Vilka är förutsättningarna för fler växande företag inom detaljhandeln?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vilka är förutsättningarna för fler växande företag inom detaljhandeln?"

Transkript

1 Vilka är förutsättningarna för fler växande företag inom detaljhandeln? Sven-Olov Daunfeldt, Elina Fergin och Anders Bornhäll Politiker och forskare har under lång tid riktat fokus mot hur tillväxten för företag inom de FoU-intensiva industrierna kan öka, medan förutsättningar för ökad sysselsättning inom detaljhandeln fått mycket liten uppmärksamhet. Detta är problematiskt eftersom detaljhandeln utgör en växande bransch som erbjuder arbetstillfällen för grupper av arbetstagare som har problem med att etablera sig på arbetsmarknaden. Syftet med denna rapport är därför att analysera vilka förutsättningarna för företagande som behöver förändras för att få fler växande företag inom detaljhandeln. Analysen bygger på data över aktiebolag verksamma inom detaljhandeln under perioden och resultaten visar att branschen har färre snabbväxande företag jämfört med ekonomin som helhet. Resultaten visar också att merparten av alla detaljhandelsföretag inte förändrar antal anställda under en treårsperiod och att cirka 10 procent av alla detaljhandelsföretag inte gör detta trots en relativt god lönsamhet. Denna avsaknad av tillväxt visar att det finns en tillväxtpotential inom detaljhandeln som ännu inte har realiserats och som antingen beror på att detaljhandelsföretagen saknar tillväxtambitioner, eller att de inte vill växa under rådande institutionella villkor. Tidigare studier visar att de allra flesta företag i branschen vill växa, vilket tyder på att brist på tillväxtambitioner inte kan förklara varför så stor andel av företagen inte växer. De mest troliga förklaringarna till att vi på kort sikt inte ser fler växande företag i branschen är enligt vår analys bristen på internt kapital och höga lägstalöner. Förändringar av dessa institutionella villkor skulle mest sannolikt leda till att fler detaljhandelsföretag skulle våga nyanställa, vilket också skulle leda till en ökade möjligheter för marginaliserade grupper av arbetstagare att etablera sig på arbetsmarknaden.

2 OM FÖRFATTARNA Denna rapport om detaljhandlares förutsättningar för tillväxt är författad av professor Sven-Olov Daunfeldt, M Sc. Elina Fergin och Fil. Lic Anders Bornhäll på uppdrag av Svensk Handel. Sven-Olov Daunfeldt är forskningschef vid HUI Research och professor i nationalekonomi vid Högskolan Dalarna. Sven-Olov disputerade år 2001 vid Umeå universitet och är idag en av de ledande forskarna i Sverige när det gäller studier av handelns betydelse för samhällsekonomin. Han har bland annat studerat nystarter inom detaljhandeln, strukturomvandlingen inom dagligvaruhandeln, effekter av trängselskatter på detaljhandeln i Stockholms innerstad, jobbskapande inom handelsbranscherna, effekter av produktmärkningar inom dagligvaruhandeln, samt IKEAs betydelse för den regionala utvecklingen. Under senare tid har Sven-Olovs forskning framförallt varit inriktad mot studier av villkoren för företagande och bland annat berört effekterna av innovationsstöd till små och medelstora företag, de snabbväxande företagens betydelse över tid, samt deras bidrag för att bryta utanförskapet i ekonomin. Hans forskning är publicerad i över 30 vetenskapliga tidskrifter/böcker, såsom Journal of Population Economics, Oxford Economic Papers, Small Business Economics och Industrial and Corporate Change. Elina Fergin är doktorand i nationalekonomi vid HUI Research och Örebro Universitet. Elina har en master-examen i Public Policy från London School of Economics och en Pol. Kand. examen i nationalekonomi från Lunds Universitet. Elinas kommande avhandling kommer att behandla företagstillväxt ur ett mångfaldsperspektiv. Anders Bornhäll är doktorand i nationalekonomi vid HUI Research och Örebro Universitet. Anders försvarade sin licentiatavhandling Unseen Job Creators and Seniority Rules: Two essays on firm growth barriers i mars Hans forskning är empiriskt inriktad och fokuserad gentemot identifikation av tillväxtbarriärer för små och medelstora företag.

3 Innehåll 1. Problembakgrund Från kreativ förstörelse till sovande gaseller Barriärer för tillväxt Att vilja eller inte vilja växa om företagens tillväxtambitioner Interna resurser som barriärer för tillväxt Externa villkor som barriärer för tillväxt Tillväxtbarriärer på den första nivån skatter och regleringar Tillväxtbarriärer på den andra nivån kompetensförsörjning och konkurrensvillkor Detaljhandelsföretagens dynamik Data och variabeldefinitioner Resultat Förekomsten av sovande gaseller inom detaljhandeln Vilka är tillväxtbarriärerna för detaljhandelsföretag i Sverige? Sammanfattande diskussion Referenser Appendix... 45

4 1. Problembakgrund Den svenska ekonomin har under senare år utvecklats bättre än många länder i närområdet. Men trots flera år av BNP-tillväxt, ökad sysselsättning och minskad statsskuld, har Sverige en bestående hög arbetslöshet. Den senaste statistiken (februari 2015) från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) visar att personer (16-64 år) var utan arbete, och att arbetslösheten uppgick till 8,5 procent av arbetskraften (SCB, 2015). Figur 1.1 visar arbetslöshetsutvecklingen i Sverige Figur 1.1. Arbetslöshetsutveckling i Sverige (februari) Arbetslösa (% av arbetskraften år) (februari) Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Denna bild blir än mer problematisk när vi studerar ungdomar och utrikes födda. Ungdomsarbetslösheten (15-24 år) uppgick under första kvartalet 2015 till 24,7 procent. Arbetslösa omfattar här personer som inte har ett arbete, men söker arbete. Detta innebär att även studerande som söker jobb inkluderas. 1 Arbetslösheten bland utrikes födda (16-64 år) var under samma period 17,5 procent, vilket kan jämföras med arbetslösheten bland de inrikes födda i samma ålderskategori som var 6,4 procent. I februari 2015 var vidare var 22,5 procent av de utrikes födda i åldern år utanför arbetskraften (det vill säga varken sysselsatta eller arbetslösa), medan motsvarande tal för de inrikes födda var 16,5 procent (SCB, 2015). Ett stort antal av dessa individer har också varit utan arbete under en längre tid. Ungdomar (16-24 år) har generellt sett kortare arbetslöshetstider, men även i gruppen unga utan arbete har cirka 14,5 procent varit arbetslösa i mer än 27 veckor under februari Långtidsarbetslösheten bland utrikes födda är ännu högre och uppgick i februari 2015 till 35,5 procent av den totala arbetslösheten i gruppen (SCB, 2015). Detta är en problematisk situation eftersom det är välkänt att en hög bestående arbetslöshet kan leda till att individer permanent hamnar utanför arbetsmarknaden, med stora 1 SCB:s fulla definition av arbetslösa lyder enligt följande: Personer som var utan arbete under referensveckan men som sökt arbete under de senaste fyra veckorna (referensveckan och tre veckor bakåt) och kunde arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Arbetslösa omfattar även personer som har fått ett arbete som börjar inom tre månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut 1

5 samhälleliga och sociala kostnader som följd (Atkinson m fl., 1986; Shields och Price, 2005). Individer som under längre perioder är arbetslösa riskerar att bli allt mer marginaliserade på arbetsmarknaden. De får inte i samma utsträckning som sysselsatta en chans att utveckla sin kompetens, vilket innebär att deras specifika kompetens blir allt mindre intressant för en arbetsgivare med en ökad tid i arbetslöshet. Arbetsgivare kan också använda långa arbetslöshetsperioder som ett negativt urvalskriterium när de nyanställer. Detta, kombinerat med det sociala stigma som följer med arbetslöshet, kan leda till att en stor grupp av individer inte efterfrågas på arbetsmarknaden, varav arbetslösheten blir permanent högre. Detta brukar inom nationalekonomin kallas för hysteresis-effekten. Den så kallade insider-outsider teorin (Lindbeck och Snower, 1986) menar att den effekten kan förstärkas av att de sysselsatta ( insiders ) kan använda sin förhandlingsmakt för att förhindra företagen från att anställa dessa individer ( outsiders ) för att istället förhandla upp sina egna löner. Denna effekt beror på att insiders kan utnyttja företagens omsättningskostnader för att anställa och avskeda personal, kostnader som troligen är högre vid anställning av långtidsarbetslösa eftersom de behöver mer träning och innebär en större risk för arbetsgivaren. En av de främsta utmaningarna för de politiska beslutsfattarna i Sverige är hur de ska reducera den höga arbetslösheten och bryta det utanförskap som den skapar. Den förda politiken har under senare år framförallt inriktats mot att öka incitamenten för de arbetslösa att acceptera erbjudna arbeten, samt att göra de arbetslösa mer anställningsbara genom olika utbildningssatsningar. Den bestående höga arbetslösheten och det omfattande utanförskapet ger dock belägg för att politiken varit otillräcklig, och därför behöver kompletteras med ytterligare åtgärder. Utbudet av arbetskraft finns, men tillräcklig efterfrågan från företagen saknas för att möta utbudet. Det behövs således mer forskning om vad som påverkar företagens arbetskraftsefterfrågan och hur beslutsfattare kan få företag att vilja nyanställa. Syftet med denna rapport är därför att analysera sysselsättningstillväxten för företag inom detaljhandeln i Sverige, samt diskutera vilka institutionella villkor som behöver förändras för att fler detaljhandelsföretag ska öka antalet anställda. Mer specifikt avser vi att svara på följande frågeställningar: Vad karakteriserar företagstillväxten inom detaljhandeln i jämförelse med andra branscher i Sverige? Vilka beslut behöver genomföras för att detaljhandeln ska få fler företag som nyanställer? Sysselsättningstillväxten inom detaljhandeln är av speciellt intresse att studera eftersom branschen utgör en potentiell instegsbransch för många av de grupper av arbetstagare som idag har problem att etablera sig på arbetsmarknaden, till exempel ungdomar och utrikes födda (Skedinger, 2011). Detaljhandeln kan därför tänkas ha en viktig roll för att bryta det omfattande utanförskapet på den svenska arbetsmarknaden. Detaljhandeln är också en bransch som växer i betydelse i den svenska ekonomin och som idag sysselsätter cirka personer (SCB, 2015). Några av de mest snabbväxande svenska företagen under senare tid (till exempel H&M och IKEA) är idag verksamma inom detaljhandeln. Detaljhandelns utveckling är dessutom av betydelse för den aggregerade produktivitetsutvecklingen i ekonomin. Det finns till och med indikationer på att produktivitetsskillnaderna mellan Europa och USA efter 1995 till stor del kan förklaras av handelssektorns utveckling (Gordon, 2004). Studier av förutsättningar för tillväxt inom detaljhandeln är också av betydelse eftersom den stora merparten av alla vetenskapliga studier av företagstillväxt är inriktade på FoUintensiva branscher, såsom tillverkningsindustrin (Coad, 2009). Innovationer och sysselsättningstillväxt inom handeln är något som får lite uppmärksamhet, vilket 2

6 återspeglas i den förda näringslivspolitiken som tenderar att vara inriktad gentemot de FoU-intensiva branscherna. Rapporten är disponerad på följande sätt. I nästa avsnitt ges en kort genomgång av hur forskningen kring företagstillväxt förändrats under de senaste 100 åren. I avsnitt 3 ges en teoretisk bakgrund till potentiella tillväxtbarriärer som kan förhindra företag från att nyanställa. Statistik över hur företag inom detaljhandeln utvecklats i jämförelse med andra branscher i Sverige under perioden presenteras i avsnitt 4, medan förekomsten av detaljhandelsföretag som har potentialen att växa analyseras i avsnitt 5. I avsnitt 6 analyseras resultaten i de tidigare avsnitten och utifrån tidigare forskning presenteras vilka tillväxtbarriärer som är av störst betydelse i Sverige generellt, samt vilka som är mest relevanta för att förklara avsaknaden av sysselsättningstillväxt inom detaljhandeln i Sverige. Det avslutande avsnittet innehåller en sammanfattande diskussion av resultaten, samt studiens begränsningar. Vidare ges förslag till fortsatt forskning inom området. 3

