HANDLEDNING. Foten på hjärtat

Transkript

1 HANDLEDNING Foten på hjärtat 1

2 TILL DIG SOM SKA ARBETA MED FILMEN Den här handledningen är ett komplement till Foten på hjärtat. De förslag vi ger utgår från vår tidigare erfarenhet av film och bemötandefrågor inom skolans och högskolans värld och syftar till att låta eleverna arbeta aktivt och gestaltande med de frågor som filmen tar upp. Filmen och handledningens främsta målgrupp är elever i årskurs 8-9 och gymnasiet men vi tror att våra förslag till arbetsuppgifter kan gälla även för studerande på högskola och i kursverksamhet. En grundtanke är att eleverna ska utveckla sin förmåga att se på tillvaron utifrån en person med funktionshinder och därmed kunna ta medveten ställning för ett samhälle som har plats för alla. Avsikten är också att eleverna ska ges möjlighet att använda sina egna erfarenheter, oavsett om de är direkt upplevda eller medierade via andra kanaler. De ska kunna använda dessa som en tillgång i undersökningar, berättelser, förslag och gestaltningar. Förslagen till arbetsområden är också avsedda att skapa möjligheter till ämnesintegrerad undervisning där samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen, Svenska, Bild, Media och Musik kan samarbeta i olika kombinationer. Det kan därmed frigöras undervisningstid till längre och sammanhängande arbetspass med tid för diskussion, praktiska undersökningar och skapande arbete. Möjligheten att arbeta enskilt inom respektive ämne finns naturligtvis också. En viktig aspekt på handledningens förslag är att inte uteslutande fokusera på filmens huvudpersoner och deras särskilda förhållanden utan snarare använda deras förutsättningar i samhällslivet som en igångsättare för elevernas egna ställningstaganden. Förslagen beskrivs inte i detalj utan förutsätter att arbetet leds och organiseras av lärare och ledare med kompetens inom respektive ämnesområde och kännedom om lokala förutsättningar och ramfaktorer. Pia Bohlin adjunkt i bildämnets didaktik Helena Danielsson fil dr i pedagogik 2

3 Bakgrund Utbildningspolitiken i Sverige präglas av en ambition att skapa en skola för alla, där alla elever har rätt till lika utbildning, delaktighet och inflytande. I praktiken uppfylls inte alltid dessa ideal när det gäller elever med funktions-hinder. Det är ett av skälen till att den här filmen och materialet gjorts. Regering och riksdag antog år 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken Från patient till medborgare (1999/2000:79). Planen utgår från FN:s standardregler och har som mål att skapa ett samhälle där människor med funktionshinder är fullt delaktiga. Enligt handlingsplanen ska alla inom den offentliga sektorn, inklusive skolan, arbeta med frågor kring bemötande av människor med funktionshinder. Målet är att förändra värderingar och vända perspektiv för att förbättra bemötandet. Från januari 2006 finns en särskild myndighet med det strategiska uppdraget att verka pådrivande i svensk handikappolitik. Den heter Handisam Myndigheten för handikappolitisk samordning. Stödjande styrdokument Medierna spelar stor roll i våra liv och våra värderingar. Deras betydelse och vårt förhållande till dem behandlas i läroplanerna. Det är en bidragande faktor till att en syn på ett vidgat textbegrepp förts fram i skolans reviderade kursplan för svenska. Med det menas att texter inte alltid behöver läsas utan kan upplevas med ögat och örat i olika former och att detta ingår i svenskämnet. Ett vidgat textbegrepp stödjer många barn från andra språkliga kulturer likväl som elever med funktionshinder. Olika kulturella redskap och estetiska lärprocesser ger dem fler öppningar till att kommunicera och utveckla sina tankar. Ett kontinuerligt kvalitetsarbete ska pågå inom hela skolsektorn fram till år Det omfattar verksamma på alla nivåer inom skolvärlden. På kommunnivå handlar det om arbete kring kvalitetsredovisningarna. På myndighetsnivå har Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och Specialpedagogiska institutet (SIT) ansvar utifrån sina respektive ansvarsområden. Skolverkets handlingsplan för arbetet med de handikappolitiska målen inom skolsektorn går att ladda hem från webbplatsen Särskilt stöd i barnomsorg och skola. För att fånga