Fuskar förebilderna är vi alla förlorare!

Transkript

1 Fuskar förebilderna är vi alla förlorare! LÄRARHANDLEDNING

2 Bakgrund till projektet Ren Idrott står för en dopingfri sport, fair play och tävlande under lika förutsättningar. Stiftelsen har Sveriges mest kända idrottare inom respektive idrott som sina ambassadörer. Dessa ambassadörer har gjort ett starkt ställningstagande för ren idrott och fair play. De är förebilder för en dopingfri generation och stolta över sitt uppdrag! Ren Idrott handlar om kunskap men också om insikt och attityd. En viktig del i stiftelsens arbete är att få Sveriges ungdomar att så tidigt som möjligt inse riskerna med doping. Kunskap är nyckeln till rätt beslut. Stiftelsen Ren Idrott har genom ekonomiska medel från Allmänna Arvsfonden kunnat förverkliga detta projekt, ett unikt antidopingprojekt som vänder sig till barn och ungdomar år samt till lärare som arbetar i årskurs 6-9. Materialet är utformat med en lärarhandledning som pekar på hur man på ett bra sätt kan integrera doping i skolans ämnen. Skolans ANDT-ansvar finns utformat i den nya läroplanen från Projektidén har arbetats fram under många år och utifrån de undersökningar* som Ren Idrott genomfört och det forskningsmaterial om antidoping som producerats. Inriktningen har varit att genomföra ett riksomfattande informations- och antidopingprojekt. Projektet bottnar i två huvuddelar. Dels den bild av elitidrott blandat med doping som massmedia skapar dels den verklighet vi idag befinner oss i där doping flyttat sig ut från sportens arena och in i samhället. Den har blivit en naturlig del i ungas val för att uppnå snabba resultat vad gäller utseende och kroppsideal. Ren Idrott har genom sina opinionsundersökningar under de senaste åren påvisat en skrämmande trend med en dramatisk ökning av användande av dopingpreparat och en ökad tolerans. Projektet bygger på information och aktivitet där fokus ligger på ungdomar, deras självbild och kroppsuppfattning, och på riskerna med doping. Något som sedan ska leva vidare i forum som ingår i ungdomars vardag. * Alla opinionsundersökningar fi nns på 2

3 INNEHÅLL Bakgrund... 2 Lärarhandledning... 4 Diskussionsövningar... 6 Värderingsövningar... 7 #FRÅGAFÖRST webb och animerade kortfilmer... 8 FILM 1 Kan jag få små pungkulor av doping? FILM 2 Kan jag få större muskler av anabola? FILM 3 Får man finnar av doping? FILM 4 Kan man hamna i fängelse om man dopar sig? FILM 5 Blir jag aggressiv om jag dopar mig? FILM 6 Måste man dopa sig för att vinna? FILM 7 Kan jag bli smalare om jag dopar mig FILM 8 Skulle du dejta nån som dopar sig? FILM 9 Kan doping få en att tappa håret? FILM 10 Kan min tränare se om jag dopar mig? Gruppaktiviteter Självkänsla och självförtroende Litteratur