7 2. Från kreativ förstörelse till sovande gaseller Studier av företagsdynamik tar ofta sin utgångspunkt i de motsägande slutsatser som drogs av Joseph Schumpeter i unga, respektive gamla år. Schumpeter publicerade redan 1911 (1934/1911) en studie där han betonade entreprenören och nyföretagandets roll för att skapa ekonomisk tillväxt och välstånd. Entreprenören var den individ som introducerade nya idéer i ekonomin och då ofta i nya företag. Enligt den unge Schumpeter drevs ekonomisk utveckling således av unga företag, vilka också i allmänhet är små. Schumpeter menade att dessa små innovativa företag utmanade befintliga äldre företag med ny teknologi, varvid de senare så småningom konkurreras ut. Små nytänkande företag ersätter således etablerade företag som inte hänger med i den industriella utvecklingen en process som Schumpeter kallade för kreativ förstörelse. Gammal teknologi förstörs genom unga företags kreativitet, vilket skapar dynamik i näringslivet och driver den ekonomiska utvecklingen framåt. Den äldre Schumpeter (1942) betonade istället stordriftsfördelarnas betydelse för såväl produktion som för forskning och utveckling. De första decennierna efter andra världskriget ansågs det självklart att det var de stora, och därmed de äldre företagen, som skapade jobb och tillväxt. Ekonomisk teori och ekonomisk politik betonade betydelsen av stordriftsfördelar i såväl produktion som i forskning och utveckling. Nya och små företag sågs som ineffektiva, och emellanåt som ett slöseri med resurser (Galbraith, 1956, 1967). För att tillvarata stordriftsfördelar och påskynda strukturomvandlingen utformades den ekonomiska politiken för att gynna stora industriföretag. Statistiken visade också att de större företagen stod för en större andel av den totala sysselsättningen jämfört med de mindre företagen. Analysen baserades på aggregerad statistik av sysselsättningen i företagen, det vill säga en jämförelse mellan den totala sysselsättningen i respektive storleksklass vid en given tidpunkt. De stora företagens betydelse för den ekonomiska utvecklingen ifrågasattes dock i en mycket inflytelserik rapport skriven av David Birch (1979). Han analyserade enskilda företags utveckling över tiden och fann, i likhet med den då rådande uppfattningen, att de stora företagen vid en given tidpunkt svarade för huvuddelen av sysselsättningen. Men när företag följdes över tiden upptäckte han att företag som vid en tidpunkt var stora minskade sin sysselsättning och ersattes av företag som tidigare varit små, men som vuxit sig stora. Ur ett dynamiskt perspektiv skapade således de små företagen jobben, medan de större företagen minskade sin sysselsättning som grupp. Den viktiga insikten från rapporten var att den rådande uppfattningen om storföretagens betydelse för sysselsättningen baserades på ett statiskt perspektiv, medan en dynamisk analys behövdes för att kunna fastställa de små företagens betydelse för sysselsättningstillväxten. Resultaten uppfattades som kontroversiella och de utsattes för hård kritik av till exempel Davis m fl. (1996), samt Haltiwanger och Krizan, (1999). I stort har dock Birch ursprungliga resultat bekräftats av senare forskning (Van Praag och Versloot, 2008), men med ett viktigt tillägg: de flesta små och nya företag växer inte. De nya jobben skapas istället av ett fåtal snabbväxande företag (Birch och Medoff, 1994). Birch kallade dessa företag för gaseller eftersom de rörde sig så snabb framåt. Majoriteten av de små företagen utan tillväxtambitioner kallade han för möss, och de stora företagen med många sysselsatta, men med svag tillväxt, kallade han för elefanter. Under senare tid har forskare och politiker riktat alltmer intresse gentemot dessa gaseller, det vill säga de snabbväxande företagen. Denna nya inriktning kan förklaras av att ett stort antal studier har visat att de snabbväxande företagen skapar merparten av alla nya jobb i ekonomin. Storey (1994) fann exempelvis att de 4 procent snabbast växande företagen i Storbritannien stod för 50 procent av sysselsättningstillväxten. I en senare studie med titeln The Vital 6 per cent visade NESTA (2009) att det snarare var 4

8 de 6 procent snabbast växande företagen som stod för hälften av alla nya arbeten som skapades i ekonomin. Liknande siffror finns även för andra länder. Daunfeldt m fl. (2011) visade exempelvis att de 6 procent snabbast växande företagen skapade cirka 42 procent av de nya arbetstillfällena i Sverige under perioden De snabbväxande företagen verkar således vara av stor betydelse för sysselsättningstillväxten även i Sverige, även om det finns indikationer på att Sverige har färre snabbväxande företag än andra länder (Anyadike-Danes m fl., 2015). De snabbväxande företagens betydelse för antal skapade arbetstillfällen har lett till förslag om att de politiska beslutsfattarna bör satsa mer resurser för att stödja dessa företag, istället för att satsa på nystartade företag som i regel varken har tillväxtambitioner eller överlever konkurrensen på marknaden (Shane, 2009; Mason och Brown, 2013). I sina strategidokument anger exempelvis Europeiska Unionen att mer fokus ska riktas mot att stödja snabbväxande små och medelstora bolag (European Commission, 2010). Inriktningen mot stöd av potentiellt snabbväxande företag har dock mött kritik under senare tid. I en nyligen publicerad översiktsartikel är Coad m fl. (2014a) skeptiska till denna utveckling eftersom tillväxten för de snabbväxande företagen inte verkar vara persistent över tid (Daunfeldt och Halvarsson, 2015; Hölzl, 2014), och eftersom det verkar vara svårt att prediktera vilka företag som kommer att karakteriseras av hög tillväxt i framtiden (Storey, 1994; Hölzl, 2009). Coad m fl. (2014, s. 107) noterar därför att: Looking at the whole growth distribution is more complex, but likely also more rewarding than concentrating on HGFs alone. Ytterligare ett problem med inriktningen gentemot snabbväxande företag är att den leder till att näringslivspolitiken blir fokuserad gentemot FoU-intensiva branscher, medan andra branscher (såsom t.ex. detaljhandeln) inte prioriteras i samma utsträckning (Daunfeldt m fl., 2014a). Den starkare fokuseringen gentemot FoU-intensiva branscher är problematisk av flera skäl. För det första finns det inga indikationer på att de snabbväxande företagen är mer vanliga inom dessa branscher (Hölzl, 2009; Henrekson and Johansson, 2010; Daunfeldt m fl., 2014a). Daunfeldt m fl. (2014a) presenterar exempelvis resultat som indikerar att de snabbväxande företagen är mindre vanliga i FoU-intensiva branscher och snarare överrepresenterade i de kunskapsintensiva tjänstenäringarna. För det andra visar en nyligen genomförd utvärdering av innovationsstöd till små och medelstora företag i Sverige (Daunfeldt m fl., 2014b) att de inte har någon effekt på antal anställda i de stödmottagande företagen. Resultaten ger således inget stöd för att selektiva innovationsstöd är effektiva för att öka sysselsättningen. Det finns således ett behov av att analysera hela tillväxtfördelningen, vilket påtalas av Coad m fl. (2014a), samt att närmare studera förutsättningarna för växande företag i andra branscher. Det senare är också av betydelse eftersom FoU-intensiva branscher i mindre utsträckning utgör en väg in i arbetsmarknaden för de grupper av individer som har problem med att etablera sig på arbetsmarknaden, exempelvis utrikes födda, långtidsarbetslösa och ungdomar, i jämförelse med branscher såsom detaljhandeln och besöksnäringen. Bornhäll m fl. (2015) menar att fokuseringen gentemot de snabbväxande företagen också kan vara problematisk eftersom dessa företag tenderar att växa, trots förekomsten av tillväxtbarriärer som begränsar tillväxten för företagare som är mindre riskbenägna. De hänvisar här till Frédéric Bastiats berömda verk Ce qu on voit et ce qu on ne voit pas (Det man ser och det man inte ser) som publicerades år I detta verk argumenterade Bastiat för att en god analys inte bara ska ta hänsyn till vad som syns, utan även det som inte syns (Bastiat, 1848/2010). Bornhäll m fl. (2015) menar i enlighet med detta resonemang att mindre fokus bör läggas på de snabbväxande företagen, det vill säga den tillväxt som syns. De menar att fokus istället bör riktas mot alla företag som inte växer, trots att de uppvisar en god lönsamhet. Dessa företag har 5

9 nämligen förutsättningarna för att växa, men avstår av någon anledning. Detta är således den tillväxt som inte syns, men som skulle kunna realiseras om villkoren för företagande var annorlunda. De kallar dessa företag för sovande gaseller för att illustrera den dolda tillväxtpotentialen som kan finnas bland dessa företag. 6

10 3. Barriärer för tillväxt Företagstillväxt är intimt förknippat med entreprenörskap eftersom det är de tillväxtorienterade företagen till skillnad från de icke tillväxtorienterade företagen som bidrar till branschdynamik och ekonomisk tillväxt (Henrekson och Johansson, 2010). I detta sammanhang är det viktigt att notera att företagstillväxt både kräver en vilja att växa, samt möjligheter att göra det (Davidsson, 1991; Coad, 2009). Viljan att expandera utgör själva grunden för all företagstillväxt, vilket innebär att vi inte kommer att observera en tillväxt i företaget om företagsledningen inte har några tillväxtambitioner. Ambitionen att växa utgör dock ett nödvändigt, men inte ett tillräckligt villkor för att vi ska observera faktiskt tillväxt hos företag. Viljan att växa behöver också kompletteras med att det finns möjligheter för företagen att växa. Dessa grundläggande förutsättningar illustreras i Figur 3.1 nedan. Figur 3.1. Tillväxtambitioner och företagstillväxt I figur 3.1 antas företag antingen ha eller inte ha några tillväxtambitioner, det vill säga vi antar att tillväxtambitionerna är givna vid periodens start. De företag som inte har tillväxtambitioner kommer inte att växa, oavsett vilken politik som bedrivs. Dessa företag är inte tillväxtinriktade, utan har andra mål för sin verksamhet. De företag som har tillväxtambitioner består av två olika sorters företag, dels de som växer under rådande förutsättningar och dels de som vill växa men som avstår av någon anledning. De företag som avstår från att växa (den skuggade rutan i figuren) är de som möter någon form av tillväxtbarriärer som leder till att de inte anställer. En tillväxtbarriär kan liknas vid en vindtunnel den bromsar upp tillväxten och kan sänka ambitionen att växa, men är inte omöjlig att ta sig igenom. En tillväxtbarriär definieras ofta som en faktor som minskar företagens tillväxtambitioner, eller som hindrar företag från att växa fastän de vill. Tillväxtbarriärer kan enligt denna definition påverka vilja såväl som möjligheter att växa (Davidsson, 1991). Vi väljer här att studera tillväxtbarriärer som förhindrar företag med tillväxtambitioner från att växa. 7

11 Således är vår definition av tillväxtbarriärer något annorlunda eftersom vi vill skilja mellan de företag som inte har ambitioner att växa oavsett den politik som bedrivs, och de företag som kan växa under andra institutionella villkor. Nedan diskuteras först vad som bestämmer företagens tillväxtambitioner och sedan presenteras de interna resurser samt externa villkor som kan utgöra tillväxtbarriärer för de företag som har tillväxtambitioner, men som väljer att inte växa Att vilja eller inte vilja växa om företagens tillväxtambitioner Många företag har inte ambitioner att växa, även om möjligheterna finns (Wiklund m fl., 2003; Davidsson, 1991; Kolvereid, 1992). Redan Penrose (1959) påpekade att entreprenörens personlighet påverkar tillväxten. Det kan inte tas för givet att alla startar företag för att öka storleken på företaget. I den nationalekonomiska litteraturen antas företagare snarare optimera vinsten, vilket talar för att de endast kommer att öka antalet anställda om detta leder till en möjlighet att ta ut ökad vinst. Detta innebär att det kan finnas företag som idag är lönsamma, men som inte vill växa eftersom detta kan innebära minskade vinster. Entreprenörer kan också ha andra mål än sysselsättningstillväxt för verksamheten. En del startar exempelvis företag för att bli mer självständiga (Cassar, 2007), andra för att få chansen att utveckla en egen produkt/verksamhet (Wiklund, 1998), eller för att få en bättre balans mellan arbete och fritid (Cliff, 1998). En anledning till att inte vilja växa kan vara att ägaren vill behålla kontroll över bolaget, vilket blir svårare i takt med att företaget blir större (Davidsson, 1991; Johansson m fl., 2013; Kolvereid, 1992). Cassar (2007) visar att företagare som anger självständighet som främsta grund för att starta företag, tenderar att vara mindre benägna att vilja växa i termer av antal anställda eftersom tillväxten innebär en minskad kontroll över bolaget. Ovilja att växa kan också förklaras med att ägaren inte längre upplever ett behov av tillväxt. Davidsson (1991) menar att behovet att växa avtar när företagets ägare uppnått en tillräcklig levnadsstandard. Därför tenderar företag ägda av äldre personer att ha lägre tillväxtvilja, då man senare i livet generellt har mindre utgifter eftersom lån etc. är betalda. Vidare kan det finnas fördelar med att vara ett litet företag. I en studie av norska småföretag presenterar exempelvis Kolvereid (1992) resultat som indikerar att många inte vill växa på grund utav en motvilja mot en högre arbetsbörda. Wiklund m fl. (2003) pekar också på att den kreativa stämningen i ett småföretag kan vara en anledning till att företagare inte vill expandera verksamheten. Rent individuella egenskaper kan också påverka tillväxtviljan. Autio and Acs (2007) visar exempelvis att högutbildade och höginkomsttagare tenderar att ha högre tillväxtambitioner än andra grupper. En förklaring till detta kan vara att personerna i dessa grupper har värdefulla nätverk som saknas i andra grupper. Även individens självförtroende spelar in (Wiklund, 1998; Davidsson, 1991). Vidare visar Davis och Shaver (2012) att kvinnor generellt har lägre tillväxtambitioner än män och att kvinnors tillväxtambitioner i större utsträckning än mäns verkar påverkas av personliga faktorer, såsom ovilja att tappa kontrollen över företaget eller balansen mellan arbete och fritid (Cliff, 1998). Sammanfattningsvis kan det finnas flera anledningar till att ett företag inte vill växa, som inte är relaterade till villkoren för företagande i ekonomin. Men det finns också företag som har tillväxtambitioner, men som väljer att inte expandera verksamheten på grund av att de möter olika typer av tillväxtbarriärer. Fördelarna med att växa, till exempel i form av högre vinster och ökade utmaningar för de anställda, kan under vissa omständigheter överskuggas av de kostnader och risker som följer med företagstillväxten (Coad, 2009). Dessa tillväxtbarriärer kan dels relateras till företagets interna resurser, och dels till de externa villkoren som möter företagen när de vill expandera verksamheten. 8