upp ungas erfarenheter och behov i bemötandearbetet tillsatte Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) en ungdomsgrupp med fem personer som alla hade egna funktionshinder. Ungdomsgruppen framhöll tre områden som speciellt viktiga i skolan den psykosociala miljön, tillgängligheten och pedagogiken. De medverkade till att en ungdomsantologi, Strutsens vingar, publicerades och spreds 2003 med Sisus och Myndigheten för skolutveckling som avsändare. Alla bidrag handlade om hur det är att vara ung och leva med funktionshinder. Idén om filmen Foten på hjärtat växte fram efter inspiration av antologin. Det var producenten Christian Wigardt som påverkades av texterna och drev på filmens framväxt. Skolan har ansvar för att gestalta, förmedla och förankra de demokratiska värdena för alla. Läroplanen lyfter fram skolans roll för att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Kursplanerna i framförallt Svenska, Bild och SO stärker valet av att använda t.ex. film som ett led i den undervisningen. Skolans styrdokument ger ett starkt stöd för att arbeta med de frågor filmen behandlar. Läroplanernas värdegrundsfrågor markerar att: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Grunden för att värna alla människors lika rätt och möjligheter ger regeringsformen, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna. Deklarationen om de mänskliga rättigheterna som antogs av FN:s generalförsamling 1948 slår fast alla människors lika värde. Salamancadeklarationen från 1994 utgår från FN:s deklarationer och standardregler. Den handlar om att alla barn har rätt till undervisning och föreslår vilka principer, inriktning och vilken praxis som ska gälla för undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Den har satt upp en handlingsram för specialpedagogiska åtgärder. 3

4 Deklarationen är en uppmaning till både regeringar och världssamfundet att underlätta inkluderande undervisning. Barnkonventionen är den enda av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter där funktionshinder räknas upp som en av grunderna för icke-diskriminering. FN:s konvention om barnets rättigheter antogs I artikel 23 behandlas de särskilda behov som barn med funktionshinder kan ha utöver de rättigheter som gäller för alla barn. Barnombudsmannen ska uppmärksamma att lagar, förordningar och deras tillämpning stämmer överens med Sveriges åtagande enligt barnkonventionen ( Grundmodell för undersökande arbete Att arbeta undersökande kan liknas vid att forska. Låt eleverna brainstorma efter att de sett filmen Foten på hjärtat och låt dem sortera sina associationer i en mindmap. Därefter bör eleverna fundera över vad det verkligen vill ta reda på inom det övergripande arbetsområdet Barn och unga med funktionshinder. De ska ställa frågor kring sådant de inte vet men som de verkligen vill få kunskaper om. Man har ju inget behov av att undersöka något man redan vet. Därmed kan det utformas underteman och problemformuleringar som eleverna kan fördjupa sig i gruppvis. 2) I den andra fasen måste det insamlade materialet struktureras och granskas mer i detalj. Kanske måste vissa saker sorteras bort och kompletteringar göras. Också frågeställningen eller påståendet kan preciseras eller förändras efter granskning och analys av materialet. Undersökningen kan behöva fördjupas med ett studiebesök eller ytterligare insamling i den här fasen. Därefter börjar framställningen av elevernas ställningstagande och resultat, som också blir en viktig inlärningsfas de lär sig medan de producerar. Eleverna kan själva bestämma vilken form deras framställning ska ha; en egen tidning, en dramatisering på scen eller film, en fotoutställning, tecknade/målade bilder och texter. 