kunna användas till både stort och smått även om de allra största arrangemangen, till exempel konserter, passar bättre i Ekmansdalen eller nere vid vattnet. 1

4 Inledning Bakgrund och uppdrag I juni 2012 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att en medborgardialog om gestaltning av Alfred Nobels torg skulle genomföras. Medborgardialogen genomfördes under våren 2013 med olika aktiviteter. Resultatet av dialogen sammanställdes i en rapport Dialogen om torget, 27 mars 22 maj I oktober 2013 beslutade kommunstyrelsen att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att med resultatet av medborgardialogen som utgångspunkt, utarbeta förslag inklusive kostnadsbedömning för utformning av Alfred Nobels torg. Samhällsbyggnadsnämnden gav sedan samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till utformning av Alfred Nobels torg och återkomma med förlag till nämnden. Utöver detta uppdrag har kommunfullmäktige gett samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att se över möjligheten att finna en lösning på placering, utformning samt kostnadsförslag för en offentlig tillgänglighetsanpassad stadstoalett i nära anslutning till Alfred Nobels torg, i samband med projektet ombyggnation av Alfred Nobels torg. Fullmäktige har också bifallit ett medborgarförslaget om en central placering av Erik Höglunds skulptur Tonåringar. Syfte och mål Samhällsbyggnadsförvaltningen har utgått från resultatet av medborgardialogen och arbetat fram förslag till ny utformning av ett framtida Alfred Nobels torg. Syftet är att, i denna rapport, presentera ett inriktningsförslag på hur Alfred Nobels torg kan göras om inklusive en kostnadsbedömning för ombyggnationen. Förslagen samt kostnadsbedömningen ska återrapporteras till samhällsbyggnadsnämnden och för vidare godkännande av kommunstyrelsen. Förslagen innebär att en ny detaljplan behöver tas fram och att samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att arbeta vidare enligt inriktningsförslagen. Ett beslut om finansiering av ombyggnationen behöver också tas och förslaget är medel för ombyggnation avsätts i kommande investeringsbudget för Målsättningen är att torget ska bli en attraktiv stadskärna och en naturlig mötesplats för alla, såväl yngre som äldre, kvinnor och män, medborgare och besökare och näringsidkare i Karlskoga. Torget ska vara en plats att vara stolt över, en naturlig plats att vara på, att ha evenemang på, en yta som kan användas av många och för olika ändamål. Torget ska vara en trygg och attraktiv plats att vistas på. Organisation Samhällsbyggnadsnämnden har utsett en arbetsgrupp för uppdraget bestående av en referensgrupp och en styrgrupp. Referensgruppen har bestått av politiker från nämndes presidie 1 : 1 Presidiet under mandatperioden fram t om år

5 Liselotte Eriksson, ordförande (S), Bo Kjellberg, vice ordförande (S) samt Hans Muth, 2:e vice ordförande (M). Styrgruppen har bestått av tjänstemän från samhällsbyggnadsförvaltningen: Stig Rengman, teknikoch fastighetschef, Veronica Holmén, stadsträdgårdsmästare, Johanna Eklind, kommunikatör, Bertil Malmström, stadsarkitekt Sweco samt Kristin Södergren, projektledare. Utgångsläget - medborgardialogen I arbetet med uppdraget ombyggnation av Alfred Nobels torg har arbetsgruppen tagit del av och utgått från resultatet av medborgardialogen. Det sammanställda resultatet från medborgardialogen finns att läsa i Rapporten Dialogen om torget, 27 mars 22 maj 2013 med bilagan Sammanställning av resultatet av Alfred Nobels torg. Över 1000 personer kom till tals under dialogen om torget och synpunkterna var betydligt fler. De största frågorna har varit parkering, cykelbanan, torghandel, grönska på torget, aktiviteter och vilket utbud som bör finnas. Nedan är ett ordmoln som beskriver resultatet av medborgardialogen. Bild: Ett ordmoln som visar resultatet av medborgardialogen om Alfred Nobels torg, Karlskoga kommun