4 Lärarhandledning Detta utbildningsmaterial om doping riktar sig i första hand till dig som lärare, men är lika intressant för föräldrar och elever på högstadiet. Här hittar du fakta om doping, lagar och regler, bieffekter mm,men även övningar och frågeställningar för ämnesövergripande undervisning. Forskning visar att det är svårt att hindra elever från att testa doping genom skrämselpropaganda, men att det ändå är viktigt att vuxenvärlden konsekvent och sakligt förmedlar kunskap om dopingens negativa effekter. Materialet och all fakta på dessa sidor som handlar om doping är faktakollade av experter och forskare inom området. LÄROPLAN och KURSPLAN Frågor som berör doping hör inte bara hemma inom idrott, utan kan även på ett naturligt sätt tas upp inom många ämnesområden. De är också lätta att arbeta med på mentorstider och morgonsamlingar. Här beskrivs hur ämnet doping kan tas upp inom ramen för de flesta av skolans ämnen. Diskutera gärna i skolan hur temat kan läggas upp över årskurser och ämnesgränser. Enligt skolverket har elever rätt till en helhetsbild i ämnet alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) och skolverket uppmanar skolan att få med ANDT i många ämnen. Skollagen Utbildningen syftar till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer. Läroplanen Skolans uppdrag är att främja lärande där elever ska stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklas sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och inse konsekvenser av olika handlingar. Hälso-och livsstilsfrågor skall uppmärksammas. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. ANDT i skolans styrdokument Frågeställningar kring alkohol, narkotika, doping och tobak är komplexa och inverkar på samhället och barn och ungdomars liv. ANDT-frågorna behöver därför belysas i ett vidare perspektiv. ANDT i grundskolans kursplaner Genom undervisningen i respektive ämne ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Idrott och hälsa Hälsa och livsstil Kunskaper om att kritiskt bemöta missförhållanden som kan förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter, samt möjligheter till ett personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroende framkallande medel och ohälsa. Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Doping och vilka lagar och regler som reglerar detta Samhällskunskap Information och kommunikation Förmåga att argumentera, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet. 4

5 Svenska Tala, lyssna och samtala Söka information från olika källor och värdera dessa. Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Informationssökning och källkritik Hur man sovrar i en stor informationsmängd och provar källor med ett källkritiskt förhållningssätt Biologi Kropp och hälsa Kunskaper om människokroppens uppbyggnad och funktion. Kunskaper om hur användande av doping inverkar på kroppen och hälsan. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroende framkallande medel Religion Etik Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens -och dygdetik. Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar. Elevens val Ger eleven möjlighet att fördjupa sig i och utveckla sina kunskaper i ämnet doping. 5

6 Diskussionsövningar 1. Du upptäcker en dag att någon i din närhet (kompis, förälder, släkting, klasskamrat, pojkvän etc.) använder AAS (Anabola Androgena Steroider). Hur agerar du? När är det okey att lägga sig i andra människors beteende? Skall man titta på eller ingripa? 2. Varför tror du att man blir steroidmissbrukare? Vilka underliggande motiv tror du kan finnas? Tror du att ungdomar tar dessa preparat utan att förstå vilka risker de utsätter sig för? Hur kan man få relevant information om AAS? 3 Anabola steroider är förbjudet att använda enligt svensk lag och inom idrotten är det dopingklassat. Är straffen som utdelas väl anpassade? Borde de vara strängare eller mildare? Vad anser du om att släppa dopingen fri? I samhället? Inom Idrotten? 4. Diskutera behovet av förebyggande arbete bland ungdomar. Vad kan man göra för att stoppa steroidmissbruket? Hur skulle du vilja lägga upp ett förebyggande arbete om du fick uppdraget i en högstadieskola? Vem i samhället tycker du skall ha huvudansvaret för förebyggande arbete bland ungdomar: Föräldrar, skolan, idrottsföreningar, polisen, socialtjänsten, fritid, privata företag, annan? 5. IOK (Internationella Olympiska Kommittén) WADA (World Anti-Doping Agency) och Riksidrottsförbundet varnar idrottare för att använda kosttillskott. Varför tror du att de varnar för dessa produkter? Är kosttillskott nödvändigt vid träning för att uppnå de resultat man vill ha? Kan skolan ge ungdomar tillräcklig kunskap om kost och träning för att de skall kunna träna utan att använda kosttillskott? 6. Vad är viktigast för att man skall kunna säga nej i olika situationer där man frestas att pröva saker som känns obekvämt eller jobbigt? Använd olika scenario: På den privata festen På gymmet I Vardagen På skolan I hemmet I idrottsföreningen Tillsammans med kompisar Copyright Tommy Moberg 6