3) Den tredje fasen består i huvudsak av kommunikation mot omvärlden och inom elevgruppen. Det kan finnas lämpliga målgrupper för elevernas arbete i skolan eller kommunen. Gör en utställning eller en föreställning och bjud in alla berörda parter och lokalpressen. I mötet med olika målgrupper kan det uppstå intressanta diskussioner och frågor samt möjlighet till påverkan av attityder och utveckling av kunskaper. Adam Att arbeta efter en grundmodell för undersökande arbete bygger på tre faser: 1: Uppleva, iaktta och formulera 2: Undersöka och framställa 3: Redovisa, utvärdera och påverka 1) I den första fasen arbetar man i huvudsak med att samla in material för att hitta en intressant infallsvinkel på undersökningen. Det insamlade materialet kan vara bilder, artiklar, intervjuer, tv-program, objekt/saker, egna observationer osv. Utifrån materialet kan man sedan formulera en fråga eller ett påstående som ska bevisas eller motbevisas. Frågeställningarna kan vara mycket enkla och ändå ge djupare kunskaper i ett undersökande arbete. Till exempel: Hur lär man sig att läsa när man inte kan se? Syfte Att ge eleverna en möjlighet att undersöka närmiljön med de förutsättningar som Adam har samt ta ställning till och ge förslag på hur miljön kan göras tillgänglig för alla. Arbetet syftar också till att skapa förståelse för barn och unga med funktionshinder, avdramatisera ämnet och minska avståndet mellan människor, med eller utan funktionshinder. 4

5 Metod Låt en grupp elever göra en noggrannare analys av hur närmiljön kan upplevas av en person med Adams funktionshinder genom att de får erfara hur det kan vara att ta sig fram utan att använda benen. En rullstol kan användas. Utveckla också en teknik för att göra händerna obrukbara. Eleverna kan därefter pröva att ta sig fram i skolan och andra platser i närmiljön, till exempel köpcentret. Låt eleverna i gruppen turas om och utföra olika vardagssysslor på bekanta platser. Arbetssättet kan användas också för andra funktionshinder, till exempel att ha nedsatt eller ingen syn. Att tänka på Att det naturligtvis är stora och ojämförbara skillnader mellan att vara född med ett funktionshinder och att pröva det för en dag. Men att ges en möjlighet att uppleva det tillfälligt kan ge en liten inblick i Adams upplevelse av att bli betraktad som sitt handikapp och inte som Adam. Dokumentation Gruppen bör föra noggranna anteckningar om sina erfarenheter, kanske också använda videokamera eller DVDkamera för att dokumentera särskilda platser eller situationer. Med hjälp av detta material kan man sedan diskutera på vilket sätt man närmare kan förstå funktionshindrades villkor i vardagslivet och hur närmiljön är anpassad för dessa. Vad är lättillgängligt och vad är svårt att genomföra? Vad kan grupperna föreslå för att göra närmiljön mer tillgänglig för alla? Fördjupning Arbetssättet kan utvecklas på olika sätt, till exempel med besök på skolor med klasser för elever med funktionshinder, informationssökning om funktionshinder som ger rörelsehandikapp i det dagliga livet. Låt eleverna komma med egna förslag. På många orter i landet har lokala föreningar för unga med rörelsehinder byggt upp ett samarbete med skolor. De uppskattar säkert att man kontaktar dem. Information finns också att söka på och På andra sätt Adam har inga armar utan har på ett naturligt sätt utvecklat förmågan att använda munnen och fötterna för att utföra vardagliga sysslor. Ordna en workshop i klassen där eleverna får pröva att göra olika saker utan att använda armarna. Diskutera först vilka olika slags arbetsstationer som kan anordnas och låt sedan eleverna utveckla tekniker för hur de ska genomföra uppgifterna. De kan också fundera över vilka hjälpmedel de kan behöva för att klara av det. Förslag: Skriva med penna eller på dator, rita eller måla bilder, äta, sortera saker, lägga puzzel, läsa tidningen, använda mobiltelefon, ta på sig en tröja och så vidare. Följ upp med en diskussion om hur eleverna upplevde de olika situationerna. Amanda Syfte Att ge eleverna en möjlighet att undersöka närmiljön med de förutsättningar som Amanda har samt ta ställning till och ge förslag på hur tillvaron kan göras trygg för människor med allergier. Diskutera och ta reda på Samtala om hur det dagliga livet ter sig för en person som Amanda. Varje tugga hon tar kan vara ett potentiellt hot mot hennes liv. Hur är det att tvingas vara absolut säker på att veta vad som finns i alla födoämnen för att inte utsätta sig för ett allvarligt hot mot den egna hälsan? 5