6 Ett urval av synpunkter som arbetsgruppen tagit hänsyn till redovisas nedan; Medborgarna Fler aktiviteter Fast scen Fler parkeringsplatser/inga parkeringsplatser Ingen cykelbana på torget Grönare torg, fler blommor Service och utbud Sittplatser och toalett Mer torghandel Handlarna Parkering är en nyckelfråga Missnöjda med för små uteserveringar Gemensam serveringsyta Flytta cykelbanan Mera grönt Ny torgplats Saknar känsla för torget Synpunkter som arbetsgruppen valt att inte ta hänsyn till är förslag som rör t ex: - Turistbyrån Har fått en ny placering sedan dialogen genomfördes. - Tak över hela torget Bedöms inte vara realistiskt genomförbart. - Fast tak över scenen Bedöms kunna skapa skymd sikt, bättre att sätta upp ett tillfälligt när så behövs. - Chokladfontän, nöjespark och bollhav Bedöms vara förslag på aktiviteter som kan hållas på torget vid evenemang. Dialog med berörda I arbetet med ett framtida Alfred Nobels torg har arbetsgruppen bjudit in och träffat några berörda grupper för att diskutera huvuddragen i skissförslaget, utbyta idéer och tankar kring torgets utveckling. Det har inte varit möjligt att träffa samtliga berörda, men arbetsgruppen har försökt att träffa så många som möjligt. Gruppen har bl a träffat representanter från blåljusorganisationerna, alkoholhandläggare, handlare och näringsidkare (vid en medlemsträff med Centrumledningsbolaget), restaurangägare, fastighetsägare runt torget men också representanter från interna viktiga funktioner så som trafikplanering, handikappkonsulent, Karlskoga Energi och Miljö AB. Resultatet av medborgardialogen har varit en central punkt. Arbetsgruppen har presenterat inriktningsförslag gällande funktioner och utformningen av torget för att lyssna av och även gjort konkreta ändringar i förslagen. Bl a kan nämnas att det i medborgadialogen med affärsidkare runt torget framkom förslag om en större gemensam serveringsyta på torget. Arbetsgruppen hade därför tagit med en större yta för gemensam servering som en möjlighet i skissförslaget, men vid mötet med restaurangägarna framkom det tydligt att detta inte var av intresse och arbetsgruppens skisser redigerades efter mötet. 4

7 Alfred Nobels torg idag - nuläget Torget har flera kvalitéer idag, men totalt sett är det för trafikdominerat och anonymt för att bli riktigt attraktivt. Torgets identitet och kopplingen till namnet Alfred Nobels Torg går med dagens utformning inte att se vilket är ett betydande problem med tanke på Karlskogas varumärke Alfred Nobels Karlskoga. Över en tredje del av torgytan upptas idag av genomgående bil- och busstrafik och en parkeringsplats, se bilden nedan. Arbetsgruppen anser att det är en alldeles för stor del av torgytan som används för trafik och parkering. I medborgardialogen framkom också synpunkter gällande parkeringsplatserna, trafiken och cykelbanan kopplat till användandet av torget. Parkeringen används dessutom idag på ett ibland olämpligt sätt, till exempel genom att stora lastbilar delvis ställs på själva torgytan. En inte oväsentlig poäng i detta sammanhang är det finns andra stora och närliggande p- ytor som kan användas t e x nere vid Willy s och snurran samt uppe på Kulans tak, där särskilt den senare kan användas flitigare än idag. Cykelbanan som löper längs den västra fasaden, och över Torget vidare mot nordost, delar upp torgytan på ett otryggt sätt. Cykeltrafiken längs Kungsvägen ned mot Kyrkbacken är idag direkt trafikfarlig och många cyklister passerar torget i hög fart. Att finna en ny placering av cykelbanan och bromsa upp och strukturera cykeltrafiken är därför ett av torgprojektets viktigaste målsättningar. Samtidigt frigörs mer yta för torg. Nuvarnade utformning på Alfred Nobels torg, där en stor yta av torget tas upp av trafik och parkering. 5

