Västsverige och den nya ekonomiska geografin

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Västsverige och den nya ekonomiska geografin"

Transkript

1 Västsverige och den nya ekonomiska geografin

2 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 2

3 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 3 FÖRORD Att förstå drivkrafterna i den ekonomiska utvecklingen är en förutsättning för ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete. Att storstäder har snabbare tillväxt än mindre orter är känt sedan länge och ett internationellt fenomen. Det gäller även i Västsverige, Västra Götaland och Sverige. Men varför är det så? Går det att förklara rationellt? Kommer det att fortsätta? Och vilken bild får vi av de olika delarna av Västsverige och dess delmarknader då vi bedömer förhållanden och utveckling ifrån den nya ekonomiska geografi som säger sig ha nycklarna då det gäller att förstå utvecklingen, inte bara under det gångna eller kommande decenniet. Frågorna belyses i denna rapport kring Västsverige och den nya ekonomiska geografin. Rapporten inleds med slutsatser för Västsveriges framtid i punktform. I kapitel 1 görs en genomgång av de grundläggande antaganden som bär teorin om en Ny Ekonomisk Geografi (NEG). Genomgången kopplas till förhållanden på marknaderna i Västsverige. I det andra kapitlet analyseras marknaderna i Västsverige. Funktionella regioner står i centrum. Ett antal tydliga särdrag för Västsverige noteras både då det gäller rörlighet och tillgänglighet. Det gäller inte minst skillnader mellan kvinnor och män och för invånare med olika lång utbildning. I kapitel tre förs analysen vidare då sambanden mellan mångfald och attraktivitet studeras. Faktorer som skapar attraktivitet för såväl företag som hushåll synliggörs och analyseras med ett omfattande datamaterial för Västsverige. Specialisering och dess samband med tillväxt och förnyelse är rubriken för det avslutande kapitlet. Specialiseringen i Västsverige tydliggörs. Näringslivets marknader beskrivs och tillväxtmönstren för de senaste 15 åren diskuteras. Utredningen har genomförts av Temaplan AB i samverkan med professor Börje Johansson vid Jönköpings Internationella Handelshögskola. Utredningen har initierats av Västra Götalandsregionen av Tomas Ekberg som också verkat som projektledare. Från Temaplan AB har Ulf Strömquist medverkat. Analyser och underlagsmaterial har tagits fram av Alf Brydolf-Berg och Henrik Einarsson, båda vid Temaplan samt av Johan Klaesson vid Jönköpings Internationella Handelshögskola. Rapporten har utarbetats inom ramen för arbetet med den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Västra Götaland. Rolf Thor har varit ansvarig kontaktperson för RUS i detta projekt. För att underlätta för läsaren innehåller rapporten såväl en inledande sammanfattning i punktform som slutsatser i varje kapitel. Symbolen på framsidan representerar en av de stora utmaningar som identifierats för en hållbar framtid i Västra Götaland - En gemensam region. Denna rapport kring Västsverige och den nya ekonomiska geografin - och diskussionerna kring den förhandsversion som vi arbetat med under drygt ett år - har spelat en väsentlig roll för förståelsen av behovet av samverkan för invånarnas och näringslivets skull. En gemensam region är i dag ett av fyra perspektiv som genomsyrar allt utvecklingsarbete i linje med Vision Västra Götaland antagen i Regionfullmäktige den 5 april Denna slutversion är i stort identisk med förhandsversionen. I dagarna har en ny officiell avgränsning av lokala arbetsmarknadsregioner gjorts av SCB. Vidgningen av invånarnas lokala arbetsmarknader fortsätter. Sverige består i dag av 87 lokala arbetsmarknader (LA 2003). Exakt 100 färre än 1970 och 13 färre än för fem år sedan. I de tre största bor nu närmare hälften av Sveriges befolkning, i de 20 största fyra av fem svenskar. Drivkrafterna bakom den nya ekonomiska geografin är starka. Vi fortsätter att följa utvecklingen och fördjupa analyserna av dessa drivkrafter. Göteborg, april 2005 Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

4 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÄSTSVERIGES FRAMTID SLUTSATSER... 7 Integrationen är svag... 7 Nya insikter... 7 Storlek och mångfald... 8 Mångfald och specialisering... 9 Göteborgsregionen De medelstora och små regionerna Regionförstoringens medel Regionförstoring och bostadsmarknaden VAD ÄR DET NYA? Fortsatt koncentration NEG i Sverige Förlorade storleksfördelar Större eller mindre tillväxt än förväntat? När- och fjärrmarknader i Västsverige Endogen och exogen tillväxt Tre procent per år? Västsverige och Europa Slutsatser VÄSTSVERIGES REGIONER Politikens och ekonomins regioner I grunden lokala Växande pendling Korta pendlingsresor Fortsatt regionförstoring? Regionförstoring i Västsverige? Ojämnt fördelad pendling Kvinnors och mäns regioner Hur stor kan Göteborgs lokala arbetsmarknad bli? Högre löner Slutsatser om Västsveriges integration MÅNGFALD OCH ATTRAKTIVITET Storlek och attraktivitet för hushållen Lokala arbetsmarknaders attraktivitet för hushållen Mångfald av företagstjänster och näringslivets dynamik Brister i utbudet av företagstjänster Mångfald som attraktionskraft Slutsatser...120

5 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 5 4. SPECIALISERING, TILLVÄXT OCH FÖRNYELSE Specialisering och mångfald Specialisering, samlokalisering och växande avkastning Regioners allmänna specialisering När- och fjärrmarknader i Västsverige Fjärrmarknader och exportmarknader Göteborg som storstadsregion Vad är det som växer i Västsverige och Göteborgsregionen? Branscher som växer mest i övriga delar av Västsverige Slutsatser