6 Låt klassen arbeta i grupper och dela in dem efter olika födoämnesallergier, till exempel ägg, laktos och gluten. Grupperna bör först ta reda på vad en anafylaktisk chock är för något. Sök information på till exempel apotekets hemsida eller Fråga Doktorn på svt.se. På finns också en mängd information om olika allergier. Murat Undersökning och gestaltning Bestäm vilka områden som ska undersökas; skolans matsal, hamburgerrestaurangen, pizzerian eller kaféet. Uppdraget blir att ta reda på vad olika populära och goda maträtter innehåller och vad det kan innebära för en födoämnesallergiker. Låt grupperna diskutera hur de kan åskådliggöra resultatet av sina undersökningar. Här kan finnas utrymme för visualiserad information i två- eller tredimensionellt gestaltad form. En korv ser ut som en korv men hur ser den ut om dess, för allergiker, livsfarliga beståndsdelar också ska gestaltas? Gör en intressant och annorlunda utställning om den farliga maten! En grupp kan koncentrera sig på att åskådliggöra den anafylaktiska chocken; vilka olika symptom den kan ha och vilka åtgärder man måste vidta för att häva den. Ytterligare en grupp kan koncentrera sig på att visualisera allergi i mer generell mening. Här finns sannolikt stor erfarenhet hos eleverna själva som de kan använda i sitt arbete. Utåtriktad aktivitet Vidare kan grupperna genomföra intervjuer på respektive matställe om deras policy när det gäller födoämnesallergier; om man serverar alternativa maträtter för allergiker osv. Elevernas frågor bör förberedas väl så att deras seriösa syfte blir tydligt. Att ställa och väcka viktiga frågor i när-samhället kan också vara ett sätt att påverka och förändra. Inbjud alla inblandade till den tankeväckande utställning som eleverna producerat! Syfte Att ge eleverna en möjlighet att undersöka närmiljön med de förutsättningar som Murat har samt ta ställning till och ge förslag på hur information kan göras tillgänglig för alla. Att diskutera och ta reda på Låt klassen diskutera hur de tror att Murat upplevde Hultsfredsfestivalen. På vilket sätt kunde han ha stött på svårigheter där? Hur ska man underlätta för personer med läs- och skrivsvårigheter? Låt klassen ta reda på skillnaden mellan träning och kompensation och diskutera detta. Vad innebär träning, vad innebär kompensation? Utvecklar personer med dyslexi kompensatoriska strategier för att klara tillvaron i en textbunden kultur, i så fall hur? Vilken betydelse kan bilder ha för en person med läs- och skrivsvårigheter? Vad kan det betyda att text måste avkodas medan bilder kan tolkas omedelbart? Ytterligare information kan sökas hos Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter FMLS: www. fmls.nu. Från text till bild Trots att en stor del av vårt lärande sker via texter så spelar bilden en stor roll när det gäller att skaffa information och utveckla kunskap. Kanske mycket mer än vad vi är medvetna om. Låt eleverna fundera över hur det som till vardags är textbaserat istället skulle kunna bli mer ljud- och bildbaserat. Låt dem till exempel granska miljön i skolan och ge dem uppdraget att byta ut textbaserad information på skyltar och liknande till bildbaserad information. Vi är ju vana vid vissa internationellt gångbara informations- och anvisningsbilder med ett stiliserat och lättolkat bildspråk men hur skulle till exempel ordet 6

7 fysiksal utformas som ett bildbudskap? Gör skolans miljö lättillgänglig för alla med lässvårigheter genom att översätta så många textskyltar som möjligt till enkla och lättolkade bildskyltar. Börja med en kartläggning av den textbaserade informationen på skolan och utarbeta sedan en generell grafisk formgivningsidé som kan fungera som riktlinje för bildarbetet. Överväg om inte bilderna också kan göras taktila eller i relief så att de kan fungera för personer med ett synfunktionshinder. Från text till ljud Ett annat sätt att genomföra arbetet på är att skapa och använda ljud med lämplig teknik. Ljud kan vara tal, musik och ljudeffekter av olika slag. Uppdraget blir då istället att skapa olika karaktäristiska ljudinstallationer som kan vägleda och informera (alla har väl någon gång åkt i en talande hiss). Här gäller det också att ta ställning till den totala ljudbilden, det vill säga olika ljudkällors avstånd till varandra samt vilken volym som ska användas. En elevgrupp skulle också kunna undersöka hur tillgången på ljud- och talböcker ser ut på skolan, både bland de ordinarie