8 Bilden är tagen i september 2014 och visar ett exempel på en del av problematiken med trafiken. Andra viktiga aspekter som har diskuterats i projektet gällande den nuvarande utformningen av torget är tillgängligheten till de butiker och restauranger som finns vid torget samt lutningen på torgytan. Särskilt vintertid finns några områden, vars lutning medför stora halkrisker. I medborgardialogen framkom önskemål om fler sittplatser och uteserveringar. Det är viktigt att det finns gott om allmänna sittplatser som är gratis d v s man ska inte behöva betala för att få sitta på torget. Placeringen av de bänkar som finns i dag bidrar inte att människor möts då de är placerade i linje längs med varandra. Det är svårt för en större grupp att sitta tillsammans. Väldigt få bänkar finns placerade i läge med eftermiddag och kvällssol. När det gäller uteserveringar finns dessa i dag i västra och norra läget av torget. Solstudier visar att eftermiddagssol och kvällssol endast går att få på torgets centrala till östliga delar där det i dag inte finns några uteserveringar (förutom en i rent norrläge). Torghandeln idag medför trafikrörelser in på torgytorna vilket inte är riktigt lämpligt. Dessutom har det i dialogen med handlarna och näringsidkarna framkommit synpunkter att de större tält som delar av torghandeln använder skymmer den fasad och de butiker som finns bakom/på andra sidan. 6

9 Alfred Nobels torg skissförslag till framtida utformning Huvuddrag förslag till utformning Huvudidén är att stärka torget som en tillgänglig och attraktiv mötesplats för alla och att torget blir ett torg som löper från fasad till fasad. På grund av solsituationen på torget är det viktigt att skapa förutsättningar och möjlighet, för ev nuvarande och framtida caféer och restauranger, att bygga uteserveringar på torgets norra och östra sida, där sollägena är som bäst. Av skissförslaget ovan framgår att det ska finnas möjlighet att ha uteservering även vid den östra sidan av torget. Skissen visar ett maxutnyttjande av nya uteserveringar, vilket sannolikt inte är ett troligt scenario, men möjliheten att ha uteservering har skapats. I vilken omfattning potentialen för fler caféer, restauranger och uteserveringar verkligen kommer att utnyttjas beror på de olika entreprenörerna samt på vilket intresse Karlskogaborna har för att umgås på detta sätt. Uteserveringarna bör utformas på ett enhetligt sätt med avseende på räcken och fronter, vilket kan styras vid detaljplaneläggning. I övrigt kan serveringarna vara individuellt urformade. 7

10 Förutsättningarna för den befintliga uteserveringen vid Kyrkbacken kan förbättras genom att mer markyta tillförs detta café (istället för den befintliga stentrappan). För att öka torgarealen föreslås att de områden som idag används för parkering och trafik över torget minskas ned. Både bil- och busstrafik och närparkering bedöms kunna fungera lika bra som idag även om ytorna minskas ned. För att minska flödena och lugna trafikrytmen föreslås att en så kallad shared space anläggs i väst-östlig riktning där den maximala hastigheten är 20 km/h. På en shared space samsas alla trafikanter och de gående har alltid företräde. Mindre flöden och en lugnare trafikrytm är bra för luftkvalitén i centrum och gynnar främst de mer sårbara trafikantgrupperna, som barn och äldre. När parkering föreslås dels i Urbrinkens längdriktning samt på de näraliggande gatorna. I skissförslaget finns det gott om allmänna nya sittplatser i bra sollägen d v s gratis sittplatser och bänkar där man kan träffas utan att behöva betala för en kaffe. Alla människor har inte möjlighet eller ekonomi för att resa bort på semester och för dem ska torget vara ett svalkande vardagsrum (precis som Möckelns stränder). Därför har nya vattendammar placerats på torget, dels i nordsydlig riktning, dels i anslutning till skulpturen Morgon. Porlande vatten ger också en skön ljudbild. En mindre scen föreslås för publika möten och olika arrangemang. Scenen ska vara möjlig att bygga till och göras större om behovet skulle finnas. Tanken är att det ska gå att sätta upp ett tillfälligt tak över scenen om det skulle vara nödvändigt. Till vardags ska scenen kunna användas som en sittyta omgiven av växter och grönska. Glasskiosken föreslås få en ny placering i torgets nordöstra hörn. I skissförslaget prioriteras att barn och barnfamiljer ska vilja vistas på torget, vilket de två aktivitetsytorna (röda områden på skissen ovan) ska skapa möjlighet för. De är till för lek och rörelse och är placerade så att föräldrarna kan hålla uppsikt. Aktivitetsytan med lek är tänkt att utformas med en mjuk gummimatta och ev en del med konstgräs. Förslaget bygger också på att konceptet Alfred Nobels Torg ska bli mycket tydligare än idag, vilket behandlas senare i denna rapport. Bl a behöver grundtanken med skulpturen Glädje och kopplingen till Alfred Nobel och Bergslagen lyftas och förtydligas. Alla små lutningar på torget, till exempel vid entréer till affärer och lokaler, föreslås byggas bort. De huvudsakliga gå-riktningar som kommer att finnas bedöms alla kunna göras tillgängliga, undantaget Ekmansbacken där lutningen helt enkelt är för skarp. Dagens cykeltrafik över torget har bedömts vara problematisk och därför föreslås en ny dubbelriktad cykelbana längs Kungsvägen, vilket egentligen ger en naturligare väst-östlig väg genom staden. Att cyklarna passerar längs Kungsvägen antas gynna handeln där, vilket bedöms vara en positiv effekt. En ny cykelbana kan utrymmesmässigt kombineras med kantparkering intill butikerna. Cykelparkering anläggs både vid Kyrkbacken och i torgets norra del. Cykelpumpen föreslås flyttas till den nya parkeringen vid Kyrkbacken. Eventuellt kan så kallat säkra cykelgarage på sikt byggas vid Willy s Snurran för personer som arbetar i stadskärnan och för cykelpendlare. 8