7 Värderingsövningar Regler för värderingsövningar Alla får prata utan att bli avbrutna eller kommenterade Förtroendet stannar inom gruppen Diskussionsinlägg såväl som självvald tystnad måste mötas med respekt av övriga i gruppen inklusive gruppledaren. Beskrivning av tre-hörnsövning Lägg ut tre lappar med ja, nej och eget förslag på olika hörn i klassrummet. Be deltagarna att tänka snabbt och ta ställning genom att välja något av hörnen. Därefter få varje hörn prata ihop sig några minuter. Låt sedan varje hörn presentera och motivera sina åsikter. Förslag på värderingsövningar Låt alltså eleven välja mellan tre hörn: ja, nej eller eget förslag för följande påståenden En mamma misstänker att hennes 16-årige son använder droger. Han har vid ett tillfälle misshandlat såväl henne själv som hennes man, pojkens pappa. Ska föräldrarna anmäla honom till polisen? Dopingen borde släppas fri. Det är mest idrottsutövare som dopar sig. Inom idrotten borde det finnas en klass för bara dopade. Det är ofarligt att prova anabola steroider om man bara tar en kur. Det går inte att vinna olympisk medalj utan att använda förbjudna preparat. Dåligt självförtroende botas med stora muskler. Copyright Tommy Moberg Låt eleverna disutera 19-årige Kalle tränar på gym flera gånger i veckan och skulle kunna tänka sig att testa doping i någon form, om det inte fanns biverkningar. Hur ser ni på det? 14-åriga Wilmer tycker inte att doping är så farligt som det påstås. Hur ser ni på det? 15-åriga Linda tycker att doping borde vara lagligt. Hur ser ni på det? 16-åriga Lars menar att om det fanns ett magiskt piller som gjorde att han blev bäst i sin idrott så skulle han ta det även om konsekvensen var att han dog om 30 år. Hur ser ni på det? 13-åriga Viktor såg några killar köpa preparat av en äldre kille. Han vågade inte berätta. Hur ser ni på det? 13-åriga Anna fick frågan om hon ville ha och röka spice. Helt ofarligt, sa kamraten. Hur ser ni på det? 7

8 #FRÅGAFÖRST Animerade kortfilmer Utifrån ungas egna frågeställningar kring ämnet doping har Ren Idrott producerat tio animerade kortfilmer. Dessa har framställts på ett rakt, konkret sätt och påvisar händelse och konsekvens om man väljer att använda doping. Dessa filmer är en utmärkt utgångspunkt för vidare introduktion och arbete kring ämnet doping. Filmerna är ca 30 sekunder långa. #FrågaFörst Ungas egen webb och forum Är en interaktiv plattform och ett forum för unga. Här kan man fördjupa sig i ämnet doping, få fakta, information, se filmer, göra antidopingtest, chatta och diskutera. En portal öppen 24 timmar om dygnet. I samarbete med Dopingjouren finns här en jourlinje öppen, dagtid, för unga att snacka med en vuxen om doping. #FrågaFörst Animerade kortfilmer Utifrån varje film kan läraren välja olika infallsvinklar beroende på vilka kunskaper eller förmågor som ska förmedlas. Lärarhandledningen ger förslag på övningar som även kan användas i klassrummet och eventuella workshops. Ren Idrott rekommenderar att filmerna ses en och en men kan kombineras till ett större sammanhang. Film 1 Kan jag få små pungkulor av doping? Avsnitt effekter och bieffekter rekommenderad (årskurs 8-9) Doping påverkar utvecklingen speciellt i tonåren Hur påverkas min kropp av att jag använder doping? Vilka risker utsätter jag min kropp för? Vem är ansvarig för det jag stoppar i mig? När kommer bieffekterna? Finns det inga positiva effekter? Ta reda på de bieffekter som finns för killar respektive tjejer. Hitta filmer på YouTube. Resonera och utvärdera. Måla bilder och collage om vad förändringar på och i kroppen. Film 2 Kan jag få större muskler av anabola? Avsnitt effekter och bieffekter rekommenderad (årskurs 8-9) Du förlorar mer än du vinner Killar med mycket muskler har lättare att få tjejer? Hur påverkas vi av media och reklam? Vad är en perfekt kropp? Finns den? Hur lång tid tar det egentligen att bygga muskler? Kroppsideal nutid/dåtid. 8

9 Sök upp filmer på YouTube som handlar om doping. Detta kan vara reklamfilmer eller filmer upplagda av gym, privatpersoner eller från event. Välj ett par klipp för eleverna att muntligt/skriftligt diskutera omkring. Här kan ämnen som självkänsla, grupptryck, kroppsideal, effekter och bieffekter diskuteras. Analysera filmens budskap (om detta är relevant). Eleverna väljer sedan hur detta skall redovisas. Det kan vara en presentation, en teater, reklam eller film. Utgå från de möjligheter som finns på skolan. Varje presentation kan diskuteras och analyseras. Film 3 Får man finnar av doping? Avsnitt effekter och bieffekter rekommenderad (årskurs 7-9) Du kan få helt galna finnar av doping. Hur påverkas min kropp av att jag använder doping? Vilka risker utsätter jag min kropp för? Hur länge kommer jag att ha dessa finnar? Finns det medicin mot acne man fått från doping? På webb #frågaförst finns bilder av acne och acne problematiken. Utgå ifrån dessa bilder och låt eleverna diskutera utifrån reaktion och känsla. Är det värt smärtan och utseendet? Film 4 Kan man hamna i fängelse om man dopar sig? Avsnitt Vad säger lagen/dopingens regelverk/wada (årskurs 7-9) I värsta fall fängelse. I lindriga fall böter och avstängning. Är all doping olagligt? Vilka narkotikabrott kan man begå? Vad är skillnad på doping och droger man köper på nätet? Om jag köper preparat via internet. Då är det väl okey. Ska unga människor alltid dömas för saker de gör om de är påverkade? Vad händer när man är dömd? Sök på internet sidor som marknadsför och säljer preparat. Låt eleverna muntligt/skriftligt. presentera företag/distributörer och argumentera för hur seriösa dessa verkar. Diskutera namn på produkter och innehåll, marknadsföring och målgrupp. Lista argumenten som kommer upp för att åskådliggöra var vi drar gränsen. Finns det en tydlig linje? 9

10 Film 5 Blir jag aggressiv om jag dopar mig? Avsnitt effekter och bieffekter rekommenderad (årskurs 7-9) Doping kan göra dig aggressiv och då gör du saker du ångrar. Kan man skylla sitt beteende på doping? Vilka andra bieffekter kan man få av doping? Aggressivitetsmätaren exempel på händelser och hur de kan förändras. Låt eleverna jobba igenom de case som presenteras och utifrån dessa diskutera och reflektera kring kroppsideal, självkänsla, grupptryck. Se! filmen;! Deffad, Rippad... Rappad En film om anabola androgena steroider. (Kunskapsmedia 2007) Reflektion, diskussion och utvärdering. Film 6 Måste man dopa sig för att vinna? Avsnitt Doping historik och regler samt kunskap och attityd. Vad säger lagen/dopingens regelverk/wada (årskurs 7-9) Den som dopar sig och fuskar är alltid en förlorare. Tror du att det är vanligt med doping band elitidrottare? Tror du att det går att bli världsmästare på 100 meter utan att dopa sig? Tror du att svenska elitidrottare dopar sig lika mycket som utländska? Inom vilka idrotter tror du att det är vanligt att man dopar sig? Är doping ett nytt fenomen? Vad säger vår historia? Hitta olika källor på internet. Genvägar till snabba resultat. Är det värt riskerna? Det förekommer mycket fusk bland elitidrottare som inte upptäcks. OM du blickar framåt. tror du doping kommer att öka eller minska? Film 7 Kan jag bli smalare om jag dopar mig Avsnitt effekter och bieffekter samt grupptryck rekommenderad (årskurs 8-9) Du är den du är. Doping kan bara förstöra dig inifrån. Hur påverkas min kropp av att jag använder doping? Vilka risker utsätter jag min kropp för? Kroppsideal nutid/dåtid. 10