läromedlen och i skolbiblioteket över huvud taget. Att dela med sig av egna erfarenheter Syfte Att utveckla elevernas förmåga att gestalta sina egna erfarenheter i språkformer som erbjuder stor berättarfrihet. Att skapa berättelser Nästan alla har på olika sätt erfarenheter av funktionshinder. Det kan gälla en själv eller vänner och släktingar. Att få ta del av Adam, Murat och Amandas berättelser kan väcka berättelser till liv, upplevda i verkliga livet eller medierade via andra kanaler. Låt eleverna få dela med sig av sina erfarenheter i berättarform. Ge dem också möjligheter att berätta utan att koppla innehållet till verkliga personer. Berättelser kan skrivas som skönlitterära texter, i diktform eller som låttexter med egen musik. Eller varför inte en film? Berättelser kan skapas kollektivt och basera sig på flera elevers erfarenheter och därmed bli mer fiktion är fakta. Viktigt är att det blir elevernas egna berättelser med plats för dramatik, överraskningar, åsikter, humor och ironi. Vad är viktigast? Här är det av betydelse att ta en diskussion om vad som egentligen ska berättas. Att känna en person med ett funktionshinder eller ha egna erfarenheter av liknande slag betyder inte att funktionshindret ska vara centralt i berättelsen. I exemplet Adam låter filmen oss förstå efter en stund att han har ett funktionshinder. I övrigt presenteras han som en vanlig kille med stort intresse för musik. Det kan vara en utmaning att medvetet undvika fokus på funktionshinder. På så sätt uppstår berättelser om människor med tankar, känslor, intressen, längtan och farhågor, precis som Adam, Murat och Amanda. För arbete med olika medier kan Multimediabyrån vara till hjälp: Där finns idébank, metoder, mediekunskap, tekniktips med mera. Man kan också låna en bild, ett ljud eller en jingel om det används för skolarbete. Tolkningar och nya berättelser Syfte Att utveckla elevernas förmåga att tolka bilder utifrån sina egna erfarenheter samt gestalta sina tolkningar i olika språkformer Utgångspunkt Bilder kan fungera fantastiskt bra som igångsättare för ett berättande. Genom att ställa frågor utan givna svar till bilder, kan eleverna använda sina egna kunskaper och erfarenheter för att få bilden att leva i form av en berättelse. Det är viktigt att betona att tolkning - till skillnad från analys - kan göras utifrån ett så kallat receptionsperspektiv (mottagarperspektiv). Man behöver då inte känna till något facit eller någon sanning som stämmer med bildavsändarens intentioner. Konst- och mediebilder Här gäller det att hålla ögonen öppna efter bilder som kan användas för berättelser. Det kan naturligtvis vara mediebilder som behandlar frågor kring funktionshinder på olika sätt. Det kan också vara konstbilder, till exempel målningar av Frida Kahlo som gestaltar förhållandet till den egna kroppen på olika sätt. Samla och spara på relevant bildmaterial som dyker upp. 7

8 Metod Låt alla elever få arbeta med samma bild eller med olika bilder. Dela ut som papperskopior eller projicera. Låt dem studera bilden en stund. Formulera frågor som sätter igång tolkningsarbetet. Några exempel: Vilka känslor får man när man betraktar bilden? Uppstår en eller flera känslor beroende på hur man tittar? Vad har just hänt? Vad kommer att inträffa härnäst? Vad tänker personerna på? Vad drömmer de om? Vad talar de om? Vilken stämning finns i rummet? Kan man uppfatta något med andra sinnen än med synen? Ljud? Dofter? Och vad kan registreras av det som sker utanför bildens ram och inte kan betraktas utifrån men som kan upplevas om man kliver in i bilden? Man kan låtsas vara en deltagare i bilden och bli ett subjekt i berättelsen eller vara en iakttagare som inte syns eller hörs. Arbete utifrån FN:s Barnkonvention, deklaration nummer 23 Syfte Att ge eleverna möjlighet att tolka och gestalta deklarationen så som de upplever att samhället fungerar för barn och unga med funktionshinder, utifrån såväl positiva som negativa erfarenheter. Artikel Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. 2. Konventionsstaterna erkänner det handikappade barnets rätt till särskild omvårdnad och skall, inom ramen för tillgängliga resurser, uppmuntra och säkerställa att det berättigade barnet och de som ansvarar för dess omvårdnad får ansökt bistånd som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd och föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet. Fotograf: Torbjörn Andersson Gestaltande tolkning De associationer man får utifrån en bild kan också beskrivas i nya bilder. Genom att förändra bilden på olika sätt kan den egna tolkningen synliggöras. Bildtecken kan flyttas, förstoras, förminskas, läggas till eller tas bort. Färger kan läggas till. Man kan också använda flera exemplar av samma bild. Arbetet kan göras hantverksmässigt med penna, sax, lim och färg men också digitalt i ett bildbehandlingsprogram. Elevernas nya bilder kan sedan utgöra underlag för nya tolkningar. Vad har man egentligen sagt med sin nya bild? Låt eleverna helst tolka varandras bilder istället för att låta dem förklara sin egen tolkning. Fokusera på innehåll och associationer utan att värdera kvalitén på bildarbetet. Använd gärna de inledande frågorna igen. 3. Med hänsyn till att ett handikappat barn har särskilda behov skall det bistånd som lämnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller ekonomiska tillgångarna hos andra som tar hand om barnet och skall syfta till att säkerställa att det handikappade barnet har effektiv tillgång till och erhåller undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, förberedelser för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utveckling. 4. Konventionsstaterna skall i en anda av internationellt samarbete främja utbyte av lämplig information på området för förebyggande hälsovård och medicinsk, psykologisk och funktionell behandling av handikappade barn, innefattande spridning av och tillgång till information om habiliteringsmetoder, skol- och yrkesutbildning, i syfte att göra det möjligt för konventionsstater att förbättra sina möjligheter och kunskaper och vidga sin erfarenhet på dessa områden. Särskild hänsyn skall härvid tas till utvecklingsländernas behov. 8

9 Barnkonventionen finns formulerad i en mer lättläst form på BRIS hemsida: Barnetsr2003.pdf Begreppsanvändning Låt eleverna läsa igenom deklarationen i lugn och ro och diskutera eventuella oklarheter och svåra begrepp. Till exempel kan det vara viktigt att diskutera ordet handikapp som används i konventionen. Den definition på funktionsnedsättning som vi använder i Sverige bygger på att vi skiljer på å ena sidan en persons kroppsliga skador, funktionsnedsättningar och begränsningar och å andra sidan de konsekvenser det får i det dagliga livet. Begreppet funktionsnedsättning avser alltså individen och begreppet handikapp avser de konsekvenser som uppstår i mötet med personens omgivning i det dagliga livet. Att diskutera och koppla till egna erfarenheter Diskussionen är viktig för elevernas möjlighet att konkretisera sina egna tolkningar av deklarationen: Vad betyder det här för mig, hur skulle jag vilja förklara deklarationen utifrån mina egna vardagserfarenheter? Tolkningen kan ligga på ett generellt plan men också på ett personligt plan. Den kan göras utifrån den unges eller den vuxnes perspektiv, den kan göras utifrån den som har ett funktionshinder eller den som inte har det. Låt eleverna välja själva. Låt dem arbeta i mindre grupper som får diskutera olika sätt att tolka deklarationen. Gestaltningsarbete Här följer några förslag till hur deklarationen kan gestaltas: - Gestalta hur det ska vara i skolan, på fritiden eller i övriga livet när det är som bäst för barn och unga med funktionshinder. - Gestalta situationer som kan väcka protest och vilja till förändring. - Gestalta situationer som är oväntade och som man först upptäcker efter en granskning av när miljön med den funktionshindrades ögon det vill säga om handikapp uppstår. - Eleverna kan också diskutera fram egna förslag till gestaltningar. Tekniker och uttrycksformer Arbetet kan göras som ett fotografiskt projekt där eleverna iscensätter och planerar sina tolkningar i stillbildsbildform. De kan också göra korta filmer, musikvideor, digitala bildberättelser eller radioreportage som belyser de olika perspektiven. Ett annat alternativ är att arbeta mer hantverksmässigt och utveckla en överenskommen och specifik uttrycksform eller estetisk kod för arbetet. Olika grupper kan