11 Vy 1. Vy 2. De uppbyggda växtbäddarna och sittbänkarna är integrerade, vilket både är en praktisk lösning och ger en skön miljö att sitta i. Även scenen kan användas för att sitta på när det inte är uppträdanden. Eluttag föreslås vid scenen och bänkarna och fri WiFi bör vara tillgängligt på hela torget. Ett torg med grönska önskades i medborgardialogen och växtbäddarna har plats för perenner, buskage och 9

12 mindre träd. Träd ska samtidigt helst inte stå i direkt anslutning till uteserveringar på grund av olycksrisker kopplade till fåglar. Skulpturerna Morgon och Glädje föreslås vara kvar på torget på sina nuvarande platser. Tre alternativa lägen föreslås för Tonåringar två i Kyrkbackens västra del och ett i anslutning till Ekmansbacken. Ett nytt läge behöver utredas vidare, särskilt om en placering vid Ekmansbacken skulle bli aktuell, eftersom en sådan behöver samordnas med planerna för Centrumstråket. Överhuvudtaget behöver torgprojektet och Centrumstråket samordnas eftersom stadsrummen är så sammanlänkade, både rumsligt och funktionellt. Torghandel bedöms fungera bättre i anslutning till Willy s, Snurran och parkeringarna än på torget, men det finns inte någon anledning att helt utesluta att en begränsad torghandel även periodvis kan finnas uppe på torgytan. 10

13 Förslag på trafiklösningar och parkering Nuvarande trafiklösning med handikappoch korttidsparkeringar på torget föreslås flyttas norrut och organiseras så att handikapp- och närparkering ligger längs med Urbrinken (i trafikriktningarna) samt in på angränsande gator, till exempel Hotellgatan. Förslaget minskar inte antalet handikapp- och korttidsparkeringar i närheten av torget. I bilden nedan visas förslag på hur trafikflödena kan komma att se ut. Förslag på trafikflöden med omdragen cykelbana och shared space. 11

14 Solstudier och uteserveringar Förutsättningarna för att anlägga soliga platser och uteserveringar är inte de bästa, vilket främst har att göra med byggnadernas höjd och placering i förhållande till stadsrummen. Solstudier visar att solen försvinner redan vid lunchtid längs den västra fasaden, där de flesta caféerna och restaurangerna ligger. Hela torgytan är i princip i skugga efter klockan sex, även sommartid. Det gör att det är otroligt viktigt att i framtiden försöka utnyttja de soligaste ytorna, som ligger i norr (Stadshotellet) och på torgets östra del, för mötesplatser och serveringar. 12

15 Tillgänglighet Ett problem som bara delvis kan byggas bort rör tillgängligheten, som behöver förbättras avsevärt. Ekmansbacken är så brant att den inte går att justera till en lämplig lutning. Däremot kan diverse små lutningar, till exempel framför byggnaden som innehåller biblioteket och vid entréer till alla affärer och lokaler, systematiskt tillgänglighetsanpassas i samband med att torget projekteras och byggs om. Snitt av torget, väst till öst. 13