12 Sammanfattningsvis kan en del av den uteblivna företagstillväxten förklaras med att en grupp av företag helt enkelt inte har ambitionen att bli större. Vissa av dessa företag väljer att inte växa då de ser fördelar med att vara ett litet företag, medan andra väljer att inte växa då det är förknippat med kostnader orsakade av de institutionella villkoren för att starta och driva ett företag. Vi kan alltså skilja på två typer av brist på tillväxtambitioner: i. Brist på ambitioner som grundar sig i en ovilja att växa, oavsett de interna resurserna eller de externa villkoren för företagande. ii. Brist på ambitioner som beror på interna resurser alternativt på de institutioner som påverkar företagandets villkor, det vill säga de externa villkoren för företagande. I den här rapporten kommer fokus att läggas på det sistnämnda, det vill säga på de företag som inte växer men som har ambitioner att växa om deras villkor varit annorlunda Interna resurser som barriärer för tillväxt Företagstillväxt kan både ses som en intern process på företagsnivå, driven av hur ett företag utnyttjar och strukturerar befintliga resurser, till exempel personal, strategier och ledarskap (Penrose, 1959), och som en process påverkad av externa faktorer utom företagets kontroll, såsom skatter och regleringar (Henrekson och Johansson, 2009). I de flesta företagares vardag, ligger troligtvis fokus på interna faktorerna, det vill säga att göra det mesta av företagets tillgängliga resurser. Den vetenskapliga litteraturen om företagstillväxt bygger till stor del på de teorier som Edith Penrose utvecklade redan under 1950-talet, och där företagets interna resurser antas ha en central roll för att förklara företagstillväxt. I boken A Theory of the Growth of the Firm lanserade Penrose (1959) den så kallade resursbaserade synen på företagstillväxt. Teorin går förenklat ut på att tillväxt skapas genom hur företag utnyttjar sina produktiva resurser, det vill säga hur humankapital (personal) och annat kapital används för att skapa sig konkurrensfördelar gentemot andra företag. En viktig implikation av teorin är att framgångsrika företag är de som genom uppgradering av sina resurser löpande lyckas stärka sin marknadsposition, vilket innebär att den företagstillväxt som observeras är direkt beroende av föregående års resursutnyttjande. Tillväxtbarriärer i denna modell utgörs av begränsningar i hur snabbt företagets medarbetare kan utveckla och inhämta ny kompetens. De externa villkoren för tillväxt, till exempel tillgången till finansiering, beskrivs av Penrose (1959) som en mental bild hos individerna i företaget. Därmed påverkar de externa villkoren företaget indirekt genom strategiska beslut. Det är dock möjligt att vissa externa villkor har en direkt påverkan på företagets interna processer. Kompetens utgör exempelvis en central del i modellen, vilket innebär att brist på relevant kompetens kan utgöra en tillväxtbarriär för företagen. I denna modellansats blir därmed kompetensförsörjning ett externt villkor som direkt påverkar företagets interna resurser och därmed tillväxt. Politiker kan på sikt påverka företagens kompetensförsörjning, genom att säkra en länk mellan utbudssidan av kompetensförsörjningen, främst utbildningssystemet, och företagets efterfrågan på kompetens. Det bör dock nämnas att en politik som syftar till att förbättra matchningen på arbetsmarknaden är svår att göra effektiv eftersom fullständig information om framtida kompetensbehov saknas. Efterfrågan på kompetens är ett rörligt mål, som förändras i takt med samhällsutvecklingen, vilket innebär att politiska beslut inom detta område ofta släpar efter. 9

13 Ytterligare en tillväxtbarriär i Penrose s modell kan vara den interna kompetensen när det gäller att rekrytera rätt personal, och att utnyttja den befintliga resurspoolen på ett optimalt sätt (Gottschalk och Solli-Saether, 2005). Även brist på tid kan skapa problem vad det gäller att hitta rätt kompetens (Tansky och Heneman, 2003). Många delar av företags interna processer att vara trögrörliga över tid, och därför svårfångade ur en policysynpunkt (Penrose, 1959). Ett exempel på en intern resurs som kan vara svårt för politiker att påverka är företagets kultur, som tenderar att vara stabil över tid och en central del av ett företags identitet. Sammanfattningsvis kan de politiska beslutsfattarna i större utsträckning påverka företagens externa institutionella villkor, medan med det finns betydande svårigheter att på kort sikt påverka de interna resurserna som är relaterade till företagets framtida tillväxt Externa villkor som barriärer för tillväxt Den resursbaserade synen på företagstillväxt (Penrose, 1959) behandlar företagstillväxt utifrån ett internt resursperspektiv. En annan del av den vetenskapliga litteraturen kring företagstillväxt lägger istället fokus på de externa villkoren för företagande, det vill säga hur institutioner och institutionell förändring påverkar företagens villkor. Institutioner definieras här som formella och informella regler som styr mänsklig interaktion (North, 1990). Fokus här kommer att läggas på de formella institutioner som i den vetenskapliga litteraturen lyfts fram som barriärer för företagstillväxt. Skälet till denna avgränsning är att de informella institutionerna, såsom kultur, tenderar att vara mycket trögrörliga över tid och är svåra att påverka från politiskt håll. De externa villkoren för företagande kan illustreras med en modell som Nobelpristagaren Oliver Williamson använde sig av för att kategorisera olika typer av institutioner (Williamson, 2000). Denna modell presenteras i Figur 3.2 och utgår från att institutioner kan klassificeras utifrån deras grad av trögrörlighet. I botten av pyramiden finns de institutioner som kan ta hundratals år att förändra, medan toppen av pyramiden inkluderar de institutioner som kan förändras på medellång respektive kort sikt. De institutioner som påverkar företagens villkor återfinns således på alla fyra nivåer, vilket innebär att modellen med fördel kan användas för att analysera de tillväxtbarriärer som företagare möter. Längst ned i Figur 3.2 finns de faktorer som är trögrörliga och som endast på lång sikt påverkar synen på entreprenörskap och företagande. Detta handlar ofta om faktorer såsom kultur, religion och normer. Ett flertal studier har exempelvis påvisat ett positivt samband mellan nivån av entreprenörskap och graden av individualism i ett samhälle (Hayton et al, 2002). På den andra nivån återfinns den institutionella miljön, det vill säga grundläggande institutioner såsom en fungerande rättstat ( rule of law ), avsaknad av korruption och stabila äganderätter (North, 1990, Acemoglu och Robinson, 2013). Sådana institutioner är nödvändiga för att skapa stabilitet och förutsägbarhet i ekonomin. Förutsägbarhet är ett grundvillkor för ekonomisk aktivitet. Om entreprenörer inte kan känna sig säker på att få behålla avkastningen på sin egendom, det vill säga sin äganderätt, så skapas inga långsiktiga incitament för företagande eller investeringar (se till exempel Rodrik et al, 2004). Den tredje nivån rymmer governance -kontrakt mellan stat, företag och individer. Ett exempel här kan vara konkurrenslagstiftningen. Staten tar ansvar för att upprätthålla en nivå av konkurrens som gör det möjligt för små företag att etablera sig utan att större aktörer kan använda sin marknadsmakt för att förhindra konkurrens. Staten kan exempelvis via det juridiska systemet utlova att bestraffa företag som agerar konkurrenshämmande, till exempel genom kartellbildning eller utnyttjande av dominerande marknadsposition. Bland annat Aghion m fl. (2001) och Audretsch m fl. 10

14 (2001) har tidigare visat att en fungerande konkurrenslagstiftning är viktig för ekonomisk tillväxt. Figur 2. Williamssons flernivå-modell. Källa: Williamsson (2000), egen bearbetning. Institutioner som kan förändras på relativt kort sikt för att förbättra företagsklimatet, och som direkt påverkar de ekonomiska incitamenten att växa, återfinns på den fjärde nivån i Figur 4.2. Exempel på sådana institutioner är skatter (Henrekson och Johansson, 2009), arbetsmarknadsregleringar (Braunerhjelm m fl., 2015), samt regleringar som direkt påverkar företagens arbetskraftskostnader (Davidsson och Henrekson, 2002; Skedinger, 2011). Baserat på Williamssons (2000) ramverk väljer vi i denna rapport att koncentrera oss på de tillväxtbarriärer som kan förändras på kort eller medellång sikt, det vill säga på toppen av pyramiden. Även om kultur och institutionell miljö kan påverkas av politiska beslut är det en så pass lång och komplex process att det bedöms ligga utanför ramarna för denna rapport Tillväxtbarriärer på den första nivån skatter och regleringar Skattesystemet är en av de institutioner som finns på den första nivån i Figur 4.2 eftersom dess utformning direkt påverkar företagens tillgång på kapital, och därmed utgör en viktig faktor för att förstå företagens incitament att expandera verksamheten (Henrekson och Johansson, 2009). Tidigare studier har också indikerat att skatter upplevs som en viktig tillväxtbarriär av många småföretagare. I en studie av tjeckiska små- och medelstora företag visar exempelvis Bohata och Mladek (1999) att en hög aggregerad skattebörda för företag upplevdes som ett av de viktigaste hindren för tillväxt. Nivån och utformningen av inkomstskatten påverkar hur lönsamt det är för individen att driva eget företag jämfört med att vara löntagare. I Sverige är skatten på inkomst av arbete högre än inkomst av kapital, vilket kan skapa incitament för att starta eget företag, då det ger möjligheter till att dra av kostnader på företaget, eller växla inkomster från arbete till inkomster på kapital (Henrekson och Johansson, 2009). Däremot kan 11

15 incitamenten att växa ett företag hämmas av höga inkomstskatter, då det blir dyrare att anställa ny personal (Carroll m fl., 1998), vilket skapar lönsamhetsproblem för företagen. En skatt som påverkar företagens vilja att anställa är arbetsgivaravgifter. Höga arbetsgivaravgifter som betalas av arbetsgivaren driver upp anställningskostnaderna, och hämmar därmed företagens vilja att växa i termer av antal anställda (Henrekson m fl., 2010; Daunfeldt och Hortlund, 2014). Viljan att växa kan också påverkas av kapitalskatternas storlek och utformning (Henrekson och Johansson, 2009). Höga bolagsskatter påverkar exempelvis företagets interna rörelsekapital och riskerar då att slå hårdare mot småföretag som ofta enbart har det egna kapitalet att röra sig med. Vidare har studier visat att höga kapitalskatter riskerar att låsa in kapital i mogna bolag, vilket leder till att nystartade företag får en sämre tillgång till riskkapital än vad som varit fallet om kapitalskatten var lägre (Daunfeldt m fl., 2010). Skattesystemet är vidare direkt relaterat till företagens tillgång på kapital, som är ytterligare en faktor som kan utgöra en tillväxtbarriär. Kapital utgör ofta en förutsättning för att starta och utveckla ett företag (Beck och Demirguc-Kunt, 2006). Ett problem som uppmärksammats i detta sammanhang är att kapitalmarknaden kännetecknas av asymmetrisk information, det vill säga att företagarna vet mer om sin verksamhet än potentiella investerare. Detta kan leda till en ovilja att investera i olika typer av projekt och att investeringarna blir för små sett ur ett samhälleligt optimalt perspektiv (Kaplan och Strömberg 2001, Carpenter och Petersen 2002). Småföretagare har också sämre möjligheterna att få lån och är därmed i större utsträckning beroende av privat kapital, antingen eget eller externt, för att kunna växa (Beck och Demirguc-Kunt, 2006). De kan inte heller ge ut obligationer eller öka sitt kapital via börsen, vilket innebär att tillgången till privat kapital i ekonomin är central för småföretagares möjligheter att expandera sin verksamhet. Henrekson och Johansson (2009) diskuterar hur beskattningen av passivt och aktivt kapital påverkar tillgången på kapital. Om passivt kapital, exempelvis sparande och pensioner är mer förmånligt beskattat än aktivt kapital, till exempel optioner och andra typer av aktivt ägande, kommer incitamenten att investera i riskutsatta verksamheter att minska. Detta skapar i sin tur en tillväxtbarriär för många företag, då det blir svårare att få tillgång på privat kapital. Även beskattning av förmögenhet och arv försvårar möjligheten att bygga upp en privat förmögenhet. En ytterligare potentiell tillväxtbarriär utgörs av höga lägstalöner (Davidsson och Henreksson, 2002). Höga lägstalöner driver upp företagets arbetskraftskostnader, och är på så sätt direkt relaterat till antalet anställda. Givet att företagen upplever arbetskraftskostnader som en tillväxtbarriär skulle sänkta lägstalöner bidra till att öka tillväxtviljan, då mer kapital frigörs som skulle kunna användas till ytterligare anställningar. Ytterligare en viktig institution för företagande är arbetsmarknadslagstiftningen eftersom den kan påverka företagarnas incitament att anställa personal. Klapper m fl. (2006) och Scarpetta m fl. (2002) har exempelvis indikerat att en strikt arbetsmarknadslagstiftning skapar sämre förutsättningar för nyföretagande eftersom företag som vill växa inte har råd eller vågar ta risken att anställa ny personal. Anledningen till detta är att strikta regler kring exempelvis uppsägning innebär att företagen riskerar att bli fast med personal som inte passar in, eller bidrar till företaget i tillräckligt stor utsträckning. Kostnaden för en anställd som överstiger dennes marginalproduktivitet bidrar i längden till sämre lönsamhet och hindrar företaget från att anställa någon annan. Dessutom kan den administrativa börda som följer med tillväxten (i form av exempelvis löneadministration och dokumenteringskrav) minska drivkrafterna att expandera verksamheten. Klapper m fl. (2006) visar exempelvis att administrativa kostnader förknippade med att bilda ett aktiebolag minskar tillväxtviljan hos småföretag. För att 12

