Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik

Transkript

1 Handelshögskolan Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Erik Lindberg, programsamordnare Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Handelshögskolans civilekonomprogram Civilekonomutbildningen är fyraårig vilket motsvarar 240 högskolepoäng (hp). Utbildningen leder till en civilekonomexamen, som är en yrkesexamen. Civilekonomexamen ligger på avancerad nivå och utfärdas endast till studenter som läst programmets alla fyra år inkluderande ett fullgjort självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng. Civilekonomprogrammen vid Umeå universitet ges av Handelshögskolan. Att Umeå universitet har rätten att utfärda civilekonomexamen visar att Högskoleverkets krav på bredd och innehåll i utbildningarna uppfylls. Det finns fyra civilekonomprogram att välja mellan. Det breda civilekonomprogrammet har funnits längst, är mest flexibelt och har också flest studenter. Det finns ett motsvarande program som ges helt och hållet på engelska, men med en internationell inriktning. De två andra programmen är specialiserade redan från första terminen, med olika inriktningar. Handel och logistikprogrammets studenter läser, förutom traditionella ekonomämnen, även specialkurser inriktade på logistik. Civilekonomprogrammet med inriktning mot service management startade har fokus på tjänster och service med unika kurser inom beteendevetenskap och tjänstedesign. De tre sistnämnda programmen är specialiserade redan från grundnivå för att bli mer generella på avancerad nivå. DEL 1: Beskrivning av programmet Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik är speciellt inriktat för personer som ser en framtid inom handel och logistikområdet. Programmet är framtaget efter en framställan från Svensk Handel som efterlyste en utbildning som behandlar den efterfrågestyrda logistik som är viktig för handelns aktörer. Utvecklingen har skett i nära samråd med företrädare för såväl handels- som logistikföretag genom deras deltagande i programrådet. Programmet färdigställdes 2006 och startade Programmets fördjupningsområden är logistik och försäljning. I övrigt innehåller programmet företagsekonomi, nationalekonomi, juridik och kulturgeografi. Programmet är utvecklat i samverkan med Svensk Handel som även finansierat utvecklingsarbetet. Till programmet hör en programkommitté med 1

2 sex externa ledamöter, samarbetspartners från såväl logistik som handel med varierande bakgrund och befattningar. Konkurrerande program i Sverige och omvärldsanalys. Det finns numer utbildningsanordnare inom Handel och Logistikområdena i exempelvis Göteborg, Södertörn, Växjö och Dalarna. Den högst rankade är Handelshögskolan i Stockholm. Ett krympande antal av dessa erbjuder programmet i kombination med en civilekonomexamen och det kan finnas anledning att utreda vad denna förskjutning har för betydelse för HL programmet i Umeå. Vid det ögonblick som utbildningen startade i Umeå fanns en god överblick av de utbildningsanordnare och de program som fanns, men det har skett en förändring inom detta område och nya utbildningar har startat. Det innebär att kunskapen om vilka som nu konkurrerar med liknande program och hur de är designade är inte längre lika aktuell. Handelns utredningsinstitut (HUI) anser att det kunde vara en fördel för Umeå att kartlägga nuläget och genomföra en benchmarking hos den mest framstående aktören. Det skulle kunna bilda ett bra underlag om man vill ligga i framkant och denna uppfattning delas av oss som är ansvariga för programmet. I bilaga 2 finns en överblick över söktryck och betygssnitt för sist antagen till de program vi identifierat som relevanta att jämföra mot. Vilka studenter läser programmet och vad får de för jobb Från att under tidigare år ha haft en övervikt åt manliga studenter har vi de senaste fyra åren erhållit en relativt jämn könsfördelning på programmet med viss variation åt bägge håll år för år. Åldersstrukturen är likartad våra övriga program, för 2015 något äldre (se bilaga 4). Vad gäller geografiskt ursprung har vi ett likartat mönster för alla våra program (till viss del undantaget IBP). En trend mot ökad regional rekrytering kan skönjas och här bör man fundera över möjliga orsaker till detta och framtida konsekvenser om trenden fortsätter. (se bilaga 4). Inslag med särskild betydelse Samverkan På grundläggande nivå (1-30 och 30-60) sker samverkan i begränsad form, mestadels som gästföreläsningar och studiebesök. Ämnet företagsekonomi omfattar dock naturligt betydande inslag med koppling till organisationer och företag såsom casearbeten, föreläsningsdiskussioner och seminarieunderlag. Dessa inslag innebär dock inte med automatik att studenterna har kontakt med företag och/eller att dessa är medvetna om att de utgör underlag för studier av studenter vid Handelshögskolan. Samtliga studenter som läser något av civilekonomprogrammen har möjlighet att genomföra praktik inom ramen för programmet. Praktikkursen är valfri, men en stor andel av våra studenter väljer denna kurs. Inom ramen för denna kurs genomför