16 Träd och växter på torget Ett allvarligt problem som måste hanteras är att flertalet av de träd som idag står på torget inte mår bra. Träden behöver bytas ut i närtid oavsett om torget görs om med detta projekt. Troligen uppkom några slags problem i samband med att nya ledningar drogs och torgytan lades om på 1990-talet, till exempel genom att dräneringsförhållandena förändrades. Trädens förutsättningar är inte optimala för att kunna utvecklas. Därför måste man titta på möjligheterna för träd och andra växter att växa på torget. Fyra av de träd som finns idag, planterades vid förra omtaget av torget 96-97, och endast ett träd har utvecklats och växt till sig. De övriga är planterade sedan längre tillbaka men man ser inte skillnad på dessa. I medborgardialogen har det framkommit flera synpunkter och önskemål om ett grönare torg. Träden idag står i marknivå på torget, vilket medför att bilar och andra fordon kör över rotsystemen och kör på trädkronor och stammar vilka har blivit skadade under åren. Rötterna verkar inte få tillgång till näring, syre och vatten i dagsläget. I gestaltningsförslaget med att skapa ett grönare torg föreslås upphöjda planteringytor, växtbäddar i kombination med bänkar och andra sittplatser. I dessa ytor ska det växa träd, perenner och vårlök. Med en upphöjd yta så får träd och växter skydd ifrån fordon. Det blir en bättre miljö för växterna samt att det går att sitta nära och njuta av dem. Genom att använda träd, perenna växter och lökväxter skapas ett varierat växtmaterial under hela året. 14

17 Inspirationsbilder och exempel på upphöjda växtbäddar med planeringar. I förslaget finns också ytor för vila och att vara i. Större bänkar/hällar i trä som är mjukt vågformade för att ligga och sitta på. 15

18 Skulpturen Glädje Skulpturen är gjord av konstnären Richard Brixell. Glädje vann konstävlingen vid den senaste gången då torget gjordes om Brixells tankar runt Glädje har kopplingar till Bergslagen och Alfred Nobel. Grundtankarna är vattnet, forsarna, energin i älvarna, skogen, malmen och människan. Skulpturen symboliserar fyra människor/vänner som stiger upp ur vattnet. Fundamentet för glädjen är gjord så att vattnet skall rinna från norr till söder och även i samma lutning som torget. Tanken var att man skulle kunna sitta nära skulpturen och vattnet. Arbetsgruppen kontaktade Brixell under hösten och han kom på besök i november Arbetsgruppen fick då en mer utförlig information om tanken bakom konstverket. Han nämnde att han inte var riktigt nöjd med det slutgiltiga resultatet särskilt konstruktionen med bassängerna och vattnet. Det man kan uppleva som saknas idag är belysning på skulpturen, vilket medför att den bara är synlig dagtid. Förslagsvis skulle belysning underifrån i vattnet ge statyn en annan framtoning och mer inbjudande sittmöjligheter vid skulpturen skulle vara att föredra. Dagens utförande/konstruktion runt skulpturen behöver förbättras och förslag och genomförande av åtgärder måste ske i samarbete med Brixell. Richard Brixell vid "Glädje". 16

19 Alfred Nobel som tema och identitet Där en man har sina hästar där anser han själv att han har sitt hem. Karlskogas torg heter Alfred Nobels torg. Idag är det svårt att se kopplingen till just Alfred Nobel. Det som finns är Hotell Alfred Nobel, vilket i förslaget knyts an med torget med hjälp av shared space-ytan. I torgets framtida utformning och gestaltning finns alla möjligheter lyfta fram och förstärka Alfred Nobel som ett tema, ex.vis i texter, citat och bilder som kan skäras ur i stål och sten och användas på sidor på växtbäddar och på markbeläggning. Dessa kan kombineras med belysning för att framhävas bättre. Ett annat exempel är mönster i stenbeläggning, se bild nedan. Temat kan också användas i aktivitetsytor och lekutrustning. Det kan finnas historiska informationstavlor och nya inslag som gjutningar av handavtryck från t ex Nobelpristagare i kemi. Det senare är ett arbete som har inletts under Detta kan bli sevärdheter och locka turister till torget. Stenbeläggning från Malmö. Föreställer Frans Henrik Kockum, grundaren till Kockum i Malmö. Bilden är tagen vid Kockums industriområde som omvandlas till bostadsområde. 17