16 undvika stora administrativa kostnader väljer alltså ibland vissa företag att inte växa, eller fortsätter växa i en annan bolagsform Tillväxtbarriärer på den andra nivån kompetensförsörjning och konkurrensvillkor Detta avsnitt diskuterar tillväxtbarriärer som kan förändras på medellång sikt. En sådan möjlig tillväxtbarriär är brist på kompetens. Som vi tidigare beskrivit utgör kompetens en av företagets viktigaste interna resurser (Penrose, 1959). Den empiriska litteraturen kring kompetensförsörjning är relativt liten, även om brist på rätt kompetens av många företag upplevs som ett stort tillväxthinder. Barringer m fl. (2005) visar exempelvis att HR-policy utgör en av de viktigaste tillväxtdrivande faktorerna. HR-policy omfattar både att rekrytera rätt kompetens och att utveckla den befintliga kompetensen genom exempelvis vidareutbildning och/eller incitamentssystem. Företagens kompetensförsörjning påverkas av ett flertal externa villkor. Den kanske mest omdiskuterade är matchningen mellan utbudet och efterfrågan på arbetskraft hittar företagen personer med den kompetens som efterfrågas? Utbudet på arbetskraft påverkas till stor del av utbildningssystemet och hur väl det svarar mot företagens behov. Vidare påverkas kompetensförsörjningen av infrastruktur hur lätt det är att hitta kompetens beror på var företaget är lokaliserat. Kompetensförsörjningen underlättas om ett företag är lokaliserat i närheten av liknande verksamheter, såsom exempelvis ITklustret i Silicon Valley för IT- och högteknologiska företag (Folta m fl., 2006). Klusterbildning tenderar i sin tur att locka specialistkompetens inom det aktuella området till sig, vilket underlättar kompetensförsörjningen ytterligare. Enligt samma logik kan företag lokaliserade i glesbygdsområden uppleva det svårare att attrahera kompetens. Företag lokaliserade i storstäder, kan möta svårigheter med rekrytering på grund utav bostadsbrist. Kompetensförsörjningen påverkas alltså även av infrastruktur. Slutligen handlar kompetensförsörjning även om att hitta personal som passar in i företaget (Wennberg m fl., 2013), vilket är svårt för politiker att påverka. Ytterligare en tillväxtbarriär på denna nivå är den konkurrens som företaget möter från andra bolag. Konkurrens är i grund och botten något som är positivt för företagstillväxten och som tvingar företag att hela tiden utvecklas, vilket driver ekonomin framåt (Coad, 2009). Dock kan konkurrens från företagens håll upplevas som något negativt, eller snedvridas på grund utav att stora etablerade företag utnyttjar sin marknadsposition på ett sätt som försvårar tillväxten för småföretag. Marknadskoncentrationen på den aktuella marknaden påverkar alltså möjligheten för företagstillväxt. För små företag är det svårt att slå sig in på en marknad som domineras av ett eller flera storföretag (som då växer på bekostnad av varandra) eller där en aktör dominerar marknaden. I vissa fall kan denna dominerande aktör vara kommunala bolag (se till exempel Daunfeldt och Lundbäck, 2013) eller andra offentliga aktörer (Henrekson och Johansson, 2009), som drar nytta av sin marknadsposition och ibland även gynnas i befintlig lagstiftning. För att säkra att konkurrensen är på lika villkor för alla företag, är en fungerande konkurrenslagstiftning central. En sådan lagstiftning omfattar vanligtvis främst förbud mot kartellbildning och utnyttjande av dominerande marknadsposition (Aghion m fl., 2001; Audretsch m fl., 2001). 13

17 4. Detaljhandelsföretagens dynamik I denna del analyserar vi företagstillväxten för detaljhandelsföretag över tid och jämför utveckling för dessa företag med motsvarande utveckling för företag inom ett urval av andra branscher Data och variabeldefinitioner I syfte att jämföra den observerade företagstillväxten för företag inom detaljhandeln med företagstillväxten i andra branscher använder vi data från Bisnode-databasen. Denna databas innehåller företagsspecifik information om alla aktiebolag i Sverige och är heltäckande eftersom aktiebolag enligt svensk lag måste skicka in sina resultaträkningar till patent och registreringsverket (PRV). Databasen är införskaffad från konsultföretaget Bisnode, som har samlat in denna data från PRV (samt även ytterligare material), och innehåller all information som finns i företagens årsredovisningar. Detta innebär att vi har data på omsättning, antal anställda, vinster, soliditet, etc. Databasen innehåller också heltäckande information om företagens ålder, samt om företagen är del av en koncern. Vidare kan databasen kopplas till ett adressregister, vilket möjliggör detaljerade studier av företagens lokalisering. Databasen omfattar åren och har tidigare använts i ett flertal vetenskapliga studier vid HUI Research, bland annat för att studera hur nya IKEA-varuhus påverkar de omkringliggande detaljhandelsföretagen (Daunfeldt m fl., 2014d), om snabbväxande företag är mer vanliga inom FoU-intensiva branscher (Daunfeldt m fl., 2014b) och vad som påverkar nyetableringar inom partihandeln (Daunfeldt m fl., 2013). Företagstillväxt definieras generellt i den vetenskapliga litteraturen som tillväxt i antal anställda eller omsättning (Daunfeldt m fl., 2014c). Dessa tillväxtindikatorer mäter dock två olika saker, där tillväxten i antal anställda är ett mått på resurstillväxten i bolagen medan omsättningstillväxten snarare mäter produkt/tjänsteacceptansen på marknaden (Delmar m fl., 2003). Tidigare studier har också visat att de inte är speciellt starkt korrelerade med varandra (Shepherd och Wiklund, 2009), men att resultaten inte heller är speciellt känsliga för vilken av tillväxtindikatorerna som används (Daunfeldt m fl., 2014c). I denna rapport är vi intresserade av hur fler arbetstillfällen kan skapas i detaljhandeln och väljer därför att fokusera vår analys på tillväxten av antal anställda. Tillväxten i antal anställda kan mätas på olika sätt, till exempel i förändringen av det absoluta antalet anställda eller den procentuella förändringen av antal anställda (Delmar och Davidsson, 1998). I denna rapport följer vi rekommendationen att mäta tillväxt som skillnaden mellan det logaritmerade värdet av antalet anställda i företaget (Tornqvist m fl., 1985; Coad, 2009). Formellt definieras företagstillväxt då som: ä, = ä, ( ä, ) Längden på den studerade tidsperioden varierar mellan olika studier, men den vanligaste förekommande är en treårsperiod (Coad m fl., 2014a). Vi väljer därför också att studera företag över en treårsperiod. Det har dessutom visat sig att resultaten oftast är relativt okänsliga för längden på den studerade tidsperioden (se exempelvis Bjuggren m fl., 2013; Coad m fl., 2014b). De snabbväxande företagen har, som tidigare uppmärksammats, fått en allt större uppmärksamhet från både beslutsfattare och forskare under senare år (Coad m fl., 2014a). Vi genomför därför en specifik analys av de snabbväxande företagen inom detaljhandeln. Ett problem vid studier av snabbväxande företag är dock att det inte finns en samsyn kring hur de ska definieras (Daunfeldt m fl., 2014c). Vi väljer i denna rapport att använda oss av två vanligt förekommande definitioner av snabbväxande företag. 14

18 Enligt den första definitionen klassificeras företag som snabbväxande om de tillhör de tre översta percentilerna i tillväxtfördelningen. Denna definition har tidigare använts av bland annat Bjuggren m fl. (2013), Coad m fl. (2014b) och Daunfeldt m fl. (2014c). Andra studier har definierat de snabbväxande företagen som de en, fem, sju eller tio procent snabbast växande företagen i ekonomin. De senare definitionerna har dock inte visat sig lämpliga eftersom de riskerar att inkludera företag som växer marginellt (Bjuggren m fl., 2013). En annan vanligt förekommande definition är framtagen av Eurostat-OECD (2007). Enligt denna definition klassificeras ett företag som snabbväxande om det under en treårsperiod har haft en relativ tillväxt på mer än 20 procent, och vid tidsperiodens början hade minst 10 anställda, d v s: ä, =1 om ä, 1>0.2 och ä ä, 10, Denna definition används alltmer av både forskare och beslutsfattare, troligen eftersom Eurostat och OECD är två välrenommerade organisationer med hög trovärdighet. Det utbredda användandet av detta mått gör att vi väljer att också inkludera denna definition på snabbväxande företag i rapporten, trots att definitionen blivit kritiserad för att den selekterar bort många företag och därmed en stor del av de jobb som skapas i ekonomin varje år (Daunfeldt m fl., 2015). För att studera förekomsten av så kallande sovande gaseller (Bornhäll m fl., 2015) i detaljhandeln, det vill säga lönsamma företag som inte förändrar antalet anställda, behöver vi också använda oss av mått på lönsamheten i företagen. Vi följer här Bornhäll m fl. (2015) och använder oss av avkastningen på totalt kapital (ROA) som vårt vinstmått. Detta mått mäter hur mycket företaget tjänade för varje investerad krona och är det bredaste lönsamhetsmåttet (Libby m fl., 2009). En stor fördel är att detta mått är oberoende av finansieringskällan (skuld kontra eget kapital), och även om flera lönsamhetsmått har använts i litteraturen (Richard m fl., 2009) så är avkastningen på totalt kapital det som använts mest (Davidsson m fl., 2009;. Steffens m fl., 2009) Resultat Tillväxtfördelningen för förändringen av antal anställda inom detaljhandeln under perioden illustreras i Figur 4.1 nedan. I enlighet med tidigare studier kan vi se att fördelningen inte är normalfördelad, utan snarare är tältformad (Bottazzi m fl., 2011; Coad m fl., 2014a). De flesta företag växer således inte under en treårsperiod, medan ett fåtal snabbväxande företag står för merparten av all sysselsättningstillväxt. 15

19 Figur 4.1. Fördelning av genomsnittlig företagstillväxt mätt som den logaritmerade förändringen av antal anställda under en treårsperiod, Kernel-densitet, Andelen snabbväxande företag inom detaljhandeln under perioden jämförs i Figur 4.2 med andelen snabbväxande företag inom andra branscher. I detta fall är snabbväxande företag definierade som de tre procent snabbast växande företagen i den totala populationen av alla företag. Notera att det inte är exakt tre procent av alla företag som klassificeras som snabbväxande eftersom vår variabel för företagstillväxt inte är kontinuerlig. Den genomsnittliga andelen snabbväxande företag i samtliga branscher är istället 3,7 procent. Vi kan från Figur 4.2 observera att andelen snabbväxande företag inom detaljhandeln är 2,6 procent, vilket kan jämföras med 3,7 procent som är genomsnittet för alla branscher. Snabbväxande företag är således underrepresenterade inom detaljhandeln och överrepresenterade i branscher såsom transport, finansiell verksamhet och utbildning. I Figur 4.3 jämförs återigen andelen snabbväxande företag i detaljhandeln med andelen snabbväxande företag i andra branscher, men denna gång är de snabbväxande företagen definierade enligt den definition som Eurostat-OECD (2007) tagit fram. Vi kan observera att även med OECD:s definition av snabbväxande företag har detaljhandeln en lägre andel än det totala genomsnittet (0,2 procent för detaljhandeln jämfört med det totala genomsnittet på 1,1 procent). 16