arbeta med olika gestaltningstekniker. Som vi tidigare nämnt kan Multimediabyrån vara till hjälp vid arbete med olika medier Särskilt stöd Barnomsorg och skola Enligt skolförfattningarna har skolan ett speciellt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten i skolan kan aldrig utformas lika för alla barn. De som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling skall få detta. Stödet skall utformas med hänsyn till barnets egna behov och förutsättningar. Stödet skall i första hand ges inom den grupp eller klass som barnet tillhör. Myndigheten för skolutveckling har till uppgift att stödja utvecklingen av skola och barnomsorg så att alla barn, ungdomar och vuxna ges möjlighet att nå målen. På webbplatsen Särskilt stöd inom barnomsorg och skola finns information och stödmaterial inom området. På Skolverkets webbplats finns styrdokument och andra fakta om särskilt stöd och funktionshinder i skolan. Specialpedagogiska frågor Specialpedagogiska institutet är en rikstäckande myndig-het för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Alla dess insatser syftar till att öka kunskapen hos dem som arbetar i kommunerna så att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning kan få en utveckling och utbildning i hemkommunen som präglas av lika värde och lika möjligheter. 9

10 Institutets uppgift är att ge specialpedagogiskt stöd till ansvariga inom det offentliga skolväsendet. Det görs genom att sprida information och kunskap om specialpedagogik, initiera och medverka i utvecklingsarbete samt främja utveckling och anpassning av läromedel inom området. Filmvisning Svenska Filminstitutet har under ett antal år värnat om att film ska kunna upplevas av alla. De har bidragit med stöd till textning av en rad filmer och syntolkade filmvisningar. Lista över filmer som fått stöd för textning kan rekvireras. Mer information om de särskilda medel som finns att söka från Svenska Filminstitutet finns på www. sfi.se. Att arbeta med attityder Låt ringarna på vattnet fortsätta... Arbete kring attitydfrågor kan behöva lång tid och flera olika infallsvinklar för att få fäste. Människor kunskapar på olika sätt. Människor har också olika förmåga att ta till sig text, bild och ljud. Det kan hänga ihop med funktionshinder, men det kan också bero på personlighet och på förmåga att hantera det svenska språket. Idén med den här filmen är att unga ska bredda sin blick. De ska också inspireras till att söka mer information. För den som vill söka fakta kring olika funktionshinder eller kontakta handikapporganisationer och stödföreningar för personer med funktionshinder ger vi i den här handledningen exempel på web-adresser. Fler länktips finns på filmens DVD-skiva. Ungdomar kan efter att ha sett filmen vilja ge en egen personlig kommentar till någon av de medverkande, till producenten eller till myndigheterna som gett stöd till produktionen. Brev, ljudhälsningar eller teckningar kan bli värdefulla led i bearbetning. Spontana berättelser i bild och ljud kan också göras om egna erfarenheter av funktionshinder och bemötande. Genom regionala resurscentra för film och video kan lärare och elever finna medieutrustning att låna. Multimediabyrån erbjuder verktyg i bild och ljud för digitalt bildberättande. I en förlängning kan ett urval av elevers responser i bild och mediaform även publiceras där. Alla slags hälsningar välkomnas! Multimediabyråns webbadress: Distributör av film och studiematerial: Kunskapsmedia AB Fredhällsgatan Stockholm, tel e-post: info@kunskapsmedia.se Producent av film: Wigardt Media Gumshornsgatan 9, 2tr Stockholm Adresser: Myndigheten för Skolutveckling Karlbergsvägen 77-81, Stockholm, telefon: , Specialpedagogiska institutet Huvudkontor, Box 1100, Härnösand, Besöksadress: Magasingatan 11, Tel , Fax , Texttel , e-post: sit@sit.se, Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FSML) Solnavägen 100, Solna, telefon: , e-post: info@fmls.nu, Unga allergiker Västmannagatan 24, Stockholm, telefon: , e-post: info@ungaallergiker.se Unga rörelsehindrade Box 47305, Stockholm, telefon: , e-post: kansliet@ungarorelsehindrade.se Unga hörselskadade Box 6605, Stockholm, telefon: , e-post: kansli@uh.se, 10