20 Aktivitetsytor I medborgardialogen har det framkommit förslag på aktivitetsytor för barn. Vid tidigare evenemang på torget, då det funnits möjlighet till lek i form av tillfälliga installationer (t ex vid PIP), har det visat sig vara väldigt populärt. Såväl besökare som näringsidkare har framfört att lekmöjligheter på torget bör vara ett permanent inslag. I skissförlaget finns därför två aktivitetsytor inplanerade, en större på torget och en liten mindre nedanför statyn Morgon. Materialet och temat är tänkt att höra ihop med skogen och vattnet, eftersom det var skogen, vattnet, energin och malmen som drog Alfred Nobel till Karlskoga. En gjuten gummimatta i olika färger samt konstgräs som är kuperad skapar liv och rörelse, se inspirationsbliden nedan. Det kan finnas en mindre studsmatta, liten rutsch och lekutrustningar/ klätterlek i trä och natursten. Lekdjur t ex hästar kan symbolisera Alfred Nobels ryska hingstar som fanns vid Björkborns Herrgård och som gjorde att testamentet lagfördes i Karlskoga (Sverige) och inte i Frankrike - Där en man har sina hästar där anser han själv att han har sitt hem. En utmaning i lekmiljön är att kunna få in experiment och energi som inslag i lekmiljön t ex. om man utför något, trampar, trycker, pumpar eller drar så kan vatten strömma eller explodera, lysa eller komma vatten. Bara fantasin (och kostnader) sätter gränser för möjligheterna. 18

21 Offentlig toalett I uppdraget ingår att finna en lämplig placering för en offentlig toalett. Arbetsgruppen har tittat på två olika förslag för placering. Den ena placeringen är i den gamla blomsterkiosken vid Ekmansdalen, vilket kan ge ett mervärde i samband med en ev flytt av busshållsplatserna. Den andra placeringen är i sluttningen vid Telia-huset där det tidigare fanns offentliga toaletter. Ett tredje alternativ skulle kunna vara placering i en ny biblioteksentré ut mot torget, vilket kräver samarbete med utomstående fastighetsägare. Den slutliga placeringen bör fastställas i samband med det fortsatta arbetet med Alfred Nobels torg. Idéer om belysning, el och gratis WiFi Torget ska vara en trygg och attraktiv plats att vistas på. Belysning är så mycket mer än ljus för att se, det skapar stämningar samt trygghet. Torget ska vara tryggt såväl dygnet runt som året runt. Det ska finnas möjlighet att göra lite extra vid olika evenemang och årstider t ex att ändra färger och mönster på ljuset för att skapa olika stämningar och upplevelser. Belysning kan ske på oliksätt t ex: - markspottar i växtbäddar för att belysa träd och växter, - belysning under bänkar vilket ger en tydlig siluett kvällstid och nattetid, - i lekmiljöer som en del i leken och för att skapa trygghet, - i gestaltningsförslag som belysning av olika texter och bilder i både i sten och stål, - i vattenspeglar och fontäner, och på statyer - belysning av gångstråk i form av belysningsstolpar, - markera kanter med pollare. Vid scenen behöver det finnas eluttag och belysning, dels en grundbelysning i underkant och dels en möjlighet att koppla in ytterligare belysning vid uppträdande. I dagens samhälle är vi mer och mer beroende av mobiltelefon och internet. Därför föreslås att det ska finnas eluttag /laddningsställen vid bänkar och växtbäddar och gratis wifi på torget. 19

22 Materialval i gestaltningen För att skapa en hållbar miljö och som knyter an till Karlskoga föreslås robusta och stilrena material som trä, stål och sten. När det gäller lekytorna måsta andra material väljas med tanke på säkerhet och för att samtidigt skapa en spännande yta. Materialen är bl a gjuten gummimatta och konstgräs. I val av växtmaterial, träd, perenner och lökväxter återspeglas naturen runt Karlskoga, blandat med hortikulturella inslag. Utöver gestaltningen föreslås att t ex uteserveringarna inramas med enhetliga staket och att torghandeln har enhetliga torgstånd. Förslag på utformning och utförande kan arbetas fram i samarbete med näringsidkarna. Övriga frågor som har diskuterats En idé som har framkommit både i samband med medborgardialogen och under skissprocessen är att bygga en entré för biblioteket direkt ut mot torget. På så sätt skulle biblioteket bli mycket lättare att hitta till än idag. En hiss skulle kunna byggas, vilket skulle förbättra tillgängligheten och eventuellt kan också en offentlig toalett placeras i tillbyggnaden. En stor vinst när det gäller stadsbilden är att den rätt trista fasaden skulle kunna bli klart attraktivare än idag. Faktum är att denna nordvända fasad är en av Torgets huvudfasader eftersom den är synlig från i princip alla vinklar och även från Urbrinken och Hotellet. Observera att detta förslag ingår inte i detta projket, men arbetsgruppen vill lyfta detta som en möjlig förbättring för såväl torget som biblioteket. Det har inte gjorts någon kostnadsberäkning för detta förslag. 20