20 Figur 4.2. Andel snabbväxande företag i olika branscher, Figur 4.3. Andel snabbväxande företag i olika branscher enligt OECD:s definition,

21 Enligt resultaten som presenteras i Figur 4.3 har branscher såsom byggbranschen, hälso - och sjukvård, samt fastighets - och uthyrningsverksamhet relativt många snabbväxande företag. Transportbranschen och utbildningsverksamhet visar sig med denna definition också ha ett relativt stort antal snabbväxande företag. En tydlig indikation är att skillnaden mellan de branscher som har minst respektive störst andel snabbväxande företag ökar när Eurostat-OECDs definition på snabbväxande företag används. Detta beror mest troligt på att denna definition gynnar tillväxten i större företag på bekostnad av de branscher där tillväxten framförallt sker hos företag med mindre än tio anställa. Fokuseringen gentemot de snabbväxande företagen har dock kritiserats för att deras tillväxt inte är persistent över tid (Parker m fl., 2010; Hölzl, 2014; Daunfeldt och Halvarsson, 2015). I syfte att studera om detta även gäller för företag inom detaljhandeln skattar vi sannolikheten för att ett detaljhandelsföretag som befinner sig i en viss tillväxtkategori i period t kommer att befinna sig i andra tillväxtkategorier i period t+1. Resultaten presenteras i en så kallad transitionsmatris i Tabell 4.1, och visar att de snabbväxande företagen inom detaljhandeln har en låg sannolikhet att vara snabbväxande företag i nästkommande treårsperiod. Endast 5,5 procent av de 3,7 procent snabbast växande detaljhandelsföretagen förväntas fortsätta att vara snabbväxare i den efterföljande treårsperioden. Detta är något lägre än motsvarande siffra för hela ekonomin, där cirka 7 procent av de snabbväxande företagen i förväntan kommer att tillhöra gruppen av snabbast växande företag i den kommande treårsperioden (Tabell 4.2). Vi kan också observera att de detaljhandelsföretag som har den mest negativa tillväxttakten i period t är de som är mest sannolika att klassificeras som snabbväxande företag i termer av antalet anställda i period t+3. Detta indikerar att de snabbväxande företagen ofta har en relativt volatil tillväxt, där den snabba tillväxten kan förklaras av en snabb återhämtning ifrån en tidigare neddragning av verksamheten. Liknande resultat har tidigare presenterats av Daunfeldt och Halvarsson (2015). Vi kan också konstatera att de företag som befinner sig i mitten av tillväxtfördelningen, det vill säga de företag som har ingen eller en mycket marginell tillväxt av antalet anställda, kännetecknas av en hög grad av tillväxtpersistens. Sannolikheten att ett företag som befinner sig i percentilen kommer att befinna sig i denna percentil i kommande period är så hög som 0,6. Detta innebär att de företag som inte växer i period t med störst sannolikhet inte kommer att göra detta i nästa treårsperiod heller. Vi kan således konstatera att det finns en hög grad av persistens bland de företag som inte växer, alternativt växer marginellt. Detta visar att de flesta detaljhandelsföretag som inte växer i period t inte heller kommer att växa i t+3. Den höga graden av persistens bland de företag som inte växer är enligt Bornhäll m fl (2015) av intresse utifrån ett policyperspektiv. Detta resultat visar nämligen att de flesta företag som inte växer under en treårsperiod inte heller kommer att växa i nästkommande treårsperiod. Ofta har denna grupp betraktas som en homogen grupp, bestående av företag som inte har tillväxtambitioner och som politiken därför inte bör fokuseras gentemot (Shane, 2009). Men det finns, i enlighet med vår teoretiska modell (se Figur 3.1) skäl att tro att denna grupp både består av företag som saknar tillväxtambitioner och sådana som vill växa, men inte gör det under rådande institutionella förutsättningar. I nästkommande avsnitt väljer vi därför att närmare studera utvecklingen för denna grupp av företag. 18

22 Tabell 4.1. Transitionssannolikheter för detaljhandelföretagens tillväxt av antal anställda, olika tillväxtgrupper där de snabbväxande företagen finns i gruppen Tidsperiod t ,01 0,04 0,03 0,70 0,02 0,03 0, ,03 0,06 0,05 0,68 0,04 0,08 0,07 Tidsperiod t ,02 0,06 0,13 0,56 0,14 0,07 0, ,02 0,06 0,13 0,60 0,12 0,05 0, ,01 0,04 0,20 0,42 0,26 0,07 0, ,02 0,03 0,21 0,41 0,23 0,07 0, ,02 0,09 0,16 0,35 0,19 0,13 0,05 Tabell 4.2. Transitionssannolikheter för alla företags tillväxt av antal anställda, olika tillväxtgrupper där de snabbväxande företagen finns i gruppen Tidsperiod t ,02 0,03 0,03 0,71 0,02 0,03 0, ,03 0,07 0,06 0,62 0,05 0,06 0,10 Tidsperiod t ,03 0,08 0,16 0,51 0,14 0,07 0, ,02 0,07 0,13 0,58 0,12 0,06 0, ,01 0,05 0,22 0,35 0,27 0,08 0, ,03 0,04 0,23 0,34 0,24 0,09 0, ,03 0,11 0,17 0,32 0,19 0,12 0,07 19

23 5. Förekomsten av sovande gaseller inom detaljhandeln I syfte att närmare studera de företag som inte realiserar sin tillväxtpotential väljer vi i detta avsnitt att rikta vår uppmärksamhet gentemot de detaljhandelsföretag som inte växer, trots god lönsamhet. Forskningen har tidigare visat att företag som uppvisar en god lönsamhet har bättre förutsättningar för att uppnå en hållbar framtida tillväxt (Davidsson m fl., 2009). En tidigare studie av Bornhäll m fl. (2015) har visat att denna grupp utgör cirka 10 procent av alla aktiebolag i Sverige, vilket innebär att dessa företag utgör en mycket större grupp än de snabbväxande företagen. Om förändrade villkor kan leda till att dessa företag anställer ytterligare en arbetstagare kan detta således få betydande positiva effekter på den aggregerade sysselsättningstillväxten i ekonomin. Handelsbranschen är i detta sammanhang av speciellt intresse att studera eftersom detaljhandelsföretag förmodas bidra med instegsarbeten för de grupper som har problem med att etablera sig på arbetsmarknaden. I enlighet med Bornhäll m fl. (2015) delar vi därför in företag inom detaljhandeln i en 3x3 matris på basis av deras sysselsättningstillväxt och lönsamhet, se Figur 5.1, där: 1 = Företag med låg lönsamhet och minskning av antalet anställda. 2 = Företag med en genomsnittlig lönsamhet och minskning av antalet anställda. 3= Företag med hög lönsamhet och en minskning av antalet anställda. 4 = Företag med låg lönsamhet och oförändrat antal anställda. 5 = Företag med en genomsnittlig lönsamhet och oförändrat antal anställda. 6 = Företag med hög lönsamhet och oförändrat antal anställda (sovande gaseller). 7 = Företag med låg lönsamhet och en ökning av antalet anställda. 8 = Företag med en genomsnittlig lönsamhet och en ökning av antalet anställda. 9 = Företag med hög lönsamhet och en ökning av antalet anställda. Figur 5.1. Klassificeringen av detaljhandelsföretag utifrån deras kombination av tillväxt i antal anställda och avkastning på totalt kapital. Avkastning på totalt kapital (ROA) Låg Genomsnittlig Hög Förändring antal anställda Lönsamheten mäts som den totala avkastningen på satsat kapital (ROA). Grupperna med låg ROA (vänstra kolumnen) har under perioden en genomsnittlig ROA på -8,0 procent, mittengrupperna (mittenkolumnen) en genomsnittlig ROA på 6,1 procent och grupperna med hög lönsamhet (högra kolumnen) hade ett genomsnitt på 21,8 procent. Vi riktar här speciellt fokus mot grupp 6 (fetmarkerad i Figur 5.1) som är de sovande gasellerna, det vill säga de företag som inte växer trots god lönsamhet. Vi är också intresserade av grupp 5 eftersom den delvis består av företag som inte förändrar antalet anställda över tid, men som skulle göra detta om villkoren för företagande var 20

24 annorlunda. Notera även att grupp 9 är av speciellt intresse att studera eftersom den gruppen innehåller de företag som växer med bibehållen hög lönsamhet mellan två treårsperioder. Deskriptiv statistisk avseende förändringen av antal anställda (Tillväxt), avkastningen på total kapital (ROA), företagens storlek i termer av antal anställda och företagens ålder för de nio olika grupperna i Figur 5.1 presenteras nedan i Tabell 5.1. Tabell 5.1. Deskriptiv statistik för de olika tillväxt-vinst grupperna i Figur 5.1, Grupp1 Grupp 2 Grupp 3 Variabel Obs Medel S.a. Variabel Obs Medel S.a. Variabel Obs Medel S.a. Tillväxt ,06 4,11 Tillväxt ,17 4,7 Tillväxt ,09 4,23 ROA ,14 72,88 ROA ,3 81,7 ROA ,9 31,24 Storlek ,81 30,65 Storlek ,82 13,61 Storlek ,42 17,01 Ålder ,98 16,28 Ålder ,61 14,81 Ålder ,15 15,54 Grupp 4 Grupp 5 Grupp 6 Variabel Obs Medel S.a. Variabel Obs Medel S.a. Variabel Obs Medel S.a. Tillväxt ,01 0,36 Tillväxt ,01 0,83 Tillväxt ,05 2,4 ROA ,57 40,28 ROA ,6 48,66 ROA ,69 22,86 Storlek ,21 3,73 Storlek ,66 3,53 Storlek ,91 5,54 Ålder ,08 14,78 Ålder ,29 14,36 Ålder ,54 14,38 Grupp 7 Grupp 8 Grupp 9 Variabel Obs Medel S.a. Variabel Obs Medel S.a. Variabel Obs Medel S.a. Tillväxt ,69 9,28 Tillväxt ,25 4,99 Tillväxt ,53 6,2 ROA ,69 35,31 ROA ,28 43,81 ROA ,98 19,17 Storlek ,06 39,3 Storlek ,75 35,33 Storlek ,02 66,25 Ålder ,81 14,48 Ålder ,84 13,93 Ålder ,97 13,99 Vi kan från Tabell 5.1 se att grupp 6, det vill säga de sovande gasellerna, i genomsnitt har cirka fem anställda och har funnits på marknaden i mer än tjugo år. Detta kan jämföras mot grupp 9, det vill säga de detaljhandelsföretag som både har en hög lönsamhet och en hög sysselsättningstillväxt. Detaljhandelsföretag i denna grupp är i genomsnitt mer än tre gånger större (cirka 18 anställda), men marginellt yngre. Notera också att de företag som inte växer, men som har låga vinster alternativt genomsnittliga vinster (grupp 5), också är relativt små. Detta utgör en indikation på att det framförallt är små företag som väljer att inte expandera verksamheten mellan två treårsperioder, vilket talar för att det är dessa företag som möter flest tillväxtbarriärer. Vi kan från Tabell 5.1 också observera att de sovande gasellerna är relativt vanliga inom detaljhandeln. Under den studerade tidsperioden är fler observationer inom den gruppen jämfört med de företag som växer med hög lönsamhet. Vi kan också konstatera att en stor grupp består av de företag som inte växer och har en lönsamhet i paritet med det genomsnittliga företaget i ekonomin. I syfte att tydligare illustrera hur många sovande gaseller det finns inom detaljhandeln summeras dess andel under tre stycken treårsperioder i Tabell 5.2. Resultaten visar att andelen sovande gaseller uppgår till mellan 9,9 till 10,86 procent av alla detaljhandelsföretag under den studerade tidsperioden, vilket indikerar att det finns en stor tillväxtpotential inom detaljhandeln i Sverige som inte har realiserats. Vi kan också se att detaljhandeln har mellan 1,33 till 2,24 procent fler sovande gaseller i jämförelse med andelen sovande gaseller i hela ekonomin. Detta utgör en indikation på att lönsamma detaljhandelsföretag är mindre benägna att expandera sin verksamhet 21