3 studenterna exempelvis projekt och utredningar vid olika företag och organisationer och utbyte av kunskaper är en viktig del av kursen. På avancerad nivå, termin 7 för civilekonomprogrammen, finns det på tre av fem fördjupningar kursmoment med tydliga samverkansinslag. Studenterna skriver på uppdrag av företag och organisationer exempelvis marknads- och affärsutvecklingsplaner och presenterar sina resultat för ansvariga vid respektive verksamhet. Handelshögskolans studentförening (HHUS) arrangerar enskilt eller tillsammans med andra aktiviteter som innebär samverkan med företag och organisationer. Ett sådant exempel är KPMG case competition där studenter löser ett praktikfall och presenterar förslag inför en jury. Ett annat är temadagar som studenterna anordnar tillsammans med näringsliv och samhälle, exempelvis med fokus på logistik och hållbarhet. Handelshögskolan stöttar och uppmuntrar studenterna att engagera sig i och aktivt delta i den här typen av aktiviteter. Särskilt för utmärkande för det samarbete som förekommer inom HLP är den tidigare nämnda Externa programkommittén som beskrivs senare. Dessutom finns en aktiv studentförening benämnd YSCP som t.ex. samarbetar med en sammanslutning vilken företräder företag i detta område, SILF. Studentgruppen driver ett framgångsrikt samarbete inom logistikområdet vilket resulterar i en årlig temaeftermiddag med inbjudna företag. Den genomförs en eftermiddag för studenterna på Campus. Samma grupp driver en även Handelsdag med liknande upplägg som ett årligt event under vårterminen. YSCP har även genomfört ett antal studiebesök på lokala företag genom åren. Hållbar utveckling Handelshögskolans mission präglas av en strävan efter att bidra till samhället och individers utveckling genom en orientering mot hållbar utveckling. Det innebär bland annat att utbildningen ska stimulera till självständigt tänkande och proaktivt förhållningssätt rörande hållbar utveckling. Det är i länkning till denna mission som lokala examensmål för civilekonomprogrammen utvecklats och implementeringen i programmens aktiviteter pågår. Handelshögskolan är sedan 2015 miljöcertifierad (ISO14001). Organisering och ledning av programmet Programmet behandlas i ett gemensamt programråd för samtliga fyra CE-program där Handelshögskolans studierektor för kvalitetsarbete är ordförande. Övriga ledamöter är studierektorerna för företagsekonomi, statistik och nationalekonomi, programsamordnarna och programvägledarna för de fyra programmen samt en

4 studentrepresentant för respektive program (IBP, CEP, SMP, HLP), en representant från vardera juridiska institutionen, institutionen för geografi och ekonomisk historia, och psykologi/sociologi, en ämnesstudievägledare från företagsekonomi samt en programsekreterare. Programråden sammanträder två till tre gånger per termin och hanterar frågor kring utvecklingsarbete och länkning till Handelshögskolans strategiska mål (mission), samt kursvärderingar för programgemensamma kurser. Till respektive program hör dessutom en programkommitté som består av programsamordnare, programvägledare, studeranderepresentanter från samtliga årgångar och studentföreningen HHUS utbildningsbevakare. Programsamordnaren är ordförande. I programkommittén diskuteras programspecifika kurser och när det finns behov medverkar lärarrepresentanter. I programkommittén fokuseras studenternas uppfattningar om utbildningen, kurser och kursmoment. Programkommittén sammanträder två gånger per termin mellan programråden. Programsamordnaren ansvarar för informationsflödet mellan kommitté och programråd. Kursråd. Information från kursnivå når programkommitté och programråd genom kursvärderingar, men också genom de kursråd som finns framför allt för grundläggande nivå (1-30, 31-60). Programsamordnaren är ordförande för kursråd kopplat till sitt program. I kursråden ingår studerande- och lärarrepresentanter. Syftet med kursråden är formativ utvärdering av pågående moment och summativ utvärdering av genomförda moment. Den summativa utväderingen omfattar även lärares sammanställning av åtgärder och/eller utveckling som resultat av kursvärdering. Det finns en programkommitté som är ett unikt inslag för HLP programmet. Den inrättades redan från start och som ett resultat av att programmet initierades från och utvecklades i samarbete med näringslivet. Det består av sex externa ledamöter vilka representerar de två områdena handel och logistik. De är tillsatta med avsikt att vara behjälpliga med att uppdatera utbildningen så att den motsvarar dagens och morgondagens krav från det näringsliv studenterna efter avslutad utbildning har för avsikt att verka inom. Nyckeltal Tabellerna presenteras i bilaga 1. Resultaten från de olika uppföljningsparametrarna har legat stabilt under de senaste åren. Söktrycket har legat kring 60 förstahandssökande på de 30 platserna. En

5 intressant förändring detta år är att andelen sökande från länet har ökat från 40 till 70 procent och det kan finnas skäl att utreda vilka anledningar som ligger bakom utvecklingen att färre studenter ansluter från övriga landet. Eftersom konkurrerande universitet numer har program med har högre antagningspoäng på sina studenter kan det finnas anledning till reflektioner över anledningar till denna utveckling. Det totala söktrycket visar hur välkänt vårt program bland studenterna och här märks en svagt positiv trend under de senaste fem åren. En annan faktor som kan vara intressant att följa är studenternas genomströmning, men tyvärr bli det i praktiken ett stubbigt mått pga. svårigheter att följa upp detta på individnivå. Nulägesanalysen visar att medvetenheten och intresset för programmet är stabilt eller svagt stigande. En frågeställning som ger anledning till reflektion och ytterligare utredning är att en snabb undersökning av en våra starkare konkurrenter visar att de numer har studenter med högre antagningsbetyg och lägre andel lokal rekrytering. Detta ger anledning att göra en fördjupad konkurrent analys. Dessutom är frågeställningen om var de får anställning efter utbildning aktuell och vi bör inom programmet initiera ett utvecklingsarbete för att säkerställa strukturer så att denna information finns tillgänglig. Del 2: Programmets upplägg och säkring av examensmål - År 1: Företagsekonomi A och B. - A består av: - 1. Introduktion till handel och logistik - 2. Marknadsföring - 3. Organisation - 4. Ledarskap - B består av: - 1. Ekonomisk styrning - 2. Finansiering och Riskhantering - 3. Entreprenörskap - 4. Vetenskaplig metod - År 2: Statistik. Juridik. Nationalekonomi, Logistik - År 3: Ekonomisk Geografi, Företagsekonomi C. Valfria studier, t.ex. möjlighet till utlandsstudier/praktik. - År 4: Fördjupningskurser inom företagsekonomi och arbete. De fyra civilekonomprogrammen har gemensamma nationella examensmål. Ett mål som skiljer civilekonomexamen från generella examina är målet om att studenterna ska visa insikt i ledarskapets betydelse. I de nationella examensmålen uttrycks också vikten av att studenterna ska kunna använda sin kunskap och förståelse samt