23 Kostnader och finansiering För att hålla ner kostnader föreselås: - Begränsade åtgärder vid Kyrkbacken som i princip fungerar väl i dag, - Robusta material och hållbara lösningar så att underhålls- och reparationskostnader kan hållas nere. Till exempel ska markytor, kanter och steg utformas så att de inte skottas sönder vid snö och is. Robusta bänkar och armaturer. Uppbyggda växtbäddar skyddar vegetationen och ger goda växtförutsättningar. I huvudsak kommer perenna växter och vårlök användas och som återkommer år efter år, framför säsongsväxter som behöver bytas tre gånger per år. - Mer markvärme har diskuterats men föreslås inte eftersom det bedöms vara en för dyrbar investering samt dyra driftskostnader. - Så mycket markbeläggning som möjligt föreslås vara kvar. Ändå behöver stora ytor läggas om, främst i områdets norra och östra delar. - Skulpturen Glädje flyttas inte, vilket har föreslagits, utan integreras istället i i idén om Alfred Nobels Torg. Rätt hanterad kan skulpturen bidra till att utveckla detta koncept. Eventuellt kan skulpturen kompletteras, framför allt när det gäller belysning. - Flexibel markanvändning och en liten scen som kan användas till allt möjligt. Kostnadsbedömning Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett och bedömt kostnader för projektering och genomförande med markarbeten, flytt av cykelbana, ny beläggning på vissa delar av torgytan, växtbäddar och sittbänkar, aktivitetsyta, gestaltning, belysning etc och bedömer att en ombyggnation av Alfred Nobels torg kommer att kosta ca 15 mnkr. I kalkylen förutsätts t ex att så mycket som av befintliga ytor kan sparas och vara kvar. Delområde Projektering Flytt av busshållsplatser Flytt av GC-bana Bergsmansgatan Sydvästra torgytan, mur mm Shared space Urbrinken Södra torgytan inkl. scen mm Mittdelen av torget Gestaltning, växter, belysning Offentlig toalett Totalt Kostnad kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Ombyggnationen bedöms kunna ske i etapper varför projektets kostnader kan fördelas på tre år

24 Fortsatt process med utredningar och fördjupningar Åtgärderna vid torget kommer att innebära att en del saker behöver utredas ytterligare och vissa processer fördjupas. Direkt kopplat till torgetprojektet är utvecklingen vid Ekmansbacken och området mellan Kulans huvudentré och Lilla torget (parkeringen öster om kommunstyrelsens hus). Torghandeln har de senaste åren sökt sig ned mot området vid Willy s och parkeringarna, vilket är grunden för valet att föreslå att sådan delar av torghanden kan flyttas dit. Området behöver anpassas för torghandel och göras mer attraktivt med sittmöjligheter och växtlighet vilket ligger i linje med tankar i projektet för Centrumstråket. Området mellan Kulans huvudentré och Lilla torget ingår inte i själva torgetprojketet och ryms heller inte i föreslagen budget. I detaljplaneprocessen kommer utredning göras gällande framtida trafikströmmar genom centrum. Förslaget bygger på att viss biltrafik kan föras över från Kungsvägen Katrinedalsgatan ned till Centrumleden. Även busslinjer och hållplatsernas exakta läge behöver utredas. Korsningen Kungsvägen/Urbrinken blir trängre när en ny cykelbana anläggs och den behöver därför anpassas för att bussar ska klara av att svänga i denna kurva. I en framtida ombyggnation av torget behöver kopplingen till Alfred Nobel förstärkas. Hur detta ska genomföras mer exakt och gestaltas behöver utredas ytterligare. Det behöver ske en fortsatt dialog med ägarna till glasskiosken om en framtida permanent lösning. Att bygga en entré för biblioteket direkt ut på torget skulle både förtydliga bibliotekets entrésituation och bidra till att den nordvända fasaden blev attraktivare än idag. Att ha Bibliotekets entré direkt ut mot torget är logiskt på flera sätt och bör därför utredas vidare. 22