25 jämfört med ett genomsnitt av alla andra branscher. Detta kan antingen förklaras av att fler handelsföretag inte har några tillväxtambitioner, alternativt att de möter fler tillväxtbarriärer än det genomsnittliga företaget i ekonomin. Notera också det stora antalet företag som befinner sig i grupp 5, det vill säga de företag som inte växer men har en lönsamhet i paritet med genomsnittsföretaget i ekonomin. Andelen företagen i denna grupp uppgår till mellan 24,48 och 27,33 procent av alla detaljhandelsföretag, det vill säga ungefär vart fjärde företag inom detaljhandeln tillhör denna grupp. Det är mellan 1,88 och 4,28 procent fler än vad som gäller för ekonomin som helhet. De sovande gasellerna har en mycket god lönsamhet, vilket talar för att det troligen inte är brist på interna resurser som hindrar dem från att växa. Det är mer troligt att detta utgör ett problem för företag i grupp 5, som är en betydligt större grupp av företag än de sovande gasellerna. Tabell 5.2. Antal och andel sovande gaseller (grupp 6), samt företag som inte växer men har genomsnittlig lönsamhet (grupp 5) inom detaljhandeln och hela ekonomin, Perio d Antal gr. 5 Andel gr. 5, detaljhandeln Andel gr. 5, hela ekonomin Antal gr. 6 Andel gr. 6, detaljhandel n Andel gr. 6, hela ekonomin a ,33% 23,05% ,11% 7,87% ,56% 21,63% ,90% 8,53% ,20% 22,84% ,26% 8,93% ,48% 22,60% ,86% 9,44% a Denna andel bygger på statistik som presenteras i Bornhäll m fl (2015). Det behöver dock inte vara något problem med att företag under en kortare period inte väljer att anställa fastän deras lönsamhet är relativt god. En tydligare indikation på brist på tillväxtambitioner eller förekomsten av tillväxtbarriärer är om företagen fortsätter att vara lönsamma, men inte växa i kommande tidsperioder. Bornhäll m fl. (2015) har tidigare visat att detta är fallet när vi studerar alla företag i ekonomin, det vill säga att de sovande gasellerna har en hög sannolikhet att vara sovande gaseller även i kommande perioder. Enligt deras resultat var sannolikheten att en sovande gasell i tidsperiod t också var en sovande gasell i tidsperiod t+3 så hög som 0,25. Sannolikheten att dessa företag hade lika många anställda i den kommande treårsperioden, men en genomsnittlig lönsamhet, var också mycket hög (0,24). Detta visar att nästan hälften av de sovande gasellerna inte växer i nästkommande treårsperiod, trots att de fortsätter att ha höga eller medelhöga vinster. I syfte att studera om detta även är fallet för företag inom detaljhandeln skattar vi motsvarande transitionsmatriser för de företag som är aktiva inom denna bransch. Resultaten presenteras i Tabell 5.3 och visar på en likartad bild för detaljhandelsföretagen. Det är alltså mycket sannolikt att de detaljhandelsföretag som har en hög lönsamhet, men ingen tillväxt i antalet anställda, kommer att fortsätta att ha detta under den kommande treårsperioden. Detta ger en indikation på att sysselsättningen i Sverige skulle kunna öka betydligt om dessa företag valde att använda sina vinster för att nyanställa och utveckla sin affärsverksamhet. 22

26 Resultaten i Tabell 5.3 indikerar också att de företag som inte anställer, men som har en lönsamhet i paritet med genomsnittsföretaget, har en än högre grad av persistens. I förväntan kommer 35 procent av dessa företag tillhöra samma grupp (5) i nästkommande tidsperiod. Dessa företag kanske inte har tillräckligt hög lönsamhet för att expandera verksamheten, men skulle kunna få det om lönsamheten förbättrades genom förändringar av de institutionella villkoren för företagande. Tabell 5.3. Transitionsmatris för olika kombinationer av tillväxt och vinster mellan period t och t+3, detaljhandelsföretag. Tidsperiod t+3 Grupp ,14 0,17 0,02 0,22 0,22 0,03 0,06 0,12 0,03 2 0,08 0,16 0,04 0,13 0,26 0,08 0,04 0,15 0,06 3 0,06 0,14 0,08 0,05 0,18 0,16 0,03 0,12 0,18 Tidsperiod t 4 0,11 0,18 0,02 0,24 0,27 0,04 0,04 0,07 0,01 5 0,07 0,15 0,03 0,13 0,35 0,10 0,03 0,10 0,05 6 0,03 0,11 0,06 0,05 0,25 0,24 0,01 0,12 0,14 7 0,19 0,27 0,03 0,09 0,16 0,03 0,07 0,11 0,04 8 0,08 0,22 0,07 0,07 0,18 0,07 0,04 0,16 0,11 9 0,03 0,14 0,11 0,02 0,12 0,15 0,02 0,15 0,27 En hypotes är att den observerade höga graden av tillväxtpersistens för de sovande gasellerna, samt de företag med nolltillväxt som har en genomsnittlig lönsamhetsnivå, inte gäller om vi studerar framtida treårsperioder. Vi har dock studerat detta och resultaten visar att persistensen även är väldigt hög om vi studerar kombinationen tillväxt och lönsamhet under den nästkommande treårsperioden, det vill säga 4-6 år efter det av vi först har kunnat klassificera ett företag i grupp 5 eller 6. Resultaten rapporteras i Tabell A1 i appendixet och bekräftar bilden som ges av Tabell 5.3 ovan. Nästan hälften av de företag som har hög lönsamhet utan tillväxt i antalet anställda fortsätter att ha hög eller medelhög lönsamhet utan tillväxt efter 4-6 år. En tredjedel av företagen i grupp 5 befinner sig i samma grupp 4-6 år senare. I syfte att närmare studera om de sovande gasellerna inom detaljhandeln signifikant skiljer sig från de företag som använder sin goda lönsamhet för att öka antalet anställda skattar vi i nästa steg följande linjära probabilitetsmodell: = +, +,, +, , (1) där D it är en dikotom variabel som antar värdet ett om företag i tillhör den studerade gruppen under treårsperioden t, och värdet noll om företaget klassificeras in i en annan grupp. Företagsspecifika faktorer fångas upp av vektorn X it 1; Z imt 1 är en vektor av industrispecifika förklaringsfaktorer; Y mt är en vektor av regionala faktorer; I j och R m är industri samt regionspecifika fixa effekter. De senare fångar upp alla industri - och regionspecifika faktorer som inte varierar över tid, men som påverkar sannolikheten att 23

27 ett detaljhandelsföretag är en sovande gasell. T t är slutligen en vektor av tidsspecifika fixa effekter som fångar upp de tidsvarianta förklaringsfaktorerna, till exempel konjunkturen, som påverkar sannolikheten att ett företag kan klassificeras som en sovande gasell under en studerad treårsperiod. Vissa av de oberoende variablerna är laggade en period för att undvika problem med omvänd kausalitet. De företagsspecifika variablerna inkluderar företagsstorlek, mätt som det genomsnittliga antalet anställda under den föregående treårsperioden. Denna variabel inkluderas eftersom ett stort antal studier har visat att små företag tenderar att växa snabbare än större företag (Hall 1987; Evans 1987; Dunne m fl., 1989; Audretsch m fl., 1999; Calvo, 2006). Vektorn X it-1 inkluderar också företagets ålder, vilket är definierat som observationsdatumet minus det registrerade startåret. Den senare informationen finns tillgängligt för alla företagsstorlekar och det tidigaste registreringsdatumet är från Denna variabel har under senare tid fått allt större uppmärksamhet eftersom det har visat sig att företagets ålder kan vara viktigare än storleken för att förklara företagstillväxt och där yngre företag ofta har visat sig växa snabbare än äldre företag (Coad, 2009; Haltiwanger m fl., 2013). Vi kontrollerar också för ägandeform genom att inkludera en indikatorvariabel som antar värdet ett om företaget tillhör en företagsgrupp och noll annars, samt företagets finansiella styrka. Den senare förklaringsfaktorn approximeras med storleken på det egna kapitalet i förhållande till de totala skulderna under den föregående tidsperioden. Detaljhandelsföretagen som tillhör en företagsgrupp, samt de som är finansiellt starkare, antas vara mindre sannolika att tillhöra gruppen av företag som inte växer trots hög lönsamhet. I vektorn av industrispecifika variabler, Z im 1, ingår avkastningen på totalt kapital för det genomsnittliga företaget för varje industri och kommun under föregående period. Denna variabel inkluderas för att fånga vinstmöjligheter för potentiella nystartade företag. Vinstosäkerheten skattas som den betingade variationen i ovanstående variabel. En industrivariabel som fått stor uppmärksamhet är den så kallade minimum efficient scale (MES), vilket är ett mått på hur snabbt ett nystartat företag måste växa för att uppnå någon sorts optimal storleksnivå. Tanken är att företag som finns i branscher med en hög MES måste växa snabbare, vilket innebär att sannolikheten för att observera sovande gaseller skulle vara lägre i dessa branscher. Vi approximerar MES med omsättningen hos medianföretaget i respektive bransch under föregående period. Sannolikheten att observera sovande gaseller kan också påverkas av konkurrensen på marknaden, där en hög marknadskoncentration (det vill säga få dominerande företag), kan leda till att färre lönsamma företag väljer att expandera sin verksamhet. Marknadskoncentration mäts genom ett så kallat Herfindahl-index, vilket beräknas som summan av företagens marknadsandelar kvadrerat. Om samtliga företag hade lika stora inkomster skulle vårt mått för marknadskoncentration anta värdet 1/k, där k är antalet företag inom kommunen och branschen. Om istället hela marknaden skulle kontrolleras av ett företag skulle värdet bli lika med 1. Vi kontroller i ekvation (1) också för antalet företag i varje industri och kommun under föregående period. Vektorn av regionsspecifika faktorer, Y mt, inkluderar bland annat antalet invånare i kommunen och befolkningstätheten. Vi förväntar oss att sovande gaseller är mer vanliga i regioner som är mer glesbefolkade eftersom den lokala marknaden då är mer begränsad och kanske inte tillåter en expansion av verksamheten. Vi kontrollerar också för den lokala tillgången på högre utbildning genom att inkludera en indikatorvariabel som antar värdet ett om det finns ett universitet eller en högskola i kommunen, annars antar den värdet noll. Vi mäter också utbildningsnivån i kommunen som andelen personer i åldern år som har minst tre års eftergymnasial utbildning. Slutligen kan också förekomsten av sovande gaseller påverkas av lokala politiska faktorer. Vi kontrollerar här för politiska preferenser genom en indikatorvariabel som antar värdet ett för de kommuner där allianspartier är i majoritet. Tanken är att dessa partier oftast för en mer företagsvänlig politik, vilket kan minska sannolikheten att observera sovande 24

28 gaseller i kommunen. Det kan dock tänkas att företag uppskattar stabila spelregler mer än vilket parti som faktiskt styr i kommunen. Vi kontroller därför också för politisk stabilitet genom att inkludera ytterligare ett Herfindahl-index som mäter summan av partiernas kvadrerade röstandelar i det senaste kommunvalet. Ett lägre värde på denna variabel indikerar att makten är utspridd på fler partier och att den politiska situationen i kommunen är mer instabil. Resultaten från skattningen av ekvation (1) presenteras i tabell 5.4 nedan, medan deskriptiv statistisk för alla inkluderade variabler presenteras i tabell A2 i appendixet. När vi jämför de sovande gasellerna inom detaljhandeln med de detaljhandelsföretag som växer med en god lönsamhet (grupp 6 vs grupp 9) kan vi observera ett flertal intressanta skillnader. De sovande gasellerna är exempelvis signifikant mindre, äldre och mindre benägna att tillhöra en företagsgrupp. Vi kan också observera att ett antal industrispecifika faktorer kan förklara uppkomsten av sovande gaseller inom detaljhandeln. De är exempelvis mindre vanliga i industrier som har en hög MES, samt mer vanliga i industrier där ett fåtal företag dominerar marknaden. Analysen ger stöd för att konkurrens från ett fåtal dominerande aktörer är negativt för företagstillväxten. De regionala faktorerna verkar inte vara speciellt viktiga för att förklara uppkomsten av sovande gaseller. Den enda regionala faktorn som blir statistiskt signifikant är förekomsten av universitet eller högskola. Förekomsten av universitet eller högskola verkar vara förknippat med en lägre andel sovande gaseller i den aktuella regionen. Detta skulle kunna tolkas som att kompetensförsörjningen underlättas av att ett universitet/en högskola etableras i närheten, vilket är positivt för företagstillväxten och leder till att antalet sovande gaseller minskar. Liknande resultaten fås när vi istället jämför den stora gruppen av företag som inte växer, men som har en genomsnittlig lönsamhet, gentemot de företag som växer med lönsamhet (grupp 5 vs grupp 9). I detta fall ser vi också att grupp 5 har en bättre finansiell styrka än grupp 9, vilket kan bero på att den senare gruppen lånefinansierar sin expansion. Resultaten från den ovanstående analysen visar att de företag som inte växer, men har en genomsnittlig eller hög lönsamhet, inte är slumpmässigt fördelade bland populationen av detaljhandelsföretag; utan att de signifikant skiljer sig från de lönsamma företag som väljer att växa. Vi ser också att båda dessa grupper är mer sannolika att vara små, vilket innebär att en näringslivspolitik för fler växande företag behöver fokuseras gentemot de små företagens förutsättningar för tillväxt. 25