6 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 6

7 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 7 VÄSTSVERIGES FRAMTID SLUTSATSER Västsverige som domineras av dess största län Västra Götaland är en stor del av svensk ekonomi. På längre sikt bör Västsverige kunna växa snabbare än under de senaste decennierna och bättre än svensk ekonomi. Nyckeln till en sådan utveckling är starkare ekonomisk integration Integrationen är svag Ekonomisk utveckling äger rum i lokala hemmamarknader. En lokal hemmamarknad är en funktionell region. Utvecklingen i Sverige och övriga Europa drivs av två processer regionförstoring och koncentration till stora regioner. Västsverige består av många lokala marknader flera av dessa är små och andra är svagt integrerade. När lokala marknader växer och integreras förstärks förutsättningarna för fortsatt ekonomisk utveckling, med högre inkomst och högre välfärd för invånarna. Västsveriges lokala marknader har under lång tid inte utvecklats efter sina förutsättningar. Göteborgsregionens tillväxt kännetecknas av trögheter. Nya insikter talar för att Göteborgsregionen måste bli en större lokal hemmamarknad. Hur kan villkoren för Västsverige ändras? Detta handlar denna rapport om. Nya insikter Fundamenta talar för fortsatt geografisk koncentration av företag, arbetsplatser och beroende. Stora stadsregioner blir större och global konkurrens handlar i växande utsträckning om konkurrens mellan stora och allt större stadsregioner. Detta gäller också Västsverige. Analys av ekonomisk tillväxt har under de två senaste decennierna fått ett genombrott under beteckningen NEG (Den nya ekonomiska geografin). Det nya forskningsområdet visar att stora och kontaktrika lokala marknader ger både högre produktivitet, bättre tillväxt och högre välfärd. För Sverige innebär detta att landets utveckling på ett ofrånkomligt sätt bestäms av vad som händer i de lokala marknaderna. NEG förklarar varför storleken av lokala marknader har en så avgörande betydelse. Företag attraheras till stora marknadsplatser där efterfrågans storlek ger utrymme för många produktmarknader som ger stor mångfald. Hushåll attraheras samtidigt till regioner med stora marknader som erbjuder mångfald och en differentierad efterfrågan på arbetskraft. Därför växer stora regioner i ett långsiktigt perspektiv. Och detta är en process som fortgår med full kraft över hela den europeiska kartan. Stor lokala marknader ger moderna regioner förutsättningar att växa på egen hand. Göteborgsregionen har ännu inte lyckats uppnå en storlek där denna förmåga till egentillväxt är självklar. Detta är också ett handikapp för Västsveriges övriga delar.

8 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 8 De lokala marknaderna som var för sig omfattar Trollhättan, Skövde och Borås har blivit större genom integration av kommuner i respektive marknad. Men integrationen är trevande och den fortsatta tillväxten är osäker. Storlek och mångfald En stor lokal arbetsmarknad ger invånarna bättre möjlighet att finna arbetstillfällen som svarar mot deras kompetens. Genomsnittslönen växer och ohälsotalen sjunker med regioners storlek. Stora regioner ger stora lokala hemmamarknader. Storleken höjer inte bara välfärden utan ger också mer robusta och mindre riskfyllda villkor för hushåll och företag. Stora lokala hemmamarknader innebär särskilt ett differentierat utbud av tjänster för både hushåll och företag. Regioninvånarna kan leva på sin hemmamarknad om den är tillräckligt stor. Små regioner är istället beroende av att vara bäst på bortaplan genom att exportera sin specialiserade produktion och konkurrera på fjärrmarknader. De små regionernas mest framträdande konkurrensmedel är låga bostads- och lokalkostnader. Välfärdens utveckling återspeglas av hur löneinkomsterna i en region utvecklas. Följande bild visar spridningen i denna utveckling över lokala marknader i Västra Götaland och hela Västsverige sedan slutet av 1980-talet. Regionerna i den undre delen av figuren präglas av att ha ett stort inslag i sina ekonomier av varuproduktion med avsättning på fjärrmarknader. Mindre men ändå framgångsrika regioner som Strömstad, Varberg, Falkenberg och Lysekil utmärks av en stor andel av besöksnäringar gränshandel och turism. Trollhättan, Skövde och Borås är medelstora regioner. Deras långsamma tillväxt förklaras till stor del av att de var för sig har en svag inomregional integration.

9 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 9 Genomsnittlig årlig real tillväxt i lönesumman från företag Lokal arbetsmarknad Göteborg Ström stad Varberg 2,8 3,0 3,0 Jönköping Halm stad Falkenberg Lidköping-Götene Lysekil 2,6 2,4 2,3 2,2 2,2 Trollhättan Gislaved Borås Skövde 2,0 1,9 1,7 1,6 Säffle Bengtsfors 0,5 0,6 1% 2% 3% Mångfald och specialisering När en region växer i storlek växer också dess mångfald vilket innebär fler näringar och större variation i konsumtionen, fritid och arbete. Det finns helt enkelt mycket att välja på. Små regioner har ett litet antal näringar. Några av dessa är helt inriktade på export till fjärrmarknader. Små regioner är särskilt beroende av osäkra exportintäkter. Dessa intäkter används till att importera nyttigheter från större regioner. I stora lokala hemmamarknader kan företag koncentreras på sin kärnverksamhet och genom outsourcing låta andra företag och entreprenörer i konkurrens ta hand om sådana verksamheter som inte tillhör kärnverksamheten. Dessa möjligheter är starkt begränsade i små lokala hemmamarknader, där varje företag i högre grad får lösa sina problem på egen hand. Mångfalden i stora stadsregioner gör regionala innovationssystem särskilt framgångsrika i dessa regioner. Det finns också ett systematiskt mönster för näringslivets förnyelse. Innovationer och produktutveckling sker med högre frekvens i stora lokala marknader. Nya näringar får som regel sin tidiga expansion i de största regionerna, där närmarknaden är större än i andra regioner. Över tiden sprids nya näringar till mindre regioner.

10 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 10 Göteborgsregionen Den globala ekonomin utvecklas och förnyas i konkurrens mellan stora stadsregioner. Därför växer stora regioner i ett långsiktigt perspektiv, medan små minskar. Regioner kan förstoras genom åtgärder som integrerar kommuner till en region, s k regionförstoring. Europas integration ställer krav på fortsatt förstoring av storstadsregionerna i Sverige. Göteborgsregionens svaga storstadstillväxt blir därför ett strukturproblem för hela Västra Götaland. Förstoringen av Göteborgsregionen har under flera decennier varit en långsam process. Regionen har gradvis förlorat storleksfördelar i förhållande till Malmö och Stockholm. I början av sjuttiotalet var Göteborgs lokala arbetsmarknad drygt 100 procent större än Malmös. I fjol var Göteborgs marknad bara drygt 30 procent större än Malmös. Den stora regionen har både hemmamarknader och stora fjärrmarknader. Ju större regionen är desto större relativ betydelse har de lokala produktmarknaderna, i särskilt hög grad tjänstemarknader. För Göteborgsregionen spelar fjärrmarknaderna ungefär dubbelt så stor roll som i Malmö- och Stockholmsregionerna. Göteborgs fjärrmarknader är i första hand exportmarknader. Därmed bestäms Göteborgsregionens utveckling på ett tydligt sätt av mer osäkra villkor i andra delar av världen Fordonsindustrin som är starkt beroende av fjärrmarknader är för stor för Göteborgsregionen. Samtidigt är regionens fordonsindustri mycket liten i den globala konkurrensen. Skalfördelarna är för små. För att förbättra mångfalden och utveckla fordonsindustrins möjligheter måste Göteborgsregionen bli väsentligt större. De medelstora och små regionerna Små och medelstora regioner är på ett positivt sätt beroende av stora regioner som är platser med stor efterfrågan. De medelstora regionerna i Västra Götaland uppvisar en mindre gynnsam struktur och utveckling än Halmstad och Jönköping. Små lokala marknaders främsta problem är att de med få undantag inte förmår växa. Istället krymper de genom långsiktigt bestående utflyttningsöverskott, vilket leder till minskande bostadsefterfrågan och lägre bostadspriser. Små regioners främsta nackdel är att den lokala marknaden bara i undantagsfall kan bära några särskilda lokala konkurrensfördelar om de inte är givna av naturen eller historien och är särskilt varaktiga. Utbudet av tjänster till hushåll och företag i framför allt Skövde men också i Trollhättan och Borås har inte den bredd och omfattning som motsvarar regionernas storlek. De är alltför glesa marknadsplatser. Produktion för fjärrmarknader är ett utslag av specialisering. Specialisering står i motsatsförhållande till mångfald som är förutsättning för produktförnyelse.

11 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 11 Små och medelstora regioner saknar mångfald och blir därför beroende av stora regioner i sin näringslivsförnyelse. Mångfald av företagstjänster har särskild betydelse vid produktutveckling och annan företagsförnyelse. Västra Götaland som en helhet är underförsörjt med företagstjänster. Transportmedelsindustrin i Göteborgs- och Trollhätteregionerna konkurrerar på globala marknader. Dessa företags konkurrensförmåga är starkt beroende av samspel med företagens insatsleverantörer. Fordonsindustrins leverantörer finns utspridda över stora delar av Västsveriges mindre regioner. Därmed kan samlokaliseringsfördelar inte utnyttjas på ett lika effektivt sätt som i tätare regioner. Regionförstoringens medel NEG innebär att Västra Götaland bör ges två särskilda utvecklingsmål förstoring av Göteborgsregionen och bättre integration inom var och en av regionerna Trollhättan, Skövde och Borås Det finns åtta lokala arbetsmarknader som huvudsakligen ingår i Västra Götaland. Fyra av dessa tillhör gruppen av landets tio största lokala arbetsmarknader. Det gäller Göteborgs, Trollhättans, Borås och Skövdes lokala arbetsmarknader. Räknat från sitt centrum sträcker sig en lokal marknad ut till orter som finns på restidsavstånd under 50 minuter. Kommuner integreras starkt när tidsavståndet mellan dem blir minuter eller mindre. 1 Integration i lokala arbetsmarknader avgörs främst av möjligheterna att pendla och faktiskt pendlingsbeteende. Långa tidsavstånd minskar integrationen. Bättre arbete och högre lön för arbete på längre avstånd från bostaden stimulerar till pendling. Fördelarna måste kompensera för uppoffringarna att pendla. Fördelarna växer med marknadens mångfald och storlek. Verklig regionförstoring i Västra Götaland innebär att antalet lokala arbetsmarknader reduceras. En region kan förstoras genom att antalet hushåll och arbetstillfällen ökar inom den lokala marknadens gränser. En region kan också förstoras genom att dess gränser vidgas, främst genom att transportsystemet förbättras så att kontakter och leveranser kan genomföras på längre geografiskt avstånd utan att tidsåtgången ökar. På medellång sikt kan Göteborgsregionen förstoras genom bättre transportsystem som gör att allt fler orter kan nås på kortare tid än 50 minuter. Förutsättningen för detta är goda när det gäller Hallands- och Boråskorridorerna. Integration och regionförstoring handlar inte bara om transportsystem. Integration påverkas i lika hög grad av lokalisering av till exempel konserthus, sjukhus, utbildnings- och forskningsenheter, mässor och arenor. Regionförstoring och bostadsmarknaden Förstoring av regioner bestäms på ett avgörande sätt av hur hushåll väljer att flytta och bo. 1 Johansson B, Klaesson J and Olsson M (2002). Time Distances and Labour Market Integration, Papers in Regional Science, 81:

12 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 12 Nettoinflyttning av hushåll är positiv för kommuner som har ett attraktivt boende och som tillhör en stor lokal marknad. På Västkusten finns även små regioner med stark attraktion, vilket gör att deras nettoinflyttning är positiv. Många kommuner i Västra Götaland kännetecknas samtidigt av ett bestående utflyttningsöverskott. Dessa kommuner tillhör framför allt lokala marknader med svag integration. Den östra hälften av Västra Götaland kännetecknas av utflyttningsöverskott. Bosättning i stora regioner ger bättre tillgänglighet till service och arbetstillfällen, och samtidigt högre bostadspriser, vilket stimulerar till nyproduktion. Lägre tillgänglighet i små regioner kompenseras av lägre bostadskostnader. Följande diagram visar hur priser på egnahem varierar med regionstorlek. I lokala marknader med mindre än invånare faller den långsiktiga bostadsefterfrågan generellt. Denna trend bryts endast för regioner med särskilt starka attraktionsvärden, som finns på delar av Västkusten. Det är attraktivt att bo på Västkusten. Det är en resurs för hela Västsverige som också kan förstärkas med en mer konsekvent regionplanering. Det är endast i de största lokala marknaderna som det finns en relativt säker och långsiktigt växande bostadsefterfrågan. Den kan förväntas växa med 0,5-1,0 procent per år. I huvuddelen av de medelstora marknaderna invånare ligger den långsiktigt säkra bostadsefterfrågan obetydligt över etablerat utbud. Nyproduktion i dessa marknader förutsätter stark anpassning till efterfrågan på särskilda boendekvaliteter. Priser för bostäder på lokala arbetsmarknader i hela landet Kr/kvm (Genomsnittspriser för egnahem) Mindre än Större än Befolkning i lokal arbetsmarknad Tillsammans talar dessa villkor för att bostadsbyggandet i Västra Götaland koncentreras till Göteborgsregionen och andra attraktiva delar av Västkusten. Med en sådan inriktning kan denna marknad tillsammans med regionförstoring få ytterligare en halv miljon invånare och ge högre ekonomisk tillväxt.

13 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 13 Den följande utredningen omfattar fyra huvudavsnitt: Vad är det nya? Västsveriges regioner Mångfald och attraktivitet Specialisering, tillväxt och förnyelse Den inleds med en genomgång av Den Nya Ekonomiska Geografin, dess mekanismer och hur den yttrar sig i Sverige och Västsverige. I det andra avsnittet beskrivs och analyseras utvecklingen av funktionella regioner, regionförstoring i Västsverige, begränsningar och möjligheter att skapa större lokala arbetsmarknader för kvinnor och män i Västsverige. I det tredje avsnittet behandlas betydelsen av ekonomisk mångfald för hushåll och företag. Och i det avslutande avsnittet beskrivs och analyseras specialisering och tillväxt. Varje avsnitt avslutas med en summering av slutsatser.

14 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 14

15 Västsverige och den nya ekonomiska geografin VAD ÄR DET NYA? Vad spelar geografin för roll för ekonomisk utveckling? För Västsverige? Varför växer stora regioner i allmänhet snabbare än mindre? Varför är inte all ekonomisk verksamhet jämnt utspridd och finns överallt? Och varför kan inte hela landet växa? Detta är frågor som de flesta ekonomer undvek att ställa under huvuddelen av förra århundradet. De ställdes framför allt av geografer utan direkt kontakt med utvecklingen av ekonomisk analys. Sedan ekonomer till slut under åttiotalet fick upp ögonen för geografi har kunskaperna om urbana ekonomiers roll för tillväxt och förnyelse fått en grundbult, som tidigare saknats. Utvecklingen har också gett ett nytt forskningsområde som sammanfattas med begreppet Den nya ekonomiska geografin NEG. Begreppet har myntats av Paul Krugman som ägnat huvuddelen av sin forskning åt analys av internationell handel, som ytterst drivs av samma villkor som handel mellan regioner. Det väckte också uppmärksamhet när han uttalade att han som i en uppenbarelse insåg att han hela tiden sysslat med ekonomisk geografi. Var är då det nya i den nya ekonomiska geografin? Många forskare har reagerat surt och uttryckt att det nya varit bekant länge, rentav allmängods. Det nya ligger främst i att det inte var allmängods tidigare. Det var starkt sidoordnad kunskap med betydande luckor. Men dessa luckor fylldes inte på en gång. Tvärtom. Bertil Ohlin och Gunnar Myrdal bidrog redan på trettio- och femtiotalen med att förstå det som långt senare blev NEG. Men det var först under senare delen av åttiotalet som den nya ekonomiska geografins mekanismer blev ordentligt klarlagda. Dessförinnan var det egentligen oklart vad det är för ekonomisk mening med geografisk koncentration och större regioner. Den nya ekonomiska geografin skall absolut inte förväxlas med det som för några år sedan kom att kallas den nya ekonomin. Den senare visade sig ganska snabbt vara den gamla vanliga som under en spekulationsvåg väckte vilseledande förväntningar om att IT ger särskilda genvägar för ekonomisk tillväxt. Det finns inte några grundläggande stöd för detta i vare sig ny eller äldre forskning om ekonomisk tillväxt. NEG står på en helt annan grund och handlar om fundamental ekonomisk teori. 2 Vad kan då NEG bidra med för Västsverige och dess största län? Västra Götaland är delvis svagt ekonomiskt integrerat. Ekonomisk tillväxt förutsätter en starkare integration av länets många och i flera fall alltför små lokala arbetsmarknader. NEG kan framför allt bidra med kunskap som ger mer grundläggande stöd för starkare integration. Det handlar om kunskap som bl a gäller följande frågor: Vad är en funktionell region? Hur kan en funktionell region förtätas och vidgas? Varför växer små lokala arbetsmarknader långsamt och större snabbare? Vilka funktionella regioner finns i Västra Götaland? Varför har män större lokala arbetsmarknader än kvinnor? Hur stor kan Göteborgs lokala arbetsmarknad bli? Vad är fördelarna för Västsverige av en förstärkning och utvidgning av Göteborgsregionen? Vad är värdet för hushåll och företag av ekonomisk mångfald? Hur skall man se på regional specialisering? Styrka eller svaghet? Kan länets olika delar på bättre sätt kombinera specialisering med ökad mångfald? Eller är de fångade i en utvecklingsfälla? 2 För en aktuell diskussion om NEGs genombrott och framtid: M Fujita och P Krugman The New Economi Geography: Past, Present and the Future, Papers in Regional Science, forthcoming 2003.

16 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 16 Fortsatt koncentration Det skall betonas att den nya ekonomiska geografin inte handlar om några nya ekonomiska samband. Det är insikten som är ny, inte sambanden. De har funnits så länge som urbanisering pågått. Det kan låta märkligt men det är inte mer än femton år sedan ekonomer med rigorösa antaganden påvisade varför den ekonomiska geografin inte är platt d v s varför företag och andra ekonomiska verksamheter inte är jämnt utspridda i geografin och finns överallt, utan är starkt koncentrerade till mycket små delar av landskapet, medan övriga delar ekonomiskt sett i huvudsak är tomt. Som exempel skapas över 90 procent av Sveriges BNP på mindre än 1 procent av landets yta. Och historien är sannolikt inte slut i detta avseende. Geografisk koncentration är inte någon avslutad process vare sig i Europa eller andra delar av världen och definitivt inte i Norden och Sverige. Fundamenta talar för fortsatt geografisk koncentration av företag och arbetsplatser. Stora stadsregioner blir större och global konkurrens handlar i växande utsträckning om konkurrens mellan stora och allt större stadsregioner. Detta gäller också Västsverige. Företag attraheras i första hand till stora marknadsplatser, vilket är liktydigt med stadsregioner med stor och tät efterfrågan, och då företag söker sig dit växer den lokala marknaden och ger en ännu större potential för förnyelse och tillväxt. Ekonomisk utveckling av regioner handlar därför inte primärt om att skapa särskilda förutsättningar för exportföretag. Det finns inga yttre eller inre krav på att enskilda regioner skall ha någon särskild handelsbalans d v s att utflöden till externa marknader är viktigare än interna och lokala marknaders utveckling. Ekonomisk utveckling av regioner handlar därmed i första hand om att skapa större och effektivare lokala marknader tätare och starkare integrerade. Detta gäller också Västsverige, som rymmer flera och inte särskilt stora lokala marknader. Det finns starka samband mellan en regions storlek och dess mångfald och mångfalden återspeglas i allmänhet av högre inkomst per invånare. Mångfald påverkar också i sig en regions förnyelse och introduktion av nyheter i ekonomin. NEG har flera avgörande budskap. Det finns särskilt två som är mer grundläggande. Det ena är att ekonomisk tillväxt och förnyelse inte kan förstås som en allmän nationell process. Huvudrollen spelas i stället av urbana ekonomier, som skapar lokala marknader. Regioner är i högre grad bärare av konkurrensfördelar än nationer. Vad betyder detta för Västsverige? Varför finns det så många lokala arbetsmarknader i Västsverige? Vad begränsar marknadernas integration? Det andra huvudbudskapet är att lokala marknaders omfattning storlek och täthet spelar en helt annan roll för konkurrensförmåga och tillväxt än vad som tidigare var den dominerande föreställningen. Det senare budskapet innebär att ju större regioner desto större lokala hemmamarknader. Större regioner kan hysa särskilda lokala resurser och en mångfald av specialiserade verksamheter, som ger konkurrensfördelar. Detta reser ytterligare frågor om Västsverige. Vad finns det för specialisering i Västsverige annat än fordonsindustri? Vad saknas för att Göteborgsregionen skall bli en verklig storstadsregion? Varför har Västsverige inte en större koncentration av tjänsteföretag? Små regioners främsta nackdel är att den lokala marknaden bara i undantagsfall kan bära några särskilda lokala konkurrensfördelar om de inte är givna av naturen eller historien och är särskilt varaktiga. Tar man fasta på NEGs grundbudskap blir regioners lokala marknadspotential den absolut mest avgörande faktorn för lokalisering och utveckling för företag. Detta är också förklaringen till att systematiska lokaliseringsundersökningar, där beslutsfattare i företag intervjuas, ger relativt tydliga utfall. Sådana undersökningar har t ex genomförts årligen (sedan slutet av åttiotalet) avseende Västeuropas

17 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 17 trettio största regioner 3. Den mest attraktiva regionen för utveckling och lokalisering av företag blir närmast utan undantag den största. I Europa betyder det London på första plats, Paris på andra och Frankfurt på tredje. Det visar sig samtidigt att de största regionerna i Norden såsom Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Stockholm som regel hamnar på trettio-i-topp-listans nedre halva d v s långt efter Amsterdam, Milano och Barcelona. De enda två regionerna som brukar spränga sig in på bättre plats än vad som motsvaras av den lokala marknadens storlek är Zürich och Dublin. Oslo brukar hamna nära 30:e plats och både Göteborg och Malmö är för små för att ingå i undersökningen. Med större lokala hemmamarknader följer en mängd fördelar för konkurrens och tillväxt. Bland de mest avgörande är följande: Stor lokal hemmamarknad betyder närhet till många potentiella kunder. Med många kunder och många typer av kunder kan företagen utveckla ett mer differentierat utbud. Det betyder fler näringar och fler företag i varje näring. Närhet till kunder på en lokal hemmamarknad ger lägre säljkostnader för avståndskänsliga varor och tjänster. Sådana produkter kan normalt inte säljas utanför den egna regionen. En stor lokal hemmamarknad betyder att det finns en efterfrågan på fler produkter som inte kan överföras över större avstånd. Det gäller allt från vård till affärstjänster och mängder av andra tjänster till både företag och hushåll. På en stor lokal hemmamarknad finns fler kunder i företagens närhet (i den egna regionen). Närhet till kunder gynnar företagens och den lokala ekonomins produktutveckling. På en stor lokal hemmamarknad finns många företag i varandras närhet, och närhet till många andra företag gör att information och kunskap sprids snabbare och intensivare mellan företag. Det gynnar företagens och den lokala ekonomins fortlöpande förnyelse. I stora lokala hemmamarknader kan företag starkare koncentreras på sin kärnverksamhet och genom outsourcing låta andra företag och entreprenörer i konkurrens ta hand om sådana verksamheter som inte tillhör kärnverksamheten. Dessa möjligheter är starkt begränsade i små lokala hemmamarknader, där varje företag i högre grad får lösa sina problem på egen hand. Betydelsen av lokala hemmamarknader eller närmarknader har en särskild relevans för Västsverige. Det beror på fordonsindustrins roll i stora delar av Västsverige. Fordonsindustrin avsätter en stor del av sin produktion på fjärrmarknader och Västsverige har en oproportionerligt stor andel fjärrmarknadsproduktion. SAAB och Volvo är numera inte bara delar i stora industriella nätverk. SAAB är en del av GM och Volvo en del av Ford. Båda ingår helt i mycket stora globala nordamerikanska företag. Sådana företag förlägger och utvecklar verksamheter och funktioner där de bästa förutsättningarna finns oberoende av ursprung och nationsgränser. Vilka fördelar har Västra Götaland att erbjuda i detta sammanhang? Ibland hävdas att varumärkens rötter påverkar produktionens lokalisering d v s att Volvo och SAAB är svenska bilmärken som förutsätter verksamhet i Sverige. Men varumärken är inte i första hand nationsmärken utan just varumärken brands. Om tillverkningens plats betydde något särskilt skulle troligen uppfattningen om bilars och andra produkters nationalitet vara annorlunda. Som konsumenter vet 3 European Cities Monitor, Cushman & Wakefield tidigare Healey & Baker

18 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 18 vi oftast inte var olika produkter tillverkas eller utvecklas och frågan är vad det spelar för roll för kunderna. Som exempel i fordonsindustrin brukar Belgien nämnas. Belgien har dubbelt så stor bilproduktion som Sverige, men inga bilar betraktas som särskilt belgiska. I Belgien har tillverkats Renault, Volkswagen, Volvo och Opel. Och Volvos etablering i Belgien berodde till mycket stor del på att Belgien har en mycket större närmarknad av både kunder och leverantörer än Västsverige. Större närmarknader är inte bara en fördel för fordonsindustrin. Samma gäller strängt taget för alla moderna produkter och företag. Och särskilt för tjänsteföretag. Fordonsindustri handlar om skalfördelar. Det gäller skalfördelar i design, skalfördelar i utveckling och sammansättning av delprodukter och skalfördelar i tillverkning och så snart det finns skalfördelar spelar lokala eller regionala närmarknaders storlek en avgörande roll för lokalisering. Större närmarknader av kunder eller underleverantörer är mer attraktiva än mindre och i båda dessa avseenden har Västsverige handikapp. I framtiden kan Västsverige visa sig vara för litet för konkurrenskraftig fordonsindustri. Det finns samtidigt en omvänd fråga. Är fordonsindustrin för stor för Västsverige? Binder den upp för stora resurser och till och med tränger undan andra möjligheter? Också detta ställer frågan om regionförstoring och starkare integration i Västsverige på sin spets. Betydelsen av lokala marknaders storlek handlar, som sagts, inte bara om fordonsindustri. NEGs huvudbudskap är att urbana marknaders storlek har en mer grundläggande betydelse för tillväxt och förnyelse. Med denna utgångspunkt ska vi i detta inledande avsnitt först visa på och diskutera NEGs inflytande i Sverige och Västsverige och i det därpå följande avsnittet analysera regionförstoring i Västsverige. I senare delar visas att regionförstoring handlar om att utveckla och ta vara på attraktionsfaktorer. För Västsverige finns i detta avseende en grundläggande utgångspunkt som också följer av NEG: Där människor väljer att bo växer den lokala marknaden och då närmarknaden växer attraheras företag till marknaden, som då blir större och ger utrymme för ännu fler företag i en självförstärkande process för tillväxt. Det är attraktivt att bo på Västkusten, som är en resurs för hela Västsverige och denna fördel kan regionpolitiken utveckla för en självförstärkande tillväxt. NEG i Sverige Den nya ekonomiska geografin sätter djupa spår i det svenska samhällets utveckling. Dels förstoras de lokala arbetsmarknaderna och omfattar allt större omland av hushåll, arbetskraft och företag. I landet som helhet finns det numera 100 lokala arbetsmarknader som också kan kallas pendlingsregioner. Dels koncentreras tillväxten mot allt större lokala arbetsmarknader. Det senare kan översiktligt belysas med nedanstående tabell som visar ett tydligt samband mellan lokala arbetsmarknaders storlek och befolkningstillväxt. Sedan 1990 har de minsta lokala marknaderna krympt med drygt elva procent och de största har expanderat med nästan tolv procent. Som också framgår verkar brytpunkten för positiv tillväxt ligga i intervallet till invånare. Mindre marknader har i allmänhet en negativ tillväxt. Detta gäller inte bara i landets norra del, utan i huvuddelen av landet.

19 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 19 Tabell 1 Lokala arbetsmarknader och befolkningstillväxt Lokal arbetsmarknads befolkningsstorlek Antal lokala arbetsmarknader Befolkningstillväxt Sysselsättningsutveckling mindre än ,1 % -24 % , , ,4-8 större än ,7 0 Källa: Bearbetning av SCB-statistik, 1998 års indelning i 100 lokala arbetsmarknader Det finns även ett starkt samband mellan lokala arbetsmarknaders storlek och sysselsättningsutveckling. De minsta marknaderna, mindre än invånare, har sedan slutet av åttiotalet förlorat nästan 25 procent av sin totala sysselsättning. Utvecklingen har också varit negativ för marknader med till invånare. I dessa har den totala sysselsättningen i allmänhet krympt med över 15 procent. Det är endast de största arbetsmarknaderna som de senaste åren förmått hålla en lika stor total sysselsättning som i slutet av åttiotalet. En liknande bild kan också tecknas för det närmast föregående årtiondet. Betydelsen av storlek yttrar sig faktiskt ännu tydligare i ekonomisk tillväxt, som kan mätas med ökningen av arbetskraftens lönesumma 4. I de minsta arbetsmarknaderna mindre än invånare har under senaste femton åren den totala reala lönesumman vuxit med knappt sex procent. I de största större än invånare har å andra sidan motsvarande tillväxt uppgått till drygt fyrtio procent. I denna jämförelse ingår emellertid också lönesumman från offentliga myndigheter stat och kommuner som inte på samma sätt är marknadsberoende. Bortser man från dessa och koncentrerar jämförelsen på arbetskraftens lönesumma från företag blir sambandet mellan storlek och tillväxt än starkare. Och på längre sikt blir detta samband alltmer avgörande. I de minsta regionerna har lönesumman från företag de senaste femton åren vuxit med knappt fyra procent och i de största lokala marknaderna med över femtio procent d v s nästan femton gånger snabbare än i de minsta marknaderna. Sambandet illustreras i nedanstående figur. Det är uppenbart att lokala marknaders storlek spelar en grundläggande roll för ekonomisk tillväxt. Små lokala arbetsmarknader växer långsamt och stora växer snabbare. Detta mönster finns också, som vi senare skall visa, i Västsverige och talar för fortsatt koncentration. 4 Lönesumman utgör i normalfallet cirka två tredjedelar av bruttoregionprodukten (BRP), som på nationell nivå motsvaras av BNP. Resten av BRP utgörs av företagens bruttovinster, som är mycket svåra att med tillförlitlighet fördela geografiskt.

20 Västsverige och den nya ekonomiska geografin 20 Figur 1 Real tillväxt i företagens lönesumma % % % 31 % % % Mindre än Befolkning i lokal arbetsmarknad Större än Källa: Bearbetning av kontrolluppgifter, SCB och Temaplan. Det finns också flera andra betydelsefulla slutsatser av det starka sambandet mellan regionstorlek och tillväxt. Nationell ekonomisk tillväxt är mycket starkt beroende av geografisk strukturomvandling och utvecklingen av större urbana marknader. Sedan mitten av nittiotalet har t ex landets tre största lokala marknader Malmö, Göteborg och Stockholm tillsammans svarat för 60 procent av hela landets ekonomiska tillväxt. Förtätning och geografisk utvidgning av lokala arbetsmarknader höjer den potentiella ekonomiska tillväxten i hela landet. Tillväxt i små marknader kan normalt inte ersätta tillväxt i stora regioner. Ekonomisk tillväxt är beroende av var marknaderna finns. Sambandet mellan regionstorlek och tillväxt sätter också andra djupa spår i det svenska samhället. Ohälsotalen, som under 2000-talets första år vuxit på ett okontrollerat sätt, är också förenade med lokala arbetsmarknaders tillväxt eller brist på tillväxt. Små lokala marknader, som präglas av bräcklig tillväxt har i allmänhet höga ohälsotal. Förhållandena i de största marknaderna är mindre allvarliga. Skillnaderna i ohälsotal mellan större och mindre arbetsmarknader är påfallande stora. Det finns säkerligen flera delförklaringar till dessa skillnader. Men det intressanta i detta sammanhang är att registreringen av ohälsa verkar vara en extern effekt av mekanismer beroende på lokala arbetsmarknaders storlek och olika tillväxtförmåga.

Utvecklingen på den svenska sidan av Öresundsregionen efter bron. Docent Martin Andersson

Utvecklingen på den svenska sidan av Öresundsregionen efter bron. Docent Martin Andersson Utvecklingen på den svenska sidan av Öresundsregionen efter bron Docent Martin Andersson INNEHÅLL Förord... 3 1. Introduktion... 4 2. Transportsystem, regionförstoring och regional utveckling... 7 2.1

Läs mer

HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det?

HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? Begreppet hållbar utveckling omfattar tre dimensioner; miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Dessa tre dimensioner förstärker

Läs mer

Dynamiskt samspel mellan utvecklingen av infrastruktur och BNP. Rapport 2011:2

Dynamiskt samspel mellan utvecklingen av infrastruktur och BNP. Rapport 2011:2 Dynamiskt samspel mellan utvecklingen av infrastruktur och BNP Rapport 2:2 Dynamiskt samspel mellan utvecklingen av infrastruktur och BNP Rapport 2:2 Trafikanalys Adress: Sveavägen 9 3 59 Stockholm Telefon:

Läs mer

Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen. fredrik segerfeldt m fl

Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen. fredrik segerfeldt m fl Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen fredrik segerfeldt m fl Innehåll förord 4 sammanfattning 6 1. vad är globalisering? 12 1.1. Flödena ökar 12 1.2. Multi- och transnationella företag

Läs mer

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL EN RAPPORT AV SVENSKT NÄRINGSLIV OCH PTK Sverker Rudeberg Helena Hedlund Juni 2011 2 Förord Uppdrag Svenskt Näringsliv och PTK har den gemensamma

Läs mer

10 steg. för ny industrialisering av Sverige

10 steg. för ny industrialisering av Sverige 10 steg för ny industrialisering av Sverige steg fo r ny industrialisering av Sverige Maj 2014 0 Sverige behöver en långsiktig strategi för industrins vidareutveckling en strategi som fokuserar industrins

Läs mer

Fler och bättre jobb i Västsverige

Fler och bättre jobb i Västsverige Fler och bättre jobb i Västsverige En rapport från regionstyrelserna för Unionen Göteborg, Unionen SjuHall och Unionen Skaraborg/Väst Förord Facklig verksamhet handlar om att försvara medlemmars villkor,

Läs mer

Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling

Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling A2002:008 Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling begreppsdiskussion och forskningsöversikt Anders Malmberg Klusterdynamik och regional näringslivsutveckling begreppsdiskussion och forskningsöversikt

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2013 En rapport från Almega, Teknikföretagen och Unionen OM TEKNIKINDUSTRI OCH TJÄNSTER Teknikföretagen har 3 600 medlemsföretag

Läs mer

Näringsliv Skåne. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Näringsliv Skåne. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Näringsliv Skåne Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med

Läs mer

Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys. Rapport 2011:3

Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys. Rapport 2011:3 Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys Rapport 2011:3 Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys Rapport 2011:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414

Läs mer

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud #10 Robert Gidehag och Henrik Öhman Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud Författaren och Reforminstitutet 2002 Omslag: Ulrica Croneborg Illustration: Ulrica Croneborg Sättning: Ateljé Typsnittet

Läs mer

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med?

En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Ny i Sverige vad kan jag bidra med? En skrift om integration och utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden Ny i Sverige vad kan jag bidra med? Innehåll 3 Inledning 9 Inflyttningen till Sverige 14 Fördelar med invandring 17 Sysselsättning

Läs mer

Arbetsrapport. Samband mellan infrastruktur och produktivitet

Arbetsrapport. Samband mellan infrastruktur och produktivitet Arbetsrapport R2007:002 Samband mellan infrastruktur och produktivitet En kunskapsöversikt ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax 063

Läs mer

Vad avgör företagens FoU-investeringar?

Vad avgör företagens FoU-investeringar? Vad avgör företagens FoU-investeringar? 1 2 Innehåll Förord...5 Sammanfattning... 7 Håller företagens forskning och utveckling på att försvinna från Sverige?... 10 Svag tillväxt av FoU i Sverige...10 Färre

Läs mer

Vad ska man ha ett land till?

Vad ska man ha ett land till? VINNOVA Rapport VR 2013:06 Vad ska man ha ett land till? matchning av Bosättning, Arbete och Produktion för tillväxt Einar Holm, Svante Karlsson, Magnus strömgren & Kerstin Westin Titel : Vad ska man ha

Läs mer

FRAMTIDA TILLVÄXTMÖJLIGHETER FÖR SVERIGE VINNOVA Analys VA 2011:02 FRAMTID MED VÄXTVÄRK. Kan hållbara städer möta klimatutmaningarna?

FRAMTIDA TILLVÄXTMÖJLIGHETER FÖR SVERIGE VINNOVA Analys VA 2011:02 FRAMTID MED VÄXTVÄRK. Kan hållbara städer möta klimatutmaningarna? FRAMTIDA TILLVÄXTMÖJLIGHETER FÖR SVERIGE VINNOVA Analys VA 2011:02 FRAMTID MED VÄXTVÄRK Kan hållbara städer möta klimatutmaningarna? Titel: Framtid med växtvärk - Kan hållbara städer möta klimatutmaningarna?

Läs mer

Nationell strategi för Sverige. Från tillväxt till välstånd

Nationell strategi för Sverige. Från tillväxt till välstånd Nationell strategi för Sverige Från tillväxt till välstånd The Boston Consulting Group (BCG) är ett globalt managementkonsultföretag och är en världsledande rådgivare inom affärsstrategi. Vi samarbetar

Läs mer

Nya steg mot hållbara städer. Antologi från Global Utmaning

Nya steg mot hållbara städer. Antologi från Global Utmaning Nya steg mot hållbara städer Antologi från Global Utmaning Drygt hälften av världens invånare lever nu i städer och urbaniseringstakten är snabb. Under 5000 år har vi byggt städer för 3 miljarder människor.

Läs mer

RAPPORT NR 3:2004 Bostadsmarknaden i Stockholm-Mälarregionen framtida behov och förväntat byggande

RAPPORT NR 3:2004 Bostadsmarknaden i Stockholm-Mälarregionen framtida behov och förväntat byggande RAPPORT NR 3:2004 Bostadsmarknaden i Stockholm-Mälarregionen framtida behov och förväntat byggande»bostadsmarknaden I STOCKHOLM-MÄLARREGIONEN«1 2 RAPPORT NR 3:2004 Förord Föreliggande rapport är en del

Läs mer

Fö retag inöm de grö na na ringarna - attityder, strukturer öch ömgivning. Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid

Fö retag inöm de grö na na ringarna - attityder, strukturer öch ömgivning. Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Fö retag inöm de grö na na ringarna - attityder, strukturer öch ömgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Slutrapport 14 april 2014 Uppdrag: Tema 1: attityder, strukturer och omgivning

Läs mer

Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER. för ökat BOSTADSBYGGANDE. och bättre INFRASTRUKTUR. Logotyp C. SNS Förlag

Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER. för ökat BOSTADSBYGGANDE. och bättre INFRASTRUKTUR. Logotyp C. SNS Förlag Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER för ökat BOSTADSBYGGANDE och bättre INFRASTRUKTUR drat 16 x 16 mm, samt röda. tgår texten Förlag Logotyp C C SNS Förlag NYA REGLER FÖR ÖKAT BOSTADSBYGGANDE

Läs mer

Att skapa sin försörjning i insulära regioner

Att skapa sin försörjning i insulära regioner Rapport 2006:10 Att skapa sin försörjning i insulära regioner Sex nordiska fallstudier De senaste rapporterna från ÅSUB 2005:1 Konjunkturläget våren 2005 2005:2 Konjunkturbedömning för den kommunala sektorn

Läs mer

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Alla kan inte göra allt men alla kan göra något Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Formgivning forsbergvonessen Tryckeri Cicero Rapporter

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för fler växande företag inom detaljhandeln?

Vilka är förutsättningarna för fler växande företag inom detaljhandeln? Vilka är förutsättningarna för fler växande företag inom detaljhandeln? Sven-Olov Daunfeldt, Elina Fergin och Anders Bornhäll Politiker och forskare har under lång tid riktat fokus mot hur tillväxten för

Läs mer

RÖRLIGHETENS TID. Eva Thulin Bertil Vilhelmson. Kulturgeografiska institutionen Göteborgs universitet. 21 december 2007

RÖRLIGHETENS TID. Eva Thulin Bertil Vilhelmson. Kulturgeografiska institutionen Göteborgs universitet. 21 december 2007 RÖRLIGHETENS TID Eva Thulin Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen Göteborgs universitet 21 december 2007 Slutrapport projektet Mobilitetens tid (Vinnova dnr 2003-02010) i INNEHÅLL 1 BAKGRUND,

Läs mer

Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen

Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen Förstudie kring Främja Kvinnors Företagande för Region Blekinge Stockholm 2012-08-29 Innehåll 1. Om uppdraget... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Att

Läs mer

Innovation i de gröna näringarna. Karin Andersson Lars Eidenvall Mats Lindgren Daniel Lindén Rikard Molander Christian Wennerström

Innovation i de gröna näringarna. Karin Andersson Lars Eidenvall Mats Lindgren Daniel Lindén Rikard Molander Christian Wennerström Karin Andersson Lars Eidenvall Mats Lindgren Daniel Lindén Rikard Molander Christian Wennerström Innovation i de gröna näringarna KAIROS FUTURE 2014-04-14 Consultants for Strategic Futures. 2(72) SAMMANFATTNING

Läs mer

Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv JOHAN EKLUND, PETER KARLSSON OCH LARS PETTERSSON

Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv JOHAN EKLUND, PETER KARLSSON OCH LARS PETTERSSON Kompetensförsörjning för ett konkurrenskraftigt näringsliv JOHAN EKLUND, PETER KARLSSON OCH LARS PETTERSSON 1 Jönköping International Business School P.O. Box 1026 SE-551 11 Jönköping Tel.: +46 36 10 10

Läs mer

Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem

Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem Om kunskapsläget, främjandesystemet och Tillväxtverkets roll Stockholm & Östersund, februari 2011 Peter Bjerkesjö, Göran Hallin, Lars

Läs mer