6 färdigheter och förmågor och ge praktiska rekommendationer till relevanta intressenter. De nationella examensmålen kompletteras med lokala examensmål där några är gemensamma för de fyra inriktningarna och några är direkt relaterade till specialiseringen. Målen relaterar dels till förmågor och färdigheter som anses viktiga för en ekonomstudent, dels till Handelshögskolans mission om att utbilda studenter med en tydlig hållbarhetsorientering. De lokala examensmålen reviderades 2014 och implementeras i programmen hösten Säkring av examensmål (kommentarer till matrisen) Analysen av länkningen mellan förväntade studieresultat och nationella examensmål har gjorts utifrån de nedskrivna förväntade studieresultaten. Således har varje enskilt kursmoments upplägg, eller träning av generiska kompetenser inte tagits med i beaktning när länkningen och säkringen till de nationella examensmålen gjorts. I bilaga presenteras en matris som visar på hur de nationella examensmålen för civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik uppfylls. Matrisen omfattar förväntade studieresultat för de kurser som är obligatoriska för programmet Det framgår av den bifogade bilagan att man kan överväga om det räcker med den nuvarande styrningen av länkningen mellan nationella och lokala mål liksom det sätt vilket säkringen av examensmålen är organiserat. Det kan finnas anledning att överväga om den är tillfredställande och om så inte är fallet vad som kan vara ett bättre alternativ. En utvärdering visar att det i dagsläget är några nationella mål som är mer betonade i FSR och andra har en mer undanskymd plats och har betonats mindre i FSR. Det är särskilt tydligt hur nationella mål som behandlar värdering och förhållningssätt inte utmärks i de explicita målformuleringarna på lokal nivå. Det framkommer med all tydlighet att det finns anledning att göra en fördjupa analys och reflektera över ett åtgärdsbatteri som syftar till förbättring av detta förhållande. Man ska även vara medveten om att dessa mål kanske uppfylls i den dagliga driften på kursen och eventuellt ingår i mer allmänt hållna i delarna av kursbeskrivningarna. Denna reflektion landar således i ett konstaterande att vissa nationella mål inte avspeglas på lokal nivå i önskvärd utsträckning, och att här finns en förbättringspotential. Frågan om målen behandlas mer i vardagsarbetet än vid jämförelse mellan de målen på de två nivåerna är omöjligt och i dagsläget ointressant att utreda.

7 Bedömning av examensmål Med hjälp av matrisen analyseras hur väl förväntade studieresultat på kursnivå möter examensmålen. Dock säger inte detta något om hur väl studenterna möter målen. Vid Handelshögskolan har en sådan bedömning genomförts. Handelshögskolan implementerar under 2015 ett kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå. Syftet med systemet är att stödja studenternas lärande, genom en konstruktiv länkning och en tydlig logik mellan examensmål, förväntade studieresultat på kurs- och momentnivå, lärandeaktiviteter och examination. Ett mål med Handelshögskolans kvalitetssystem är att det ska kunna ligga till grund för dialog mellan individer och grupper om kvalitet och kvalitetsutveckling och om vad som stödjer studenternas lärande. En process i kvalitetssystemet handlar om att säkerställa att studenterna når de mål som finns för programmen, nationella och lokala examensmål. Detta arbete kan ses som en fortsättning på matrisen vars syfte är att identifiera länkning mellan examensmål och FSR. Bedömningskommittén för civilekonomprogrammen består av erfarna lärare med betydande pedagogisk erfarenhet. I samråd med programrådet har fyra programmål valts ut för bedömning; kritiskt analytiskt tänkande, kommunikativ förmåga, hållbarhet och etik samt ledarskap. De tre förstnämnda har bedömts under augusti och september 2015 med utgångspunkt i examensarbeten och individuella skriftliga huvudoppositioner. Vid bedömningen har särskilda bedömningsmallar som direkt bygger på examensmålen använts. De ska således inte jämföras med de bedömningsmallar som använts på kursen för att sätta betyg och som varit direkt relaterade till kursens förväntade studieresultat. Resultat av bedömningen för samtliga fyra civilekonomprogram Resultaten av bedömningen visar att överlag når studenterna de utvalda programmålen väl. Dock finns det några generella förbättringsområden, för samtliga civilekonomprogram, och några som är mer specifika. Generella förbättringsområden Programmålet Kritiskt analytiskt tänkande har bland annat bedömts med indikatorer som handlar om studenternas förmåga att sätta resultat i ett sammanhang och att diskutera implikationer av studien. Dessa resultat kan förbättras. Kommunikativ förmåga behöver stärkas framför allt vad det gäller indikatorn tydlighet i argumentation och ställningstaganden Programmen verkar inte förbereda studenterna tillräckligt väl för att de ska nå målet Hållbarhet och etik.

8 Resultaten av bedömningarna diskuteras i programråd och programkommittéer och leder, om det anses relevant, till förslag på åtgärder för verksamhetsåret Del 3: Programutvärdering I slutet av vårterminen 2015 genomfördes en webbaserad utvärdering av Handelshögskolans samtliga civilekonomprogram. I webbenkäten, som besvarades av studenter som förväntas ta examen vårterminen 2015, ställdes frågor om bland annat utbildningens innehåll relativt examensmål, programmets utformning, genomförande och innehåll, men även om studieadministration och studiemiljö. Utvärderingen bestod av två separata delar där olika metoder användes. Den en var i form av en enkät och den andra genomfördes som ett muntligt diskussionsseminarium. Svarsfrekvensen på enkäten var cirka 50 procent och en liknande andel var närvarade vid seminariet. Enkätfrågorna avspeglade examensmålen viket innebär både styrkor och svårigheter vid analys av resultatet. Om man emellertid sammanväger resultatet av de två utvärderingarna blir de mest framträdande synpunkterna att man har fått med sig mer teoretiska inslag av utbildningen som de ofta uppskattade än praktiska. Det framkom att studenterna gärna såg att deras utbildning skulle innehåll en större betoning på praktiska inslag i framtiden, t.ex. datoranvändning (excel), applicerbara övningar inom affärssystem och elektronisk handel, osv.. Detta föranleder oss som ansvariga för programmet att överväga att initiera diskussioner med respektive institutioner och sektioner angående balansen mellan och kvalitén på de två olika delarna. Dessutom framkom det synpunkter om att det var en alltför svag anpassning till det perspektiv som HLP programstudenterna gärna vill få belysta. Dessa åsikter relaterar främst till de kurser som läses tillsammans med andra program. Det gäller framförallt vid samläsning med SMP och Industriell ekonomi. I fallet med samläsning med SMP vill studenterna gärna se hur det allmänt hållna kursinnehållet kopplades mer HLP i kursupplägg och vid genomförande av föreläsningar och av innehållet vid olika seminarier. Studenterna ser gärna en ökning av kvantitativa inslag inom företagsekonomi önskvärt eftersom logistikområdet ofta präglas av fokus på optimering och effektivisering. I fallet med samläsning med Industriell ekonomi handlar det dels om positionering vad gäller efterfrågestyrd kontra produktionsstyrd logistik men framförallt att hantera det faktum att Industriell ekonomi hunnit längre i sin utbildning när de deltar i samma kurser som HLP. Mindre arbeten genom att nyttja relevanta case i undervisningen föredras framför stora grupparbeten av den anledningen och att man medvetet styr mot en mix inom grupperna när det gäller representation från de olika programmen. Detta föranleder också ett övervägande om det bör initieras diskussioner med respektive sektioner för att säkerställa att relevant hänsyn tas till progression i studenternas lärande i dessa avseende.

9 Del 4: Verksamhetsåret 2014/2015. En uppföljning av föregående års verksamhetsplan visar att de lokala examensmålen har länkats till programmets olika kurser. Vidare har bedömningskommitténs utvärdering av efterlevnad av examensmålen genomförts och presenterats (se avsnitt 2). Den skriftliga rapporten är dock än så länge ett internt utkast. Under det gånga fanns det ett antal förslagna åtgärder. Aktiviteterna innebar att förändringar som fanns i den verksamhetsplan som var lagd genomfördes. Det innebar att de nya examensmålen implementerades liksom den nya kursen i Inköp och dessutom har en förändring av ledarkursen har initierats. Kerstin Nilsson valde att avsluta sitt engagemang inom programmet och har avgått som programansvarig. En ny programansvarig har utsetts fr.o.m. 1/7 2015, Ph. D Erik Lindberg. Del 5: Verksamhetsplan 2016 Näringslivskoppling och framtida yrkesliv Programutvärderingar har visat att studenterna efterfrågar mer information och inspiration från näringsliv och samhälle i samband med viktiga val inom programmet. Under 2016 kan programsamordnare arbeta tillsammans med programvägledare och karriärservice och ta fram en plan för detta skulle kunna genomföras så att det blir ett utbyte mellan studenter och externa intressenter som bidrar till att studenterna kan göra sina val. Under 2015/2016 introduceras delvis nya aktiviteter inom ramen för Handelshögskolans karriärcenter. Programsamordnarna bevakar så att dessa också har fokus på de olika programmens inriktningar. Länkning till programmål Under 2015 implementerades förväntade studieresultat relaterade till hållbarhet, ansvar, etik och ansvarsfullhet på framför allt grundläggande nivå inom företagsekonomi, statistik och nationalekonomi. Dessa FSR har tydliga länkningar till de nya programmålen och till Handelshögskolans mission. Under nästa verksamhetsår sker dels en uppföljning av lärandeaktiviter kopplade till FSR, dels en diskussion och analys av progression inom ramen för respektive program. Omvärldsanalys och benchmarking Inför det kommande året kommer en omvärldsanalys och en benchmarking att initieras liksom en diskussion om hur väl programstudenternas speciella perspektiv tas till vara främst under de två första åren. I förekommande fall utreda och skapa

10 förslag på hur så skulle kunna ske. Resultatet ska avslutningsvis dokumenteras och presenteras för såväl studenter, berörda sektioner eller institutioner som programkommitté för att erhålla feedback innan det presenteras offentligt. Koppling program och kompetens Det finns anledning att även initiera en utredning över vilken kompetens undervisande personal har ur ett programspecifikt perspektiv och främst inriktat mot handel. Dessutom bör det initieras diskussioner hur man kan utveckla den om den inte anses matcha ambitionerna med programmet. Jobb efter studier Slutligen bör arbetet med att säkerställa information om var i näringslivet studenterna från programmet får sina första anställningar intensifieras och helst genomföras. Uppföljning av jobb finns i dagsläget inte upparbetat i någon enkät så det är något som måste göras på individnivå och kräver ytterligare bearbetning. Det finns i nuläget ett tunt underlag för Kull H07, men där det kan visar sig att relativt många har fått anställning inom logistikinriktade yrkesroller alternativt inom handel. Tanken är att vi ska skapa strukturer för att kunna fortsätta uppföljningen för efterkommande kullar och att få en bättre överblick. Detta arbete bör kunna genomföras under kommande år. Del 6: Sammanfattande analys Programmet framstår som stabilt, men det som tidigare innebar en tydlig positionering mot marknaden och konkurrenterna har med tiden blivit lite otydligare. Programmet har många starka inslag som uppskattas av studenterna och främst med avseende på de teoretiska inslagen. Studenterna efterlyser praktiska inslag som är mer inriktade mot framtida arbetsuppgifter och det finns dessutom en tendens som vittnar om att programmet tappar andelar från den nationella rekryteringsbasen till fördel för den lokala och regionala. Vi ser det inte odelat positivt att andelen studenter från Västerbotten ökar. Det kan vara en indikation på att konkurrenssituationen har hårdnat och att många av de studenter som finns i södra delarna av landet väljer andra utbildningsanordnare. En annan aspekt som berörts är den osäkerhet som råder om den progression som är så viktig för studenternas läsprocess. Det skulle vara fördelaktigt om det kunde göras en mer ingående utredning över denna problemställning och då ta hänsyn till både målformuleringar, kursinnehåll och examinationer och eventuellt driva utredningen ända fram till den slutpunkt som formulerande av frågor vid examinationer innebär.

11 I ett framtidsperspektiv skulle bilden av dagens situation för programmet klarna med en omvärldsanalys och även genom att utföra en mer riktad typ benchmarking. Dessa åtgärder skull utgöra ett bra underlag för att återigen positionera programmet gentemot andra utbildningsanordnare. Vi ser i framtiden behov av en mindre uppdatering av programmet och här utgör programkommittén en bra samarbetspartner, men en viktig aspekt som inte berörts är hur vi ska kunna hålla tillräckligt hög kvalité på den personal som finns och som kommer att bli rekryterad till programmet. Ett program med en tydlig inriktning ställer krav på att den både är designad mot näringslivets krav, men även att den drivs med den kompetens och aktualitet det dagliga genomförandet förutsätter. Vi har för närvarande en professur inriktad mot logistikdelen, men det kan vara intressant att notera avsaknad av toppkompetens inom området Handel. Ett framgångsrikt program bör givetvis se över målkongruens, aktualitet och kvalitetssäkring av den befintliga driften, men man ska inte heller ducka för det behov ett framgångsrikt program har av att bygga upp och säkerställa att det finns personal med hög kompetens inom de två huvudområden som kännetecknar programmet.

12 VB/VP för utbildningsprogram: nyckeltal Civilekonomprogrammet inriktning Handel och Logistik (SYHAL) Nyckeltal antagning 1 Programstart: Innevarande år 2015 Föregående år 2014 Då förgående år 2013 Antal nybörjarplatser (enl budget) Antal förstahandssökande Antal förstahandssökande per plats 1,9 1,9 1,9 Antal antagna urval 2 (inkl ev reserver) Antal registrerade nybörjar- studenter (efter 3 veckor): Totalt: Män: Kvinnor: Nyckeltal genomströmning Examen: Innevarande år (Kull H11) ** Föregående år (Kull H10) Då föregående år (Kull H09) Antal registrerade nybörjar- studenter (efter 3 veckor) 2 Totalt: Män: Kvinnor: Antal som tagit yrkesexamen 240hp inom perioden 1/1-31/12 efter 3,5-4,5 år. Totalt: Män: Kvinnor: Genomströmning (%) Totalt: Män: Kvinnor: 34% 36% 31% 42% 27% 63% 41% 38% 44% ** (hittills 27/10) 1 Här anges siffrorna för innevarande samt föregående år. 2 Här anges antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan.

13 Bilaga 2 Utbildningens namn Univ/högskola Totalt antal sökande 1:a handssökande Detaljhandel och Service Management, Linné Linnéuniversitetet Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Umeå universitet Logistik och ekonomi, Södertörn Södertörns högskola Kandidatprogram i Service Management, Retail Management, Lund Lunds universitet Handelshögskolans logistikprogram, Göteborg Göteborgs universitet Handelshögskolan i Stockholm, kandidatprogram i Retail Handelshögskolan i Management, Stockholm

14 Bilaga 2

15 Bilaga 4 Ursprung HLP 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% % (Stockholm) 200 (Malmöregionen) 300 (Halmstad/Kalmar) 400 (Göteborgsregionen) 500 (Borås/Jönköping/Linköping) 600 (Norrköping/Karlstad) 700 (Örebro/Uppsala/Falun) 800 (Gävle/Sundsvall/Östersund) 900 (Västerbotten/Norrbotten) Finland/Norge Ursprung studenter (%) HLP Åldersstruktur nya studenter Civilekonomprogram % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% HLP CEP SMP IBP 27 år och äldre: 26 år: 25 år: 24 år: 23 år: 22 år: 21 år: 20 år: 19 år: 18 år:

16 Bilaga 4 Betyg sist antagen 19, ,5 Axelrubrik 18 17, ,1 17,28 17, ,1 17,7 CEP Betyg sist antagen B1 HLP Betyg sist antagen B1 SMP Betyg sist antagen B1 IBP Betyg sist antagen B1 16,

17 Samhällsvetenskapliga fakulteten Bilaga 3 Handelshögskolan vid Umeå universitet Civilekonomprogram med inriktning mot Handel och Logistik Erik Lindberg Nationella examensmål för Civilekonomexamen: Kunskap och förståelse För civilekonomexamen skall studenten 1. visa kunskap om det valda ekonomiområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, 2. visa såväl brett kunnande inom det ekonomiska området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av det valda ekonomiområdet, 3. visa fördjupad kunskap om teori och metod inom det valda ekonomiområdet, och 4. visa kunskap om relevanta nationella och internationella regelsystem av betydelse för det valda ekonomiområdet. Färdighet och förmåga För civilekonomexamen skall studenten 5. visa förmåga att integrera kunskap samt att med ekonomiska perspektiv analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, 6. visa förmåga att självständigt identifiera och formulera ekonomiska frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, 7. visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper i såväl nationella som internationella sammanhang, och 8. visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilekonomexamen skall studenten 9. visa förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, 10. visa insikt i ledarskapets betydelse och dess utövning, och 11. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sikompetens.