11 Hur påverkas vi av media och reklam? Vad är en perfekt kropp? Finns den. Vart går den övre/undre gränsen för okey? Vad innebär egentligen uttrycket size zero? Sök upp filmer på YouTube som handlar om doping. Detta kan vara reklamfilmer eller filmer upplagda av privatpersoner eller från event. Välj ett par klipp för eleverna att muntligt/skriftligt diskutera omkring. Här kan ämnen som självkänsla, grupptryck, kroppsideal, effekter och bieffekter diskuteras. Analysera filmens budskap (om detta är relevant). Eleverna väljer sedan hur detta skall redovisas. Det kan vara en presentation, en teater, reklam eller film. Utgå från de möjligheter som finns på skolan. Varje presentation kan diskuteras och analyseras. Film 8 Skulle du dejta nå n som dopar sig? Avsnitt kunskap och attityd samt effekter och bieffekter (årskurs 8-9) Doping följer med på dejten. Kom ihåg det. Är doping så farligt som det påstås? Skulle du kunna tänka dig att vara tillsammans med någon som dopar sig? Vilka risker utsätter man sig för om man dejtar någon som dopar sig? Se filmen; Deffad, Rippad... Rappad. En film om anabola androgena steroider. (Kunskapsmedia 2007) Reflektion, diskussion och utvärdering. Läs och reflektera över ett eller par av de case som presenteras på lärarflik. Personlighetsförändringar och oprovocerat våld. Film 9 Kan doping få en att tappa håret? Avsnitt effekter och bieffekter (årskurs 7-9 rekommenderad årskurs 8-9) Doping påverkar allt. Även håret. Hur påverkas min kropp av att jag använder doping? Vilka risker utsätter jag min kropp för? Hur påverkas vi av media och reklam. Kropps- och utseendeideal. Grupptryck. Teater/Drama och sketcher kring grupptryck. Känslor och drama. Väv in kroppsideal och grupptrycksproblematiken utifrån de bieffekter man ser av doping ie. Man tappar håret, man blir aggressiv och svartsjuk, man tappar kontrollen. Utgå ifrån elevens egna funderingar, tankar och eventuella erfarenheter. 11

12 Film 10 Kan min tränare se om jag dopar mig? Avsnitt kunskap och attityd, effekter och bieffekter rekommenderad (årskurs 7-9) Den syns och tränare ser mer än vad du tror. Förekommer det doping bland människor du känner, i skolan eller bland andra människor du brukar träffa? Du kan få ett magiskt piller som gör att du blir bäst i välden i just din sport. Men det finns en baksida om du tar pillret kommer du att dö om 10 alternativt 30 år. Ingen annan behöver veta om du tackar ja. Skulle du ta pillret? Välj en biverkning exempelvis gynecomasti/bitchtits. Sök information via internet/bilder och redovisa för klassen. Diskutera självkänsla, kroppsideal, grupptryck, bieffekter och effekter. 12

13 Gruppaktiviteter Dramatisering Gruppaktivitet (årskurs 7-9) Aktiv dramatisering handlar om att man låter elever agera och spela upp en problematisk situation. Problematiken kan vara kopplad till en person eller till en situation. Den skall vara kort och sluta i ett tydligt dilemma. När scenen spelats upp en gång spolas handlingen tillbaka till början och spelas upp en gång till. De övriga eleverna kan nu välja att stoppa handlingen och gå in och göra förändringar. Tanken är att eleverna ges möjlighet att påverka handlingen i en annan riktning. Man kan även lägga till aktörer. I varje dramatisering finns en spelledare (läraren) som uppmuntrar till olika lösningar. Spelledaren kan själv välja att kliva in i handlingen och agera. Målet är att få fram så många alternativa lösningar som möjligt. Efter avslutat spel är det bra att sammanfatta och diskutera på vilket sätt de olika scenerna/lösningarna förändrade situationen. Exempel: Roller vilken eller vilka roller är mest DU? Vilken eller vilka roller har du själv valt och vilka roller önskar du att ha? Linjen i klassrummet Gruppaktivitet (årskurs 7-9) I klassrummet drar man upp en tänkt linje. I ena änden finns ställningstagande JA och i den andra änden av linjen finns NEJ och på mitten VET EJ. Eleverna får ett påstående att ta ställning till och gör detta genom att välja vart på linjen man ställer sig. Dilemmadiskussion Gruppaktivitet (årskurs 7-9) Skapa tre händelser/situationer om doping och dess konsekvenser med slutfrågeställningen Vad gör hon/han? Vad gör du? Vems är felet? Aggressivitetsmätaren Gruppaktivitet (årskurs 7-9) Rita ett streck på tavlan. Gradera linjen från Vid 1 skrivs ingen reaktion, mittemellan 2 och 3 skrivs säger bestämt ifrån, vid 5 skrivs blir arg och skäller, mittemellan 8-7 skrivs arg och går nära, knuffas och vid 10 skrivs slåss. Strecket symboliserar hur arg man blir i en viss situation. Meningen är att elever i grupp ska ta ställning till hur en annan människa kan reagera i en viss situation. Vad händer sedan om människan har doping i kroppen? Förändrar det personens sätt att reagera/agera? Vad är det som gör att en person som använder doping ofta får personlighetsförändringar? Blir man aggressiv av doping? Utifrån materialet avsnitt effekter/bieffekter kan eleverna utagera detta i ett antal scenarios. Fyrahörnsövning I fyrahörnsövningar tvingas eleverna ta tydlig ställning i några valsituationer. De lär sig också att våga stå för sitt beslut och att diskutera sitt val med de andra som valt annorlunda. Placera ut tydliga skyltar med siffrorna 1, 2, 3, och 4 i hörnen i ett rum eller i fyra hörn ute på skolgården. Samla gruppen mitt i rummet eller på skolgården Ange de olika alternativen för en bestämd frågeställning för eleverna och till vilken siffra respektive alternativ hör. 13

14 Exempel Anna och Mia är bästa vänner. Ikväll är en helt vanlig tisdagskväll. Anna gillar att utmana medan Mia är mer tillbakadragen och blyg. Annas ideal är trådsmala tjejer som de målas upp av media och hon vet hur man ska nå snabba resultat. Hon har piller. Anna övertalar Mia att testa. Det är helt okey. Våga lite nu! Vad ska Mia göra? 1. Avstå från piller och sedan tala om för en vuxen att bästa kompisen Anna har piller. 2. Ta ett piller och testa. 3. Inte göra någonting och hoppas agtt Anna slutar med sina piller. 4. Annat förslag. Argument till varför jag valt att inte använda doping Grupparbete (årskurs 7-9) Mina fem bästa argumenten för att inte använda doping om jag blir erbjuden att prova på detta. Det kan vara inom sporten eller på fritid. De fem bästa argumenten som mina föräldrar, tränare och eller lärare kommer att använda för att få mig att inte använda doping Jämför de olika argumenten och diskutera skillnader och likheter. Hur påverkas unga av media och de kroppsideal som målas upp i media. Det handlar om killar med stora muskler och trådsmala tjejer. Grupparbete (årskurs 8-9) Förmedlar media en sann bild? Vilka känslor förmedlas? Är reklamen laglig i Sverige? Sociala media och bekräftelse av sig själv och utseendeideal. Hur skall vi hantera det? Bildanalys Grupparbete (årskurs 7-9) Låt eleverna hitta olika ideal genom att leta bilder i media och på internet. Gör ett collage av bilderna. Vilka ideal gäller för tjejer och killar? Unga och gamla? Här kan eleverna välja att prata eller jämföra nutid och dåtid och/ eller hur ideal målas upp i olika delar av världen. Jämför och diskutera vad som skapat dessa ideal. Tips och fördjupning i ämnet 1) Ansvariga för doping på marknaden? Läkemedelsföretagen, svarta marknaden. Hur forskar man fram och testar en ny medicin? - Låt eleverna ta reda på hur processen ser ut, hur lång tid den tar och vad den kostar för läkemedelsföretaget samt vilka lagar som styr denna process. 2) Arbeta i mindre grupper. Varje grupp ska diskutera fram vad som är tillåtet att inta före träning/tävling i en sport. Finns det skillnader mellan sporter? Är det skillnader mellan tävling och träning? 3) I diskussionen bör man ena sig om en definition av nedanstående begrepp: Drog: alla medel, lagliga och olagliga, som skapar lustkänsla hos användaren. Drogberoende: när användare har ett sug efter drogen och inte kan låta bli att använda dem. 4) Ta vara av resurserna som redan finns knutna till skolan: skolsyster, kurator, psykolog och andra nätverk. Hur pratar man om doping på din skola? Vilket material finns? 5) Att föräldrars attityd har betydelse. Att som förälder använda doping eller låta bli. Att våga vara förälder. Intervjua föräldrar som ger sin syn och kunskap i ämnet doping. 14

15 Självkänsla och självförtroende Ren Idrott har under många år sett en ökad trend av användande av dopingpreparat och att detta kopplats till ungas bristande självförtroende och självkänsla. Redan 2009 lyfte Ren Idrott frågan tillsammans med BRIS och föreläste om detta under rubriken: Doping ungas svar på bristande självkänsla. Idag måste skolan ta in ANDT (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak) i undervisningen och lära unga om doping och dess konsekvenser. Det är oerhört viktigt att skolan, lärare och elever inser att doping idag inte bara är kopplat till sportens värld och endast berör idrottande unga. Doping är idag vårt störst växande samhällsproblem. Ren Idrotts opinionsundersökningar bland ungdomar visar följande resultat: 43 % av unga i ålder år anser att killar med mycket muskler har lättare att få tjejer 72 % av unga i ålder år anser att smala tjejer har lättare att få killar Individer med stark självkänsla klarar att säga nej till sådant de egentligen inte vill göra och säga ja till det de verkligen vill. Genom att bidra till att ge barn och ungdomar en bättre självkänsla säger vi ja till en framtid i vilken mjuka värden är lika viktiga som materialistiskt välstånd. Under Grupptryck kan skolan, tillsammans med unga arbeta fram intressanta och tänkvärda aktiviteter och rollspel i hur vi agerar utifrån grupp och egen självkänsla. Sören Kierkegaard, filosof har sagt Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Som tonåring vill man ha dialog och vill inte bli kommenderad, varken av föräldrar eller lärare En skola ska ge glädje och lust att lära sig. Det finns studier, enligt Skolverket, som visar att skolklimat, trivsel i skolan, och möjlighet att lära sig läsa och skriva påverkar hur barn och ungdomar mår. Skolan kan med sin pedagogik antingen dra ned självkänslan eller stärka den. Dagens undervisning måste sättas in i sitt sammanhang, för att ge förståelse för den tid som gäller idag. Alkoholism växte som hälsoproblem under hela förra århundradet. Till slut blev den ett hot mot samhället. Doping är ett av vår tids störst växande samhällsproblem. I känslor av misstro växer inget omdöme fram Om en tonåring känner att de vuxna, föräldrar och lärare litar på dem, inger det hopp och ansvaret ökar. Men i känslor av misstro växer ingen. Skuldbeläggande är många ungdomar mycket känsliga för. Till exempel som en flicka i 8:an uttryckte sig: Det är de där temadagarna när polisen kommit och diskuterar med en. Och från olika statliga organisationer, och som kommer till skolan och säger att det är så farligt allting. Det går ut på att man ska bli avskräckt på något vis, man ska bli rädd Det skapar bara skuldkänslor. Det trycker ner en. Självkänsla = Medvetenhet om den egna personlighetens värde, att du duger precis som du är. Självkänsla bottnar framför allt i en känsla av att känna sig värdefull. Det är i ungdomen som i personligheten och identiteten formas. De försöker hitta sitt rätta jag. De t handlar inte bara om att bli bekräftad att jag gör något i skolan som jag är bra på (få ökat självförtroende), utan självkänslan växer också i mötet med en annan människa. Någon som tycker om en förbehållslöst och ser vem man är. Det räcker inte bara med att känna att jag är bra på något, utan det handlar också om hur jag blir sedd, hur jag blir lyssnad till, respekterad och förstådd när jag uttrycker mina tankar och känslor. Till en god självkänsla hör också att våga erkänna sin oro, sin litenhet, okunnighet och rädsla. Det handlar i grunden om att ha tillit till sin egen förmåga. Självförtroende = Medvetenhet om din prestationsförmåga. Man kan ha självförtroende, men en bräcklig självkänsla. Då blåser man lätt upp sig själv Mobbning handlar bland annat om dålig självkänsla, både hos den som mobbar och den som blir mobbad. Läs gärna om Skandias projekt Idéer för livet, som handlar om just självkänsla. 15

16 Litteratur Intressant och givande litteratur om doping, antidoping, attityder etc. Idrott Dopingjägaren, Arne Ljungqvist Ersatz 2008 ISBN ; 271 sidor Lager Göran, Ljungqvist Arne Dopingfri idrott SISU Idrottsböcker 2004 ISBN ; 203 sidor Andrén-Sandberg, Berglund, Olinder Doping HB Blentarps Idrottsmedicin 2003 ISBN ; 308 sidor Andrén-Sandberg Åke Anabolic Steroids in Sports and Exercise Human Kinetics 2000 ISBN ; 493 sidor Yesalis Charles E Dying to win Council of Europe Publishing 1999 ISBN ; 210 sidor Houlihan Barry Idrott och Moral Nya Doxa 1999 ISBN ; 298 sidor Lindfelt Mikael DDR Doping medaljer, ära, fördärv MuscleMedi Publishing 1993 ISBN ; 368 sidor Berendonk Brigitte Samhälle Dopning i samhället Vad? Hur? Vem? Varför? Statens Folkhälsoinstitut 2011 ISBN Dopning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 Statens Folkhälsoinstit ut 2011 ISBN Anabola Androgena Steroider Mediahuset i Göteborg AB 2010 ISBN ; 32 sidor Hermansson Gunnar, Moberg Tommy Dopningen i Sverige en inventering av utbredning konsekvenser och åtgärder Statens Folkhälsoinstitut 2009 ISBN ; 87 sidor Kajsa Mickelsson Mandom mod och morske män Anabola androgena steroider medicinskt, rättsligt och socialt Mediahuset i Göteborg AB 2006 ISBN ; 384 sidor Hermansson Gunnar, Moberg Tommy Dopning, fakta och erfarenhet av missbruk Förlagshuset Gothia 2005 ISBN Thurelius, Bäckström, Toll Misuse of Anabolic Steroids in Youth Göteborgs Universitet 2003 ISBN ; 119 sidor Nilsson Sverker Piller Pulver Prestation Konsumentverket 2000 ISBN ; 36 sidor Anabolic Androgenic Steroids and Violence Karolinska Institutet 1999 ISBN Thiblin Ingemar Män, muskler & ideal (utgåva 2) Folkhälsoinstitutet 1997 ISBN ; 55 sidor Wiström Anna Ren Idrott samarbetar med Högskolan i Gävle (HIG) Den erbjuder Sveriges enda högskolekurs i antidoping. Antidoping Högskolan Gävle 7,5. Från denna kurs rekommenderar vi följande böcker: Ivan Waddington. Sport, Healt and Drugs a critical sociological perspective. ISBN Sport, health and drugs är ett värdefullt och unikt tillskott till befintlig litteratur om doping och dopingproblematiken inom sport och i samhället. Intervjuer,dokumentation, fallstudier och pressklipp används för att lyfta teori in i verkligheten. Ett märkbart läsvärt material och en utmanande resurs och källa för att som arbetar med eller studerar ämnet antidoping. Barrie Houlihan Dying to win Doping in sport and the development of anti-doping policy (2nd edition). Council of Europé, May 2002 ISBN Doping i sport skapar ibland dramatiska proportioner. Det kan vara avgörande och skillnaden i att vinna en guldmedalj, erhålla lukrativa sponsoravtal och att bli en världskänd idrottsman. Men dopning undergräver idrottens integritet och är en påtaglig fara och enorm hälsorisk för tusentals idrottare. 16