11 Riksförbundet Ungdom för Social och Mental Hälsa- RSMH Instrumentvägen 10, Hägersten, telefon: , fax: , e-post: Institutet för lokal och regional demokrati Videum Växjö, telefon: , e-post: Länktips Afasiförbundet i Sverige - Apoteket - Astma- och Allergiförbundet - Barncancerfonden - Barnombudsmannen - Blodcancerförbundet - De Handikappades Riksförbund (DHR) - Elöverkänsligas Förbund - Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) - Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FSML) - Föreningen för de Neurosedynskadade - Föreningen för hörselskadade och döva barn med familjer - Föreningen för El- och bildskärmsskadade - Föreningen för Läpp- Käk och Gomspalt - Föreningen Sveriges Dövblinda, (FSDF) - Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) - Handikappförbundens Samarbetsorgan - Handikappidrottsförbundet - Handikappombudsmannen - Handikappupplysningen - Hjälpmedelsinstitutet - Hjärtebarnsföreningen - Hjärt- och Lungsjukas riksförbund - Hörselskadades Riksförbund (HRF) - Institutet för lokal och regional demokrati Videumwww.id-vaxjo.com Myndigheten för Handikappolitisk Samordning - Multimediabyrån - i skolan/multimediabyran. shtml Neurologiskt Handikappades Riksförbund, (NHR) - Primär Immunbrist Organisation (PIO) Reumatikerförbundet Riksförbundet Attention - Riksförbundet Cystisk Fibros, (RfCF) Riksförbundet döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) - Riksförbundet för hivpositiva (RFHP) - Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) - Riksförbundet för Njursjuka (RNj) - Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar - Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) - Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade, RTP - Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) - Riksföreningen Ananke - Riksföreningen Autism (RFA) - Riksföreningen Hjärnkraft - Riksföreningen mot Porfyrisjukdomar - Riksidrottsförbundet - Rädda Barnen - Schizofreniförbundet - Sisus Idébank - Skolverket - Socialstyrelsen - Statens institut för särskilt utbildningsstöd - Svenska Celiakiförbundet (SCF) - Svenska Diabetesförbundet (SD) - Svenska Dyslexiföreningen - Svenska Epilepsiförbundet (SEF) - Svenska föreningen för psykisk hälsa - Svenska Laryngförbundet (SLF) - Svenska Migränförbundet (SMIF) - Svenska Psoriasisförbundet (PSO) - Svenska Ångestsyndromsällskapet - Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

12 Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR) - Synskadades Riksförbund (SRF) - Sällsynta diagnoser - Talboks- och punktskriftsbiblioteket - Tandvårdsskadeforbundet - Överviktigas Riksförbund - Handisam - Myndigheten för handikappolitisk samordning - Länkar Ungdomsorganisationer De Unga Neurologiskt Handikappade i Sverige (DUNS) - Dövblind ungdom (FSDB) - Förbundet Unga Rörelsehindrade - PSO-Ung (Svenska Psoriasisförbundets ungdomsorganisation) - Riksförbundet Ungdom för Social hälsa (RUS) - Svenska Celiakiungdomsförbundet - Svenska Epilepsiförbundets ungdomssektion - Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU) - Ung Diabetes - Unga Allergiker - Unga Hörselskadade - Unga RBU:are (Rörelsehindrade Barn och Ungdomar) - Unga Reumatiker - Länkar utifrån specifika teman Sexualitet och funktionshinder - Lära sig teckenspråk via Internet - Tetra webb, en webbplats för de med en särskild ryggmärgsskada - Tillgänglighetsguider för personer med funktionshinder: se länklista i Sisus idébank - 12

13 HANDLEDNING TILL FOTEN PÅ HJÄRTAT Varför vill tjejerna som Adam träffar på nätet inte dejta honom? Varför bär Amanda ständigt på en spruta med adrenalin? Och varför blev Murat huligan, klottrare, värsting och jagad av civilpoliser? Svaren får du i denna dokumentär om tre vanliga, ovanliga ungdomar. Filmen formas till en roadmovie, en resa till Hultsfredsfestivalen, som synliggör människans ständiga kamp för lika värde. Filmen är tänkt att bli ett medium för ungdomar med funktionshinder att beskriva sina liv på ett mänskligt och intuitivt sätt - sin tillvaro som de själva upplever den. Filmen är 24 minuter lång. Filmen är producerad år 2006 av Wigardt Media i samarbete med Myndigheten för Skolutveckling, Specialpedagogiska Institutet och Rockparty i Hultsfred. KUNSKAPMEDIA AB Tel: E-post: info@kunskapsmedia.se 13