29 Tabell 5.4. Resultat avseende sannolikheten att klassificeras som en sovande gasell inom detaljhandeln, jämfört med urval av andra grupper, Den beroende variabeln antar värdet 1 för företag i den/de första gruppen/grupperna i kolumnrubrikerna och 0 för den/de andra gruppen/grupperna. Variabler 5 vs 9 6 vs 5 6 vs 9 5&6 vs 8&9 Storlek -0,00174*** 0,0141*** -0,00119*** -0,00159*** (0,000418) (0,00130) (0,000270) (0,000333) Ålder 0,00167*** -0, ,00192*** 0,00206*** (0,000311) (0,000334) (0,000485) (0,000272) Företagsgrupp (D) -0,230*** 0,0940*** -0,150*** -0,176*** (0,0101) (0,0105) (0,0136) (0,00814) Finansiell styrka 0,00154*** -0,00106*** 0, ,00164*** (0,000521) (0,000322) (0,00278) (0,000553) Vinstmöjligheter -0,00176*** 0, ,000445** -0,000350** (0,000316) (0,000532) (0,000218) (0,000176) Vinstosäkerhet -1,71e-07 4,43e-07 2,36e-08 1,56e-07 (4,33e-07) (4,58e-07) (4,61e-07) (2,86e-07) MES -0,00446*** 0, ,00160* -0,00325** (0,00135) (0,00129) (0,000891) (0,00126) Konkurrens 0,181*** -0,0715 0,160** 0,135*** (0,0494) (0,0526) (0,0793) (0,0427) Antal företag 1,49e-05 0, , , (0,000281) (0,000288) (0,000392) (0,000230) Befolkning 1,69e-09 5,63e-08 7,46e-08 2,62e-08 (6,13e-08) (6,71e-08) (1,02e-07) (5,50e-08) Befolkningstäthet 8,26e-06-9,16e-06-4,34e-06 1,29e-05 (1,14e-05) (1,24e-05) (1,93e-05) (1,02e-05) Universitet (D) -0,0409*** -0,0139-0,0617*** -0,0483*** (0,0154) (0,0163) (0,0235) (0,0134) Utbildningsnivå 0,0226 0,135 0,0502-0,0928 (0,110) (0,117) (0,177) (0,0983) Politiska preferenser 0,0157-0, ,0148 0,0191* (0,0126) (0,0135) (0,0201) (0,0112) Politisk styrka 0,405*** -0,159 0,342* 0,313*** (0,119) (0,130) (0,203) (0,111) Konstant 0,786*** 0,141 0,617*** 0,672*** (0,104) (0,148) (0,209) (0,115) Observationer R-squared 0,126 0,039 0,083 0,077 Time FE YES YES YES YES Regional FE YES YES YES YES Industry FE YES YES YES YES Sleeping gazelles % 48.4% 55.8% Not: Robusta standardfel i parenteserna; (D) = dummyvariabel. *** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1 26

30 6. Vilka är tillväxtbarriärerna för detaljhandelsföretag i Sverige? I avsnitt 3 definierade vi en rad olika institutionella villkor som kan hämma företagandet och i det föregående avsnittet visade vi att detaljhandeln karakteriseras av att det finns relativt många företag som inte växer. Vidare visade det sig att ett flertal av dessa företag har de finansiella förutsättningarna för att växa, men avstår av någon anledning. Tillväxtpotentialen bland svenska företag bekräftas också av nationell statistik från Tillväxtverket som visar att 70 procent av de svenska företagen vill växa, varav 38 procent genom att öka antalet anställda (Tillväxtverket, 2014). 2 Figur 6.1. Tillväxtvilja bland svenska företag (0-49 anställda) Vill växa Omsättning och anställda Endast omsättning Vill inte växa Källa: Tillväxtverket (2014) Företagens villkor och verklighet. Figur egen bearbetning. Vad kan avsaknaden av tillväxt, trots förekomsten av tillväxtambitioner, bero på? I detta avsnitt ska vi närmare analysera vad det är som kan förklara att så många detaljhandelsföretag avstår från att växa. Frågan är om oviljan att nyanställa personal i detaljhandeln är kopplad till regelkrångel, höga skatter på kapital, regleringar på arbetsmarknaden, svårigheter att få tag i riskkapital eller brist på kompetens? I syfte att analysera detta börjar vi med att studera internationell statistik från Världsbanken för att se hur Sverige förhåller sig jämfört med andra OECD-länder generellt sett när det gäller regelbördan inom olika områden. Världsbankens Doing Business Database samlar regelbundet in statistik över regelbördan förknippad med att driva företag i olika länder. Världsbanken gör med hjälp av denna data internationella jämförelser av hur lätt det är att bedriva näringsverksamhet. Sverige hamnar i rankingen på plats 11 av 189, och klassas därmed som ett av världens bästa länder att bedriva företag i med avseende på regelbördan. Sverige placerar sig dock bättre på vissa områden än andra. I Figur 6.2 jämför vi Sverige med OECD-genomsnittet för de olika regleringsområdena. Resultaten visar att av de rankade delområdena ligger Sverige sämst till på området finansiering, men har bäst ranking när det gäller avsaknad av handelshinder samt möjligheten att etablera och upprätthålla kontrakt. 2 Johansson m fl (2013, s. 38) visar också att cirka 60 procent av alla företag uppger att brist på tillväxtambitioner inte utgjort något hinder för företagets expansion. 27

31 Figur 6.2. Regelbörda inom olika områden, Kontrakt Handelshin der Nyföretagan de Bygglov Lagfart Sverige OECD medelvärde Skatter Finansiering Investerarsk ydd Källa: Doing Business Database, Världsbanken, Resultaten indikerar således att det inte verkar vara den totala regelbördan som förhindrar detaljhandelsföretag i Sverige från att expandera verksamheten. Det enda området där Sverige har en större regelbörda än det genomsnittliga OECD-landet är regler gällande finansiering av verksamheten. Detta innebär i praktiken av företag riskerar möta administrativa hinder då de säker finansiering för att växa, vilket kan hämma tillväxtviljan. Svårigheter att hitta en finansiering för att expandera verksamheten är en faktor som ofta lyfts fram som en tillväxtbarriär (se t.ex. Beck and Demirguc-Kunt, 2006). Här är det viktigt att inse att en expansion av verksamheten ofta är förknippad med hög grad av osäkerhet, vilket leder till att externa finansiärer kan vara ovilliga (på rationella grunder) att låna ut pengar till företaget. Det är därför av betydelse att särskilja mellan en expansion som sker genom finansiering av internt genererat kapital, respektive extern finansiering. Men denna distinktion är inte bara viktig på grund utav svårigheten att få extern finansiering, utan också på grund utav att kontroll är en mycket viktigt faktor för många små företag (Myers, 1984; Davidsson, 1989; Mueller, 2008). Detta innebär att företagarna kan vara ovilliga att finansiera en expansion med externt genererade medel, även i de fall där de erbjuds extern finansiering som kraftigt ökar deras tillväxtmöjligheter. Oviljan att ta in externt ägarkapital på grund utav att detta leder till minskad kontroll har tidigare bekräftats av Cressy och Olofsson (1996), samt Johansson m fl. (2013). I den senare studien analyserades svenska företag, och hela 90 procent av företagen uppgav att oberoende och kontroll var viktiga motiv för deras företagande. Resultaten i studien indikerade också att företagarnas pris för att släppa på kontrollen av företaget ofta var mycket högt och att internt genererade medel var det vanligaste sättet att finansiera en expansion av verksamheten, medan externa delägare var den minst vanliga finansieringskällan. Detta tyder på att det snarare är svårigheter med att bygga upp internt genererade medel, snarare än möjligheterna att få extern finansiering, som kan förklara varför många detaljhandelsföretag inte väljer att expandera verksamheten. Vad kan då göras för att öka tillgången på internt genererat kapital i detaljhandelsföretagen? Ett intressant förslag är att förändra beskattning av personaloptioner (Braunerhjelm m fl., 2012). En stor del av arbetet för att öka tillväxten 28

32 i företagen genomförs nämligen av de anställda, så kallad intraprenörskap (Carrier, 1994; Antoncic och Hisrich, 2001). Ett sätt för att ge de anställda ökade incitament att verka för att företaget expanderar är introduktionen av personaloptioner, vilket ger en möjlighet för nyckelpersonal att ta del av en framtida värdeökning av företaget i annan form än lön. I Sverige beskattas dock optioner som lön på arbete, vilket tar bort delar av deras incitamentsskapande effekt och minskar möjligheten att expandera verksamheten genom internt genererat kapital. Den höga beskattningen av personaloptioner innebär således svårigheter för företagen att finansiera en framtida tillväxt genom att de anställda tar del av både risken och den potentiella framtida värdeökningen i företaget (Barringer m fl., 2005; Davidsson och Henrekson, 2002). Företaget som ger ut optionerna kan inte heller beräkna den totala kostnaden för programmet eftersom de sociala avgifterna på optionerna inte betalas förrän de avyttras. Tillgången på internt genererat kapital kan också öka om skattetrycket generellt minskar. Davidsson och Henrekson (2002) menar exempelvis att höga skatter på inkomster gör det svårt att bygga upp en privat förmögenhet i Sverige (även om det blivit lättare sedan avskaffandet av arvs- och förmögenhetsskatten), vilket enligt ovanstående logik minskar företagarnas vilja att expandera sin verksamhet. Andra sätt för att öka det interna kapitalet är att sänka bolagsskatten eller skatten på kapitalinkomster. I en ambitiös studie av mer än 500 skatteförändringar i 29 OECD-länder visar Faccio och Xu (2014) att ökade bolagsskatter och skatt på utdelningar är förknippad med en högre grad av lånefinansiering, vilket indikerar att möjligheterna att finansiera en expansion med interna medel ökar om dessa skatter sänks. En annan möjlig tillväxtbarriär för detaljhandelsföretagen är relaterad till arbetsmarknadslagstiftningen och lönebildningen i Sverige. Av de 32 procent av företagen i Tillväxtverket (2014) som uppgav att de vill växa i omsättning, men inte genom att anställa, sa 55 procent att det berodde på att det inte var lönsamt att nyanställa och 52 procent uppgav att reglerna kring anställning var för krångliga. Vidare menade 57 procent av företagarna i denna grupp att det var ett för stort ansvar med att anställa personal. Dessa siffror tyder på att det kan vara regleringar på arbetsmarknaden, alternativt den svenska lönebildningen, som förhindrar detaljhandelsföretagen från att öka antalet anställda. Världsbanken har tidigare sammanställt data för att jämföra regelbördan inom arbetsmarknadslagstiftningen i olika länder. Någon ranking har inte gjorts under de senaste åren, men Eklund och Falkenhall (2010) har tidigare visat att Sverige rankades lågt gällande arbetsmarknadsregleringar år 2010 (se figur 6.3 nedan). Regelbördan kring anställningar och avsked tycks vara tung i Sverige i jämfört med övriga OECDländer. I detta sammanhang är det dock av betydelse att skilja mellan regelbördan kring tillfälliga tjänster respektive tillsvidare tjänster. Skälet till detta är att Sverige är en av de mest reglerade ekonomierna i OECD när det gäller fasta tillsvidare anställningarna, medan reglerna kring tillfälligt anställda är relativt liberala (Skedinger, 2011). Möjligheten att säga upp och avskeda personal i Sverige regleras i LAS (Lagen om anställningsskydd) och den kanske mest omstridda paragrafen i LAS utgörs av de så kallade turordningsreglerna. Den reglerar i vilken ordning ett företag kan säga upp sina anställda och verkar enligt principen sist in, först ut, vilket innebär att nyanställda är de som löper störst risk att bli uppsagda. Turordningsreglerna innebär att en arbetsgivare inte kan välja fritt vem som ska avskedas, vilket kan leda till att företaget tvingas säga upp viktig kompetens men inte kan avskeda de som bidrar mindre till företaget. Detta innebär att företagen får större problem med att ångra en felaktig rekrytering och att nyanställningar därmed är förknippade med en högre risk, vilket kan förhindra företagen från att expandera verksamheten (Skedinger, 2011). Vidare kan regeln sist in, först ut också leda till ett 29