18 Samhällsvetenskapliga fakulteten Bilaga 3 Handelshögskolan vid Umeå universitet Civilekonomprogram med inriktning mot Handel och Logistik Erik Lindberg Nationella examensmål för: Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handel och Logistik Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt mål 1 mål 2 mål 3 mål 4 mål 5 mål 6 mål 7 mål 8 mål 9 mål 10 mål 11 Termin 1 Företagsekonomi A 30 hp Kurskod 2FE011 Mom 1 FSR 1 Mom2 Mom 1 FSR 2 Mom 2 Mom 1 FSR 3,4,5 Mom 2 FSR 1,2,5 Mom 3 FSR 1 Mom 4 FSR 1 FSR 3,4 Mom 3 FSR 3 Mom 4 FSR 2 Mom 3 Genm 1 Mom 3 Genm 2 Mom 4 FSR 4 Mom 3 FSR 9 FSR 6 Mom 3 FSR 2 Mom 4 FSR 3 Mom 4 FSR 3 Termin 2 Företagsekonomi B 30 hp Kurskod 2FE104 Mom 1 FSR 1 Mom 2 FSR 1,2,5 Mom 3 FSR 3 Mom 1 FSR 2,3 Mom 2 FSR 4,7 Mom 3 Mom 1 FSR 4 Mom 2 FSR 3 Mom 3 Mom 3 Mom 3 Mom 2 FSR 6 FSR 1,2 FSR 3,7 FSR 6 FSR 4 FSR 5

19 Samhällsvetenskapliga fakulteten Bilaga 3 Handelshögskolan vid Umeå universitet Civilekonomprogram med inriktning mot Handel och Logistik Erik Lindberg Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt mål 1 mål 2 mål 3 mål 4 mål 5 mål 6 mål 7 mål 8 mål 9 mål 10 mål 11 Termin 2 forts. Mom 4 Mom 4 Mom 4 Mom 4 Mom 4 Mom 4 Mom 4 Mom 4 FSR 1 FSR 2,4 FSR FSR 5, FSR 6 FSR FSR 3,8 FSR 8 Termin 3 Statistik A1 15 hp Kurskod 2ST005 Termin 3 Juridisk översiktskurs 15 hp Kurskod 2 RV002 Termin 4 Nationalekonomi A hp Kurskod 2 NE037 Termin 4 Logistik och Supply Chain Management 7,5 hp Kurskod 2 FE189 FSR 1,2 FSR 4 FSR 6,7 FSR 8 FSR 3,5,10 FSR 1 FSR 2,3,4 FSR 5 FSR 6 FSR 4,5 FSR 3 FSR 1 FSR 1 FSR 3 FSR 4,6,7 FSR 5 FSR 2

20 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt mål 1 mål 2 mål 3 mål 4 mål 5 mål 6 mål 7 mål 8 mål 9 mål 10 mål 11 Termin 4 Statistik med inriktning mot logistik 7,5 hp Kurskod 2 ST034 Termin 5 Ekonomisk Geografi med inriktning mot handel och lokalisering 7,5 hp Kurskod 2KG050 Termin 5 Försäljning 22,5 hp Kurskod 2FE135 FSR 2 FSR 7 FSR 1,3,4,5,6 FSR 1,2 FSR 3,4 Mom 1 FSR 1 Mom 2 FSR 3,4 Mom 1 FSR 2,4 Mom 2 FSR 1,2 Mom 1 FSR 3 Mom 2 FSR 5,6 Mom 3 FSR 4 Mom 3 FSR 1 Mom 3 FSR 2,3,5

21 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt mål 1 mål 2 mål 3 mål 4 mål 5 mål 6 mål 7 mål 8 mål 9 mål 10 mål 11 Termin 6 Valbara kurser/ praktik/utlandsstudier 30 hp Termin 7 Specialisering 30 hp Termin 8 arbete i företagsekonomi 30 hp Kurskod2 FE151 FSR 1,5 FSR 1 FSR 1,7 FSR 3,6 FSR 2,6 FSR 8,9,11 FSR 3,4,5,7 FSR 10 FSR 11

22 Förväntade studieresultat för hela programmet Termin 1 Företagsekonomi A45 2FE011 Moment 1: Introduktion till handel och logistik Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment ska den studerande kunna: 1. Förklara detaljhandelsföretagens förutsättningar 2. förklara huvudsakliga utvecklingslinjer inom detaljhandeln 3. förklara och analysera handelsföretags strategiska planering 4. förklara och analysera företags logistiksystem 5. förklara hur företag kan utveckla sin logistik för att skapa ökad konkurrenskraft i form av kostnadseffektivitet och ökad kundservice Moment 2: Marknadsföring Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment ska den studerande kunna: 1. Förklara vad en omvärldsanalys innefattar och exemplifiera hur faktorer i organisationers marknadsmiljö påverkar marknadsföringsbeslut 2. Förklara och exemplifiera övergripande strategiska begrepp inom marknadsföring 3. Identifiera, analysera och fatta beslut om lämpliga strategier utifrån omvärldsanalys och organisationers interna förutsättningar 4. Förklara, analysera och fatta beslut om de olika verktygen i marknadsföringsmixen 5. Redogöra för olika kommunikationskanalers för- och nackdelar samt relatera dem till val av strategier och beslut inom marknadsföringsmixen 6. Förklara och kritiskt diskutera marknadsföring utifrån etik, hållbarhet och CSR Moment 3: Organisation Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment ska den studerande kunna: 1. Förklara vad en organisation är, samt hur organisationens funktioner är integrerade, 2. Förklara och diskutera hur och varför ledning av individer har betydelse för en organisation, 3. Beskriva och analysera orsaken för, och ledningen av, förändrings- och innovationsprocesser, 4. Förklara och kritiskt granska organisationens roll och ansvar att agera på ett etiskt och hållbart sätt. Generiska lärandemål - Momentets upplägg ger möjligheter till, och ställer krav på utvecklande av förmågan att: 1. arbeta i grupp såväl som självständigt under givna tidsramar mot ett givet mål 2. presentera och diskutera egna ståndpunkter och material samt diskutera andras material och ståndpunkter

23 Moment 4: Ledarskap Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment ska den studerande kunna: 1. Definiera, beskriva och jämföra centrala begrepp inom ledarskapsområdet, 2. Kritiskt och konstruktivt analysera och utvärdera ledarskapsprocesser i specifika ledarskapssituationer 1, 3. Reflektera över egna egenskaper och färdigheter för ledning av arbetsgrupper, avdelningar och enheter inom organisationer, 4. presentera och argumentera för egna analyser, tolkningar och ställningstaganden. Termin 2 Företagsekonomi B71-2FE104 Moment 1: Ekonomisk styrning Förväntat studieresultat - Efter genomgånget moment ska den studerande kunna: 1. Redogöra för hur en företagsledning kan planera, styra och kontrollera verksamheter inom tjänsteföretag liksom inom handelsföretag 2. Beräkna ekonomiska kalkyler och med dessa som utgångspunkt dra slutsatser om olika handlingsalternativ 3. Ha grundläggande färdigheter i löpande redovisning från bokföring till att utföra ett enklare bokslut med hjälp av BAS-planen 4. Analysera och presentera en lösning på ett mindre företagsekonomiskt problem. Moment 2: Finansiering och Riskhantering Förväntat studieresultat - Efter genomgånget moment ska den studerande kunna: 1. analysera ett företags lönsamhet, soliditet, likviditet och kassaflöden. 2. använda sig av företags- och räkenskapsanalys som hjälpmedel för styrning av företag samt för att analysera konkurrenter, kunder och andra intressenter 3. utföra investeringskalkyler och använda dem som underlag för beslut avseende investeringar i anläggningstillgångar 4. tillämpa olika metoder för hantering och kontroll av rörelsekapital, d.v.s. likvida medel, kundfordringar och lager 5. känna till olika möjligheter som företag har för att anskaffa kapital till sin verksamhet 6. argumentera för miljöaspekters betydelse för företagets avkastning och risk 7. visa förståelse för hur affärssystem kan användas för uppföljning av verksamheter och som beslutsunderlag 1 Lokalt mål nummer 3

24 Moment 3: Entreprenörskap Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna: 1. beskriva och analysera den entreprenöriella processen och det entreprenöriella perspektivitet i affärsverksamheter 2. ta initiativ och självständigt utveckla en affärsidé samt tillämpa tidigare förvärvade företagsekonomiska kunskaper inklusive hållbarhetsfrågor för att konkretisera idén i en skiss till affärsplan 3. använda entreprenörskapsfältets huvudsakliga informationsresurser 4. argumentera för och sälja in en affärsidé 5. välja, analysera och tillämpa information från affärssystem i affärsutvecklingsbeslut 6. beskriva och analysera sambanden mellan kreativitet, entreprenörskap, nyföretagande och tillväxt 7. analysera information och föreslå strategiska beslut i en organisation som driver innovation och entreprenörskap Moment 4: Vetenskaplig Metod Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna: 1. redogöra för de vetenskapsteoretiska huvudströmningarna och förklara hur olika värderingar och perspektiv påverkar kunskapsprocessen 2. redogöra för kvalitativa och kvantitativa metoders egenskaper och värdera olika metoders användbarhet för skilda typer av problem 3. självständigt söka, kritiskt värdera och använda olika typer av information 4. visa kunskap och förståelse för hur texter korrekt sammanfattas, citeras, parafraseras, och vad som är plagiat 5. argumentera för ett valt problem, ansatser och tillvägagångssätt samt analysera ett empiriskt och teoretiskt material 6. kritiskt granska andra vetenskapliga arbeten utifrån olika perspektiv 7. planera, designa och genomföra en vetenskaplig studie inom givna tidsramar och göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter

25 Termin 3 Statistik A1-2ST005 Förväntade studieresultat - Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: Redogöra för de grundläggande stegen i en statistisk undersökning, 1. Redogöra för den grundläggande statistiska terminologi som är relevant för respek tive moment i kursen, 2. Tillämpa statistiska metoder såsom punktskattning, konfidensintervall samt hypotes prövning, 3. Tolka erhållna statistiska resultat och sätta dem i sitt sammanhang, 4. Genomföra sambandsanalyser i form av enkla och multipla linjära regressionsana lyser, 5. Utifrån frågeställning och typ av data välja lämpliga statistiska analysmetoder bland dem som kursen behandlar, 6. Genomföra en enkätundersökning, 7. Skriftligt och muntligt redovisa resultat av genomförda statistiska undersök ningar, 8. Kritiskt granska ett statistiskt arbete 2 9. Använda relevant programvara för bearbetning, analys och presentation av data material, Juridisk översiktskurs med inriktning mot handel och logistik 2RV002 Förväntade studieresultat - Studenten ska efter kursen: 1. Kunna särskilja ett rättssystem från andra normerande system, 2. Förstå huvuddragen i det svenska rättssystemet och kunna särskilja dess civilrättsliga del från den offentligrättsliga, samt ha grundläggande kunskaper om det svenska rättssystemets förhållande till EU-rätten, 3. Kunna och förstå rättsordningens olika medel för att reglera förhållandet mellan individer, grupper, företag och organisationer, 4. Ha kunskap om de centrala delarna av rättssystemet som aktualiseras vid arbete inom tjänstesektorn, 5. Självständigt och i grupp kunna tillämpa rättsvetenskaplig metod inbegripet att ta fram och kunna tolka relevanta rättskällor samt inom givna tidsramar kunna identifiera, formulera och lösa enklare juridiska problem inom främst civilrätten, 6. Ha förmåga att såväl självständigt som i grupp i olika sammanhang muntligen och skriftligen redogöra för och kunna diskutera rättsligt material, rättsliga problem och deras lösningar i förhållande till olika grupper och därvid också kunna föra juridisk argumentation för och emot olika lösningar på problem. 2 Lokalt mål nummer 3

26 Termin 4: Nationalekonomi A1o - 2NE037 Förväntade studieresultat - Efter avslutat moment skall den studerande: 1. kunna tillämpa ekonomisk teori på aktuella problem, 2. ha förmåga till kritisk analys av ekonomiska förhållanden och utvecklingstendenser, 3. kunna använda adekvata analysverktyg på ekonomiska problem. För detta ändamål skall den studerande: 4. ha grundläggande kunskaper i ekonomisk teori, 5. ha god orientering om olika ekonomiska analysverktyg och begrepp. Logistik och Supply Chain Management - 2FE189 Förväntade studieresultat - Efter avslutat moment skall den studerande: management 1. Kalkylera utifrån olika logistiska beräkningsmodeller 2. Analysera den inverkan den ökande globaliseringen och krav på företags ansvarstagande har på företags logistikflöden 3. Kartlägga, analysera och utveckla företags logistikflöden 4. Diskutera och tillämpa olika teorier och modeller inom inköp och logistik 5. Diskutera och analysera övergången mot efterfrågestyrd logistik och hur företag hanterar sina logistikflöden. 6. Identifiera, problematisera, analysera, strukturera samt presentera lösningar på logistiska problem 7. Använda affärssystem som beslutstöd och som verktyg i en synkronisering och integration av företagens logistikssystem Statistik med inriktning mot logistik - 2STO34 Förväntade studieresultat - Efter avslutat moment skall den studerande: 1. kunna strukturera och lösa ett beslutsproblem i situationer under osäkerhet och risk 2. kunna prognostisera framtida efterfrågan genom att tillämpa vissa statistiska metoder, 3. kunna tillämpa metoder för lagerstyrning då utbud och efterfrågan varierar på ett slumpmässigt sätt, ha grundläggande kunskaper i ekonomisk teori, 4. ha kännedom om hur köteori kan tillämpas för att balansera önskvärd servicenivå mot kostnaden att ge denna service, 5. ha kännedom om simulering som metod för att efterlikna verkliga systembeteenden. 6. ha kännedom om i vilka sammanhang och hur multivariata analysmetoder kan användas.

27 Termin 5 Ekonomisk geografi med inriktning mot handel och lokalisering -2KG050 Förväntade studieresultat - Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: 1. kunna redogöra för de grundläggande teorier och begrepp inom ekonomisk geografi som behandlas under kursen 2. kunna förklara och exemplifiera hur ekonomisk-geografiska processer på global, nationell, regional och lokal nivå påverkar handelns förutsättningar, 3. kunna applicera ekonomisk-geografiska teorier på lokaliseringsmönster och näringslivets internationalisering, 4. kunna förklara och exemplifiera hur olika mobilitetsformer påverkar handelns geografiska struktur samt kund- och varuflöden. Försäljning C 2 FE135 Moment 1: Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna: 1. föreslå hur olika försäljningsprocesser kan utformas beroende av kontext 2. beskriva, tolka och sätta samman teorier och modeller rörande försäljningsstrategier 3. analysera och reflektera över hur försäljningsprocesser organiseras och leds, samt skapa egna trovärdiga försäljningsstrategier 4. analysera och reflektera över vad som karaktäriserar den långsiktigt fungerande säljorganisationen Moment 2: Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna: 1. analysera och tillämpa säljprocesser riktade mot såväl konsumenter som organisationer 2. tillämpa behovsanalys och förhandlingstekniker i professionella förhandlingssituationer 3. analysera bedömningar av säljares säljprestationer 4. förklara hur sociala faktorer påverkar säljaren och kundens uppfattning om varandra och vad detta har för betydelse för försäljningen 5. analysera och reflektera över vad som karaktäriserar den långsiktigt fungerande säljrelationen 6. med stöd i teori, egen analys av dataunderlag och rapporter från affärssystem, argumentera för fattade beslut om organisationsförändringar Moment 3: Förväntade studieresultat - Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna: 1. utvärdera säljstimulerande aktiviteter relativt organisationens mål och förutsättningar 2. formulera effektiva säljstödjande strategier utifrån organisationens och marknadens förutsättningar och restriktioner 3. utforma marknadskommunikation för att skapa värden för organisationen och dess intressenter 4. diskutera varumärkets roll i säljaktiviteter och marknadskommunikation 5. analysera och argumentera kring vad som karaktäriserar säljstimulerande aktiviteter

28 Termin 6 Valfria kurser inom ramen för Handelshögskolans mastersprogram, praktik alternativt utlandsstudier. Termin 7 Specialisering inom någon av fördjupningsalternativen Termin 8 arbete i företagsekonomi 2FE151 Förväntade studieresultat - Efter genomgången kurs ska den studerande kunna: 1. Visa en god förståelse för det valda praktiska problemet, forskningsområdet och relaterade metodfrågor 2. Självständigt välja och problematisera ett relevant företagsekonomiskt problem och formulera forskningsfrågor med teoretisk och praktisk relevans 3. På ett vetenskapligt sätt bearbeta litteratur och utforma en relevant teoretisk utgångspunkt 4. Tillgodogöra sig och värdera andra vetenskapliga arbeten 5. Följa kunskapsutvecklingen inom det valda området och diskutera hur en undersökning bidrar eller relaterar till tidigare forskning inom ämnesområdet 6. Samla, analysera och diskutera ett grundligt empiriskt material på ett självständigt och oberoende sätt medelst relevanta analysmetoder 7. Utvärdera olika forskningsmetoder och datainsamlingsmetoder utifrån en specifik forskningsfråga och argumentera för valet av metod på ett övertygande sätt 8. Dra slutsatser och lämna praktiska rekommendationer till relevanta intressenter 9. Kommunicera studiens huvudsakliga argument, innehåll och resultat på ett vetenskapligt sätt 10. Diskutera utifrån uppsatsens relevanta och samhälleliga och/eller etiska aspekter 11. Försvara sitt arbete vid ett vetenskapligt seminarium eller motsvarande samt kritiskt granska andra vetenskapliga rapporter såväl skriftligen som muntligen