33 ökat utanförskap och en permanent högre arbetslöshet eftersom den gynnar insiders på bekostnad av outsiders (Lindbeck och Snower, 1989, 2001). Figur 6.3. Regelbörda inom olika områden, Källa: Figur hämtat från Eklund och Falkenhall (2010) baserat på data från Doing Business Database, Världsbanken, En studie av Bornhäll m fl. (2014) ger också stöd för att turordningsreglerna verkar hämmande på de mindre företagens tillväxt. De analyserade en reform av LAS som genomfördes 2001 och som innebar att företag med mindre än elva anställda fick rätten att undanta två anställda från turordningsreglerna. Effekterna av denna reform var enligt studien att nya arbeten skapades per år i företag med 5-9 anställda. Resultaten indikerade också att de företag som hade tio anställda blev mindre benägna att nyanställa, troligen på grund utav att de inte kunde växa utan att förlora möjligheten att undanta två anställda vid uppsägning på grund utav arbetsbrist. Detta indikerar att turordningsreglerna i LAS tidigare utgjorde en tillväxtbarriär för de företag som hade färre än tio anställda. De tidigare resultaten när det gäller effekterna utav en liberalisering av LAS är dock inte entydiga. Enligt von Below och Skogman Thoursie (2010), som använder andra data än Bornhäll m fl. (2014), var nettosysselsättningen opåverkad av LAS-reformen år Frågan är vad effekten på tillväxten för detaljhandelsföretag skulle vara om turordningsreglerna förändrades i dagsläget? Vår analys är att en sådan förändring troligen inte skulle ha någon större effekt på sysselsättningstillväxten inom detaljhandeln eftersom den stora majoriteten av alla detaljhandelsföretag är små och därmed redan har möjlighet att undanta två anställda från turordningsreglerna. Större företag har också större möjligheter är små företag att kringgå turordningsreglerna i LAS, till exempel genom att rekrytera från bemanningsföretag, anställa tillfälligt anställda eller förhandla om undantag med fackföreningen. I en undersökning från 2011 tyckte dock cirka 32 procent av handelsföretagen att regler kring anställning och uppsägning utgjorde ett tillväxthinder (Tillväxtverket, 2012). Det finns också ett antal andra regleringar förknippade med anställningar, till exempel sjuklöneregler, upprättande av jämställdhetsplan och arbetsmiljöregler, som kan bromsa företagstillväxten. Enligt statistik från Tillväxtverket ansåg cirka 8 procent av företagen att krav på mångfaldsarbete utgjorde en tillväxtbarriär, medan 33 procent upplevde att sjuklöneregler var ett hinder och 24 procent ansåg att ledighetsregler bromsade företagets expansion. Detta talar för att enklare och mer generösa reglerar inom dessa 30

34 områden skulle kunna ha en positiv effekt på den observerade tillväxten för detaljhandlare. Det är dock mer sannolikt att det är lönebildningen, och framförallt de höga lägstalönerna inom detaljhandeln, som förhindrar företagen från att anställa. Många av de som anställs inom handeln är unga och har ingen tidigare arbetslivserfarenhet. Trots detta är den aktuella ingångslönen för en 18-åring inom detaljhandeln kronor, vilket innebär att den totala månatliga arbetskraftskostnaden för att nyanställa uppgår till minst kronor. 3 Till detta tillkommer också generösa tillägg för obekväm arbetstid. Det har också skett en kraftig ökning av lägstalönerna inom detaljhandeln under senare tid. Skedinger (2011) visar exempelvis att den reala lägstalönen för en 18- åring ökade med hela 34 procent under perioden , och att lägstalönen binder för många arbetstagare. Det senare innebär att många får betalt enligt kollektivavtalets lägstalön, vilket utgör en indikation på att antalet anställda skulle öka om lägstalönen sänktes. Skedinger (2011) studerar också hur sysselsättningen samt antalet arbetade timmar inom detaljhandeln påverkades av de ökade lägstalönerna under den studerade perioden. Enligt de presenterade resultaten ledde de ökade lägstalönerna både till en minskad sysselsättning och ett minskat antal arbetade timmar för åringar, vilket indikerar att höga lägstalöner minskar företagarnas vilja att nyanställa. Detta talar för att ingångslönerna behöver minskas om vi ska få fler växande detaljhandelsföretag i Sverige. Problemet är att de inte styrs av politiker i Sverige, utan bestäms i kollektivavtal som förhandlas mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. Givet att arbetsmarknadernas parter inte kan lösa detta behövs andra åtgärder för att minska kostnaden med att nyanställa. Besluten att sänka arbetsgivaravgiften för unga ska ses i detta perspektiv eftersom det ledde till en minskning av arbetskraftskostnaden för den grupp av arbetstagare som ofta har en lön som ligger i närheten av den förhandlade lägstalönen. En alternativ reform skulle vara rent subventionerade anställningar som innebär att företagare kan minska lägstalönen för nyanställningar under en begränsad period. Ett exempel på detta är reformen med nystartsjobb som lanserades av regeringen Reformen innebär att arbetsgivare kan anställa personer inskrivna på arbetsförmedlingen och få subventioner för detta. Detta resonemang stöds också av Johansson m fl. (2013) som visar att företagen i Sverige uppger höga arbetskraftskostnader som det främsta skälet till att de inte expanderar verksamheten, något som illustreras i Figur 6.4. Det faktum att en stor del av arbetskraften inom detaljhandeln är anställd till minimilön i kombination med det faktum att många detaljhandelsföretag ser arbetskraftskostnader som en tillväxtbarriär ger oss anledning att tro att en sänkning av lägstalönen skulle leda till större benägenhet att anställa. 3 Lagt på de lagstadgade sociala avgifterna på 31,42 procent. I realiteten är dock arbetskraftskostnaderna högre eftersom många arbetsgivare betalar in ytterligare avgifter för försäkringar och pensioner etc. Summan är beräknad utan beaktandet av den reducerade arbetsgivaravgiften för unga. 31

35 Figur 6.4. I vilken utsträckning har följande varit eller är ett hinder för ditt företags expansion? Källa: Johansson m fl (2014), data från TNS Sifo. Bas: 1000 företag, 0-49 anställda. Andra viktiga tillväxtbarriärer för de små företagen (0-49 anställda) är enligt resultaten i Figur 6.4 brist på kompetent arbetskraft, lagar och regler samt svårigheter att finansiera en expansion. En annan undersökning över småföretagares upplevda tillväxtbarriärer är Företagens villkor och verklighet, vilken genomförs av Tillväxtverket (Tillväxtverket, 2014). Resultaten från den undersökningen visar istället att de största upplevda tillväxthindren är konkurrens från andra bolag, följt av brist på lämplig arbetskraft, samt lagar och myndighetsregler. Resultaten från den undersökningen sammanfattas nedan i Figur 6.5. En förklaring till att många svenska företag upplever konkurrens som det största tillväxthindret kan vara att de i allt större utsträckning konkurrerar på internationella marknader, vilket illustreras av att 20 procent av företagen i undersökningen anser att konkurrensen från företag utanför Sverige har ökat de senaste 5 åren. Även den inhemska konkurrensen upplevs ha ökat. Även om företagen upplever konkurrens som ett tillväxthinder, ska det sägas att konkurrens i grunden är något positivt som driver den ekonomiska utvecklingen framåt (Coad, 2009). Konkurrens blir först skadlig om någon aktör får en dominerande ställning som den kan använda för att stänga ut konkurrenter från marknaden. De flesta detaljhandelsföretag verkar dock på marknader som kännetecknas av en hård konkurrens med många aktörer. Konkurrensen har också ökat under senare år till följd av e-handelns ökade marknadsandel och etablerandet av prisjämförelsesidor, såsom och Dessa prisjämförelseföretag erbjuder idag konsumenterna ett enkelt sätt att jämföra priser för ett mycket stort antal olika produkter. 32

36 Figur 6.5. Upplevda tillväxtbarriärer för svenska företag (0-49 anställda). Konkurrens från andra företag 28 Tillgång på lämplig arbetskraft Lagar och myndighetsregler Företagets lönsamhet 17 Tillgång till lån och krediter Efterfrågan på företagets produkter Tillgång till externt ägarkapital Tillgång till infrastruktur Källa: Tillväxtverket (2014) Företagens villkor och verklighet. Figur egen bearbetning. Ett problem som uppmärksammats under senare tid är dock att det kan finnas en skadlig konkurrens från kommunala bolag. Marknader som vård och omsorg utgör exempel där traditionell dominans av offentliga aktörer kan försvåra marknadsinträde för nya företag (Henrekson och Johansson, 2002). En rapport av Daunfeldt och Lundbäck (2013) visar att företag som konkurrerar med kommunala bolag upplever att regelverken främjar de kommunala bolagen, till exempel genom att de kommunala bolagen kan sätta lägre priser eftersom de får offentligt stöd. Dessa kommunala bolag verkar huvudsakligen i branscher som har en naturlig anknytning till kommunala kärnverksamheter, till exempel inom avfallsbranschen, el och tele, konsulttjänster och transporter. De är dock inte verksamma inom detaljhandeln, vilket innebär att skadlig konkurrens från kommunala bolag inte utgör någon tillväxtbarriär för detaljhandelsföretag i Sverige. När det gäller tillgång på lämplig arbetskraft upplevde 22 procent av företagen med 0-49 anställda att detta utgjorde ett tillväxthinder (Figur 6.5). Figur 6.4 visar vidare att 35 procent av de tillfrågade företagen ansåg att brist på kompetent arbetskraft som ett tillväxthinder. Många företag upplever således att de har svårt att hitta personal med såväl relevant utbildning som rätt attityd. Kompetensbrist i termer av tillgång på arbetskraft med relevant utbildning handlar i mångt och mycket om matchningen mellan arbetsmarknadens efterfrågan och utbildningssystemet. Ungefär 40 procent av företagen totalt anser att det är svårt att hitta personal med rätt utbildning och kompetens, vilket tyder på att utbildningssystemet inte förser företagen med den kompetens de efterfrågar i tillräckligt stor utsträckning (Tillväxtverket, 2014). Detta problem har speciellt påtalats av företag i branscher där många yrken kräver någon form av yrkesutbildning, till exempel byggbranschen. Även brist på avancerade programmerare och IT-tekniker i högteknologiska bolag har uppmärksammats i tidigare studier (Wennberg m fl., 2013), vilket bidragit till att allt fler företag rekryterat den kompetensen från andra länder. Problemen med kompetensförsörjning är troligen mindre för detaljhandeln eftersom många av tjänsterna inte kräver längre utbildning eller erfarenhet. Det kan dock fortfarande finnas problem med att hitta kompetens för vissa typer av tjänster inom handeln, såsom butikschefer. Kompetenskraven inom handeln har också 33

Varför växer inte vissa företag?

Varför växer inte vissa företag? Varför växer inte vissa företag? Om betydelsen av att studera potentiella snabbväxare Underlagsrapport till seminariet 2011-07-06 Varför växer inte vissa företag? Av Sven-Olov Daunfeldt och Anders Bornhäll

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

GASELLVALET 2013-09-24

GASELLVALET 2013-09-24 GASELLVALET 2013-09-24 Varför behöver Sverige fler Gaseller? Nu börjar årets Gasellsäsong där Dagens Industri sammanställer och delar ut priser till några av Sveriges snabbast växande företag. Sedan förra

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Snabbväxande företag i Sverige en jobbskapande sprintstafett

Snabbväxande företag i Sverige en jobbskapande sprintstafett Snabbväxande företag i Sverige en jobbskapande sprintstafett nr 8 2012 årgång 40 I denna analys studeras hur snabbväxande företag samt deras jobbskapande har utvecklats i Sverige 2004 09. I linje med tidigare

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Snabbväxande företag. En fördjupad analys av mått och definitioner. Working paper/pm 2011:27

Snabbväxande företag. En fördjupad analys av mått och definitioner. Working paper/pm 2011:27 Working paper/pm 2011:27 Snabbväxande företag En fördjupad analys av mått och definitioner Allt fler studier pekar på att de flesta företag inte växer alls, utan att tillväxten istället är koncentrerad

Läs mer

Finansiering av infrastruktur förr och nu. Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013

Finansiering av infrastruktur förr och nu. Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013 Finansiering av infrastruktur förr och nu Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013 Hur får vi transportsystemet dynamiskt och effektivt? Erfarenheter Tid Lärande North

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley Ny kompetens för nya arbetstillfällen Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv Dieselverkstaden den 29 november 2010 Karin Alm Chearnley Befolkningstillväxt 2009-2025, totalt Befolkningstillväxt

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Kompetensförsörjning i små och medelstora företag. Företagens villkor och verklighet 2014

Kompetensförsörjning i små och medelstora företag. Företagens villkor och verklighet 2014 Kompetensförsörjning i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet 2014 Kompetensförsörjning i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion:

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07 Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms Almedalen 2010-07-07 Halvera tjänstemomsen Bakgrund: Den ekonomiska krisen har ställt arbetsmarknaden inför stora utmaningar. Nu finns flera

Läs mer

Analys av näringslivet i Gnesta kommun 2014-03-19

Analys av näringslivet i Gnesta kommun 2014-03-19 Analys av näringslivet i Gnesta kommun Jan Fineman Anna Löfmarck Syfte med näringslivsstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Att starta eller inte starta företag det är frågan

Att starta eller inte starta företag det är frågan Att starta eller inte starta företag det är frågan Jonas Frycklund, Stefan Fölster Maj, 7 Resultat från en undersökning av dem som sökt råd hos Stockholms NyföretagarCentrum 1 Innehåll Sammanfattning...2

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer